RAPPORT Dokumentdatum Diarienummer V Skapat av Sara Karlsson UF/PLU. Kvalitetsredovisning 2014

Transkript

1 Skapat av Sara Karlsson UF/PLU Kvalitetsredovisning 2014

2

3 Innehåll 1 Sammanfattning Ramar för KTH:s kvalitetsarbete Krav och behov Strategi och policy Verksamhetsplanering och uppföljning Ansvar och roller Kvalitetsarbete inom forskning KTH:s publiceringskultur Ranking Kvalitetsarbete inom utbildning Universitetskanslersämbetets utvärdering Forskarutbildningssatsning Uppföljningar av studenter Högskolepedagogisk verksamhet Kvalitetsarbete inom administrationen Tematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbete inom samverkan Kvalitetsarbete inom kompetensförsörjning... 9

4

5 1 Sammanfattning Detta är KTH:s fjärde kvalitetsredovisning. Syftet är att synliggöra både det kvalitetsarbete som har gjorts och de resultat som uppnåtts. I den här rapporten ligger fokus på aktiviteter och uppföljningar som skett under Tillsammans med de tre föregående rapporterna från är det möjligt att följa KTH:s kvalitetsutveckling över tid. Forskning Under 2014 fortsatte det strategiska arbetet med att utveckla KTH:s forskning ytterligare. Bland annat genomfördes ett större projekt kring publiceringskultur och ett arbete med att stärka KTH:s position på internationella rankinglistor. Utbildning Arbetet med att utveckla kvaliteten i KTH:s utbildningar fortsatte under 2014, bland annat genom förnyade högskolepedagogiska satsningar. Universitetskanslersämbetets utvärdering från följdes upp genom åtgärder avseende ifrågasatta utbildningar. Under 2014 inledde KTH en ny satsning på kvalitet i forskarutbildningen. Administration KTH genomförde under 2014 en utvärdering, Administrative Assessment Exercise (AAE), av 15 administrativa kärnprocesser. Först genomfördes ett självvärderingsarbete som involverade ett stort antal KTH-medarbetare från såväl förvaltning som fakultet. Därefter engagerades externa bedömare med uppdrag att granska de administrativa processerna. Hela AAE-projektet sammanfattades i en slutrapport, som bland annat pekar på ett behov av förbättrad dialog mellan olika delar av KTH. Ett mer processorienterat arbetssätt inklusive tydligare rollfördelning rekommenderas. AAE följs upp under Övrigt kvalitetsarbete Inom samverkansområdet har den strategiska partnerskapsprocessen utvärderats inom ramen för AAE-projektet. Vidare har ett flertal strategiska projekt genomförts under året, bland annat syftande till ökad samhällspåverkan (impact) genom samverkan. Inom kompetensförsörjning har ett antal utvecklingsprojekt genomförts i samband med AAEprojektet. Under 2014 har ett nytt rekryteringssystem implementerats. Vidare har regler för centralt finansierade sabbatsperioder för lärare fastställts. 1 (9)

