Årsredovisning. Habilitering & Hälsa

Transkript

1 Årsredovisning Habilitering & Hälsa Helår 2017

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Verksamhet Viktigaste händelserna under perioden Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Verksamhetens miljöarbete Folkhälsa Mänskliga rättigheter och jämlik vård Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete Redovisning av genomförd intern kontroll Systematiskt förbättringsarbete Inköp Mål och fokusområden Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Bättre möjligheter till livsmedels- och energiproduktion samt stimulera ökad användning av biogas En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Satsa på ledarskap Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt...23 Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 2(39)

3 Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro Personal Chefsförutsättningar Sjukfrånvaro Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Ekonomiska förutsättningar Ekonomiskt resultat AR02 RR-rapport Utförare hälso- och sjukvård Åtgärder vid ekonomisk obalans Eget kapital Investeringar Bokslutsdokument och noter Övrig rapportering Fördjupad rapport till egen nämnd/styrelse...39 Bilagor Bilaga 1: RR Bilaga 2: Bokslutsdokument Bilaga 3: Kassaflödesanalys Bilaga 4: Noter Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 3(39)

4 1 Sammanfattning Tillgängligheten till verksamheterna är fortsatt hög. Ekonomiskt är förvaltningen i balans och årets resultat ligger i nivå med budget. Habilitering & Hälsa har på uppdrag från Socialdepartementet lett översynen av landstingens ansvar för tolktjänsten. Kompetensförsörjningen inom många yrkesgrupper är problematisk. Orsaken är framför allt en brist på tillgång. Sjukfrånvaron är fortsatt hög men har minskat gentemot En stor andel av långtidssjukskrivningarna bottnar i en psykisk ohälsa. I samarbete med Hälsan och arbetslivet pågår olika åtgärder för att förbättra arbetsmiljön och därmed hälsan. Beslut har fattats av HSS kring flera viktiga RMR som rör habiliteringens målgrupper. En implementering av dessa har påbörjats, men för att uppnå avsikten med ansvarsfördelningen kring RMR vuxna med funktionsnedsättningar kommer det att krävas ökade resurser till vuxenhabiliteringen. En revidering av prioriteringsordningen för tolkverksamheten pågår i samverkan med brukarorganisationerna. En översyn av förvaltningens organisation och styrning har genomförts av ett extern konsult. Analys och strategier har presenteras i juni, en handlingsplan för fortsatt arbete är framtagen och genomförande pågår. En ökning av kostnaden för barnhjälpmedel har skett, då det blivit en prisjustering hos Hjälpmedelscentralen. En upphandling av hörselhjälpmedel har slutförts då nuvarande avtal går ut första kvartalet Kostnadsutvecklingen inom hjälpmedelsområdet är därför extra viktigt att följa. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 4(39)

5 2 Verksamhet 2.1 Viktigaste händelserna under perioden Förvaltningens nya organisation med två regionövergripande verksamhetsområden har varit i drift i tre år. Ett av syftena var att skapa en mer jämlik vård för samtliga patienter i Västra Götalandsregionen oavsett var de är bosatta. En utvärdering av om organisationsförändringen har uppnått målen samt en genomlysning av organisationen har skett under våren och en slutrapport är klar. Förvaltningen har tillsammans med konsultföretaget tagit fram ett förslag till handlingsplan och under hösten har fyra projekt startat för att genomföra viktiga förändringar. En utökning av antal verksamhetsområden från två till fyra fr.o.m. 1 januari En regional medicinsk riktlinje Ansvarsfördelning för medicinskt omhändertagande av vuxna med medfödd funktionsnedsättning är fastställd av hälso- och sjukvårdsdirektören. Riktlinjerna innebär stora förbättringar för patientgruppen och kommer bland annat att påverka vuxenhabiliteringens uppdrag. En implementeringsplan ska tas fram på regionövergripande nivå men förvaltningen har fått besked om att införandet inte kommer att ske före En projektledare inom vuxenhabiliteringen har tillsatts som har påbörjat en inventering över de förändringar i verksamheten som den medicinska riktlinjen kräver men eftersom den innebär ett utökat uppdrag kommer ett resurstillskott att behövas. Införandet kommer att ske olika snabbt i de olika nämndområdena beroende på ekonomiska resurser. Ett tydligt uppdrag knutet till finansiering bör ingå i vårdöverenskommelserna 2019 om det ska gå att genomföra uppdraget. En revidering av prioriteringsordning för Tolkverksamheten pågår och beräknas vara klar under början av Arbetet görs tillsammans med brukarrådet för att tolkanvändarperspektivet ska tas tillvara. Inom Habiliteringsverksamheten pågår ett stort arbete med att ta fram uppdragsbeskrivningar för kompetensgrupper. Kompetensgrupper kring små målgrupper och metoder som används sällan kommer att innebära en mer likvärdig vård och en större koncentration av vården. Tillgängligheten till verksamheterna är fortsatt hög trots stora problem med personalomsättning. Det finns också geografiska olikheter. Hörselverksamheten klarar den nationella vårdgarantin (90 dagar) till 100 procent och Synverksamheten klarar vårdgarantin till 99 procent. När det gäller Habiliteringsverksamheten klaras vårdgarantin till första besöket till 90 procent. Tolkverksamheten har utfört 94,2 procent av beställda uppdrag. Måltalet är 92 procent. Mycket av patientsäkerhetsarbetet har under året fokuserat på hygienrutiner, utbildning i patientsäkerhet och avvikelsehantering i MedControl. Uttalade mål är att alla avvikelser ska registreras, hanteras och analyseras och återkopplas för att uppnå en lärandeorganisation. Under hösten 2017 genomfördes den fjärde patientsäkerhetsenkäten. Utmaningarna under perioden har varit en fortsatt hög personalomsättning och svårigheter med att rekrytera personal. Detta medför en stor påfrestning i verksamheten och risk för att patienterna inte får åtgärder i tid. Sjukfrånvaron har minskat gentemot 2016 men är Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 5(39)

6 fortfarande på en hög nivå. Lokalförändringar har skett för Hörsel, syn och tolk i Vänerparken men det finns också andra utmaningar kopplade till lokalförsörjningen i vissa områden. 2.2 Hälso- och sjukvårdens produktion/konsumtion Under 2017 fokuserar H&H på följande aktiviteter: Följa volymförändringar i dialog med HSNK och HSN Följa upp interna köer inom Habiliteringen Produktionsplanering t.ex. se över lokalutnyttjandet. Dessa aktiviteter mäter vi: AKTIVITET Mål 2017 Utfall 2017 Nationella vårdgarantin 90 dagar Synverksamheten 100% Hörselverksamheten 100%, Besök Habiliteringen 100% Syn 99 %Hörsel 100 % Habiliteringen 90% varav Barn och ungdomshabilitering 83 % Förstärkt vårdgaranti, faktiskt väntande i hörselverksamheten (mindre än 60 dagar) Särskild satsning för barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Faktiskt väntande i Habiliteringsverksamheten (mindre än 30 dagar) Utförda tolkuppdrag (ingår ej i vårdgarantin) Vuxenhabilitering 96 % 80% 91 % 80% 85 % >92% 94 % Hörselverksamheten uppnår vårdgarantin i genomsnitt under perioden till 100 procent och Synverksamheten till 99 procent. Hörselverksamheten har också erbjudit de flesta patienter tid inom 60 dagar (den förstärkta vårdgarantin). Genomsnittet för den förstärkta vårdgarantin var under året 91 procent. Tolkverksamheten har utfört 94 procent av beställda tolkuppdrag under Habiliteringen klarar den nationella vårdgarantin till första besök till 90 procent (barn- och ungdomshabiliteringen 83 procent och vuxenhabiliteringen 96 procent) men det finns väntetider till behandling. Till exempel finns det väntetid till intensivinlärning för små barn med autism. I flera år har verksamheten försökt mäta väntetiden till behandling men det har varit svårt att hitta en bra metod. Nu pågår ett försök att mäta väntetiden till behandling för olika yrkesgrupper. Under året har mätningen av tiden från första besök till behandling följts och kvalitetssäkrats. Mätningen kommer att ge en bättre bild av hur väntetiderna ser ut och vad som behöver åtgärdas. Det finns geografiska olikheter när det gäller väntetider både till första besöket och till behandling. Förstärkt tillgänglighet, "Barns psykiska ohälsa" När det gäller den särskilda satsningen för barn och ungdomar med psykisk ohälsa (30 dagar) så klarade Habiliteringen den faktiska väntetiden sammantaget till 85 %, med fördelningen 87 % till behandlingar och 81 % till fördjupade utredningar. Totalt antalet beslutade åtgärder 2017 var 2346 (1940 stycken 2016). Det ökade antalet åtgärder beror på det ökande antalet barn 0-5 år med AST. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 6(39)

