Delårsrapport Gullspångs kommun. Kommunstyrelsen
|
|
- Mattias Johansson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Delårsrapport Gullspångs kommun Kommunstyrelsen
2 Innehållsförteckning En sammanfattning av kommunens ekonomi... 3 Gullspångs kommuns utveckling och viktiga händelser... 4 Uppföljning av kommunfullmäktiges Beställning... 7 Ekonomisk analys Driftredovisning Investeringsredovisning Personalekonomisk redovisning Kommunkoncernen Finansiella rapporter Redovisningsmodell och redovisningsprinciper Resultaträkning Kassaflödesrapport Balansräkning Noter och tilläggsupplysningar Bilagor Delårsrapport Gullspångs kommun 2(38)
3 En sammanfattning av kommunens ekonomi Inledning Delårsbokslutet omfattar perioden januari - augusti 2018 och visar resultat och ställning för kommunen. Delårsrapporten ger också en bedömning av måluppfyllelse för kommunfullmäktiges mål samt en helårsprognos för kommunens verksamheter. En finansiell analys redovisas för att klargöra om kommunen har en god ekonomisk hushållning. Beträffande den förväntade ekonomiska utvecklingen av skatter och bidrag grundar sig prognosen på senast tillgängliga prognos från SKL (Sveriges kommuner och landsting) som publicerades i augusti månad. Enligt beslut i kommunfullmäktige avseende budget 2018 fastställdes ett budgeterat resultatmål på 6,2 mnkr vilket motsvarar 2,0 % av budgeterade skatter och bidrag (resultatet år 2017 uppgick till 9,3 mnkr eller 3,0 % av skatter och bidrag). Resultat Utfallet i delårsbokslutet visar ett negativt resultat på -2,7 mnkr vilket motsvarar ett resultatmål på -1,3 %. Detta kan jämföras med föregående år då resultatet vid samma tidpunkt uppgick till +26,5 mnkr. Bokslut Budget Delår Delår Prognos Avv. mot budget Verksamhetens nettokostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Finansiellt mål 3,0% 2,0% 12,6% -1,3% -2,4% Redovisade investeringar uppgick vid periodens slut till 17,7 mnkr (6,3 mnkr). Prognos Prognos för 2018 visar på ett förväntat resultat uppgående till -7,7 mnkr vilket motsvarar en negativ budgetavvikelse på -13,9 mnkr. Den främsta orsaken till det prognostiserade resultatet beror på stora förväntade budgetavvikelser inom Vård och omsorgsnämnd samt Barnutbildning och kulturnämnd. Sammantaget prognostiserar samtliga verksamheter ett förväntat underskott uppgående till -17,6 mnkr. Skatter och bidrag SKLs prognos över skatter och bidrag visar på en försämring avseende förväntat utfall år 2018 på -1,2 mnkr. Orsaken till avvikelsen beror främst på förväntat utfall avseende fastighetsskatt. Uppgift om definitivt utfall saknas dock fortfarande. Delårsrapport Gullspångs kommun 3(38)
4 Välfärdsmedel I december 2016 beslutade riksdagen om fördelning av extra medel till välfärden, så kallade välfärdsmedel. Pengarna till kommunsektorn fördelas initialt dels på samma sätt som via det kommunala utjämningssystemet, dvs. i kronor per invånare, dels med en fördelningsnyckel där hänsyn tas till antal mottagna asylsökande och nyanlända under tidigare år. Statsbidraget kommer dock på sikt att fasas ut helt och hållet, avseende faktiska insatser, och därefter att i sin helhet fördelas utifrån invånarantal fr. o m år För Gullspångs kommun innebär detta att 8,7 mnkr kommer att betalas ut innevarande år. Från och med år 2021 är tanken att hela tillskottet ska ligga i anslaget för den kommunalekonomiska utjämningen, vilket innebär att statsbidraget då kommer att uppgå till ca 3,7 mnkr, dvs. en reduktion motsvarande drygt 5 mnkr jämfört med innevarande år. Verksamheterna Sammantaget redovisar verksamheterna ett negativt prognostiserat utfall på -17,6 mnkr. De största negativa budgetavvikelserna finns inom Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde, främst avseende äldreomsorg och ensamkommande flyktingbarn/ifo, med ett prognostiserat resultat uppgående till -12 mnkr. Även Barn- utbildning och kulturnämnd prognostiserar ett underskott på -4,7 mnkr, främst avseende grundskola och gymnasieskola. Notabelt är att statsbidragsintäkter från Migrationsverket under den redovisade perioden är 15 mnkr lägre jämfört med motsvarande period år Vidare uppgår redovisade personalkostnader till 6 mnkr mer än jämfört med föregående år. Kommentarer till verksamheternas redovisade prognoser redovisas i separat bilaga (Bilaga Delårsrapport augusti 2018). De verksamheter som uppvisar förväntade underskott ska också redovisa vilka åtgärder som planeras genomföras för att uppnå en budget i balans. Återrapportering ska ske till kommunstyrelsen. Stöd till landsbygdskommuner Regeringen har under våren fattat beslut om införande av ett nytt socioekonomiskt stöd som ska stärka 30 kommuner. Gullspångs är en av dessa kommuner. För 2018 är sammanlagt 75 mnkr budgeterat för detta stöd. Stödet omfattar perioden och beräknas öka till 150 mnkr 2019 och till 300 mnkr årligen år Indikativt belopp som Gullspångs kommun kan ansöka om innevarande år uppgår till 1,8 mnkr enligt Tillväxtverket. Statsbidrag till förstärkt likvärdighet och kunskapsutveckling Regeringen har under våren fattat beslut om införande av statsbidrag till förstärkt likvärdighet och kunskapsutveckling avseende förskoleklass och grundskola. Det bidrag som Gullspångs kommun kan söka uppgår i år till 1,2 mnkr. Huvudmannen får för bidragsåret inte minska de egna kostnaderna per elev för personal i förskoleklassen eller för undervisning och elevhälsan i grundskolan jämfört med ett genomsnitt för tre föregående år. Gullspångs kommuns utveckling och viktiga händelser Viktiga händelser Under det första halvåret 2018 har det till stor del handlat om omställning av olika slag. Renoveringen av Gullstensskolan är klar, så även Hova nya förskola. Mycket glädjande men det har medfört både merarbete och merkostnader. Renoveringen av Regnbågsskolan har startat och beräknas vara klar vid årets slut. Lägenheterna på Åsterudsbacken blev klara runt årsskiftet. I nuläget är 16 kontrakt skrivna varav 15 har flyttat in. Planen är att alla ska vara uthyrda i slutet av året. Andelen nyanlända elever är fortsatt hög, ca 40 %. Det krävs mycket arbete för att bedöma kunskapsnivåer, skapa individuell undervisning och introducera studiehandledare. I höst har Gullspång startat introduktionsprogram med språkinriktning på Delårsrapport Gullspångs kommun 4(38)
5 hemmaplan för ca 17 elever. Samtidigt har mottagandet av ensamkommande ungdomar minskat radikalt. Detta gör att ett förändringsarbete med verksamhetens omfattning och utformning pågår. Kommunen försöker nu möta behoven hos dem som får tillfälligt uppehållstillstånd för gymnasiestudier. Vård- och Omsorgsnämnden fortsätter att visa på ett underskott inom framförallt hemvården. Allt fler äldre väljer att bo kvar hemma vilket medför att vårdbehovet ökat liksom restiden. Detta har medfört ett ökat behov av personal. Enstaka personer med stora och omfattande behov har medfört ökade kostnader, inom olika enheter. Gullspångs kommun har en generös äldreomsorg med flera förmåner utöver det vanliga som leverans av varm matlåda, mina timmar, "shoppingresor", mm. Det gör också att kostnaderna blir högre. Även Barn-, utbildning och kulturnämnden prognostiserar ett underskott. Detta kommer delvis av ökade kostnader i samband med renoveringen, fler elever i grundskolans yngre klasser men även genom att kostnaderna ökat för den interkommunala ersättningen då antalet elever på gymnasiet ökat. Även här påverkar enskilda elevers särskilda behov kostnaderna. Kommunen har lyckats rekrytera allt fler behöriga lärare men detta har samtidigt medfört att lönekostnaderna ökat markant. Kommunen har lyckats rekrytera allt fler behöriga lärare men detta har samtidigt medfört att lönekostnaderna ökat markant. Även inom de "hårdare" verksamheterna handlar det just nu om att realisera tidigare fattade beslut. Det konkreta arbetet med den nya gestaltningsplanen för Gullspångs centrum pågår med ombyggnad av torget. Förändringen sker etappvis och fortsätter med Bankgatan och parkeringen. Järnvägsbron över Gullspångsälven byggs om för att ge en säkrare överfart för gående, cyklande och dressinåkare. I samarbete med Hova Utveckling AB och den nya entreprenören har det gjorts nödvändiga renoveringar av hotellet i Hova och verksamheten öppnade i slutet av maj. Ett beslut har fattats om nya kvällsturer med buss med Västtrafik för att öka möjligheterna för invånarna att ta del av kulturutbudet och andra aktiviteter i närområdet. Framtiden Gullspångs kommun, liksom många andra kommuner, har stora behov av investeringar. Sedan de tuffa åren i början av seklet har det funnits en ekonomisk försiktighet. Nu kommer många behov och önskningar om utveckling ikapp. Man vill kunna ge Gullspångsborna trygghet, god service, utveckling och livskvalitet och samtidigt attrahera nya invånare och företagsetableringar. För detta krävs utvecklingsplaner och medföljande kostnader som kommunen initialt står för. Besöksnäringen är en växande sektor där vi behöver utveckla än mer attraktiva miljöer och besöksmål. Flera områden behöver bli mer lättillgängliga och kända, t ex Södra Råda, Laxtrappan, Otterbäckens strandlinje, flera badplatser och naturområden. Små pärlor som vi gärna visar upp. Vi behöver försköna en del av våra allmänna ytor så att de blir attraktiva och tillgängliga för besökare men framförallt för Gullspångsborna själva. Det gäller våra centrum, infarter, parker och anläggningar. Gullspång ska vara lättillgängligt genom väl underhållna gator och gång- och cykelvägar vilket kräver kontinuerliga insatser och utbyggnad. Människor ska lätt kunna pendla till och från och inom kommunen, och i samarbete med andra aktörer kan vi förbättra detta. Kommunens fastigheter ska hållas i ett gott skick för att hålla i många år och de ska erbjuda goda miljöer för personal, barn, äldre och andra brukare. Det finns en rad åtgärder som väntar på att bli genomförda. Rent vatten och avloppsanläggningar behöver kontinuerligt bytas ut och förbättras och nya områden behöver ny tillgång till el, vatten och avlopp. Vi behöver fler anpassade bostäder för äldre och personer med funktionsvariationer men även ett bredare utbud av boendeformer. Delårsrapport Gullspångs kommun 5(38)
