Arbetsplan för Mariedals förskola

Transkript

1 Arbetsplan för Mariedals förskola Mariedals förskola består av fyra avdelningar, Krabban, Hummern, Räkan och Musslan. Varje avdelning har barn mellan 1 och 5 år med tre heltidstjänster per avdelning. På Mariedal arbetar vi efter Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och Lysekils kommuns skolplan. Vi gör tillsammans med föräldrarna en individuell utvecklingsplan för barnet och vi sammanställer barngruppens behov när vi planerar vår verksamhet. Vår strävan är att ge barnen de bästa förutsättningar att lära och utvecklas. Vi arbetar temainriktat och vill att barnen genom skapande i olika material, sång och musik, med hjälp av böcker, diskussioner, undersökande och lek ska erövra kunskap om djur, natur, miljö, kultur och samhälle samt utveckla sitt språk. Barnen får träna på att samarbeta och umgås i grupp. Allt vi gör tillsammans med barnen stärker deras självkänsla och det ger goda förberedelser för grundskolan och livet i övrigt. Vi lägger stor vikt vid att ha ett öppet och gott samarbete med föräldrarna. 1

2 Våra mål och metoder/arbetssätt Föräldraintroduktion Mål: Föräldrar och barn skall känna sig trygga i att börja på förskolan. De skall få kunskap och inblick i verksamheten. Det skall veta vilken avdelning de skall börja på och veta vilken dörr de skall gå in i med sitt barn. Vi skall vara lyhörda för föräldrarnas frågor. Arbetssätt/metod: Nya barns föräldrar bjuds in till ett föräldramöte i maj/juni. Då medverkar förskolerektor och minst en personal från varje avdelning. Förskolerektor informerar om följande: o Presentation av personal o Öppettider o Bildningsnämndens organisation, distrikten etc. o Lpfö 98, Lysekils kommuns skolplan, kartläggningsmaterialet och barnets individuella utvecklingsplan o Gällande regler för barnomsorg, avgifter, inkomstuppgifter etc. o Sammanslagning i distriktet under semesterperioden och studiedagar o Att föräldrar skall vara med den första tiden på förskolan Efter gemensam information delar vi in oss avdelningsvis och gör tillsammans med föräldern upp ett inskolningsdatum. Personalen delar ut en broschyr om Mariedals förskola med telefonnummer och annan aktuell information. Efter det visar personalen runt i lokalerna. Förskolerektor finns tillgänglig. Vid inskolningar mitt i en termin ber vi föräldrarna, om möjligt, att göra ett besök själv (utan barn) första gången, för att föräldern skall känna sig tryggare och veta vart de skall gå in. Alla föräldrar och barn är alltid välkomna att hälsa på innan de skall börja men det är bra om de ringer innan och bestämmer en lämplig tid. Inskolning Mål: Att göra föräldrar och barn väl förtrogna och trygga med förskolan, personalen och barngruppen. Vi skall lägga goda grunder för en bra och öppen föräldrakontakt. Arbetssätt/metod: Barnets ansvarspersonal ansvarar för inskolningen. Inskolningen utformas i samråd med föräldrarna. Barnet skall under den här tiden delta i alla moment som sedan skall ingå i en, för barnet, vanlig dag på förskolan. Första dagen barnet och föräldern kommer, tas de omhand av sin ansvarspersonal. Personalen talar om för föräldern vad han/hon skall göra och kommer överens om hur de skall förhålla och bete sig under inskolningen. Föräldrar är vanligtvis inte med på vila under inskolningen eftersom det kan skapa en oro hos de övriga barnen. I samband med inskolningen görs en föräldraintervju. Föräldern fyller i uppgifter som adress, telefon, annan kontaktperson, tillåtelse att åka i personalens bilar, tillåtelse att videofilma och fotografera barnen osv. Föräldern får praktisk information såsom: o Dagsrutinerna o Att meddela när de kommer och går varje dag och om närvarotid ändras 2

