PEDER CLAESSON. Hur tänker du när du gör ett överslag?
|
|
- Roland Vikström
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PEDER CLAESSON Peder Claesson fortsätter här med att visa hur träningen i överslagsräkning kan systematiseras och hur miniräknaren på ett elegant sätt kan användas som ett hjälpmedel vid kontrollen. En skola eller arbetsenhet med en hög ambitionsnivå vad gäller elevernas träning i överslagsräkning har följande mening inskriven i sin arbetsplan: Under det kommande läsåret skall eleverna delta i en väl systematiserad och individualiserad träning i överslagsräkning enligt schemat i nr 1. Hur tänker du när du gör ett överslag? Ex 1 Hur mycket är 4 2,63 på ett ungefär? Förslag 1 4 2, = 12 Svar: 12 Förslag 2 4 2, = 12 men eftersom 3 är störren än 2,63 blir resultatet mindre än 12. Jag chansar med 11! Svar: 11 Förslag 3 4 2, /2 = = 10 Svar: 10 Förslag 4 4 2,63 4 2,5 = 10 men så skall jag lägga till 4 0,13 som blir 0,52. Svar: 10,52 Förslag 5 (kort multiplikation utan uppställning) 4 gånger 3 är (skrivs) och 1 i minne. 4 gånger 6 är 24 plus 1 i minne är (skrivs) och 2 i minne. 4 gånger 2 är 8 plus 2 i minne är 10 (skrivs). Decimaltecken efter 10. Svar: 10,52 Alla förslag ovan är bra förslag. Gör man ett överslag kan resultatet oftast inte bedömas rätt eller fel. Däremot kan resultaten vara av olika god kvalitet. Den elev som vill åstadkomma ett precist svar skall givetvis få göra det. Ex 2 Hur mycket är 4,6 7,83 på ett ungefär? Förslag 1 4,6 7, = 40 Svar: 40 Båda talen avrundas uppåt. Resultatet blir för stort och man kan vara helt säker på att det är för stort. Förslag 2 4,6, = 35 Svar: 35 Här har man lämnat de vanliga avrundningsreglerna men man får ett bra resultat därför att man gjort ungefär lika stora relativa avrundningar uppåt respektive nedåt. Det är emellertid svårt att avgöra om resultatet är för stort eller för litet. Täljaren ersätts med närmaste multipel av 7. I det här fallet kan man vara säker på att resultatet är för litet. Förslag 3: Kort division utan uppställning 24 dividerat med 7 är 3 (skrivs). 3 gånger 7 är 21, 24 minus 21 är dividerat med 7 är 4 (skrivs). 4 gånger 7 är 28, 30 minus 28 är dividerat med 7 är nästan 3 (skrivs). Decimaltecken efter första 3-an. Svar: 3,43
2 Ex 4 Hur mycket är 43/6,4 på ett ungefär? Förslag 1 43/6,4 42/6 = 7 Svar:7 Resultatet är något för stort eftersom täljaren avrundades nedåt mindre än nämnaren relativt sett. Många tankeformer När man arbetar med att göra överslag kan man givetvis följa givna regler. Jag tycker dock att man ska uppmana eleverna att söka egna vägar. Följer man en given regel löser man kanske på följande sätt: = 1200 medan lösningen = = 1400 visar att man har en helt annan känsla för de tal man arbetar med. Låter man eleverna arbeta parvis kan man få höra många intressanta diskussioner som leder till hög kvalitet på överslagen. Träning i överslagsräkning Med det här numret av NÄMNAREN (s 38 41) följer åtta arbetsblad (kopieringsunderlag) för träning i överslagsräkning. De bygger på det schema för systematik och individualisering som återfinns på s 37. Exempel på svarsblankett och blankett för lärarens anteckningar följde NÄMNAREN 1 Skulle du sakna dessa blanketter kan de rekvireras från Peder Claesson Råbergsgatan 27 B Linköping, tfn Arbetsbladen (s 38 41) ska i första hand ses som exempel. Min förhoppning är att eleverna (eller lärarna) vid varje skola gör ett antal arbetsblad som täcker varje ruta i schemat (s 37). Sedan har eleverna möjlighet att träna överslagsräkning av olika svårighetsgrad. Arbetsgång miniräknaren används för kontroll Vid varje träningstillfälle räknar eleverna 10 till 20 uppgifter. Uppgifter och överslag förs in på svarsblanketten. När uppgifterna är lösta beräknar eleven rätt svar med miniräknare och undersöker hur nära han/hon kom med sina överslag. Eventuellt kan eleverna byta lösningar och kontrollera åt varandra. Detta sätt att arbeta på kan man inleda på mellanstadiet. Nivåbestämd färdighetsträning En variant som är mycket uppskattad är att eleven får bestämma hur noggrant han/hon vill räkna. Med hjälp av miniräknaren beräknas rätt svar, absolut fel, relativt fel och slutligen anger man om man nått upp till noggrannhetsnivån. Saxningen ur en svarsblankett överst på nästa sida får tala för sig själv. Några personliga kommentarer Jag har under flera år prövat ovan beskrivna träning i överslagsräkning. Miniräknaren har här kommit till en vettig användning. Många av mina elever har blivit så skickliga att deras relativa fel i beräkningarna oftast ligger under 1 %. Det har varit tråkigt att iaktta hur flera elever misslyckas när de lämnar talområdet och börjar arbeta med stora tal (steg 3 och 4) och små tal (steg 5 och 6). På mellanstadiet räcker det att arbeta med steg 1 och 2.