6 2 Ramar för KTH:s kvalitetsarbete 2.1 Krav och behov KTH är en statlig myndighet som lyder under högskolelagen och högskoleförordningen. Högskolelagen 1 kap. 4 lägger fast högskolans kvalitetsansvar: Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Högskolelagen kräver med andra ord att högskolan ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete, men ger inte detaljerade föreskrifter kring hur detta ska ske. Bl.a. i och med den avreglering som skedde av sektorn 2011, har högskolorna relativt stor egen frihet att utforma sin interna organisation. Det gäller t.ex. processen för lärartillsättning, som är grundläggande för kvaliteten i såväl forskning som utbildning. Generellt regleras den svenska högskolan allt mindre efter innehåll och allt mer efter resultat: s.k. målstyrning. Det betyder inte nödvändigtvis att statens styrning har minskat, men att den tar sig andra uttryck: betydelsen av efterhandskontroll t.ex. i form av revision och utvärdering har ökat. På utbildningssidan innebär det t.ex. att Universitetskanslersämbetet har fått regeringens uppdrag att utvärdera resultat: i vilken utsträckning når studenterna de förväntade lärandemål som anges i högskoleförordningen? Utöver de formella krav som ställs i lagar och förordningar, finns det andra normer och överenskommelser som KTH behöver beakta i sitt kvalitetsarbete. Till dem hör rekommendationer från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och olika internationella överenskommelser. Ett viktigt dokument i det sammanhanget är the European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG) framtagna som en del av Bolognaprocessen. ESG ger generell vägledning för lärosätens interna kvalitetsarbete. 1 Det finns också en rad andra aktörer som ställer kvalitetskrav på KTH. Till dem hör forskningsfinansiärer, studenter (såväl presumtiva som aktiva), företrädare för andra lärosäten och för näringslivet. Dessutom har KTH satt en hög egen ribba vad gäller forsknings- och utbildningskvalitet. Sammantaget gör detta att behovet av strategiskt och systematiskt kvalitetsarbete är stort. 2.2 Strategi och policy KTH har, i den kvalitetspolicy och tillhörande handlingsplan som ligger fast för perioden , tolkat och formulerat egna principer för, och prioriterade aktiviteter inom, kvalitetsarbetet. En viktig utgångspunkt är att Vidare beskrivs ambitionen: KTH:s kvalitetsarbete ska grunda sig på principen om ständiga förbättringar. Det innebär att kvalitetsarbetet ska vara kontinuerligt och verksamhetsnära, och att positionerna hela tiden ska flyttas fram Kvalitetspolicy för KTH 2 (9)

7 Vid KTH ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas, kännetecknat av proaktivitet, delaktighet, engagemang och synlighet. Kvalitetspolicyn utgår från fyra områden: utbildning, forskning, samverkan och kompetensförsörjning, vilket även speglas i handlingsplanen. Handlingsplanen lyfter bl.a. fram de större uppföljnings- och utvärderingsinitiativ som KTH ska genomföra. Föreliggande kvalitetsredovisning är i sig en del i det arbete som KTH gör för att kommunicera och följa upp det egna kvalitetsarbetet. Syftet är att synliggöra både det kvalitetsarbete som har gjorts och de resultat som uppnåtts. Detta är fjärde gången en kvalitetsredovisning görs, vilket nu gör det möjligt att följa kvalitetsutvecklingen över tid. 3 Utvecklingsplanen är det strategiska dokument som styr KTH:s verksamhet på ett övergripande plan. Nuvarande utvecklingsplan gäller perioden Utgångspunkten är KTH:s långsiktiga vision, Vision Utvecklingsplanen fokuserar på KTH:s omvärld, identitet och värdegrund samt på områdena utbildning, forskning och innovation, samverkan, karriärer och gemensamma resurser. KTH:s skolor har beslutat om egna utvecklingsplaner. Vidare har handlingsplaner utformats för genomförandet av utvecklingsplanen. 2.3 Verksamhetsplanering och uppföljning Verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning är viktiga kvalitetssäkrande processer på KTH. Modellen bygger på återkommande dialoger under verksamhetsåret, mellan den centrala ledningen och skolledningarna. I slutet av året diskuteras kommande års verksamhetsuppdrag inklusive resursfördelning. Rektor och respektive skolchef skriver sedan under verksamhetsuppdraget som blir en verksamhetsplan för det kommande året att implementera på skolnivå. Uppdragen följs därefter upp i nästkommande dialoger. På så vis blir planeringen och uppföljningen en cyklisk process som ger såväl förutsägbarhet som utrymme för ständiga förbättringar av verksamheten. 2.4 Ansvar och roller KTH:s kvalitetspolicy tar sin utgångspunkt i att ansvaret för kvalitet ska i hög grad bäras av den enskilde studenten, läraren och anställde i den dagliga gärningen Detta är den bärande principen i allt kvalitetsarbete. Därutöver har KTH en formellt beslutad ansvarsfördelning och en administrativ stödorganisation till kvalitetsarbetet. KTH:s kvalitetsarbete bärs upp av den kollegiala organisationen, som ombildades i och med den nationella avregleringen Fakultetsrådet heter sedan dess det kollegiala organ som har det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitet (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå), för forskningens kvalitet och för kvaliteten i samhällssamverkan. Arbetet leds av fakultetens dekanus med ansvar för kvalitet i forskning och utbildning, och fakultetens prodekanus som ansvarar för utbildningens struktur och innehåll. Fakultetsrådet ska inom ramen för sitt uppdrag fatta beslut om innehåll, planering, uppföljning och samordning av utbildning. Vidare har fakultetsrådet ansvar för kvaliteten i lärartillsättningsprocessen. Som stöd har fakultetsrådet inrättat ett utbildningsutskott, ett 3 De tidigare rapporterna finns tillgängliga på 3 (9)