7 Aktiviteter som genomförts för att öka tillgängligheten till vård i rätt tid Dialog har förts och prioritering har gjorts på ledningsgruppen i Habiliteringsverksamheten utifrån förslag på aktiviteter för att minska väntetider till behandling. En gemensam strategi har skapats för att receptionen ska omboka återbud. Grunden är att all personal måste ha sin kalender uppdaterad. Produktionsutfall och budgetavvikelse: För den öppna vården visas totalt fler vårdkontakter jfr med förra året. Habiliteringen står för en ökning medan Hörsel och Syn ligger i nivå med i fjol. Inom slutenvården ligger produktionen i nivå med föregående år. Trots en högre produktion, syns en negativ avvikelse mot budget som återfinns inom Habiliteringen. En förskjutning har skett mellan olika besökstyper efter beslutad annan registrering för besök med företrädare för patient. Läkarbesöken är färre men längre. Vårdkontakter från flyktingströmmar utgör ca 0,9%. Totalt jan-dec Budget 2017 Utfall 2016 Utfall 2017 Budget Avv Antal övriga besök Antal Läkarbesök Digitala besök Indirekt kontakt (möte om patient) Vårdtillfällen Vårddagar Produktionsutveckling: Vår interna bemanning och gränsdragningen mot psykiatrin (RMR) påverkar produktionsutfallet nu och framåt, liksom registrering av gruppbesök och utbildningsverksamhet inom Habiliteringen. Totalt har produktionen ökat inom Habiliteringen och i snitt har man ett besök mer per behandlare och vecka som ett första steg i ett större produktionsfokus. Fr.o.m. i år har beslutet som rör Habiliteringens öppenvårdsbesök, med företrädare för patient, skapat en förskjutning från indirekta besök till direkta besök. Den kliniska tyngden avgör om besöket bör beaktas som ett direkt öppenvårds besök. En andel av dessa besök kommer därför även fortsättningsvis att redovisas som indirekta besök. Förskjutningen kommer att ske succesivt. För läkarbesök genomförs ett omställningsarbete för att likrikta vården med gemensamma riktlinjer för prioriteringsordning, Detta innebär färre antal men längre läkarbesök vilket syns i produktionssiffrorna. För Hörsel- och Synverksamheten ligger produktionen i nivå med budget. Antal hörapparatsutprovningar har ökat tilll gentemot st 2016 och övriga audionombesök är i paritet med föregående års nivå. Andelen digitala besök har en ökande trend inom Synverksamheten. Produktionsmål finns framtagna för alla verksamheter och produktionsuppföljningen görs månadsvis i förvaltningens Dashboard där antal besök ställs i relation till antal utförda timmar. Nedan visas produktionsutvecklingen över tid för den öppna vården vilken också visar förskjutningen mellan olika besökstyper. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 7(39)

8 2.3 Verksamhetens miljöarbete Se avsnitt Folkhälsa Ohälsosamma levnadsvanor orsakar ca.en femtedel av sjukdomsbördan i Sverige. Personer med funktionsnedsättningar har sämre hälsa och levnadsvanor jämfört med personer utan funktionsnedsättningar. Skillnaderna är större än den borde vara. De flesta är positiva till att samtala med vården om sina vanor och att få hjälp att förändra dem. Habilitering & Hälsa strävar efter ett hälsofrämjande förhållningssätt i alla möten och i all vård. Arbetet inriktas på att lyfta fram individens resurser och möjligheter istället för att fokusera på svagheter. Verksamheterna medverkar till att regionens prioriterade mål avseende förebyggande och hälsofrämjande insatser uppfylls. I första hand gäller det målen kring fysisk aktivitet och hälsosamma matvanor, medan enklare råd och lotsning till annan vårdgivare kan erbjudas för tobak och alkohol. Förvaltningens plan för förebyggande och hälsofrämjande åtgärder redovisades på förvaltningens ledningsgrupp i maj. Chefer och övrig personal har uppmanats att genomföra webbutbildningen om levnadsvanor. Vid årsskiftet har ca 20 procent av personalen genomfört utbildningen. Vuxenhabiliteringen har börjat använda FaR (fysisk aktivitet på recept) i ett försöksprojekt. Efter utvärdering av projektet bedömdes FaR vara aktuellt för fortsatt implementering. FaR blir ett komplement till övriga åtgärder gällande fysisk aktivitet. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 8(39)

9 2.5 Mänskliga rättigheter och jämlik vård FNs konvention för mänskliga rättigheter är en grund för förvaltningen. Särskilt beaktas konventionen för personer med funktionsnedsättning och barnkonventionen. För varje människa - Handlingsplan för det systematiska arbetet med mänskliga rättigheter i Västra Götalandsregionen är en viktig vägvisare för arbetet i förvaltningen. Eftersom jämlikhet i flera olika dimensioner är viktigt för förvaltningen så finns mål kring detta med i verksamhetsplanen 2017, budgeten 2017 och planen för jämställdhet och mångfald. Aktiviteter som genomförts på mottagningarna inom Habiliteringen för att uppnå målet patienten är välinformerad och deltar aktivt i planering För att öka patientens delaktighet har bildstöd, samtalsmattor och TAKK etc. använts i ännu större utsträckning än tidigare som förberedelse inför möten, i kallelser, vid nybesök och vid möten med patient. Skriftlig återkoppling har blivit alltmer vanlig och patient har påmints om att de själva kan gå in och läsa sin journal. Man har på ett flertal mottagningar arbetat aktivt för att patient/företrädare själv är med och formulerar mål och att planerade insatser återkopplas till patienten. Några mottagningar hade som rutin att alltid ta med blankett för utvärdering vid patientbesök. En pilot för direktanmälan till information om samhällsstöd i grupp har prövats. Dokumentet "Inför min ortopediska operation" används vid ortopedkonsultationer för att öka patientens möjlighet till delaktighet. Personcentrerad vård (PCA) Förvaltningens förändringsledare som arbetar 40 % i det regionala PCA-projektet, var inbjuden till ledningsgruppen den 31 augusti för att informera om PCA. Styrgruppen för PCA skrev i november ett förslag till handlingsplan för 2018 som förvaltningschefen tagit beslut om ska gälla för hela förvaltningen. Ett fortsatt arbete har skett i verksamhetsområdena. Barnkonventionen Under 2017 har hela Habilitering & Hälsa genomfört webbutbildningen i barnkonventionen. Vid en utvecklingsdag i mars utbildades alla Habilitering & Hälsas chefer och i slutet av året har alla mottagningar genomfört utbildningen. Denna satsning har inneburit en kvalitetssäkring och kompetensförstärkning av kunskapen kring barnkonventionen i hela förvaltningen. Ombud för barns rättigheter finns på alla Habiliteringens mottagningar för barn. Under året utökades gruppen med representanter från vuxenhabiliteringen. Detta är en förbättring och förstärkning av hela barnrättsarbetet i habiliteringen, i synnerhet då man i vuxenhabiliteringen särskilt ska beakta barn som anhörig. Under året har ombuden förutom webbutbildningen på mottagningarna arbetat med hur man säkrar att kunskapen om Barnkonventionen ges till nya medarbetare. Barnombuden inom Hörsel Syn Tolk har lett utbildningen tillsammans med chefen på APT vilket medfört att all personal genomgått utbildningen Från teori till praktik. Arbetet med att ta fram gemensamma rutiner för att stärka barns rätt till delaktighet och inflytande och arbeta utifrån barnets bästa har pågått under hela året. Fokus har varit att ta fram bättre kallelser, med bildstöd för olika yrkeskategorier både inom syn och hörsel. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 9(39)

10 En arbetsgrupp inom Habiliteringsverksamheten har under året tagit fram förvaltningsgemensamma rutiner för hur verksamheten ska arbeta med tre aktuella RMR:som är framtagna för barn och vuxna. Habilitering & Hälsa är den första förvaltningen i regionen som arbetat fram förvaltningsgemensamma rutiner för de tre RMR:en. Gruppen ska också verka för en gemensam hemsida ur ett barnperspektiv. Enligt servicelöftena i förvaltningen så har verksamheterna arbetat med att optimera väntrummet med barnen för ögonen. Väntrums-TV är på väg i samtliga väntrum. Exempel på aktiviteter som genomförts för barn som nära anhörig -Habiliteringen ställer frågor om patienten har minderåriga barn vid nybesök. Verksamheten följer i övrigt fastställda rutiner så som att anmäla misstanke om att barn far illa. -Ett barn-och familjeformulär mer anpassat för målgruppen i Hörsel och Synverksamheten finns nu på Inblicken. Målet är att alla ska fråga om det finns minderåriga barn och kunna informera om det stöd Hörsel- och Synverksamheten kan erbjuda samt att besöken KVÅkodas. Exempel på aktiviteter som genomförts i arbetet med rättighetsfrågor utifrån diskriminerings-grunderna Diskussionspunkt på APT och vid rekrytering. En enhet har vid ett antal APT under året jobbat med diskussionsfrågor som ombuden för jämställdhet och mångfald varit ansvariga för. I rekryteringsarbete tar verksamheterna hänsyn och arbetar utifrån diskrimineringsgrunderna. Ur ett patientperspektiv har förvaltningen hög tillgänglighet i sina lokaler och dessa finns registrerade i Tillgänglighetsdatabasen. -På grund av ett stort inflöde av nyanlända personer från andra länder har Dövteamet hittat nya sätt att möta patienterna, både internt och externt. -Habiliteringsverksamheten har tagit fram en rutin kring mottagandet av flyktingar. -All statistik är könsuppdelad. I förvaltningen har fördjupningar gjorts kring olika områden och jämställdhet. -Samverkan sker med ungdomsmottagningar runt om i regionen i syfte att unga personer med funktionsnedsättning ska få samma tillgång till mottagningarna som övriga ungdomar. 2.6 Verksamhetens säkerhets- och beredskapsarbete Habilitering & Hälsa arbetar för att förbättra kvalitet och säkerhet i verksamheten bl.a. inom området brand, hot och våld och ensamarbete. Förvaltningen ska följa regiongemensamma riktlinjer i stort för säkerhetsarbetet. På varje arbetsplats finns krispärmar innehållande bla rutinbeskrivningar och uppgifter om förvaltningens krisorganisation, krispärmen utgör ett stöd för kriser som berör personal. Gällande fastighetssäkerhet har den säkerhetsinventering som genomförts bla genom Västfastigheter legat till grund för prioriterade åtgärder under året. I samband med de större ombyggnationer som genomförts har säkerhetsprogram tagits fram och genomförts. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 10(39)

