Anvisningar och förutsättningar för budgetarbetet inför 2010

Transkript

1 Ekonomiavdelningen Frida Wiklander BUDGETANVISNINGAR 1 / dnr B 1800/09 Fakultetsnämnder/motsv. Anvisningar och förutsättningar för budgetarbetet inför 2010 Bakgrund Universitetsstyrelsen förväntas besluta om dispositionsplan och anslagsfördelning samt kostnadsdebiteringar för budgetåret 2010 vid sitt sammanträde Underlagen till styrelsens sammanträde bifogas, bilaga B (OBS! Alltså ännu ej beslutat). Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning fattar sina resurs-tilldelningsbeslut Underlagen till beslutet i UFL bör kunna sändas ut i vecka 44. Viktiga centrala tidpunkter för budgetarbetet redovisas i bilaga A. Förutsättningar Rektors underlag till planering för 2010 bygger på genomförda fakultetsdialoger och på budgetpropositionen för år Verksamhetsuppdrag till nämnderna kommer att sändas ut efter det att rektor fastställt dem, vilket planeras till november. De preliminära uppdragen presenteras för fakultetsledningarna under höstens dialoger. Över- och underskott inom grundutbildningen I samband med bokslutet 2010 kan nämnderna föra underproduktion till värde av högst 5 procent av takbeloppet till närmast följande budgetår, vilket förs över i form av anslagssparande. Anslagssparandet kvittas därmed mot ett underskott påföljande budgetår. För 2010 kommer ekonomisk ersättning att ges för överskjutande helårsstudenter och helårsprestationer, som en särskild stimulansåtgärd för ökad utbildningsvolym. Nämnder/motsvarande som har ett samlat negativt balanserat kapital vid utgången av budgetåret 2009 och som dessutom riskerar att återbetala takbelopp ska avsätta medel för detta i budgeten för 2010 d v s redovisa ett resultatmässigt överskott i budgeten för Nämnder som har ett positivt balanserat kapital ska redovisa en plan för dispositionen av detta i budgetunderlaget för åren Ekonomiavdelningen Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

2 2 / 3 Beräkningsförutsättningar Nivån på löneomkostnadspåslaget (LOP) för 2010 redovisas i bilaga D. Den interna avgiften kommer från och med 2010 även att finansiera den samordnade löneenheten. I kostnaderna för löneenheten ingår, förutom personal- och driftkostnader även systemkostnader för bl a Palasso, vilka tidigare finansierades inom den allmänna kostnadsdebiteringen för gemensamma förvaltningen och övriga gemensamma verksamheter. Dessa reduceras i motsvarande mån. När det gäller prisutvecklingen beräknas denna, i regeringens finansplan, till 0,4 procent för 2010, samtidigt sjunker prisbasbeloppet från kr till kr, en minskning med nära 1 procent. Stora variationer förekommer naturligt inom en så mångfacetterad verksamhet som GUs. Prisbedömningar får därför göras inom respektive fakultetsnämnd/motsvarande. Internräntan för 2010 är satt till 0 procent. Kostnader för IT Budgetering och redovisning av IT-kostnader ska ske på institutionsnivå. Fakturan som kommer till nämnden ska fördelas vidare till respektive institution. Avgifter för ITinfrastruktur och -service för 2010 presenteras i bilaga C. Förtydliganden avseende redovisningsmodellen för full kostnadsredovisning I bilaga E finns information och anvisningar med särskilt fokus på den för den nya redovisningsmodellen samlat. Bilagan innehåller också de blanketter som ska fyllas i och lämnas in samt information om övriga dokumentationskrav. Resultatbudget Nämndens resultatbudget redovisas på särskild blankett samt i Perspektiv. Inför 2010 ska inga elimineringar göras, däremot ska budgeten jämföras med utfall för föregående år samt senaste prognos för Detta är ett led i att kvalitetssäkra universitetets budget. Se vidare bilaga F. Budgetunderlag Varje nämnd ska göra en framskrivning för åren utifrån planeringen för 2010 samt den lokalplan som revideras av fastighetsavdelningen. Denna redovisas på särskild blankett enligt bilaga G. Investeringsunderlag Den 11 maj 2009 beslutade förvaltningschefen om reviderade regler för hantering av investeringar och lokaler. Reglerna finns publicerade på universitetets webbsida för styrdokument. En investeringsplanering för de kommande tre åren ska lämnas in tillsammans med nämndens budget för Blankett för detta ändamål finns i bilaga H. Nytt för i år är att eventuella äskanden av medel för ökad konkurrenskraft ska specificeras. Blankett för detta ändamål återfinns också i bilaga H. Redovisa även sådana planer vars kostnader/utgifter ännu inte kan beräknas.

3 3 / 3 Budgetmaterial som ska inlämnas Fakultetsnämnderna (motsvarande) ska senast lämna in följande till ekonomiavdelningen: En total och verksamhetsuppdelad resultatbudget för 2010 (bilaga F). Kommentarer till resultatbudgeten i enlighet med bilaga F. En anslagsspecifikation enligt bilaga F. Ett underlag för som beskriver den förväntade utvecklingen av intäkter och kostnader (bilaga G). Ett underlag som visar på investeringsanspråken för åren (bilaga H). Ett underlag som specificerar nämndens planer för ökad konkurrenskraft (bilaga H). Dokumentation av val, metoder och ev avsteg med avseende på fördelning av indirekta kostnader (bilaga E). Fakultetsnämnderna (motsvarande) ska senast lämna in följande till ekonomiavdelningen: Frågor - Underlag för påslag för indirekta kostnader för 2010 enligt bilaga E - Underlag för lokalkostnadspåslag för 2010 enligt bilaga E - Redogörelse för de fakultetsgemensamma kostnaderna samt en sammanställning av de institutionsgemensamma kostnaderna för nämndområdet enligt bilaga E Frågor med anledning av dessa budgetanvisningar besvaras av frida.wiklander@gu.se. Samtliga blanketter som budgetförslag och övrigt budgetunderlag ska redovisas på kommer att översändas elektroniskt till fakultetsnämndernas ekonomifunktion. Med vänliga hälsningar Lars Nilsson Bilagor: Bilaga A: Viktiga centrala tidpunkter i budgetarbetet inför 2010 Bilaga B: Anslagsfördelning och kostnadsfördelning 2010, underlag till styrelsebeslut Bilaga C: Information om IT-fakturan Bilaga D: LOP löneomkostnadspåslag Bilaga E: Förtydliganden avseende redovisningsmodellen för full kostnadsredovisning Bilaga F: Resultatbudget, total och verksamhetsuppdelad jmf med 2009 Bilaga G: Budgetunderlag Bilaga H: Investeringsunderlag Bilaga I: Specifika enheter (endast SA, NFN, ITN)