3 Träning i överslagsräkning Schema för systematik och individualisering MULTIPLIKATION Multiplikation av ett tal mellan 1 och 10 med ett ensiffrigt naturligt tal, typ 7 5,86, 5 9,83 DIVISION Division av ett tal mellan 10 och 100 med ett ensiffrigt naturligt tal, typ mellan 1 och 10, typ 7,36 2,49, 5,3 8,955 Division av ett tal mellan 10 och 100 med ett tal mellan 1 och 10, typ Multiplikation av ett godtyckligt tal större än 1 med jämna 10-tal, 100-tal osv, typ 700 3,84, 50 63, , ,5 större än 1, typ 76,8 13,5, 49,3 18, 1, Division av ett godtyckligt tal med jämna 10-tal, 100-tal osv med kvoten Division av två godtyckliga tal större än 1, varvid kvoten blir större än 1, av vilka det ena är mindre än 1, typ 0,12 430, 0, Division av två godtyckliga tal större än 1 med kvoten mindre än 1, typ Procenträkning. Beräkning av delen när man känner procenttalet och det hela, typ Beräkna 12,5 % av 3700 Procenträkning. Beräkning av procenttalet när man känner delen och det hela, typ Hur många procent är 18 kr av 550 kr? Multiplikation av tre godtyckliga tal, typ 0, ,375 Division av två godtyckliga tal Uppgifter av typen
4 ARBETSBLAD NR 1 MULTIPLIKATION (Steg 1 enligt ARBETSBLAD NR 2 DIVISION (Steg 1 enligt
5 ARBETSBLAD NR 3 MULTIPLIKATION (Steg 2 enligt ARBETSBLAD NR 4 DIVISION (Steg 2 enligt
6 ARBETSBLAD NR 5 MULTIPLIKATION (Steg 3 enligt ARBETSBLAD NR 6 DIVISION (Steg 3 enligt
7 ARBETSBLAD NR 7 MULTIPLIKATION (Steg 4 enligt ARBETSBLAD NR 8 DIVISION (Steg 4 enligt i NÄMNAREN /81)
TRÄNING I HUVUDRÄKNING. Schema för systematik och individualisering
PEDER CLAESSON I den nya läroplanen är "färdigheter i huvudräkning och överslagsräkning" ett mål för skolans matematikundervisning. Peder Claesson fortsätter här att ge "uppslag" till övningar som leder
I dataåldern kan man redan på mellanstadiet låta eleverna läsa flödesplaner. Samtidigt får de en intensiv huvudräkningsträning.
