GÖTEBORGS UNIVERSITET

Transkript

1 GÖTEBORGS UNIVERSITET Ekonomiavdelningen Lars Nilsson SKRIVELSE dnr V 2011/239 l / l UniversitetstyreIsen SUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämfdrelser rör Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder Vid styrelsens sammanträden i anslutning till ärendet "Intern uppföljning för perioden januari - april 20 Il" ( 6 i styrelsens protokoll) kom en diskussion upp om frågan om OH-kostnader och den rapport som ekonomiavdelningen sammanställt och skickat ut till berörda fakuitetsnämnder. Med anledning härav har förvaltningschefen begärt att samtliga fakultetsnämnder kommenterar rapporten och lämnar sina kommentarer till universitetsstyrelsens sekreterare senast Följande fakultetsnämnder har lämnat kommentarer och dessa bifogas. Humanistiska fakultetsnämnden Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Handelshögskolans fakultetsnämnd Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Sahlgrenska akademin Konstnärliga fakuitetsnämnden IT-fakuItetsnämnden Lärarutbildningsnämnden Kommenterad rapport som framtagits av ekonomiavdelningen kan nås på följande länk Enligt uppdrag Lars Nilsson Ekonomiavdelningen Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax) Styrelsesammanträde punkt 13

2 ~~~- -~~---._------~--~-----~~- GÖTEBORGS UNIVERSITET Förvaltningschefen Dnr V 2011/239 Fakultetsnämnder Lärarutbildningsnämnd OH-modellen i tillämpning - analys och jämförelser Vid universitetsstyrelsens sammanträde den 17 juni diskuterades den rapport om OH-kostnader som nyligen har sammanställts av vår ekonomiavdelning och som även har distribuerats till fakultetsnämnderna. Styrelsen visade stort intresse för frågan och önskade få en återkoppling från fakultetsnämnderna. Det uppdras därför till fakultetsnämnderna att kortfattat kommentera rapporten och särskilt belysa de egna OH-kostnaderna och de skillnader som råder mellan olika fakultetsområden. Kommentarerna ska vara inkomna till universitetsstyrelsen sekreterare marianne.ofverstrom(q),gu.se senast P-O Rehnquist F örvaltllillgschcfcil Vasaparkcll,!3ox 100, SE Göteborg , (f[ix) \\'\VW,gli.SC

3 GÖTEBORGS UNIVERSITET HUMANISTISKA FAKULTETEN Marianne Edshage KOMMENTAR V 2011/239 Universitetsstyrelsen Humanistiska fakultetens kommentar till rapporten "SUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder" SUHF publicerade våren 2011 en rapport "SUHF-modellen i verkligheten". I rapporten redovisas jämforelser mellan de 36 lärosäten som infort den nya redovisningsmodellen. Med samma analysmetod som SUHF tillämpat har ekonomiavdelningen tagit fram jämforelsetal mellan fakulteterna vid GU. Analyserna bygger på budgeterade indirekta kostnader for 2011 i relation till totala verksamhetskostnader Rapporten redovisar alltså de indirekta kostnadernas andel av verksamhetens totala kostnader, vilket inte är samma sak som "pålägg". Rapporten visar också och jämfor mellan fakulteterna hur stödverksamheterna fordelas på de olika funktioner som denna delas in i: ledning utbildnings- och forskningsadministration ekonomi- och personaladministration infrastruktur och service biblioteksverksamhet Jämiörelser mellan humanistiska fakulteten och övriga fakulteter Totala verksamhetskostnader jämfort med indirekta kostnader Totala verksamhetskostnader vid HFN uppgick 2010 till 403 mkr. Budgeterade indirekta kostnader for 2011 uppgår till 135 mkr. En jämforelse med övriga fakulteter visar att andelen indirekta kostnader av totala verksamhetskostnader är högst på HFN (33,5 %). Lägst andel har SA med 15,1 % och därnäst kommer NFN, 20,1 %. Övriga fakulteter ligger mellan 29 % och 32,3%; alltså ungefär på andelsnivå som HFN. En bidragande orsak till den höga andelen for HFN är att fakulteten har den högsta kostnadsandelen for bibliotek av fakulteterna. Humanistiska fakulteten Renströmsgatan 6, Box 200, SE Göteborg , (fax)

4 Jämförelse kostnadsandel per funktion mellan fakulteterna Indirekta kostnader för HFN fördelas på funktioner enligt nedan. Ledning 14% Utbildn- och forskn adm 32% Ekonomi och personaladm 13% Infrastruktur och service 19% Biblioteksverksamhet 22% HFN har den högsta kostnadsandel bland fakulteterna för biblioteksverksamhet. Det är också denna som varierar mest mellan fakulteterna; från HFN 22 % till lägst för KFN 7 %. HFN har lägst kostnadsandel bland fakulteterna för ekonomi- och personaladministration, 13 %. I likhet med biblioteksverksamheten varierar denna funktions andel kraftigt mellan fakulteterna; från lägst HFN med 13 % samt HhFN och KFN med båda 14 % till högst för SA 26 %. Kostnadsandelen för övriga funktioner på HFN överensstämmer mer eller mindre med övriga fakulteters: andelen för ledning är 14 % för HFN medan HhFN och SA ligger lägst, båda på 11 % och högst KFN med 16 %, andelen för utbildnings- och forskningsadministration är 32 % för HFN. Övriga varierar mellan 28 %, NFN och 35 % KFN, andelen för infrastruktur och service är 19 % för HFN. SFN ligger lägst med 17 % och högst HhFN och KFN, båda fakulteterna 26 %. En slutsats man kan dra av ovan är att fakulteterna i stort följer den mall som finns för indelning av indirekta kostnader mellan olika funktioner. Som framgår av ovan varierar biblioteksverksamhetens andel av indirekta kostnader kraftigt mellan fakulteterna. HFN har traditionellt finansierat en stor del av universitetsbibliotekets kostnader. Den omläggning av debiteringen för bibliotekets verksamhet som påbörjades 2010 innebär en omfördelning av kostnaderna. Omläggningen bör leda till en viss utjämning av kostnadsfördelningen mellan fakulteterna. Kostnadsandelen för ekonomi- och personaladministration varierar nästan lika mycket som för biblioteksverksamheten. Bakomliggande orsaker till skillnaderna och dess konsekvenser för verksamheten kan fakulteten inte uttala sig om. I tjänsten Marianne Edshage Kopia HFN arkiv