4

5 Bilaga A Ekonomiavdelningen Frida Wiklander TIDPLAN FÖR BUDGETARBETET FÖR dnr B1 1800/09 1 / 2 Fakultetsnämnder/motsv. Viktiga centrala tidpunkter i budgetarbetet inför 2010 Datum Åtgärd Ansvarig Principer för Universitetsstyrelsen resursfördelning inför Budgetanvisningar Ekonomiavdelningen angående investeringskomplettering sänds ut till fakultetsnämnder/ motsv Budgetanvisningar mm sänds ut till fakultetsnämnder/motsv. Gemensamma förvaltningen Komplettering av Fakultetskanslier/motsv investeringsbehov för 2010 lämnas in till ekonomiavdelningen Beslut om anslagsfördelning Universitetsstyrelsen och kostnadsdebiteringar för Beslut om investeringsramar Rektor för Beslut om uppdrag och anslagsfördelning mm inom lärarutbildningen och -forskningen. UFL Ekonomiavdelningen Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

6 2 / 2 Bilaga A Datum Åtgärd Ansvarig Verksamhetsuppdelad Fakultetskanslier/motsv resultatbudget för 2010 samt budgetunderlag för lämnas in till ekonomiavdelningen Kvalitetssäkrade underlag till pålägg för indirekta kostnader samlat för fakultetsområdet lämnas in till ekonomiavdelningen ( triggrar för BÅ 2010). Fakultetskanslier/motsv Beslut om budget för Universitetsstyrelsen hela GU. Beslut bl a om Universitetsstyrelsen universitetets budgetunderlag för perioden

7 Bilaga B

8 Bilaga B

9 Bilaga B

10 Bilaga B

11 Bilaga B

12 Bilaga B

13 Bilaga B

14 Bilaga B

15 Bilaga B

16 Bilaga B

17 Bilaga B

18 Bilaga B

19 Bilaga B

20 Bilaga B

21 Bilaga B

22 Bilaga B

23 Bilaga B

24

25 Bilaga C IT-ledning Lars Hansen Chef IT-ledning/CIO IT-FAKTURA / Fakultetsnämnder/motsv. IT-faktura 2010 Inledning Innevarande år har varje fakultet (motsvarande) fått en IT-faktura innefattande kostnaderna för både den tidigare GUKOM-avgiften och kostnaderna för de tidigare lokala IT-verksamheter som tillfördes den universitetsgemensamma IT-organisationen under Denna faktura baserades på hur IT-organisationen såg ut i augusti 2008 och på vad den förväntades leverera under IT-fakturan för 2010 bygger på samma principer som IT-fakturan för 2009, dvs. att den är indelad i ett antal tjänsteområden som totalt sett representerar den universitetsgemensamma IT-infrastrukturen. Debiteringen baseras på graden av utnyttjande av dessa tjänster i relation till valda nyckeltal. IT-verksamheten är dock inte statisk, och under året som gått har det skett ett antal förändringar som påverkar IT-fakturan för nästa år. Den dynamik som verksamheten har gör det svårt att göra helt rättvisande jämförelser mellan 2009 och Kostnaderna för IT-infrastrukturen för 2010 hamnar dock på samma nivå som för innevarande år. Nedan följer en redovisning av aktuella förändringar. Förändringar till 2010 Personal från UB som arbetar med IT-infrastruktur har flyttats över till den universitetsgemensamma IT-organisationen, vilket även innebär att IT-service har tagit över ansvaret för IT-infrastrukturen på UB. Den IT-verksamhet som finns kvar på UB är sådan som hanterar de biblioteksspecifika systemen (t.ex. GUNDA och GUP). Kostnaden för den personal som arbetar i telefonväxeln i Vasaparken har överförts till Externa relationer, som sedan tidigare har haft ansvaret för dessa medarbetare. Här handlar det om en korrigering där kostnaden för en viss verksamhet hamnar på rätt ställe. IT-ledning Erik Dahlbergsgatan 11B, Box 100, SE Göteborg

26 2 / 5 Bilaga C Kostnaderna för s.k. lokala applikationer (dvs. IT-tjänster som endast nyttjas lokalt) har lyfts ut från IT-fakturan. I IT-fakturan för 2009 fanns det en post (lokala applikationer under konsolidering) som dels innefattade lokala applikationer (t.ex. lagring & säkerhetskopiering) där det finns universitetsgemensamma motsvarigheter, dels sådana som endast finns lokalt (t.ex. IT-stöd för hantering av praktikplatser). Den första kategorin är successivt på väg att ersättas med de universitetsgemensamma tjänsterna, ett arbete som till stor del kommer att vara klart innan utgången av För den andra kategorin kommer IT-service inför 2010 att teckna avtal med de enheter som använder sig av dem. Syftet med denna förändring är att kostnaderna för vissa lokala tjänster endast ska belasta de som använder dem och inte fördelas på hela universitetet. Den uppskattade kostnaden för alla dessa applikationer var 7,2 mkr för Den totala summan för de lokala avtal som behöver tecknas inför 2010 beräknas uppgå till 5,3 mkr. Efter diskussion i IT-beställarrådet om befintliga och nya IT-tjänster, och föredragning inför rektors ledningsråd i samband med budgetberedningen har vi beslutat att införa två nya tjänsteområden: mediatjänster och central utskriftshantering. Området mediatjänster ger infrastrukturella förutsättningar för en ökad användning av e-möten och modern videoteknik, och central utskriftshantering är nödvändig för att GU-kort och datorarbetsplats ska kunna fungera fullt ut (se nedan för beskrivningar). För de institutioner som ligger inom chalmersområdet finns det ett avtal med IT på Chalmers om leverans av IT-infrastruktur. För innevarande år har hela kostnaden för detta avtal placerats inom GUKOM eftersom Chalmers IT inte kunde förse oss med specificerade kostnader för de olika tjänsteområdena. För 2010 har vi nu fått dessa siffror, vilket innebär att den totala kostnaden fördelas på relevanta tjänster. Exempelvis hamnar nu kostnaden för e-post från Chalmers under posten e-post i ITfakturan, och inte under GUKOM. Dessutom måste beaktas att en generell pris- och löneomräkning på 3 procent för 2010, matchats med rationaliseringar på motsvarande belopp, eller ca 3 mkr. Fördelningsnycklar och tjänsteområden Den bakomliggande tanken med att dela in IT-infrastrukturkostnaderna i ett antal tjänsteområden är att kunna fördela kostnaderna efter den faktiska användningsgraden, vilket ska ge en så pass rättvis fördelning som möjligt. För att åstadkomma detta används ett antal nyckeltal (heltidsekvivalenter, medarbetarkonton, studentkonton och telefoner). Heltidsekvivalenter (HTE) används för de tjänster där det i dag inte är möjligt att använda exempelvis antal konton, eller för tjänster där det inte ger någon mer rättvisande fördelning att använda sig av andra beräkningssätt. HTE har beräknats utifrån antalet anställda i augusti Medarbetar- och studentkonto har använts som nyckeltal för de tjänster där det finns en direkt koppling mellan antal konton och en specifik tjänst, och inte antalet anställda (t.ex. e-post eller portal). Medarbetarkonton (innefattande både anställda och externa

