Förbättra bedömningsmodellen av hemtjänstbehov

Transkript

1 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Sida 1 (1) Diarienr AN 2016/ Christina Becker Epost: christina.becker@vasteras.se Äldrenämnden Kopia till representanter för: Attendo Care, Framtidens omsorg, Omsorgscompagniet, Tillberga Grannskapsservice, Skultuna kommundelstjänst, Västerås stad vård och omsorg, Kommunal, Kommunala pensionärsrådet, Biståndsenheten äldre, Hälso- och sjukvårdsenheten inom förvaltingen Förbättra bedömningsmodellen av hemtjänstbehov Förslag till beslut Äldrenämnden beslutar att: 1) godkänna rapporten som svar på nämndinitiativet. 2) ta ställning till förvaltningens förbättringsförslag utifrån avstämningsmötet med representanterna. Ärendebeskrivning I december 2016 lämnade Moderaterna ett nämndinitiativ, där man belyser att partiet sett vissa risker med att nya biståndsbeslut innebär en insats och inte beviljad tid enligt tidigare. De nya biståndsbesluten har fattats enligt riktlinjerna och verkställts av utförarna. Moderaterna uppger att resultaten har varit oroväckande för de äldre och personalen. Vidare framgår att det inte är ovanligt att det finns en inkörningsperiod när nya riktlinjer ska genomföras och det kan behöva göras justeringar eller förtydliganden från nämnden. Moderaterna yrkar för följande: Att staben stämmer av genomförandet av nya bedömningsmodellen i hemtjänsten tillsammans med representanter från hemtjänstutförarna, Kommunala pensionärsrådet, biståndshandläggarna och Kommunal. Att staben återkopplar till nämnden vilka frågor som lyftes på avstämningsmötet. Att staben lämnar förbättringsförslag till nämnden att ta ställning till utifrån avstämningsmötet. Att staben återkommer med en utvärdering av nya bedömningsmodellen i äldrenämndens sammanträde i juni 2017.

2 Dnr ÄN 2016/483-ÄN Nämndinitiativ Förbättra bedömningsmodellen av hemtjänstbehov (Dnr 2016/ ) Västerås Christina Becker e-post:

3 Förbättra bedömningsmodellen av hemtjänstbehov Innehållsförteckning 1. Ärendebeskrivning Bakgrund Budgetdirektiven Riktlinjer Syfte Metod Resultat Utförarnas utsagor Kommunala pensionärsrådets utsagor Kommunals utsagor Biståndshandläggarnas utsagor Förvaltningens yttrande på nämndinitiativets yrkanden: Förvaltningens sammanfattande bedömning Stabens förbättringsförslag till nämnden att ta ställning till Bilaga Nämndinitiativ för att förbättra bedömningsmodellen av hemtjänstbehov 2016/ Sida 2 av 13

4 1. Ärendebeskrivning I december 2016 lämnade Moderaterna ett nämndinitiativ, där man belyser att partiet sett vissa risker med att nya biståndsbeslut innebär en insats och inte beviljad tid enligt tidigare. De nya biståndsbesluten har fattats enligt riktlinjerna och verkställts av utförarna. Moderaterna uppger att resultaten har varit oroväckande för de äldre och personalen. Vidare framgår att det inte är ovanligt att det finns en inkörningsperiod när nya riktlinjer ska genomföras och det kan behöva göras justeringar eller förtydliganden från nämnden. Moderaterna yrkar för följande: Att staben genomför en första avstämning av genomförandet av den nya bedömningsmodellen inom hemtjänst tillsammans med representanter från hemtjänstutförarna, Kommunala Pensionärsrådet, biståndshandläggarna och Kommunal. Att staben återkopplar till nämnden vilka frågor som lyftes på avstämningsmötet. Att staben kommer med förbättringsförslag till nämnden att ta ställning till utifrån det första avstämningsmötet. Att staben återkommer med en utvärdering av den nya bedömningsmodellen i Äldrenämndens sammanträde i juni Bakgrund BUDGETDIREKTIVEN 2015 Inför 2015 års budgetdirektiv fick äldrenämnden i uppdrag av kommunstyrelsen att redovisa åtgärder för att bromsa volym- och kostnadsökningarna för hemtjänst, då nämndens kostnader hade ökat kraftigt sedan flera år tillbaka. fick i januari 2015 i uppdrag av äldrenämnden att se över riktlinjerna för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde RIKTLINJER Riktlinjerna för biståndsbedömning enligt socialtjänstlagen inom äldrenämndens verksamhetsområde, utrycker nämndens ambitionsnivå och vad nämnden anser vara skälig levnadsnivå för västeråsaren. Sida 3 av 13

5 Vad som är skälig levnadsnivå ändras med tiden på nationell nivå utifrån lagstiftarens intentioner, domar/rättspraxis, föreskrifter och samhällsutvecklingen. På Kommunstyrelsens uppdrag enligt budgetdirektivet, att bromsa volym och kostnadsutvecklingen för hemtjänst, skärpte äldrenämnden riktlinjerna för hemtjänst under hösten I slutet av 2015 beslutade nämnden om ändrad prioritetsordning, där personer med omfattande hemtjänst, i högre grad än tidigare, skulle prioriteras särskilt boende. I april 2016 infördes en mall för beräkning av hemtjänst i ordinärt boende. Det i nämndinitiativet kallat bedömningsmodell är alltså inte en modell utifrån vilken biståndshandläggaren gör en bedömning av den enskilds behov eller vilka insatser som kan komma ifråga. Den nya beräkningsmallen bygger på den utförda tiden i augusti 2014 hos de kommunala utförarna och den största privata utföraren. Med utförd tid som grund bör den återspegla vad som är en rimlig tidsåtgång per insats. Däremot får samordningseffekterna stor inverkan på volymen av beställd tid till skillnad från tidigare. Idag innebär mallen att när flera insatser utförs vid samma besök, blir den sammanlagda beställda tiden mindre, jämfört med tidigare. Det kan konstateras att vidtagna åtgärder med bl.a. riktlinjer, beräkningsmall och arbetssätt har fått positiva effekter på nämndens ekonomiska resultat. Utfallet för perioden fr.o.m. januari 2017 t.o.m. april ligger strax under budget. Prognosen för hemtjänsten 2017 pekar mot ett budgetunderskott på cirka 3 mnkr för hela 2017, att jämföra med utfallet för 2016 på -62 mnkr. 3. Syfte Syftet med föreliggande avstämning med olika parter, är att besvara moderaternas fyra yrkanden i nämndinitiativet. 4. Metod Av nämndinitiativet yrkas på att avstämningen om genomförandet av den nya beräkningsmallen inom hemtjänst görs tillsammans med representanter från hemtjänstutförarna, Kommunala pensionärsrådet, biståndshandläggarna och Kommunal. Förvaltningen gjorde ett urval av representanter från de olika parterna. Vid mötestillfällena deltog i regel två tjänstemän från förvaltningen. Av hemtjänstutförarna inbjöds 7 utförare, både kommunala- och privata och med en spridning av stora, mindre och mellanstora. De bedömdes även representera en geografisk spridning utifrån i vilka nyckelkodsområden de är verksamma i. Utförarnas verksamhetschef/förvaltningschef/regionchef ombads att utse en representant för sin organisation. Förvaltningens önskemål var att representanten Sida 4 av 13

6 skulle arbeta nära det dagliga arbetet i hemtjänsten. Sju representanter deltog från dito utförare och spreds mellan två mötestillfällen. Representanter från KPR gjordes på grundval av deras representation från de olika föreningarna. Fyra representanter från KPR deltog i avstämningen vid två mötestillfällen. Enhetscheferna för biståndshandläggarna ombads att utse vilka medarbetare som skulle representera biståndshandläggningens olika enheter. Tre biståndshandläggare/teamledare deltog vid ett mötestillfälle. De representanter från Kommunal som förvaltningen har löpande samverkan med, bjöds in till avstämningen. Från Kommunal deltog två personer vid ett mötestillfälle. I löpande text benämns enskild, äldre och kund synonymt och avser personen som är beviljad hemtjänst. Sida 5 av 13

7 5. Resultat UTFÖRARNAS UTSAGOR Hur ser ni på genomförandet av den "nya" beräkningsmodellen? Några utförare uppger att det har tagit ända fram tills nu att hitta formerna för arbetet med förändrade riktlinjer och ny beräkningsmall. Flera uppfattar att biståndsbedömningen inte görs på individuell basis, att den individuella bedömningen har försvunnit. Utförarna menar att det inte går att generalisera tidsåtgången på insatserna, eftersom allt är beroende på individen. Flera utförare ser numera biståndsbesluten som en lista på insatser med en given tidsram. Några menar att det inte var fel att ändra riktlinjer och införa en beräkningsmall, därför att många gamla beslut var generösa. Vissa insatser kan utföras under tiden man gör en annan. Däremot finns det vissa insatser som blir ett omöjligt uppdrag att utföra inom tidsramen. Flera menar att det blir problem när det enbart är enstaka insatser, likaså om personen är svårt sjuk och behöver mer tid eller fler insatser än vad som är beställt. I många fall när beslutet innehåller flera insatser räcker tiden gott och väl. Effekter positiva som negativa Utförararna är positiva till nämndsinitiativet och att frågorna har lyfts. Det uttrycks också att man har oerhört många fina möten med de äldre varje dag. Förändringarna uppfattas även vara positiva därför att en del kunder med rätta har fått mindre beställd tid, samt en ökad medvetenhet bland personalen om biståndsbesluten. Negativt är att stressen bland personalen har ökat. Alla tänker tid, timmarna är färre, fokus är registrering och personalen är rädd för att logga fel. Den dagliga kontrollen på utförd tid är hög, pga av att tiden ska redovisas ett visst datum per månad. Arbetsplaneringen är snäv och all dokumentation hinns inte alltid med. Felloggade insatser är energikrävande tycker utförarna, eftersom de behöver argumentera hos biståndshandläggaren för att få rätt till ersättning till följd av felloggningen. Det är många insatskoder och lätt att råka logga fel. Utförarna törs inte överanställa pga. av att de inte får ersättning för avböjda besök. Här tycker flera utförare att avböjda besök borde följas av beställaren. När det nu inte loggas går det inte att se skillnaden före- och efter förändringen. När den enskilde nu inte betalar för avböjda besök, ökar det menar flera utförare. Sida 6 av 13

8 Utförarna menar att en restriktivare hållning till efterregistrerng är ett problem när personalen befinner sig på ställen där man inte har täckning. Det berättas att de ofta inte får ersättning för akuta utförda insatser under en helg, eftersom insatsen inte är beställd. Sjukfrånvaron har ökat hos vissa utförare, har minskt hos andra eller är oförändrad. Några utförare har dragit ner på personal i den meningen att de flyttat personal från hemtjänsten till andra enheter p.g.a. att de beställda timmarna har minskat. Förändringarna drabbar alla och allra helst de svårast sjuka uttrycks av flera utförare. Det slår tillbaka på personalen, som anhöriga hör av sig till. Personalen hinner inte med att ex. rulla håret eller promenera med den enskilde. Det berättas att vissa insatser inte blir verkställda därför att den sammantagna beställda tiden inte räcker till. Den enskilde kan ställas inför valet att välja bort besök för att tiden ska räcka till för övriga besök. Utförarna drar sig för att anmäla utökade behov, då det många gånger finns risk för att antalet timmar minskar istället. Utförarna upplever att dialogen mellan dem och biståndshandläggarna har försämrats. Med ett nära samarbete tror utförarna att allt skulle fungera mycket bättre. Utförarnas förbättringsförslag: o Mobil dokumentationen skulle effektivisera dokumentationen. o Mer information om e-hemtjänst och nattkamera. o Biståndshandläggarna borde arbeta utifrån geografiska område. Det skulle ge en kontinuitet i kontakterna mellan utförare och handläggare och öka handläggares kännedom om de äldre. o Mer individuella bedömningar i biståndsbesluten. o Färre insatskoder skulle underlätta loggningen och vara tidsbesparande. o Pilotstudie för att hitta nya metoder för biståndsbedömning KOMMUNALA PENSIONÄRSRÅDETS UTSAGOR Hur ser ni på genomförandet av den "nya" beräkningsmodellen? Kommunala pensionärsrådet (KPR) menar att mallen i princip är rätt och riktig. Det måste finnas regler. KPR menar att det inte finns tillräckligt med tid för förflyttning mellan kunderna, men tror att det nog kunde vara så även innan ny beräkningsmall infördes. KPR berättar om hur de erfor att media piskade upp stämningen och skapade rubriker. Den negativa publiciteten skapade farhågor och oro främst bland de äldre som inte hade några insatser. Ett föränderligt samhälle tas upp av KPR. Allt ska gå mycket snabbare och tekniken utvecklas. KPR menar att alla parter i hela kedjan måste vara mer Sida 7 av 13

9 uppmärksamma, alla inblandade måste prata mer med varandra och överväga vilka konsekvenser biståndsbedömningen får. Effekter positiva som negativa KPR har inte märkt av några effekter så här långt och de tror att det kan bero på att det har gått för kort tid. Det finns mycket som är bra med hemtjänsten i Västerås i jämförelse med en del andra kommuner menar KPR. Dock ser KPR att den beställda tiden för att tillaga mat är för kort, men att tiden skulle kunna funka om alla ingredienser finns hemma och personalen behärskar att tillaga mat. KPR berättar att matlådorna är inte roliga. De är ofta smaklösa och bleka. Någon menar att det är för lite tid för utevistelse och ledsagning, enskilda hinner inte delta i samhällslivet. Hemtjänstpersonalen följer inte med till mötesplatsen längre. Det framkommer att personalen är stressad och följer regler och tider. Det uppstår stress med registrering av tid per insats. Det är svårt att välja insats när det är så styrt med minuter. En del av personalen kommer inte när de ska, eller kommer inte alls. KPR:s förbättringsförslag o Personal med social kompetens o Personal med rätt attityd o Utbildad personal o Personal som kan tala och skriva svenska o Schemalagd fortbildning till personalen minst 1 gång per år o Erfarenhetsutbyte mellan hemtjänstgrupper och mellan utförare o Handledning till personalen o Möjligheter för hemtjänstpersonalen att träffa kollegor o Tekniken måste få ta tid, de äldre behöver tid att lära sig, de är inte ingenjörer på 20 minuter. o Aktivt arbete med värdighet och värdighetsgarantier. o Bättre att satsa på att ha personal som kan tillaga mat, att den enskilde får känna doften av mat KOMMUNALS UTSAGOR Genomförandet av nya beräkningsmodellen Kommunal berättar att det var stor oro bland personalen inför förändringen. Vidare berättas att arbetsplaneringen skiljer mellan olika utförare och åktiden/gångtiden är kort mellan kunderna. På vissa områden upplever personalen att de mer eller mindre är inloggade på fler kunder samtidigt. Sida 8 av 13

10 Effekter av beräkningsmodellen- positivt negativt Negativa effekter enligt Kommunal är att den beställda tiden per kund för en viss insats är densamma, medan de äldres behov och förutsättningar varierar. Den individuella biståndsbedömningen saknas. Det är svårt att få gehör hos biståndshandläggarna när en kund behöver mer tid. Vidare berättas att besöken har blivit fler och kortare. Det händer att äldre inte får de insatser som de har fått beviljade, eftersom den beställda tiden inte räcker. Blir tidsåtgången större hos en kund, behöver utföraren ta den från en annan. Det händer att utförare hoppar över att utföra en viss insats nattetid och det gäller då oftast tillsynsbesök. Kommunal berättar att medlemmarna har tappat arbetsgläden i och med att den beställda tiden inte riktigt räcker till längre. Stress är ett abetsmiljöproblem och långtidssjukskrivningar ökar. Det är oklart om de ökade sjukskrivningstalen kan relateras till nämndens förändringsarbete eller om det är andra faktorer som ligger bakom. Tjänster återbesätts inte och vissa arbetsgivare har inte längre några visstidsanställda är Kommunals erfarenhet. Utförare lägger ner kontor och skapar större geografiska hemtjänstområden och det påverkar arbetsplaneringen. En ytterligare effekt som Kommunal ser är att medias negativa rapportering om hemtjänsten, har medfört att en del anhöriga uppfattar nattkamera som ytterligare en neddragning. Som anhörig vill man att sin anhörig ska få ett fysiskt besök. Kommunals förbättringsförslag o Höjd status hos proffessionen och möjliggöra för dem att vara experter på det de gör; att vårda och stödja de äldre. o Biståndshandläggarna borde arbeta närmare verksamheten och ha mer teamarbete vid biståndsbedömningen av vilka behov den äldre har. o Skönsmomodellen lyfts fram som ett gott exempel på ett arbetssätt, som har mindre geografiska områden, personalen är delaktiga i arbetsplaneringen och deras kännedom om de äldre tillvaratas BISTÅNDSHANDLÄGGARNAS UTSAGOR Genomförandet av nya beräkningsmodellen Biståndhandläggarna berättar att genomförandet av beräkningsmallen gick bra, det var en intensiv tid och bra struktur. En arbetsgrupp på biståndsenheten hade stående möte varje vecka under ca. ett halvår. Alla uppkomna frågor från kollegor samlades i arbetsgruppen, där det beslutades om hur saker och ting skulle hanteras. På det sättet skapades en struktur och ett enhetligt arbetssätt. Några formelfel upptäcktes i beräkningsmallen och rättades till. Sida 9 av 13

11 Biståndshandläggarna berättar att de uttryckt önskemål om att börja testa beräkningsmallen i liten skala från början. Då skulle fel ha upptäckts lättare och kunnat rättats till snabbt. Beräkningsmallen implementerades i stället fullt ut på en gång, vilket handläggarna samtidigt ser fördelar med. En upplevelse bland handläggarna var att informationen till utförarna brast inför införandet av modellen. Det blev vi och dom och de enskilda kom i kläm. Handläggarna tror att det hade underlättat att ha med utförare i arbetsgruppen kring beräkningsmallen och införandet. Det hade kunnat skapa en förförståelse av mallens uppbyggnad. Det är en pedagogisk utmaning att förklara vad som utgör den enskildes behov och bedömningen av vilken insats som kan möta behovet respektive den tid som beställs för utförandet av insatsen. Tiden gäller för själva momentet. Eventuell tid för ex. motivering ingår inte i beräkningsmallen. Vidare berättar handläggarna att det många gånger uppstår dilemman när en yngre person beviljas hemtjänst och den beställda tiden följer äldrenämndens riktlinjer och beräkningsmall. En 30 åring exempelvis har många gånger större behov av mer tid för aktivitet jämfört med en 85 åring. En del handläggare tycker att delar i riktlinjerna är mer eller mindre omöjliga att följa. Här exemplifieras matlagningen med 45 minuter (för samtliga tre måltider inkl. disk och dukning). Samtidigt ser handläggarna att det omöjligt att bedöma hur lång tid det tar. Ledsagning är en annan insats, där beställd tid ofta behöver vara mer än riktlinjens och rör ofta personer som behöver ledsagning till sjukhuset och under sjukhusbesöket. Effekter av beräkningsmodellen- positivt negativt Biståndshandläggarna uttrycker att det är positivt att beräkningsmallen ger en mer enhetlig uppskattning av tidsåtgången. Det uttrycks att om allt läggs in rätt och riktigt och handläggaren lägger in alla moment, så är beräkningsmallen jättebra. Nya biståndshandläggare tar till sig mallen snabbt och ser den som ett stöd. En negativt effekt som handläggarna ser, är att beräkningsmallen inte tar hänsyn till den enskildes status. De vittnar om att det nu liksom innan mallens införande, är lika mycket tidsdiskussioner och fokus på tid och pengar- och inte på insatsen. När någon för fram behov av utökad tid, berättar biståndshandläggarna att de ser över biståndsbeslutet så att alla moment är med. Om de är det, medges inte mer tid. Biståndsenhetens förbättringsförslag o Annan ersättningsmodell. o Ersätta matlagning med varma matlådor. o Alternativt till varma matlådor är att definiera vem ska få matlagning och på vilken nivå ska matlagningen vara? o Se över riktlinjerna utifrån åldersperspektivet. o Se över ledsagning till hälso- och sjukvårdsinrättning; insatsen måste inkludera tid hos vårdgivaren. Sida 10 av 13

12 6. Förvaltningens yttrande på nämndinitiativets yrkanden: Utifrån dialogerna och gruppernas förslag på förbättring, föreslås från förvaltningen enligt nedan. Att staben genomför en första avstämning av genomförandet av den nya bedömningsmodellen inom hemtjänst tillsammans med representanter från hemtjänstutförarna, Kommunala Pensionärsrådet, biståndshandläggarna och Kommunal. Förvaltningen har genomfört avstämningar med ett antal representanter enligt nämndinitiativet under perioden april-maj Att staben återkopplar till nämnden vilka frågor som lyftes på avstämningsmötet. Följande öppna frågor ställdes till respondenterna: Genomförande av ny beräkningsmall och reviderade riktlinjer inom hemtjänst? Effekter av beräkningsmallen, positiva som negativa? Förslag till förbättringar? Att staben kommer med förbättringsförslag till nämnden att ta ställning till utifrån det första avstämningsmötet. Översyn av vissa insatser i riktlinjerna. Översyn av beräkningsmallen. Översyn av ersättningsmodell. Biståndshandläggarnas interna organisering. Se vidare under rubrik Stabens förbättringsförslag till nämnden att ta ställning till, sid. 13. Att staben återkommer med en utvärdering av den nya bedömningsmodellen i Äldrenämndens sammanträde i juni Utvärderingen är presenterad i denna rapport och sammanfattas under rubriken Förvaltningens sammanfattning. Sida 11 av 13

13 FÖRVALTNINGENS SAMMANFATTANDE BEDÖMNING Förvaltningens bedömning är att det mest anmärkningsvärda som framkommit i intervjuerna är att beviljade insatser inte alltid verkställs och att de enskilda kan ställas inför valet att behöva välja vilken insats man vill prioritera. Anmärkningsvärt är även att personalen inte alltid hinner med att dokumentera. Det som alla intervjuade återkommer till är tiden: den beställda tiden per insats, den totala beställda tiden för flera insatser och den utförda tiden. Det finns anledning att överväga hur fokus kan vändas till insatser; det är trots allt ett behov som ska tillgodoses med hjälp av en insats. Insatserna och omfattningen av matlagning och ledsagning har också tagits upp av flera. Beträffande matlagning kan skäl finnas att se över när och till vem insatserna kan beviljas och omfattningen. Alternativt göra överväganden likt andra kommuner; upphöra med matlagning och låta matlådan utgöra huvudmålen. Vad gäller ledsagning finns exempel på åtminstone en kommun som inte beviljar stöd med att ta sig till vårdinrättningar, utan menar att detta ska tillgodoses genom sjukresa, alternativt sjukresa med extra service (och därmed inom ramen för landstingets ansvarsområde). Om en person i den kommunen ansöker om att få ha ledsagare under hela besöket på sjukhuset, kan läkarintyg begäras in, som styrker att personen inte själv kan ta sig mellan olika avdelningar eller mottagningar, begäras in. Återkommande utsagor är uppfattningen att biståndsbedömningen inte vilar på en individuell bedömning utifrån individens förutsättningar. Biståndshandläggarnas metodik att bedöma individens behov är densamma idag som innan förändringarna trädde i kraft. Frånsteg från de vägledande riktlinjerna motiveras och det är viktigt med acceptans för att avsteg görs. Biståndshandläggarnas organisering utifrån en geografisk indelning och att de borde finnas närmare verksamheterna, är också återkommande önskemål. Nuvarande organisering är uppbyggd på personnummer (individens personnummer styr vem som blir handläggare) och inte på geografiskt indelning. Flera vittnar också om stress och pressade arbetsscheman för personalen i hemtjänsten och en stress som de enskilda märker av. Arbetsplanering och arbetsmiljöansvar vilar på utföraren och restid/gångtid ingår i ersättningen. Däremot sätter nämnden regelverket för hemtjänsten. Det positiva som framkommer är att förändringarna medfört tydliga regler, enhetlig tidssättning och ett än mer strukturerat arbetssätt för bistånds- Sida 12 av 13

14 handläggarna. Förekomsten av generösa biståndsbeslut är också något som framkommit och därav en förståelse för behovet att se över insatsernas tidsåtgång. I allt förändringsarbete finns konsekvenser och det har visats att de blivit både positiva och negativa och i olika grad. I vågskålen ligger å ena sidan Kommunallagens krav på en balanserad budget, å andra sidan ligger Socialtjänstlagens krav på att den enskilde genom biståndet ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Det är en utmaning nu och en stor utmaning för framtiden STABENS FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG TILL NÄMNDEN ATT TA STÄLLNING TILL Se över riktlinjernas insatser för Mat i ordinärt boende Se över riktlinjens insats för Ledsagning Se över beräkningsmallen Översyn av ersättningsmodellen Översyn av biståndshandläggarnas interna organisering Sida 13 av 13

15