Workshop med programansvariga inom KF rörande kvalitetsarbete

Transkript

1 Workshop med programansvariga inom KF rörande kvalitetsarbete Sammanfattning av smågruppsdiskussionerna om underlag vid utbildningsutvärdering med extern bedömning Listan bör slimmas utifrån kraven och bedömarnas perspektiv, exemplet är för omfattande. Hur skulle det kunna se ut istället? Hur resonerar vi kring varje punkt? Kommenterar/reflektioner utifrån listan Exempel på möjligt underlag är: STYRDOKUMENT, PROTOKOLL, RAPPORTER M.M. 1. Utbildnings- och kursplaner inklusive listor över kurslitteratur Utbildningsplan absolut, men kursplan och kursguide kan tas med som exempel. Att hela underlaget finns att kika på om bedömarna vill. Addera till kursguide 2. Bedömningskriterier för examination Ska vara tydligt i kursguiden, men vad är bedömningskriterier egentligen det? Behöver det förtydligas? Även HUR det bedöms, VAD som ska bedömas är enklare att beskriva men inte hur? Bedömningskriterier verkar inte finns på så många program? Måste finns på lärarprogrammet pga G och VG. Osäkerhet kring vad bedömningskriterier kan vara. Bedömningskriterier behöver utvecklas för att ej falla tillbaka i en mästare/lärling relation, dock det är viktigt i framtagning och användandet av bedömningskriterier att fokus inte bli på matriser/checklistor, att det blir för instrumentellt (jmf gymnasium). Bedömningskriterierna ska vara ett verktyg där vi definiera kvalitet, primärt för studenten (och andra). Kursguiden spelar in här där man definiera för studenten examinationsformer och kan formulera vad man tittar på. Prioriterat att visa hur bedömningen sker, hur lärandemål och progression hänger ihop. 3. För utbildningsverksamheten relevanta styrdokument, rutiner och PM Här var det mycket diskussion om vad detta egentligen var där vi såg olika på detta plus hade väldigt olika rutiner på respektive institution. Oavsett så var det ändå viktigt med hur t ex ett kursansvarsuppdrag ser ut och följs innan, under och efter en kurs. 4. Dokument som beskriver löpande uppföljnings- och utvecklingsverksamhet Här tyckte vi att bilden i PPT tydligt visar cykel/processen, skapa dokument efter den kan finnas ibland dokument på en nivå över programnivå. Uppföljning och utveckling görs med inte alltid det dokumenteras. 5. Handlings- och verksamhetsplaner och ev uppföljningsdokument för dessa Absolut!

2 6. Protokoll/minnesanteckningar från programråd, referensgrupp med arbetsliv m.m. Vissa dokument som föreslås är lite väl interna, såsom minnesanteckningar från vissa möten, där tex studentärenden tas upp. Viktigt att skilja på vad som är verksamheten och vad som utgör enskilda studentfrågor. Möten sker, men inte kontinuerligt. Programråd som begrepp används inte, men liknande fora finns. Dokumentationen kan bli bättre. Referensgrupp med arbetsliv saknas. Punkten går ihop med nr 13. Viktigt med dokumentation och föreslår programutveckling istället för programråd. Vissa vittnar om att det kan bli en fin situation där studenter i högre årskurser indirekt hjälper andra studenter att förstå kurser och progression genom programmet. Mötesformerna kommer att införas. Behövs skapas en process för att spara anteckningar. Säkerställa att anteckningar tas. UTBILDNINGSRELATERADE DOKUMENT 7. Kursguider/motsvarande Kursguide eller motsvarande, det visar sig att alla skriver inte kursguider för alla kurser. Viktigt att framhäva avsaknaden och varför, exempel är vissa instrumentkurser på HSM. Kan man ändå beskriva momenten i en kortfattad guide? 8. Urval av scheman och dokumentation som beskriver undervisningsformer och lärarbemanning Ja, vilket gör det ännu viktigare att ha ett system för hur att hantera schemaläggning och hur de visuellt ser ut (TimeEdit?) 9. Slumpmässigt urval av examinationsuppgifter och om möjligt studentprestation med bedömning Otydligt vad detta menas för oss, då vissa examinationsuppgifter inte går att bedöma eller dokumenteras annat än på platsen för händelsen. Examinationsuppgifterna är inte alltid en för en kurs utan består av flera moment, ibland en blogg eller metodbok, aktivt deltagande vid seminarium m.m. Vem slumpar uppgifterna? 10. Slumpmässigt urval av självständiga arbeten med bedömning Är det inte bra om vi själva väljer ut arbeten som speglar utbildningen (naturligtvis genom att vara ärliga)? Vem skulle annars slumpa arbetena? Viktigt att få en bred bild av programmen, inte bara titta på självst arbete. Bedömning i form av skriftlig feedback efter examination varierar. Jobbar olika med bedömning, vissa skriftliga. Processen finns på lärarutbildningen -> examensarbete, bedömningskriterier, bedömning, progression, lärandemål. En reflektion: examensarbetet har inte lika framträdande roll som vid UKÄ. UTVÄRDERINGS- OCH UPPFÖLJNINGSRESULTAT INKLUSIVE ÅTGÄRDER 11. Kurs- och programrapporter, sammanställningar av kursvärderingar m.m

3 Ja, frågan om vem kursrapporten är till för diskuterades. Är det för alla inblandade inkl. studenter eller är det för kursansvarig plus andra lärare att göra en sammanfattning som ska vara ett underlag (verktyg) inför nästa planering av kursen av den specifika kursen? Önskas att fakulteten utvecklar mallar som är öppna och anpassade för konstnärlig verksamhet. Tex för kursrapport som innehåller även lite hård data om kursen, vilket skulle vara användningsbar när kursen ges på nytt. Förslag på innehåll, kursrapport: Utvecklingsförslag Antal studenter Budget Lärarbemanning 12. Sammanställningar av andra enkäter (studenter, VFU-kontakter m fl) Gäller detta bara lärarutbildningen? 13. Åtgärdsplaner som upprättats som följd av enkätresultat Går ihop med nr Övriga utvärderingsresultat (t ex UKÄ såväl självvärderingsrapport som UKÄ:s bedömning av utvärderade examensmål och ev åtgärdsplaner) ÖVRIGT 15. Lärarlista med anställningsform, akademisk grad, pedagogisk utbildning, undervisningsomfattning och forskningsaktivitet Ja, framförallt är det viktigt att veta vad läraren har för bakgrund/profession och arbetslivserfarenhet då det är en stor del i varför läraren undervisar. 16. Relevant statistiskt underlag T ex genomströmning, sökandestatistik, vad gör våra före detta studenter m.m 17. Länkar till relevanta webbsidor (såväl för att få information som för att bedöma kvaliteten på informationen) 18. Arbetslivsföreträdares och alumners synpunkter på utbildningen Hur? Kan samlas ihop med hjälp av intervjuer? Hur kan detta göras så det gagnar alla? Förslag att skriva ihop någon kort rapport till bedömarna om punkt 18, alt läggs in i läsanvisningen? Anställningsbarhet syns den i punkt 18? Annars finns inte detta med som perspektiv? Men, svårt att ta fram information om på ett bra sätt. Alla har en känsla om att de har en bra och tät kontakt med branschen, men hur dokumenterar vi det? Kopplar punkt 18 till punkt kan serva 18 genom att man beskriver var deltidslärarna gör utanför akademien

4 Arbetslivsföreträdare: nej. Inga alumni-undersökningar utöver fakultetens undersökning. Ej systematiskt. Arbetslivsföreträdares synpunkter är lurig vår relation till industrin kan se väldigt olika ut. Utbildar vi vad industrin vill ha eller utbildar vi för framtidens industri? 19. Underlag/resultat som konsekvens av utbildningsinventering 2016/17 Ja, man genomförde inventeringen, sämre med uppföljning. 20. Kommentarer och läsanvisning till underlaget 21. Studenternas kommentar till föreliggande underlag och/eller utbildningen Övergripande reflektioner Viktning av besök kontra dokument, hur använder vi tiden bäst? Någonting som inte tas upp i exemplet är filmat/visuellt material och ljudupptagningar. Det skulle kunna vara av intresse att skicka med. Tex dokumentation från utställning eller framträdande. På HSM finns idag inga kursansvariga det är problematiskt att man sitter på för många roller när underlag ska skrivas kursguidar, kursrapporter Metod, bedömning: - Att bedömarna kan välja ut att kika på något särskilt mål, progression mellan några kursplaner eller liknande? - Förslag, att jag som bedömare kunde besöka utbildningen först innan jag dyker in i alla dokument, pga den stora uppgiften. Samtal och platsbesök kan ge mkt. Intervjun blir någon form av läsanvisning. - Påverkar detta examensrätter? Knappast, med detta system. KFS ansvarar. - Hur kan feedbacken se ut så den blir till nytta för oss. Förslag: en kort sammanfattning och sedan om det finns några skarpa åtgärder så fokus på dem! Frågor man kan svara ja eller nej på, vid ja (problem så gå vidare och beskriv). - Ansvarig för att samla ihop material mkt tydligt viktigt! På AkV kan kanske studierektorn samla ihop. Hur kan det ske på HSM? Super om allt utbildningsmaterial kan ligga på GUL - Förslagsvis att man gör en digital mapp till bedömarna där allt finns, pdf-er och länkar. - Kluster, för och nackdelar. Samma arbetstid för bedömarna om det är ett eller flera program? En variant är att när programmen granskas ett och ett, att vi återanvänder bedömargruppen till året efter, för någon from av likvärdigt arbete för dessa program. Gruppen runt bordet tycker att detta generellt ser bra ut, och troligen är bättre modell än UKÄs. Igen, viktigt att se till att vi inte producerar rapporter och skriftligt material i onödan

5 Smågruppsdiskussion årlig utveckling av program Görs idag på HDK genom Designråd och ämnesspecifika diskussion på Konsthantverk. På HSM har man kursspecifika kursmöten och ska börja med ämneslärarlagsmöten för att jobba med progressionen. Vad skulle mötena kunna ha för upplägg? Urval av personer som utgör en kärna i programmet Agenda tas fram av programansvarig Diskutera kursvärderingar Erfarenheter inom programmet Summera sig Möta sånt som inte fungerat så väl Planera kursplanerevideringar Se över litteraturlistor Några av kriterier kan man ha som diskussionsunderlag Pedagogiska/didaktiska frågor Läsa gemensam av didaktisk litteratur och diskussion Heldag Utvecklingsplan/åtgärdsplan Utveckling görs varje dag hur fångar vi upp denna aspekt? Platsbesöket intervjuer också organisera observationer av verksamheten?