Detaljplan för Hammarbyhöjden 1:1, område vid kv Regndroppen i stadsdelen Björkhagen, Dp

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET SAMRÅDSREDOGÖRELSE PLANAVDELNINGEN JOHAN FILIPSSON SID 1 (26) TFN Detaljplan för Hammarbyhöjden 1:1, område vid kv Regndroppen i stadsdelen Björkhagen, Dp Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 2 Förslagets syfte och huvuddrag... 2 Hur samrådet bedrivits... 2 Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden... 2 Allmänt om utvecklingen och planprocessen... 2 Kulturhistoriska värden och miljö... 5 Föreslagen bebyggelse... 6 Park och rekreation... 8 Gator och trafik... 9 Olägenheter för grannar Tekniska frågor och försörjning Övriga frågor Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Inkomna synpunkter Statliga och regionala myndigheter och förbund Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Övriga remissinstanser Sakägare enligt fastighetsförteckning Övriga, ej sakägare Sammanfattning Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny bostadsbebyggelse inom del av fastigheten Hammarbyhöjden 1:1 vid kvarteret Regndroppen i stadsdelen Björkhagen. Planförslaget sändes ut på samråd under perioden 14 december januari Under samrådet har 30 skriftliga yttranden inkommit. Flera remissinstanser tillstyrker planförslaget. Länsstyrelsen har inget att erinra. Skarpnäcks stadsdelsnämnd stödjer förslaget då området väl lämpar sig för den föreslagna bebyggelsen. Skönhetsrådet anser att det arkitektoniska anslaget är bra. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att hänsyn har tagits till den befintliga naturmiljön och har därav inget att erinra. Stadsmuseet avstyrker den södra radhuslängan då den skulle påverka områdets karaktär på ett negativt sätt. Ifrån närboende har 14 yttranden inkommit med totalt 40 underskrifter. Boende är huvudsakligen negativa till projektet, framförallt beträffande ianspråkstagande av parkmark, förslagets förhållande till kulturmiljö och olika olägenheter. Kontorets sammanfattande bedömning är att de inkomna synpunkterna kan hanteras och vidarestuderas i det fortsatta arbetet. Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (26) Bakgrund Förslagets syfte och huvuddrag Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny bostadsbebyggelse inom del av fastigheten Hammarbyhöjden 1:1 vid kv. Regndroppen i stadsdelen Björkhagen. Hur samrådet bedrivits Plansamråd för aktuell detaljplan pågick under perioden 14 december januari Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. Annons om samråd och samrådmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i Söderort den 27 december Samrådsförslaget visades på Tekniska Nämndhuset, i stadsdelens lokaler samt på stadsbyggnadskontorets hemsida. Samrådsmöte hölls i stadsdelens lokaler, Björkhagsplan 6 den 10:e januari Ca 30 besökare kom till mötet. Företrädare från stadsbyggnadskontoret, exploateringskontoret och byggherren tillika arkitekten deltog. De frågor som diskuterades vid mötet var i stora drag de samma som inkommit skriftligt under samrådsperioden och redovisas i denna samrådsredogörelse. Ämnesvisa synpunkter och stadsbyggnadskontorets ställningstaganden Nedan redovisas ämnesvis de synpunkter som inkom under samrådet. Stadsbyggnadskontorets kommentarer och ställningstagande redovisas i kursiv stil efter varje ämne. Allmänt om utvecklingen och planprocessen Bristfällig stadsplanering Några boende upplever att helhetssynen i Stockholms stadsplanering är bristfällig. Planeringen har kommit till stånd efter att ett antal byggbolag har ansökt om markanvisning. För närvarande menar de att det verkar vara huggsexa om varje obyggd fläck. Byggföretagen ser vinstintresset i första hand eftersom de också får köpa mark till förmånligt pris. Stadsbyggnadskontorets kommentar Stockholm är i kraftig expansion. Enligt vision 2030 ska Stockholm växa till en miljonstad Det innebär en ökning med cirka 20 procent från dagens invånarantal. Därför behöver vi utveckla en mer tätbebyggd stad. För närvarande pågår flera större byggprojekt, bl.a. Hagastaden och Norra Djurgårdsstaden där bostadsbyggandet beräknas pågå till En mycket stor andel av stadens nya bostäder tillkommer dock genom de mindre förtätningsprojekten. Stockholms stad är en stor markägare. Exploateringskontoret ansvarar för anvisning av mark. Vid markanvisning ska flera av stadens intressen vägas samman. Den så kallade Stockholmsmodellen bygger på att byggherrarna själva är aktiva och tar initiativ till möjliga projekt och ansöker om markanvisning. Tillvägagångssättet är inte unikt för aktuellt projekt. Samtidigt

3 SID 3 (26) jobbar staden aktivt med att bedöma var det är lämpligt med ny bebyggelse. Försäljning av mark ska ske till marknadsmässigt pris. Skatteverkets taxeringsvärden ligger inte till grund för stadens markförsäljningspris. Staden utgår i huvudsak från senast tillgängligt ortsprismaterial inklusive resultatet av genomförda anbudstävlingar då bedömning av markförsäljningspris görs för mark som ska bebyggas. Stadens detaljplanering utgår från den kommunövergripande översiktsplanen. I Promenadstaden, stadens nya översiktplan, uttrycks en intention om en tätare närförort med tydligare sammankopplingar. Aktuellt planområde är särskilt utpekat som en del i den centrala stadens utvidgning. Oavsett om det gäller planering av nya områden eller som i detta fall förändringar i befintliga områden har stadsbyggnadskontoret till uppgift att väga samman allmänna och enskilda intressen samt att bevaka inverkan på stads- och landskapsbild. Förändring sedan startpromemoria Flera närboende ställer sig frågande till varför projektet har utökats med två ytterligare radhus gentemot vad som presenterats i startpromemorian. Förslaget som presenterades i start-pm var bättre. Vidare framgick inte 50-taslsradhusens grönklassning i tjänsteutlåtandet. I startpromemorian beskrivs det aktuella projektet, inklusive byggherrens första skisser, och vad planen i huvudsak kommer att behandla. Kontoret har gjort bedömningen att det är möjligt att pröva en förtätning av radhus inom det markanvisade området i en planprocess. I en startpromemoria föreslår kontoret att själva planprocessen påbörjas. Start-pm uttrycker en viljeriktning men är ingen garanti eller löfte för vilken utformning som kan komma att genomföras. För en långsiktigt hållbar planering ska markresurser i goda lägen utnyttjas så effektivt som möjligt samtidigt som en avvägning till platsens förutsättningar görs. Planområdet har nära till service och kommunikationer. Det finns även teknisk infrastruktur som genom ny bebyggelse får en högre utnyttjandegrad. Föreslagna radhus, som arbetades fram efter start-pm, är till stor del ett resultat av efterföljande diskussion med ledningsägare. För att klara erforderliga skyddsavstånd har bredden hos respektive radhus minskats gentemot vad som presenterats i start-pm. De tio planerade radhusen drar nytta av läget och skapar ett sammanhållet gaturum, vilket bedöms överensstämma med översiktsplanens intentioner för området. Kontoret konstaterar också att stadsdelsnämnden stödjer förslaget med 10 radhus. Tvärtemot vad boende anför så framgick 50-talsradhusen grönklassning i tjänsteutlåtandet.