PEDER CLAESSON I dataåldern kan man redan på mellanstadiet låta eleverna läsa flödesplaner. Samtidigt får de en intensiv huvudräkningsträning. Ett problem man ofta har som lärare är att snabbt få fram
Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,1 0,5 0,9 0,2 0,8 0,3 0,8 1,1 1,5 1,6 2,1 2,4 1,1 1,4 2,6 3,2 3,8
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,1 0,5 0,9 1,2 0 1 2 0,3 0,8 1,1 1,5 0 1 3 1,1 1,6 2,1 2,4 1 2 4 5 0,2 0,8 1,4 2,6 0 1 2 3 1,4 2,6 3,2 3,8 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som
Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen 0,9 1,1 0,8. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0,9 0 1 2 0 1 3 1,1 1 2 4 0,8 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar
Arbetsblad 1:1. Tiondelar på tallinjen. 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4
Arbetsblad 1:1 Tiondelar på tallinjen 1 Skriv rätt tal på pilarna. 0 1 2 0 1 3 1 2 4 0 1 2 3 5 1 2 3 4 6 Sätt ut pilar som pekar på talen: A = 0,3 B = 0,8 C = 1,4 0 1 7 Sätt ut pilar som pekar på talen:
DIVISION ISBN Till läraren
Till läraren DIVISION ISBN 978-91-776-697-8 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl i növade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella diagnoser
Arbetsblad 1:1. 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) a) b) c) d)
Arbetsblad 1:1 Egyptiska och romerska talsystemet Skriv med vanliga siffror 1 a) b) c) d) 2 a) b) c) d) Skriv med egyptiska talsymboler 3 a) 8 b) 42 c) 189 d) 2 431 4 a) 111 111 b) 43 245 c) 402 000 d)
En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 327 = 300 + 20 + 7. Alla tal ligger på en tallinje.
En siffra har olika värde beroende på vilken plats i talet den har. 48 = 4 tiotal 8 ental 7 = + + 7 Siffran 6 betyder 6 tusental = 6 tusental hundratal 4 8 7 6 9 tiotal ental Siffran 9 betyder 9 tiotal
Arbetsblad 1:1. Hela tal på tallinjen. Skriv rätt tal på linjen. 7, Bonnier Utbildning och författarna
Arbetsblad 1:1 Hela tal på tallinjen 1 Skriv rätt tal på linjen. 55 0 50 100 2 0 10 20 3 0 100 200 300 100 200 5 1 000 2 000 6 50 000 60 000 7 100 000 200 000 Arbetsblad 1:2 Positionssystemet 1 Skriv talen
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Daniel Spångberg Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var de olika siffrorna i ett tal
TAL OCH RÄKNING HELTAL
1 TAL OCH RÄKNING HELTAL Avsnitt Heltal... 6 Beräkningar med heltal...16 Test Kan du?... 1, 27 Kapiteltest... 28 Begrepp addition avrundning bas differens division exponent faktor kvadratroten ur kvot
Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. - + Talsort ental, tiotal, hundratal osv siffran 7 är tiotal
TEORI Pixel 4A kapitel 1 Heltal Siffror 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Tal skrivs med en eller flera siffror Ett tal kan vara en eller flera siffror men en siffra är alltid ensam. Tallinje mindre färre sjunker -
med huvudräkning fortsätter du med papper och penna eller miniräknare. Kontrollera sedan dina svar i facit och beräkna poängsumman.
PEDER CLAESSON Uppslaget handlar denna gång om huvudräkningsknep. Peder Claesson har valt att utgå från två huvudräkningsblad Testa dig själv I och II. Testa dig själv I är enkelt och kan ges till eleverna
SUBTRAKTION ISBN
Till läraren SUBTRAKTION ISBN 978-91-7762-695-4 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella
Dra streck. Vilka är talen? Dra pil till tallinjen. Skriv på vanligt sätt. Sätt ut <, > eller =
n se ta l l ta al u at sen nt al rat l r l d d n iotu se hun tiot a ent a hu t tu + + 7 tiotusental tusental 7 tiotal 7 7 7 7 Ju längre till höger, desto större är talet. 7 > 7 Siffran betyder tiotusental
1 Josefs bil har gått kilometer. Hur långt har den gått när han har kört (3) tio kilometer till? km
Test, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona
Matematik klass 4. Vårterminen. Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1
Matematik klass 4 Vårterminen Namn: Anneli Weiland Matematik åk 4 VT 1 Först 12 sidor repetition från höstterminen. Addition 7+5= 8+8= 7+8= 7+7= 8+3= 7+6= 6+6= 8+5= 6+5= 9+3= 9+5= 6+9= Subtraktion 11-2=
PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning.