5 GÖTEBORGS UNIVERSITET SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Samhällsvetenskapliga fakultetskansliet Jan Ohlsson Dnr V /7 Göteborgs universitet Universitetsledningens kansli Förvaltningschefen Svar från Samhällsvetenskapliga fakulteten på rapport OH-modellen i tillämpning - analys och jämförelser Samhällsvetenskapliga fakulteten har inbjudits att kommentera rapporten "SUHFmodellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder" och att särskilt belysa de egna OH-kostnaderna. Några kommentarer avseende skillnader om OH-kostnader mellan fakultetsområden görs inte, då vi inte har ingående kännedom om hur andra fakulteters verksamhet är organiserade. Den Samhällsvetenskapliga fakulteten är den tredje största fakulteten inom Göteborgs universitet med en omslutning på ca 600 mkr. Verksamheten inom Samhällsvetenskapliga fakulteten bedrivs vid 7 institutioner och 5 enheter. Totalt för Göteborgs universitet fördelar sig verksamhetskostnaderna med 41 procent på utbildning och 59 procent för forskning, för SFN är fördelningen 54 procent på utbildning och 46 procent på forskning. För de indirekta kostnaderna för hela Göteborgs universitet är fördelningen 55 procent på utbildning och 45 procent på forskning. För SFN är fördelningen av de indirekta kostnaderna med 62 procent på utbildning och 38 procent på forskning, vilket visar på det faktum att verksamheten vid fakulteten drar mot utbildning. Vi vill samtidigt härmed understryka att modellen inneburit att utbildningen får bära mer av de indirekta kostnaderna jämfört med tidigare system. Detta är naturligtvis på ett sätt en självklar konsekvens av ett mer rättvisande system. Tidigare bar forskningen en del också av den administration som var riktad mot utbildningen. Samtidigt får detta konsekvensen att vissa utbildningar (inte minst de stora professionsutbildningarna) får rikta mer av sina intäkter mot att finansiera indirekta kostnader, med risken att kvaliteten urholkas vad gäller själva utbildningen. Samhällsvetenskapliga fakulteten menar att konsekvenser av detta bör fortsatt följas. Samhällsvetenskapliga fakulteten Sprängkullsgatan 21, Box 720, SE Göteborg (vxl), (fax)

6 2/3 För funktionen utbildnings- och forskningsadministrationen har SFN den högsta kostnadsandelen av fakulteten. Detta torde vara kopplat till det faktum att SFN har det största utbildningsuppdraget med drygt 5200 helårsstudenter fördelat på 7 kandidatprogram, 17 program på avancerad nivå, tre yrkesprogram och ca 300 fristående kurser. I funktionen utbildnings- och forskningsadministration redovisas även Lärarutbildningsnämndens administration vilken uppgår till 2, l mkr. Kostnaderna för utbildnings- och forskningsadministration (53,7 mkr för SFN) är på institutionsgemensamma nivån 26,5 mkr, på fakultetsgemensamma nivån 7,4 mkr och på universitetsgemensamma nivån 19,7 mkr. Enligt rapporten (sid 8) står det att SFN har den lägsta kostnadsandelen för ledning (11 %) jämfört med övriga fakultetsnämnder. Detta stämmer inte då det i diagrammet (sid 8) uppgår det till 13%. Ledningens kostnader (20,7 mkr) är högst på institutionsnivå 13,4 mkr, på fakultetsnivå är den 3,4 mkr, och på universitetsgemensamma nivån 3,9 mkr. Kostnader för funktionen bibliotek uppgår till 31,4 mkr varav merparten redovisas på den universitetsgemensamma nivån, SFN har den näst högsta kostnadsandelen för bibliotek (20 %) jämfört med övriga fakultetsnämnder. Detta beror på att den debiteringsmodell för biblioteket är utifrån vissa nyckel tal, ett av dessa nyckeltal är helårsstudenter (hst), SFN har flest hst jämfört med övriga fakulteter därmed får SFN ta en mycket större kostnad för finansiering av UB. Fakulteten menar att denna modell bör ses över, då den del av kostnadsdebiteringen som bygger på utbildningen enbart tar hänsyn till antal studenter. Samhällsvetenskapliga fakulteten med ett mycket stort antal studenter men en låg prislapp får därmed bära en orimligt tung börda. Fakulteten välkomnar den utredning av modellen som aviserats för För funktionen ekonomi- och personaladministration (totalt 25,2 mkr) är det redovisat 11,0 mkr på institutionsgemensamma nivån, på fakultetsgemensamnla nivån 4,5 mkr och på den universitetsgemensamma nivån 9,7 mkr. Funktionen infrastruktur och service (totalt 27,8 mkr) är det redovisat 7,4 mkr på institutionsgemensamma nivån, 8,8 mkr på fakultetsgemensamma nivån och på universitetsgemensamma nivån är det 11,6 mkr. Fakultetens vaktmästeri- och serviceenhet redovisas på den fakultetsgemensamma nivån. Den metod som ekonomiavdelningen tillämpar som underlag till kostnadsfördelning på fakulteterna behöver utredas så att metoden och principerna

7 3/3 kommer i samklang med SUHF modellens (OH-modellen) intentioner och pnnciper. Just nu kan inte några större slutsatser eller analyser göras på rapporten då det avser en period. När en längre tidsperiod finns att jämföra oh-kostnadernas utveckling, skulle bättre analyser och jämförelser göras över en längre tid. Enligt uppdrag Hälsningar Jan Ohlsson Fakultetsekonom

8 HANDELSHÖGSKOLAN Fakultetskansliet Kenneth Eriksson YTTRANDE 1/ dnr V 2011/239 Göteborgs universitet Förvaltningschefen Kommentarer till rapport "OH-modellen i tillämpning - analys och jämförelse" Vid universitetsstyrelsen sammanträde den 17 juni diskuterades rapporten om OHkostnader som sammanställts av ekonomiavdelningen. Styrelsen önskar en återkoppling från fakultetsnämnderna angående rapporten. I rapporten lyfter man bland annat fram att Handelshögskolans största andel av de indirekta kostnaderna utgörs av kostnader på fakultetsnivån. Det ska då påpekas att de indirekta kostnaderna for universitetsbiblioteket redovisas på en "egen" nivå. Betraktar man dessa som indirekta kostnader på universitetsnivå tar man en ruman bild. Då uppgår andelen indirekta kostnader på universitetsnivån till 14,3 procent jämfort med 7,7 procent på fakultetsnivån. Om vi utgår från redovisning i rapporten så har Handelshögskolan helt korrekt en stor del av sina indirekta kostnader redovisade på fakultetsnivån jämtort med andra fakulteter. Förklaringen är till stor del att Handelshögskolan valt att bygga upp egna avdelningar for omvärlds- och näringslivskontakter, samt career service och kommunikation. Vidare finns en väl utbyggt verksamhet får internationalisering genom utlandsavdelningen, samt att det även finns en avdelning fastighetsservice med tillhörande vaktmästeri som tillhandahåller en högre servicegradjämfort med många andra fakulteter. Utöver detta har vi två enheter som fungerar som beställarenheter får ekonomprogranl och får progrrunmen på avanceras nivå Dessa program löper tvärt genom fakultetens institutioner och där dess stöd funktioner redovisas på fakultetsnivån. Infor budgetåret 2012 kommer ekonomprogrammet att lyftas in i den Företagsekonomiska institutionens verksamhet och kommer då troligen au redovisas som en institutionsgemensam kostnad. Fakullelskansliet Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Vasagatan l, Box 600, SE Göteborg , (fax) FnllD fquis

