SUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder

Transkript

1 SUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder 1

2 SUHF-modellen För att bringa klarhet i de indirekta kostnadernas natur och omfattning utvecklade SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) i samarbete med Wallenbergsstiftelserna, Riksbankens jubileumsfond och Vetenskapsrådet en ny redovisningsmodell för kostnadsredovisningen. SUHF beslutade om den nya redovisningsmodellen i november Modellen har nu införts på nästan samtliga universitet och högskolor. SUHF kommer att fortsätta att i samverkan med forskningsfinansiärerna och lärosätena följa upp och utveckla redovisningsmodellen. Fortfarande finns det kvar behov av åtgärder för att förbättra jämförbarheten mellan direkta och indirekta kostnader, men lärosätena har kommit längre i detta arbete än någonsin förr. SUHF-modellen i verkligheten SUHF har i januari 2011 publicerat en rapport SUHF-modellen i verkligheten. Rapporten går att ladda ned från ekonomiavdelningens hemsida I rapporten redovisas jämförelser mellan de 36 lärosäten som hade infört den nya redovisningsmodellen från och med budgetåret Jämförelserna bygger på insamlade data under I analyserna ställs budgeterade indirekta kostnader för 2010 i relation till totala verksamhetskostnader enligt bokslutet för 2009 dvs. för närmast föregående kalenderår. Totala verksamhetskostnader representerar omfattningen på lärosätets totala verksamhet och dess fördelning på utbildning och forskning. Detta ger ett mått på de indirekta kostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader dvs. hur stor del av lärosätets kostnadsmassa som används till stödfunktioner av olika slag. Detta mått är inte samma sak som pålägg. Analysen ger en hygglig bild av lärosätenas indirekta kostnader och ger också en uppfattning om omfattningen av stödverksamheten vid lärosätena. Analysen visar, översiktligt, att andelen indirekta kostnader vid de 10 största lärosätena ligger mellan procent (dock avviker Karolinska institutet), och vid de mindre lärosätena mellan procent. Denna bild är inte förvånande. Vissa kostnader ökar inte linjärt med storleken utan mera stegvis. Det finns alltså vissa stordriftsfördelar inom lärosätesadministrationen. Skillnader i analysen mellan lärosätena påverkas av om lärosätet har direktifierat kostnader genom att i väsentlig omfattning bokföra kostnader för stödverksamhet direkt i kärnverksamheten. För lärosäten med medicinsk och odontologisk fakultet påverkas också jämförelserna av redovisade kostnader för klinisk utbildning och forskning (s.k. ALF- och TUA-medel). Dessa kostnader hanteras som verksamhetskostnader och bidrar till att öka omfattningen av verksamhetskostnaderna för berörda lärosäten. Detta gäller t ex Karolinska institutet men också Sahlgrenska akademin (i jämförelser med andra fakultetsnämnder). Verksamhetskostnaderna påverkas även av mera omfattande samverkan med annat lärosäte t.ex. Chalmers. Det sistnämnda påverkar IT-fakultetsnämnden och den naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Jämförelser för Göteborgs universitet Med samma analysmetod som SUHF tillämpat har jämförelsetal tagits fram inom vårt universitet. Av dessa jämförelser framgår andelen indirekta kostnader i relation till 2