27 3 / 5 Bilaga C medarbetare) har beräknats genom ett medelvärde för månaderna maj, juni och augusti 2009 (obs. det är endast antalet aktiva konton som ingår i beräkningen). Förra året gjordes endast en utsökning av aktiva medarbetarkonton på fakultetsnivå. Det fanns då en brist i GU-konto som gjorde att externa medarbetarkonton skapade på institutionsnivå inte räknades med då de inte var knutna till aktuell fakultet. Inför 2010 är underlaget baserat på utsökningar på institutionsnivå samtidigt som bristen i GU-konto är åtgärdad. Med andra ord fanns det ett mörkertal i förra årets underlag som nu har synliggjorts. Antal studentkonton består av aktiva studentkonton registrerade på institution den 15 juli För innevarande år har kostnaden för telefoni fördelats enligt nyckeltalet heltidsekvivalenter. För 2010 fördelas kostnaden i stället baserat på antalet telefonanknytningar inklusive telefax och porttelefoner, dvs. att varje fakultet faktureras sin andel av det totala antalet telefoner. Detta nyckeltal är betydligt mer rättvisande vad gäller utnyttjandet av telefonin än när man använder HTE. IT-fakturan för 2010 är uppdelad i elva olika poster: GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender, adressbok Programvaror, licensverksamhet och datorarbetsplatssupport Lagring och säkerhetskopiering Central utskriftshantering Mediatjänster I alla tjänster ingår support. I GU-konto och Portal ingår den gemensamma studentsupporten. Nedan beskrivs de olika tjänsterna och kopplingen till ett visst nyckeltal. GUKOM I tjänsteområdet GUKOM ingår universitets datanät (även trådlöst) inklusive brandväggar, koppar- och fiberkablage, universitetets analoga telenät och TV-nät, övervakningstjänster för nätverket, system för distansåtkomst, samt det arbete som utförs av säkerhetssamordningsgruppen för hantering av interna och externa ITsäkerhetsfrågor. Nyckeltal: heltidsekvivalenter (HTE). SUNET SUNET står för Swedish University Network, och är ett fibernät med mycket hög kapacitet som binder samman svenska lärosäten. SUNET:s mål är att genom samverkan mellan högskolorna i Sverige främja datakommunikation som är till nytta för högskolan, i första hand genom att tillhandahålla möjligheter till

28 4 / 5 Bilaga C datakommunikation till/från/mellan universitet och högskolor (och ytterligare organisationer som tillhör samma intressesfär) nationellt och internationellt, i andra hand genom att stödja och samarbeta med organisationer som har som målsättning att erbjuda datakommunikation åt hela samhället. SUNET-avgiften är obligatorisk för alla svenska universitet och högskolor, och kan därmed inte påverkas av några förändringar i GU:s IT-verksamhet. Nyckeltal: heltidsekvivalenter (HTE). Telefoni Denna tjänst utgörs av både fast och mobil telefoni, samtal över det fasta nätet, driftavtal för utrustning för IP-baserad telefoni, telefonistapplikationer (växelsystem), analog telefoni för Tjärnö och Kristineberg. Under 2009 har det genomförts en pilot på institutionerna för fysik och kemi (som är lokaliserade på chalmersområdet), som innebär att deras användare får en mobiltelefon i stället för deras fasta chalmerstelefon, vilken GU i nuläget tar kostnaden för. Möjligheten att välja mobiltelefon i stället för fast telefon kommer att erbjudas fler enheter under Nyckeltal: telefonankytningar. Maskinhallar Tjänsten maskinhallar består av både lokaler (datorhallar, serverrum, korskopplingsrum för nätverk) och utrustning (batteribackup, larm, brandsläckning m.m.). För närvarande pågår ett projekt som syftar till att minska antalet hallar, vilket kommer att leda både till högre säkerhet och minskade kostnader (lokalhyror och elförbrukning). Nyckeltal: heltidsekvivalenter (HTE). GU-konto Detta är en tjänst som innehåller system som hanterar konto- och behörighetsadministration, samt verktyg för integrationer mellan olika IT-system (mellan Palasso och Portalen, Ladok och GUL m.m.). I skrivande stund finns ca 40 lokala kontosystem. Dessa kommer successivt att ersättas av det gemensamma GUkonto, vilket kommer att innebära både förenklade rutiner och minskade kostnader. Nyckeltal: medarbetar- och studentkonton Portal I tjänsten Portal ingår student- och medarbetarportalerna med stöd för roller (för att kunna styra access till olika system), integration inom portalen, single sign on, information/nyheter, meddelandehantering samt länkar. I medarbetarportalen görs det ca inloggningar varje dag, och motsvarande siffra för studentportalen är ca Nyckeltal: medarbetar- och studentkonton