9 2/2 En annan del i rapporten visar på att Handelshögskolan har den högsta kostnadsandelen ror infrastruktur och service (26 %) jämfort med övriga fakulteter. Till vissa delar förklaras detta av vad som är beskrivet i tidigare stycke. Handelshögskolan har som tidigare nämnts en väl utbyggd fastighetsservice- och vakmästarfunktion. Vi har också en högaktiv informations- och kommunikationsfunktion Sedan kan vissa svårplacerade budgeterade kostnader ofta hamnat under rubriken "infrastruktur". Glädjande nog redovisar Handelshögskolan en låg kostnadsandel för ekonomi- och personaladministrationjämrört med andra fakulteter. Förklaringen är att dessa funktioner oftast sköts av endast en person på institutionen. Antalet personer som arbetar med dessa frågor på fakultetskansiiet har även minskat. Det finns också ett visst mått av direktifiering av vissa kostnader för ekonomitjänster på Institutionen för Nationalekonomi med statistik, då dessa enligt avtal ska finansieras direkt av forskningsprojekten. Det påstås också i rapporten att den Samhällsvetenskapliga fakulteten har den lägsta andelen kostnad för ledning, viket är direkt fel. Rapporten visar att Handelshögskolan tillsammans med Sahlgrenska Akademin har den lägsta andelen kostnaden for ledning 11 % jämfört med den Samhällsvetenskapliga fakulteten som har 13 %. Som avslutning vill vi påpeka att det kanske är för tidigt att dra några slutsatser efter denna rapport. Det fums fortfarande lite osäkerheter kring hur modellen tillämpas på de olika fakulteterna och behovet av åtgärder för att förbättra jämforbarheten mellan direkta och indirekta kostnader kvarstår. Dock kommer det au vara intressant att folja utvecklingen av dessa jämförelsetal i framtiden. På fakultetsnämndens vägnar ~k0-- Kenneth Eriksson Fakultetscontroller

10 Måns Wiklund Fakultetsekonom Utbildningsvetenskap Dm V Angående "SUHF -modellen i verkligheten" I texten nedan har vi valt att jämföra UFN med tre fakultet inom HUM-SAM, nämligen HFN, SFN och HhFN. Vi har utgått från tabell som visar budget 20111utfall2010 och jämför bara fakultets- och institutionsnivå. Totalt sett ligger UFN:s andel stöd något högre än övriga. Dock hade skillnaden mot övriga fakultet ökat ännu mer ifall LUN:s stödkostnader hade räknats med eftersom UFN f'ar bära en så stor del av dem (14,3 mkr för 2011). Glädjande nog ser en sådan här jämförelse ändå bättre ut 2011 än Det tyder på att UFN:s omorganisation 2010 var positiv i det här avseendet. Det krävs egentligen mer information för att dra några slutsatser om andel stöd per nivå och andel stöd per funktion. Ser man till andel stöd per nivå visar det sig att det främst är på fakultetsnivån som UFN ligger högt i jämförelse med övriga. Det behöver inte betyda att UFN:s fakultetsnivå är kostnadsineffektiv i jämförelse. Det beror helt på hur övriga fakultet är organiserade, vad som ligger på vilken nivå. Exempel: Inom funktionen utbildning/forskning, där UFN:s fakultetsnivå ligger högt, är ca 2/3 kostnader för studerandeservice. Samma försiktighet gäller som sagt jämförelser av andel stöd per funktion. På våra institutioner kan en person arbeta med ekonomi, personal, utbildnings- och forskningsadministration. Gränserna är ibland diffusa och uppdelning i funktioner blir ofta uppskattad och schabloniserad. Det kan förklara varför UFN:s institutioner, jämfört med övriga inom HUMSAM, har högst andel stöd inom ekonomi/personal men lägst inom utbildning/forskning av de fyra fakulteten. Summeras de två funktionernas stöd på fakultetsoch institutionsnivån visar det sig att UFN är ungefär i linje med de övriga tre. Den funktion där de fyra fakulteten skiljer sig mest åt är infrastruktur & service (infra/serv). Där finns också en relativt stor del av stödet vilket gör att skillnaderna ger stor effekt på den totala andelen stöd. Kostnaderna per nivå skiljer sig en del vilket tyder på att fakulteten valt att organisera sig på olika sätt. UFN liksom HhFN har förhållandevis mer kostnader på fakultetsnivå än HFN och SFN, vilket för UFN:s del främst förklaras av att serviceenhetens kostnader tas där. På institutionsnivån är skillnaderna inte så stora. HFN och SFN har därför betydligt lägre totalkostnad. Då skillnaden mellan fakulteten tycks vara störst inom infra/serv, både i kostnad och organisatoriskt, är det i första hand där det vore intressant att göra en mer detaljerad jämförelse fakulteterna emellan. SFN och HFN har högre andel stöd inom utbildning än inom forskning. UFN har, liksom HhFN, ungefär samma andel stöd inom utbildning och forskning. Det tycks ha ett samband med att både HhFN och UFN har höga kostnader för infra/serv. För UFN:s del är infra/serv den funktion där störst andel kostnader fördelas till forskning. UFN:s höga kostnad för infra/serv leder därför till att andelen stöd i forskningen ökar och att skillnaden mellan utbildning och forskning jämnas ut. l tjänsten, Måns Wiklund fakultetsekonom UFN

11 GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN ~ahlgrenska akademins kansli Ekonomichefen Jan Rubensson PM V2011/239 1 (2) Pos/adress: Box 400, Göteborg Telefon: Universitetsstyrelsen att: sekr Marianne Öfverström OH-modellen i tillämpning - analyser och jämförelser FörvaItningschefen P-o Rehnquist har i skrivelse den 21 juni 2011 meddelat att universitetsstyrelsen uppdragit åt fakultetsnämnderna att kortfattat kommentera ekonomiavdelningens rapport "SUHFmodellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder". Fakultetsnämnderna ombeds särskilt belysa de egna OH-kostnaderna och de skillnader som råder mellan olika fakultetsnämnderna. Sahlgrenska akademin avger följande kommentar. Av ekonomiavdelningens rapport framgår tydligt att Sahlgrenska akademin är den fakultet som har lägst andel indirekta kostnader inom universitetet. Vår bedömning är att akademin har lägst andelen indirekta kostnader inom universitetet, även om man räknar bort ALF- och TUA-avtalens kostnader (cirka 473 mnkr år 20 l O) i de totala verksamhetskostnaderna. Akademins indirekta kostnader är låga på både fakultetsnivån och institutionsnivån. Detta gäller både utbildning och forskning. Anledningen till att akademin har låga indirekta kostnader är sannolikt stordriftsf6rdelar, på samma sätt som de största universiteten har lägre andel indirekta kostnader, jämf6rt med mindre högskolor. l rapporten lämnas en redovisning fakultetsvis på hur stödverksamheternas kostnader fördelar sig mellan olika funktioner, dvs ledning, utbildnings- och forskningsadministration, ekonomi- och personaladministration, infrastruktur och service. Det är svårt att dra några slutsatser av denna redovisning. I rapporten konstateras att "SA har hög kostnadsandel för ekonomi- och personaladministration (26%) och låg kostnadsandelför ledning (11%) jämfört med övrigafakultetsnämnder". En läsare drar förmodligen felaktiga slutsatser av ett sådant påstående. I själva verket är akademin den fakultet som har lägst kostnader för personal- och ekonomiadministration, om man utgår ifrån funktionens andel av de totala verksamhetskostnaderna.