3 omfattningen av verksamhetskostnaderna för respektive fakultetsnämnd. Det redovisas också hur stödverksamheten fördelar sig på de olika funktioner som denna delas in dvs.: utbildnings- resp. inistration inistration sverksamhet I analysen på lärosätesnivå finns även jämförelser med vad de olika organisatoriska nivåerna (universitetsnivån, fakultetsnivån resp. institutionsnivån) utgör av de totala indirekta kostnaderna. Dessutom redovisas andelen direkta kostnader och andelen indirekta kostnader fördelat på organisatorisk nivå och fakultetsnämnd med uppdelning på utbildning resp. forskning. Analysmaterial för universitet finns för både 2010 och I de grafiska presentationerna nedan redovisas i första hand värden för 2011 dvs. budgeterade värden för indirekta kostnader för 2011 i relation till bokförda verksamhetskostnader i bokslutet för Verksamhetskostnader och indirekta kostnader för utbildning resp. forskning Av de totala verksamhetskostnaderna är för alla lärosäten 44 procent utbildning och 56 procent forskning. För Göteborgs universitet fördelar sig verksamhetskostnaderna med 41 procent på utbildning och 59 procent på forskning. Fördelningen av verksamhetskostnaderna på utbildning och forskning per fakultetsnämnd redovisas i figuren nedan. Verksamhetskostnader 120% 100% 80% 60% 56% 59% 55% 46% 52% 36% 73% 67% 20% 33% Forskning Utbildning 40% 20% 44% 41% 45% 54% 48% 64% 27% 33% 80% 67% 0% Nationellt GU HFN SFN HhFN UFN SA NFN KFN ITN De indirekta kostnaderna delas upp i två huvudgrupper indirekta kostnader för utbildning och indirekta kostnader för forskning. Av de indirekta kostnaderna för alla lärosäten fördelar sig 57 procent till utbildning och 43 procent till forskning. Alltså de omvända procentandelarna jämfört med fördelningen av verksamhetskostnaderna. För Göteborgs universitet fördelar sig de indirekta kostnaderna med 55 procent på 3

4 utbildning och 45 procent på forskning. Fördelning av de indirekta kostnaderna på utbildning och forskning per fakultetsnämnd redovisas i figuren nedan. Indirekta kostnader 120% 100% 80% 60% 43% 45% 44% 38% 45% 30% 60% 57% 19% 35% Forskning Utbildning 40% 20% 57% 55% 56% 62% 55% 70% 40% 43% 81% 65% 0% Nationellt GU HFN SFN HhFN UFN SA NFN KFN ITN Indirekta kostnader fördelat på funktioner Indirekta kostnader har också fördelats på funktioner dvs., utbildnings- resp. inistration, inistration, infrastruktur och service, universitetset samt i förekommande fall på. I nedanstående diagram redovisas uppdelningen av kostnaderna på funktioner för hela verksamheten och för alla lärosäten. Störst andel har, knappast överraskande, utbildnings- resp. inistration samt. utbildning + forskning 12% 4% 13% ekonomi- och personaladm 28% 28% 15% Om kostnaderna delas upp på verksamhetsgrenarna utbildning och forskning framträder en delvis annan bild. 4

5 utbildning 11% 3% 11% 27% 37% 11% Kostnaderna för utbildningsadministration upptar en väsentligt större andel (37 %) än kostnaderna för inistration (17 %). Detta beror på att studentrelaterade kostnader t ex för antagning, studieväg mm i sin helhet fördelas på verksamhetsgrenen utbildning. Å andra sidan ökar andelen ekonomi- och personaladministration (20 %) inom verksamhetsgrenen forskning. Detta beror på att inistration för forskningsverksamheten är mera resurskrävande och gäller t.ex. projektekonomi och anställningsfrågor. forskning 14% 4% 14% 17% 31% 20% 5

6 Samma fördelning för Göteborgs universitet ger följande bild. Hela GU % 1% 13% 28% 28% 15% En nästan identisk bild med den som gäller för alla lärosäten. Dock är kostnadsandelen större för (15 %) mot 12 procent för alla lärosäten. Hela GU 2010 Utbildning 14% 1% 13% 26% 33% 13% Inom verksamhetsgrenen utbildning är utbildningsadministrationen (33 %) lägre än genomsnittet för alla lärosäten, medan samt ekonomi- och personaladministration är något högre. 6

7 Hela GU 2010 forskning 16% 1% 13% 22% 30% 18% Inom verksamhetsgrenen forskning är andelen inistration (22 %) högre än genomsnittet för alla lärosäten, medan inistration, samt är något lägre. I det följande redovisas kostnadsandelar för resp. funktion för samtliga fakultetsnämnder. I bilaga finns även kostnadsandelar för resp. funktion uppdelat på verksamhetsgrenarna utbildning resp. forskning. HFN 2011 utbild + forskn 14% 22% 19% 32% 13% HFN kostnader för uppgår till 19,3 mnkr, varav 12,3 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för utbildnings- resp. inistration uppgår till 43,1 mnkr, varav 22,8 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för inistration uppgår till 17,5 mnkr, varav 7,7 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån och 7,4 mnkr på den universitetsgemensamma nivån. Kostnader för infrastruktur och service uppgår till 25,8 mnkr, varav 9,6 mnkr redovisas på den fakultetsgemensamma nivån. Kostnader för uppgår till 29,2 mnkr, varav merparten redovisas på den universitetsgemensamma nivån. 7