4 Demokratisk orättvisa Närboende framhåller att grannarna i kvarteret Regndroppen har kontaktats i ett tidigare skede gällande planerna. Övriga har således inte haft samma möjlighet att samråda och påverka. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 4 (26) Stadsbyggnadskontorets kommentar Byggherren har på eget initiativ visat illustrationer på tilltänkta radhus för blivande husköpare samt för boende i kvarteret Regndroppen innan samrådet. Planförslaget utgörs dock inte av illustrationer utan av plankartan med bestämmelser samt tillhörande beskrivning. Det är de byggrätter som finns i detaljplanen som reglerar hur kvartersmarken får användas och inget annat. Kontoret har samrått om förslaget till detaljplan enligt plan- och bygglagen och information har skickats till remissinstanser och sakägare enligt fastighetsförteckningen. Samtliga berörda har haft samma tid att se samrådshandlingarna och ta del av planförslaget. Den som har haft synpunkter på förslaget har kunnat inkomma med dessa skiftligt till stadsbyggnadskontoret under samrådsperioden. Nästa skede i processen, dvs. granskningsskedet, är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. Inför granskningsskedet informeras boende på nytt. Tidigare bedömning av platsen Några boende framhåller att kommunen tidigare har lovat att berörd parkmark ska fredas från ny bebyggelse. Detta utlovades i samband med byggnation av kvarteret Regndroppen för tio år sedan men också för fem år sedan då fanns idé om att bygga en provisorisk förskola på platsen. Hur kommer det sig att det nu plötsligt är aktuellt att bebygga? Stadsbyggnadskontorets kommentar Staden är inte statisk utan förändras och utvecklas fortlöpande. Tidigare bedömningar av platser kan omprövas. Lämplighetsbedömningar görs med hänsyn till förhållandena på platsen och föreliggande behov, vilka förändras över tid. Exploateringsnämnden har begärt att stadsbyggnadsnämnden ändrar detaljplanen för området. Stadsbyggnadsnämnden har i sin tur uppdragit stadsbyggnadskontoret att pröva en förtätning av radhusbebyggelse i en detaljplaneprocess. För en provisorisk åtgärd, så som en tillfällig förskola, kan tidsbegränsat bygglov beviljas i strid mot gällande plan. Stadsdelen sökte tidsbegränsat bygglov i slutet av Stadsdelen drog senare tillbaka sin ansökan då det visat sig att en befintlig fjärvärmeledning finns i området. En provisorisk åtgärd motiverar inte flytt av ledningar. Aktuellt projekt avser en ändring av gällande detaljplan innan det är fråga om bygglovsprövning.

5 SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 5 (26) Kulturhistoriska värden och miljö Stockholms stadsmuseum anser att uppförande av en radhuslänga norr om Halmstadsvägen inte skulle påverka områdets karaktär negativt. Föreslagen radhusbyggnad söder om Halmstadsvägen avstyrks då den skulle påverka områdets karaktär på ett negativt sätt. Flera närboende meddelar att projektet inte tar hänsyn till områdets kulturhistoriska värden. Den planerade bebyggelsen kommer att ändra områdets karaktär. Projektet innebär ett brott mot bestämmelse i PBL 8 kap 13. Även parkmarken tillhör den värdefulla helhetsmiljön. Kontoret delar uppfattningen om att området och stadsdelen är en attraktiv och värdefull miljö, varför utgångspunkten bör vara att dess karaktär och grammatik ska respekteras. Med tanke på omgivande bebyggelses arkitektoniska värden och klassning ska kvalitetskraven på tillägg vara höga.

6 SID 6 (26) Stadsmuseets klassificering ligger som underlag vid bl.a. detaljplanering samt bygglovprövning. Av klassificeringen framgår att Björkhagen som helhet är utpekat som ett kulturhistoriskt värdefullt område. Stadsdelen rymmer i sin tur fastigheter med olika klassning. Planområdet angränsar till fastigheter som har grön- och gulklassats. Planområdet ingår i ett kulturhistoriskt värdefullt område men omfattar inte en klassad fastighet. Området omfattas heller inte av skyddsbestämmelser i en detaljplan, riksintresse eller byggnadsminne. Det s.k. förvanskningsförbudet i 8 kap 13 PBL, som boende åberopar, är knutet till byggnaders värde och gäller oberoende av om ett utpekande har skett i förväg eller inte. Förvanskningsförbudet är inget förändringsförbud. Klarlägger och respekterar man värdena kan olika åtgärder ändå utföras. En förtätning i ett befintligt område innebär ofrånkomligt att dess karaktär till en del förändras. Den öppna parkmarken, som nu har anvisats för bostadsändamål, är självfallet medvetet sparad ifrån första början. Kontoret har i samrådshandlingarna klargjort att stadsdelen karaktäriseras av bebyggelse som är anpassad till områdets topografi. Kontoret noterar att stadsmuseet gör samma bedömning. Punkthusen förstärker den kuperade terrängen genom sin placering på höjderna medan lamell- och radhus är placerade i lägre partier. Centrum domineras av ett punkthus i 15 våningar. Variationen av byggnader och dess placering är stor, större än i de äldre förorterna. Vid förtätning bör generellt utformning av ny bebyggelse utgå från befintliga kvaliteter, förutsättningar och samband med den övriga staden. Förslaget knyter därför an till områdets friare och öppnare planstruktur. Som ett sätt att värna och beakta områdets karaktärsdrag avser förslaget just radhusbebyggelse och inte större flerbostadshus som annars hade varit mer rimligt i det kollektivtrafiknära området. Kontoret konstaterar att den planerade bebyggelsen är inplacerad efter omgivande princip med ett brett gaturum och med små förgårdar. Förslaget tillåter att punkthusen får markera höjden även i fortsättningen. Härefter konstaterar kontoret att ungefär hälften av den karaktärsskapande plana gräsytan kan behållas. Genom att bygga ut det kollektivtrafiknära området med radhus där delar av den karaktärsskapande gräsytan kan behållas bedömer stadsbyggnadskontoret sammantaget att en rimlig avvägning gjorts mellan bevarande av kulturhistoriska värden och intresset av nya bostäder. Föreslagen bebyggelse Arkitektur Skönhetsrådet ställer sig positivt till en förtätning i området och ser inget problem med att man tillför ytterligare en typ av radhus. Rådet anser att det arkitektoniska anslaget är bra. En variation mellan de nya husen på ömse sidor om gatan skulle vara önskvärd. Flertalet närboende framhåller att de nya radhusen ska anpassas till och smälta in med 50-talsradhusen. Enstaka personer menar att den föreslagna bebyggelsen kan bli ett lyft för området samt att projektet är unikt på det sätt det lyfter Björkhagen genom god arkitektur. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att skönhetsrådet ställer sig positiva till radhusens utformning. Rådets synpunkt avseende variation mellan de nya