8 anställningsutskott, en befordringsnämnd, sex tjänsteförslagsnämnder samt ett resursfördelningsutskott vilka fungerar som beredande organ. 4 Till den kollegiala organisationen hör även fakultetens förtroenderåd (från 2015: fakultetskollegiet), som är en bred diskussions- och kommunikationsgrupp som, inför fakultetsrådets sammanträden, samlas för att diskutera viktiga frågor. Förtroenderådet består av representanter från samtliga KTH:s skolor. Syftet med förtroenderådet är att möjliggöra och stärka fakultetens tillgång till information och inflytande på processer och beslut. Förtroenderådet spelar därför en viktig roll i förankringen av kvalitetsarbetet. 5 Universitetsstyrelsen och rektor har ansvar för frågor som rör verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation, och för frågor som har ekonomiska konsekvenser för KTH. Universitetsförvaltningen stödjer universitetsledningen och skolorna i arbetet med planering, samordning, policyskapande, kvalitetskontroll, uppföljning och utvärdering samt central administration. Inom universitetsförvaltningen finns en kvalitetssamordningsfunktion som fungerar som ett operativt stöd till universitetsledningen och skolorna i frågor som rör kvalitetsutveckling och kvalitetskontroll. Skolorna har ansvaret för kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning i den operativa verksamheten inom sina verksamhetsområden. Skolchefen leder skolans arbete och ansvarar mot universitetsledningen för skolans verksamhet. Vid varje skola finns en ansvarig för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, benämnd grundutbildningsansvarig (GA) och en ansvarig för skolans utbildning på forskarnivå, benämnd forskarutbildningsansvarig (FA). Skolledningarna ansvarar för att säkerställa det administrativa stödet till planering, samordning, policyskapande, kvalitetskontroll, uppföljning och utvärdering. Vid skolorna finns funktionsansvariga för utbildningsadministration (UA). Varje utbildningsprogram (som kan vara skolövergripande) har en programansvarig (PA). 3 Kvalitetsarbete inom forskning KTH:s forskning är i hög grad inriktad på att medverka till tekniska lösningar på samhällsutmaningar. En stor del av forskningen bedrivs i samarbete med samhälle, näringsliv och andra lärosäten. Kvaliteten i KTH:s forskning har följts upp i två större utvärderingar, Research Assessment Exercise (RAE) 2008 och RAE2012 visade generellt på mycket god kvalitet på KTH:s forskning inom de tre områden som utvärderades: forskningskvalitet, påverkan på och samverkan med omgivande samhälle, och forskningsmiljö. Samtidigt framkom vissa svagheter till exempel vad gäller publiceringsmönster. Under 2014 fortsatte det strategiska arbetet med att utveckla KTH:s forskning ytterligare. 3.1 KTH:s publiceringskultur Under året slutfördes projektet KTH:s publikationskultur. Syftet har varit att genomlysa KTH:s publicering för att skapa ett underlag för framåtriktat arbete. Målet är högre genomslag av KTH:s publicering samt att vidareutveckla användningen av bibliometri på KTH. En omfattande jämförelse har gjorts med 20 ledande tekniska universitet som visar att KTH:s citeringsgrad genomgående är relativt låg. Det är inte möjligt att identifiera något enstaka ämne som (9)