8 HFN har högsta kostnadsandelen för (22 %) och lägsta kostnadsandel för inistration (13 %) jämfört med övriga fakultetsnämnder. SFN 2011 utbildn + forskn 13% 20% 17% 34% 16% SFN kostnader för uppgår till 20,7 mnkr, varav 13,4 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för utbildnings- resp. inistration uppgår till 53,7 mnkr, varav 26,5 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för inistration uppgår till 25,2 mnkr, varav 11 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån och 9,7 mnkr på den universitetsgemensamma nivån. Kostnader för infrastruktur och service uppgår till 27,8 mnkr, varav 8,8 mnkr redovisas på den fakultetsgemensamma nivån och 11,6 mnkr på den universitetsgemensamma nivån. Kostnader för uppgår till 31,4 mnkr, varav merparten redovisas på den universitetsgemensamma nivån. SFN har högsta kostnadsandelen för utbildnings- resp. inistration (34 %) och näst högsta kostnadsandelen för (20%) och lägsta kostnadsandel för (13 %) jämfört med övriga fakultetsnämnder. HhFN 2011 utbildn + forskn 11% 19% 30% ekonomi- och personaladm 26% 14% 8

9 HhFN kostnader för uppgår till 14,4 mnkr, varav 7,4 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för utbildnings- resp. inistration uppgår till 39,5 mnkr, varav 14,6 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån och 14 mnkr på den universitetsgemensamma nivån. Kostnader för inistration uppgår till 19,5 mnkr, varav 7,4 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån och 7,7 mnkr på den universitetsgemensamma nivån. Kostnader för uppgår till 35,4 mnkr, varav 19 mnkr redovisas på den fakultetsgemensamma nivån. Kostnader för uppgår till 25,8 mnkr, varav merparten redovisas på den universitetsgemensamma nivån. HhFN har högsta kostnadsandelen för (26 %) och låg kostnadsandel för inistration (14 %) jämfört med övriga fakultetsnämnder. UFN kostnader för uppgår till 15,4 mnkr, varav 9,3 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för utbildnings- resp. inistration uppgår till 36,2 mnkr, varav 12,7 mnkr redovisas på den fakultetsgemensamma nivån och 14,1 mnkr på den universitetsgemensamma nivån. Kostnader för inistration uppgår till 22,1 mnkr, varav 9,8 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för uppgår till 29,3 mnkr, varav 15,5 mnkr redovisas på den fakultetsgemensamma nivån. Kostnader för uppgår till 14,4 mnkr, varav merparten redovisas på den universitetsgemensamma nivån. UFN har hög kostnadsandel för (25 %) och låg kostnadsandel för (12 %) jämfört med övriga fakultetsnämnder. UFN 2011 utbildn + forskn 12% 13% 25% 31% 19% SA kostnader för uppgår till 33,7 mnkr, varav 12,5 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för utbildnings- resp. inistration uppgår till 84,2 mnkr, varav 22,4 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån och 41,5 mnkr på den universitetsgemensamma nivån. Kostnader för inistration uppgår till 77,1 mnkr, varav 33,8 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för infrastruktur och 9