6 Gullspång ska vara ett hållbart samhälle som värnar om miljön och klok energihantering kräver också ofta ganska stora insatser initialt för att ge en vinst på sikt. Alla investeringar ska betalas på sikt vilket riskerar att drabba verksamheternas löpande arbete och mötet med Gullspångsbornas behov. Vi vet att antalet äldre ökar men även antalet barn. Framtidens invånare kommer inte att vilja ha sämre skola och utbildning, utan bättre. Innovationer, däribland en ökad digitalisering av olika slag, behövs för att klara uppdraget då det är många behov som ska rymmas i en hållbar och klok hantering av våra gemensamma resurser. Rekrytering av personal kommer fortsätta att vara hårt konkurrensutsatta även om vi lyckats just nu. Det kräver mycket arbete av cheferna. Fortsatt kompetensutveckling är också viktigt, för att vara attraktiva arbetsgivare När det gäller nyanlända är osäkerhetsfaktorn stor. Hur kan vi lyckas ännu bättre att möta nyanlända elevers behov och nå bättre resultat och hur kan vi underlätta de vuxnas etablering på arbetsmarknaden? Vi vill att de ska välja att stanna i vår kommun. Bibliotekens samarbete i Skaraborg kommer att ge kommunens låntagare större utbud av böcker och andra medier. Antalet äldre ökar, de blir friskare men de vi vårdar får allt större vårdbehov, arbetssättet behöver förändras för att möta vårdtagarna med personcentrerad omvårdnad. Den psykiska ohälsan ökar i hela landet. Frågan är vilka förebyggande och tidiga insatser vi kan göra som kommun för att ge våra invånare förutsättningar att må bra. En ökad digitalisering kan vara en del av svaret på hur vi möter de ökade behoven av service i olika former. Befolkningsutveckling Trenden kring befolkningsutvecklingen har varit sjunkande under flera år men vände uppåt igen år 2014 då antalet invånare i kommunen ökade. Vid årsskiftet uppgick antalet kommuninvånare till invånare. Vid juli månads utgång uppgick invånarantalet till invånare. Nedanstående diagram visar befolkningsutvecklingen under den senaste tolvmånadersperioden. Om invånarantalet ökar stiger skatteintäkterna, men därmed också sannolikt behovet av utökad kommunal service. Om antalet kommuninvånare sjunker minskar skatteintäkterna. De skatter och bidrag som preliminärt betalas ut till kommunen grundar sig på den faktiska befolkningsmängden den 1 november innan budgetåret. Avstämning av utbetalda skatter och bidrag, utifrån bland annat invånarantal, görs dock i efterskott. Delårsrapport Gullspångs kommun 6(38)
7 Uppföljning av kommunfullmäktiges Beställning Styrprocessen Gullspångs kommuns Kommunfullmäktige har Beställningar till nämnderna. Beställningarna är kopplade till den Vision/Framtidsberättelse kommunen har. Beställningarna har brutits ner till Leveransåtaganden som beslutas av respektive nämnd. Verksamheten har i uppdrag att arbeta med dessa och bryta ner dem till Aktiviteter som beskriver vad verksamheten tänker göra mer konkret för att Leveransåtagandet ska uppfyllas. Uppföljning av Beställning, Leveransåtaganden görs i samband med delårsbokslut och årsbokslut. Under året jobbar verksamheterna för en ökad måluppfyllelse genom ett kontinuerligt arbete med Aktiviteter kopplade till Leveransåtaganden. Samlad bedömning av Beställning Gullspångs kommun har arbetat vidare med styrprocessen. De tidigare 27 beställningarna har minskats ner till elva. Dessa följer de områden som tagits fram i Framtidsberättelsen. Syftet är att det ska bli mer lättöverskådligt och ge en starkare styrning. Beställningarnas underliggande leveransåtaganden är kopplade till mätningar som görs nationellt vilket gör det enklare att följa utvecklingen över tid samt göra jämförelser med andra kommuner. På så sätt ska det underlätta de analyser som görs i det kontinuerliga förändringsarbetet och i budgetprocessen där fördelningen av medel görs. Målen ska vara utmanande och är högt satta. Det finns 31 olika leveransåtaganden. Tio når ända fram till en grön cirkel. Elva har kommit minst halvvägs och får då en gul romb. Då gäller det att hänga i och förbättra arbetet ytterligare fram till måluppfyllelse. Inom fyra områden når vi inte alls fram och det lyser en röd kvadrat. Här behöver vi tänka till, analysera och förändra. Sex mål saknar mätning. Delårsrapport Gullspångs kommun 7(38)
8 Beställning: Det ska vara enkelt att komma i kontakt med Gullspångs kommuns medarbetare och förtroendevalda. Kommentar För att underlätta för medborgarna har kommunen köpt in en e-tjänsteplattform som kommer att lanseras inom kort. Genom denna kommer antalet e-tjänster successivt att utökas. Syftet är att förenkla för medborgarna att hantera sina ärenden med kommunen. Ekonomiskt bistånd är ett område man tittar på för att utveckla e-tjänster, det kan leda till att handläggningstiden minskar. Kommunens information ska vara korrekt och all information på kommunens hemsida uppdateras löpande och minst två gånger per år. Alla medarbetare har kunskap om hur telefonin hanteras och hur man bemöter medborgaren i ett telefonsamtal. För att hålla detta levande tas rutinerna för telefoni upp regelbundet på alla arbetsplatsträffar. Leveransåtagande Utfall Målvärde Måluppfyllelse Mätperiod Gullspångs kommuns medborgare ska uppleva att det är lätt att komma i kontakt med kommunens personal och uppgå till minst 6 av 10 i medborgarundersökningen som görs vartannat år. Handläggningstiden för de som söker ekonomiskt bistånd första gången ska högst vara 10 dagar. 6, ,7 % dgr 10 dgr 150 % 2017 Beställning: Gullspångs kommuns verksamheter arbetar för ett hållbart samhälle (socialt, ekologiskt och ekonomiskt). Kommentar Att uppnå ett hållbart samhälle handlar både om hushållning av resurser men även att vara varsam med människor. Gullspångs kommun satsar mycket på sina medborgare genom utbildning för barn, ungdomar och vuxna och en god omsorg om den som behöver stöd. Vi ser till exempel att ungdomar som tillfälligt är i behov av stöd sällan behöver återkomma utan klarar livet på egna ben. Kommunen försöker kombinera människors behov med miljösmarta val. Ett exempel är att kommunen köpt in fler bussturer på kvällstid mellan Mariestad/Gullspång för att utvidga möjligheten till att åka med kollektivtrafik. Gullspångs kommun kommer även under hösten tillsammans med Västtrafik arbeta för att ändra inställningen bland medborgare till att åka kollektivtrafik. Kommunen lyckas inte uppnå målet med att leasingbilar ska vara miljöbilsklassade. Dock finns det nu med i ramavtal att nya införskaffade bilar har krav på att vara miljöklassade vilket innebär att de gamla bilarna kommer att fasas ut. God och nyttig mat behöver vi alla och möjligheten att laga mat från grunden har ökats genom att övergå till tillagningskök i direkt anslutning till serveringen på flera enheter. Andelen mat som lagas från grunden ökas successivt. Delårsrapport Gullspångs kommun 8(38)
9 Leveransåtagande Utfall Målvärde Måluppfyllelse Mätperiod Öka andelen inköp av lokalproducerade livsmedel inom kommunens kostverksamhet, mål 35%. Andelen mat som lagas från grunden inom kommunens kostverksamhet uppgår i snitt till 44% (andelen % per äldreomsorg, grundskola och förskola särredovisas i löpande text) Gullspångs kommuns medborgare som använder kollektivtrafiken ska öka till minst 50% (mäts i medborgarundersökningen som görs vartannat år). 100 % av de leasingbilar som finns inom verksamheterna ska vara miljöbilsklassade. Andelen ungdomar som inte återaktualiseras inom ett år efter insats uppgår till minst 80 %. 35% minst 35% 35% minst 44% 34% minst 50% 28,9 % minst 100 % 83 % minst 80 % 100 % ,5 % % ,9 % ,8 % 2017 Beställning: Grundskolan i Gullspångs kommun ger eleverna förutsättningar för ett vuxenliv med valmöjligheter. Kommentar Målet är att alla elever ska nå målen och vi når inte dit. Gullspångs kommun har stora utmaningar utifrån en elevgrupp med en hög andel elever med annat modersmål. Utifrån varje elev försöker vi ge goda förutsättningar för studier och utveckling mot vuxenlivet. Skola och förskola har under flera år arbetat med ett utvecklingsarbete och kompetensutveckling. Nu gäller det att hålla i och hålla ut, fortsätta med det jobb görs i förskola och skola. Arbetet sker på många olika sätt, och man är medveten om att vi det innebär hårt arbete med att kompensera för socioekonomisk bakgrund, annat modersmål och elever med särskilda behov. Strävan är att ha behörig och kompetent personal och fortsätta att låta personal vidareutbilda sig. Gullspång kommer att fortsätta att delta i projekt både nationellt och inom regionen, t.ex. En skola för alla och Nära Vård. Kommunen fortsätter att satsa på tidiga insatser i samverkan med övrig kompetens inom kommunen. Leveransåtagande Utfall Målvärde Måluppfyllelse Mätperiod Andel elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen i årskurs 6 ska öka och uppgå till 100 %. Andel elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen uppgår till 100 %. Andel elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka och uppgå till 100 %. 67% minst 100% 75% minst 100% 67% minst 100 % 67 % % % 2017 Delårsrapport Gullspångs kommun 9(38)