PP i matematik år 2. Taluppfattning och tals användning. Ord och begrepp siffra, tal tallinje, talrad, talsorter- ental, 10-tal, 100-tal, 1000-tal, addition, addera, term, summa, subtraktion, subtrahera,
Sammanfattningar Matematikboken X
Sammanfattningar Matematikboken X KAPITEL 1 TAL OCH RÄKNING Naturliga tal Med naturliga tal menas talen 0, 1,,, Jämna tal 0,,, 6, 8 Udda tal 1,,, 7 Tallinje Koordinater En tallinje kan t ex användas för
MULTIPLIKATION ISBN
Till läraren MULTIPLIKATION ISBN 978-91-7762-696-1 För att kunna lösa vardagliga matematiska problem måste eleverna bland annat ha väl inövade färdigheter i olika räknesätt. Repetitioner och individuella
Manual matematiska strategier. Freja. Ettan
Manual matematiska strategier Freja Ordningstalen t.ex första, andra, tredje Ramsräkna framlänges och baklänges till 20 Mattebegrepp addition: svaret i en addition heter summa, subtraktion: svaret i en
Arbetsblad 1:10. Avrundning. 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64
Arbetsblad 1:10 Avrundning Avrunda till heltal 1 a) 17,8 b) 156,3 c) 19,09 2 a) 30,49 b) 6,85 c) 49,64 Avrunda till tiotal 3 a) 88 b) 19 c) 164 4 a) 144,8 b) 347,5 c) 29,39 5 a) 43,5 b) 163,99 c) 496,1
TALSYSTEMET. Syfte Lgr 11
TALSYSTEMET Syfte Lgr 11 Meningen med att läsa matematik i skolan är att du ska utveckla din förmåga att formulera och lo sa problem med hja lp av matematik samt va rdera valda strategier och metoder,
1 Boris stegmätare visar att han har gått steg. Vad visar den när Boris har gått tio steg till? Fortsätt talmönstret.
Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet ungefär i uppgift
Matematik klass 4. Vårterminen FACIT. Namn:
Matematik klass 4 Vårterminen FACIT Namn: Använd ditt facit ofta för att se om du är på rätt väg och förstår. Om det är något som är konstigt, diskutera med din lärare eller en kompis. Du måste förstå
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning
Moment Begreppsbildning Mätningar och enheter Algebra och ekvationer Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen känna igen naturliga tal kunna positiva heltal:
LIVET I MATTELANDET 2
Lärarhandledning LIVET I MATTELANDET 2 TILL DIG SOM UNDERVISAR Hej och välkommen till Livet i Mattelandet säsong 2 Programserien riktar sig till elever i årskurs 1 3 och förskoleklass. Serien består av
Matte Direkt Borgen 6 A Läraranvisning punktskrift. Verksnummer: 40270
Matte Direkt Borgen 6 A Läraranvisning punktskrift Verksnummer: 40270 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade
Räkneflyt 3. Multiplikation och Division. Färdighetsträning i matte. Tabeller 1-10
Räkneflyt 3 Multiplikation och Division Tabeller 1-10 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens träningsmaterial Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings-
jämföra/storleksordna talen jämföra/storleksordna talen Jag kan jämföra/storleksordna talen
Utveckling A Taluppfattning 0-100 Jag kan ramsräkna 0-100. Jag kan jämföra/storleksordna talen 0-100. Jag kan markera ut tal 0-100 på en tallinje. Jag förstår tiotal och ental för talen 0-100. B Taluppfattning
Steg-Vis. Innehållsförteckning
Innehållsförteckning SIDAN Förord 6 Inledning 7 Målgrupp och arbetssätt 8 Dåligt minne? 9 Nyckelfakta 10 Råd till pedagog 11 Tre matematiska lagar 12 10-komplement 14 Från subtraktion till addition 15
Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 4. b) = 3 1 = 2
Kapitel.1 101, 102 Exempel som löses i boken 10 a) x= 1 11+ x= 11+ 1 = 2 c) x= 11 7 x= 7 11 = 77 b) x= 5 x 29 = 5 29 = 6 d) x= 2 26 x= 26 2= 1 10 a) x= 6 5+ 9 x= 5+ 9 6= 5+ 5= 59 b) a = 8a 6= 8 6= 2 6=
Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9
Matematik EXTRAUPPGIFTER FÖR SKOLÅR 7-9 Matematik Extrauppgifter för skolår 7-9 Pärm med kopieringsunderlag. Fri kopieringsrätt inom utbildningsenheten! Författare: Mikael Sandell Copyright 00 Sandell
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24. Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass
Lokal studieplan Matematik 3 8 = 24 Centrum för tvåspråkighet Förberedelseklass 1 Mål att sträva mot Skolan skall i sin undervisning i matematik sträva efter att eleven S11 utvecklar intresse för matematik
Matte Direkt Borgen 6A Läraranvisning Textview. Verksnummer: 40270
Matte Direkt Borgen 6A Läraranvisning Textview Verksnummer: 40270 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade
kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt
Lokal pedagogisk planering Matematik år 2 Syfte Undervisningen i matematikämnet ska syfta till att eleverna ska utveckla kunskaper om matematik och visa intresse och tilltro till sin förmåga att använda
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK
KURSBESKRIVNING - MATEMATIK ARBETSOMRÅDE TAL OCH DECIMALTAL ÅK 6 (HT 2016) Jeff Linder, Daniel Spångberg, Emil Ohlander Varför finns det tal? Finns det olika sorters tal? Och har det någon betydelse var
Nyckelord Grundläggande matematik. Ord- och begreppshäfte. Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP. Matematik
Nyckelord Grundläggande matematik Ord- och begreppshäfte Elisabet Bellander ORD OCH BEGREPP Matematik 1. BANK - VARDAGSORD 1. Minst 2. Uttag 3. Insättning 4. Kontonummer 5. Uttaget belopp kvitteras 6.