11 2.7 Redovisning av genomförd intern kontroll 2017 Förvaltningen har utfört de kontroller som finns i den fastställda planen för internkontroll inom områdena ekonomi, HR, information, ärendehantering, FOU, säkerhet och verksamhet. Kontrollerna har visat att rutinerna i allt väsentligt fungerar väl. En kontroll har ej genomförts gällande stickprov avseende verksamheternas krispärmar. Detta beroende på personalförändring vilket medfört att denna ej kunnat prioriteras. En lärdom utifrån internkontrollen är att den bör genomföras tidigare under året och att inom främst ekonomiområdet behövs ytterligare information gällande hantering av fakturor avseende representation och konferenser. Åtgärder för att förtydliga regelverket är inplanerade.. Styrelsen internkontroll avseende vårdöverenskommelsen är genomförd och kommer redovisas för styrelsen i samband med årsredovisningen. 2.8 Systematiskt förbättringsarbete Ett mål i förvaltningen är att fokusera på framtidsfrågor. Ny kunskap och evidensbaserade riktlinjer måste implementeras i verksamheterna och gamla metoder revideras eller avvecklas. Ett stort antal förbättringsarbeten pågår i verksamheterna. Förvaltningens nya organisation med två regionövergripande verksamhetsområden har varit i drift i tre år. Ett av syftena var att skapa en mer jämlik vård för samtliga patienter i Västra Götalandsregionen oavsett var de är bosatta. En utvärdering av om organisationsförändringen har uppnått målen samt en genomlysning av organisationen har skett under våren och en slutrapport är klar. Förvaltningen har tillsammans med konsultföretaget tagit fram ett förslag till handlingsplan och under hösten har fyra projekt startat för att genomföra viktiga förändringar. Projekten handlar om att förbättra och tydliggöra organisationen genom att se över antal verksamhetsområden och chefernas ansvar, tydliggöra målstyrning, skapa en förvaltningsgemensam administration samt att förenkla IT-stödsystemen för Habiliteringen. Verksamheterna arbetar intensivt med att fortsätta utveckla innehållet i vården till patienterna och att arbeta på ett mer effektivt sätt. Stora satsningar har gjorts både inom Synverksamheten och Habiliteringen för att ta fram likvärdiga prioriteringar och arbetssätt. Ett exempel på det arbete som har påbörjats är Behandling I Grupp (BIG) inom Habiliteringen med syfte att ge andra möjligheter för patienterna att få insatser. Ett annat exempel är att Synverksamheten har arbetat fram en gemensam vårdprocess. Hela Synverksamheten arbetar nu efter samma process vilket innebär lika vård för patienterna i regionen. För att öka tillgängligheten till specifika behandlingsmetoder inom Habiliteringen har ett stort arbete skett i olika kompetensgrupper. Uppdraget har varit att ta fram förslag på hur koncentrationen av kompetens för små målgrupper och metoder som används sällan ska organiseras i hela Habiliteringen. Tolkverksamheten har fortsatt att driva arbetet om tolkkvalitet och prioriteringar tillsammans med brukarorganisationerna. En arbetsgrupp inom förvaltningen har arbetat med att ta fram en serviceguide. Servicelöften har tagits fram inom områdena bemötande, kommunikation, trygghet, delaktighet och tillgänglighet. Arbetet har pågått under och servicelöftena har lyfts in i Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 11(39)

12 förvaltningens verksamhetsplan för 2017 och Habilitering & Hälsa har deltagit i olika regionala arbetsgrupper för att ta fram Regionala medicinska riktlinjer. Habilitering & Hälsa arbetar aktivt med att förbättra vården genom att delta i många rikstäckande arbeten. På förvaltningschefsnivå sker påverkan i nätverket för chefer inom funktionshinderområdet. Nätverket har ett nära samarbete med SKL och ger snabba remissvar i olika frågor såsom exempelvis en ny tolktjänstutredning och förändring av råd och stöd enligt LSS. Verksamhetscheferna har deltagit i arbetet kring NYSAM, den nationella arbetsgruppen kring intyg till patienter samt i samarbetet på riksnivå om innehållet i Syn- och Hörselverksamheterna. Habilitering & Hälsa är representerade i nationella samverkansgrupper såsom Talför och Habiliteringschefsföreningen. Ett samarbete bedrivs också för att utveckla kvalitetsregister inom Syn-, Hörsel - och Habiliteringsområdet. 2.9 Inköp Leverantörstrohet 2017 Implementeringen av den nya Inköpspolicyn har påbörjats. Ekonomichefen har haft inledande möte med koncerninköp samt infomerat styrelsen och ledningsgruppen. Leverantörstroheten och inköp från leverantörer som inte har avtal har följts upp under året. Det finns fortfarande några områden där avtal saknas gällande de varor och tjänster som köpts. Under hösten 2017 har koncerninköp genomfört en kartläggning av inköpsmönster och leverantörstrohet i VGR:s förvaltningar. Den visar att Habilitering & Hälsa har hög leverantörstrohet. För helåret 2017 (källa: Cognos Controller kub QV Inköp VGR, ) är den 94 %för resultatkonton (exklusive lämnade bidrag) och 96 % för investeringar. Glasögonbidrag är ett område där patienter kan välja vilken optiker som helst i hela Sverige så gällande dessa tecknas inga avtal. Därför ingår inte kontot lämnade bidrag i mätningen (påverkar leverantörstroheten negativt med ca 10 %). Inom de områden där störst inköpsvolymer finns (ca 80 % av bokförda kostnader) är följsamheten till leverantörer med avtal mycket hög. Det avser kostnader för hör- och synhjälpmedel, särnär inklusive tillbehör, tolktjänster och bemanningsläkare. För dessa kostnader är leverantörstroheten 98,8 %. Vid inköp där ramavtal saknas och beloppet överstiger fem basbelopp samt vid investeringar har Område inköp varit involverade i beställningsförfarandet. Inköp av investeringar sker med hjälp av koncerninköp via inköpsanmodan. Under året har ekonomiavdelningen informerat om investeringsprocessen i verksamheternas ledningsgrupper. Detta görs kontinuerligt men i våras gjordes en samlad information utifrån att processen inom förvaltningen gåtts igenom och förtydligats. Förra året gjordes en liknande information till ledningsgrupperna om inköpsprocessen i stort och även om regler avseende jäv och mutor. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 12(39)

13 3 Mål och fokusområden 3.1 Västra Götaland ska sträva efter det hållbara samhället med tillväxt av jobb och företag i hela regionen Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Arbetet med att ge likvärdig vård inom de olika verksamhetsområdena skall fortsätta och H&H kommer fokusera på följande aktiviteter: Arbetet med FAR på recept. Erbjuda gemensamma specifika behandlingsmetoder för likvärdig och tillgänglig vård. Dessa aktiviteter mäter vi: AKTIVITET Mål 2017 Utfall 2017 Andel patienter/tolkanvändare som Förbättrat resultat i ny mätning Status: Mätningen försenas till är nöjda med bemötandet, enligt nationell patientenkät Patienter som upplever att hörselrehabiliteringen Bibehålla/öka basvärdet 2016: 3,8 Uppfyllt. Basvärdet 2017: 3,86. ökat livsglädjen en hel del eller väldigt mycket (IOI- HA) Öka tillgängligheten till specifika behandlingsmetoder Delvis genomförd organisation för ökad tillgänglighet till kompetensteam Delvis uppfyllt: Arbete med uppdragsbeskrivningar för kompetensgrupper pågår Förvaltningen planerade att använda den nationella patientenkäten under 2017 för att mäta om resultatet från 2015 hade förbättrats. Eftersom förvaltningen inte återigen kan genomföra en förenklad upphandling utifrån upphandlingsreglerna har förvaltningen i samverkan med andra landsting bett SKL att sköta upphandling av enkäten eller förändra den nationella enkäten utifrån funktionsnedsättningsperspektivet. SKL beslöt att tillsätta en nationell grupp för att ta fram ett underlag. Tyvärr har ingen gemensam enkät tagits fram ännu vilket omöjliggör en mätning under hösten. Därför kunde undersökningen inte genomföras Det är problematiskt att inte kunna följa upp om handlingsplanerna som genomförts har gett effekt. Förvaltningen genomför därför andra mätningar under Om ovanstående premisser är uppfyllda kommer en nationell patientenkät att genomföras Inom Hörselverksamheten används självskattningsinstrumentet IOI-HA The International Outcome Inventory for Hearing Aids för utvärdering av upplevd livskvalité och hörapparatnytta. Utskick av dessa frågeformulär görs i september varje år från samtliga Audionommottagningar i regionen och skickas till alla patienter som förskrivits hörapparat i februari och mars samma år. Det är nu sjunde året i rad som enkäten används. Samma personer får även svara på fyra frågor gällande bemötande och upplevelse av delaktighet i hörselrehabiliteringen. Enkäterna besvaras anonymt, dock med uppgift om kön för möjlighet till jämförelse mellan män och kvinnor. Utskicket gick 2017 till personer varav svarade på IOI-HA och svarade på frågorna om bemötande, vilket ger en svarsfrekvens på 72 % respektive 73 %. Resultaten visade, liksom tidigare år, på höga svarsmedelvärden för både män och kvinnor. I november 2017 genomfördes den årliga kvalitetsundersökningen med nöjdhetsenkät bland Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 13(39)