3 o Att meddela om barnet är frånvarande t.ex. sjuk eller att meddela om någon annan skall hämta barnet o Att vi gör barnobservationer och intervjuer o Barnets försäkring o Upplyser om att läsa på anslagstavlan och i planeringsboken och var det finns o Våra mål, utvecklingsplanen och portfolioarbetet o Att vi önskar en öppen föräldrakontakt o Att vi samarbetar med BVC som besöker oss en gång/månad Personal och förälder utvärderar inskolningen efter några veckor. Mottagande av barn Mål: Alla barn skall tas emot personligt av personalen. Den vuxne skall vara väl känd av barnet. Föräldrarna ska lämna förskolan i trygg förvissning om att barnet är väl mottaget. Arbetssätt/metod: Varje barn tas omhand av en vuxen som tillsammans med barnet vinkar av föräldern och slussar in barnet i dagens verksamhet. Empati/Värdegrunden Lpfö98 Mål: Ett gott demokratiskt arbetsklimat skall förekomma bland vuxna och barn. Vi skall se till barnens bästa, lyssna på dem och sträva efter att ge dem de bästa utvecklingsmöjligheterna. Varje barn skall få känna sig värdefullt, älskat och respekterat som den hon/han är. Vi skall lägga grunden till att barnen utvecklas till öppna hänsynsfulla människor med förmåga till inlevelse och till samverkan med andra. Arbetssätt/metod: All personal skall vara väl förtrogen med samt följa riktlinjerna i FN:s barnkonvention, barnlagen, Lpfö, Likabehandlingsplanen, Bildningsnämndens skolplan och centrala distriktets samt Mariedals förskolas verksamhetsplan. Vi skall i alla sammanhang ställa oss frågan, hur blir det för barnen? Vi skall lära barnen att det är tillåtet att bli arg men inte att slåss, träna på att göra förlåt istället för att säga förlåt, kontinuerligt prata med barnen om känslor och lära barnen sätta ord på sin känsla t.ex. arg, ledsen, glad, rädd. Vi skapar omsorgsregler i stället för förbudsregler. Vi skall uppmuntra det positiva och ge positiv feedback. Vi skall också ha en stor famn öppen för de barn som behöver. Vi skall vara rädda om varandra och våra saker runt omkring oss. Genuspedagogik Mål: Vi skall utveckla barnens förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, social- eller etnisk bakgrund. Vi vill att alla barn skall utveckla sin identitet, självständighet och känna tillit till sin egen förmåga. Barnen skall visa empati och tolerans och agera mer jämlikt gentemot varandra. Vi strävar efter ett tillåtande 3

4 klimat där pojkar och flickor leker tillsammans och där traditionella könsmönster motverkas. Arbetssätt/metod: Vi vuxna är tydliga med att eftersträva jämlikhet; att vara goda förebilder för barnen. Alla barn skall få pröva och utveckla sin förmåga och sina intressen oberoende av könstillhörighet. Vi uppmuntrar till varierad lek där alla ges lika möjligheter. Måltider Mål: Måltiden skall präglas av lugn och trivsam samvaro. Arbetssätt/metod: Vid lunchen har barn och personal bestämda platser. Nyinskolade barn sitter med sin ansvarspersonal. Inga barn tvingas äta av maten men uppmuntras att smaka. Det skall vara lustfyllt att äta. Vuxna och barn samtalar med varandra under måltiden. Vila Mål: En stund av lugn och gemenskap. Arbetssätt/metod: En vuxen vilar med de yngsta barnen som sover och en vuxen läser eller berättar sagor för de övriga barnen som sitter eller ligger på sina madrasser. Vi kan också använda snoezelrummet (sinnenas rum). Samling Mål: Samlingen skall stärka gruppkänslan samtidigt som varje barn skall känna sig betydelsefull för gruppen. Alla barn deltar i någon samling antingen stor samling med alla barnen eller småsamlingar då man delas in i mindre grupper. Arbetssätt/metod: Barnen och personalen sitter tillsammans, alla bekräftas genom att ropas upp med namn, även de som inte är närvarande. Vi sjunger, pratar om vad som skall hända under dagen och lyssnar om någon har något att berätta. Lekar och rim/ramsor kan ingå i samlingen. 4