9 förklaring till KTH:s förhållandevis låga placeringar i olika bibliometriska utvärderingar och rankingar. Citeringsmässigt presterar KTH bättre då heltalsräkning tillämpas än vid fraktionsviktning. Det kan bero på att KTH har ett relativt högt citeringsgenomslag för publikationer samförfattade av fler än 100 författare inom framförallt fysik. En skillnad mellan KTH och de mest framgångsrika tekniska universiteten är en låg citering av nationella publikationer och av publikationer med hundra eller färre författare. KTH:s nationellt sampublicerade publikationer är generellt procent lägre citerade än de internationella. För KTH är också andelen högciterade publikationer relativt låg, särskilt när statistiken fraktioneras. Sett till fältnormerad och fraktionsviktad citeringsgrad har KTH de högsta värdena inom kemiteknik, kemi, elektroteknik och maskinteknik. KTH har tagit fram rekommendationer till publiceringsstrategier. Dessa omfattar planeringen av forskningsresultatens publicering, val av publiceringskanal, samarbete och kommunikation samt fritt tillgängliggörande av publikationer. Vidare har KTH introducerat ett verktyg för att identifiera nydisputerade forskare som kan antas ha lovande framtidsutsikter. Jämförande undersökningar har visat att KTH har en väldigt stor output beträffande antal publikationer per lärare och forskare. I syfte att premiera kvalitet framför kvantitet har den tidigare indikatorn fältnormerad citeringsgrad utgått och istället ersatts av indikatorn fältnormaliserad tidskriftsimpact som grund till resursfördelning. Den nya indikatorn baseras på den genomsnittliga fältnormerade citeringsgraden för artiklar och recensioner i respektive tidskrift samt ett volymmått grundat på antalet fakultetsanställda per avdelning. Syftet bakom ändringen är att uppmuntra lärare och forskare att publicera i centrala och välrenommerade tidsskrifter inom sitt ämnesområde. Åtgärden förväntas på sikt medföra att både kvaliteten på publikationerna och den fältnormerade citeringsgraden höjs samt att en högre andel publikationer återfinns i tidsskrifter med stort genomslag i forskarsamhället. 3.2 Ranking Betydelsen av synlighet och placering på rankinglistor för exempelvis studentrekrytering, rekrytering av internationella forskare, internationella samarbeten, anslagsmöjligheter samt inflytandet på olika policys, satsningar på excellens och uttryck för nationell prestige har ökat de senaste åren. Under 2014 presterade KTH starkt i olika rankingar. I QS World University Rankings avancerade KTH från placering 118 till 110. I THE World University Rankings backade KTH aningen från placering 117 till 126. KTH presterade även mycket bra i ämnesområdes- och ämnesrankingar. I THE:s ämnesområdesranking för Engineering och Technology rankades KTH som 30:e bästa lärosäte i världen och i QS motsvarande ranking rangordnades lärosätet som 33:e bästa. I NTU:s (tidigare HEEACT) och QS ämnesrankingar presterade KTH särskilt bra i maskinteknik, elektroteknik, kemiteknik och materialvetenskap. Under året genomfördes en omfattande benchmarking i syfte att identifiera KTH:s styrkor och svagheter i jämförelse med 20 ledande tekniska universitet. Slutsatser från denna studie var att KTH:s främsta styrkor är en hög produktionsgrad av olika former av publikationer per lärare och forskare samt en mycket hög andel sampublicering med forskare från andra internationella universitet och med näringslivet. KTH har också en hög andel internationella forskare, lärare och studenter. Vidare är KTH framgångsrikt med att attrahera forskningsmedel från externa finansiärer och har en hög andel intäkter från näringslivet. KTH har ett mycket starkt internationellt rykte, starkare än vad KTH presterar i bibliometriska indikatorer som mäter forskningsimpact och forskningsexcellens. En studie av KTH:s akademiska rykte visade att detta är särskilt starkt i Europa. När det gäller svagheter handlar det främst om att KTH presterar förhållandevis svagt inom bibliometriska indikatorer som mäter forskningsimpact och forskningsexcellens. Allvarligast är den relativt låga fältnormerade 5 (9)