14 Habiliteringens besökare. Syftet var att mäta upplevd nytta, nöjdhet samt delaktighet i Habiliteringens insatser. Pappersenkäter delades ut till patienter/närstående som besökte mottagningarna under månaden. Enkäten fanns tillgänglig på flera språk (svenska, engelska, somaliska, arabiska, bosniska/serbiska/ kroatiska och sorani). Enkätens utformning var i stort sett samma som 2016 men med förtydligande att kön och ålder gäller patienten, samt förtydligande av vem som fyller i enkäten. Sammanlagt inkom 943 (697 år 2016) enkätsvar, 663 besvarades av besökare till barn- och ungdomshabiliteringen, 280 besvarades av besökare till Habiliteringen, vuxen. En sammanlagd svarsfrekvens på 33 %. Av de svarande var det 92 procent som ansåg att de har nytta av Habiliteringens insatser, 90 procent som var nöjda med hjälpen och 84 procent som ansåg att de fick vara med och bestämma om hjälpen. I juni redovisades FaR- projektet på vuxenhabiliteringen. Det har varit trögt att få igång FaRförskrivandet. Trots utvärderingens resultat bedöms FaR vara aktuellt för fortsatt implementering. För att vården ska bli likvärdig krävs gemensam fortbildning och diskussioner på fysioterapeuternas yrkesträffar vilket har genomförts på vuxen. Utfallsmått för jämlik hälsa är framtagna och följs upp i delårsbokslut och årsbokslut till beställarna. Sedan maj har ett stort arbete i olika kompetensgrupper pågått. Uppdraget har varit att ta fram förlag till hur koncentrationen av kompetens för små målgrupper (ABI, MMC, Spielmeyer Voght och Retts syndrom) och metoder som används sällan (neuropsykologiska utredningar), ska organiseras i hela habiliteringen. Habiliteringen har även representerats av behandlande personal och chefer i samarbetat med Regionhabiliteringen och barnklinikerna för att skapa vårdflöden för specifika målgrupper. Det är viktigt att de båda arbetena kring koncentrerad vård och flöden måste "dockas" samman. Socialdepartementet uppdrag till landstingen att se över möjligheten att till vissa delar samordna tolktjänsten samt göra en noggrann genomlysning är slutförd. Västra Götalandsregionen har lett tolkutredningen som har överlämnats till Socialdepartementet. De områden som övergripande har utretts är de juridiska, ekonomiska, organisatoriska och praktiska förutsättningarna för att landstingen ska kunna samordna tolktjänsten i en gemensam, IT-baserad ingång för beställning och administration. En arbetsgrupp har arbetat med olika kompetenser inom tolkområdet, IT/IS och juridik. Tolkanvändare har varit en viktig resurs i arbetsgrupperna och både Hörselskadades riksförbund (HRF) och Sveriges Dövas riksförbund (SDR) har varit representerade Klimatutsläppen från fossilbränsle i Västra Götaland samt verksamhetens direkta miljöpåverkan ska minska Habilitering & Hälsa har inga egna fordon. Byte/nybeställning av leasingfordon sker via Regionens fordon, som tillhandahåller miljöfordon, gasbilar eller laddhybridbilar. Dispens från reglerna om miljöbil söks i enstaka fall på grund av exempelvis långa avstånd till gastankställen. Fordon som drivs med enbart fossila bränslen har under de senaste åren successivt bytts ut mot biogasbilar, och andelen biogasbilar ökar. Vid årsskiftet var andel biogasbilar 97 % vilket innebär att Habilitering & Hälsa med god marginal uppnått sina mål avseende biogasfordon för Antal körda km har minskat för tredje året i rad och uppgick Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 14(39)

15 för 2017 till mil en minskning med 3 % gentemot Flyresorna har minskat med 26 procent gentemot Förvaltningen arbetar utifrån en miljöplan och med miljödiplomering. Verksamheterna jobbar med att minska miljöpåverkan på sina enheter genom att miljöfrågorna kontinuerligt tas upp på APT och VSG. Nya medarbetare ges möjlighet att gå den regiongemensamma miljutbildningen. Av de resor som görs med bil i tjänsten sker dessa till 80 procent med leasingbil. Målet är att dessa till minst 90 procent skall göras med leasingbil. Samåkning och Skypemöten ersätter i allt högre grad resande. Rörelsesensorer, uppmaning att släcka belysningen i rum som ej används och att minska utskrifter minskar mijöbelastningen. Dessa aktiviteter mäter vi: AKTIVITET MÅL 2017 UTFALL 2017 Utbyte av fordon till gasfordon Öka andelen gasfordon. 97 % gasfordon ökning från 86% 2016 Arbeta för färre resor med egen bil i tjänsten Minska antalet körda mil i tjänsten med egen bil. Minskat med 11 % gentemot Bättre möjligheter till livsmedels- och energiproduktion samt stimulera ökad användning av biogas 3.2 En sammanhållen och tillgänglig hälso- och sjukvård som ges med högsta kvalitet och patientsäkerhet samt som alltid utgår ifrån den enskilda personens behov och erfarenheter Patientens ställning inom hälso- och sjukvården ska stärkas Habilitering & Hälsas servicelöften: 1. Det är lätt att få kontakt med oss. Vår information är korrekt och lätt att förstå. 2. Våra väntrum erbjuder möjlighet till personlig kontakt, trygghet, möjlighet till avskildhet och plats för aktivitet. 3. Som besökare ska du känna dig välkommen och få ett bemötande som kännetecknas av omtanke, inlevelse och respekt. 4. Vi anpassar mötet efter dina förutsättningar och ditt kommunikationssätt. 5. Vi vill gärna ha dina synpunkter! Dessa hjälper oss att utveckla vår verksamhet. Dessa aktiviteter mäter vi: AKTIVITET Mål 2017 Utfall 2017 Mät delaktighet i nationell Förbättrat resultat i ny mätning Mätningen försenas till 2018 patientenkät. Serviceguide införs Göra serviceguiden känd för alla Uppfyllt men fortsatt arbete pågår medarbetare Mät måluppfyllelsen i vårdplanerna Utvärdera 50% av måluppfyllelsen i alla vårdplaner Utvärdering av 21 % av måluppfyllelsen i Habiliteringens vårdplaner. En ökning med 6 procent. Ej uppfyllt Mätning av nationell patientenkät se under rubrik 3.1. Habiliteringen och Hörselverksamhet har genomfört en patientenkät med frågor kring bland Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 15(39)

16 annat delaktighet. Upplevelsen av delaktighet är hög inom verksamheterna. Se vidare under rubrik 3.1. En serviceguide togs fram för förvaltningen Servicelöftena finns bland annat med i förvaltningens verksamhetsplan Flera arbetsgrupper har arbetat med att ta fram förbättringsförslag som ska bidra till att uppfylla servicelöftena. De olika gruppernas arbete var klart före sommaren och många förbättringsförslag framkom. Flera av dessa håller på att genomföras i förvaltningen. CallMe-funktionen som har införts i det medicinska kompetensteamet i Göteborgsområdet, Barn och ungdomshabiliteringen har ökat tillgängligheten till sjuksköterskorna. Alla enheter är anslutna till 1177 Vårdguidens e-tjänster. Habiliteringen har under 2017 öppnat upp möjligheten för patienter och anhöriga att lämna klagomål och synpunkter på vård och behandling via 1177 vårdguidens e-tjänster. Hörsel Syn Tolk kommer erbjuda samma möjlighet under Inom Tolkverksamheten pågår ett förbättringsarbete gällande önska tolk i samarbete med brukarorganisationerna. Under 2017 har hela Habilitering & Hälsa genomfört webbutbildningen i barnkonventionen. Vid en utvecklingsdag i mars utbildades alla Habilitering & Hälsas chefer och i slutet av året har alla mottagningar genomfört utbildningen. Denna satsning har inneburit en kvalitetssäkring och kompetensförstärkning av kunskapen kring barnkonventionen i hela förvaltningen. Se punkt Uppfylla vårdgarantin Utveckla ett personcentrerat arbetssätt inom hälso- och sjukvården Förvaltningens förändringsledare som arbetar 40 % i det regionala PCA-projektet, var inbjuden till ledningsgruppen den 31 augusti för att informera om PCA. Den allmänna upplevelsen efteråt var att verksamheterna redan är på god väg men att man ändå behöver göra mycket mer innan man fullt ut kan säga att man arbetar personcentrerat. KLAR Styrgruppen för PCA skrev i november ett förslag till handlingsplan för 2018 som förvaltningschefen tagit beslut om ska gälla för hela förvaltningen. En mottagning inom barn- och ungdomshabiliteringen har redan haft en uppskattad halvdag för information och dialog kring PCA. Hörsel Syn Tolk hade en gemensam utvecklingsdag under oktober där all personal fick lyssna till ett föredrag om Personcentrerad vård. På förvaltningens årliga FoU-dag lyftes personcentrerad vård upp i ett föredrag. PÅGÅR Ett viktigt arbete där förvaltningen har kommit en bra bit på väg men ändå avsätter tid och resurser för att vidareutveckla. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 16(39)