Matematik Uppnående mål för år 6
Matematik Uppnående mål för år 6 Allmänt: Eleven ska kunna förstå, lösa samt redovisa problem med konkret innehåll inom varje avsnitt. Ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och
Mål Blå kursen Röd kurs
Tal Mål När eleverna har arbetat med det här kapitlet ska de förstå varför vi använder decimaler kunna storleksordna decimaltal förstå betydelsen av orden deci, centi och milli kunna räkna med decimaltal
Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att:
PALMBLADSSKOLAN Matematik PP för arbetsområde: Tal åk 8 Ur kursplanen för ämnet matematik I detta arbetsområde ska eleven utveckla sin förmåga att: formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt
DIAMANT. NaTionella DIAgnoser i Matematik. Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9. Anpassat till Lgr 11. Löwing januari 2013
DIAMANT NaTionella DIAgnoser i Matematik Ett diagnosmaterial i matematik för skolåren årskurs F- 9 Anpassat till Lgr 11 Diamantmaterialets uppbyggnad 6 Områden 22 Delområden 127 Diagnoser Till varje Område
3-3 Skriftliga räknemetoder
Namn: 3-3 Skriftliga räknemetoder Inledning Skriftliga räknemetoder vad är det? undrar du kanske. Och varför behöver jag kunna det? Att det står i läroplanen är ju ett klent svar. Det finns miniräknare,
5.6 MATEMATIK. Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004
5.6 MATEMATIK Hänvisning till punkt 7.6 i Lpgr 16.1.2004 Undervisningen i matematik skall hos eleverna utveckla det matematiska tänkandet, ge matematiska begrepp samt de mest använda lösningsmetoderna.
1 mindre än 2 > 3 = Hur stor andel är färgad? Sätt ut < eller > Storlek på bråk. Skriv på två sätt. Skriv i blandad form. Skriv som bråk.
täljare bråkstreck ett bråk nämnare Vilket bråk är störst? Ett bråk kan betyda mer än en hel. Olika bråk kan betyda lika mycket. _ 0 två sjundedelar en hel och två femtedelar > 0 > 0 < > > < > Storlek
Matematik F- 6 Checklista för matematik K L A R A T Begreppsbildning år år år år år år år Kunna ord om: F 1 2 3 4 5 6 storlek ex störst, minst antal ex flera, färre volym ex mest, minst vikt ex tyngst,
Matematik. Mål att sträva mot. Mål att uppnå. År 1 Mål Kriterier Eleven ska kunna. Taluppfattning koppla ihop antal och siffra kan lägga rätt antal
Matematik Mål att sträva mot Vi strävar mot att varje elev ska utveckla intresse för matematik samt tilltro till det egna tänkandet och den egna förmågan att lära sig matematik utveckla sin förmåga att
Räkneflyt. Addition och Subtraktion. Färdighetsträning i matte. Talområde 11-20
Räkneflyt Addition och Subtraktion område 11-20 Färdighetsträning i matte Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Innehållsförteckning Introduktion 2-3 Räkneflyt är kopplat till Lgr11 och Diamant 7 Förståelse
KW ht-17. Övningsuppgifter
Övningsuppgifter Ht-2017 1 Innehållsförteckning: Taluppfattning, positionssystem s. 3 4 Räkning, prioriteringsregler s. 4 6 Tvåbassystemet s. 6-7 Avrundning och noggrannhet s. 8-11 Bråk s. 12-17 Decimaltal
SÅ HÄR JOBBAR DU HEMMA INFÖR PROVET I MATEMATIK, åk 6, 8/11
SÅ HÄR JOBBAR DU HEMMA INFÖR PROVET I MATEMATIK, åk 6, 8/11 Börja med detta 22/10-18 Lektionen före matteprovet (7/11) kommer vi att ha ett litet, frivilligt, prov på området som bara kan ge E. Klarar
Bruksanvisning för Citizen CX-77
Bruksanvisning för Citizen CX-77 1 ontering och byte av pappersrullen 1 Tryck skyddslocket bakåt så att det lossnar från kåpan. 2 Lyft upp armen och montera pappersrullen på armen. 2 ontering och byte
Denna uppdelning är ovanlig i Sverige De hela talen (Både positiva och negativa) Irrationella tal (tal som ej går att skriva som bråk)
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för matematik och matematisk statistik Olof Johansson, Nina Rudälv 2006-10-24 SÄL 1-10p Avsnitt 1.1 Grundläggande begrepp Detta avsnitt behandlar de symboler som används
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde
Lokal kursplan i matematik för Stehags rektorsområde MÅL Att eleverna ska få möjligheter att tillgodogöra sig de matematiska kunskaper som krävs för att uppnå kursplanens mål. Att eleverna ges en varierande
1 Julias bil har har gått kilometer. Hur långt har den gått när den har (3) körts tio kilometer till? km
Test 8, version, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad.