7 husen är till stor del redan tillgodosedd då de båda längorna vänder sig åt söder och därmed ges olika fasaduttryck åt gaturummet. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 7 (26) Varje enskild byggnad eller miljö berättar något om sin tid. Staden har planerats, byggts ut och byggts om under olika epoker. En allmän gestaltningsprincip är härav att nya tillägg i stadsmiljön ska kunna avläsas i stadsbilden. Genom att tillåta att ny bebyggelse får vara ett uttryck för sin tid kan nya årsringar tillföras som berikar vårt kulturhistoriska arv. Kontoret anser att den ursprungliga bebyggelsen inte bara tål att få representanter för dagens arkitektur som grannar, utan att det är välgörande att stadsdelens olika generationer av bebyggelse är läsbara. Radhusen på Ystadsvägen är en väl sammanhållen och enhetlig miljö med betydande värden. Att ta hänsyn till 50- talsradhusen görs lämpligtvis genom att gestaltningsmässigt skilja på 1950-tal och 2010-tal. Därutöver skiljer sig förutsättningarna för att bygga bostäder på 2010-talet och talet radikalt. Dagens tekniska egenskapskrav innebär bl.a. möjlighet att installera hiss, tillgängliga badrum och energisparande tjockare väggar. Att uppföra nya byggnader med proportioner som är identiska med befintlig radhusbebyggelse är med detta som bakgrund knappast möjligt. Förslaget har ambitionen att ansluta till omgivande bebyggelse, men på samma gång låta det vara tydligt att det är vår tids arkitektur och inte kopior på folkhemstidens byggnadsstilar. Det finns olika sätt att hantera tilläggens tydlighet och avläsbarhet i stadsbilden. Med den befintliga miljön som inspiration kan nya uttrycksmedel och variation sökas inom ramen för helheten. I projektet har omgivande bebyggelses avskalade karaktär varit vägledande. Detaljplanekartan har försetts med bestämmelse om att fasader huvudsakligen skall bestå av puts utan synliga elementskarvar. Radhusens förskjutning kan ses som en referens till funktionalistiskt byggande från tal. Husen avses putsas i en kulör som samspelar med omgivande jordtoner. Sammantaget bedömer kontoret att projektet urskiljs från sin omgivning utan dramatiska kontraster. De nya radhusen manifesterar sig inte i omgivningen utan är mer lågmälda genom sina begränsade byggdetaljer, färger och material. Föreslagen bebyggelse förankras i samtiden, men ska med omsorg om detaljer vara besläktade med 50-taslsradhusen. Byggnadshöjd Flera närboende menar att husens höjd måste reduceras för att inte blir för dominerande och upplevas som en mur. Husen ska inte vara högre än 50- talsradhusen. De planerade husen på södra sidan kommer inte att vila mot bakomliggande berg, höjden får en helt annan innebörd på parkmarken. I kontorets avvägningar är inverkan på stadsbilden och därmed bl.a. frågan om byggnadshöjd av stor betydelse. Inför upprättandet av förslaget har inmätningar av marknivåer och omgivande bebyggelsehöjder utförts. I projektet har samverkan med omgivningen i fråga om skala och höjd eftersträvats. Förhållningssättet innebär dock inte att höjden på nya byggnader måste var identisk med omgivningen. Projektet bör läsas in i förhållande till helhetsmiljö, där inte bara 50-talsradhusen ingår. Samrådsplanen föreskriver en högsta totalhöjd (avser taknock) om 10,0 meter. Höjden är satt med hänsyn

8 SID 8 (26) till att värna helhetsmiljön och stads- och landskapsbilden i stort. Vidare finns bestämmelse om taklutning, vilket innebär att husen inte kan ges ett platt tak utan således får en takfot på lägre nivå. Om byggrätten i samrådsförslaget nyttjas maximalt innebär det en skalförskjutning om ca 1,5 meter gentemot 50- taslradhusens taknock. Den planerade bebyggelsen ska inplaceras på terrängens villkor och trappas efter nivåskillnaderna. Det innebär att samtliga nya hus höjdmässigt hamnar på en nivå som är lägre än kvarteret Regndroppens bebyggelse. Kontoret instämmer i boendes synpunkt att byggnadshöjden får en annan innebörd på den plana parkmarken. Kontoret finner dock att det framför allt är takfotens höjd som skiljer sig från 50-talsradhusen. Takfotens höjd är samtidigt ett medvetet gestaltningsgrepp som skapar en byggnadsvolym med något mer stående proportioner och därmed större samhörighet med kvarteret Regndroppens bebyggelse. Därutöver ska proportionerna mellan gatubredd och hushöjd längs den framtida Halmstadsvägen förstärka och binda samman gaturummet. Kontoret finner att en lägre höjd riskerar att leda till ett haltande avslut av Halmstadsvägens framtida gaturum. Sammantaget är kontorets uppfattning att höjdsättning är motiverad både utifrån landskapsbilden och intresset av ett sammanhängande gaturum. Park och rekreation Ianspråkstagande av parkmark och kvarvarnade parkmark m.m. Miljö- och hälsoskyddsnämnden framhåller att hänsyn har tagits till den befintliga naturmiljön i planeringen och har därav inget att erinra. Skönhetsrådet anser att man med små träddungar placerade nära husen bör kunna skapa en naturlig barriär mellan privat och allmän mark. Resterande gräsyta borde då bli mer lockande att använda för lek och rekreation. Flertalet närboende vänder sig emot exploatering av ett mycket värdefullt grönområde. Barn använder området för spontanlek. Ytan som blir kvar kan inte användas till dagens aktiviteter då den blir för liten. Vidare anser man att ytan stängts in och upplevs privat. En person menar dock att få använder platsen som tas i anspråk. Stadsbyggnadskontoret instämmer i att parkmarken är en bra plats för rekreation. Projektet förutsätter dock att parkmark tas i anspråk och att rekreationsmöjligheterna därmed ändras. Stadsbyggnadskontoret konstaterar att husens placering utmed gata medför att ungefär hälften av den plana ytan i söder, som har anvisats till bostäder, kan behållas som allmän parkmark. De föreslagna radhusens tomter är små. Enligt samrådsförslaget lämnas ca 1500 kvm av parkmarken i söder. Den yta som bör vara mest användbar är drygt 1000 kvm. Kontoret ser ett stort värde i att delar av parkmarken i söder kan behållas. Kontoret konstaterar att den södra grönytan ges karaktären av en mer inramad och intim parkmiljö. Även om ytans storlek reduceras bör kvarvarande 1000 kvm kunna fylla en funktion och även i fortsättningen fungera för vardagsrekreation. Den planerade bebyggelsen ökar parkens rumslighet och bidrar till att skapa en trafikskyddad och överblickbar parkmiljö som bedöms lämplig för barns utevistelse. Förhoppningen är också att nya bostäder kan öka den upplevda tryggheten utmed de gångstråk som leder genom parkområdet. De

9 SID 9 (26) planerade husen bedöms inte skugga den södervända parkytan mycket mer än vad befintlig bebyggelse och topografi redan gör. I projektet ingår även så kallad grönkompensation, vilket innebär att medel avsätts för att kompensera den parkmark som tas i anspråk av ny bebyggelse. Exploateringskontoret har gemensamt med stadsdelsförvaltningen diskuterat bl.a. behovet av förbättringsåtgärder i parker och parklekar i de närmaste omgivningarna något som kommer närboende och barn tillgodo. Eventuellt kan medlen nyttjas till att vitalisera den kvarvarande parkmarken. Vidare avses nya träd planteras enligt stadens egen riklinje. Det är av stor vikt att kvarvarande parkmark inte upplevs privat. En tydlighet mellan privata och offentliga ytor eftersträvas. Möjlighet att promenera till och genom parkområdet tillgodoses genom det viktiga gångstråket i öst-västlig riktning samt stråket i nord-sydlig riktning som delvis avses flyttas. Kvarvarande parkmark kan fungera som en målpunkt utmed gångvägarna. Generellt skapar allmänna gångstråk en naturlig gräns mellan det privata och det allmänna. Eventuellt kan parkmarken utformas med träddungar, i enlighet med skönhetsrådets synpunkt, för att ytterligare tydliggöra allmänhetens tillträde till grönytan. Kontoret avser att vidarestudera delar av de frågeställningar som lyfts fram under samrådet avseende parkmarken. Bevarande av träd Flera närboende framhåller vikten av att bevara befintliga träd. Pilträdet är särskilt utmärkande men även björkarna är av stor vikt och fyller flera viktiga funktioner. Samrådsförslaget säkerställer inte att björkarna inom kvartersmark kommer att stå kvar. Pilen har bedömts som särskilt viktig och karaktärs-skapande. Pilen är förlagd inom parkmark (allmän plats) och kommer att stå kvar. Bebyggelsen är inplacerad med hänsyn till att möjliggöra bevarande av flertalet av björkarna inom kvartersmark. I vissa fall hamnar enstaka björkar för nära den planerade bebyggelsen och måste därav tas ner. Kontoret noterar att värdet av björkarna för närboende är hög. Träden ger också lokala ekosytemtjänster genom att de, som boende anför, bl. a. bidrar till att omhänderta dagvatten lokalt. Björkarna håller dock inte samma ekologiska värden som t.ex. en ek. Viktigt är också att det ska finnas förutsättningar för träden på lång sikt så att dessa inte kommer i konflikt med annan användning av kvartersmarken. Kontoret anser att det är olämpligt att säkerställa bevarande av björkarna inom kvartersmark genom bestämmelse i detaljplanen. Gator och trafik Gatuutformning och parkering Enstaka boende framhåller att bilar och parkering är ett problem idag. Förslaget innebär endast en p-plats per radhus. En person känner oro för trafiken som ny bebyggelse genererar. En närboende menar att gaturummet är omotiverat brett. Möjligheten att smalna av körbanan till förmån för trottoarbredden bör studeras. Detta skulle ge en tydligare stadsmiljö till området. Att både tillåta kantstensparkering samt separat yta för boendeparkering är inte förenligt med ett hållbart samhälle. Ytan för boendeparkering skulle istället kunna användas

10 för ytterligare bostäder. Staden bör verka för att minimera antalet parkeringsplatser och därmed uppmuntra människor att resa kollektivt. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 10 (26) I samrådsförslaget har en parkeringsnorm om 1,0 bilplatser/radhus tillämpats samt en plats för handikapparkering. Att minska antalet platser får till följd att belastningen på gatumark ökar. Samtidigt innebär en utökning av mängden platser att mer av omgivande parkmark behöver tas i anspråk. Den separata ytan för parkering innebär att backning över trottoarer kan undvikas och en säkrare trafikmiljö uppnås jämfört med parkering på respektive tomt. Kontoret bedömer därmed att föreslagen parkering fortsatt är lämplig. Stadsbyggnadskontoret instämmer helt med närboendes synpunkt avseende gaturummets utformning. Det finns stora förtjänster i att bredda trottoarer. Staden har för närvarande inga planer på en ombyggnation av Halmstadsvägen. Men detaljplanens genomförande hindrar inte att en sådan ombyggnad sker i framtiden. De förändringar som efterfrågas är möjliga att genomföra inom vad som i detaljplanen anges som GATA. Frågan kring kantstensparkering regleras inte i en detaljplan. Gång- och cykeltrafik En boende framhåller att gång- och cykelstråket i nord-sydlig riktning inte längre får plats. För att möjliggöra projektet avses parkvägen i nord-sydlig riktning till vissa delar flyttas till ett nytt läge ca 5-10 meter västerut. Parkvägen ska anpassas efter träd och placeras minst en meter ifrån fastighetsgränser för att underlätta skötsel m.m. I användningsbestämmelsen PARK inryms alla gängse slag av parkanläggningar, d.v.s. bland annat gångvägar. Olägenheter för grannar Förlorad utsikt, ökad insyn m.m. Boende på Ystadsvägen meddelar att projektet bildar en hög mur som tar bort all fri utsikt från fönster. Insynen från de föreslagna takterrasserna blir total. Boende på Halmstadsvägen framhåller att man har mycket stora fönster mot de planerade husen - insynen kommer att bli besvärande. Konsekvenserna är långt utöver vad som kan räknas som rimligt. Mörkertiden förlängs. Boende på Ystadsvägen respektive Halmstadsvägen föreslår att projektet flyttas öster respektive väster ut för att mildra konsekvenserna av den nya bebyggelsen. Detaljplanen utgör ett led i kommunens strävan att möta den stora efterfrågan på bostäder. Att tillföra ytterligare bostäder i Stockholm är av allmänt intresse. Den förtätning som det aktuella förslaget innebär kan medföra negativ inverkan på närboende i form av t.ex. ändrad utsikt eller minskad tillgång till gröna ytor och solljus. Enligt 2 kap. 9 plan- och bygglagen (PBL), ska byggnader placeras och utformas så att de eller deras avsedda användning inte medför betydande olägenheter för omgivningen. Områdets karaktär och förhållandet på orten

11 beaktas vid bedömningen av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som betydande olägenhet. Toleransnivån kan med andra ord variera mellan olika platser. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 11 (26) Avståndet mellan den planerade bebyggelsen och befintlig bebyggelse är i samrådsförslaget som minst 16,5 meter. Kontoret noterar också att de partier där avstånden mellan byggnaderna är som minst utgör en relativt sett liten del av byggnadernas totala fasadytor. De kortaste avstånden finns i gavellägen där insynsproblematiken är liten. Generellt är avståndet större och fasader har relativt öppna lägen. Projektet har inpassats efter radhusområdets princip med ett brett gaturum om ca 25 meter. Avståndet mellan planerade radhus och befintliga byggnader har således flera motsvarigheter i stadsdelen och i den närmaste omgivningen. Därutöver är tilltänkta hus vridna (ej parallella) i förhållande till omgivande hus. I viss mån kan även bevarad grönska mildra insyn. Bedömningen av styrkeförhållandet mellan motstående intressen är i första hand ett politiskt ställningstagande. Kontoret bedömer för egen del att den negativa inverkan på omgivningen inte blir större än att den kan godtas i den storstadsmiljö som planområdet utgör en del av och att förslaget således inte medför någon betydande olägenhet i PBL:s mening. Del av detaljplanekartan från samrådet inkl. avstånd i meter till omkringliggande byggnader. Ljusförhållanden och solstudien Boende anför att solstudien visar på ett visst ljusinfall som inte torde finnas om hänsyn tas till ytterligare ett hus sydväst om Ystadsvägen samt till terrängen. Solstudien avses revideras utifrån boendes synpunkter inför nästa skede i planprocessen. Tekniska frågor och försörjning Markens beskaffenhet och grundläggning Några boende framhåller att marken är gammal sjöbotten och därför sank. Marken tål inte belastning av vare sig större hus eller markarbeten, så som flytt

12 av ledningar. Radhusen på Ystadsvägen är byggda på pålar. Påfrestningar i form av byggnationer skulle riskera 50-talsradhusens känsliga husgrunder. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 12 (26) Med anledning av boendes synpunkter skall en geoteknisk utredning genomföras. Frågan om risk för skador på omkringliggande bebyggelse är inte en detaljplanefråga. Det är byggherrens ansvar att anläggningsarbetena utförs på ett sådant vis att skador inte uppkommer på omkringliggande byggnader. El/Tele Fortum Distribution AB meddelar att man har ett befintligt ledningsstråk i Halmstadsvägens norra gångbana som gränsar mot och delvis inkräktar på blivande fastigheter. Ledningsstråket måste sannolikt flyttas ut mot vägbanan. Stockholm Vatten AB framhåller att för att säkra rätten för Stockholm Vatten AB att nedlägga, underhålla och bibehålla befintliga va-ledningar, inom på detaljplanekartan blått markerat område (enl. bifogad fil), måste servitutsavtal tecknas. Frågor kring ledningar inom planområdet ska vidarestuderas och säkerställas i det fortsatta planarbetet. Skyddsområdet för ledningar (u-området) avses breddas enligt Stockholm Vattens framförda synpunkt. Övriga frågor Bristande illustrationer Några boende framhåller att illustrationerna inte ger en rättvis bild av förslaget. Bilderna är en skönmålning och är inte verklighetstrogna. Byggnadshöjden upplevs mörkas och illustrationerna ger en förljugen bild av storleken på kvarvarande grönyta. Planhandlingarna ska innehålla det illustrationsmaterial som behövs för att förstå syftet med detaljplanen. Illustrationsmaterial som finns i planbeskrivningen är ett exempel på hur byggrätterna får användas och hur planområdet kan utformas. De vyer och perspektiv som presenterats i samrådshandlingarna syftar inte till att redovisa en fullständig gestaltning av byggnader och allmänna platser utan är främst en redovisning av byggnadsvolymernas inbördes relation. Med bakgrund till inkomna synpunkter bedömer kontoret att det finns behov av nya illustrationer. Områdesprogram samt förslagets förhållande till promenadstaden Stadsdelsnämnden/förvaltningen anser att det är viktigt att arbetet med en områdesplanering kommer igång omgående och att inga fler markanvisningar görs i dessa stadsdelar tills vidare. Trafikkontoret anser att det områdesprogram för Hammarbyhöjden/ Björkhagen som ska tas fram enligt beslut i Stadsbyggnadsnämnden bör genomföras innan ytterligare förtätning inom området sker. Trafikkontoret anser dessutom att förslaget till bebyggelsetyp och utformning stämmer dåligt med översiktsplanen, där Björkhagen ingår som en del av den centrala stadens utveckling.

13 SID 13 (26) Skarpnäcks stadsdelsförvaltning har i tidigare skrivelse till stadsbyggnads- och exploateringsnämnden väckt frågan om upprättande av områdesprogram i Björkhagen och Hammarbyhöjden. Stadsbyggnadskontoret anser att idén att arbeta med områdesvisa program som ett led mellan översiktsplanering och detaljplanering är viktig. Områdesvis planering är en bra metod att säkra översiktsplanens strategier i ett mer lokalt perspektiv. Arbetet med områdesprogrammet avses enligt beslutet i stadsbyggnadsnämnden startas under Arbetet är ännu inte påbörjat. Programmets genomförande ligger således längre fram i tiden. Marken inom planområdet har anvisats till bostäder genom beslut i exploateringsnämnden den 28 oktober Stadsbyggnadskontoret har i sin tur uppdragits att pröva ny bebyggelse inom planområdet enligt beslut i stadsbyggnadsnämnden. Kontoret konstaterar att stadsdelsnämnden tillstyrker aktuellt förslag till detaljplan. Med ovanstående bakgrund anser kontoret att avsaknaden av områdesprogram inte utgör skäl till att avstanna planarbetet i enlighet med trafikkontorets synpunkt. Översiktsplanen utpekar området som en del av den centrala stadens utvidgning. Kontoret bedömer att denna utvidgning är genomförbar utifrån ett helhetsperspektiv och med utgångspunkt i de olika stadsdelarnas kvaliteter och förutsättningar. Översiktplanen anger inte vilken bebyggelsetyp som är lämplig eller ej för att uppnå intentionerna och de strategiska målen. Det finns tydliga motiv till varför radhus föreslås framför större exploatering. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter mellan behovet av nya bostäder samt närboendes önskan om att behålla den öppna grönytan kunnat identifieras. En stor del av frågeställningarna är också av den karaktär att de klarläggs under bygglovs- och genomförandeskedet. Undantaget stadsmuseets synpunkt finner stadsbyggnadskontoret att merparten av de regionala och kommunala remissinstanserna tillstyrker planförslaget. Länsstyrelsen har meddelat att man inte har något att erinra. Med anledning av de synpunkter som framförts under samrådet kommer följande frågor att studeras vidare till nästa skede i planprocessen: - Geoteknisk utredning (utreda markens beskaffenhet/grundundersökning) - Kvarvarande parkmark - Breddning av ledningsstråk (u-område) - Revidering av solstudie - Nya illustrationer avseende kvarvarande parkmark samt hushöjder. Stadsbyggnadskontoret bedömer att ovanstående innebär en lämplig avvägning mellan olika intressen. Nästa skede i planprocessen är granskningsskedet.

14 SID 14 (26) Inkomna synpunkter Nedan redovisas en sammanfattning av inkomna synpunkter. För yttrandena i sin helhet hänvisas till planakten för projektet, dnr Planakten för ärendet finns tillgänglig i Tekniska Nämndhuset på Fleminggatan 4. Statliga och regionala myndigheter och förbund Länsstyrelsen Länsstyrelsen meddelar att man för närvarande inte har något att tillföra planförslag enligt 5 kap 14 PBL. Storstockholms Brandförsvar Storstockholms brandförsvar har inget att erinra, men vill framhålla att framkomlighet och tillgänglighet för SSBF vid händelse av en räddningsinsats bör beaktas i det fortsatta arbetet. Trafikverket Trafikverket har inga synpunkter. Kommunala nämnder, bolag och förvaltningar Stadsdelsnämnden Skarpnäcks stadsdelsnämnd (Res. MP, särskilt uttalande S, V) beslutade att i huvudsak bifalla förvaltningens förslag till beslut, samt att därutöver anföra: Allianspartierna i Skarpnäck stödjer förslaget från Stadsbyggnadskontoret om 10 nya radhus, då området väl lämpar sig för den radhusbebyggelse som föreslås. Lantmäterimyndigheten Lantmäterimyndigheten har inga erinringar mot planförslaget. Miljö- och hälsoskyddsnämnden Planförslaget har på ett bra sett redovisat de miljöfrågor som har betydelse och hänsyn har tagits till den befintliga naturmiljön i planeringen. Miljö- och hälsoskyddsnämnden har inget att erinra mot planförslaget. Exploateringskontoret Exploateringskontoret deltar i planarbetet och är positivt till att bostäder byggs och anser att den tillkommande bebyggelsen har en positiv inverkan på stadsdelen och tillstyrker därmed förslag till detaljplan. Rådet till skydd för Stockholms skönhet Skönhetsrådet ställer sig positivt till en förtätning i området och ser inget problem med att man tillför ytterligare en typ av radhus till området. Rådet vill dock i sammanhanget påpeka att det med ökad befolkning i området också krävs att staden lämnar utrymme samt planerar för de förskolor som kommer att behövas i stadsdelen. Rådet anser att det arkitektoniska anslaget är bra även om en variation mellan de nya husen på ömse sidor om gatan skulle vara önskvärd. Med en liten skillnad i fasad- kulörerna mellan de två tillkommande radhuslängorna och den befintliga kan man både binda ihop husgrupperna och samtidigt skilja dem något åt. Den valda byggnadstekniken tillåter även att man

15 arbetar med lite olika fönstersättningar i de två nya radhuslängorna även detta skulle kunna bidra till en mer gestaltningsmässigt intressant miljö. SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 15 (26) Under sammanträdet diskuterades även hur man utformar parkmarken så att den inte upplevelsemässigt uppfattas som en del av radhusens tomtmark. Ytan är relativt liten men med små träddungar placerade ganska nära husen bör man kunna skapa en naturlig barriär mellan privat och allmän mark. Den resterande gräsytan borde då kunna bli mer lockande att använda för lek och rekreation. Skönhetsrådet tillstyrker förslag till detaljplan med ovanstående erinringar om fönstersättning och fasadkulörer. Stockholms stadsmuseum (inkom 16/2-2012) Det är Stadsmuseets bedömning att uppförande av ytterligare en radhuslänga på den norra sidan inte skulle påverka områdets karaktär negativt. Föreslagen radhusbyggnad sydost om Halmstadsvägen, på den gröna kilen, bedöms som synnerligen olämplig då den skulle påverka områdets karaktär på ett negativt sätt. En förtätning i sydväst om Halmstadsvägen ändrar den tidstypiska planstrukturen där den låga bebyggelsen placerats i låglänt terräng medan den högre bebyggelsen markerat höjder. Stadsmuseet avstyrker uppförande av ny radhuslänga sydost om Halmstadsvägen. Trafikkontoret (inkom 31/1-2012) Trafikkontoret anser att det områdesprogram för Hammarbyhöjden/Björkhagen som ska tas fram enligt beslut i Stadsbyggnadsnämnden bör genomföras innan ytterligare förtätning inom området sker. Inför en eventuell förtätning inom det aktuella området är det även av stor vikt att områdesprogrammet också innefattar Nytorps Gärde. De gröna sambanden måste kartläggas och avvägningar göras av vilka platser som kan vara lämpliga för exploatering samt vilka områden som bör sparas utifrån ett helhetsperspektiv innan enskilda detaljplaner tas fram. Stor risk finns annars att park- och naturmark som är värdefull för de boendes möjligheter till rekreation och lek samt för de ekologiska sambanden försvinner. Områdesprogrammet får visa om den föreslagna platsen är lämplig för bebyggelse och i så fall vilken typ av bebyggelse som är lämplig utifrån ett helhetsperspektiv för stadsdelen. Planförslaget som medger ett tillskott på endast tio bostäder stämmer dessutom både till bebyggelsetyp och utformning dåligt med översiktsplanen för Stockholm, där Björkhagen ingår som en del av den centrala stadens utveckling och där det övergripande målet är att skapa en tätare sammanhållen och mer levande stadsmiljö.

16 SID 16 (26) Övriga remissinstanser Stockholm Vatten AB (inkom 10/2-2012) Stockholm Vatten AB framhåller att anslutning av vatten och avlopp från de nya bostäderna kan ske till befintliga va-ledningar i Halmstadsvägen. Lokalt omhändertagande av dagvatten förordas. För att säkra rätten för Stockholm Vatten AB att nedlägga, underhålla och för all framtid bibehålla befintliga valedningar, inom på detaljplanekartan blått markerat område (enl. bifogad fil), måste servitutsavtal tecknas mellan bolaget och fastighetsägaren/ tomträttshavaren. Alternativt kan rätten säkras genom bildande av ledningsrätt vid förrättning enl. ledningsrättslagen. Fortum Distribution AB Åtgärder i Fortum Distribution AB:s befintliga anläggningar utförs efter beställning till Fortum Distribution AB samt bekostas av byggherren. Fortum Distribution AB har ett befintligt ledningsstråk i Halmstadsvägens norra gångbana som gränsar mot och delvis inkräktar på blivande fastigheter. Ledningsstråket måste sannolikt därför flyttas ut mot vägbanan. Generellt gäller ett skyddsavstånd på 2.5 meter för träd/buskplantering intill våra elledningar. I vissa fall kan detta avstånd minskas genom användande av s.k. rotskydd, efter överenskommelse med Fortum Distribution AB. I övrigt har vi ingen erinran vad gäller distributionsanläggningar för el. AB Fortum Värme Fortum Värme anför att befintlig fjärrvärmeledning behöver flyttas vilket bekostas av staden. Flytten måste genomföras i god tid. Fortums kontaktperson är Johan Nyman. Vi kan erbjuda fjärrvärme TeliaSonera Skanova Access AB TeliaSonera Skanova Access AB har en telekabel som går till radhusen utmed Ystadsvägen inom markerat Parkområde. Telekabeln som går ifrån telebrunnen utmed Halmstadsvägens norra sida, är ej i drift. (Se bifogade karta.) Skanova önskar att eventuella åtgärder i telenät till följd av planförslaget framgår av genomförandebeskrivningen. Sakägare enligt fastighetsförteckning Elling Jacobsen m.fl. (totalt 21 underskrifter, samtliga är ej sakägare enl. fast. fört.) Boende på Halmstadsvägen 9D, 9E Boende på Ystadsvägen 45, 51, 53, 53A, 47, 57, 80, 82, 96 I första hand vänder vi oss mot att man vill exploatera ett för de boende i området mycket värdefullt friområde. Parkmarken är en öppen och solig plats som ger lite andrum i ett annars tätbebyggd område. Än viktigare är att detta är en samlingsplatsen för ett stort antal barn som kommer hit dagligen för spontan lek och samvaro. Även barn som bor invid Nytorps Gärde kommer till detta grönområde. Under sommarhalvåret kommer också många vuxna och familjer till området. Det är av största vikt att man bevarar vissa gröna lungor inne emellan all bebyggelse för att skapa andrum och samlingsplatser för de boende, och då speciellt barnen. Vi vill uppmana de ansvariga politikerna att besöka området för att förstå varför denna parkmark är så viktig.

17 SID 17 (26) I andra hand vill vi visa till att de befintliga radhusen på Ystadsvägen är K- märkta, och att även området kring dessa inklusive delar av den aktuella parkmarken framhävs som värdefulla ur kulturhistorisk synvinkel. Den planerade bebyggelsen kommer att ändra områdets karaktär avsevärt. Detta genom byggnationen i sig, men även genom att flera av de stora och vackra hängbjörkarna kommer att försvinna. Planerna på exploatering har kommit till stånd efter att ett antal byggbolag har ansökt om att få bygga på platsen. Vi har stor förståelse för att det behöver byggas mer i Stockholm, men tycker det är ett rimligt krav att man tar mer helhetliga grepp och planerar för större områden under ett så att helheten blir bra och området inte förlorar sin egenart och attraktivitet. Om så var fallet är vi övertygade om att man skulle bevara den aktuella parkmarken som en värdefull grön lunga i området samtidigt som man undviker att förstöra för stadsdelen viktiga kulturvärden. Slutligen vill vi, i fall man trots allt beslutar att bebygga parkmarken, framföra synpunkter vad gäller utformningen av den planerade bebyggelsen. På den södra sidan av Halmstadsvägen planerar man att spara delar av parkmarken för att den skall fungera som ett mer intimt parkrum. Problemet är dock att man genom att bygga 7 st radhus mot Halmstadsvägen i princip stänger denna mark helt inne med smala entréer på sidorna. Detta gör att marken kommer att kännas som en privat innergård, och känslan av parkmark försvinner helt. Vi vill understryka att detta inte alls framgår av de bilder som arkitekten har tagit fram, och igen måste vi därför uppmana politikerna att åka till området för att förstå hur det kommer att se ut i verkligheten. Om man däremot tar bort ett radhus på vardera sida, så att man kommer ner till det antal radhus som fanns med i den plan som ursprungligen behandlades av Stadsbyggnadsnämnden (!), så skulle den kvarvarande parkmarken bli mer öppen och inbjudande och samtidigt ge en liten känsla av andrum i området. Vi anser också att husens höjd måste reduceras för att inte bli alltför dominerande, placerade som de är på en öppen gräsyta och bredvid K-märkta hus som är betydligt lägre. För att bättre passa in i området bör höjden harmonisera med radhusen på Ystadsvägen. De nyare radhusen på Halmstadsvägen är riktigt nog 10m höga, men står placerade intill en brant skogsbacke, något som lyftes fram som huvudargument för att bygga dom så höga vid planarbetet i De planerade husen på södra sidan av Halmstadsvägen kommer inte att vila mot någon backe. Att ta ner höjden på husen kommer också ha den positiva effekten att det reducerar skuggverkan. Området är redan i skugga stora delar av vinterhalvåret. Med 10m höga hus placerade som i planen kommer mörkertiden för omgivande område förlängas med 2-3 månader. Vi hoppas att ni, våra folkvalda politiker, gör ett noggrant övervägande innan ni beslutar att förstöra denna värdefulla parkmark för att bygga 10 st radhus. Vi upprepar att vi mycket väl förstår att staden behöver bygga bostäder och att Björkhagen skall förtätas, men det måste ske med hänsyn till helheten och behovet av insprängda grönområden som fungerar som andrum och samlingsplats för vuxna och barn i området. Elling och Gry Jacobsen, Halmstadsvägen 9C, Johanneshov Gällande insyn. Radhusen i kv Regndroppen godkändes av Stadsbyggnadsnämnden så sent som 2001, och då med fasader som till stor del består av fönster. Bl.a. finns det en sammanhängande glasyta från marknivå till taknock på 2m x 10m. Detta gör att man från andra sidan gatan har fullt insyn

18 till våra hem. Vad gäller passerande på marknivå utgör inte detta något problem. Dock är det oacceptabelt att nu, 10 år efter godkännande av denna arkitektur, placera hus i 3 våningar tvärs över gatan. De boende skulle ha full insyn i allt vad vi företar oss, något som självklart inte är acceptabelt. Det minsta vi kan kräva är att de planerade husen på södra sidan Halmstadsvägen flyttas så långt västerut att siktlinjen för det huset som hamnar längst österut går utanför kv Regndroppen. Detta var fallet i den ursprungliga planen som behandlades av Stadsbyggnadsnämnden ! SAMRÅDSREDOGÖRELSE SID 18 (26) Skugga. De planerade husen på södra sidan av Halmstadsvägen kommer, med den nuvarande placeringen och höjden, att lägga kv Regndroppen i total skugga från november till februari och i tillägg ta kvällssolen i september, oktober, mars och april. Allt detta enligt den solstudie som arkitekterna utfört. Att ny bebyggelse ger viss skuggverkan på existerande bebyggelse är kanske oundvikligt, men i detta fall är konsekvenserna för de boende i de existerande radhusen i kv Regndroppen långt utöver vad som kan räknas som rimligt. Maria och Christoffer Thåström på Halmstadsvägen 9B (inkom 26/1) Vi är glada att kommunen har beslutat att bygga radhus men har trots det två synpunkter. 1. Vi tycker att insynen hos oss från de planerade husen kommer att bli besvärande. Vi har mycket stora fönster mot de planerade husen. Vi har tidigare sett ett förslag med åtta hus vilket för vår del skulle vara en betydligt bättre lösning med tanke på insynen. 2. De planerade husen är höga och kommer att ta bort solen för oss under nån månad både på våren och hösten. Vi skulle gärna se att husen var lägre. Charlotta och Oscar Dybeck, Halmstadsvägen 9a Johanneshov Vi tycker i det stora och hela att det förslaget som fanns i startpromemorian var bra. I det förslaget ingick 8 stycken hus 3 stycken på den norra sidan och 5 stycken på den södra sidan av Halmstadsvägen. Dels tycker vi att den föreslagna bebyggelsen kan bli ett lyft för området, när man väl har beslutat sig för att ta parkmarken i anspråk. Vidare är placeringen av de 5 radhusen på södra sidan Halmstadsvägen också sådan att de inte inkräktar för mycket på Regndroppen I. Vårt största bekymmer är de stora fönstren vi har i fasaden och som ger fullt insyn från södra sidan, speciellt på kvällen. Som den ursprungliga planen ser ut så faller siktlinjen för det huset som planeras ligga längst österut väster om Regndroppen I med marginal, och därmed undviker man i stort problem med insyn. Vi anser i andra hand att husens höjd bör reduceras från planerade 10 meters höjd för att inte bli alltför dominerande. För att bättre passa in i området bör höjden på husen harmonisera med de äldre radhusen. Att ta ner höjden på husen kommer också reducerabskuggverkan på omgivande område. Området är redan i skugga stora delar av vinterhalvåret. Med 10 meter höga hus kommer mörkertiden för omgivande område förlängas med 2 3 månader, vilket alltså skulle minska om tar ner höjden något. Marie Ulme m fl (totalt 19 underskrifter). Boende på Ystadsvägen 49, 51A, 53, 53A, 55, 55A, 57, 57A När de gula radhusen byggdes för tio år sedan lovade kommunen att trekanten inte skulle bebyggas. Detta framkom även då det temporära daghemmet skulle planeras. Vi antar att de nu planerade radhusen inte är temporära och undrar var det löftet tagit vägen?

19 SID 19 (26) Radhusen på Ystadsvägen, intill Halmstadsvägen Radhusen på Ystadsvägen är K-märkta och vid bygglovsprövning ska det tas hänsyn till detta. Husen är klassificerade i grönt av stadsmuseet. Större delen av bebyggelsen i Björkhagen är utpekat som särskilt kulturhistoriskt värdefull i översiktplanen för Stockholm. Utöver dessa sannerligen kulturhistoriskt värdefulla byggnader bör även de välgestaltade och tidstypiskt utformade radhusen nämnas, vilka utgör (två) kulturhistoriskt värdefull enhetliga och välbevarade miljöer. Inom områdena skall stor hänsyn tas till såväl helhetsmiljön som de enskilda byggnadernas kulturhistoriska värde. Detta innebär att närliggande byggnader inte bör avvika alltför mycket från de kulturmärkta, utan bör i stället smälta in i miljön kring dessa kulturmärkta byggnader. Nuvarande parkområde Parkområdet där radhusbebyggelse planeras är en väsentlig del av helhetsmiljön. Ett nytt radhusbygge förändrar områdets karaktär totalt. I dokument från Stockholms Stadsmuseum framgår också att man som ägare av en kulturhistoriskt värdefull byggnad bör beakta "att tidstypisk markplanering och växtlighet bevaras". Vad händer till exempel med de stora och vackra björkarna som växer på båda sidor av Halmstadsvägen? Om man ser hur nära björkarna kommer att ligga husen är det mycket troligt att så kommer ske om inte staden reglerar detta speciellt. Parkmarken är lermark och väldigt sank så björkarna har stor betydelse för borttransportering av vattnet i marken. Radhusbyggnationer i detta område innebär ett brott mot att bevara kulturhistoriskt värdefulla områden i Stockholms stad. Vi kan åberopa plan och bygglag, (2010:990) 8 kap. 13. Området är parkmark i stadsplanen och tillgängligt för alla. Ytan används av familjer i området, inte alls bara från radhusen. Ytan ger möjlighet för spontan lek, fotboll och inte minst pic-nick. Det finns forskning bland annat från SLU Alnarp och Malmö Högskola* som visar att små grönområden nära hemmet är värdefulla lekplatser för små barn. Förutom den plana ytan för fotboll mm på "trekanten" så kommer ytterligare pulkabackar försvinna i och med förslagen. I praktiken är det en bara liten trekantig gräsyta som blir kvar. Solljus och skugga Vi som bor på Ystadsvägen upplever redan att området känns mörkt. Nya hus skulle göra att området upplevs ännu mörkare. Enligt ursprunglig stadsplanering finns det alltså goda skäl till att denna yta inte är bebyggd. Under vintern kommer ingen sol in på en stor del av den tänkta byggytan under flera månader. De solljuskartor som arkitekterna har visat stämmer till vissa delar inte då de "glömt" att ta med det hus som ligger på andra sidan av Ystadsvägen. De husen tar den sista solen på eftermiddagen under vintermånaderna för de som bor på den östra sidan och som nu enligt ritningarna kommer att också skuggas av de planerade nya radhusen. Markens beskaffenhet Marken är gammal sjöbotten och därför sank, det är av den anledningen det byggdes mindre radhus på Ystadsvägen och inte större hus. Marken tål inte belastning av vare sig större hus eller markarbeten. Radhusen på Ystadsvägen är byggda på pålar för att marken rör sig ständigt och påfrestningar i form av byggnationer skulle riskera våra känsliga husgrunder och då riskera att förstöra dessa särskilt värdefulla kulturhistoriska fastigheter. På grund av känsligheten i