10 Leveransåtagande Utfall Målvärde Måluppfyllelse Mätperiod Andel lärare med pedagogisk högskoleexamen ska öka och uppgå till 100 %. Andel gymnasieelever (Inkl. IM) som uppnått examen inom tre år ska öka och uppgå till minst 65 %. Andel vårdnadshavare i behov av förskola, som erbjuds plats utifrån önskemål ska öka och uppgå till 100 %. 100 % minst 100 % 51,6 % minst 65 % 28% minst 100% 100 % ,4 % % 2017 Beställning: Äldreomsorgen i Gullspångs kommun ger stöd för ett gott åldrande i gemenskap med andra, både i ordinärt boende och i särskilt boende. Kommentar Gullspångs kommun erbjuder ett gott åldrande både i ordinärt boende och i särskilt boende. För människor i ordinärt boende med hjälp från hemvården var nöjdhetsgraden hela 94%. När det gäller svaren på särskilt boende så har endast en femtedel av de boende svarat själva, eller tillsammans med någon annan. 80 % av svaren baseras på att en anhörig har svarat för den boende. I särskilt boende var resultatet 79%. I båda fallen är detta resultat från Vi vet från medborgarenkäten att den som själv befinner sig inom vården ofta är mycket mer nöjd än den som upplever den utifrån. Leveransåtagande Utfall Målvärde Måluppfyllelse Mätperiod 90 % av alla medborgare som får stöd och hjälp av äldreomsorgens verksamheter upplever sig mycket/ganska nöjda med verksamheten. 86,5 % minst 90 % 96,1 % 2017 Beställning: Gullspångs kommun erbjuder attraktiva miljöer för näringsverksamhet, boende, rekreation och möten. Kommentar Det finns möjligheter för den som vill bygga eller hitta boende eller näringsverksamhet i Gullspång, Vi ser att bostadssituationen efter det att medborgarundersökningen gjordes har förbättrats. 24 nya lägenheter står klara i Hova och ett nytt bostadsområde planeras i Södra Otterbäcken. Föreningslivet är rikt i Gullspång. Kommunen har valt att satsa på föreningarnas egna aktiviteter istället för att skapa en stor kommunalt driven fritidsverksamhet. 38 föreningar i Gullspångs kommun har fått föreningsbidrag motsvarande totalt tkr. Utöver det tillkommer skötselavtal, investeringsbidrag och ersättning för vattenkostnader. Föreningsbidragen är viktiga för att föreningarna ska kunna fortsätt bedriva sina verksamheter och hålla kvalitet i detta, vilket i sin tur är ett steg på vägen mot att möjliggöra för fler medborgare att kunna utöva olika typer av fritidsintressen. Delårsrapport Gullspångs kommun 10(38)
11 Leveransåtagande Utfall Målvärde Måluppfyllelse Mätperiod I Gullspångs kommun tillhandahålls minst 30 hektar tillgänglig detaljplanerad mark för näringsverksamhet och minst 30 tomter för bostadsändamål. Medborgare som upplever att det är lätt att hitta bra boende i kommunen uppgår till minst 6 av 10. Medborgare som har möjlighet att kunna utöva fritidsintressen, t ex sport, kultur, friluftsliv och föreningsliv uppgår till minst 6.5 av minst % ,6 minst 6 93,3 % ,4 minst 6,5 98,5 % 2017 Beställning: Gullspångs kommun - en möjliggörare för fler företag som vill, kan och vågar. Kommentar Gullspångs kommun har det bästa näringslivsklimatet någonsin. Det sammanfattade omdömet ligger nu på 3,52 - det högsta omdömet vi någonsin haft i vår kommun och bättre än genomsnittet i både VG-regionen och i Sverige. Leveransåtagande Utfall Målvärde Måluppfyllelse Mätperiod Företagarnas sammanfattande omdöme om näringslivsklimatet i kommunen ökar till minst 3.5 i Svenskt Näringslivs enkät 3,52 minst 3,5 100,6 % Beställning: Gullspångs kommun, tillsammans med föreningsliv och näringsliv, tillhandahåller kompetensutvecklande åtgärder som bidrar till såväl individens som företagens och kommunens utveckling. Kommentar Gullspångs kommun satsar på en samverkande enhet, VISA, som ger de vuxna eleverna möjlighet att utvecklas genom att utifrån individuella behov kombinera utbildning med andra kompetenshöjande insatser. Varje elev får läsa tills de når målen för SFI men också gå vidare på många andra sätt. Det går inte att redovisa något utfall på medborgarnas egenförsörjning eftersom det saknas statistik. Däremot kan man se att arbetslösheten har sjunkit i åldrarna år med 1,4 % och i åldrarna år med 3,4 %. Utvecklingen är glädjande men arbetslösheten är fortfarande på en alldeles för hög nivå i en jämförelse med andra kommuner. Delårsrapport Gullspångs kommun 11(38)
12 Leveransåtagande Utfall Målvärde Måluppfyllelse Mätperiod Gullspångs kommun erbjuder insatser som underlättar individens möjligheter på arbetsmarknaden och som bidrar till arbetsmarknadens rekryteringsbehov. Så att medborgarnas egenförsörjning ökar till 85%. 100 % av vuxenutbildningens elever ska uppnå minst godkänt resultat. minst 85 % 100 % minst 100 % 100 % 2018 Beställning: Gullspångs kommun, tillsammans med föreningsliv och näringsliv, erbjuder kulturaktiviteter i olika former. Särskild uppmärksamhet ges barns och ungas rätt till ett rikt kulturutbud. Kommentar Barn- och ungdomskulturplanen anger vilka aktiviteter som genomförs under året. Alla aktiviteter genomförs, främst för egna medel, men också med medel från Kultur i Väst. Inom vård- och omsorgsverksamheten sker arrangemang och aktiviteter dels riktat till olika grupper av brukare och dels mer generella, t.ex. teaterföreställningar. De boende får själva komma med förslag på aktiviteter. Utvärderingar görs och blir underlag för förbättringsarbete för de aktiviteter som erbjuds. Nästa utvärdering sker under hösten. Leveransåtagande Utfall Målvärde Måluppfyllelse Mätperiod Andel aktiviteter i Barn och ungdomskulturplanen som är utförda under året ska uppgå till 100 %. 100 % minst 100 % 100 % % av deltagarna som deltar i kulturarrangemang som ordnas av Vård och omsorgsverksamheten ska uttrycka att de är mycket nöjda med arrangemanget Beställning: Samverkan mellan kommunen, näringslivet och föreningslivet ska öka i syfte att utveckla/öka besöksnäringen. Kommentar Genom samverkan mellan Hova Utvecklingsbolag, Briq hotell och Gullspångs kommun har hotellet öppnat i Hova. Detta är mycket glädjande för många och bidrar troligen till en ökning av gästnätterna. Och förutom detta har det gett möjlighet till ytterligare ett lunchalternativ och olika evenemang. Antalet gästnätter för hela 2018 redovisas först i november/december, det går därför inte att med säkerhet svara på utfallet redan nu men i samtal med boendeanläggningar säger man att det varit ett bra år med hög beläggning. Delårsrapport Gullspångs kommun 12(38)
13 Leveransåtagande Utfall Målvärde Måluppfyllelse Mätperiod Antalet gästnätter ska öka med 5 % per år enligt SCB:s statistik (hotell, stugbyar och vandrarhem + camping och ställplatser). 5 % minst 5 % 100 % Beställning: Kommunens invånare och företagare är nöjda med varsamheternas kvalitet, bemötande och service. De känner sig delaktiga och är stolta över platsen de bor i och verkar på. Kommentar Kommunen når inte upp till det uppsatta målet på nöjdhet som är minst 7. Resultatet blev 5,7. Glädjande nog kan vi dock se att andelen som kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen har ökat från 52 % 2013 till 57 % Kvinnor är mer positiva än män (60 % jämfört med 54 %). Gällande nöjdheten inom skolan kan vi inte se något resultat ännu. Skolinspektionens enkät är inte genomförd. Den ska genomföras senare i höst. Gällande vård och omsorg skickar Socialstyrelsen årligen ut en enkät om nöjdheten. I återkommande samtal med personal betonas vikten av bemötande mot de boende samt mot varandra. Vid team-träffar tar man upp individens behov utifrån flera yrkeskategorier. De boendes genomförandeplaner uppdateras kontinuerligt eller vid behov. Leveransåtagande Utfall Målvärde Måluppfyllelse Mätperiod Medborgare som kan rekommendera vänner och bekanta att flytta till kommunen uppgår till minst 7.0 av 10. (Mäts i medborgarundersökningen som görs vartannat år.) Andel elever som är nöjda med skolan ska öka och uppgå till 100 % Andel elever som känner sig delaktiga i skolans verksamhet ska öka och uppgå till 100 %. Andel vårdnadshavare som är nöjda med vår verksamhet (förskola, fritids och skola) ska öka och uppgå till 100 %. Leveransåtagandet bygger på den politiska intensionen om personcentrerad vård och att personal ska ha individen i centrum. 90% av alla medborgare som får stöd och hjälp av Vård- och omsorgs verksamheter ska uppleva sig mycket/ganska nöjda med personalens bemötande. 5,7 minst 7 81,4 % ,5 % minst 100 % 82,5 % Ej mätt Ej mätt 97,5 % minst 90 % 108,3 % 2017 Delårsrapport Gullspångs kommun 13(38)