12 2/2 Det är tveksamt om det är intressant att analysera hur stödkostnaderna fördelar sig procentuellt mellan olika funktioner inom varje fakultet. Dessa kostnader måste bedömas utifrån förhållandena för respektive fakultet. Sahlgrenska akademin har till exempel andra förutsättningar att organisera och finansiera infrastruktur och service, med hänsyn till att den kliniska verksamheten är förlagd till lokaler hos Västra Götalandsregionen. Detta medför exempelvis att kostnaderna för infrastrukturen och service blir lägre på institutions- och fakultetsnivån. Akademin har flera stödfunktioner samordnade till fakultetsnivå i stället för institutionsnivån. Här kan som exempel nämnas den gemensamma administrationen av utbildningen på forskarnivå och karriäroch studievägledning, internationaliseringsarbete och viss programadministration inom utbildningen på grundnivå. Motivet för denna organisation är bland annat av att en stor del av akademins utbildningsverksamhet är institutionsövergripande. Enligt ekonomiavdelningens rapport uppgår akademins stöd kostnader på fakultetsnivån till 3, I procent av de totala verksamhetskostnaderna. Det är lägst andel inom universitetet. Mycket talar för att en centralisering eller decentralisering av fakultetens stödfunktioner kan medföra en ökning av de indirekta kostnaderna. En slutsats av rapportens tabellmaterial är att akademins fakultetsgemensamma stödkostnader har minskat under budgetåret 2011 i förhållande till budgetåret Ä ven övriga fakulteters stödkostnader på fakultetsnivån synes minska eller vara relativt oförändrade. Motsatt förhållande gäller för universitetsgemensamma stödkostnader, som budgetåret 2011 ökade med cirka 15 procent i förhållande till år 2010 och med 23,7 procent i förhållande till år Utifrån vårt perspektiv är det intressant att jämföra Sahlgrenska akademin med övriga medicinska och hälsovetenskapliga fakulteter, och inte enbart fakulteter inom Göteborgs universitet. Av denna anledning uppdrog jag i våras åt akademikansliet att utreda hur stora OH-påläggen är vid landets övriga medicinska fakulteter. Akademikansliets rapport "OH-pålägg vid medicinskafakulteter i landet, budgetåret 2011" biläggs denna skrivelse. Av akademikansliets rapport framgår att Karolinska Institutet och övriga medicinska fakulteter i landet numera har lägre OH-pålägg inom forskning än Sahlgrenska akademin. Endast Hälsohögskolan i Linköping har högre OH-pålägg än akademin inom forskning. En analys av underlaget visar att det främst är påläggen för de universitetsgemensamma stödkostnaderna (inklusive universitetsbibliotek) som är anledningen till att OH-påläggen är större för Sahlgrenska akademin, jämfört med övriga medicinska fakulteter i landet. Sistnämnda omständighet visar att det är nödvändigt med en förutsättningslös utredning översyn av stödprocesserna för samtliga organisationsnivåer inom universitetet. Olle Larkö Bilaga: i Akademikansliets rapport "OH-pålägg vid medicinska fakulteter i landet, budgetåret 20 III

13 GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN isahlgrenska akademins kansli Ekonomichefen Jan Rubensson Postadress: Box 400, Göteborg Telefon: Enligt sändlista OH-pålägg vid medicinska fakulteter i landet, budgetåret 2011 På uppdrag av Sahlgrenska akademins dekanus har undertecknad gjort en kartläggning av de aktuella OH-påläggen vid de medicinska fakulteterna i landet. Kartläggningen skulle avse följande fakulteter och lärosäte. Uppsala universitet, medicinska fakulteten Lunds universitet, medicinska fakulteten Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Umeå universitet, medicinska fakulteten Linköpings universitet, Hälsouniversitetet Karolinska Institutet Ovan nämnda fakulteter tillfrågades i e-brev den 23 mars m följande. I. Storleken på de genomsnittliga OH-påläggen vid respektive institution, fördelat på universitetsgemensamma pålägg, fakultetsgemensamma pålägg och institutionsgemensamma pålägg, inom respektive verksamhetsgren för budgetåret Principer för direktifiering av administrativa kostnader 3. Uppgift om finansiering av IT ingår i OH-påläggen, eller om IT-verksamheten finansieras på annat sätt 4. Uppgift om kostnadsbasen för OH-påläggen. Svaren från de medicinska fakulteterna är sammanställda i bilagorna

14 2/2 Kartläggningen visar att det är stora skillnader i procentsatserna för OH-påläggen. Detta gäller både mellan landets fakulteter och mellan institutionerna inom en och samma fakultet. Olika principer för direktifiering av administrativa kostnader samt olika principer för finansiering av IT-kostnader synes vara den viktigaste orsaken till att det är svårt att göra jämförelser mellan de medicinska fakulteternas OH-pålägg. Jan Rubensson Bilagor I. OH-pålägg, utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2. OH-pålägg, forskning och utbildning på forskarnivå 3. Kommentarer i sammandrag /Tån respektive fakultet

15 , rev Bilaga 1 Sida 1 (5) OH-pålägg, medicinska fakulteter, budgetåret Utbildning, grund- och avancerad nivå Uppsala universitet, medicinska fakulteten Inst Institution, namn Universitetsgem Fakultetsgem Institutionsgem Folkhälso- och vårdvetenskap 21,80% 19,10% 29,10% Immunoloqi, qenetik O oatoloqi 18,10% 17,80% 32,60% Kirurqiska vetenskaper 14,40% 12,80% 7,80% Kvinnors och barns hälsa 16,40% 12,80% 19,80% Biokemi och mikrobioloqi 17,50% 19,60% 37,90% Medicinsk cellbiologi 19,40% 18,00% 24,60% Medicinska vetenskaper 18,80% 15,60% 15,60% Neurovetenskap 18,30% 16,30% 20,40% Radioloqi, onkoloqi, strålningsvet 11,40% 9,80% 18,80% Medelvärde, ej viktat 17,34% 15,76% 22,96% Totalt 70,00% 68,50% 35,00% 49,00% 75,00% 62,00% 50,00% 55,00% 40,00% 56,06% Kommentar IT-avdelningen tillhör universitetets centrala förvaltning och ingår därmed i det universitetsgemensamma pålägget. I samma pålägg ligger avgifterna för Sunet. Backupkostnader för lokala servrar och specifika programvaror internfaktureras till användarna Lunds universitet, medicinska fakulteten (ej uppdragsutbildning) Kst Institution, namn Universitetsgem Omrgem Institutionsgem Experimentell medicinsk vetenskap 19,24% 14,70% 3,87% Inst f labmedicin i Lund 25,64% 19,59% 4,13% Inst f kliniska vetenskaper i Lund 20,26% 15,78% 3,96% Hälsa, vård och SamhäIIIe 21,77% 17,12% 4,44% Inst f labmedicin i Malmö 22,21% 17,34% 7,50% Inst f kliniska vetenskaper i Malmö 22,45% 17,46% - 4,25% Medelvärde, ej viktat 21,93% 17,00% 4,69% Totalt 37,81% 49,36% 40,00% 43,33% 47,05% 44,16% 43,62% Kommentar S~rskild trigger ((jr uppdragsutbildning enligt tabell på nästa sida. I T-kostnader ingår i det universitetsgemensamma och fakultetsgemensamma OHpålägget. Särskild tabell för uppdragsutbildning vid Lunds medicinska fakultet på nästa sida. OH-palagg 2011, medicinska fakulteter motsv, SvetigeGrund