Pedagogisk planering aritmetik (räkning)
Pedagogisk planering aritmetik (räkning) Vi kommer att arbeta med de fyra räknesätten i matematik. Syfte (ur Skolverkets kursplan) Under det här arbetsområdet kommer vi att arbeta med att utveckla följande
Med tabell menas enligt Nationalencyklopedin en koncentrerad, överskådlig
Kerstin Hagland Ta till en tabell Tabeller används traditionellt som stöd för minnet, men de kan även utgöra ett bra verktyg vid problemlösning. Med hjälp av en tabell kan man systematiskt undersöka givna
Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV. *jag = utbildningsministern
Vad händer på SÖ? PEDER CLAESSON, LENNART SKOOGH och LENNART WENDELÖV Proposition som tar upp fortbildning i matematik för klasslärare. Upptakt inför 1982 års Matematikbiennal. De diagnostiska uppgifterna
Planering för kurs A i Matematik
Planering för kurs A i Matematik Läromedel: Holmström/Smedhamre, Matematik från A till E, kurs A Antal timmar: 90 (80 + 10) I nedanstående planeringsförslag tänker vi oss att A-kursen studeras på 90 klocktimmar.
Grundläggande färdigheter en resursfråga?
Grundläggande färdigheter en resursfråga? Ulla Runesson berättar om användning och uppföljning av SÖ:s diagnoser. Resursfördelning... Under läsåret 81/82 genomfördes i Åtvidabergs kommun en undersökning
EKORREN gillar maskiner och teknik. Olstorpe Skoogh Johansson Lundberg. Bilder av Tomas Karlsson STEG 1. Grundbok 1B
MATTE MOSAIK EKORREN gillar maskiner och teknik. GRÄVLINGEN funderar noga på allting. Olstorpe Skoogh Johansson Lundberg Bilder av Tomas Karlsson BÄVERN är duktig på att tillverka saker. STEG 1 Grundbok
1 Julias bil har gått km. Hur långt har den gått när den har körts tio (3) kilometer till? Rita en ring runt det största bråket.
Test 9, lärarversion Instruktion Instruktioner och kommentarer är desamma som i testet i den ursprungliga versionen. Här är ingående tal förändrade och i något fall är uppgiften omformulerad. Betona ordet
ARBETSPLAN MATEMATIK
ARBETSPLAN MATEMATIK Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera
kunna använda ett lämpligt mått, tex. mugg till vätska. Geometri
Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk F-1 Stor-liten, framför - bakom, större än osv. kunna visa att du förstår ordens förhållande till varandra, tex. med hjälp av olika saker eller genom
Att förstå bråk och decimaltal
Att förstå bråk och decimaltal Flera undersökningar som är gjorda visar att elever har svårt att förstå bråk. I undervisningen är det också vanligt att eleverna lär sig olika regler för bråk, men få förstår
Matematik 1A 4 Potenser
Matematik 1A 4 Potenser förklara begrepp t ex. potens, bas, exponent och grundpotensform (Nivå E C) tolka, skriva och räkna med tal i grundpotensform (Nivå E A) helst kunna redogöra för räkneregler för
Rationella tal. R. Området består av följande tre delområden: Sambanden mellan delområden ser ut så här: RB Bråk. AG Grundläggande Aritmetik
. Diagnoserna i området avser att kartlägga elevernas förståelse och färdighet avseende tal i bråkform, tal i decimalform, proportionalitet och procent. Området består av följande tre delområden: B Bråk
Hundrarutor, markörer, penna och miniräknare. På följande sidor finns hundrarutor för kopiering.