10 service uppgår till 54,3 mnkr, varav 14,8 mnkr redovisas på den fakultetsgemensamma nivån och 32,7 mnkr på den universitetsgemensamma nivån. Kostnader för uppgår till 45,1 mnkr, varav merparten redovisas på den universitetsgemensamma nivån. SA har hög kostnadsandel för inistration (26 %) och låg kostnadsandel för (11 %) jämfört med övriga fakultetsnämnder. SA 2011 utbildn + forskn 15% 11% 19% 29% ekonomi- och personaladm 26% NFN kostnader för uppgår till 23,5 mnkr, varav 12,9 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för utbildnings- resp. inistration uppgår till 51,6 mnkr, varav 17,1 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån och 23,8 mnkr på den universitetsgemensamma nivån. Kostnader för inistration uppgår till 37,3 mnkr, varav 16,8 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för infrastruktur och service uppgår till 45,4 mnkr, varav 24,5 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån och 18 mnkr på den universitetsgemensamma nivån. Kostnader för uppgår till 28,3 mnkr, varav merparten redovisas på den universitetsgemensamma nivån. NFN 2011 utbildn + forskn 15% 1% 12% 24% 28% 20% 10

11 KFN kostnader för uppgår till 17,9 mnkr, varav 9,7 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för utbildnings- resp. inistration uppgår till 39,5 mnkr, varav 16,5 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för inistration uppgår till 14,9 mnkr, varav 7,5 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för uppgår till 29,3 mnkr, varav 20,3 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för uppgår till 8,2 mnkr, varav merparten redovisas på den universitetsgemensamma nivån. KFN har hög kostnadsandel för utbildnings- resp. inistration och för (26 %) men låg kostnadsandel för (7 %) jämfört med övriga fakultetsnämnder. KFN 2011 utbildn + forskn 7% 2% 16% 26% 14% 35% ITN kostnader för uppgår till 4,5 mnkr, varav 2,1 mnkr redovisas på den fakultetsgemensamma nivån. Kostnader för utbildnings- resp. inistration uppgår till 7,7 mnkr, varav 4,4 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för inistration uppgår till 4,6 mnkr, varav 2,5 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för uppgår till 6,1 mnkr, varav 3,8 mnkr redovisas på den institutionsgemensamma nivån. Kostnader för uppgår till 3,6 mnkr, varav merparten redovisas på den universitetsgemensamma nivån. 11

12 ITN 2011 utbildn + forskn 14% 17% 23% 29% 17% Indirekta kostnader fördelade på olika organisatoriska nivåer Stödverksamhet finns på alla organisatoriska nivåer inom Göteborgs universitet dvs. både på universitetsgemensam nivå och på fakultetsgemensam samt på institutionsgemensam nivå. I bilderna nedan har universitetsets kostnadsandel redovisas separat (ingår annars i den universitetsgemensamma nivån). Av figuren nedan framgår att för hela Göteborgs universitet så utgör den universitetsgemensamma nivån 30 procent av de samlade kostnaderna för stödverksamheten, universitetset utgör 16 procent, den fakultetsgemensamma nivån 20 procent och den institutionsgemensamma nivån 34 procent. Andel indirekta kostnader - Hela GU % 20% 16% 30% Universitetsnivå Universitetset Fakultetsnivå Institutionsnivå 12

13 Fördelat på utbildningsverksamheten resp. på forskningsverksamheten Andel indirekta kostnader inom utbildning - Hela GU % 21% 28% 14% Universitetsnivå Universitetset Fakultetsnivå Institutionsnivå Andel indirekta kostnader för forskning - Hela GU % 32% Universitetsnivå Universitetset Fakultetsnivå Institutionsnivå 20% 17% Andel direkta kostnader resp. indirekta kostnader (fördelade på organisatorisk nivå) Nedan redovisas en uppdelning av de totala verksamhetskostnaderna i andel direkta kostnader (verksamhetskostnader för kärnverksamheten) resp. andelen indirekta kostnader fördelade på organisatoriska nivåer. I diagrammen nedan redovisas dessa uppgifter dels för hela Göteborgs universitet och dels för varje fakultetsnämnd. I bilagan finns även en uppdelning mellan utbildning resp. forskning. 13