16 , rev Bilaga 1 Sida 2 (5) OH-pålägg, budgetåret 2011 Utbildning, grund- och avancerad nivå (forts.) Lunds universitet, medicinska fakulteten, uppdrags utbildning Kst Institution, namn Universitetsgem Omrgem Institutionsgem Experimentell medicinsk vetenskap 0,00% 0,00% 0,00% Inst f labmedicin i Lund 21,83% 10,00% 5,21% Inst f kliniska vetenskaper i Lund 9,75% 7,02% 1,22% Hälsa, vård och Samhällle 16,31% 7,45% 11,48% Inst f labmedicin i Malmö 0,00% 0,00% 0,00% n4ioo Inst f kliniska vetenskaper i Malmö 16,16% 7,39% 2,50% Medelvärde, ej viktat 16,01% 7,97% 5,10% Totalt 0,00% 37,04% 17,99% 35,24% 0,00% 26,05% 29,08% Kommentar (SlJrskilt OH-på/lJgg för uppdragsutbildning) Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Inst Institution, namn Universitetsgem Fakultetsgem Institutionsgem 50 Akademins gemens ansvarsställen 24,00% 11,00% 0,00% 51 Inst för odontologi 25,00% 12,00% 19,00% 52 Inst för vårdvetenskap och hälsa 26,00% 12,00% 19,00% 53 Inst för biomedicin 29,00% 14,00% 16,00% 54 Inst för neurovetenskap o.fysiologi 29,00% 14,00% 16,00% 55 Inst för medicin 26,00% 13,00% 13,00% 56 Inst för kliniska vetenskaper 19,00% 9,00% 24,00% Totalt 35,00% 56,00% 57,00% 59,00% 59,00% 52,00% 52,00% Kommentar KlJrnverksamhetens IT-infrastrukturkostnader ingår inte i OH-på/lJggen, utan debiteras användarna genom särskild rutin. Stödverksamhetens IT-kostnader ingår i OH-påläggen. Vid uppdragsutbildning reduceras det universitetsgemensamma OH-pålägget med40%. Medelvärde, ej viktat 25,67% 12,33% 17,83% 55,83% (Vid beräkning av medelvärden har inte Akademins gemensamma ansvarsställen inräknats) OH-paJagg 2011, medicinska fakulteter molsv, SverigeGrund

17 rev Bilaga 1 Sida 3 (5) OH-pålägg, budgetåret 2011 Utbildning, grund- och avancerad nivå (forts.) Umeå universitet, medicinska fakulteten Inst Institution, namn Universitetsgem Inst för klinisk vetenska~ 21.70% Inst för strålningsvetenskaper 23.60% Inst för molekylärbiologi 20.60% Inst för kirurgisk o perioperativ vetensk 21.20% Inst för samhällsmedicin och rehabiliterin 26.30% Inst för farmakologi o klinisk neurovetens 23.30% Inst för medicinsk biovetenskap 23.70% Inst för klinisk mikrobiologi 21.30% Inst för omvårdnad 25.90% Inst för medicinsk kemi och biofysik 25,40% Inst för integrativ medicinsk biologi 29.50% Inst för folkhälsa och klinisk medicin 23.80% Umeå centrum för molekylär medicin Speciallab Inst för odontologi 27.70% Fakultetsgem Institutionsgem 5.50% 22,40% 5.90% 27.60% 5.20% 24.60% 5,30% 24.70% 6.60% 17.70% 5.90% 17.20% 6.00% 16.70% 5.30% 17,90% 6.50% 19.50% 6,40% 23.30% 7,40% 38.00% 6.00% 28.00% 7.10% 0.00% 7.00% 19,00% Totalt 49,60% 57,10% 50,40% 51,20% 50,60% 46,40% 46,40% 44,50% 51,90% 55,10% 74,90% 57,80% 7,10% 0,00% 53,70% Kommentar Reducerade OH-påtfjgg för uppdragsutbildning. tt-kostnade för gemensamma funktioner ingår i OH-påtfjggen på alla nivåer (UGEM. FGEM. tgem). Övriga tt-kostnader ligger på kämverksamheten. I I Medelvärde, ej viktat 24.15% 6.08% 22.82% 53,05% Linköpings universitet, Hälsouniversitetet Inst Institution, namn Universitetsgem Hu-g Hälsouniv gemensamt 29,00% IKE Inst för klinisk & experimentellmedicin 33.00% IMH Inst för medicin & hälsa 34,00% ISV Inst för samhälls- & välfärdsstudier 38,00ez'o Medelvärde, ej viktat 33.50% Fakultetsgem Institutionsgem 39,00% 0,00% 27,00% 15.00% 8.00% 10.00% 40.00% 15.00% % 10.00% Totalt 68,00% 75,00% 52,00% 93,00% 72.00% Kommentar Kämverksamhetens tt-kostnader ingår inte i OH-påtfjggen. utan debiteras separat OH..palagg 2011, medicinska fakulteter mots",. SvengeGrund

18 , rev Bilaga 1 Sida 4 (5) OH-pålägg, budgetåret 2011 Utbildning, grund- och avancerad nivå (forts.) Karolinska Institutet Inst Institution, namn Universitetsgem C1 MTC 23,90% C2 MBB 24,61% C3 Fysiologi & Farmakologi 24,73% C4 Neurovetenskap 25,45% C5 CMB 20,09% C6 IMM 21,45% C7 LIME 22,55% C8 MEB 20,94% 01 Kl vid Oanderyds sjukhus 29,67% H1 Nerurobio, Vårdvet & SamMlle 25,39% H2 Biovetenskaper & Näringslära 24,27% H5 Laboratoriemedicin 27,48% H7 Medicin - Huddinge 22,04% H9 Clintec 23,18% K1 Molykylär medicin & Kirurgi 27,87% K2 Medicin - Solna 29,56% K6 Kvinnors & barns hälsa 25,32% K7 Onkologi & Patologi 35,07% K8 Klinisk neurovetenskap 23,78% K9 Folkhälsovetenskap 24,74% OF OdontOlogi 24,42% S1 Kl vid Södersjukhuset 22,00% Medelvärde, ej viktat 24,93% Fakultetsgem Institutionsgem 6,45% 19,07% 6,63% 13,64% 6,62% 18,37% 6,85% 27,93% 5,48% 16,47% 5,79% 9,66% 6,02% 14,56% 5,65% 26,08% 8,00% 19,31% 6,84% 7,16% 5,47% 24,89% 7,34% 12,18% 5,94% 12,29% 6,21% 7,44% 7,52% 17,97% 7,96% 24,53% 6,82% 10,88% 9,45% 18,84% 6,40% 7,83% 6,66% 22,34% 6,58% 12,31% 5,92% 13,02% 6,66% 16,22% Totalt 49,42% 44,88% 49,72% 6023% 42,04% 36,90% 43,13% 52,67% 56,98% 39,39% 54,63% 47,00% 40,27% 36,83% 53,36% 62,05% 43,02% 63,36% 38,01% 53,74% 43,31% 40,94% 47,81% Kommentar /T-avgift beta/as av al/a anvlindare och betraktas som direkt kostnad och tas inte ut i OH-på/ligget. /T-kostnaden ingår dock för stödfunktionemas på institutionsnivån i OH-på/ägget. OH.palagg 2011, medicinska fakulteter motsv, SverigeGrund