17 3.2.2 Den medicinska kvaliteten ska öka och den organisatoriska effektiviteten förbättras Under 2017 fokuserar H&H på följande aktiviteter: Öka användningen av prioriteringsordningen Genomför handlingsplaner utifrån god vård Dessa aktiviteter mäter vi AKTIVITET Mål 2017 Utfall 2017 Medverka till utveckling av nationella kvalitetsregister och vårdprocesser Fyra kvalitetsregister: CPUP, Gravt hörselskadade, HabQ, SKRS. Ytterligare en modul i HabQ samt Delvis uppfyllt. Anslutningen till modulen Autismuppföljning har flyttats fram till Påbörjat arbete Förbättra patientsäkerhetskulturen Utveckla regionala medicinska riktlinjer MMCUP Analysera vårdskador och de vårdskador som kunnat inträffa samt starta förbättringsarbete Följa beslut för RMR, NP efter utvärdering med MMCUP. Uppfyllt: Pågår kontinuerligt via avvikelsesamordnare och ledningsgrupper Delvis uppfyllt. Regional grupp ska utreda om uppdrag och ekonomi. Bör finnas med i VÖK Förvaltningen medverkar i fyra kvalitietsregister. Enligt beslut i Västra Götalandsregionen ska barn och ungdomar med MMC följas upp och registreras i det nationella kvalitetsregistret MMCUP. En kompetensgrupp har börjat formeras inom Habiliteringen. Gruppen ska, i samarbete med Regionhabiliteringen, ta fram gemensamma riktlinjer för samarbete med målet kunskapsbaserad och likvärdig vård. Anslutningen till modulen Autismuppföljning i kvalitetsregistret HabQ har skjutits fram i tid med hänvisning till faktorer som står utanför Habiliteringens kontroll. En regional medicinsk riktlinjer (RMR) Ansvarsfördelning för medicinskt omhändertagande av vuxna med medfödd funktionsnedsättning är fastställd av sjukvårdsdirektören. Riktlinjen berör Habilitering, primärvård och länssjukvård. Riktlinjen är aktuell för Habiliteringens målgrupp med tydligare ansvarsgränser och med ett förbättrat stöd. Habiliteringen har tillsatt en projektledare som kommer att jobba med införandet. Det är viktigt att ett regionalt gemensamt arbete görs för att riktlinjen ska få genomslag och därför har Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tillsatt en regional samordningsgrupp som kommer att arbeta fram en implementeringsplan under Implementeringstakten kommer att se olika ut i regionen bland annat beroende på vilka vårdöverenskommelser förvaltningen får från de olika hälsooch sjukvårdsnämnderna. Uppföljning av regional medicinsk riktlinjer för barn, NP är slutförd. Ytterligare fördjupning och analys pågår regionalt och därefter kommer ev åtgärder att genomföras. Ett regionalt beslut om att medel kommer att överföras från Habilitering till sjukhusen får konsekvensen att Habiliteringen får göra neddragningar av personal. Ytterligare en RMR inom Habiliteringen är aktuell. Riktlinjen kring Överföring av medicinsk vård från barn- och ungdomshabiliteringen till vuxensjukvården är nu beslutad av hälso- och sjukvårdsdirektören. En arbetsgrupp är utsedd av Öron-näsa-hals/ÖNH:s sektorsråd för att ta fram regionala medicinska riktlinjer för tidig diagnos och habilitering för barn med medfödd hörselnedsättning. Arbetsgruppen har arbetat fram ett förslag på rutin tillsammans med verksamhetsområdena Kvinnokliniken/KK, ÖNH och Hörselverksamheten. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 17(39)

18 Ett prioriterat arbete under året har varit att implementera prioriteringsordningen i Habiliteringsverksamheten. Flera yrkesgrupper har tillsammans med PrioHab-stödjare och/eller delar ur styrgruppen börjat revidera i PrioHabs Databas. Samtidigt som behandlande åtgärder uppdaterats har det gjorts förenklingar i databasen. Samverkan har skett mellan Stockholm, Skåne och VG-regionen. Syftet har varit att dela erfarenheter, jämföra rangordningar och ge varandra stöd i implementeringsprocessen. En revidering av prioriteringsordning för Tolkverksamheten pågår och beräknas vara klar under början av Arbetet görs tillsammans med brukarrådet för att tolkanvändarperspektivet ska tas tillvara. Under hösten 2017 genomfördes den fjärde patientsäkerhetsenkäten. Svarsfrekvensen blev betydligt högre än i tidigare mätningar, sannolikt till följd av att medarbetar- och patientsäkerhetsenkäten samkördes. Resultatet visar förvaltningens förbättringsområden finns inom områdena Högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbete, Lärande organisation, Överlämningar och överföringar av patienter och information samt Information och stöd till patienter vid vårdskada. Ett stort arbete har under 2017 lagts på att minska straff- och skuldbeläggande kultur och öka och kvalitetsförbättra återföring av avvikelser samt förbättra och kvalitetssäkra rutiner för hantering av patientklagomål. Habilitering & Hälsa arbetar systematisk med inkomna synpunkter som tas i beaktande och ligger till grund för förbättringsarbeten Verksamheterna gör regelbundna kontroller för att säkerställa att ingen läser patientjournal utan att vara delaktig i behandlingen. Under året har 1364 loggranskningar gjorts och 0 upptäckta fall av obehörig läsning. Läkemedelsuppföljning i en läkemedelsplan har tagits fram. Ett antal nyckeltal har beslutats i förvaltningen för mätning av produktion månadsvis. Nyckeltalen följs via en Dashboard Minska antalet vårdskador och antalet vårdrelaterade infektioner Mycket av patientsäkerhetsarbetet har under 2017 fokuserat på hygienrutiner, utbildning i patientsäkerhet och avvikelsehantering i MedControl. Uttalade mål är att alla avvikelser ska registreras, hanteras och analyseras och återkopplas för att uppnå en lärandeorganisation. Patienternas och deras närståendes klagomål hanteras i första hand av enhetscheferna i förvaltningen. Dessa ligger till grund för kontinuerliga förbättringsarbeten. Viktiga förändringar för att öka patientsäkerheten under 2017 var: Förvaltningen har arbetat med kvalitetssäkring och utveckling av rutiner kring avvikelsehantering, framför allt inom området patientklagomål. KLAR Chefer har utbildats i ärendehantering i MedControl och patientsäkerhet. KLAR Medarbetare har utbildats i avvikelsehantering. PÅGÅR Patientsäkerhetsgruppen med representanter från verksamhetsledningarna har under året arbetat aktivt för att hitta rutiner kring avvikelsefrågor samt arbeta med information på webbsidan. PÅGÅR Under 2017 har förvaltningen fokuserat på hygienfrågor. Patientsäkerhetsgruppen har Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 18(39)

19 informerat samtliga chefer kring hygienrutiner på den gemensamma chefsdagen. KLAR Habiliteringen har under 2017 öppnat upp möjligheten för patienter och anhöriga att lämna klagomål och synpunkter på vård och behandling via 1177 vårdguidens e-tjänster. Hörsel Syn Tolk kommer erbjuda samma möjlighet under PÅGÅR Inom Habiliteringen tillsattes under 2017 en avvikelsegrupp som går igenom samtliga vårdskador med riskvärde över 8. I gruppen ingår medicinsk rådgivare, verksamhetschef, avvikelsesamordnare, hjälpmedelssamordnare samt enhetschef för den medicinska kompetensgrupperingen i Göteborg. KLAR Patientsäkerhetsgruppen arbetar med att säkerställa arbetet kring patientsäkerhet och synpunkter. Vårdhygienfrågor är ett område som lyfts fram i patientsäkerhetsplanen för Information har spridits om de basala hygienföreskrifterna och arbetskläder har börjat införas på enheter som saknar sådana. PÅGÅR HST området har under våren haft utbildning för alla chefer och medarbetare i vårddokumentation och informationssäkerhet. KLAR Avvikelsesamordnarna i respektive verksamhet delger ledningsgrupperna regelbundet en sammanfattande analys om vårdskador för att hitta förbättringsområden. Förbättringsarbeten pågår utifrån fakta från Medcontrol. Habiliteringen har under 2017 gjort en mer omfattande riskanalys/processkartläggning av labbprocessen, från provtagning till provsvar. Riskanalysen byggde på ett flertal avvikelser som rapporterats, angående denna process. Arbetet har lett till övergång till elektroniska labbsvar. Verksamheten har även arbetat vidare utifrån en händelseanalys, som lett till utbildnings- och informationsåtgärder i yrkesgrupperna sjukgymnast och arbetsterapeut angående riskbedömning och dokumentation vid specialanpassning av hjälpmedel. Ett annat exempel är att verksamheten har utifrån en händelseanalys, infört randomiserade stickprovskontroller av vårddokumentation i kvalitetssäkringssyfte. Resultat SFS 2010:659, 3 kap. 10 p 3 Habilitering & Hälsa Vårdskada Inträffat Vårdskada kunnat Vårdskada Inträffat Vårdskada kunnat inträffa inträffa Ökningen i antalet vårdskador som kunnat inträffa beror troligtvis på ökade utbildningsinsatser samt ett ökat fokus kring patientsäkerhet och avvikelseregistrering. Detta stöds av att ökningen är särskilt markant inom HST, där man under 2017 tillsatt en avvikelsehanterare (motsvarande den funktion som finns i Habiliteringen sedan 2016) Samtliga verksamheter inom hälso- och sjukvården ska prestera bättre än genomsnittet i nationella jämförelser Syftet med kvalitetsregistren är att göra en kartläggning och uppföljning av patientgrupperna i landet avseende demografiska data, rehabilitering/habilitering och livskvalitet. Genom öppna nationella jämförelser syftar registren till att säkra tillgången till jämlik vård och Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 19(39)

