Planbeskrivning Detaljplan för Södermalm 10:35 i stadsdelen Södermalm, S-Dp

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Samrådshandling Planavdelningen Fredrik Meurling Telefon Sida 1 (20) Planbeskrivning Detaljplan för Södermalm 10:35 i stadsdelen Södermalm, S-Dp Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se

2 Sida 2 (20) Bakgrund Stora tullhuset uppfördes intill Stadsgårdskajen under åren 1906 till 1910 för tullens administration och hantering av varor som skulle förtullas. Mellan genomfördes en genomgripande renovering och ombyggnad av Stora tullhuset för att till större delen inhysa Fotografiska, med utställningslokaler, kafé/restaurang, butik, undervisningslokaler och kontor. Planområdet är i gällande detaljplan utpekat som hamnområde. Östra delen av byggnadens bottenplan används delvis som kryssningsterminal och lagerbyggnad. I övrigt bedrivs verksamheten idag genom tillfälligt bygglov. Planens syfte och huvuddrag Syftet med planen är att möjliggöra museiverksamhet med utställningar och restaurang, kontorsverksamhet samt hamnverksamhet. Miljöbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL eller MB att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktsplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. Tidplan Planarbetet genomförs med standardförfarande och nästa tillfälle som ärendet ska redovisas för stadsbyggnadsnämnden blir vid antagandet. Om inriktningen av planarbetet förändras, eller om det påverkas av nya förutsättningar av betydelse, ska ärendet dock redovisas för nämnden för nytt ställningstagande redan efter plansamrådet. Tidplan: Samråd Kvartal Granskning Kvartal Antagande Kvartal

3 Sida 3 (20) Innehåll Bakgrund... 2 Miljöbedömning... 2 Tidplan... 2 Inledning... 4 Handlingar... 4 Bakgrund... 4 Planens syfte och huvuddrag... 5 Behovsbedömning... 5 Plandata... 5 Tidigare ställningstaganden... 6 Förutsättningar... 8 Natur... 8 Geotekniska förhållanden... 8 Hydrologiska förhållanden... 8 Befintlig bebyggelse... 9 Karaktärsdrag... 9 Landskapsbild/stadsbild Kulturhistoriskt värdefull miljö Gator och trafik Störningar och risker Planförslag Ny bebyggelse Byggnadsdelar med särskilda kulturvärden Utförande Tillgänglighet Teknisk försörjning Konsekvenser Miljökvalitetsnormer för vatten Strandskydd Förorenad mark Störningar och risker Tidplan Genomförande Organisatoriska frågor Verkan på gällande detaljplaner Fastighetsrättsliga frågor Ekonomiska frågor Genomförandetid... 20

4 Sida 4 (20) Inledning Handlingar Planhandlingar Planförslaget består av plankarta med bestämmelser. Där höjder förekommer redovisas dessa i höjdsystemet RH2000. Till planen hör denna planbeskrivning. Utredningar Utredningar som tagits fram under planarbetet är Förslag till skyddsbestämmelser i ny detaljplan Stora Tullhuset (Tyrens ) Riskbedömning, ny detaljplan Stora Tullhuset (Bengt Dahlgren, Medverkande Planen är framtagen av Fredrik Meurling på stadsbyggnadskontorets planavdelning i Stockholm. Bakgrund Stora tullhuset uppfördes intill Stadsgårdskajen under åren 1906 till 1910 för tullens administration och hantering av varor som skulle förtullas. Ritningarna har knutits till Ferdinand Boberg även om de inte är signerade av honom själv. Byggnaden inrymde varuhallar, utlämningshallar och expeditionslokaler. Under åren påbyggdes byggnadens lägre del med en våning, då även den östra kontorsdelen breddades något åt väster. Mellan 1914 och 2008 gjordes endast mindre ändringar och hyresgästanpassningar i byggnaden. Mellan genomfördes en genomgripande renovering och ombyggnad av Stora tullhuset för att till större delen inhysa Fotografiska, med utställningslokaler, kafé/restaurang, butik, undervisningslokaler och kontor. Bland annat öppnades och glasades täckta lastluckor på plan 3. Skärmtak och portar vid museets nya entré i väster och lastbryggan i öster ändrades. Den ursprungliga lastkajen som löpt runt hela byggnaden återskapades. Mot sjösidan finns utrymme mellan byggnaden och kajen med körbanor till Viking Lines båtar utökades restaurangens yta och den fick även en ny köksdel samt nya WC-utrymmen. Planområdet är i gällande detaljplan utpekat som hamnområde. Östra delen av byggnadens bottenplan används delvis som