14 Beställning: Gullspångs kommun är en attraktiv arbetsgivare. Kommentar De som arbetar i Gullspångs kommun är de som ytterst kan ge medborgarna en god service och ett gott bemötande. För att kunna göra detta behövs en god arbetsmiljö och goda arbetsförhållanden. Det är Gullspångs kommun som är arbetsgivare och som ska tillgodose att arbetstagarnas uppfattar arbetsplatsen som attraktiv. Under hösten pågår en medarbetarundersökning som ska ge en fingervisning om inom vilka områden Gullspångs kommun behöver utvecklas som arbetsgivare och inom vilka vi lyckats bättre. Därefter tar arbetet vid att, i samarbete med medarbetarna, förändra och förbättra. Leveransåtagande Utfall Målvärde Måluppfyllelse Mätperiod Minst 80% av medarbetarna kan rekommendera vänner och bekanta att söka anställning hos Gullspångs kommun. (Mäts i medarbetarundersökning som görs vartannat år.) minst 80 % Ej mätt 90 % av alla medarbetare ska utrycka att de har ett medarbetaravtal med tillhörande kompetensutvecklingsplan. Sjukfrånvaron ska minska med 3% under 2018 inom Vård och omsorgsnämndens verksamheter ,42 % minst 3 % 14 % Delår 2018 Delårsrapport Gullspångs kommun 14(38)
15 Ekonomisk analys God ekonomisk hushållning - utvärdering av kommunens ekonomiska ställning Ekonomisk hushållning handlar om att styra ekonomin både i ett kortare och i ett längre tidsperspektiv. Om kostnaderna i ett längre perspektiv överstiger intäkterna innebär det att kommande generationer får betala för denna överkonsumtion. Normalt sett ska ekonomin visa på ett positivt resultat på en nivå som gör att förmögenheten inte urholkas av inflation eller av för låg självfinansieringsgrad av investeringar. Målsättningen för nivåerna på exempelvis ekonomiskt resultat, skuldsättning och förmögenhet ska beslutas av kommunen. Finansiella mål enligt kommunens ekonomistyrprinciper: Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara 2 %. Investeringar ska i första hand långsiktigt finansieras av egna medel. Amortering med 2 mnkr. Soliditeten ska årligen förbättras. Resultat och uppföljning av finansiella mål Resultat Enligt beslut i kommunfullmäktige avseende budget 2018 fastställdes ett resultatmål på 6,2 mnkr vilket motsvarar 2,0 % av budgeterade skatter och bidrag (resultatet år 2017 uppgick till 9,3 mnkr eller 3,0 % av skatter och bidrag). Resultatet per för kommunen uppgår till -1,6 mnkr (26,5 mnkr 2017). Belopp i tkr Bokslut 2017 Delår 2017 Delår 2018 Prognos 2018 Årets resultat Målet är att Gullspångs kommun ska ha en stabil ekonomi och verksamhet som bedrivs ansvarsfullt och kostnadseffektivt samt att årets resultat i förhållande till skatteintäkter och generella statsbidrag ska vara 2%. Resultatet i augusti uppgår till -2,7 mnkr vilket motsvarar ett negativt resultatmål på -1,3 %. Målet är inte uppnått. Prognostiserat helårsresultat uppgår till -7,6 mnkr vilket indikerar att målet och balanskravet inte kommer att uppnås vid årsskiftet om inte åtgärder vidtas. En grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning är att kommunens verksamheter klarar att bedriva sin verksamhet inom beslutade budgetramar. Sammantaget redovisar verksamheterna ett negativt prognostiserat utfall på -17,6 mnkr. De största negativa budgetavvikelserna finns inom Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsområde, främst avseende äldreomsorg och ensamkommande flyktingbarn/ifo, med ett prognostiserat resultat uppgående till -12 mnkr. Även Barn- utbildning och kulturnämnd prognostiserar ett underskott på -4,7 mnkr, främst avseende grundskola och gymnasieskola. Notabelt är att statsbidragsintäkter från Migrationsverket under den redovisade perioden är ca 15 mnkr lägre jämfört med motsvarande period år Vidare uppgår redovisade personalkostnader till ca 6 mnkr mer än jämfört med föregående år. Investeringar Enligt kommunfullmäktiges finansiella mål ska investeringar i första hand långsiktigt finansieras av egna medel. Gullspångs kommun har för första gången på flera år behövt ta upp nya lån för att finansiera investeringarna och under juli månad upplånades 30 mnkr. Ytterligare upplåning kan komma att bli aktuell under året för att finansiera redan beslutade investeringsprojekt. Målet är inte uppnått. Delårsrapport Gullspångs kommun 15(38)
16 Amorteringar Under året kommer enligt plan 2 mnkr att amorteras på befintlig låneskuld. Målet förväntas uppnås. Soliditet Soliditeten ska årligen förbättrats. Kommunens soliditet har kontinuerligt förbättras från och med år 2008 och framåt, från en nivå på 15 %. Soliditeten uppgår vid årsskiftet 2017 till 40 %. Soliditeten redovisas i årsredovisningen. Balanskrav Balanskravet innebär att kommunen inte får besluta om en budget där kostnaderna överstiger intäkterna. Om resultatet i bokslutet är negativt, och det egna kapitalet därmed minskas, finns det en skyldighet att inom tre år återställa det egna kapitalet med motsvarande belopp. Gullspångs kommun har de senaste åren haft ett positivt resultat. Vid årets slut ska en så kallad balanskravsutredning upprättas där intäkter och kostnader ställs emot varandra. Realisationsvinster och realisationsförluster ska inte medräknas i balanskravsresultatet. Nedanstående uppställning visar hur kommunens ekonomiska prognos förhåller sig till resultatet: Balanskravsutredning i tkr Prognos 2018 Årets resultat samtliga realisationsvinster 0 vissa realisationsvinster enl. undantagsmöjlighet 0 realisationsförluster 0 orealiserade förluster i värdepapper 0 återföring av orealiserade värdeförlust värdepapper 0 Årets resultat efter balanskravsjusteringar Bedömningen är att åtgärder behöver vidtas för att kommunen ska kunna uppfylla balanskravet vid årsskiftet. Verksamhetens andel av skatteintäkter och generella statsbidrag För att uppnå en god ekonomisk hushållning är det avgörande att kostnaderna inte överstiger intäkterna. Ett mått på denna balans är att driftkostnaderna för kommunens verksamheter ska täckas av skatteintäkter och generella statsbidrag. Redovisas en driftkostnadsandel som understiger 100 % har kommunen en positiv balans mellan löpande kostnader och intäkter. Belopp i tkr Bokslut 2017 Delår 2017 Delår 2018 Prognos 2018 Verksamhetens nettokostnad Skatter och bidrag Nettokostnadens andel av 97,3% 87,6% 101,2% 102,6% skatter och bidrag Tabellen visar att kommunen inte har klarat av att finansiera driftverksamheten fullt ut med skatteintäkter och generella statsbidrag. Åtgärder behöver vidtas för att komma i balans. Delårsrapport Gullspångs kommun 16(38)
17 Likviditet Likviditeten är ett mått på vilken handlingsberedskap kommunen har på kort sikt. Vid årsskiftet uppgick likvida medel till 48 mnkr. Vid augusti månads utgång uppgick likvida medel till 40 mnkr. Under juli månad upplånades 30 mnkr i syftet att klara av finansieringen av pågående investeringsprojekt. Kommunkoncernen har en checkräkningskredit som uppgår till 50 mnkr. Nordea AB beslutade under 2016 att ta ut avgift på kommunens inlåning. Med anledning av detta öppnades ett bankkonto hos SBAB. Tillgångarna på detta konto uppgick vid årsskiftet till 22 mnkr. Under perioden har 20 mnkr av dessa medel ianspråktagits. Inlåningsräntan uppgår för närvarande till 0,4 %. Då den planerade investeringsvolymen förväntas vara fortsatt hög år 2018 och framåt kommer likviditeten att ytterligare försämras. Långfristiga lån Kommunens långfristiga låneskuld uppgår vid periodens slut till 54,6 mnkr. Under året har låneskulden ökat med 30 mnkr. Amortering på befintlig låneskuld förväntas uppgå till 2 mnkr. De upptagna lånen har sammanlagt en kapitalbindning på 1,3 år och en räntebindning på 1,2 år. Genomsnittsräntan på lånen uppgick under perioden till 0,71 % (1,02 % år 2017). Ett befintligt lån på 6 mnkr ska placeras om under hösten Kommunkoncernens låneskuld uppgick vid ingången till år 2017 till 97,6 mnkr (Gullspångs kommun 27,6 mnkr, Gullspångsbostäder AB 59,2 mnkr och Skagerns Energi AB 10,8 mnkr). Under 2017 och 2018 har både Gullspångs kommun, Gullspångsbostäder AB och Skagerns Energi AB genomfört stora investeringsprojekt där nya lån har tagits upp. Koncernens samlade låneskuld uppgick vid periodens slut till 194 mnkr (Gullspångs kommun 54,6 mnkr, Gullspångsbostäder AB 114,3 mnkr och Skagerns Energi AB 25 mnkr), vilket innebär att koncernens låneportfölj har ökat markant. Notabelt är vidare att drygt 40 % av koncernens låneskuld har en kapitalbindningstid understigande 1 år. Detta innebär att de kommunala bolagen är exponerade och känsliga för en förändring av det rådande ränteläget. Borgensåtaganden Borgensåtaganden är en del som bör vägas in när kommunens riskförhållande studeras. Kommunens borgensåtaganden uppgick vid årsskiftet till 208 mnkr. Vid periodens utgång uppgick borgensåtagandena till 238 mnkr Av dessa är 93 mnkr upptagna lån gentemot Riksbyggen kooperativa hyresrätt Hova Gullspång äldrebostäder, Skagerns Energi AB 25 mnkr samt Gullspångsbostäder AB 114 mnkr. Delårsrapport Gullspångs kommun 17(38)
18 Driftredovisning Resultatuppföljning augusti 2018 Resultatuppföljningen visar delårsresultatet jämfört med samma period föregående år samt prognos. Bokslut Budget Delår Delår Prognos Avv. mot budget Verksamhetens nettokostnad Avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Finansiellt mål 3,0% 2,0% 12,6% -1,3% -2,4% Mer utförliga kommentarer till verksamheternas utfall redovisas separat i bilaga till årsredovisningen. Delårsrapport Gullspångs kommun 18(38)