19 , rev Bilaga 1 Sida 5 (5) OH-pålägg, budgetåret 2011 Utbildning, grund- och avancerad nivå (forts.) Sammanfattning, medelvärde för respektive lärosäte: Lärosäte Universitetsgem Fakultetsgem Institutionsgem Totalt Kommentar Uppsala universitet, medicinska fakulteten 17,34% 15,76% 22,96% 56,06% Lunds universitet, medicinska fakulteten 21,93% 17,00% 4,69% 43,62% I(Särskilda OH-pålägg för uppdragsutbildning) Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin 25,67% 12,33% 17,83% 55,83% Umeå universitet, medicinska fakulteten 24,15% 6,08% 22,82% 53,05% Linköpings universitet, Hälsouniversitetet 33,50% 28,50% 10,00% 72,00% Karolinska Institutet 24,93% 6,66% 16,22% 47,81% Anmärkning: Gemensamt för berörda lärosäten är att kostnadsbasen för påläggen utgörs av personal- och driftkostnader. Avskrivningar ingår inte i kostnadsbasen. OH-palagg 2011, medicinska fakulteter motsv, SverigeGrund

20 , rev Bilaga 2 Sida 1 (5) OH-pålägg, medicinska fakulteter, budgetåret Forskning och utbildning på forskarnivå Uppsala universitet, medicinska fakulteten Inst Institutionens namn Universitetsgem Fakultetsgem Institutionsgem Folkhälso- och vårdvetenskap 10,6% 3,30% 13,10% Immunoloqi, qenetik o patoloqi 8,1% 3,80% 6,60% Kirurqiska vetenskaper 10,3% 3,40% 6,30% Kvinnors och barns hälsa 7,9% 3,30% 13,80% Biokemi och mikrobioloqi 10,4% 4,70% 11,90% Medicinsk cellbioloqi 9,9% 4,80% 13,30% Medicinska vetenskaper 9,4% 3,60% 5,00% Neurovetenskap 8,9% 3,90% 9,20% Radiol09i,J:ll1kologi, strålningsvet 9,8% 3,20% ~OO% --- Medelvärde, ej viktat 9,48% 3,78% 10,02% Totalt 27,00% 18,50% 20,00% 25,00% 27,00% 28,00% 18,00% 22,00% 24,00% 23,28% Kommentar IT-avdelningen tillmr universitetets centrala förvaltning och ingår därmed i det universitetsgemensamma pålägget. I samma pålägg ligger avgifterna för Sunet. Backupkostnader för lokala servrar och specifika programvaror internfaktureras till användarna --_.. _ I! Lunds universitet, medicinska fakulteten Kst Institutionens namn Universitetsgem Omrgem Institutionsgem Experimentell medicinsk vetenskap 8,94% 6,30% 4,07% Inst f labmedicin i Lund 10,74% 7,74% 4,93% Inst f kliniska vetenskaper i Lund 9,75% 7,02% 1,22% Hälsa, vård och Samhällle 12,66% 8,18% 4,77% Inst f labmedicin i Malmö 11,06% 8,04% 3,01% Inst f kliniska vetenskaper i Malmö 10,21% 7,32% 2,47% Medelvärde, ej viktat 10,56% 7,43% 3,41% Totalt 19,31% 23,41% 17,99% 25,61% 22,11% 20,00% 21,41% Kommentar IT-kostnader ingår i det universitetsgemensamma och fakultetsgemensamma OHpålägget. OH-palagg 2011, medicinska fakulteter motsv, SvengeForskn

21 , rev Bilaga 2 Sida 2 (5) OH-pålägg, budgetåret 2011 Forskning och utbildning på forskarnivå (forts.) Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin Inst Institutionens namn Universitetsgem 50 Akademins gemens ansvarsställen 19,00% 51 Inst för odontologi 17,00% 52 Inst för vårdvetenskap och hälsa 13,00% 53 Inst för biomedicin 17,00% 54 Inst för neurovetenskap o. fysioloqi 15,00% 55 Inst för medicin 16,00% 56 Inst för kliniska vetenskaj>..er 16,00% Fakultetsgem Institutionsgem 6,00% 0,00% 5,00% 16,00% 4,00% 11,00% 6,00% 6,00% 5,00% 6,00% 5,00% 6,00% 5,00% 7,00% Totalt 25,00% 38,00% 28,00% 29,00% 26,00% 27,00% 28,00% Kommentar Kl:lrnverksamhetens IT-infrastruktur/<ostnader ingår inte i OH-på/l:lggen, utan debiteras anvl:lndarna genom sl:lrskild rutin. Stödverksamhetens J T-kostnader ingår i OH-påJl:lggen. Vid uppdragsutbildning reduceras det universitetsgemensamma OH-påJl:lgget med 25 % Medelvärde, ej viktat 15,67% 5,00% 8,67% 29,33% (Vid beräkning av medelvärden har inte Akademins gemensamma ansvarssulijen inrl:lknats) Umeå universitet, medicinska fakulteten Inst Institutionens namn Universitetsgem Inst för klinisk vetenskap 13,10% Inst för strålnill9svetenskaper 13,50% Inst för molekylärbiol~i 10,80% Inst för kirurgisk o perioperativ vetensk 11,90% Inst för samhällsmedicin och rehabiliterir 10,20% Inst för farmakologi o klinisk neurovetem 9,30% Inst för medicinsk biovetenskap 13,60% Inst för klinisk mikrobiologi 10,80% Inst för omvårdnad 9,40% Inst för medicinsk kemi och biofysik 11,10% Inst för integrativ medicinsk biologi 14,50% Inst för folkhälsa och klinisk medicin 10,60% Umeå centrum för molekylär medicin 12,70% Speciallab 12,00% Inst för odontologi_... 14,20% Fakultetsgem Institutionsgem 3,80% 8,10% 3,90% 3,60% 3,10% 5,00% 3,40% 7,50% 2,90% 7,40% 2,70% 3,70% 3,90% 6,30% 3,10% 5,90% 2,70% 6,60% 3,20% 7,80% 4,20% 6,80% 3,00% 4,00% 3,60% 7,90% 3,50% 9,30% 4,10% 8,50% Totalt 25,00% 21,00% 18,90% 22,80% 20,50% 15,70% 23,80% 19,80% 18,70% 22,10% 25,50% 17,60% 24,20% 24,80% 26,80% Kommentar JT-kostnade för gemensamma funktioner ingår i OH-påJl:lggen på alla nivåer (UGEM, FGEM, JGEM). Övriga JT-kostnader ligger på kärn verksamheten. Medelvärde, ej viktat 11,85% 3,41% 6,56% 21,81% OH..palagg 2011, medicinska lakulteter mots"', SvengeForskn