10 citeringsgraden, oavsett om resultatet fraktionaliseras eller inte. KTH presterar även relativt medelmåttigt inom topp tio procent, det vill säga andelen högciterade publikationer som tillhör de tio procent högst citerade klassade inom samma ämne. 4 Kvalitetsarbete inom utbildning Huvudarbetet med att utveckla kvaliteten i KTH:s utbildningar görs på lokal nivå av enskilda lärare, kursansvariga och programansvariga. Därutöver tas gemensamma strategiska initiativ. Ett sådant var utvärderingen Education Assessment Exercise (EAE) 2011, som bland annat visade på ett stort behov av att stärka rollen som programansvarig. Detta har förblivit en prioriterad kvalitetsfråga. Under 2014 inleddes även en strategisk satsning på utbildning på forskarnivå. 4.1 Universitetskanslersämbetets utvärdering Under utvärderades KTH:s utbildning på grundnivå och avancerad nivå av Universitetskanslersämbetet (UKÄ), tidigare Högskoleverket. Det totala utfallet för KTH:s del blev att tre utbildningar bedömdes hålla mycket hög kvalitet, 25 utbildningar bedömdes hålla hög kvalitet medan åtta bedömdes ha bristande kvalitet. Givet de högt ställda ambitioner kring utbildningskvalitet som KTH ställt upp i sin vision och utvecklingsplan, var utfallet sämre än väntat. Under året har ett intensivt utvecklingsarbete pågått, både i fortsatt uppföljning av EAE-projektet och efter UKÄutvärderingen. Under 2014 har KTH lämnat in åtgärdsredovisningar till UKÄ avseende de ifrågasatta utbildningarna. I samband med detta har KTH beslutat om en intern arbetsgång för uppföljning. Den innebär bland annat att skolorna arbetar med handlingsplaner för hur bristande kvalitet ska åtgärdas. Fakultetsrådet tar genom utbildningsutskottet en aktiv roll i uppföljningen. Arbete pågår även för att nå den uttalade ambitionen att även de utbildningar som fick omdömet hög kvalitet ska lyftas till mycket hög kvalitet. UKÄ väntas ta beslut om de ifrågasatta utbildningarna under Forskarutbildningssatsning Kvaliteten i utbildningen på forskarnivå har inte granskats i någon av KTH:s tidigare egeninitierade utvärderingar, RAE 2008 och 2012, EAE 2011 och AAE 2014, utan endast berörts indirekt. En anledning till detta är att KTH så sent som 2011 införde en ny organisation för utbildning på forskarnivå i form av doktorsprogram. De andra stora utvärderingsprojekten har också tagit mycket tid och kraft av organisationen. Mot denna bakgrund genomförs istället en forskarutbildningssatsning (FUS) under Satsningen innebär att en grundlig analys av forskarutbildningen görs och att stöd och åtgärder sätts in där det behövs. Det övergripande syftet är att stärka kvaliteten i KTH:s forskarutbildning. I synnerhet prioriteras forskarstuderandes uppfyllande av lärandemålen och det administrativa stöd till forskarstudier. Projektet delas in i tre delprojekt: A. analys av styrkor och svagheter, B. stärkta rutiner för kvalitetssäkring utifrån högskoleförordningens mål samt C. uppföljning av doktorsprogrammen. Dessa kompletteras med en seminarieserie riktad till forskarutbildningsansvariga (FA) och funktionsansvariga för utbildningsadministration (UA). Slutsatser från projektet sammanfattas i en rapport under (9)