19 Driftuppföljning verksamhet Nedanstående sammanställning visar prognostiserat utfall inom kommunens olika verksamhetsområden. Förväntade negativa budgetavvikelser finns inom främst Vård och omsorgsnämndens verksamhetsområde samt även inom Barn- utbildning och kulturnämnd. Verksamhetschefernas kommentarer till avvikelserna samt förslag till eventuella åtgärder för att uppnå en budget i balans, framgår av separat bilaga (Bilaga - Delårsrapport augusti 2018). Ekonomiska framtidsutsikter Budget 2018 Delårsresultat Delårsresultat Prognos Avvikelse augusti KF & Överförmyndare Kommunstyrelsen Politisk ledning Ledningsverksamhet Kosten VISA Barn- utbildning och Kultur, BuK Ledning Skola och kultur Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Kultur- och fritidsverksamhet Vård och omsorgsnämnd Ledning Vård och omsorg Äldreomsorg LSS Ensamkommande barn Individ och familjeomsorg Gemensamma nämnder Ekonominämnd IT-nämnd Lönenämnd Miljö- och byggnads nämnd Teknisk nämnd Lönenämnd Total summa verksamhet Förväntad utveckling av statsbidrag Svensk BNP har inte vuxit så snabbt under 2017 som tidigare utfall och prognoser indikerat. Men konjunkturen har ändå förstärkts markant och även 2018 kommer att präglas av högkonjunktur. Den något svagare utvecklingen gäller dock inte antalet arbetade timmar eller lönesumman. Sveriges kommuner och landsting (SKL) prognos innebär tvärtom en något starkare utveckling. Det innebär en fortsatt hygglig ökning av det reala skatteunderlaget 2017 och Under loppet av 2018 blir den ekonomiska utvecklingen dock svagare och högkonjunkturen når då sin kulmen. Utvecklingen därefter är nu svår att prognostisera. SKLs Delårsrapport Gullspångs kommun 19(38)
20 skatteunderlagsprognos för 2019 bygger på ett antagande om en relativt snar återgång till ett neutralt konjunkturläge. Det innebär en markant uppbromsning av skatteunderlagets ökningstakt 2019 och Ett mer utdraget förlopp skulle betyda att uppbromsningen fördelas på fler år. Oavsett hur snabbt det går så står kommuner och landsting inom kort inför en mycket besvärlig obalans mellan snabbt växande demografiskt betingade behov och ett långsamt växande skatteunderlag. Demografiutveckling - ökade behov Den förväntade demografiska utvecklingen kan illustreras av diagrammet nedan som visar prognostiserad förändring av antal invånare inom olika åldersgrupper i Gullspångs kommun i procent. Den demografiska utvecklingen visas i 5-års respektive 10-års förändring. Den demografiska utvecklingen förväntas påverka behovet inom olika verksamheter. Av diagrammet framgår att det framtida kostnadstrycket kommer att vara störst inom äldreomsorgen där andelen invånare i åldern 80+ år ökar med över 30%. Samtidigt ökar också behoven även inom förskola, pedagogisk omsorg och skola. Det starka verksamhetstrycket de kommande åren, samtidigt som utvecklingen av skatteunderlaget förväntas försvagas, ställer krav på effektiviseringar. Arbetet med att förändra och utveckla verksamheterna måste därför intensifieras och i än större utsträckning inriktas på effektiviseringar med hjälp av teknik och nya arbetssätt Befolkningsutveckling Trenden kring befolkningsutvecklingen har varit sjunkande under flera år men vände uppåt igen år 2014 då antalet invånare i kommunen ökade. Vid årsskiftet uppgick antalet kommuninvånare till invånare. Kommer kommunen att långsiktigt ligga kvar på ett invånarantal på ca invånare? Om invånarantalet ökar stiger skatteintäkterna, men därmed också sannolikt behovet av utökad kommunal service. Om antalet kommuninvånare sjunker minskar skatteintäkterna. Välfärdsmedel I december 2016 beslutade riksdagen om fördelning av extra medel till välfärden, så kallade välfärdsmedel. Statsbidraget kommer dock på sikt att fasas ut och i sin helhet fördelas utifrån invånarantal fr. o m år Det innebär att kommunen sammanlagt kommer att få 6 mnkr mindre i statsbidrag, medel som det i dag bedrivs verksamhet för. Ökad investeringsvolym De stora investeringsvolymerna innevarande och kommande år kommer att medföra att nya Delårsrapport Gullspångs kommun 20(38)
21 långfristiga lån måste tas upp. Detta kommer i sin tur att påverka storleken på avskrivningar och finansiella kostnader som kommer att öka och därmed ge mindre utrymme för kärnverksamhet. Sammantaget kommer detta att ställa krav på effektiviseringar och anpassningar av verksamheten. Det är därför mycket viktigt att kommunen lever upp till de beslutade finansiella målen. Investeringsredovisning Investeringsnivån i Gullspångs kommun ligger för närvarande på en mycket hög nivå. Under fjolåret och under innevarande år genomförs stora investeringsprojekt avseende främst skollokaler och kommunen har nyligen förvärvat en förskola från Gullspångsbostäder AB. Prognos för 2018 visar på en uppskattad investeringsvolym för kommunen uppgående till ca 73 mnkr. Den totala investeringsbudgeten för 2018 uppgår till 43 mnkr, inklusive ombudgeterade medel från föregående år (26,8 mnkr). Den största delen av kommunens investeringar utförs inom ramen för Tekniska nämndens ansvarsområde (42,7 mnkr) vilket motsvarar 99 % av den totala investeringsbudgeten. De största beslutade enskilda investeringsprojekten avser skolinvesteringar (Gullstensskolan och Regnbågsskolan) med en budget under innevarande år uppgående till 20 mnkr. Investeringsredovisning (tkr) Budget 2018 Redovisn Återstår Prognos 2018 Redovisn Kommunstyrelse Barn-utbildning och Kulturnämnd Vård- och omsorgsnämnd Tekniska nämnd * Fastighetsavdelning * Gatuavdelning * VA-avdelning Summa investeringar: Redovisade investeringsutgifter fram till augusti månad uppgår sammanlagt till 17,7 mnkr. Av dessa avser 13,8 mnkr skolinvesteringar. Bland övriga större redovisade investeringsutgifter under perioden kan nämnas Hova hotell 4,2 mnkr, inventarier grundskola 1,1 mnkr, Gullspångs centrum 0,6 mnkr samt upprustning järnvägsbro 0,5 mnkr. Under året har VG-regionen betalat ut ett investeringsbidrag till kommunen avseende bredbandsutbyggnad uppgående till 3,5 mnkr. Kommunen har för första gången på flera år behövt ta upp nya lån och under juli månad upplånades 30 mnkr. Ytterligare upplåning kommer att bli aktuell för redan beslutade investeringsprojekt. Vidare planeras för ytterligare ett stort investeringsprojekt avseende LSSboende. Det är även sannolikt att tillkommande investeringsbehov kommer att uppstå i samband med den pågående ombyggnationen av E20. Även Gullspångsbostäder AB och Skagerns energi AB har genomfört mycket stora investeringar (Åsterudsbacken, utbyggnad av fibernät mm) och i samband med detta tagit upp nya lån. Tekniska förvaltningens bedömning, i redovisad helårsprognos, är att 44,9 mnkr av de budgeterade investeringsmedlen kommer att förbrukas under innevarande år. Vidare tillkommer förvärv av Hova förskola från Gullspångsbostäder AB till en kostnad på ca 29 mnkr. Delårsrapport Gullspångs kommun 21(38)
22 Personalekonomisk redovisning Förord Syftet med personalredovisningen är att följa upp personalområden som är av intresse för både Gullspångs kommuns förvaltning och kommunens invånare. De personalstatistiska uppgifterna som redovisas avser i huvudsak tillsvidareanställd personal. Medelåldern hos de anställda inom Gullspångs kommun är vid halvårsskiftet år och antalet pensionsavgångar kommer att var stora under de närmaste åren. Gullspångs kommun hade 450 tillsvidareanställda den 31 augusti Utöver dessa fanns det 89 månadsanställda vikarier. Merparten av kommunens utgifter är löner. Under löneöversyn 2018 har det gjorts extra satsningar på lärare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, löneadministratörer, sjuksköterskor, SFI lärare, kock/kokerska och behandlingsassistenter inom socialpsykiatrin. Sysselsättningsgrader Den genomsnittliga sysselsättningsgraden var 90.9 procent den 31 augusti Det är en marginell ökning jämfört med 2017 då siffran var 90 procent. Kvinnornas genomsnittliga sysselsättningsgrad var 90,1 procent och männens 95 procent. Kommunens vision är att alla som önskar ska ha möjlighet att arbeta heltid. Genom ett heltidsavtal möjliggörs detta för all personal inom äldreomsorg, LSS och socialpsykiatri. Avtalet ger personalen möjlighet att en gång om året välja sysselsättningsgrad. Personal som inte önskar höja sin sysselsättningsgrad, men önskar arbeta fyllnadstid, kan istället ställa sig tillgängliga för mertid.. Delårsrapport Gullspångs kommun 22(38)
23 Tillsvidareanställd personal fördelad per verksamhet Verksamhet Barn- och utbildning Vård- och omsorg Kommunstyrelsen Personer Förändring Årsarbetare Personer Årsarbetare Personer , , , , , , , , ,6 Lönekontoret 16 16, , Total , , ,7 Årsarbetare I beräkningarna används begreppet årsarbetare. Ex. två halvtider betraktas som heltid eller en årsarbetare. Inom barn- och utbildningsverksamheten har antalet tillsvidareanställda förskollärare och lärare ökat med 14 medarbetare. Inom vård- och omsorg har verksamheten minskats med 17 medarbetare. Inom kommunstyrelsen har det skett en ökning av administrationen. Inom lönekontoret har det skett en minskning med 1 person. Under Lönekontoret finns personalen på lönekontoret för Mariestad, Töreboda, Gullspång och Karlsborgs kommuner samt Tolkförmedling Väst. Könsfördelning Antalet tillsvidareanställda män var 68 och antal kvinnor var 382. Männen utgör 15,1 procent. Det är 0,4 procent fler män än föregående år. Åldersfördelning Medelåldern på kommunens tillsvidareanställda personal är 48 år, det är samma som Medelåldern för kvinnor är 48 år medan männens medelålder är 46 år. Både männens och kvinnornas medelålder är samma som Se genomsnittlig ålder av kommunens tillsvidareanställda personal per verksamhet i följande diagram. Delårsrapport Gullspångs kommun 23(38)