22 , rev Bilaga 2 Sida 3 (5) OH-pålägg, budgetåret 2011 Forskning och utbildning på forskarnivå (forts.) Linköpings universitet, Hälsouniversitetet Inst Institutionens namn Universitetsgem Hu-g Hälsouniv gemensamt 18,00% IKE Inst för klinisk & experimentellmedicin 20,00% IMH Inst för medicin & hälsa 22,00% ISV InstlQrJ>~mhän - &_,,-ältärd stu9j!l_. -_ ,00% Fakultetsgem Institutionsgem 3,00% 0,00% 3,00% 12,00% 3,00% 7,00% 2,00% (51)9_% Totalt 21,00% 35,00% 32,00% _3_~O_0"lo Kommentar Kämverksamhetens I T-kostnader ingår inte i OH-påläggen, utan debiteras separat Medelvärde, ej viktat 19,50% 2,75% 8,50% 30,75% OH-palagg 2011, medicinska fakulteter motsy, SvengeForskn

23 , rev Bilaga 2 Sida 4 (5) OH-pålägg, budgetåret 2011 Forskning och utbildning på forskarnivå (forts.) Karolinska Institutet Inst Institutionens namn Universitetsgem Fakultetsgem Institutionsgem C1 MTC 12,36% 1,75% 11,20% C2 MBB 11,24% 1,59% 7,97% C3 Fysiologi & Farmakologi 11,92% 1,69% 9,89% C4 Neurovetenskap 11,65% 1,65% 9,76% C5 CMB 11,70% 1,66% 11,11% C6 IMM 11,87% 1,68% 10,33% C7 LIME 12,42% 1,76% 13,01% C8 MEB 9,95% 1,41% 11,02% 01 Kl vid Oanderyds sjukhus 10,34% 1,47% 11,87% H1 Nerurobio, Vårdvet & Samhälle 11,56% 1,64% 5,88% H2 Biovetenskaper & Näringslära 12,15% 1,72% 10,34% H5 Laboratoriemedicin 11,65% 1,65% 6,30% H7 Medicin - Huddinge 11,66% 1,65% 8,48% H9 Clintec 10,90% 1,54% 6,99% K1 Molykylär medicin & Kirurgi 11,72% 1,66% 8,09% K2 Medicin - Solna 11,63% 1,65% 7,93% K6 Kvinnors & barns hälsa 12,09% 1,71% 6,43% K7 Onkologi & Patologi 11,33% 1,61% 10,10% K8 Klinisk neurovetenskap 12,00% 1,70% 4,74% K9 Folkhälsovetenskap 11,73% 1,66% 6,63% OF Odontologi 11,59% 1,64% 13,65% S1 Kl vid Södersjukhuset 11,88r() ~ 1,68~ " ,07% Totalt 25,31% 20,80% 23,50% 23,06% 24,47% 23,88% 27,19% 22,38% 23,68% 19,08% 24,21% 19,60% 21,79% 19,43% 21,47% 21,21% 20,23% 23,04% 18,44% 20,02% 26,88% 25,63% Kommentar IT-avgift betalas av alla användare och betraktas som direkt kostnad och tas inte ut i OH-pålägget. IT-kostnaden ingår dock för stödfunktionemas på institutionsnivån i OH-pålägget. Medelvärde, ej viktat 11,61 % 1,64% 9,26% 22,51% OH-pahlg9 2011, medicinska fakulteter motsv, SvengeForskn

24 , rev Bilaga 2 Sida 5 (5) OH-pålägg, budgetåret 2011 Forskning och utbildning på forskarnivå (forts.) Sammanfattning, medelvärde för respektive lärosäte: Lärosäte, fakultet Universitetsgem Fakultetsgem Institutionsgem Totalt Kommentar Uppsala universitet, medicinska fakulteten 9,48% 3,78% 10,02% 23,28% Lunds universitet, medicinska fakulteten 10,56% 7,43% 3,41% 21,41% Göteborgs universitet, Sahlgrenska akademin 15,67% 5,00% 8,67% 29,33% Umeå universitet, medicinska fakulteten 11,85% 3,41% 6,56% 21,81% Linköpings universitet, Hälsouniversitetet 19,50% 2,75% 8,50% 30,75% Karolinska Institutet 11,61% 1,64% 9,26% 22,51% Anmärkning: Gemensamt för berörda lärosäten är att kostnadsbasen för påläggen utgörs av personal- och driftkostnader. Avskrivningar ingår inte i kostnadsbasen. OH-patagg 2011, madlcinska fakulteter motsv, SverigeForskn

25 Bilaga 3 Sida 1 (2) OH-pålägg, medicinska fakulteter, budgetåret 2011 Kommentarer från respektive fakultet Lärosäte och fakultet Direktifiering av administrativa Finansiering av IT Kostnadsbas för kostnader OH-påläggen lovriga kommentarer Uppsala universitet, Restrikt hållning till direktifiering, IT-avdelningen tillhör universitetets Personal + drift medicinska fakulteten typ bara projektkoordinatorer och centrala förvaltning och ingår (institutionsnivån) foskningssekreterare som drar in därmed i det universitetsgemensina egna löner via ansökningar. samma pålägget. I samma pålägg Inom utbildning är i princip all ingår avgifterna till Sunet. Däremot administration stödverksamhet. backup-kostnader för lokala servrar och specifika programvaror internfaktureras separat till användarna Lunds universitet, Inga speciella stadfästa principer. Fakultetens IT-kostnader och Personal + drift medicinska fakulteten Många små kostnadsställen, vars de universitetsgemensamma administrativa kostnader har IT-kostnaderna ingår i OH-pålägget tendens att bli direkta kostnader. för respektive nivå "Det är ju ingen resurs som delas av många, och då finns det ingen anledning att se den som gemensam." Göteborgs universitet, Restriktiv hållning mot direktifiering, Den gemensamma IT-infrastruk- Personal + drift Sahlgrenska akademin i princip endast tillåtet när projektet turen finansieras genom ett fått en uttalad finansiering av särskilt IT-pålägg, som inte ingår administratör, t ex om det anges i OH-påläggen. Vid SA är detta i kontraktet. Manuell omföring av IT -pålägg i genomsnitt 4 procent stödkostnader till särskilda på lönekostnaderna. IT-kostnader projekt/kostnadsbärare är tillåtet, för stödfunktionerna ingår dock om detta erfordras för att projektet/ i OH-påläggen för respektive nivå. kostnadsmraren ska belastas med stödkostnader på ett rättvisande sätt. På universitets- och fakultetsnivån är kostnadsbasen löner, arvoden, stipendier och utb bidrag Särskild trigger för uppdragsutbildning Särskild reduktion av det universitetsgemensamma OH-pålägget vid uppdragsverksamhet. Reduktionen är f n 40 % av det universitetsgemensamma OH-pålägget vid uppdragsutbildning och 25 % vid uppdragsforskning. OH.pålägg 2011, medicinska lakuneter motsv. SverigeKomment