5 Sida 5 (20) kryssningsterminal och lagerbyggnad. I övrigt bedrivs verksamheten idag genom tillfälligt bygglov. Planens syfte och huvuddrag Syftet med planen är att möjliggöra museiverksamhet med utställningar och restaurang, kontorsverksamhet samt hamnverksamhet. Syftet är också att skydda det betydande kulturhistoriska värdet genom skyddsbestämmelser i detaljplanen. Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra en sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. De åtgärder som medges i detaljplanen bedöms inte: stå i konflikt med de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden (MB kap. 3) stå i konflikt med de särskilda bestämmelserna för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet (MB kap. 4) medverka till att miljökvalitetsnormerna överskrids (MB kap. 5) Plandata Läge, areal, markägoförhållanden Planområdet utgörs i stora drag av den befintliga byggnaden Stora Tullhuset, vilket ligger vid stadsgårdshamnen på Södermalm mellan Stadsgårdsleden och kajkanten mot Strömmen. Planområdet är ca 3300 kvm. Marken ägs av Stockholm stad och arrenderas av Stockholms Hamn.

6 Sida 6 (20) Gul ring markerar läget för planområdet. Tidigare ställningstaganden Regionplan Planeringsmål att uppnå till 2030 är bl.a. att värdefulla natur, kultur- och rekreationsmiljöer värnas och vidareutvecklas (RUFS 2010). Översiktsplan Planområdet är i översiktsplanen (ÖP Promenadstaden) utpekat som hamnområde. Översiktsplanen anger följande planeringsinriktningar: - I planeringen ska staden bevara och utveckla de kulturhistoriska värdena och tillgodose riksintressen för kulturmiljövärden. - I samband med fortsatt planering ska behovet av lokaler som passar för kulturlivet studeras. I förslag till godkännande för ny översiktsplan anges: - Kulturmiljöns värden ska fortlöpande identifieras, säkerställas, tas omhand och utvecklas. - Bebyggelse som är kulturhistoriskt värdefull och har betydelse för stads- och landskapsbilden ska ses som en resurs i stadsutvecklingen. Kajstrategi Stockholms hamnars kajstrategi beskriver hur stadens kajutrymmen ska användas och vilka principer som bör gälla. Stadsgården och Masthamnen beskrivs som nödvändiga områden

7 Sida 7 (20) för färje- och kryssningstrafiken och området ingår i riksintresset Stockholms hamn. Detaljplan I gällande detaljplan Pl. 7400A (LK 1973) är området markerat som övergångsbestämmelse där ny byggnad inte får uppföras. Pågående planarbete Rakt under Stora Tullhuset pågår arbetet med en ny detaljplan i nord- sydlig riktning vars syfte är att möjliggöra en utbyggnad av tunnelbanan. (dnr 2014:18909) Kommunala beslut i övrigt Stockholms hamnar har sökt bygglov för den befintliga verksamheten. Eftersom verksamheten inte är förenlig med gällande detaljplan har stadsbyggnadsnämnden beslutat att ge anstånd för bygglovet med grund i föreliggande detaljplaneprocess. Riksintressen Planområdet är en del av Stockholms innerstad, som av Riksantikvarieämbetet bedömts vara en kulturmiljö av riksintresse enligt miljöbalken (3 kap. 6 MB). Riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården omfattar Stockholm innanför tullarna och Djurgården. Riksantikvarieämbetet har 1997 motiverat sin bedömning med att Stockholm är en storstadsmiljö som präglats av att vara landets politiska och administrativa centrum, de speciella topografiska och kommunikationsmässiga förutsättningarna, samt hur Stockholm speglar utvecklingen av stadsplane- och byggnadskonsten genom tiderna samt karaktäristiska verksamheter, dit sjöfartsstaden hör. Stadsgården innefattas i riksintresset stadens front mot vattenrummen. Stockholms hamn har pekats ut som riksintresse för kommunikation. Befintlig väg 222/260 har också pekats ut som riksintresse, då dessa utgör en anslutning till utpekad hamn av riksintresse. Farleden inklusive buffertzoner är en allmän farled och berör sträckan Fjäderholmarna Stadsgården med farledsklass 1 och har pekats ut som riksintresse. Saltsjöbanan har pekats ut som riksintresse för kommunikation. Järnvägen går mellan Slussen och Saltsjöbaden och är av särskild regional betydelse.

8 Sida 8 (20) Strandskydd Det generella strandskyddet är 100 meter på land och vatten från strandlinjen. Under förutsättning att föreliggande detaljplan vinner laga kraft upphävs den nu gällande detaljplanen inom planområdet. Det innebär att strandskyddet återinträder. Se vidare sidan 17. Förutsättningar Natur Mark och vegetation Planområdet utgörs uteslutande av byggnaden Stora Tullhuset och tillhörande trappor. Ingen vegetation eller andra markytor ingår. Geotekniska förhållanden Markförhållanden Stora Tullhuset är uppfört på berg. Ras/skred Bergväggen som löper längs med Stadsgårdsleden söder om planområdet undersöks regelbundet av Stockholm stad för att bedöma riskerna för ras, och vid en sådan företeelse förebygga att det inträffar. Riskerna för ras och påverkan inom planområdet bedöms som mycket små. Hydrologiska förhållanden Översvämningsrisker För dimensionering av översvämningsskyddet för år 2100 läggs en halvmeter på det högsta uppmätta vattenståndet. En halvmeter motsvarar en övre gräns för hur mycket havsytans nivå kan komma att stiga under perioden sett som ett globalt medelvärde (SMHI, 2012) baserat på tillgängliga internationella sammanställningar och bedömningar samt med hänsyn taget till landhöjningen i Stockholm. Ovanpå detta läggs ytterligare 40 cm i Saltsjön. Vattenståndet år 2100 i Saltsjön blir då +2,19 i höjdsystemet RH 2000.

9 Sida 9 (20) Tröskelnivån mot kaj och Stadsgårdsleden ligger på +2,9 meter i RH2000. Denna nivå ansluter till befintlig nivå på Stadsgårdsleden och innebär att det finns en ytterligare marginal på cirka 0,7 meter till det beräknade extremvattenståndet. Extremvattenståndet är det högsta sannolika havsvattenståndet i Saltsjön i slutet på seklet då hänsyn tagits till landhöjning, stigande havsnivåer och vindpåslag. Vattenskyddsområde Planområdet ingår inte i något vattenskyddsområde, varken primärt eller sekundärt. Miljökvalitetsnormer för vatten Planområdet berör vattenförekomsten Strömmen (SE ), den västra delen av Saltsjön som tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt. Med Strömmen avses vattenområdet från Slussen och Strömbron i väster till Blockhusudden i öster. Dagvatten Dagvatten från planområdet leds i kommunala ledningar till Henrikdalsverket där det renas och skickas sedan vidare till recipienten som är Saltsjön. Befintlig bebyggelse Stora Tullhuset ritades av Ferdinand Boberg, vars typiska dekor ses vid portalen mot Stadsgårdsleden. Det stod klart 1910 och påbyggdes 1914 och omkring Förtullningen upphörde Tullverket behöll skola och arkiv till 1990-talet byggdes huset om för nuvarande verksamhet. Karaktärsdrag Stora Tullhuset uppfördes för en specifik verksamhet och är en karaktäristisk representant för det tidiga 1900-talets hamnverksamhet i Stockholm. Av byggnaderna som uppfördes utmed Stadsgårdskajen under den här perioden finns idag endast Stora Tullhuset bevarat. Byggnadens mest framträdande karaktärsdrag är de tunga tegelmurarna som markeras med horisontella listverk i granit. Horisontaliteten förstärks av horisontellt placerade fönster. Andra tidstypiska drag är tinnarna som pryder takkanterna, detaljer som burspråket med klockan på norra fasaden och stenportalen på södra fasaden.

10 Sida 10 (20) Interiört är Stora Tullhuset indelat i en högre och lägre byggnadskropp där kontorslokalerna ursprungligen var placerade i den högre medan den lägre inhyste lagerverksamhet. Kontorsutrymmena har till stor del bevarat den ursprungliga planlösningen liksom mycket av dess utsmyckning. De före detta lagerutrymmena utgörs av stora rum. Den före detta oinredda råvinden inrymmer sedan 2010 kafé/restaurang, kontor med mera. Utställningslokaler har i stor utsträckning ett utseende som speglar byggnadens ålder och redovisar tydligt konstruktion och stommar. Lagerutrymmena berättar än om hur byggnaden använts sedan uppförandet och verksamheten som tullhus. I källarplan finns främst kapprum, serviceutrymmen och undervisningslokaler. Stora Tullhuset 1924, foto från stadsmuseets hemsida, fotograf okänd.

11 Sida 11 (20) Gavel från väster, entré till Fotografiska med konstverk till höger Norra sidan av byggnaden

12 Sida 12 (20) Byggnadens ena gavel sett från öster. Lastintag och entréer till kontor. Ombyggnaderna medförde en del oundvikliga åtgärder som berörde kulturhistoriska värden, framför allt: förändringar av takstolar på lågdelen, framför allt höjning av hanbjälkar nya dörrar och utbyte av några dörrar i lokaler och i trapphus håltagningar i stommen rekonstruktion av trapphusens äldre färgsättning i väggar och tak utbyte och lagningar av skadat fasadtegel och natursten samt förlorad puts ändring av fönster p g a säkerhets-, ljud- och klimatkrav Landskapsbild/stadsbild Stadsgården domineras av den karaktäristiska bergvägg som löper i väst-östlig riktning. Stadsgården består i övrigt i huvudsak av trafik- och hamnytor. Till landskapsbilden kan tilläggas de återkommande båtar och färjor som lägger till längs kajen. Stora Tullhuset är tillsammans med Birkaterminalen de enda husen på kajen. Storleken på Stora Tullhuset har stark påverkan på stadsbilden. Kulturhistoriskt värdefull miljö Stora Tullhuset har i Stadsmuseets klassificering blivit tilldelad grön klass. Det är den näst högsta klassning som en byggnad kan få. Detta betyder att den är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt. För

13 Sida 13 (20) fastigheten är därmed, förutom de generella paragraferna i PBL kap 3 10 (varsamhet) och 3 13 (underhåll), även PBL kap 3 12 (förvanskning) tillämplig. Stora Tullhuset och Stadsgårdshamnen ingår även i riksintresseområdet Stockholms innerstad med Djurgården, utpekat av riksantikvarieämbetet. Det innebär att bebyggelsemiljön har så höga kulturvärden att det är av nationellt intresse och det kulturhistoriska värdet ska ges företräde för motstående intressen. Det ställer även krav på ny bebyggelse inom riksintresset och förändringar av den befintliga bebyggelsen. Gator och trafik Gatunät Stadsgården utgörs till stor del av Stadsgårdsleden som passerar nära Stora Tullhuset. Trafikflödet är ca årsmedeldygn. Tung trafik, trafik med farligt gods och omfattande busstrafik sker på leden. Sett över hela dygnet är flödet större in till stadens centrum än åt motsatt håll. Från leden går mindre trafikmängder ut på kajen framför Stora Tullhuset och vidare österut. Gång- och cykeltrafik Parallellt med Stadsgårdsleden går en gångväg och en cykelväg. Trafikkontoret har för avsikt att bredda dessa. För att möjliggöra det ska ett körfält för motortrafiken österut tas bort. Planerna och arbetet med trafiken ingår inte i föreliggande detaljplan. Kollektivtrafik Närmaste kollektivtrafik är vid kollektivtrafiknoden Slussen. Där finns både tunnelbana, lokalbussar och regionala bussar. Det finns inga busshållplatser i direkt närhet till Stora Tullhuset då det omöjliggörs av de stora trafikflödena. Tillgänglighet Från Slussen, och även Londonviadukten i öster, finns det gångoch cykelväg till Stora Tullhuset. Det går även för vissa sträckor gå längs kajen. Det finns inga nivåskillnader i marken förutom trottoarkanter. Parkering för rörelsehindrad finns i anslutning till

14 Sida 14 (20) byggnaden. Ramper finns in till byggnaden och i byggnaden finns hissar. Röda sträck och pilar visar gång- och cykelvägar. Störningar och risker Luft, lukt Luftkvaliteten i området idag påverkas framför allt av lokala avgasutsläpp från trafiken på Stadsgårdsleden. Området är hårt belastad med avseende på luftföroreningar men ytvägnätet präglas av en tämligen öppen och välventilerad miljö. Den sträcka som Stora Tullhuset utgör innebär en sämre ventilering, då avgaserna är något instängd mellan berget och byggnaden, vilket ökar halten av kväveoxid och Partiklar (PM10). Dock så överskrids inte normen för kväveoxid på 60 μg/m3 respektive 50 μg/m3 för PM10 år Buller, vibrationer Ett genomförande av detaljplanen medför inget ökat buller eller vibrationer. Farligt gods Stadsgårdsleden (väg 222) är sekundär led för farligt gods. Det är ca 16 transporter med farligt gods per år längs Stadsgårdsleden. Individrisken och samhällsrisken med avseende på transporter av farligt gods är acceptabelt låg. Det finns därför inget behov av åtgärder i detta avseende. Påseglingsolyckor De olycksscenarier som utretts är kajkollisioner med större fartyg, så som passagerarfartyg och kryssningsfartyg. Påsegling 1 Luftkvalitetsutredning för bussterminal vid slussen, SLB-analys 2016

15 Sida 15 (20) av något sådant fartyg påverkar inte Stora Tullhuset eller utgör någon risk för människor i byggnaden. Inga åtgärder bedöms nödvändiga. Planförslag Planförslaget bekräftar pågående verksamhet vilket är museiverksamhet med utställningar och restaurang, kontorsverksamhet samt hamnverksamhet. Detaljplanen omfattar byggnaden Stora Tullhuset och sträcker sig ut över de trappor och ramper som leder in i byggnaden. Förutom planbestämmelser för verksamheten fastställs även skyddsbestämmelser för att bevara det starka kulturmiljövärde som byggnaden utgör, i sig självt och, i sitt sammanhang i riksintresset Stockholms innerstad. Ny bebyggelse Ingen ny bebyggelse föreslås i detaljplanen. Planen utgår från den befintliga byggnaden Stora Tullhuset. Bestämmelser på plankartan: R1 Kultur, museiverksamhet, restaurang/kafé K Kontor, konferenslokaler och tjänsteverksamhet. V Hamn, kompletterande kontorsverksamhet, handel och service som hör till sjötrafikens behov. Byggnadsdelar med särskilda kulturvärden Planförslaget ska säkerställa värdet och utformningen av Stora Tullhuset. I den antikvariska förundersökningen framhålls vissa byggnadsdelar som särskilt värdefulla. Dessa utgörs av: Ursprunglig stomme, med tillhörande planlösning, rumssamband och rumsvolymer Samtliga ursprungliga väggar Ursprungliga planlösningar med tillhörande dörr- och fönsteröppningar Trapphusen Rumshöjder och volymer Pelarkonstruktionen i betong Takstolskonstruktionen Välvda innertak i betong Stomkomplement och ursprunglig och/eller äldre fast inredning Ursprungliga och äldre fönster med tillhörande snickerier och beslagning

16 Sida 16 (20) Ursprungliga och äldre dörrsnickerier med tillhörande snickerier och beslagning Golvsocklar och övriga snickerier såsom väggpaneler Trapplopp av kalksten Räcken och detaljer i gjutjärn och smide Ursprungliga ytskikt och utsmyckningar samt senare tillägg enl. nedan Ursprungliga golv av betong, sten och trä Väggmålningar i lagerlokalerna Resterande delar av ursprungliga tekniska system Ursprungligt system för självdrag Hiss med hissmaskineri Klocka Den genomgripande renoveringen och ombyggnaden följde ett antal övergripande antikvariska principer som bör gälla även vid framtida ändringar: Ursprunglig planlösning bör i första hand eftersträvas och där förändringar görs ska dessa vara reversibla Låt ursprungliga visioner om ljusinsläpp, rummens takhöjd prägla framtida ombyggnader Behåll och renovera ursprungliga material och detaljer (enligt förteckningen ovan) Låt nytillskott präglas av den ursprungliga visionen om hög kvalitet på material och utförande, vilket inte behöver betyda att de måste ges samma gestaltningsmässiga uttryck Utförande Schaktning får inte ske djupare än -60 meter under nollplanet. Tillgänglighet Inom planområdet bekräftas de ramper, trappor och hissar som redan finns i och utanför byggnaden. En ramp går längs långsidan av huset upp till entré-nivån. Det finns två trapphus i byggnaden där båda har hiss som når alla våningsplan. Teknisk försörjning Avfallshantering Soprum finns i den östra delen av byggnaden. Soptransporter angör öster om byggnaden med in- och utfart längs kajen, från Stadsgårdsleden.

17 Sida 17 (20) Räddningstjänst Utrymning sker genom nödutgångar som mynnar till lastkajen som går parallellt med byggnadens norra långsida. Från denna kan man ta sig till gatan som går parallellt med kajlinjen och vidare väster eller österut. Ett staket hindrar fall i vattnet längs sträckan. Uppställningsplats för räddningstjänstens fordon sker i huvudsak vid byggnadens kortsidor. Konsekvenser Miljökvalitetsnormer för vatten Planförslaget bedöms inte påverka vattenkvaliteten negativt i Saltsjön eftersom näringsämnen eller förorenande ämnen inte tillförs. Dagvatten från planområdet leds till det kommunala dagvattennätet. Vatten från avloppsledningen renas sedan vid Henriksdals reningsverk för att sedan släppas ut i Saltsjön. Planen bedöms inte negativt påverka förutsättningarna att nå miljökvalitetsnormerna för vatten. (NIRAS maj 2016, Resultatsammanställning flöden och föroreningsinnehåll i dagvatten från Stadsgården. Strandskydd Strandskyddet avses att på nytt upphävas för planområdet då det är avgörande för ett genomförande av detaljplanen. Stadsbyggnadskontoret bedömer enligt vad som utvecklas nedan att ett upphävande av strandskyddet inom planområdet inte motverkar strandskyddets syften och det finns särskilda skäl för ett sådant beslut. 1. Området som upphävandet avser har tagits i anspråk på ett sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften Idag är i stora delar strandskyddsintresset utsläckt i området. Planområdet är redan ianspråktaget och tidigare planlagt. Förutvarande verksamheter, byggnader och vägar har sedan lång tid tillbaka tagit de aktuella markytorna i anspråk. Strandskyddat område består uteslutande av Stora tullhuset. Det djur- och växtliv som finns är mycket begränsat. Djur- och växtliv i området bedöms inte i någon nämnvärd omfattning komma att påverkas av planen. 2. Området är väl avskilt från området närmast strandlinjen Planområdet som omfattas av strandskydd sträcker sig inte till strandlinjen. Norr om planområdet går en kaj och väg. Denna väg

18 Sida 18 (20) avskiljer planområdet från området närmast vattnet och är allmänt tillgänglig förbi planområdet. 3. Anläggningen är också av sådant kulturhistoriskt intresse att den inte kan förflyttas eller återuppföras på någon annan plats. Förorenad mark Detaljplanens genomförande innebär inga behov av arbeten i mark. Om några markarbeten likväl ska företas gäller miljöbalkens allmänna hänsynsregler och en föregående markundersökning bör göras. Störningar och risker Buller Detaljplanen medger kultur- och museiverksamhet. I markanvändningen inryms evenemang som kan bidra med buller. Exempelvis kan det vara tal om evenemang med musik. Bullret ska inte påverka intilliggande bebyggelse negativt och regleras i enlighet med miljöbalkens 2 kap. Allmänna hänsynsregler. Luft, lukt Ett genomförande av detaljplanen innebär ingen omgivningspåverkan av luft eller lukt. Tidplan Samråd Kvartal Granskning Kvartal Antagande Kvartal Genomförande Organisatoriska frågor Ansvarsfördelning Eftersom Stora Tullhuset är en redan existerande byggnad innebär ett genomförande av planen inget krav på nybyggnation. Förhållandena mellan aktörerna förblir de samma som innan denna detaljplans laga kraft. Stockholm stad äger marken, Stockholms Hamn arrenderar marken och hyr ut till verksamhetsutövare.

19 Sida 19 (20) Lantmäterimyndigheten ansvarar för eventuella fastighetsbildningsåtgärder, på fastighetsägarens initiativ och bekostnad. Lämplighet avseende fastigheters utformning mm prövas vid lantmäteriförrättning. Huvudmannaskap Marken planläggs för kommunalt huvudmannaskap. Ingen allmän plats finns inom planområdet. Avtal Arrendeavtal mellan Stockholm stad och Stockholms Hamn är tecknat. Verkan på gällande detaljplaner Planförslaget innebär att gällande detaljplan Pl. 7400A (LK 1973) helt upphör att gälla inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning För detaljplanens genomförande krävs fastighetsbildning. Planen medger att en fastighet för kontors- och kulturändamål mm bildas genom fastighetsreglering och avstyckning från Södermalm 10:35 och 10:34. Angöring av fastigheten kan säkras med servitut över angränsande kvartersmark för hamntrafikområde inom Södermalm 10:34 och 10:35. Bilden illustrerar aktuell fastighetsbildning. En ny fastighet för kulturell verksamhet mm. (blå avgränsning) bildas av del av Södermalm 10:34 (röd yta) och del av Södermalm 10:35 (gul yta)

20 Sida 20 (20) Ekonomiska frågor Inga nya investeringar förknippas med ett genomförande av detaljplanen. Genomförandetid Genomförandetiden slutar 5 år efter det att planen vunnit laga kraft.