14 Hela GU - andel direkta resp. indirekta kostnader 4,8% 3,7% 7,1% 8% 76,3% Indirekta -universitetsnivå Indirekta - universitets Indirekta -fakultetsnivå Indirekta -institutionsnivå De totala verksamhetskostnaderna i bokslutet för 2010 var mnkr 1. Härav var mnkr direkta verksamhetskostnader (76,3%) och mnkr indirekta verksamhetskostnader (23,7%). Av de indirekta kostnaderna redovisades 350,9 mnkr på den universitetsgemensamma nivån (7,1 %), universitetset utgjorde 183,3 mnkr (3,7 %), den fakultetsgemensamma nivån 238,2 mnkr (4,8%) och den institutionsgemensamma nivån utgjorde 396,2 mnkr (8%). Av de totala verksamhetskostnaderna för 2010 var mnkr kostnader för utbildning. Härav var mnkr direkta verksamhetskostnader (69,7%) och 605 mnkr indirekta verksamhetskostnader (30,3%). Av de indirekta verksamhetskostnaderna redovisades 172,7 mnkr på den universitetsgemensamma nivån (8,7 %), universitetset utgjorde 85,9 mnkr (4,3%), den fakultetsgemensamma nivån 124,7 mnkr (6,3%) och den institutionsgemensamma nivån utgjorde 221,8 mnkr (11%). Hela GU - utbildning - andel direkta resp. indirekta 11,0% 6,3% 4,3% 8,7% 69,7% Indirekta - universitets 1 Av de totala verksamhetskostnaderna var 473 mnkr kostnader föranledda av ALF- och TUA- medel dvs. ersättning till VG-regionen för klinisk utbildning och forskning. 14

15 Av de totala verksamhetskostnaderna för 2010 var mnkr kostnader för forskning. Härav var mnkr direkta verksamhetskostnader (80,8%) och 563,5 mnkr indirekta verksamhetskostnader (19,2%). Av de indirekta verksamhetskostnaderna redovisades 178,2 mnkr på den universitetsgemensamma nivån (6,1 %), universitetset utgjorde 97,4 mnkr (3,3%), den fakultetsgemensamma nivån 113,4 mnkr (3,9%) och den institutionsgemensamma nivån utgjorde 174,4 mnkr (5,9%). Sammantaget är således drygt 30 procent av de samlade verksamhetskostnaderna inom utbildning att betrakta som indirekta kostnader (kostnader för olika former av stödverksamheter), medan motsvarande relationer inom forskning är drygt 19 procent av de samlade verksamhetskostnaderna att betrakta som indirekta. Hela GU - forskning - andel direkta resp. indirekta 6,1% 3,3% 3,9% 5,9% 80,8% Indirekta - universitets På följande sidor redovisas de totala verksamhetskostnaderna per fakultetsnämnd där andelen direkta kostnader resp. indirekta kostnader redovisas. En uppdelning på utbildning resp. forskning återfinns i bilaga. När det gäller verksamhetskostnader så är detta lika med alla kostnader minus de som redovisas som fakultetsinterna transaktioner. 15

16 HFN - andel direkta resp. indirekta kostnader 12,5% 7,2% 5,5% 8,4% 66,5% Indirekta - universitets HFN har totala verksamhetskostnader på 403 mnkr. Av dessa är 135,2 mnkr indirekta kostnader och 268 mnkr direkta verksamhetskostnader. Den största andelen av de indirekta kostnaderna utgörs av kostnader på institutionsnivån. SFN - andel direkta resp. indirekta kostnader 10,7% 4,4% 7,8% 6,3% 70,7% Indirekta - universitets SFN har totala verksamhetskostnader på 543 mnkr. Av dessa är 159 mnkr indirekta kostnader och 384 mnkr direkta verksamhetskostnader. Den största andelen av de indirekta kostnaderna utgörs av kostnader på institutionsnivån. 16

17 HhFN - andel direkta resp. indirekta kostnader 8,4% 8,7% 5,9% 7,7% 69,4% Indirekta - universitets HhFN har totala verksamhetskostnader på 441 mnkr. Av dessa är 135 mnkr indirekta kostnader och 306 mnkr direkta verksamhetskostnader. Den största andelen av de indirekta kostnaderna utgörs av kostnader på fakultetsnivån. UFN - andel direkta resp. indirekta kostnader 9,9% 3,7% 8,0% 9,1% 69,4% Indirekta - universitets UFN har totala verksamhetskostnader på 384 mnkr. Av dessa är 117 mnkr indirekta kostnader och 267 mnkr direkta verksamhetskostnader. Den största andelen av de indirekta kostnaderna utgörs av kostnader på fakultetsnivån. Indirekta kostnader från Lärarutbildningsnämnden fördelas till fakultetsnämnderna. 17