11 4.3 Uppföljningar av studenter SCB genomförde under 2013 en enkätundersökning, Inträdet på arbetsmarknaden för universitets- och högskolestuderande. KTH valde att utöka undersökningen genom att inkludera hela populationen. Under 2014 slutfördes studien Inträde på arbetsmarknaden. Målgrupp var nybörjare vid KTH läsåret 2005/06 som vid studiens inledning hade minst 150 avklarade högskolepoäng. Undersökning visade att skillnaden beträffande etablering på arbetsmarknaden är ytterst marginell mellan examinerade och icke examinerade som till stor del slutfört sin utbildning. De som gått ett civilingenjörsprogram etablerar sig något snabbare på arbetsmarknaden än de som gått ett treårigt program. Hela 45 procent av den totala populationen hade redan ett arbete när de avslutade sina studier, 24 procent fick arbete inom en månad och nio procent efter två till tre månader. Civilingenjörer examinerade vid KTH har i högre grad en tillsvidareanställning, kortare arbetslöshetsperiod och får jobb snabbare än motsvarande för riket. Något mer än varannan KTH civilingenjör hade ett arbete när de tog examen jämfört med 41 procent för övriga. 4.4 Högskolepedagogisk verksamhet KTH satsar stort på kvalitetsarbete i form av utbildningsutveckling, där den högskolepedagogiska verksamheten spelar en viktig roll. Verksamheten vilar på tre ben: högskolepedagogiska kurser, högskolepedagogiskt stöd till program- och kursutveckling inklusive till pedagogiska ledare, samt högskolepedagogisk forskning, utveckling och omvärldsbevakning. Den satsning på pedagogiska utvecklare som inleddes under 2013 har fortsatt under året. De pedagogiska utvecklarnas roll är att vara ett nav i det pedagogiska utvecklingsarbetet på respektive skola genom att stödja skolans lärare, lärarlag och program. Vidare har KTH beslutat att ta fram ett pedagogiskt program. Under 2014 har ett förslag utarbetats och skickats på remiss. Fakultetsrådet väntas ta beslut om programmet under Under 2014 har den högskolepedagogiska verksamheten vuxit bland annat till följd av uppdraget att implementera e-lärande i linje med KTH:s utvecklingsplan och KTH:s vision för e-lärande. Tillväxten har också sin grund i de projekt som för tillfället pågår inom det högskolepedagogiska området samt önskemål från KTH:s ledning om större bredd och tillgänglighet vad avser högskolepedagogiska kurser. KTH har ett krav på högskolepedagogisk utbildning om 15 högskolepoäng för läraranställning. Kurser för såväl lärare som för doktorander genomförs. De senaste tilläggen i det högskolepedagogiska kursutbudet består i kurser i online och blended learning, i handledning av examensarbete, ledning av utbildningsutveckling samt betygskriterier. 5 Kvalitetsarbete inom administrationen KTH har sedan många år tillbaka drivit årliga utvecklingsprojekt inom administrationen. KTH:s utvecklingsplan för slår fast att Administrationen ska vara en integrerad del av KTH:s kärnverksamhet. Som ett led i KTH:s kvalitetsutveckling kommer det administrativa stödet att utvärderas under utvecklingsperioden. Under 2014 har KTH utvärderat det administrativa stödet i enlighet med utvecklingsplanen. Projektet kallades Administrative Assessment Exercise (AAE) och omfattade totalt 15 strategiskt viktiga administrativa processer: 7 (9)

12 Utbildningsprocessen ur systemstöd- och studentperspektiv/studie- och karriärvägledning Lokalförsörjning Läraranställningar Komplexa personalärenden Internationella studenter Avtalshantering Stöd till externfinansiering Innovation Samverkan Dokumenthantering Controllerfunktion Internkommunikation Upphandling Det administrativa stödet för uppföljning av utbildning och forskning Internrevisionens granskningsprocess Syftet med AAE var att få ett underlag för att utveckla kvaliteten i KTH:s administration. Den metod som användes liknar den som KTH tidigare har använt i utvärderingar av forskning (RAE) och utbildning (EAE): peer review. Projektet genomfördes i tre faser: I den första fasen genomfördes ett självvärderingsarbete som engagerade ett stort antal KTHmedarbetare från såväl förvaltning som fakultet. I varje delprojekt sammanställdes en självvärderingsrapport, som inkluderade en kartläggning av processen och en intressentanalys. I den andra fasen engagerades externa bedömare med uppdrag att granska de administrativa processerna, utifrån tre perspektiv: service, kostnad och kompetens. Bedömargrupperna fick tillgång till självvärderingsrapporterna och gjorde platsbesök vid KTH i juni Sina intryck sammanfattade bedömarna i en kortfattad rapport. Hela AAE-projektet sammanfattades i en slutrapport som presenterades för universitetsstyrelsen i december Rapporten pekar bland annat på ett behov av förbättrad dialog mellan administration och fakultet, mellan den centrala universitetsförvaltningen och skolorna, samt inom universitetsförvaltningen. Utvärderingen visade också att KTH har genomgått en snabb expansion på senare år, och att det administrativa stödet inte har hunnit anpassas till det nya läget. Det gäller till exempel områden som internationalisering, utbildningsadministration och avtalshantering. Vidare visar AAE att KTH:s administrativa personal har hög kompetens men att denna inte alltid används optimalt. Ett mer processorienterat arbetssätt inklusive tydligare rollfördelning rekommenderas. I den tredje fasen, som äger rum under , ska slutsatserna från projektet omhändertas. Fyra fokusområden har identifierats: dialog, avtalshantering, internationella studenter och IT-stöd. Huvudansvaret för uppföljningen ligger på den ordinarie linjeorganisationen, där ett stort antal konkreta uppföljningsaktiviteter kommer att genomföras. Fakulteten har, genom lärarrepresentanter i fakultetrådet och universitetsstyrelsen, kontinuerligt följt AAE-projektet och framfört synpunkter på en övergripande nivå. Framför allt har fakulteten betonat betydelsen av användarperspektivet: dvs. att administrationen ska utgå från verksamhetens behov. Fakulteten har vidare pekat på ett behov av tydligare organisation och bättre samarbete mellan olika delar av administrationen, vilket kräver åtgärder på ledningsnivå utöver de utvecklingsprojekt som redan har initierats. 8 (9)

13 6 Tematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbete inom samverkan KTH ska främja, bredda och fördjupa relationerna med det omgivande samhället. Det framgår av såväl vision och utvecklingsplan som kvalitetspolicy. Det strategiska samverkansarbetet leds av en särskilt utsedd vicerektor och bedrivs enligt den framtagna KTH-modellen för samverkan. Denna omfattar etablering och drift av strategiska partnerskap med företag och organisationer, olika former av personutbyten, arenor för samverkan samt projekt för utveckling och metoder för effektuppföljning. Under 2014 har den strategiska partnerskapsprocessen utvärderas inom ramen för AAE-projektet. En slutsats från denna utvärdering var att både KTH och partnerorganisationerna har höga förväntningar på processen, men att man betonar olika aspekter: forskning i det första fallet och utbildning/studenter i det andra fallet. Utvärderingen visade också att partnerskapskoordinatorerna spelar en nyckelroll i att länka interna och externa intressenter. När det gäller utvecklingsprojekt har KTH bland annat lett Impact 2.0-projektet som syftar till att utveckla en strategi för samhällspåverkan (impact) genom samverkan. KTH har också tagit initiativ till det nationella projektet KLOSS som syftar till att öka relevans och kvalitet i utbildning och forskning genom att stärka svenska lärosätens strategiska samverkan. Under 2014 avslutades projektet Notis, ett kompetensutvecklingsprojekt för lärare och personal vid KTH och SU:s naturvetenskapliga fakultet. Sedan starten av Notis 2012 har totalt 40 aktiviteter genomförts med 676 deltagare. 6.2 Kvalitetsarbete inom kompetensförsörjning I utvecklingsplanen betonas att KTH ska vara en arbetsplats där alla anställda ska ha möjlighet att utvecklas och ta vidare steg i sina karriärer. Såväl rekryteringsarbete som kompetensutveckling är viktiga kvalitetsutvecklingsområden. Under 2014 har handläggningen av läraranställningar utvärderats inom ramen för AAE-projektet. Det har lett till ett antal utvecklingsprojekt bland annat kring mallar för beslut och underlag, samt reviderade handläggningsordningar. Ett heltäckande webbaserat rekryteringssystem infördes under året, i syfte att spara tid och effektivisera rekryteringarbetet. Ett strategiskt arbete med att ersätta de tidigare tjänsteförslagsnämnderna med rekryteringskommittéer har också pågått under Ökad lärarmobilitet till och från KTH är ytterligare en prioriterad kvalitetsfråga. Syftet är både att stärka KTH:s kunskapsutbyte med omvärlden och individers utveckling. Mobilitet för lärare kan ha olika karaktär: dels till andra universitet, dels till företag. Den kan utövas i längre sammanhållna perioder eller i mindre del av arbetstid utsträckt över en längre tidsperiod. Under 2014 har fakultetsrådet arbetat fram ett system för sabbatsperioder för lärare på KTH, så kallade sabbaticals. Rektor har fattat beslut om regler för utdelning av visst centralt ekonomiskt stöd till en sabbatsperiod, inklusive ansöknings- och urvalsprocess. 9 (9)