29 5 / 5 Bilaga C E-post, kalender och adressbok Denna tjänst består av e-post med spam- och virushantering, kalender och adressbok. I dagsläget finns det ett universitetsgemensamt e-postsystem och ca 20 lokala system. Under slutet av 2009 och första halvåret 2010 kommer ett nytt universitetsgemensamt e-postsystem att ersätta det gamla, och då kommer även de lokala systemen att avvecklas. Nyckeltal: medarbetarkonton Programvaror och datorarbetsplatssupport I detta tjänsteområde ingår alla licenskostnader för universitetsgemensamma programvaror, licenskommitté, driftavtal för licensserver på Chalmers, webbinfo, samt kostnader för lokal datorarbetsplatssupport. Den lokala supporten utförs av lokalt placerad personal från IT-service. En nyhet (fr.o.m. hösten 2009) är dock att alla användare kan ringa den universitetsgemensamma supporten (ankn. 2020) när man får problem med sin dator. Nyckeltal: heltidsekvivalenter (HTE). Lagring och säkerhetskopiering Detta är en universitetsgemensam tjänst som ger alla medarbetare tillgång till personligt lagringsutrymme och gemensam lagringsyta. I detta ingår automatisk säkerhetskopiering från vilken användaren själv ska kunna återställa sina filer. Åtkomst till lagringsytan kan dels ske via det fasta GU-nätet, men även på webben via medarbetarportalen. Nyckeltal: heltidsekvivalenter (HTE). Mediatjänster I denna tjänst ingår infrastrukturstöd för streaming- och videotjänster som används i undervisning och för extern information (t.ex. Universitets-TV på GU-webben). Det ingår även e-mötesverktyg och infrastruktur för videokonferensteknik. Nyckeltal: heltidsekvivalenter (HTE). Central utskriftshantering Denna tjänst ger stöd för att hantera utskrifter via nätverket över hela GU. Det innebär exempelvis att studenter och medarbetare kan välja att skriva ut på den skrivare man befinner sig närmast. Nyckeltal: heltidsekvivalenter (HTE). Med vänliga hälsningar Lars Hansen

30 Bilaga C IT-tjänster 2010 Beskrivning av tjänster och nyckeltal återfinns i dokumentet IT-faktura Kostnad för IT-infrastrukturen uppdelat på nuvarande och kommande tjänster samt lokala applikationer. Fördelning av kostnader per fakultet/motsvarande och jämförelse med år Befintliga IT-tjänster Kostnader Nyckeltal Fakultet/motsvarande År 2010 Jmf år 2009 Sahlgrenska akademin GUKOM HTE Naturvetenskapliga fakulteten SUNET HTE Humanistiska fakulteten Telefoni Telefon Konstnärliga fakulteten Maskinhallar HTE Samhällsvetenskapliga fakulteten GU-konto alla aktiva konton Handelshögskolan Portal alla aktiva konton Utbildningsvetenskapliga fakulteten E-post, kalender, adressbok medarbetarkonto IT-fakulteten Programvaror och datorarbetsplatssupport HTE UFL Lagring och säkerhetskopiering HTE Gemensamma förvaltningen Delsumma Universitetsbibilioteket Summa Nya IT-tjänster Central utskriftshantering HTE Mediatjänster HTE Summa infrastruktur Lokala applikationer Lokalt avtal

31 Bilaga C Infrastrukturavgift 2010 Humanistiska fakulteten Beskrivning av tjänster och nyckeltal återfinns i dokumentet IT-faktura Heltidsekv Medarbetarkonto Studentkonto Telefoner Nyckeltal GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender, adressbok Programvaror och datorarbetsplatssuppo Lagring och säkerhetskopiering Central utskriftshantering Mediatjänster Delsumma Infrastrukturavgift bå Infrastrukturavgift debiteras genom månatlig internfakturering. Kontaktperson på ITS är Carina Östborn, ankn 5351.

32 Bilaga C Infrastrukturavgift 2010 Samhällsvetenskapliga fakulteten Beskrivning av tjänster och nyckeltal återfinns i dokumentet IT-faktura Heltidsekv Medarbetarkonto Studentkonto Telefoner Nyckeltal GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender, adressbok Programvaror och datorarbetsplatssuppo Lagring och säkerhetskopiering Central utskriftshantering Mediatjänster Delsumma Infrastrukturavgift bå Infrastrukturavgift debiteras genom månatlig internfakturering. Kontaktperson på ITS är Carina Östborn, ankn 5351.

33 Bilaga C Infrastrukturavgift 2010 Utbildningsvetenskapliga fakulteten Beskrivning av tjänster och nyckeltal återfinns i dokumentet IT-faktura Heltidsekv Medarbetarkonto Studentkonto Telefoner Nyckeltal GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender, adressbok Programvaror och datorarbetsplatssupport Lagring och säkerhetskopiering Central utskriftshantering Mediatjänster Delsumma Infrastrukturavgift bå Infrastrukturavgift debiteras genom månatlig internfakturering. Kontaktperson på ITS är Carina Östborn, ankn 5351.

34 Bilaga C Infrastrukturavgift 2010 Handelshögskolan Beskrivning av tjänster och nyckeltal återfinns i dokumentet IT-faktura Heltidsekv Medarbetarkonto Studentkonto Telefoner Nyckeltal GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender, adressbok Programvaror och datorarbetsplatssuppo Lagring och säkerhetskopiering Central utskriftshantering Mediatjänster Delsumma Infrastrukturavgift bå Infrastrukturavgift debiteras genom månatlig internfakturering. Kontaktperson på ITS är Carina Östborn, ankn 5351.

35 Bilaga C Infrastrukturavgift 2010 Sahlgrenska akademin Beskrivning av tjänster och nyckeltal återfinns i dokumentet IT-faktura Heltidsekv Medarbetarkonto Studentkonto Telefoner Nyckeltal GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender, adressbok Programvaror och datorarbetsplatssupport Lagring och säkerhetskopiering Central utskriftshantering Mediatjänster Delsumma Infrastrukturavgift bå Infrastrukturavgift debiteras genom månatlig internfakturering. Kontaktperson på ITS är Carina Östborn, ankn 5351.

36 Bilaga C Infrastrukturavgift 2010 Naturvetenskapliga fakulteten Beskrivning av tjänster och nyckeltal återfinns i dokumentet IT-faktura Heltidsekv Medarbetarkonto Studentkonto Telefoner Nyckeltal GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender, adressbok Programvaror och datorarbetsplatssuppo Lagring och säkerhetskopiering Central utskriftshantering Mediatjänster Delsumma Infrastrukturavgift bå Infrastrukturavgift debiteras genom månatlig internfakturering. Kontaktperson på ITS är Carina Östborn, ankn 5351.

37 Bilaga C Infrastrukturavgift 2010 Konstnärliga fakulteten Beskrivning av tjänster och nyckeltal återfinns i dokumentet IT-faktura Heltidsekv Medarbetarkonto Studentkonto Telefoner Nyckeltal GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender, adressbok Programvaror och datorarbetsplatssuppo Lagring och säkerhetskopiering Central utskriftshantering Mediatjänster Delsumma Infrastrukturavgift bå Infrastrukturavgift debiteras genom månatlig internfakturering. Kontaktperson på ITS är Carina Östborn, ankn 5351.

38 Bilaga C Infrastrukturavgift 2010 IT-fakulteten Beskrivning av tjänster och nyckeltal återfinns i dokumentet IT-faktura Heltidsekv Medarbetarkonto Studentkonto Telefoner Nyckeltal GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender, adressbok Programvaror och datorarbetsplatssuppo Lagring och säkerhetskopiering Central utskriftshantering Mediatjänster Delsumma Infrastrukturavgift bå Infrastrukturavgift debiteras genom månatlig internfakturering. Kontaktperson på ITS är Carina Östborn, ankn 5351.

39 Bilaga C Infrastrukturavgift 2010 UFL - Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning Beskrivning av tjänster och nyckeltal återfinns i dokumentet IT-faktura Heltidsekv Medarbetarkonto Studentkonto Telefoner Nyckeltal GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender, adressbok Programvaror och datorarbetsplatssupport Lagring och säkerhetskopiering Central utskriftshantering Mediatjänster Delsumma Infrastrukturavgift bå Infrastrukturavgift debiteras genom månatlig internfakturering. Kontaktperson på ITS är Carina Östborn, ankn 5351.

40 Bilaga C Infrastrukturavgift 2010 Universitetsbiblioteket Beskrivning av tjänster och nyckeltal återfinns i dokumentet IT-faktura Heltidsekv Medarbetarkonto Studentkonto Telefoner Nyckeltal GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender, adressbok Programvaror och datorarbetsplatssuppor Lagring och säkerhetskopiering Central utskriftshantering Mediatjänster Delsumma Infrastrukturavgift bå Infrastrukturavgift debiteras genom månatlig internfakturering. Kontaktperson på ITS är Carina Östborn, ankn 5351.

41 Bilaga C Infrastrukturavgift 2010 Gemensamma förvaltningen Beskrivning av tjänster och nyckeltal återfinns i dokumentet IT-faktura Heltidsekv Medarbetarkonto Studentkonto Telefoner Nyckeltal GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender, adressbok Programvaror och datorarbetsplatssupport Lagring och säkerhetskopiering Central utskriftshantering Mediatjänster Delsumma Infrastrukturavgift bå Infrastrukturavgift debiteras genom månatlig internfakturering. Kontaktperson på ITS är Carina Östborn, ankn 5351.

42

43 Bilaga D GÖTEBORGS UNIVERSITET Ekonomiavdelningen Bilaga D Personalavdelningen Löneomkostnadspåslag (LOP) för 2010 Löneomkostnadspåslaget för 2010 redovisas uppdelat på olika åldersgrupper, eftersom det faktiska uttaget görs efter åldersintervall. I underlaget nedan har beaktats förslag till förändringar av avgiftsuttaget i Budgetpropostionen för Avgiftsuttag på lön Ålder Lagstadgade arbetsgivaravgifter 1) 0,000% 10,210% 31,420% 15,490% Premie till statliga avtalsförsäkringar (SPÅ-avgift) 2) 11,800% 11,800% 11,800% 11,800% Individuell ålderspension inkl löneskatt 3) 0,000% 0,000% 3,107% 3,107% KÅPAN inkl löneskatt 3) 0,000% 0,000% 2,485% 2,485% Lokala utvecklingsmedel 0,300% 0,300% 0,300% 0,300% Medlemsavgift i Arbetsgivarverket 0,085% 0,085% 0,085% 0,085% Avgift till partsorgan (Trygghetsstiftelsen, Utvecklingsrådet) 0,355% 0,355% 0,355% 0,355% Samordn löneadm, delpensioner, lönespecar mm 4) 2,260% 2,260% 2,260% 2,260% Summa löneomkostnadspåslag - ordinarie 14,800% 25,010% 51,812% 35,882% Summa löneomkostnadspåslag - arvoden 14,800% 25,010% 49,327% 33,397% 1) Lagstadgade arbetsgivaravgifter omfattar (fullt uttag) - sjukförsäkringsavgift (5,95%), föräldraförsäkringsavgift (2,2%), ålderspensionsavgift (10,21%), efterlevandepensionsavgift (1,7%), arbetsmarknadsavgift (4,65%), arbetsskadeavgift (0,68%) samt allmän löneavgift (6,03%) 2) Före höjningen fr o m budgetåret 2000 var avgiften 6,85%. Att jämföra med 14,9 % för ) Tas ut fram till 65-årsmånaden. KÅPAN inkl löneskatt tas ej ut på arvoden. 4) Intern avgift för att finansiera samordnad löneadministration, pensionsersättningar enligt Trygghetsavtalet, fortsatta delpensioner, företagshälovård, friskvård och tjänstereseförsäkring samt bankavgift för lönespecifikationer Tillkommer semestertillägg om 1,28 procent. För att beräkna kostnaden för årslönen inkl LOP (vid fullt uttag) och inkl semestertillägg skall årslönen multipliceras med 1,538. Exempel: Årslön x löneomkostnadspåslag (fullt uttag) x semestertillägg Total kostnad , ,

44

45 Budgetanvisningar 2010 Bilaga E Bilaga E Om redovisningsmodellen för full kostnadsredovisning inför 2010 Innehåll, bilaga E 1. Förtydliganden avseende redovisningsmodellen för full kostnadsredovisning, E:1 2. Fördelning av kostnader för gemensamma verksamheter och UB per funktion och nämnd, E:2 3. Redovisningsmodell för full kostnadsredovisning vid Göteborgs universitet, E:3 4. Budgetblankett för fakultetsnivån, E:4 5. Budgetblankett för institutionsnivån, E:5 6. Blankett för dokumentation och beslut om påläggsprocent, E:6