18 SA - andel direkta resp. indirekta kostnader 3,1% 5,8% 2,3% 3,9% 84,9% Indirekta - universitets SA har totala verksamhetskostnader på mnkr 2. Av dessa är 294,9 mnkr indirekta kostnader och mnkr direkta verksamhetskostnader. SA har högsta andel direkta verksamhetskostnader av samtliga fakultetsnämnder och relativt sett låg andel indirekta kostnader. Den största andelen av de indirekta kostnaderna utgörs av kostnader på universitetsnivån. NFN - andel direkta resp. indirekta kostnader 3,2% 9,1% 3,4% 8,0% 76,3% Indirekta - universitets NFN har totala verksamhetskostnader på 794 mnkr. Av dessa är 188 mnkr indirekta kostnader och 606 mnkr direkta verksamhetskostnader. Den största andelen av de indirekta kostnaderna utgörs av kostnader på institutionsnivån. 2 Härav är 473 mnkr kostnader för ersättningar till VG-regionen, ALF- resp. TUA medel 18

19 KFN - andel direkta resp. indirekta kostnader 17,0% 8,0% 2,2% 7,5% 67,3% Indirekta - universitets KFN har totala verksamhetskostnader på 322 mnkr. Av dessa är 112 mnkr indirekta kostnader och 210 mnkr direkta verksamhetskostnader. Den största andelen av de indirekta kostnaderna utgörs av kostnader på institutionsnivån. ITN - andel direkta resp. indirekta kostnader 4,7% 3,9% 6,3% 13,3% 71,8% Indirekta - universitets ITN har totala verksamhetskostnader på 94 mnkr. Av dessa är 26,5 mnkr indirekta kostnader och 67,5 mnkr direkta verksamhetskostnader. Den största andelen av de indirekta kostnaderna utgörs av kostnader på institutionsnivån. 19

20 Bilagor till jämförelsematerial för Göteborgs universitet I bilagan redovisas fördelningen av indirekta kostnader per funktion och nämnd uppdelat på utbildning resp. forskning. I bilagan redovisas även andelen direkta kostnader resp. andelen indirekta kostnader fördelat på organisatorisk nivå och nämnd samt uppdelat på utbildning resp. forskning. Slutligen redovisas uppgifter per funktion, organisatorisk nivå och nämnd i absoluta tal. Denna sifferbilaga redovisas både för budgetåret 2010 och för

21 HFN 2011 utbildning 10% 22% 14% 9% 44% SFN 2011 utbildning 11% 19% 14% 13% 43% HhFN 2011 utbildning 9% 21% 36% 22% 12% 21

22 UFN 2011 utbildning 11% 12% 20% 16% 41% SA 2011 utbildning 13% 18% 11% 11% 47% 22

23 NFN 2011 utbildning 12% 2% 10% 19% 42% 15% KFN 2011 utbildning 7% 2% 16% 26% 12% 37% ITN 2011 utbildning 14% 13% 21% 13% 39% 23

24 HFN 2011 forskning 21% 19% 25% 18% 17% SFN 2011 forskning 20% 16% 20% 23% 21% HhFN 2011 forskning 17% 12% 24% 30% 17% 24

25 UFN 2011 forskning 14% 16% 32% 14% 24% SA 2011 forskning 18% 13% 16% 22% 31% NFN 2011 forskning 17% 1% 14% 17% 28% 23% 25

26 KFN 2011 forskning 10% 2% 17% 26% 29% 16% ITN 2011 forskning 14% 23% 27% 11% 25% 26

27 Totala verksamhetskostnader fördelat på andel direkta kostnader resp. indirekta kostnader, uppdelat på utbildning resp. forskning för resp. fakultetsnämnd. HFN - utbildning - andel direkta resp indirekta kostnader 15,5% 6,3% 9,1% 10,1% 59,0% Indirekta - universitets SFN - utbildning - andel direkta resp. indirekta kostnader 4,8% 6,5% 9,6% 13,0% 66,0% Indirekta - universitets 27