5 Fri lek Mål: Ge barnen tillfälle att på sina egna villkor, under vuxet ansvar bearbeta intryck, träna samarbete och kommunikationsförmåga och ge fantasin möjlighet att blomma. Arbetssätt/metod: De vuxna observerar och vägleder barnen i leken. Barns lek skall respekteras och inte tvingas till onödiga avbrott. Den vuxnes uppgift är att stödja leken genom att se till att lekmaterial finns och om det är lämpligt, delta i leken. Vi strävar efter att ha väl anpassat och ett väl underhållet material som stimulerar till utvecklande lekar och aktiviteter samt ta vara på det naturen och omgivningen erbjuder. Utevistelse Mål: Tillgodose barnens behov av rörelsefrihet och frisk luft. Barnen får värdefull motorisk träning. Utevistelsen ger roliga lärorika naturupplevelser. Arbetssätt/metod: Daglig utevistelse på förskolegård och/eller utflykt till strand och natur under alla årstider. Temaarbete Mål: Utifrån barnens mognad och intresse ta vara på deras nyfikenhet, vetgirighet och lust att lära. Arbetssätt/metod: Vid temaarbete utgår vi från barnens intresse så att lärandet kan bli mångsidigt och sammanhängande. Vi hämtar fakta och information på Internet. Vi arbetar i mindre grupper och använder oss av många skapande aktiviteter, litteratur och studiebesök av olika slag som kan passa in i temat. Vi har varje läsår i maj månad en vernissage på varje avdelning för föräldrar. Hemgång Mål: Barnet skall överlämnas till föräldern eller någon annan som föräldern berättat skall hämta barnet. Personen som hämtar barnet skall få möjlighet att prata med personalen om vad som hänt under dagen. Arbetssätt/metod: Personalen förbereder barnet för hemgång, därför uppmanar vi alla föräldrar att meddela om hämtningstiden ändras. Personalen skall finnas tillgänglig för kort information om vad som hänt under dagen. Föräldrasamverkan Mål: Sträva efter en öppen och god föräldrakontakt. 5

6 Arbetssätt/metod: Inskolnings- och utvecklingssamtal sker när barnet börjar på förskolan, föräldramöte på höstterminen. Vi har två IUP-samtal per läsår. I samarbete med föräldrarna görs en individuell utvecklingsplan för varje barn. Vid behov eller på föräldrarnas initiativ genomförs fler föräldrasamtal än ovan. Portfolio Mål: Barnet skall i dialog med den vuxne, bli medveten om sin egen utveckling och sitt eget lärande från förskolan och genom hela skoltiden samt känna sig stolt över det. Arbetssätt/metod: Varje barn skall ha en egen portfolio (pärm) att samla olika alster i. Portfolion tas med till förskoleklassen och vidare till grundskolan. Portfolion innehåller olika områden att arbeta med såsom språk, jaget, matematik, fri teckning och tema. Språk Mål: Vi skall sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att leka med ord och förmågan att kommunicera med andra samt sitt intresse för skriftspråket. Arbetssätt/metod: Vi skall vara medvetna om hur vi uttrycker oss och vi skall ha ett språkstimulerande arbetssätt. Vi skall jobba med musik, rytm, rim och ramsor. Några barn har var sin ordlåda med läslappar i som de skriver själva på eller får hjälp med att skriva. Innan barnen börjar i förskoleklassen deltar de i Språkeri & Språkera där ett antal stimulerande språkövningar ingår. Barnen har tillgång till dator. Sagor, böcker och litteratur Mål: Efter at år 2004 ha deltagit i Regionbiblioteket Västra Götalands litteraturprojekt Alfons, Ellen, Kotten och alla andra, lägger vi stor vikt vid boken och berättandet. Vi skall se boken som en central del i verksamheten. Böcker skall alltid finnas tillgängligt på förskolan. Vi vill öka barnens intresse och lust att lyssna på sagor. Samverka med och ha en god kontakt med Lysekils stadsbibliotek och barnbibliotekarien. Vi vill att barnen skall få en positiv och lustfylld uppfattning om böcker och böckers betydelse. Böckerna skall ge barnen möjlighet att uppleva känslor av olika slag, som glädje, spänning, magi etc. Barnen skall också uppleva en god känsla av gemenskap. Böcker skall ge barnen ett rikare språk, stimulera till lek, träna barnen att lyssna och fantisera. Vi skall samverka med föräldrarna och öka förståelsen för bokens betydelse för barns utveckling samt öka intresset för Lysekils stadsbibliotek. Arbetssätt/metod: Vi är medlemmar i barnens bokklubb. Vi har en projektgrupp som tillsammans med barnbibliotekarien, kommer att fortsätta träffas en gång per termin, bibliotekarien är sammankallande. Vi kommer att besöka biblioteket när vi kan. Vi läser för barnen i smågrupper och på vilan. Vi skall tillverka sagopåsar som kan användas vid sagoberättandet för barnen. Bibliotekets bokpåsar finns tillgängliga på avdelningen, föräldrar kan låna dem och läsa hemma. Alla fyraåringar får en sagobok i 6

7 födelsedagspresent från stadsbiblioteket som vi, under trevliga former, delar ut. Vi kommer att samarbeta mellan avdelningarna för att kunna dela barnen i lämpliga åldersgrupper. Personalen tipsar varandra om bra barnböcker på våra arbetsplatsträffar. Vi skall samtala med föräldrar om bokens betydelse och på olika sätt presentera böcker vi läser för barnen på förskolan samt delge ytterligare boktips. Matematik Mål: Vi skall skapa de bästa möjliga förutsättningarna för att varje barn skall utveckla sin förmåga till att använda matematiken i meningsfulla sammanhang. Barnen skall ges förutsättningar för att lära sig ramsräkna och att para ihop ett antal föremål med en siffra, känna igen vissa storleks- och lägesbegrepp samt kunna peka på och benämna vissa former. Arbetssätt/metod: Vi använder oss av matematik i vardagssituationer så att barnen får förståelse för matematiska begrepp, t.ex. stor-liten, framför-bakom, tung-lätt. Vi använder oss av benämningen cirkel, triangel, kvadrat och rektangel. Vi räknar tillsammans med barnen i olika sammanhang, vi dukar, bakar osv. Spelar olika slags spel med tärning. Pusslar, sorterar och parar ihop olika saker med siffror. Barnen har tillgång till dator. Miljöarbetet Mål: Vuxna skall tillsammans med barnen ständigt och i alla sammanhang tänka på att vårda vår natur och miljö. Barnen skall få kunskap om kretsloppet och vår miljö. Vi vill minska sopberget, lära barnen att vara rädda om naturtillgångarna. Bra mat skall serveras på förskolan. Vårt temaarbete skall genomsyras av miljötänkande. Arbetssätt/metod: Genom medvetet vardagsarbete vill vi ge barnen kunskap om hur vi kan påverka vår miljö. Vi: o källsorterar och vi går till återvinningsgården med tidningar, papper, mjölkkartong, pappkartong, glas, plåt och batterier o sparar på vatten och energi, genom att skölja disken enbart i köket och vi har snålspolare på kranarna o använder energilampor o torkar tvätten utomhus i den mån vi kan eller i öppet torkskåp under natten (ingen energiförbrukning), vid behov används torktumlaren. Torkskåpet sätts på enbart till barnens våta kläder o väver in miljötänkandet i våra teman o köper om möjligt in material som är miljövänligt 7

8 Kokerskan i köket köper så långt det är möjligt in kravodlad/kravmärkt och närproducerad mat och hon bakar allt bröd. Tvärgrupper/Gemensamma aktiviteter Mål: För att ge barnen en vi-känsla och få social träning. Arbetssätt/metod: Gemensam sångstund, tvärgrupper för de äldre barnen i gymnastik och naturgrupper. Överskolning till förskoleklass Mål: Att arbeta gemensamt i centrala distriktet. Övergången till den nya verksamheten skall bli så bra, rolig och trygg som möjligt för barnet. Barnet skall lära känna sin nya miljö, nya personalen och nya barn. Föräldrarna skall vara informerade om överskolningen och kan också delta om de önskar. Vi sätter barnet i centrum. Överskolningen skall främja samarbetet mellan förskola - föräldrar och förskoleklass samt fritidshem. Arbetssätt/metod: Vi överskolar barn till Mariedalsskolan. Mariedalsskolans skolledning skall ha klart samtliga förskoleklasser och fritidshemsgrupper i mitten av mars varje år. Mariedalsskolans skolledning bjuder in berörda föräldrar till föräldramöte i början av april. Berörd personal deltar på mötet. Första kontakten sker efter att klasserna är klara. Förskoleklasspersonalen meddelar vem som är ansvarspersonal för respektive barn och besöker, på avtalad tid, förskolorna och dagbarnvårdarnas lokal. Nuvarande förskoleklassbarn följer med till sin före detta förskoleavdelning eller dagbarnvårdare och berättar om hur det är på Mariedalsskolan. Andra och tredje kontakten sker under april/maj. Förskoleklasspersonalen ansvarar för planeringen och meddelar respektive förskola tider för besöken på Mariedalsskolan. Barnen träffas i en mindre grupp en halvtimma. Förskolans personal deltar vid besöket. Fjärde och femte kontakten sker under april/maj. Barnen träffas i hela gruppen ca en timma. Förskolans personal lämnar och hämtar barnen. Efter att barnen gjort minst två besök på skolan sammankallar förskolans personal föräldrar och blivande ansvarspersonal till ett överskolningssamtal (samtalsblankett finns), barnet deltar till viss del i samtalet för att visa sin portfolio. Samtalet följer en viss struktur. Fritidshemspersonalen tar kontakt med föräldrarna. Föräldrar och fritidshemspersonalen ansvarar för inskolningen till fritidshemmet. Barn som behöver fritidshem börjar där vecka 33 varje år. 8