strävorna 4A 100-rutan taluppfattning färdighetsträning mönster Avsikt och matematikinnehåll På ett lekfullt sätt färdighetsträna, utveckla elevers känsla för hur vårt talsystem är uppbyggt samt hitta
Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer
Matematik Steg: Bas ha en grundläggande taluppfattning som omfattar naturliga tal och enkla tal i talområdet 0-10 bråk- och decimalform ordningstal upp till 5 ha en grundläggande rumsuppfattning och kunna
Bengt Johansson tar i Nämnaren nr 1
Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Debatt Elever har rätt att få lära sig matematik Bengt Johansson tar i Nämnaren nr 1 2006 upp frågan om standardalgoritmernas roll i matematikundervisningen. Jag
Eva Björklund Heléne Dalsmyr. matematik. Koll på. Skriva Facit
Eva Björklund Heléne Dalsmyr 5B matematik Koll på Skriva Facit 6Ekvationer, uttryck och mönster 1 a) b) = c) d) 2 a) = b) c) = d) 3 a) < b) < c) < d) > 4 a) < b) < c) > d) < 5 a) < b) > c) < d) > Talet
MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN
MATEMATIK ÅR 1-3 STENMO, SKOGSKÄLLAN Så här arbetar vi: Matematiken är ett språk. Vår undervisning har som mål att eleverna ska förstå och kunna använda det språket. Vi arbetar med grundläggande begrepp
Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar
Matematikplanering 7B Läsår 15/16 Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder
Blandade uppgifter om tal
Blandade uppgifter om tal Uppgift nr A/ Beräkna värdet av (-3) 2 B/ Beräkna värdet av - 3 2 Uppgift nr 2 Skriv (3x) 2 utan parentes Uppgift nr 3 Multiplicera de de två talen 2 0 4 och 4 0 med varandra.
De fyra räknesätten. Ur det centrala innehållet. Förmågor. Problemlösning. Metod
Taluppfattning Kapitlets innehåll Det första avsnittet handlar om multiplikation med tvåsiffriga faktorer och kort division där man måste lägga till en eller flera nollor för att divisionen ska gå jämnt
3-5 Miniräknaren Namn:
3-5 Miniräknaren Namn: Inledning Varför skall jag behöva jobba med en massa bråk, multiplikationstabeller och annat när det finns miniräknare som kan göra hela jobbet. Visst kan miniräknare göra mycket,
Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 1
Här presenteras förslag på lösningar och tips till många uppgifter i läroboken Matematik 3000 kurs A som vi hoppas kommer att vara till hjälp när du arbetar dig framåt i kursen. Vi har valt att inte göra
Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik.
Pedagogisk planering i matematik; Tal i bråkform, decimalform och procentform. Ur Lgr 11 Kursplan i matematik. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl
Läroboken en autolots
Läroboken en autolots Dagens läromedel i matematik bör ersättas med nya säger Karin Andersson, högstadielärare i Ljungby. Hur dessa läromedel skulle kunna se ut, för att ge bättre undervisningsresultat,
Olika sätt att lösa ekvationer
Modul: Algebra Del 5: Algebra som språk Olika sätt att lösa ekvationer Cecilia Kilhamn, Göteborgs Universitet och Lucian Olteanu, Linnéuniversitetet Att lösa ekvationer är en central del av algebran, det
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6
Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla förmågan att De matematiska förmågor
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"
"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik" Grundskola 4 6 1 LPP för hela läsåret med tillhörande kunskapskrav i matrisform Skapad 2016-08-17 av Charlotte Steinwig i Lerbäckskolan 4-6, Lund Grundskolor
Prata matematik. Bengt Drath. Stöpenskolan i Skövde kommun
Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte vara?
Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping
Enhet 591 Ekholmen Matematik Betygskriterier i matematik år 9 Ekholmsskolan i Linköping Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet De olika formerna samspelar och utgör varandras förutsättningar. För att
Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Undersöka med Hedvig Ämnen som ingår: Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
1Mer om tal. Mål. Grunddel K 1
Mer om tal Mål När eleverna har studerat det här kapitlet ska de: kunna multiplicera och dividera med positiva tal mi ndre än veta vad ett negativt tal är kunna addera och subtrahera negativa tal kunna
Taluppfattning Systematisk genomgång tal för tal
Taluppfattning 6-10 Systematisk genomgång tal för tal Gunnel Wendick Inga-Lis Klackenmo Wendick-modellens material Wendick-modellen består av en serie strukturerade kartläggnings- och träningsmaterial
Lathund, bråk och procent åk 7
Lathund, bråk och procent åk 7 Är samma som / som är samma som en tredjedel och samma som en av tre. är täljaren (den säger hur många delar vi har), tänk täljare = taket = uppåt är nämnaren (den säger
där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad, evolution, mopeder innehåller alla
Matematikplanering åk 7 Läsår 16/17 Hösttermin Nästan allt omkring dig har underliggande matematik. En del anser att den bara ligger där och väntar på att bli upptäckt. Mönster, statistik, överlevnad,
Preliminär version Kopieringsunderlag till IPAn
Preliminär version 20160205 Kopieringsunderlag till IPAn Grundpotensform och räkneregler En Ihop-Parnings-Aktivitet med låg tröskel som tränar elevers begrepps-, procedur-/metod- och resonemangsförmåga
Min man kommer ursprungligen från
t í m e a d a n i Varför räknar du just så? Denna artikel bygger på ett examensarbete för lärarutbildningen. I arbetet undersöktes skillnader mellan lärares, svenska föräldrars och invandrarföräldrars
matematik FACIT Läxbok Koll på Sanoma Utbildning Hanna Almström Pernilla Tengvall
Koll på 2B matematik FACIT Läxbok Hanna Almström Pernilla Tengvall Sanoma Utbildning 7 7Addition, subtraktion Dubbelt. Skriv. 2 + 2 = 5 + 5 = + = + = 6 8 9 + 9 = 7 + 7 = 8 + 8 = 6 + 6 = 8 6 2 Tiokamrater.
Bengt Drath. Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun
Prata matematik Bengt Drath Högskolan i Skövde Stöpenskolan i Skövde kommun Matematikkunnande tikk Vad ingår i begreppet matematikkunnande? eller som elever skulle tänka: Hur skall en duktig elev i matte
Delprov A Muntligt delprov
Delprov A Muntligt delprov Äp6Ma15 Delprov A 15 Beskrivning av delprov A, muntligt delprov Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 11 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar
Kapitel 2: De hela talen
Kapitel 2: De hela talen Divisionsalgoritmen ( a a Z, d Z\{0} q, r Z : d = q + r ) d, 0 r d c 2005 Eric Järpe Högskolan i Halmstad där q kallas kvoten och r kallas principala resten vid heltalsdivision.
Matematik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det femte skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Matematik Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret läsa och skriva tal inom talområdet 0 10 000 räkna de fyra räknesätten med olika metoder
Specifikation av spelen i Rutiga Familjen
Specifikation av spelen i Rutiga Familjen Allmänt... 2 Gäller allmänt för alla spel... 2 Belyses för varje spel... 2 Spelen... 3 FLIKEN Hitta Paret Plus & Minus... 3 Hitta Paret upp till 10... 3 Hitta
Extramaterial till Matematik Y
LIBER PROGRAMMERING OCH DIGITAL KOMPETENS Extramaterial till Matematik Y NIVÅ TVÅ Taluppfattning och tals användning ELEV Det finns många olika programmeringsspråk. I den här uppgiften ska du få bekanta
Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 4 december 2015 kl
Skolmatematiktenta 1 LPGG06 Kreativ Matematik Delkurs 1 4 december 2015 kl. 8.15-13.15 Ansvarig lärare: Maria Lindström 054-7002146, Kristina Wallin 054-7002316 På omslagsbladet står att ni måste använda
Tankar om elevtankar. HÖJMA-projektet
Tankar om elevtankar HÖJMA-projektet JAN UNENGE I serien Tankar om elevtankar fortsätter här Jan Unenge sin redogörelse från forsknings- och utvecklingsarbetet vid Lärarhögskolan i Jönköping. Denna gång
Gränsvärdesberäkningar i praktiken
Gränsvärdesberäkningar i praktiken - ett komplement till kapitel i analsboken Jonas Månsson När man beräknar gränsvärden använder man sig av en rad olika strategier beroende på det givna problemet. Avsikten