20 rehabilitering/habilitering i landet. Registren utgör också en bas för ett fortlöpande förbättringsarbete. När det gäller kvalitetsregistret SKRS (Svenskt kvalitetsregister för synrehabiliteringar) är Synverksamheten i Västra Götalandsregionen initiativtagare, ordförande och registerhållare. Syftet är att öka kunskapen om rehabiliteringsåtgärder och dess effekt för att uppnå likvärdig synrehabilitering i Sverige. PÅGÅR Hörselverksamheten medverkar vid utveckling av kvalitetsregistret för gravt hörselskadade personer. PÅGÅR En samverkan finns kring revidering av nationellt kvalitetsregister för barn med hörselnedsättning. Hörselverksamheten deltar i remissgruppen med syfte att revidera de frågeformulär som finns för att på ett bättre sätt kunna kvalitetssäkra vården för barn med hörselnedsättning. Nytt förslag på enkäter och rutiner ska vara klart PÅGÅR Habiliteringen rapporterar till kvalitetsregistren CPUP och även till HabQ. Habiliteringen rapporterar data till modulen Föräldrastöd i HabQ. Föräldrastödsuppföljningen ger ökad medicinsk kvalitet då följsamheten till registret säkerställer likvärdig vård enligt evidens. KLAR Anslutningen till modulen Autismuppföljning i HabQ har skjutits fram i tid med hänvisning till faktorer som står utanför Habiliteringens kontroll. Kvalitetsregistret har under året genomfört en revidering av frågeuppsättningen i modulen, och denna revidering har blivit kraftigt försenad. Habiliteringen avvaktar därför med anslutning till revideringen är avslutad, ny beräknad tid blir i början av PLANDERAD Habiliteringsverksamheten har tillsatt en kvalitetsgrupp som kommer att bygga upp uppföljningsrutiner för Habiliteringens kvalitetsregister. Det är ett förbättringsarbete med syfte att stärka och förbättra kvalitetsuppföljning på verksamhetsnivå. PÅGÅR Habiliteringsverksamheten medverkar i NYSAM för jämförelse i Sverige. Nyckeltalen för 2016 publicerades i maj 2017 och verksamheten ligger ungefär på det nationella snittet men det fattas en del data från gruppverksamheten. Verksamheten arbetar därför vidare med att införa rätt registrering. PÅGÅR Ett aktivt arbete pågår kring kvalitetsregister där verksamheterna är pådrivande och delaktiga enligt plan. Detta är ett viktigt arbete för fortlöpande förbättringsarbete Skapa ett sammanhållet vårdsystem och förstärka den nära vården Förvaltningen deltar i närvårdssamverkan. Representanter från förvaltningen finns med i arbetet kring nära vård i norra Skaraborg samt i närvårdssamverkan i Söder. Förvaltningen deltar också i den planerade "Nära vården" i Göteborg. PÅGÅR Habiliteringens planerar för att öka tillgängligheten till specifika behandlingsmetoder. Ett arbete har påbörjats för tillskapandet av regionövergripande kompetensgrupper för ABI (barn och vuxen), MMC (vuxen) och neuropsykiatriska utredningar (barn och vuxen), Spielmeyer Vogt (barn och vuxna) Retts syndrom (barn och vuxna). Ett arbete med uppdragsbeskrivningar för kompetensgrupperna PÅGÅR Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 20(39)

21 I alla nämndområden och ibland på kommunnivå pågår ett intensivt arbete med den nära vården- närvårdssamverkan. En liten förvaltning som Habilitering & Hälsa har svårt att delta i alla projekt eftersom projekten har många och täta möten där verksamhetschefer och andra chefer förväntas delta. De projekt förvaltningen nu deltar i är Norra Skaraborg, Alingsås, Borås, Angered, Frihamnen samt Högsbo sjukhus. Statistik gällande rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS Rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS 9:1, 2017 Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen svarar för handläggning, utredning och beslut för samtliga ansökningar om råd och stöd enligt LSS 9.1 (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade). Beviljade råd- och stödinsatser ska ges inom den verksamhet som bäst tillgodoser behoven för den sökande. Det innebär att insatsen kan ges inom exempelvis primärvård, länssjukvård eller Habilitering & Hälsas verksamheter. Under 2017 har 5 ansökningar inkommit. 2 av dem har återtagits och 3 ansökningar har avslagits. Således inga bifall under Totalt har 166 personer beviljats råd och stödinsatser enligt LSS. Summan inkluderar de som efter omprövning har fått fortsatt rätt till habiliteringsinsatser med stöd av rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS, se förklaring i stycket markerat med *. Kommuner och landsting har skyldighet att rapportera icke verkställda beslut till IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg). Kvartalsvis rapporteras antal gynnande beslut och verkställighet. För inte verkställda beslut upprättas en individbaserad rapport. Rapporteringen sköts av förvaltningens handläggare för råd och stöd. Västra Götalandsregionen har verkställt alla beslut. *En rapportering av pågående råd- och stödbeslut har skett till Socialstyrelsen i oktober Den rapporteringen görs kommunvis och omfattar då 49 kommuner. Per fanns det 166 personer boende i Västra Götaland med gällande beslut om råd och stöd enligt LSS. Många av dem får habiliteringsinsatser med stöd av LSS. Det handlar till stor del (gäller främst Göteborg/ Södra Bohuslän och Södra Älvsborg) om personer som sedan tidigare har ej tidsbegränsade beslut enligt LSS. Dessa beslut är juridiskt sett svåra att avsluta då personerna bedömts ha behov av den beviljade insatsen och behovet inte tillgodoses på annat sätt. Dessa äldre icke tidsbegränsade beslut innefattar även behandlande insatser. VGR 2017 års statistik gällande rådgivning och annat personligt stöd enligt LSS Verksamhetsområde Inkomna ansökningar Återtagna ansökningar Antal bifall Ej färdig- Behandlade ansökningar Antalavslag Antal avslut Antal besluttotalt Skaraborg Södra Älvsborg Fyrbodal Göteborg o Södra Bohuslän Totalt antal Personkretstillhörighet enligt LSS i ärenden där man efter omprövning beviljade fortsatt råd- Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 21(39)

22 och stödinsatser enligt LSS. Grupp 1:1-157 Grupp 1:2-3 Grupp 1: Västra Götalandsregionen ska kunna rekrytera rätt kompetens och erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna Möjligheterna till karriär- och kompetensutveckling ska förbättras Regionens karriärutvecklingsmodeller består av olika steg, där varje steg beskriver vilka möjligheter till kompetens- och yrkesutveckling som finns inom respektive yrke. Modellen är ett verktyg för att i samband med medarbetarens utvecklings- och lönesamtal visa kopplingen till kompetensutveckling som styrs utifrån verksamhetens behov. H&H har medverkat i regionens arbetet med att ta fram karriärutvecklingsmodellen för psykologer. Habilitering & Hälsa har genomfört analyser av kompetensbehovet inom förvaltningens samtliga områden för den kommande femårsperioden. En kompetensförsörjningsplan för har tagits fram. Resultatet redovisas också till regionens koncernledning som gör prioriteringar och strategier för genomförande av regiongemensamma insatser på kort och lång sikt. H&H har problem med att behålla och rekrytera vissa yrkesgrupper främst inom området Rehabilitering och förebyggande där bland annat grupperna psykolog, arbetsterapeuter, fysioterapeuter, kuratorer, och synpedagoger finns och som samtliga har en hög personalomsättning. Den höga personalomsättningen ställer stora krav på förvaltningen att ge nya medarbetaren en trygg och adekvat introduktion. AKTIVITET MÅL 2017 UTFALL 2017 Identifiera faktorer som kan attrahera medarbetare i bristyrken Öka antalet nettoårsarbetare i nedanstående bristyrken Målet att öka nettoårsarbetarna inom bristyrken har uppfyllts för läkare, fysioterapeuter och arbetsterapeuter problematiken kvarstår med kompetensförsörjning inom övriga grupper. Läkare Läkare + 6 Fysioterapeuter Fysioterapeuter +5 Arbetsterapeuter Arbetsterapeuter +1 Synpedagog Synpedagog 0 Specialpedagoger Specialpedagoger 0 (-1,6 specialpedagog/+1,7 pedagog) Kuratorer Kuratorer 0 Psykolog Psykolog - 13 (varav -3 är PTPpsykolog) Ta fram en plan för kompetensförsörjning med aktiviteter Genomför och följ upp planen Plan framtagen för Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 22(39)

23 AKTIVITET MÅL 2017 UTFALL 2017 Analys av kompetensbehovet har gjorts inom förvaltningens samtliga verksamheter. Behov av åtgärder har tagits fram och aktiviteter är identifierade. Ett stort antal aktiviteter har pågått under året som framgår i text. FoU-verksamheten har för närvarande 11 doktorander vilket är en minskning från mars månad med två, minskningen beror dock på att de två har disputerat under våren Doktoranderna fördelar sig med 7 inom Habilitering och 4 inom HST, där samtliga projekt finns inom hörselverksamheten. FoU har också 6 seniora forskare som arbetar minst 20 % FoU-tid inom sin arbetstid. Habilitering & Hälsa hade 2017 totalt 30 projekt registrerade i regionens FoU databas. H&H FoU-enhet arrangerade under juni månad den nationella Funktionshinderkonferensen 2017, en konferens där politiker, tjänstemän och forskare möttes och diskuterade funktionhinderforskningen i Sverige. AKTIVITET MÅL 2017 UTFALL 2017 Mäta antal vetenskapliga publikationer, antal projekt som H&H är delaktiga i. Öka antalet vetenskapliga publikationer och projekt som H&H är delaktiga i. Antal vetenskapliga publikationer har ökat från 5 till 11 och antal projekt som H&H är delaktiga i har ökat från 9 till 30 vilket innebär en god måluppfyllelse Satsa på ledarskap Alla chefer, oavsett nivå, är nyckelpersoner i organisationen. Chefers viktigaste uppgift är att skapa resultat genom att ta tillvara och utveckla medarbetarna och verksamheten. Cheferna är en viktig del av ledningssystemet som har ansvar och befogenheter att utveckla verksamheten. H&H arbetar kontinuerligt med chefers utvecklingsmöjligheter och under 2017 har följande aktiviteter genomförts. Chefsutvecklingsdagar två gånger per år med syfte att byta erfarenheter, höja kompetensen inom olika områden, skapa nätverk och få en inblick i VGR. KLAR Förvaltningsegen utbildning kring ett aktuellt arbetsmiljötema. För 2017 har det varit det nya IT-stödet för rehabilitering - HälsoSAM som varit aktuellt. KLAR Vid nyrekrytering genomgång av den nya chefens utvecklingsbehov. PÅGÅR För att trygga ledarförsörjningen på sikt har ett arbete med processen för vår interna chefsförsörjning genom Assessment och chefsutbildning påbörjats. PÅGÅR Normtalet. KLAR Uppgiftsväxling där administration lyfts av chefer (inom habiliteringsverksamheten) och lagts på chefssekreterare KLAR Stimulera uppgiftsväxling och nya arbetssätt Uppgiftsväxling, nya arbetssätt och nya kompetenser är en del av åtgärderna för att hantera Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 23(39)

24 kompetensförsörjningen på såväl kort som lång sikt. Idag utförs bland annat ett antal arbetsuppgifter av 1:a linjens chefer där det finns ett flertal arbetsuppgifter som kan och bör utföras av andra yrkesgrupper för att chefernas kompetenser ska tas tillvara optimalt. H&H har under året arbetat med chefers förutsättningar genom att lyfta av chefer administrativa uppgifter till andra kategorier. Nedan framgår ytterligare några exempel på vad som gjorts: Uppgift med att boka, kalla och omboka patienter har flyttats från behandlare till administratörer Omfördelning av uppgifter från medicinska sekreterare till administratörer för att frigöra tid till andra uppgifter Sjuksköterskor har tagit över uppgifter från läkare i t ex läkemedelsprocessen. Dialog pågår om vilka delar av logopedens insatser som kan växlas över till specialpedagog Utveckla modellen för lönekarriär och kompetensutveckling Det är av stor vikt att utbildning och kompetens lönar sig för medarbetaren. För att skapa förutsättning att attrahera, rekrytera och behålla den kompetens som verksamheten efterfrågar, behöver kunskapen hos cheferna öka avseende kopplingen mellan lönesättning och lönestruktur för att kunna mäta och bedöma medarbetarens kompetens. Karriärutvecklingsmodellerna består av olika steg, där varje steg beskriver vilka möjligheter till kompetens- och yrkesutveckling som finns. Modellen är ett verktyg för att i samband med medarbetarens utvecklings- och lönesamtal visa kopplingen till kompetensbehov utifrån arbetsinnehåll som styrs av verksamhetens behov. För H&H är det karriärutvecklingsmodellen för psykologer som kommer att implementeras först, men också andra yrkesgrupper där karriärutvecklingsmodeller arbetas fram i regionen kommer att innefattas successivt. Förvaltningen har aktivt medverkat i regionens arbete med att skapa karriärutvecklingsmodeller kopplat till lön. Under 2018 kommer arbetet med att implementera karriärvägar för förvaltningens yrkesgrupper att starta. Ett arbete med att skapa så kallade kompetensgrupperingar kring specifika diagnoser har pågått under året Arbetsmiljön ska förbättras och sjukfrånvaron ska minska Under första halvåret 2017 gjordes en uppföljning av tidigare organisationsförändring (FFF) och en genomlysning av förvaltningen med tanke på nuläge och framtid. Resultatet av genomlysningen resulterade i ett förändringsarbete (FF) som påbörjades under hösten för att skapa en tydligare organisation och ge både chefer och medarbetare bättre förutsättningar för sitt jobb. Förändringsarbetet ska bidra till tydligare styrning och ledning i syfte att skapa en god arbetsmiljö för medarbetare samt ökad tillgänglighet och kvalité för patienter. För att H&H ska vara en attraktiv arbetsgivare är det viktigt att kunna erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna inom förvaltningen, och en av åtgärderna för att nå en minskad sjukfrånvaro är en upplevd god arbetsmiljö. I förvaltningens systematiska arbetsmiljöarbete ingår att kontinuerligt följa och åtgärda brister i arbetsmiljön som kan föranleda arbetsskador eller arbetssjukdomar. Som ett verktyg för att Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 24(39)

25 analysera det systematiskt arbetsmiljöarbete är resultatet av medarbetarenkäten en viktig utgångspunkt som kompletteras med regelbundna arbetsplatsträffar (APT) för dialog och fokus på olika områden. Utvecklingssamtal och individuella kompetensplaner är också en viktig del för en kontinuerlig dialog med medarbetarna. Dessa har genomförts på samtliga enheter, men har inte uppnått måltalet fullt ut då det finns medarbetare som av olika anledningar avböjer samtalen t ex pga sjukdom eller ledigheter. H&H har förbättrat resultatet jämfört med 2016 och uppnår goda resultat, vilket framgår nedan. Sjukfrånvaron inom förvaltningen har minskat jämfört med 2016 men ligger fortfarande på en hög nivå med sina 7,7 %. En analys för att minska sjukfrånvaron inom specifika yrkesgrupper ha gjorts under året, vilket framgår mer under rubriken sjukfrånvaro Systematisera arbetsmiljöarbetet, breddinföra goda exempel och pröva arbetstidsmodeller Förvaltningens HR-avdelning har utbildat samtliga chefer i arbetsmiljöverkets föreskrift (AFS 2015:4) Organisatorisk och Social Arbetsmiljö (OSA) för att ge en fördjupad kunskap kring arbetsmiljön och hur denna kan påverka sjukfrånvaron. I den nya AFS:en kring den organisatoriska och sociala arbetsmiljön framgår att arbetsgivaren ska ha mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön och att arbetsmiljömål ska tas fram på varje arbetsplats. Inom H&H har ett arbete gjorts för fastställa de övergripande arbetsmiljömålen. Tanken med dessa mål vid framtagandet, var att måluppfyllelsen skulle kunna mätas genom den genomförda medarbetarenkäten H&H fastställda övergripande arbetsmiljömål 2017 är att: Sjukfrånvaron ska minska med en procentenhet/år och på sikt uppgå till högst 5 % Måluppfyllelse: Sjukfrånvaron 2016 låg på 8,3 % och 2017 på 7,7 % detta en minskning med 0,6 % vilket innebär att målet inte uppnåtts fullt ut. Normtalet för chefer ska, som en del i att ge chefer rätt förutsättningar för sitt uppdrag, efterlevas Måluppfyllelse: Förvaltningen har nått måltalet medarbetare per chef, förutom på 2 enheter, vilket bland annat beror på att chef tillfälligt täcker vakant chefstjänst där rekrytering pågår och förväntas slutföras under första kvartalet Fastställda arbetsmiljömål som hade 2015 års medarbetarenkät som jämförelsemått 2017 års medarbetarenkät är en helt ny enkät, det vill säga både nya frågeställningar och nytt Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 25(39)

26 sätt att redovisa resultatet. Följden av detta blir att den inte är jämförbar med de arbetsmiljömål som togs fram utifrån 2015 års medarbetarenkät. I den medarbetarenkät som genomfördes hösten 2017 låg svarsfrekvensen på 82 % vilket var högre än VGR totalt som låg på 73 %. De frågor som går att jämföra med VGR är de som avser det Hållbara medarbetarengagemanget (HME). HME står för Hållbart medarbetarengagemang. Begreppet är utarbetat av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och redovisas nationellt. HME består av 9 frågor som tillsammans bildar fyra index: styrning, motivation och ledarskap samt totalindex för samtliga frågor. HME fungerar också som ett uppföljningstal i regionens budget. Det sammantagna hållbara medarbetarengagemanget (HME) för H&H jämfört med regionen totalt visar på ett förbättrat sitt resultat för H&H. De frågor som ingår i HME och som är direkt jämförbara med 2015 framgår i tabellerna nedan: Resultatet av medarbetarenkäten har redovisats av HR-avdelningen tillsammans med verksamhetschef på respektive verksamhets ledningsgrupp. Utifrån den medarbetarenkät som genomfördes under hösten ska nya handlingsplaner utarbetas på respektive verksamhet/enhet, vilket är ett arbete som pågår. Västra Götalandsregionen inför ett IT-baserat system (HälsoSAM) för att dokumentera insatser för medarbetares rehabilitering vid sjukdom. Systemet kommer att ge chef bättre förutsättningar för arbetet med rehabilitering, där är målsättningen är att minska sjukskrivningstiden. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 26(39)

27 Utveckla ett målmedvetet, strukturerat och hälsofrämjande arbete för minskad sjukfrånvaro För att uppnå en hälsofrämjande arbetsplats är trivsel en viktig del. Habiliteringen har haft utvecklingsdagar under 2017 som har haft fokus på arbetsmiljö och trivsel, som i sin tur genererat ett antal olika aktiviteter i förhållande till en positiv arbetsmiljö såväl den fysiska som den psykiska. Några mottagningar har också arbetat tillsammans med en extern resurs för att utveckla och förbättra teamstruktur och grupprocesser. Samarbete sker också med ISM och Hälsan och arbetslivet. En av verksamheterna inom H&H har en hög sjukfrånvaro och skall tillsammans med ISM och Hälsan och arbetslivet arbeta fram en åtgärdsplan och genomföra aktiviteter med fokus på att förbättra arbetsmiljön. Genom att inspirera medarbetare till friskvård som en del i det hälsofrämjande arbetet på arbetsplatsen bidrar förmånen till ökat välbefinnande, långtidsfriskhet, trivsel, arbetsglädje och ett hållbart arbetsliv. Friskvård innebär aktiviteter som medarbetaren aktivt väljer att utföra på sin fritid, med syfte att må bra fysiskt, psykiskt och socialt. Andelen medarbetare som har använt sin förmån för friskvård har enligt medarbetarenkäterna 2015/2017 ökat från 52 % till 84 %. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 27(39)