46 GÖTEBORGS UNIVERSITET Ekonomiavdelningen Bilaga E:1 Bilaga E Förtydliganden avseende redovisningsmodellen för full kostnadsredovisning inför 2010 Inledning Under året som gått har information, anvisningar och förtydliganden avseende redovisningsmodellen för kostnadsredovisningen (den s k OH-modellen) kommit ut efterhand. Vid den tidpunkt då budgetanvisningarna skickades ut förra året, var modellen fortfarande under utveckling och en del faktorer därmed ännu inte helt klarlagda och/eller problematiserade. Behovet av att få allt material kring modellen samlat har varit stort, varför ett arbete pågått med att sammanföra all information till ett och samma dokument med tillhörande bilagor. Denna dokumentation är nu klar och finns publicerad på ekonomiavdelningens hemsida. Som komplement till dokumentet har några av de frågor som krävt förtydligande och/eller ställningstagande sammanställts i detta dokument. Nedanstående punkter belyses i det följande: 1 Ny webbsida, sid 1 Fördelning av stödverksamhetens kostnader, sid 2 Lokalkostnader, sid 3 IT-fakturan, sid 3 Dokumentation, sid 4 Internhandel, sid 4 Bidragsverksamhet, sid 5 Uppdragsverksamhet, sid 5 Medfinansiering, sid 5 Redovisning och uppföljning av stödverksamhet, sid 6 Direktkontering av stödfunktion i vissa fall, sid 6 Nollställning av stödverksamhet, sid 6 Nyheter i OH-verktyget, sid 7 Nytt i redovisningen för 2010, sid 7 Frågor om redovisningsmodellen ställs till Hans-Göran Gustafsson, hans-goran.gustafsson@gu.se eller Frida Wiklander, frida.wiklander@gu.se. Ny webbsida För att göra information kring budget mer tillgänglig har den samlats på en ny webbsida på ekonomiavdelningens hemsida. Hemsidan innehåller information om budgetanvisningar, anslagsfördelning, kostnadsdebiteringar m.m. Sidan kommer att bli tillgänglig under de första dagarna i oktober. Sedan tidigare finns en länk till OH-modellen på ekonomiavdelningens hemsida. Länken finns kvar även i fortsättningen men har istället namnet Ny redovisningsmodell. En ny FAQ samt en frågelåda förväntas bli klara till den 23 oktober och finnas tillgängliga under samma länk.

47 Bilaga E Fördelning av stödverksamhetens kostnader Budgeterade kostnader för universitets- och fakultetsgemensamma stödfunktioner fördelas till institutionerna med fasta belopp. Den universitetsgemensamma kostnaden fördelas till nämndnivån enligt en fördelningsbas som använts även tidigare år. Fördelningsbasen baseras på kostnadsomslutning i senast kända bokslut med undantag för vissa poster. Kostnaden för universitetsgemensamma verksamheter fördelas till nämnderna uppdelad mellan utbildning och forskning efter omslutning enligt senast kända bokslut. Underlaget till fördelning av universitetsbiblioteketets kostnader förändras fr o m Den del av biblioteksverksamheten som utgör en allmän del (samhällsuppdraget) omfattar 20 % av verksamheten och födelas på samma sätt som kostnaden för de universitetsgemensamma verksamheterna. UBs studentstöd omfattar 40 % av verksamheten och fördelningen av kostnaderna baseras på en genomsnittlig andel helårsstudenter under perioden efter avräkning per nämnd. Kostnaderna för UBs forskningsstöd fördelas utifrån nämndens genomsnittliga andel för perioden , baserat på en viktad andel av externa medel och bibliometri. Ingen förändring av uppdelningen mellan utbildning och forskning får ske av de universitetsgemensamma kostnaderna inkl. kostnaderna för UB som fastställts för varje nämnd. Fördelning av budgeterade fakultets-gemensamma kostnader till institutionerna kan ske utifrån samma fördelningsmetod som för de universitetsgemensamma kostnaderna eller enligt en annan metod som bedöms som mer rättvisande. UFL-kostnaden för berörda institutioner ska läggas till deras fakultetsgemensamma kostnader så att det blir ett samlat fakultetsgemensamt belopp för institutionen. Vilken fördelningsmetod som har använts ska dokumenteras och kommenteras. Dokumentationen lämnas in tillsammans med övrigt budgetmaterial senast den 17 december Vid beräkning av pålägget för nästkommande år ska en bedömning av den i OH-verktyget uträknade påläggprocenten ske. Det är nödvändigt att pröva om påläggsprocenten är rimlig. En viktig aspekt i fastställandet av påläggen är att om möjligt undvika för stora svängningar mellan olika år. Det är kanske inte rimligt och dessutom svårt att förklara för verksamheten och finansiärer om det är stora skillnader i påläggen mellan olika år. De val och rimlighets-bedömningar som sker ska dokumenteras och kommenteras. Dokumentationen lämnas in tillsammans med underlaget för triggrar senast den 25 januari För ytterligare information, se kapitel 4 i Redovisningsmodell för full kostnadsredovisning samt tabellen Funktionsindelning av gemensamma verksamheter och universitetsbiblioteket i bilaga B till budgetanvisningarna. 2(7)

48 Bilaga E Lokalkostnader Universitetets lokaler fördelas per fakultet och fastighetsavdelningen debiterar varje fakultet dess faktiska hyreskostnader. Fakulteten fördelar sedan hyreskostnaderna och övriga lokalkostnader (exklusive utgifterna för lokaler för stödverksamhet på fakultetsnivå) på institutioner och enheter. Institutionens lokalkostnader delas därefter upp i lokaler för kärnverksamheterna och lokaler för stödverksamheterna. Kostnaden för stödverksamheternas lokaler ska ingå i de institutionsgemensamma kostnaderna medan kärnverksamhetens lokaler indelas i användningsområde d v s utbildning och forskning. En del lokaler kan direkt hänföras till respektive användningsområde, medan andra används gemensamt. Dessa lokaler måste då fördelas efter en fördelningsgrund och ett lämpligt sätt är att göra det efter hur lönekostnaderna fördelar sig mellan utbildning och forskning. Fastighetsavdelningen använder ett webb-baserat system för digital hantering av universitetets lokalritningar. I systemet har en ny modul utvecklats med vars hjälp lokalerna fördelas per institution och användningsområde (utbildning, forskning, stöd). Utifrån angivet användningsområde beräknas sedan lokalkostnaderna för dessa områden. Lokalkostnaderna som fås ut i rapportform från modulen, ska rapporteras in i OH-verktyget så att lokalpåläggen kan beräknas. Eftersom arbetet med att uppdatera systemet med aktuell information av olika anledningar dragit ut på tiden är det för 2010 valfritt för varje fakultet att använda verktyget för fördelning av lokalkostnaderna. För ytterligare information, se kapitel 7 i Redovisningsmodell för full kostnadsredovisning IT-fakturan IT-fakturan, s k infrastrukturavgift, ska varken hanteras som en universitets- eller fakultetsgemensam kostnad, utan kostnaden för infrastrukturavgiften ska redovisas som en institutionsgemensam kostnad. 3(7)

49 Bilaga E Dokumentation Redovisningsmodellen anger att alla val och eventuella avsteg från modellen ska dokumenteras. Dokumentationen ska innehålla tydliga argument för de val och eventuella avsteg som görs. Den fördelningsbas som fakultetsnämnden väljer ska redovisas och kommenteras. Detta är särskilt viktigt för uppdragsverksamhet där det av konkurrensskäl inte är tillåtet med medfinansiering. Fakultetsnämnden ska beskriva hur de universitetsgemensamma kostnaderna fördelas vidare till institutionerna inom fakulteten. Denna dokumentation lämnas in tillsammans med övrigt material den 17 december I likhet med de universitetsgemensamma verksamheterna som finns beskrivna på ekonomiavdelningens hemsida ska de fakultets- och institutionsgemensamma kostnaderna redovisas på motsvarande sätt. Redovisningen av de fakultetsgemensamma kostnaderna samt en sammanställning av de institutionsgemensamma kostnaderna ska inlämnas tillsammans med underlaget för triggrarna, d v s senast den 25 januari Internhandel Försäljning av varor och tjänster från stödverksamhet ska inte inkludera indirekta kostnader. Vid intern försäljning av tjänster är det därför avgörande vilken typ av verksamhet som uppdraget avser. Köpare och säljare måste vara överens om den verksamhet som handeln avser klassificeras som kärn- eller stödverksamhet, innan utbytet av tjänster sker samt därmed om säljarens pris ska innehålla indirekta kostnader eller inte. Om t.ex. en lärare ingår i ett ledningsorgan vid en annan enhet, handlar det om kostnader för funktionen ledning inom köparens stödverksamhet och därmed ska inte säljarens pris innehålla indirekta kostnader. I det här fallet ska läraren konteras om till den egna funktionen ledning där sedan ersättningen bokförs. Budgetering sker på motsvarande sätt. Vid lite större omfattning på utbyte av tjänster mellan olika enheter kan det vara bättre att kontera om lönen till den köpande enheten. En riktlinje för omkontering är en tjänstgöring om minst 3 månader och/eller en omfattning på 20 procent av heltid eller mer. I den mån det är möjligt ska planerad intern handel budgeteras så att påläggsberäkningen blir så korrekt som möjligt. Kalkylmallen för internhandel ska ses som ett stöd för att få fram de verkliga kostnaderna för tjänsten. Resultatet av beräkningen för tjänsten i kalkylmallen behöver inte vara styrande för det pris som faktiskt debiteras köparen. Berörda prefekter har givetvis rätt att förhandla och komma överens om ersättningsbeloppen. Se vidare kapitel 9.3 Internhandel i Redovisningsmodell för full kostnadsredovisning 4(7)

50 Bilaga E Bidragsverksamhet Det är väsentligt att en bedömning av intäkter av externa bidrag görs inför varje budgetår. Om endast beslutade bidrag budgeteras kommer påläggsberäkningen för institutionen att bli felaktig eftersom sannolikheten att kärnverksamheten blir större än budgeterat då är stor. Genom att lägga samman beviljade bidrag, ansökta bidrag och de ansökningar som institutionens lärare/forskare planerar under det kommande budgetåret kan en bedömning av inkomsten göras och därmed blir påläggsberäkningen mer korrekt. Om det är aktuellt med egen finansiering (medfinansiering) genom anslagsmedel inom institutionen ska detta också budgeteras. Uppdragsverksamhet Det pris som tas ut för ett externt finansierat uppdrag ska beräknas utifrån principen om full kostnadstäckning och ett skriftligt avtal ska upprättas. Medfinansiering är inte tillåten, då det av konkurrensskäl är förbjudet att subventionera uppdragsverksamhet med statsanslag. Varje uppdrag ska kalkyleras eftersom varje uppdrag kan tänkas bära olika stora andelar av de indirekta kostnaderna som institutionen har. De pålägg som institutionen har beräknat för sin löpande kärnverksamhet gäller därför inte för alla uppdrag. Exempelvis kan en uppdragsutbildning i form av kompetensutveckling för Volvoanställda inte förväntas bära kostnader för antagning och studenthälsovård. De avsteg som sker för att räkna fram ett mer adekvat underlag för prissättning ska dokumenteras löpande. Vid budgetering av institutionens hela verksamhet måste hänsyn tas till att uppdrags-verksamheten inte bidrar till vissa av de gemensamma kostnaderna. För vidare information, se kapitel 9.2 i Redovisningsmodell för full kostnadsredovisning Medfinansiering När medfinansiering är aktuellt ska det hanteras enligt gällande beslutsordning. I de allra flesta fall är det på institutionen som beslut om medfinansiering tas. Prefekten bör redan i budgeten för institutionen beakta behovet av medfinansiering under kommande budgetår. Bokföring av medfinansiering ska ske löpande, men minst i samband med tertial- och årsbokslutet. För närvarande pågår arbete med att ta fram regler för medfinansiering samt att ta fram ett systemstöd. När rektor eller dekanus medfinansierar forskningsprojekt eller utvecklingsverksamhet ska detta vara tydligt och klart kommunicerat. Denna medfinansiering berör oftast för universitetet eller för fakulteten strategiska forskningsverksamheter, men kan också beröra ett helt forsknings-område som t.ex. EU-finansierad forskning. För ytterligare information, se kapitel 11 i Redovisningsmodell för full kostnadsredovisning 5(7)

51 Bilaga E Redovisning och uppföljning av stödverksamhet För att kunna skilja på budget- och kalkyldifferens måste följande göras: En budgeterad intäkt ska varje månad tillföras respektive funktion inom stödverksamheten. Skillnaden mellan intäkt och kostnad på funktionsverksamheterna budgetdifferens. Intäkten av debiterat påslag på kärnverksamheten bokförs på verksamhet 300. Skillnaden mellan intäkten av debiterat pålägg på kärnverksamheten och betalningen till fakultetsnivån kalkyldifferens. För ytterligare information, se kapitel 6 i Redovisningsmodell för full kostnadsredovisning Direktkontering av stödfunktion i vissa fall I undantagsfall, för att uppnå en mer rättvisande redovisning, kan en administratörs lönekostnader etc klassificeras som en direkt kostnad på en kärnverksamhet. Det är inte tillåtet att direktkontera stödverksamhet enbart i syfte att minska de gemensamma kostnaderna så att påläggen blir lägre. För att administration ska kunna definieras som direkt kostnad i kärnverksamheten och inte, som föreskrivet, inom stödverksamheten måste följande kriterier vara uppfyllda: Minst 50% av heltid ska kunna knytas direkt till kärnverksamheten i fråga. Administratörens hela arbetstid ska dokumenteras, genom tidredovisning, alltså även den arbetstid som läggs på annan verksamhet. Vid finansiering med externa bidrag ska det av beslut och/eller ansökan framgå att intentionen hos givaren är att ett särskilt administrativt stöd ingår i bidraget. Verksamheten i fråga ska vara tidsbegränsad, tydliga start- och slutdatum ska finnas. Notera att de administrativa resurserna inom stödverksamheten kan utnyttjas bättre och vara mer flexibla om resurserna finns tillgängliga för kärnverksamheten, än om administratörerna är knutna till ett visst projekt eller en viss specifik verksamhet. Nollställning av stödverksamhet Det över- och underskott som uppkommer i stödverksamheten ska återföras i redovisningen till kärnverksamheten inom institutionen. Det är en följd av principen att all redovisning ska samlas på kärnverksamheten. Den anvisade metoden för hur återföringen kan fördelas på kärn-verksamheten, är att läsa av stödverksamhetens finansiering av kärnverksamheten och återföra över-/underskottet i relation till detta. Inför tertial- och årsbokslut ska stödverksamheten nollställas. Det innebär att om över-/underskott ska överföras till en stödfunktion från ett år till ett annat, måste det bokföras manuellt (från kärntill stödverksamhet). För ytterligare information, se kapitel 6 i Redovisningsmodell för full kostnadsredovisning 6(7)

52 Bilaga E Nyheter i OH-verktyget 1. Beräkningarna för 2009 läggs i särskilt arkiv där de inte kan ändras. Detta sker centralt på ekonomiavdelningen för hela universitetet. Endast 2010 är därefter tillgängligt för beräkningsarbete. 2. Klarmarkering ska göras av varje institutionsanvändare som tidigare. Det är dock inte längre en förutsättning att alla institutioner har klarmarkerat för att det ska vara möjligt att få fram en enskild institutions pålägg. 3. På universitetsnivå finns det en sammanställningssida där fakulteternas och institutionernas respektive budgeterade gemensamma kostnader redovisas totalt. På fakultetsnivå kan man se fakultetens institutioner summerade Se vidare kapitel 4.5 i Redovisningsmodell för full kostnadsredovisning Nytt i redovisningen för 2010 För 2010 förändras åtminstone tre saker i redovisningen: För personer med lönebidrag (LAN), anställningsstöd och nystartsjobb som är verksamma inom stödverksamheten är särskilda verksamheter upplagda. För LAN gäller verksamhet 3x och för nystartsjobb/anställningsstöd verksamhet 3x Andra positionen i verksamhetsnumret avser aktuell funktion inom stödverksamheten. Triggern för OH-pålägg beräknas på transaktioner med extern motpart. De för internhandeln särskilt upplagda verksamheterna inom 570*-gruppen kommer att tas bort. Det är inte längre nödvändigt att kontera internfakturor på dessa konton då dessa undantas från OH-pålägg genom att den interna motparten (ansvarsställe) undantas. Kontot för semesterskuldförändring ingår inte i kostnadsbasen för pålägg fr o m (7)

53

54 GÖTEBORGS UNIVERSITET Ekonomiavdelningen Funktionsindelning av gemensamma verksamheter och universitetsbiblioteket Humanistiska fakultetsnämnden Totalt belopp att debitera Utbildning Forskning Funktioner Summa Ledning Ekonomi- och personaladministration Utbildnings- och forskningsadministration Infrastruktur och service Bibliotek Nivåspecifikt Summa Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Totalt belopp att debitera Utbildning Forskning Funktioner Summa Ledning Ekonomi- och personaladministration Utbildnings- och forskningsadministration Infrastruktur och service Bibliotek Nivåspecifikt Summa Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden Totalt belopp att debitera Utbildning Forskning Funktioner Anslag Anslag Summa Ledning Ekonomi- och personaladministration Utbildnings- och forskningsadministration Infrastruktur och service Bibliotek Nivåspecifikt Summa Handelshögskolans fakultetsnämnd Totalt belopp att debitera Utbildning Forskning Funktioner Anslag Anslag Summa Ledning Ekonomi- och personaladministration Utbildnings- och forskningsadministration Infrastruktur och service Bibliotek Nivåspecifikt Summa Sahlgrenska akademin Totalt belopp att debitera Utbildning Forskning Funktioner Anslag Anslag Summa Ledning Ekonomi- och personaladministration Utbildnings- och forskningsadministration Infrastruktur och service Bibliotek Nivåspecifikt Summa

55 Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Totalt belopp att debitera Utbildning Forskning Funktioner Anslag Anslag Summa Ledning Ekonomi- och personaladministration Utbildnings- och forskningsadministration Infrastruktur och service Bibliotek Nivåspecifikt Summa Konstnärliga fakultetsnämnden Totalt belopp att debitera Utbildning Forskning Funktioner Anslag Anslag Summa Ledning Ekonomi- och personaladministration Utbildnings- och forskningsadministration Infrastruktur och service Bibliotek Nivåspecifikt Summa IT-universitetet Totalt belopp att debitera Utbildning Forskning Funktioner Anslag Anslag Summa Ledning Ekonomi- och personaladministration Utbildnings- och forskningsadministration Infrastruktur och service Bibliotek Nivåspecifikt Summa Hela universitetet Totalt belopp att debitera Utbildning Forskning Funktioner Anslag Anslag Summa Ledning Ekonomi- och personaladministration Utbildnings- och forskningsadministration Infrastruktur och service Bibliotek Nivåspecifikt Summa