28 HhFN - utbildning - andel direkta resp. indirekta kostnader 6,9% 6,6% 8,6% 9,5% 68,4% Indirekta - universitets UFN - utbildning - andel direkta resp. indirekta kostnader 9,1% 9,8% 3,4% 8,2% 69,6% Indirekta - universitets 28

29 SA - utbildning - andel direkta resp. indirekta kostnader 4,9% 2,5% 7,7% 6,7% 78,1% Indirekta - universitets NFN - utbildning - andel direkta resp. indirekta kostnader 5,9% 3,6% 9,9% 11,5% 69,0% Indirekta - universitets 29

30 KFN - utbildning - andel direkta resp. indirekta kostnader 17,5% 7,6% 2,0% 8,5% 64,4% Indirekta - universitets ITN - utbildning - andel direkta resp. indirekta kostnader 3,8% 3,8% 6,1% 13,7% 73,0% Indirekta - universitets 30

31 HFN - forskning - andel direkta resp. indirekta kostnader 4,8% 10,0% 5,6% 7,0% 72,7% Indirekta - universitets SFN - forskning - andel direkta resp indirekta kostnader 4,7% 5,9% 8,3% 9,8% 71,3% Indirekta - universitets 31

32 HhFN - forskning - andel direkta resp. indirekta kostnader 10,2% 5,2% 7,0% 7,5% 70,1% Indirekta - universitets UFN - forskning - andel direkta resp. indirekta kostnader 8,9% 10,0% 4,4% 7,5% 69,1% Indirekta - universitets 32

33 SA - forskning - andel direkta resp. indirekta kostnader 2,8% 2,4% 5,1% 2,2% 87,4% Indirekta - universitets NFN - forskning - andel direkta resp. indirekta kostnader 1,9% 3,3% 7,1% 8,0% 79,7% Indirekta - universitets 33

34 KFN - forskning - andel direkta resp. indirekta kostnader 15,9% 8,8% 2,6% 4,5% 68,1% Indirekta - universitets ITN - forskning - andel direkta resp. indirekta kostnader 6,9% 4,3% 7,0% 12,7% 69,0% Indirekta - universitets 34

35 Kortfattad sammanställning över vad som ingår för kostnadsposter i respektive funktion. Ledning Utbildnings- resp. Forskningsadministration Ekonomi- och personal- Administration Infrastruktur och service Universitetsstyrelse, rektor, förvaltningschef, ens stab och kansli, internrevision, förvaltningsjurist. Dekanus med stab och kansli, fakultetsnämnd Prefekt med stab och kansli, institutionsstyrelse/motsvarande Specifika kostnader för utbildning, studieinformation, studentrekrytering, antagning, studieväg, examination, högskoleprov, studieadministrativa system, studentnät, studenthälsa, internationellt studentutbyte Specifika kostnader för forskning, forskningsrådgivare, forskningsdatabas, projektadministratörer, Samverkan med omvärlden, näringslivskontakter, affärsjuridisk service, upphandling, verksamhetsadministrativa system. Ekonomiadministration, styrning, planering, kalkylering, budgetering, bokslut, löpande redovisning, ekonomiadministrativa system Personaladministration, lönehantering, arbetsmiljö, rehabiltering, personalpolicy, uppfaöljning/statistik, reseräkningshantering, personaladministrativa system, facklig verksamhet Fastighetsplanering, säkerhetsfrågor, miljöfrågor, Information och kommunikation, marknadsföring, personaltidning, varumärke etc Logistik och service, posthantering, reception, diarieföring, arkivhantering, ärende och dokumenthanteringssystem 35

36 Bibliotek Övrigt Alla kostnader för sverksamhet, t ex kostnader för slokaler,, ekonomihantering, mediainköp, publikationsdatabaser, e-böcker etc. Övrigt som inte kan fördelas till någon av ovanstående funktioner. För Göteborgs universitet gäller detta främst kostnader för Studenternas Hus. 36