28 4 Personal 4.1 Chefsförutsättningar Syftet med ett regiongemensamt normtal är att skapa en effektiv och kvalitetssäker verksamhet genom att öka chefers förutsättningar att utföra sitt chefsuppdrag, styra och följa medarbetarnas och verksamhetens resultat. Normtalet om högst 35 underställda medarbetare per chef uppnåddes inom H&H vid årsskiftet 2016/2017. För att nå upp till normtalet har flera enheter delats och några fler chefer rekryterats. Under år 2017 har det dock varit två enheter som ligger något över detta normtal vilket bl a beror på att en chef tillfälligt täcker vakant chefstjänst där rekrytering pågår men som förväntas slutföras under första kvartalet Eftersom förvaltningen har en liten övergripande kanslifunktion har stabscheferna färre än 10 medarbetare vardera. Det har inte bedömts vara aktuellt att slå ihop de olika funktionerna (kommunikation, ekonomi, HR, FoU och administration) utifrån behovet av att chefen på ett djupare plan är kunnig inom området. En tydlig chefsförsörjning och ledarutveckling bidrar till att stärka förvaltningens varumärke och förväntas öka attraktionskraften som arbetsgivare. Förvaltningen har fattat beslut om att ett mer aktivt arbete runt chefsförsörjning krävs. Beslutet innebär en förbättring i processen runt identifiering av potentiella chefskandidater till VGR:s Assessment Center och ett mer strukturerat omhändertagande av de som identifierats som potentiella chefskandidater och därmed bedömts ha rätt kvalifikationer för ett framtida chefskap. Omhändertagandet syftar till att dessa chefsämnen ska rustas inför framtida chefsuppdrag. Detta kan också till viss del vara en lösning till att minska de negativa konsekvenser som kan uppstå i samband med att chef saknas på arbetsplatsen (exempelvis på grund av sjukdom eller i glappet vid återbesättning) men också ett sätt att ge chefer stöd så att de ges förutsättningar att utföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Ett arbete runt hur detta ska gå till och organiserats har startats upp inom förvaltningen 4.2 Sjukfrånvaro Regionens måltal för sjukfrånvaron är 5 %. H&H fastställda arbetsmiljömål är att sjukfrånvaron ska minska med en procentenhet per år och på sikt uppgå till regionens måltal om högst 5 %. Arbetet inom H&H för att uppnå måltalet fortgår genom ett aktivt arbete med att minska sjukfrånvaron. Den totala sjukfrånvaron för 2017 ligger på 7,7 %, vilket är 0,6 % lägre jämfört med 2016 då den var 8,3 %. För år 2017 syns en positiva trend som visar på att sjukfrånvaron från och med februari månad minskat varje månad jämfört med föregående år. Möjligheten att uppnå arbetsmiljömåltalet 1 % minskning såg goda efter första halvåret, men under hösten ökade Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 28(39)

29 frånvaron. Nedan framgår sjukfrånvaron per månad per verksamhet samt totalt för H&H. Sjukfrånvaron per yrkeskategori framgår i nedanstående tabell och visar på en minskad sjukfrånvaro för den största gruppen, Rehabilitering och förebyggande. Antalet anställda december 2017 inom respektive yrkesgrupper framgår under kolumnen Antal i tabellen. Hur frånvaron fördelar sig inom yrkesgruppen Rehabilitering och förebyggande framgår i tabell nedan Under de senaste åren har sjukfrånvaron och personalomsättningen varit hög inom hela H&H. En analys har visat att sjukskrivningarna med psykiska diagnoser blivit alltmer frekvent, speciellt hos yrkesgrupperna psykologer och logopeder. En stor andel av dessa har varit långtidssjukskrivningar. Med anledning av detta har den organisatoriska och psykosociala Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 29(39)

30 arbetssituationen kartlagts i syfte att utröna vilka bakomliggande orsaker som kan förklara den uppkomna situationen. Som en åtgärd för att komma till rätta med den höga sjukfrånvaron har en arbetsgrupp med representanter från verksamheten, de fackliga organisationerna och HR avdelningen och i samarbete med Hälsan och arbetslivet analyserat ett par yrkeskategorier där det finns en hög långtidssjukfrånvaro. Ett arbete med att ta fram en handlingsplan pågår. Flertalet av gruppens förslag till åtgärder förefaller ligga inom det hälsofrämjande och förebyggande området och är inte yrkesspecifikt. Enligt försäkringskassans statistik som grundar sig sedan 2014, är den psykiska ohälsan den vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige, som framgår nedan är detta också en tydlig orsak för medarbetare inom för H&H när en analys av utvecklingen gjordes mellan februari och oktober 2017 för de som har en långtidssjukskrivning. Psykiska diagnoser: utmattning, depression, krisreaktion mm Annan diagnos: tumörsjukdomar, sjukdomar i rörelseapparaten/leder, graviditets problem infektioner hjärt-kärlsjukdomar, huvudskador mm Nedan framgår hur förvaltningens totala sjukfrånvaro fördelar på korta och långa perioder (Sjuktimmar inkl sjukersättning) Den minskade frånvaron finns inom den långa sjukperioden, dock ökar den korta frånvaron något vilket är av stor vikt att fokusera på för att i möjligaste mån förhindra risken till att den långa frånvaron ökar. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 30(39)

31 När det gäller åldersstrukturen för sjukfrånvaron syns att åldern står får den största ökningen men också inom gruppen syns en ökning. 4.3 Personalvolym, personalstruktur och personalkostnadsanalys Personalvolym Det totala antalet nettoårsarbetare ligger i stort sett i nivå med Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 31(39)

32 I gruppen Utbildning, kultur och fritid ingår yrkesgruppen specialpedagoger som är en svårrekryterad yrkesgrupp, mycket beroende på löneläget, där tillsättning inte alltid lyckas och resultatet blir därför vakanser. Nedan framgår förändringen för den största gruppen Rehabilitering och förebyggande, den gruppen som står för den största förändringen är psykologer och här är en av de största utmaningarna att komma till rätta med personalomsättningen i de svårrekryterade grupperna, där psykologerna utgör en grupp. Inom gruppen Övrig rehabiliteringspersonal ingår yrkesgrupperna Audionomer (+7), Syn-, hörsel- och talpedagoger (+2) samt Döv- och teckentolkar (-4) samt behandlingsassistent (-1) Personalstruktur För att H&H ska vara en attraktiv arbetsgivare är det viktigt att kunna erbjuda en god arbetsmiljö för medarbetarna inom förvaltningen som leder till att vi kan utveckla, behålla och rekrytera medarbetare. Kompetensförsörjningsplaner görs årligen för att få en samlad bild av förvaltningens kommande kompetensbehov på såväl kort som på lång sikt. Detta för att kunna möta förvaltningens höga personalomsättningen och framtida pensionsavgångar. För att mäta personalomsättningen är det antalet avgångar (externt och till annan förvaltning inom VGR) som divideras med antalet tillsvidareanställningar. Vi en analys av anledningen till varför medarbetarna väljer att lämna H&H så är det en övervägande del som väljer att sluta på egen begäran vilket framgår av nedanstående tabell: Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 32(39)

33 Då medarbetaren slutar inom H&H skickas en avgångsenkät ut där medarbetaren får svara på anledningen till varför man väljer att sluta inom H&H. Under 2017 har 148 avslut skett och utav dem har 105 valt att svarat på enkäten vilket innebär ca 80 %. Vad som framkommit som anledningen till att man väljer att lämna förvaltningen är främst på grund av: Organisatoriska arbetsmiljön Lönen Övrig orsak Ledarskapet Vilken organisation valde man att gå till (95 svarande): Kommunen (27) Annan förvaltning inom VGR (25) Privat arbetsgivare (17) Annat landsting/region/stat 9) Annat, t ex studier m m (17) Förvaltningens totala personalomsättning har ökat jämfört med 2016 och ligger 2017 på 15 %, vilket är en stor utmaning för verksamheterna att arbeta med. Verksamheterna arbetar kontinuerligt och aktivt med att minska personalrörligheten. De aktiviteter som görs är bl a: Möjligheten att ta emot studenter från olika utbildningar förhoppningsvis våra framtida medarbetare Arbeta med att förstärka friskfaktorer och undvika riskfaktorer, dvs en balans mellan krav och resurser Fortlöpande arbete med det systematiska arbetsmiljöarbetet Arbeta med sjukfrånvaron och fånga tidiga signaler. Personalomsättningen per yrkesgrupp framgår nedan, och den största rörligheten finns under inom Rehabilitering och förebyggande. Yrkesgrupperna som finns inom den gruppen finns specificerade i nästkommande tabell. Inom gruppen Utbildning. kultur och fritid finns gruppen specialpedagoger som har en hög omsättning också. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 33(39)

34 Som framgår nedan är det en stor rörlighet i hela gruppen med undantag av övrig rehabiliterings personal som innefattas av Audionom, Syn-, hörsel- och talpedagog och Dövtolk/Teckenspråkstolk Personalkostnadsanalys Totalt sett har övertiden ökat med 185 timmar dock har kostnaden minskat beroende på att enkel och kvalificerad övertid har minskat. Hur övertidsgrupperna fördelar på mertid och övertid framgår i nedanstående tabell. Vad som tydligt framgår är att ca 60 % av 2017 års totala övertid utgörs av mertid (det vill säga tid upp till heltidsmåttet). Övrig övertid är fördelat med 12 % enkel och 28 % kvalificerad övertid. En stor andel av övertiden, utgörs av HST (ca 60 %) och det är främst inom tolkverksamheten. Kostnader för mertid och övertid har minskat med 77 tkr eller 3,7 procent. Lönekostnader inklusive sociala avgifter har ökat med tkr motsvarande 3 procent gentemot Lönekostnader har ökat med tkr motsvarande 2,5 procent och de sociala avgifterna har ökat med tkr motsvarande 4,2 procent. Detta beror på att de social avgifterna höjdes med 0,75 procent vilket motsvara tkr vilket förvaltningen ej kompenserades för i överenskommelserna inför Antal årsarbetare är i stort sett oförändrat mellan åren och i löneöversynen följdes Regiondirektörens beslut att en satsning på behandlade personal skulle göras med 3 procent. Personalomsättning och vakanser innebär att lönekostnadsökningen uppgår till 2,5 procent. Habilitering & Hälsa, Årsredovisning 34(39)