26 Bilaga 3 Sida 2 (2) OH-pålägg, medicinska fakulteter, budgetåret 2011 Kommentarer från respektive fakultet (forts.) Lärosäte och fakultet Direktifiering av administrativa kostnader Finansiering av IT Kostnadsbas för OH-påläggen Övriga kommentarer Umeå universitet, medicinska fakulteten IT-kostnader för gemensamma funktioner ingår i OH-påläggen på alla tre nivåer (UGEM, FGEM och IGEM). Övriga IT-kostnader ligger på kärnverksamheten Personal + drift Reducerade OH-pålägg för uppdragsutbildning. Institutionerna bokar manuellt bort en andel av OH-pålägget. Arbete pågår med att försöka få reducerade triggar Linköpings universitet, Hälsouniversitetet Separat debitering för IT-kostnader, Personal + drift s k "IT-ryggsäckar". Inga särskilda triggrar för uppdragsutbildning och uppdragsforskning Karolinska Institutet I budgetinstruktionerna anges: "De kostnader som direkt kan hänföras till en eller ett fåtal kostnadsbärare, räknas som direkta och ska belasta denna kostnadsbärare. Om t.ex. en sekreterare hjälper en forskare/forskargrupp med administration, är sekreteraren en direkt kostnad hos forskaren. Sekreteraren ska belasta en/några kostnadsbärare. Sekreterare som arbetar för hela institutionen ska tas upp som indirekt kostnad. " En enhetlig IT-avgift infördes på Kl 2006 där varje institution betalar per användare. IT-avgiften är således en direkt kostnad och tas inte ut i OH-pålägget. Däremot ingår IT-kostnaden för stödfunktionerna på institutionsnivån i Personal + drift OH-pålägg 2011, medicinska fakulteter motsv, SverigeKomment

27 GÖTEBORGS UNIVERSITET KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Konstnärliga fakultetskansliet Anette Eklund dm V 2011/239 U n ivers itetsstyre Isen 1/1 Kommentar till rapporten "SUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultets nämnder" Bakgrund Fakultetsnämnderna har fått i uppdrag att kortfattat kommentera ekonomiavdelningens rapport "SUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder". Följande skulle särskilt belysas; fakultetens egna OH-kostnader liksom de skillnader som råder mellan olika fakultetsområden. OH-kostnader för Konstnärliga fakultetsnämnden Stödkostnader per funktion Konstnärliga fakultetens andel bå 2011 av de olika stödfunktionerna (utbildning +forskning) visar på en relativt stor andelledningskostnader (16 %) varav drygt hälften ligger på institutionsnivå. Än så länge är flertalet institutioner/enheter mycket små. Prefekt/högskolerektor/ föreståndare har sitt ledningsansvar som i väsentliga delar är lika omfattande oavsett storlek på institutionen. Av det följer att ledningskostnaderna för de mindre institutionerna blir höga i relation till verksamhetens totala omslutning. Den största andelen stödverksamhet (35 %) ligger inom utbildnings- och forskningsadministration. Det är den högsta andelen av samtliga fakulteter. Även i detta fall tolkar vi resultatet som att vissa bas funktioner måste upprätthållas oavsett omfattning tillsammans med att konstnärliga fakultetens utbildnings- och forskningsverksamhet ställer stora och specifika krav på stödverksamheter. Andel direkta och indirekta kostnader KFNs andel bå 2011 av direkta kostnader i förhållande till totala kostnader uppgick till 67 % Gfr hela GU (76 %). De indirekta kostnaderna är störst på institutionsnivå där hälften av stödkostnaderna finns. Jämfört med övriga fakulteter hamnar KFN närmast i samma nivå som humanistiska fakulteten. Därefter inte så långt efter vare sig Handelshögskolan eller U tbildningsvetenskapliga fakulteten. Sammanfattningsvis är det de högre kostnaderna på institutionsnivå som sticker ut på KFN. Det som konstateras inledningsvis i rapporten om stordriftsfördelar nationellt på lärosätesnivå gäller även på lokal nivå vilket blir tydligt just för KFN. Konstnärliga fakulteten Storgatan 43, Box 141, SE Göteborg , (fax)

28 Dnr V 2011/239 GÖTEBORGS UNIVERSITET IT-FAKULTETEN Kommentarer till rapport "SUHF-modellen (OH-modellen) i verkligheten och jämförelser för Göteborgs universitet och dess fakultetsnämnder" Det är svårt att göra en bra analys av materialet: I en liten och växande verksamhet blir valet av jämförelsedata av stor betydelse. Våra båda institutioner är integrerade med Chalmers, vilket också måste tas hänsyn till. Ekonomiavdelningen (och SUHF) har valt att jämföra budgeterade stödkostnader år 2 med utfallet av totala kostnader år 1. Ett eget material har tagits fram där köpta tjänster från Chalmers på grundutbildning och forskning har eliminerats och där samma år används för utfallet för stödkostnader och totala kostnader. I de köpta undervisnings- och forskningstjänsterna från Chalmers ingår redan kostnaderna för OH varför dessa behöver elimineras för att få en korrekt jämförelse mellan stödverksamhetens kostnader och totala kostnader. De totala kostnaderna ökade för IT -fakulteten med 7,6% från 2009 till 201 O (exkl köpta undervisnings- och forskningstjänster från Chalmers). Överenstämmelse mellan budget och utfall är en annan felkälla. IT-fakulteten budgeterade 2010 med stödkostnader på tkr och utfallet blev tkr, dvs 12,4% lägre än budget. I jämförelsen mellan budget stöd kostnader 2010 och totala kostnader 2009 ger ekonomiavdelnings rapport andelen stöd kostnader till 31,8% (grundutbildningen 31,3% och forskningen 31,8%). Att andelen stödverksamhet skulle vara högre för forskningen än grundutbildningen är inte troligt. Om man exkluderar köpta undervisnings- och forskningstjänster Chalmers blir andelen stödverksamhet ännu högre, 32,2% (grundutbildningen 33,8% och forskningen 29,6%). Om man i stället jämför utfallet stödverksamhet och utfallet för totala kostnader 2010 (dvs samma år) blir utfallet annorlunda. Andelen stödverksamhet uppgår då till 26,3% (grundutbildningen 28,4% och forskningen 22,8%). Motsvarande beräkning för år 2009 ger andelen stödverksamhet till 29,1% (grundutbildningen 31,1 % och forskningen 25,7%). Om man skulle jämföra budgetbeloppen för 2011 för både stödverksamhet och totala kostnader blir andelen stödverksamhet 26,5% (grundutbildningen 32,5% och forskningen 19,7%) och skulle därmed hamna ganska nära relationen för 2010 om man ser på forskning och utbildning tillsammans. Grundutbildningens kostnader ökade med 6,1% från 2009 till 2010 (från 49 tkr till 52 tkr) och forskningen med 10% (från 30 mkr till 33 mkr). Relativt små förändringar i belopp ger stort utslag i %.

29 De budgeterade totala kostnader 2011 är 17,6% högre än utfallet totala kostnader 2010 (från 85 tkr till 100 tkr). För grundutbildningen är ökningen blygsamma 1,9% (från 52 tkr till 53 tkr) och forskningen 42,4% (från 33 tkr till 47 tkr). Vid en jämförelse med övriga nämnder ligger IT-fakulteten på ungefär samma nivå som flertalet av övriga nämnder (undantag SA och NFN) vid en jämförelse av budgeterade stödkostnader 2011 och utfall totala kostnader 2010 (exkl köpta undervisnings- och forskningstjänster från Chalmers). Avvikelsen mellan budget och utfall för stödkostnader 2010, är lägre för övriga nämnder. Om man i stället jämför utfallet stödkostnader 2010 med utfallet totala kostnader 2010 ligger IT-fakulteten närmare NFN. För IT -fakulteten Margaretha Jansson kanslichef