24 Personalens hälsa Ett politiskt mål år att Gullspångs kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som ser betydelsen av god hälsa och gott välbefinnande som grund för goda arbetsinsatser. Frisknärvaron ska öka. Plan för uppföljning och genomförande av olika åtgärder m.m. ska fastställas i samverkan mellan de fackliga organisationerna och arbetsgivaren. Alla anställda får träna gratis i träningslokalen Friskus i Gullspång Från och med januari 2018 får medarbetaren välja på ett friskvårdsbidrag på 1000 kr eller friskvårdstid. Friskvårdstid innebär att man får träna på arbetstid, om arbetet tillåter. Hur lång tid medarbetaren har till förfogande/vecka är beroende på sysselsättningsgrad. Heltid ger 1h/vecka och halvtid ger ½ h/vecka osv. Hälsoinspiratörer har Gullspångs kommun haft sedan 2015 men under de sista 2 åren har en större kontinuitet och uppföljning skett. Rekommendationen är att det bör finnas en hälsoinspiratör på varje arbetsplats men är ingen i arbetslaget intresserad så är det inget tvång. Hälsoinspiratörerna får löpande utbildning från företagshälsovården i bland annat kost, motion och hälsa. Hälsoinspiratörernas uppgift är att öka medarbetarnas hälsomedvetande och inspirera till ansvarstagande och engagemang kring den egna hälsan. Hälsoinspiratörerna kommer att hålla i en hälsomässa den 22 september som är riktad till alla invånare i kommunen. Under hösten 2018 kommer även en friskvårdstävling att äga rum under 6 veckor. kommunutmaningen som går ut på att samla poäng på friskvårdsaktiviteter men även på olika hälsosamma val som man gör. Man bildar ett lag tillsammans med sin arbetsgrupp. Lika viktigt som det är att röra på sig, lika viktigt är det att tillhöra ett socialt sammanhang. Därför handlar denna tävling inte bara om rörelse utan likväl om känslan av delaktighet och sammanhållning i den egna arbetsgruppen. Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron de första 6 månaderna 2018 har varit relativt hög. De första 4 månaderna var sjukfrånvaron dock lite lägre än samma period 2017 men maj och juni låg sjukfrånvaron betydligt högre än samma period Den genomsnittliga sjukfrånvaron för månadsanställd personal under tiden januari juni var 8,16 %. För motsvarande tid 2017 var den genomsnittliga sjukfrånvaron exakt samma, 8,16 %. Långtidssjukfrånvaron utgjorde 51,32 % av den totala sjukfrånvaron under januari juni. Under motsvarande tid 2017 utgjorde långtidssjukfrånvaron 51,33 % av den totala sjukfrånvaron. Arbete pågår med att minska sjukfrånvaron. Genomgång och kartläggning görs på de arbetsplatser där sjukfrånvaron är hög. Delårsrapport Gullspångs kommun 24(38)
25 Hälsoanalyser sker med företagshälsovården, chef och HR ca var 3:e månad för att titta igenom både lång och korttidssjukfrånvaron. Detta för att fånga upp de medarbetare som mår dåligt i ett tidigt skede och på sikt förhindra en långtidsfrånvaro eller en upprepad korttidsfrånvaro. Sjuk och frisk är ett sjukanmälningssystem som vård och omsorgsverksamheten har köpt in under ett år med start i oktober En utvärdering av systemet kommer att ske under hösten Lite kort innebär sjuk och frisk att medarbetaren får prata med en sjuksköterska när hen ringer och sjukanmäler sig och får på så vis råd direkt. Det är även lättare för arbetsgivaren att följa upp och ta ut statistik. Anmälda arbetsskador Under tiden januari augusti 2018 har 36 anmälda olycksfall inkommit i KIA systemet. 22 anmälningar gäller personal på en viss avdelning inom äldreomsorgen där det finns en brukare som är utåtagerande. Åtta anmälningar gäller övriga arbetsplatser inom äldreomsorgen. Resterande anmälningar är utspridda i kommunen på kosten, skolan LSS, förskolan, administration samt på annan plats. I de fall där det varit möjligt har åtgärder satts in för att förhindra skador i framtiden. Avgångsorsaker 1 januari-31 augusti Avgångsorsak Antal Egen begäran 24 Pension 8 Annan orsak 1 Sjukersättning 0 Arbetsbrist 0 Personliga skäl 1 Totalt 34 Pensionsavgångar 8 personer har avgått med ålderspension under januari augusti Se uppdelning på yrkesgrupper Yrkesgrupp Antal Lärare/förskollärare 1 Fotvårdsspecialist 1 Löneadministratör 2 Sjuksköterska 1 Stödassistent 1 Vaktmästare 1 Elevassistent 1 Se pensionsavgångar per verksamhet fram till 2023 i nedanstående tabell. Beräknad pensionsavgång vid 65 år Totalt Barn- och utbildning Delårsrapport Gullspångs kommun 25(38)
26 Vård- och omsorg Kommunstyrelsen Lönekontor Totalt Personalförsörjning Diskussion förs om vad Gullspångs kommun ska göra för att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Stor vikt ska läggas på anställningsförhållanden och arbetsmiljö. Behovet av vårdutbildad personal är sort. Personalpool finns för att kunna rekrytera och behålla utbildade undersköterskor. Men även lärare och förskollärare är svårt att rekrytera och vi har idag några outbildade lärare samt några outbildade förskollärare på våra skolor/förskolor i kommunen. Det är också svårt att behålla och rekrytera socialsekreterare, sjuksköterskor samt specialpedagoger. Kommunkoncernen Gullspångsbostäder AB Ägandedel: 100 % Aktiekapital: tkr. Ordförande: Kjell Lindholm Verkställande direktör: Magnus Persson Gullspångsbostäder AB är kommunens allmännyttiga bostadsföretag. Bolaget ska bl.a. uppföra och förvalta flerbostadshus. Bolaget förvaltar ca 300 bostadslägenheter. Bolaget gör ett resultat per den 31/ på 200 tkr i överskott. Med anledning av 2017 års nedskrivning och ansamlad förlust på ca tkr har bolagets kapitalkostnader ökat. Bolagets borgensram uppgår till 120 Mnkr. Prognosen för 2018 visar på ett överskott på ca 100 tkr. Händelser av större karaktär Gullspångsbostäder AB genomför ombyggnation av undercentraler för värme och varmvattenproduktion på fastigheten Hova 3:79. Akutunderhåll av yttertak samt helrenovering av lägenhet på Hova 3:84 samt akut underhåll av värmestammar vid Otterbäcken 8:66 har också genomförts. Gullspångsbostäder AB har under 2018 sålt fastigheten Hova 3:85 (Hova förskola) till Gullspångs kommun efter genomförd entreprenad. Köpeskillingen uppgick till tkr. Gullspångsbostäder agerar vidare projektledare åt Gullspångs kommun inför byggnation av ett nytt LSS-boende. Händelser av mindre karaktär Standardhöjning av kök i lägenhetsbeståndet i Otterbäcken. Fortsatt renovering av lägenheter i hela beståndet i samband med succession Obligatorisk ventilationskontroll, åtgärda underkända punkter. Ny tryckstyrd centralfläkt till Otterbäcken. Lägenheter som tidigare varit EKB-hem, återställs till lägenheter. Skagerns energi AB Ägandedel: 100 % Aktiekapital: 100 tkr. Delårsrapport Gullspångs kommun 26(38)
27 Ordförande: Jan Hassel Verkställande direktör: Magnus Persson Skagerns energi AB ska producera prisvärd energi i första hand till kunder kopplade till koncernen Gullspångs kommun samt medverka till att fibernät byggs i tätorterna. Samtliga tjänster till bolaget köps internt i koncernen från Gullspångsbostäder, Gullspångs kommun samt inom ramen för MTG-samarbetet. Kommunen har under året beviljat utökad borgensramen från 25 till 30 Mnkr pga. ökade kostnader i samband med utökning av fiberstamnätet samt säkring av driften vid Amnegårdens panncentral. Prognosen för 2018 visar på ett överskott på ca 100 tkr. Händelser inom Bolaget Skagerns energi AB har nått målet att erbjuda bredbandsanslutning till samtliga enskilda hushåll inom tätorterna i Gullspång och Hova. Nästa steg i processen har påbörjats med att erbjuda företag, flerfamiljshus och lägenhetsbestånd en bredbandsanslutning. För närvarande är ca 450 st. abonnenter anslutna till Skagerns energi AB. Bolagets senaste närvärmeanläggning vid Gullstensskolan kommer att driftsätts under hösten. Vid Amnegårdens fjärrvärmecentral är planeringen igång för att säkra framtida drift av pannor och kulvertnät. Ett planerat driftstopp kommer att ske under sommaren Intressebolag Vänerhamn AB Vänerhamn bedriver hamn-, stuveri-, terminal-, bogserbåts- och isbrytningsverksamhet i Karlstad, Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping, Vänersborg och Trollhättan. Dessutom bedriver företaget speditions- och klareringsverksamhet i Kristinehamn, Otterbäcken, Lidköping och Vänersborg. Gullspångs kommuns ägarandel är 13,7 procent. Kommunalförbundet Räddningstjänsten Östra Skaraborg (RÖS) Räddningstjänsten Östra Skaraborg är ett kommunalförbund med sju medlemskommuner, Skövde, Mariestad, Hjo, Tibro, Töreboda, Karlsborg samt Gullspång. Inom RÖS geografiska område skall förbundet svara för räddningstjänst och förebyggande brand-skydd enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO), samt tillståndsgivning och tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Uppdraget som skall lösas över tiden är att förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter olyckor och medverka till samhällets krishantering. Tilldelad ekonomi och resurser i övrigt utgör grundfundamentet i verksamheten. RÖS ska i samverkan med andra öka insikten och förståelsen för vikten av att förebyggande åtgärder vidtas i syfte att förebygga och identifiera möjliga risker samt olyckor. Gullspångs kommuns andel är 8,31 %. Avfallshantering Östra Skaraborg (AÖS) Avfallshantering Östra Skaraborg bildades år 2000 och består av nio medlemskommuner Falköping, Hjo, Karlsborg, Skara, Skövde, Tibro, Töreboda, Gullspång och Mariestad. AÖS ansvarar för den kommunala renhållningsskyldigheten i medlemskommunerna. Ansvaret omfattar avfall som enligt miljöbalken utgörs av hushållsavfall samt avfall hos annan verksamhet, som är jämförligt med hushållsavfall. AÖS vision lyder: "Vi är en av de ledande i Sverige inom kommunal avfallshantering och alla våra invånare sorterar rätt." Kommunalförbundet leds av en direktion och varje medlemskommun representeras av två ledamöter och två ersättare. Skövde kommun innehar ordförandeposten medan posten som vice ordförande alternerar årligen mellan övriga medlemskommuner. Delårsrapport Gullspångs kommun 27(38)
28 Finansiella rapporter Redovisningsmodell och redovisningsprinciper Upplysningar om redovisningsprinciper Delårsrapporten är upprättad i enlighet med lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Samma redovisningsprinciper och beräkningsmetoder har använts i delårsrapporten som i senaste årsredovisning. Intäkter redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska tillgångarna kommer att tillgodogöras kommunen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Fordringar har upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta. Tillgångar och skulder har upptagits till anskaffningsvärde där inget annat anges. Periodiseringar av inkomster och utgifter har skett enligt god redovisningssed. Jämförelsestörande poster Jämförelsestörande poster särredovisas när dessa förekommer i not till respektive post i resultaträkningen. Som jämförelsestörande betraktas poster som är sällan förekommande. Dessutom redovisas alltid kommunens realisationsvinster vid fastighetsförsäljning samt kostnader och intäkter för tomtförsäljning i samband med markexploatering som jämförelsestörande. Intäkter Skatteintäkter Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s augustiprognos 2018 i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Övriga intäkter Investeringsbidrag, anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar tas fr. o m 2013 upp som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att de reducerade det bokförda värdet. Kostnader Avskrivningar Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet exklusive eventuellt restvärde. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Kommunen tillämpar fr o m 2018 komponentavskrivningar av väsentliga anläggningstillgångar (se bilaga Komponentavskrivning i Gullspångs kommun). I samband med övergången till komponentavskrivning har uppdelning skett avseende historiska värden. Finansiella rapporter Kommunens delårsrapport innehåller en resultat- och balansräkning samt därtill hörande noter. För kommunens interna redovisning tillkommer även drift- och investeringsredovisning. Tidigare år har även koncernredovisning upprättats, från och med 2014 års delårsrapport utgår denna redovisning. I rekommendationer från RKR ska den kommunala koncernens räkenskaper redovisas om minst ett av nedanstående villkor är uppfyllda: De kommunala koncernföretagens andel av kommunkoncernens intäkter, vilket omfattar såväl verksamhetsintäkter som skatteintäkter och statsbidrag, uppgår till minst 30 procent. De kommunala koncernföretagens balansomslutning uppgår till minst 30 procent av kommunkoncernens balansomslutning. Inget av dessa villkor uppfylls och därmed ut går koncernredovisningen i delårsrapporten. Delårsrapport Gullspångs kommun 28(38)
29 Finansiell analysmodell Kommunens finansiella ställning analyseras i anslutning till resultaträkning, balansräkning samt driftredovisning. Därtill görs en särskild analys över vilka risker kommunen är exponerad för. Den finansiella analysen ska utvärdera kontrollen över den finansiella utvecklingen, långsiktig och kortsiktig betalningsberedskap och riskförhållande. I den finansiella analysen görs en avstämning mot kommunens övergripande ekonomiska mål. Från och med år 2000 gäller det så kallade balanskravet. Balanskravet kräver att kommunens intäkter ska överstiga kostnaderna. I analysen ska kommunens förmåga att leva upp till detta framgå. Övergripande principer I den löpande redovisningen och vid upprättandet av årsredovisningen följs ett antal övergripande redovisningsprinciper vilka skapat ett normverk som styr innehållet i redovisningsrapporterna. Analysen av den finansiella ställningen och utvecklingen baseras på antagandet av att dessa principer har följts. Principerna är följande: Principen om pågående verksamhet Objektivitetsprincipen Försiktighetsprincipen Matchningsprincipen Principen om öppenhet De principer som tillämpas leder till att en återhållsam bild av kommunernas ekonomi redovisas. Detta innebär exempelvis att skuldredovisning ska ske i enlighet med såväl försiktighetsprincipen som matchningsprincipen. Vidare innebär de etablerade principerna att värdering av tillgångar ska ske med försiktighet. En tillämpning av god redovisningssed innebär således att den ekonomiska redovisningen ger en försiktig och restriktiv beskrivning av utvecklingen och situationer. Redovisningen anger en miniminivå för det ekonomiska läget. Tillämpning av redovisningsprinciper Periodiseringar Periodiseringar på belopp understigande 50 tkr görs i regel inte. Redovisning av hyres/leasingavtal Rek 13.1 Kommunen har inga kontrakt avseende leasing av maskiner och inventarier eller hyra av fastigheter, där kommunen i allt väsentligt intar samma ställning som vid direkt ägande av tillgångarna. Al Redovisning av pensionsförpliktelser Rek 17 och 2.1 Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS17. Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse. Förtroendevalda som har uppdrag på en betydande del av heltid har rätt till pension enligt bestämmelser om pension och avgångsersättning för förtroendevalda (PBF) ingår i beräkningen av pensionsåtagande som avsättning och ansvarsförbindelse. Pensionsskulden redovisas enligt den så kallade blandmodellen Den pensionsskuld som uppkommit under åren 1998 och 1999 samt garantipensioner som beslutades före 1999 redovisas under avsättningar i balansräkningen. Pensionsskuldens finansiella kostnader redovisas som finansiell kostnad i resultaträkningen och ingår i pensionsskulden. KPA:s beräkning har använts för att ta fram skuldens storlek. Löneskatt ingår i pensionsskulden. Pensioner intjänade under år 2018 redovisas som verksamhetskostnad i resultaträkningen och är upptagna som kortfristig skuld i balansräkningen. Pensionsåtaganden inklusive löneskatt som uppkommit före 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Avskrivningar Delårsrapport Gullspångs kommun 29(38)
30 Avskrivningar på kommunens anläggningstillgångar har gjorts enligt metoden linjär avskrivning på historiska anskaffningsvärden till och med Från 2011 ligger nyttjandeperioden som grund för beräkning av avskrivnings- tiden. På tillgångar i form av mark och pågående arbeten görs emellertid inga avskrivningar. Kommunen tillämpar fr o m 2018 komponentavskrivningar av väsentliga anläggningstillgångar (se bilaga Komponentavskrivning i Gullspångs kommun). Skatteintäkter Rek 4.2 Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s augustiprognos. Lånekostnader Rek 15:1 I tillgångarnas anskaffningsvärde ingår inga lånekostnader. Avsättningar och ansvarsförbindelser Rek 10.1 Avsättningar för deponi har tagits upp till del av det belopp som bedöms krävas för att reglera förpliktelsen på balansdagen. Avsättningen avser framtida återställnings- kostnader för sluttäckning av deponi och årlig driftkostnad för att ta hand om lakvatten och deponigas samt utföra provtagningar. De årliga driftkostnaderna beräknas finnas kvar i 30 år efter avslutad sluttäckning. Arbete med deponins sluttäckning har varit begränsat då verksamheten väntar på tillstånd från Länsstyrelsen för det fortsatta arbetet. Jordmassor till sluttäckningen har levererats in till anläggningen och deponin har formats rätt inför sluttäckningen. Ytan som skall sluttäckas är m2. Semesterlöneskuld Semesterlöneskulden avser icke uttagna semesterdagar. Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas semesterlöneskulden som kortfristig skuld. I delårsrapporten redovisas semesterlöneskuld/okompenserad övertid med den summa som redovisades i bokslutet 2017, uppräknad med 2,5 %. Löneskuld Lön som utbetalades i januari innevarande år som tillhörde december 2017 ligger kvar i redovisningen som en kortfristig skuld (timlön, övertid, traktamenten mm). Skillnaden mellan januarilön 2017 och januarilön 2018 regleras i bokslutet. Sammanställd redovisning Rek 8.2 I den kommunala koncernen ingår kommunens bostadsbolag, energibolag och utvecklingsbolag. Inga förändringar har skett under året i kommunkoncernens sammansättning. Sammanställd redovisning redovisas inte i delårsrapporten. Redovisning av derivat och säkringsredovisning 21 Kommunen har inga derivat Delårsrapport Gullspångs kommun 30(38)
Budget 2019, plan Gullspångs kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige
Budget 2019, plan 2020-2021 Gullspångs kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-11-28 Innehållsförteckning Gullspångs kommun... 3 Sammanfattning budget 2019 2021... 4 Invånarantal... 5 Hur används pengarna...
Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna
Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och
Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed
Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Smedjebackens kommun Oktober 2009 Robert Heed Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 2.1 Bakgrund...3 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...3
Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Bedömning 1 5. Sammanfattning av granskningsresultatet
God ekonomisk hushållning
God ekonomisk hushållning Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2016-06-15, 70 Dnr: 2016-00414 / 003 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Dokumentet gäller för: Alla Dokumentet gäller tillsvidare STYRDOKUMENT
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN
30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION
1(9) Budget och. Plan
1(9) Budget 2016 och Plan 2017-2018 2(9) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet, bygger sin samverkan på en gemensam målsättning att få fart på utvecklingen
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentnamn Dokument typ Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2016 Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Ekonomirapport 2014 efter januari månad
Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-02-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter januari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda dokumentet
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2014 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning 2 2.3 Revisionskriterier
Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET
Delårsrapport 2015 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Delårsrapport 2015 Sammanfattning För perioden januari till och med augusti visar för- och grundskola sammantaget en positiv budgetavvikelse om 2,0 mnkr
UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS
UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6
Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017
Ekonomiavdelningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2017 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det
Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287
Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Jokkmokks kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Emmaboda kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2011 Granskning av delårsrapport 2011 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
DANDERYDS KOMMUN Kommunledningskontoret Datum Diarienummer KS 2018/0015 Joakim Nygren
Tjänsteutlåtande 1 (5) Delårsbokslut och prognos 2-2018 Ärende Kommunledningskontoret har upprättat förslag till delårsbokslut för första halvåret samt helårsprognos för 2018. Resultatet efter första halvåret
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN
31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION
Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport Rebecca Lindström Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2016 Mönsterås kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning 1 2. Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN
RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2013-06-13 61 Reviderade av kommunfullmäktige 2016-02-18 3 2016-01-11 Ekonomiavdelningen
Bokslutskommuniké 2014
Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5
Rapport avseende granskning av delårsbokslut per 2016-08-31 Revision KPMG AB Antal sidor: 5 Innehåll 1. Inledning 1 2. Granskningens syfte 1 3. Delårsrapport 1 4. Ansvarig nämnd 1 5. Bedömning 2 6. Sammanfattning
Ekonomirapport 2014 efter februari månad
Ekonomichef Anders Björlin 0490-25 41 07 anders.bjorlin@vastervik.se 2014-03-20 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2014 efter februari månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda
Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november Nykvarns kommun. Granskning av delårsrapport 2016
Revisionsrapport / 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober och november 2016 Nykvarns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehåll 1. Sammanfattning...3 2. Granskning av delårsrapport och
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Fredrik Ottosson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2015 Höörs kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport 2015
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Sofia Nylund Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Tyresö kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och
Budget 2018 och plan
1(8) Budget 2018 och plan 2019-2021 Antagen av: Kommunfullmäktige Antagningsdatum: 2017-06-19 Diarienummer: 2017/51 2(8) Inledning Majoriteten i Älvkarleby kommun, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1
TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven Dokumentbeskrivning Dokumenttyp: Fastställt av: Vision / Policy / Plan / Handlingsplan / Regler Kommunfullmäktige Antagningsdatum:
Ekonomirapport 2016 efter mars månad
Tf Ekonomichef Christina Bäckström 0490-25 40 78 christina.backstrom@vastervik.se 2016-04-18 Kommunstyrelsen Ekonomirapport 2016 efter mars månad Uppföljning I enlighet med det av kommunfullmäktige fastställda
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-04-30 Landstinget Dalarna Emil Forsling Auktoriserad revisor Fredrik Winter Revisor 25 maj 2012 Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning 1 1 Inledning
Delårsrapport. För perioden 2015-01-01 2015-08-31
Delårsrapport För perioden 2015-01-01 2015-08-31 RONNEBY KOMMUN DELÅRSRAPPORT FÖR PERIODEN 2015-01-01-2015-08-31 I nedanstående kommenteras den finansiella utvecklingen avseende rapportperioden, jämte
Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012
FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson
Budget och verksamhetsplan Kultur och fritidsnämnden
och verksamhetsplan 2019 Kultur och fritidsnämnden Innehållsförteckning Verksamhetsplan... 3 Uppdrag... 3 Driftbudget... 3 Styrkort... 4 Verksamhetsplan... 5 Verksamhetsmått... 5 Utblick 2020-2021... 6
Granskning av delårsrapport per
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
bokslutskommuniké 2013
Ärende 29 bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2013 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)
Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat
Finansiell analys kommunen
Finansiell analys kommunen Årets resultat budgeteras till 1, mkr och nettoinvesteringarna uppgår till 15,9 mkr varav ombudgetering 59,8 mkr. Årets resultat motsvarar 1,4 procent av skatteintäkter och generella
Granskning av delårsrapport Vilhelmina kommun
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 2.1. Bakgrund... 4 2.2. Syfte och
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Bollnäs kommun Pär Månsson Hanna Franck Larsson Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0
Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012
4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt
Tertialrapport 1/1 30/4. Fastställt av : Kommunfullmäktige Datum: 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042
Tertialrapport 1/1 30/4 2015 Fastställt av : Kommunfullmäktige : 2015-06-17 Dnr: ATVKS 2015-00383 042 TERTIALRAPPORT Sida 3(15) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 5 Resultat och balans...
Granskning av delårsrapport 2016
Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1
Laholms kommun Granskning av delårsrapport per
Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport Pajala kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund
Månadsrapport mars 2013
Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4
Laholms kommun Granskning av delårsrapport per
Laholms kommun 2016-10-12 Magnus Helmfrid, Anneli Carlsson och Sofie Gydell Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten
Översiktlig granskning av delårsrapport 2015
www.pwc.com/se Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Oktober 2015 Översiktlig granskning av delårsrapport 2015 Vilhelmina kommun Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Lekebergs kommun Anna Gröndahl, Lars Wigström, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattande bedömning...1 Inledning... 3 Bakgrund...
Vi sammanfattar... BUDGET Lomma kommun
Vi sammanfattar... BUDGET 217 Lomma kommun VART GÅR SKATTEPENGARNA? SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR: Övriga avgifter och ersättningar Finansiella intäkter,1% 78,8 % av kommunens intäkter kommer från skatteintäkter,
Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL. Barn- och skolnämnden
Apr 2019 MÅNADSRAPPORT APRIL Barn- och skolnämnden Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Förvaltningsberättelse...4 Ekonomi...4 Resultat...4 Investeringar...5 Personal...6 Antal anställda...6 Hälsa och
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2
1 September
September 2019 2019 1 1 Sammanfattning Befolkningen uppgick efter vecka 39 till 162 728 vilket är 1 694 fler jämfört med årsskiftet. För september månad görs nu en helårsprognos och det är små förändringar
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, fritidshem, gymnasieskola,
Laholms kommun. Rapport från granskning av årsbokslut Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell
Laholms kommun Rapport från granskning av årsbokslut 2016 Magnus Helmfrid Lina Josefsson Sofie Gydell Resultatanalys 30,6 Kommunens totala utfall i jämförelse med budget och föregående år (mnkr) 19,5 13,1
Årsredovisning GULLSPÅNGS KOMMUN
Årsredovisning 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN Driftredovisning Driftredovisningen visar bokslutet i förhållande till beslutad budget. Verksamheternas driftredovisning visar nettoav - vikelserna d.v.s. intäkter
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Övertorneå kommun Conny Erkheikki Aukt revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Översiktlig granskning av delårsrapport 2014
www.pwc.com/se Carl-Stefan von Engeström Mazén Sliwa Roger Burström Oktober 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Tierps kommun pwc Innehåll Syfte, revisionsfrågor, metod och avgränsning Delårsrapportens
En sammanfattning av årsredovisningen för 2014
Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden
Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden 1 Inledning Barn- och utbildningsnämnden ansvarar för förskola, barnomsorg på obekväm arbetstid, pedagogisk omsorg, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, grundsärskola,
Delårsrapport
Revisionsrapport Delårsrapport 2010-06-30 Torsås kommun 15 september 2010 Åsa Bejvall Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 1 2 Inledning... 2 2.1 Bakgrund... 2 2.2 Syfte, revisionsfråga och avgränsning...
Granskning av delårsrapport 2018
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Anneth Nyqvist Certifierad kommunal revisor Lisbet Östberg Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3
Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos
Kommunledningsförvaltningen Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2014 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige
Året som gått - Gullspångs kommun
Året som gått - Gullspångs kommun Kortfattad årsredovisning 2018 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Vi lägger nu verksamhetsåret 2018 till handlingarna och konstaterar att mycket har hänt under året.
Granskning av delårsrapport 2013
Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2
Granskning av delårsrapport 2018
www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2018 Carl-Magnus Stenehav Certifierad kommunal revisor Marcus Madar Oktober 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund...
bokslutskommuniké 2011
bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén
Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015
Ekonomikontoret Bo Lindström Budgetuppföljning 1:a tertialet 2015 - med helårsprognos Kommunstyrelsen ska vid två tillfällen per år (april och augusti) avge en prognos till kommunfullmäktige på det ekonomiska
Årsredovisning 2018 Gullspång kommun
Årsredovisning 2018 Gullspång kommun Kommunfullmäktige 2019-03-25 Innehållsförteckning Kommunstyrelsens ordförande har ordet... 3 Så styrs Gullspångs kommun... 5 En sammanfattning av kommunens ekonomi...
C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400
KOMMUNFAKTA ANTAL INVÅNARE 1 JANUARI (antal) 12000 11900 11800 11700 11600 11500 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 PERSONAL 1 JANUARI (antal) POLITISK STÄLLNING 2014 Parti Mandat 1200 1000 800 600 Antal
Delårsrapport 31 augusti 2011
Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt
Budget 2017, plan Gullspångs kommun. Juni-utgåva Kommunfullmäktige
Budget 2017, plan 2018-2019 Gullspångs kommun Juni-utgåva Kommunfullmäktige 2016-06-20 Innehållsförteckning Gullspångs kommun... 3 Sammanfattning budget 2017-2019... 4 Invånarantal... 5 Hur används pengarna...
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5
Årsredovisning 2015 för Täby kommun
1(117) Årsredovisning 2015 för Täby kommun Kommunfullmäktige 2016-04-25 2(117) Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse... 4 Resultat och utveckling... 4 Befolkningen i Täby... 6 God ekonomisk hushållning...
Kommunens resultat 2018
Kommunens resultat 218 Örnsköldsviks kommun Kommunstyrelsen 5/2 219 Beslut KF 14 Tertialuppföljning, maj Kommunfullmäktige godkänner Tertialuppföljning, maj 218. Kommunfullmäktige anser sig ha tagit del
Granskning av delårs- rapport 2012
Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund
Granskning av delårsrapport 2014
Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor
Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat
Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Fastställd av landstingsfullmäktige 2013-11-25 Reviderad av regionfullmäktige 2015-04-29 Ett utskrivet dokuments giltighet kan ej garanteras Utskriftsdatum: 2015-04-22
Budget 2017, plan Töreboda kommun. Juni-utgåva
Budget 2017, plan 2018-2019 Töreboda kommun Juni-utgåva Innehållsförteckning Välkommen till framtiden - Töreboda 2030... 3 Sammanfattning budget 2017-2019... 4 Invånarantal... 5 Hur används pengarna...
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv
TJÄNSTESKRIVELSE 1(7) Kommunstyrelsens förvaltning Ekonomienheten Vipul Vithlani, Ekonomichef 0171-527 16 Vipul.Vithlani@habo.se Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv
Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv
Finansiell analys - kommunen
Finansiell analys - kommunen Vara kommuns årsresultat budgeteras till 6,2 mkr år, 11,1 mkr år, 11,6 mkr år och 11,8 mkr år. Nettoinvesteringarna år uppgår till 80,5 mkr inklusive beräknad ombudgetering
Granskning av delårsrapport
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Pajala kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning
Tjänsteskrivelse. Utfallsprognos mars 2014
SIGNERAD 2014-03-27 Malmö stad Stadskontoret 1 (2) Datum 2014-03-27 Handläggare Mats Hansson Budgetchef mats.r.hansson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utfallsprognos mars 2014 STK-2014-409 Sammanfattning Årets
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa
Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige
Budget 2011 Prognos 2011 Avvikelse
Kommunstyrelsen Ekonomisk rapport per -05-31 Driftredovisning Tkr Budget Prognos Avvikelse Kommunstyrelsen 81690 81690 - HUL - - - Barn- och utbildningsnämnden 188865 188865 - Socialnämnden 184123 183623
Granskning av delårsrapport 2008
Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål