Kvalitetsredovisning 2012

Transkript

1 Kvalitetsredovisning 2012

2 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Ramar för KTH:s kvalitetsarbete Krav och behov Strategi och policy Ansvar och roller Strategiskt kvalitetsarbete Verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning Ranking Kvalitetsarbete inom forskning KTH:s forskning generellt Strategiskt utvecklingsarbete Research Assessment Exercise KTH:s forskningsplattformar Strategiskt utvecklingsarbete Utvärdering av forskningsplattformarna Kvalitetsarbete inom utbildning Kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Strategiskt utvecklingsarbete Uppföljning av Education Assessment Exercise Stöd till programansvariga Matematikens utveckling Arbete för ökad genomströmning Högskoleverkets utvärdering Kvalitetsarbete inom utbildning på forskarnivå Strategiskt utvecklingsarbete Initiativ inom handledning, doktorandintroduktion och studieadministration Strategiska samarbeten Uppföljningar av studenter och alumner Tematiskt kvalitetsarbete

3 6.1. Kvalitetsarbete inom miljö och hållbar utveckling Strategiskt miljö- och hållbarhetsarbete Miljö och hållbarhet inom forskning Miljö och hållbarhet inom utbildning Kvalitetsarbete inom samverkan Strategiskt samverkansarbete Partnerskap Personrörlighet Gemensamma arenor Kvalitetsarbete inom kompetensförsörjning Tenure Track och utvärdering av karriärstöd Medarbetarundersökning

4 Förord KTH har ambitionen att vara ett framstående svenskt och internationellt tekniskt universitet, och hålla högsta kvalitet i all sin verksamhet. Ett aktivt internt kvalitetsarbete blir allt viktigare, av flera skäl. Studenter, politiker och näringsliv ställer förändrade och högre krav, och konkurrensen om resurser ökar. Samtidigt har svensk högskola fått större autonomi att utforma sin egen verksamhet, och med denna frihet följer ett stort ansvar. Detta ansvar tar KTH på allvar. Några ledord ur KTH:s kvalitetspolicy är: Vid KTH ska ett systematiskt kvalitetsarbete bedrivas, kännetecknat av proaktivitet, delaktighet, engagemang och synlighet. I den här rapporten beskrivs KTH:s kvalitetsarbete under Syftet är att synliggöra den struktur som möjliggör god kvalitet, de många goda exempel på systematiskt kvalitetsarbete som finns och det resultat som kvalitetsarbetet har gett under året. Rapporten ger i första hand en generell beskrivning men lyfter såväl stora strategiska initiativ som vardagsnära verksamhet. Den speglar därför det aktiva kvalitetsarbete som görs på alla nivåer inom KTH. Det är andra gången som KTH gör en särskild kvalitetsredovisning av detta slag. 1 Tanken är att kvalitetsredovisningen ska bli ett stående komplement till KTH:s ordinarie årsredovisning och att läsaren därmed ska kunna följa kvalitetsutvecklingen över tid. Kvalitetsredovisningen för 2012 har sammanställts av Sara Karlsson, kvalitetssamordnare vid universitetsförvaltningen, med många bidrag från olika verksamheter vid KTH. KTH 21 februari års kvalitetsredovisning sammanställdes av Iréne Häggström och finns tillgänglig på 4

5 1. Sammanfattning KTH:s kvalitetsarbete präglas av de ökande kraven på kvalitet i forskning, utbildning och samverkan och styrs av högskolelagens och högskoleförordningens fordringar. Utvecklingsplanen och kvalitetspolicyn är de styrdokument som framför allt vägleder KTH:s kvalitetsarbete på en strategisk nivå. Ansvaret för kvaliteten i verksamheten bärs i hög grad av den enskilde studenten, läraren och anställde. Därutöver har KTH en formellt beslutad ansvarsfördelning, där den kollegiala organisationen ledd av Fakultetsrådet har det övergripande kvalitetsansvaret, samt en administrativ stödorganisation. Ett viktigt instrument i KTH:s systematiska kvalitetsarbete är verksamhetsplaneringen och verksamhetsuppföljningen som sker genom cykliskt återkommande dialoger och nedtecknas i form av verksamhetsuppdrag till KTH:s skolor. Inom forskning finns exempel på strategiskt utvecklingsarbete under 2012 vid de strategiska forskningsmiljöerna (SRA), i samverkan med olika centrumbildningar samt inom ramen för European Institute of Technology (EIT). Vidare bedriver KTH ett strategiskt arbete inom de multidisciplinära forskningsplattformarna. Under året har KTH:s forskning följts upp på ett flertal sätt. En heltäckande Research Assessment Exercise (RAE) har genomförts med övervägande positiva resultat framför allt vad gäller forskningsproduktion och samhällsgenomslag. Vidare har en sakkunnigutvärdering gjorts av forskningsplattformarna som bekräftar att KTH:s strategi är välbetänkt. Dessutom har KTH under året klättrat betydligt på internationellt erkända rankinglistor som i hög grad fokuserar på forskningskvalitet. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå har ett omfattande uppföljningsarbete efter 2011 års Education Assessment Exercise (EAE) präglat året. Kopplat till detta har en rad strategiska initiativ tagits på såväl lokal som central nivå t.ex. för att tydliggöra progressionen i utbildningen, stärka programansvarigas roll, utveckla matematikundervisningen och öka genomströmningen. Under 2012 inledde Högskoleverket nationella utvärderingar av utbildningar till arkitekt, civilingenjör och högskoleingenjör samt utbildningar inom teknikvetenskap och matematik. KTH:s hela utbildningsutbud berörs av utvärderingarna som har tagit mycket tid i anspråk under året. Resultaten av utvärderingarna väntas i mitten av KTH:s egna uppföljningar av studenter och alumner som blev klara under året: startenkät, mellanårsenkät och karriäruppföljning, visar att den stora majoriteten är nöjda med den utbildning de får. Karriäruppföljningen visar att KTH:s alumner i mycket hög grad får arbete med relevanta arbetsuppgifter och god lön. Även inom utbildning på forskarnivå har ett strategiskt utvecklingsarbete skett, inte minst utifrån den struktur med doktorsprogram som infördes

6 Miljö och hållbar utveckling hör till de prioriterade områdena inom KTH:s kvalitetsarbete. Under 2012 har detta arbete stärkts bl.a. med hjälp av satsningar stödda av rådet KTH-Sustainability och genom miljöledningsarbete. Ytterligare ett viktigt kvalitetsområde är samverkan med det omgivande samhället, inklusive företag, myndigheter och organisationer. Under året har det strategiska utvecklingsarbetet fokuserat på att främja partnerskap, personrörlighet och gemensamma arenor. Slutligen bedrivs vid KTH ett aktivt kvalitetsarbete inom kompetensförsörjning. Under året har karriärsystemet Tenure Track fortsatt vara fokus. En utvärdering har gjorts av det karriärstöd som ges inom ramen för Tenure Track, där det bedöms att stödet i huvudsak fungerar väl. Vidare har resultatet av KTH:s senaste medarbetarundersökning blivit klart under året. Denna visar bl.a. att 71 procent av de svarande är nöjda eller mycket nöjda med sin arbetssituation som helhet. 6

7 2. Ramar för KTH:s kvalitetsarbete 2.1. Krav och behov KTH är en statlig myndighet som lyder under högskolelagen och högskoleförordningen. Högskolelagen 1 kap. 4 lägger fast högskolans kvalitetsansvar: Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet. De tillgängliga resurserna skall utnyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten. Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna. Högskolelagen kräver med andra ord att högskolan ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete, men ger inte detaljerade föreskrifter kring hur detta ska ske. Bl.a. i och med den avreglering som skedde av sektorn 2011, har högskolorna relativt stor egen frihet att utforma sin interna organisation. Det gäller t.ex. systemet för läraranställningar, som är grundläggande för kvaliteten i såväl forskning som utbildning. Den svenska högskolan regleras således allt mindre efter innehåll och allt mer efter resultat: s.k. målstyrning. Det betyder inte nödvändigtvis att statens styrning har minskat, men att den tar sig andra uttryck: betydelsen av efterhandskontroll t.ex. i form av revision och utvärdering har ökat. På utbildningssidan innebär det t.ex. att Högskoleverket (från 1 januari 2013: Universitetskanslersämbetet) har fått regeringens uppdrag att utvärdera resultat: i vilken utsträckning når studenterna de förväntade lärandemål som anges i högskoleförordningen? 2 Utöver de formella krav som ställs i lagar och förordningar, finns det andra normer och överenskommelser som KTH behöver beakta i sitt kvalitetsarbete. Till dem hör rekommendationer från Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och olika internationella överenskommelser. Ett viktigt dokument i det sammanhanget är the European Standards and Guidelines for Quality Assurance in the European Higher Education Area (ESG) 3 framtagna som en del av Bolognaprocessen. ESG ger generell vägledning för lärosätens interna kvalitetsarbete, t.ex. att Institutions should have a policy and associated procedures for the assurance of the quality and standards of their programmes and awards. They should also commit themselves explicitly to the development of a culture which recognises the importance of quality, and quality assurance, in their work. To achieve this, institutions should develop and implement a strategy for the continuous enhancement of quality. The strategy, policy and procedures should have a formal status and be publicly available. They should also include a role for students and other stakeholders. 2 För en analys av hur den nationella utvärderingen har förändrats över tid, se t.ex. Wahlén, S. (2012) Från granskning och bedömning av kvalitetsarbete till utvärdering av utbildningsresultat ger utvärderingen en bild av kvaliteten på utbildningen vid universitet och högskolor? Högskoleverket

8 Det finns också en rad andra aktörer som ställer kvalitetskrav på KTH. Till dem hör forskningsfinansiärer, studenter (såväl presumtiva som aktiva) och företrädare för näringslivet. Dessutom har KTH satt en hög egen ribba vad gäller forsknings- och utbildningskvalitet. Sammantaget gör detta att behovet av strategiskt och systematiskt kvalitetarbete är stort Strategi och policy KTH har, i den kvalitetspolicy och tillhörande handlingsplan som ligger fast för perioden , tolkat och formulerat egna principer för, och prioriterade aktiviteter inom, kvalitetsarbetet. En viktig utgångspunkt är att KTH:s kvalitetsarbete ska grunda sig på principen om ständiga förbättringar. Det innebär att kvalitetsarbetet ska vara kontinuerligt och verksamhetsnära, och att positionerna hela tiden ska flyttas fram. 4 Kvalitetspolicyn utgår från fyra områden: utbildning, forskning, samverkan och kompetensförsörjning, vilket även speglas i handlingsplanen. Handlingsplanen, som följs upp årligen, lyfter bl.a. fram de större uppföljnings- och utvärderingsinitiativ som KTH ska genomföra. Under 2012 var den Research Assessment Exercise som beskrivs i avsnitt 4.1. den största planerade aktiviteten. Utvecklingsplanen är annars det strategiska dokument som styr KTH:s verksamhet på ett övergripande plan. För perioden har utvecklingsplanen innehållit konkreta mål t.ex. vad gäller KTH:s attraktionskraft som utbildningsanordnare, forskningsmiljö och arbetsplats. Under 2011 initierades en strategisk diskussion som till att börja med ledde till att KTH tog fram en långsiktig vision. Denna Vision kom till genom en öppen förankringsprocess som involverade ett stort antal personer inom och utom KTH och blev sedan utgångspunkten i 2012 års arbete med att ta fram en utvecklingsplan för den kommande perioden, Även i detta fall gjordes ett omfattande förankringsarbete som bl.a. innefattade tematiska diskussionsseminarier och remissrundor. Utvecklingsplanen för beslutades av universitetsstyrelsen i december 2012 och fokuserar på KTH:s omvärld, identitet och värdegrund samt på områdena utbildning, forskning och innovation, samverkan, karriärer och gemensamma resurser. Skolorna har under hösten 2012 arbetat parallellt med sina egna utvecklingsplaner, som ska vara färdiga under Under 2013 kommer också handlingsplaner att utformas för genomförandet av utvecklingsplanen Ansvar och roller KTH:s kvalitetspolicy tar sin utgångspunkt i att ansvaret för kvalitet ska i hög grad bäras av den enskilde studenten, läraren och anställde i den dagliga gärningen 4 Kvalitet genom ständiga förbättringar - Kvalitetspolicy för KTH Vision 2027 syftar på att KTH det året firar 200-årsjubileum. Visionen markerar därmed en förankring i historien samtidigt med en satsning på framtiden. 8

9 Detta är den bärande principen i allt kvalitetsarbete. Därutöver har KTH en formellt beslutad ansvarsfördelning och en administrativ stödorganisation till kvalitetsarbetet. KTH:s kvalitetsarbete bärs upp av den kollegiala organisationen, som ombildades i och med den nationella avregleringen Fakultetsrådet heter sedan dess det kollegiala organ som har det övergripande ansvaret för utbildningens kvalitet (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå), för forskningens kvalitet och för kvaliteten i samhällssamverkan. Arbetet leds av fakultetens dekanus med ansvar för kvalitet i forskning och utbildning, och fakultetens prodekanus som ansvarar för utbildningens struktur och innehåll. Fakultetsrådet ska inom ramen för sitt uppdrag fatta beslut om innehåll, planering, uppföljning och samordning av utbildning. Vidare har fakultetsrådet ansvar för kvaliteten i läraranställningsprocessen. Som stöd har fakultetsrådet inrättat ett utbildningsutskott, ett anställningsutskott, tjänsteförslagsnämnder samt ett resursfördelningsutskott vilka fungerar som beredande organ. 6 Till den kollegiala organisationen hör även fakultetens förtroenderåd, som är en bred diskussions- och kommunikationsgrupp som, inför fakultetsrådets sammanträden, samlas för att diskutera viktiga frågor. Förtroenderådet består av representanter från samtliga KTH:s skolor. Syftet med förtroenderådet är att möjliggöra och stärka fakultetens tillgång till information och inflytande på processer och beslut. Förtroenderådet spelar därför en viktig roll i förankringen av kvalitetsarbetet. 7 Universitetsstyrelsen och rektor har ansvar för frågor som rör verksamhetens övergripande inriktning och högskolans organisation, och för frågor som har ekonomiska konsekvenser för KTH. Universitetsförvaltningen stödjer universitetsledningen och skolorna i arbetet med planering, samordning, policyskapande, kvalitetskontroll, uppföljning och utvärdering samt central administration. Inom universitetsförvaltningen finns en kvalitetssamordnare som fungerar som ett operativt stöd till universitetsledningen och skolorna i frågor som rör kvalitetsutveckling och kvalitetskontroll. Under 2012 har KTH beslutat att förstärka kvalitetssamordningen. Fr.o.m kommer stödet därmed att fungera som en kvalitetsfunktion i två delar: övergripande kvalitetssamordning respektive kvalitetssamordning inom utbildning. Skolorna har ansvaret för kvalitetsutveckling och kvalitetsuppföljning i den operativa verksamheten inom sina verksamhetsområden. Skolchefen leder skolans arbete och ansvarar mot universitetsledningen för skolans verksamhet. Vid varje skola finns en ansvarig för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, benämnd grundutbildningsansvarig (GA) och en ansvarig för skolans utbildning på forskarnivå, benämnd forskarutbildningsansvarig (FA). Skolledningarna ansvarar för att säkerställa det administrativa stödet till planering, samordning, policyskapande, kvalitetskontroll, uppföljning och utvärdering. Varje utbildningsprogram (som kan vara skolövergripande) har en programansvarig (PA). Se även avsnitt

10 3. Strategiskt kvalitetsarbete 3.1. Verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning Verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning är viktiga kvalitetssäkrande processer på KTH. Modellen bygger på återkommande dialoger under verksamhetsåret, mellan den centrala ledningen och skolledningarna. I slutet av året diskuteras kommande års verksamhetsuppdrag inklusive resursfördelning. Rektor och respektive skolchef skriver sedan under verksamhetsuppdraget som blir en verksamhetsplan för det kommande året att implementera på skolnivå. Uppdragen följs därefter upp i nästkommande dialoger. På så vis blir planeringen och uppföljningen en cyklisk process som ger såväl förutsägbarhet som utrymme för ständiga förbättringar av verksamheten. Under 2012 har processen utvecklats på olika sätt. Bl.a. har det centrala administrativa stödet stärkts, för att säkerställa att varje område i verksamhetsuppdragen följs upp och att skolorna får bättre service när det gäller underlagsdata. En årscykel har arbetats fram som visar vilka data som ska tas fram vid vilken tidpunkt under året och syftet med varje rapporttillfälle. Kopplat till detta har också ett arbete initierats för att centralt kunna leverera skolspecifika data. Syftet är att skapa enhetlighet och, genom ökat fokus på skolornas egen analys av verksamheten i förhållande till uppdraget, i förlängningen underlätta skolornas planerings- och uppföljningsprocess. Vidare har ett utvecklingsarbete gjorts kring indikatorer. Indikatorer har använts som uppföljningsverktyg vid KTH sedan 2007 och speglar olika dimensioner av verksamheten: utbildning, forskning, kompetensförsörjning, samverkan, internationalisering, miljö och hållbar utveckling samt förvaltning. Utvecklingsarbetet under 2012 har bl.a. syftat till att ta fram resultatindikatorer som på sikt ska stärka kvaliteten på KTH:s forskning och därmed möjliggöra ett avancemang på de mest relevanta rankinglistorna (se avsnitt 3.2.) samt för att följa upp KTH:s utvecklingsplan för Fakultetsrådet är en aktiv part i verksamhetsplaneringen och verksamhetsuppföljningen. I början av 2012 tillsatte rådet ett resursfördelningsutskott, vars första uppdrag var att göra en översyn av den nuvarande resursfördelningsmodellen när det gäller utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utskottet har arbetat i tre grupper, som har utrett betydelsen av indikatorer/bedömning, undervisningsformer respektive utvecklingsprojekt i resursfördelningen. Ett viktigt syfte var att identifiera incitament som kan bidra till att förbättra utbildningarna. En genomgående slutsats från arbetsgrupperna är att det inte räcker med centrala incitament utan att det även är viktigt att den skolinterna resursfördelningen främjar utbildningskvalitet. Arbetsgruppernas slutsatser kommer att diskuteras vidare i fakultetsrådet och fakultetens förtroenderåd under Ranking I KTH:s strategiska utvecklingsarbete är det viktigt att förhålla sig till internationella rankinglistor och benchmarkingverktyg. Rankinglistorna har t.ex. stor betydelse för studentrekrytering, rekrytering av internationella forskare och finansieringsmöjligheter. Därför har KTH valt att prioritera rankinglistor som kan kopplas till konceptet World Class University dvs. främst Times Higher Education men även QS World University Rankings och Shanghai Jiao Tong som 10

11 samtliga i första hand fokuserar på forskningsexcellens. Ytterligare ett initiativ som KTH har engagerat sig i är U-Multirank som initierats av EU-kommissionen och som 2013 lanseras som en fullskalig europeisk multidimensionell ranking med många olika dimensioner inklusive utbildningskvalitet. För KTH var 2012 ett framgångsrikt år på rankinglistorna. På Times Higher Education avancerade KTH 47 placeringar till plats 140. Framgången berodde på flera faktorer men främst på ett antal vetenskapliga artiklar inom astrofysik, solcellsforskning, högenergi, (partikel)fysik och bioteknik som fick många citeringar i inflytelserika internationella tidskrifter. För att stiga ytterligare på rankinglistorna, vilket är ambitionen i KTH:s utvecklingsplan för , måste KTH bl.a. höja sin fältnormerade citeringsgrad. 8 Även på QS World University Rankings klättrade KTH under 2012: från plats 180 till 142. Den främsta orsaken var att KTH fick goda resultat i de internationella enkäter som skickats ut till forskare och arbetsgivare ( academic reputation respektive employer reputation ), vilket visar att KTH har ett starkt varumärke både i akademi och i näringsliv. Av betydelse var också att KTH fick goda resultat i parametern "Antalet lärare och forskare per student Kvalitetsarbete inom forskning 4.1. KTH:s forskning generellt Strategiskt utvecklingsarbete KTH:s forskning är i hög grad inriktad på att medverka till tekniska lösningar på samhällsutmaningar inom t.ex. energi och klimat, vatten och livsmedel, hälsa och åldrande. En väsentlig del av forskningen bedrivs i samarbete med samhälle, näringsliv och andra lärosäten. Viktiga beståndsdelar i KTH:s långsiktiga forskningsstrategi är arbete med strategiska forskningsmiljöer (SRA) samverkan inom centrumbildningar engagemang inom European Institute of Technology (EIT) samverkansforskning Av den svenska regeringen har KTH för åren tilldelats totalt 579 miljoner i strategiska forskningsmedel inom 11 SRA-områden. KTH har den ledande rollen inom fem av dessa: informations- och kommunikationsteknologi, molekylär biovetenskap, transport, produktion och e-vetenskap. SRA-medlen följs upp årligen, och den uppföljningsrapport som lämnades in i februari 2012 visar att samtliga områden som KTH ansvarar för är i fas med sina åtaganden. Centrumbildningar är viktiga i KTH:s forskningssamverkan med näringsliv och samhälle. På KTH finns drygt 40 formella centrumbildningar varav merparten är finansierade via långsiktiga åtaganden från Vinnova, Energimyndigheten eller Trafikverket. Under 2012 har flera nya centra

12 startats upp, och 3-4 centra har genomgått finansiärsutvärderingar inför eventuella förlängningar. Dessa processer är viktiga för miljöernas forskningsstrategi och kvalitetsutveckling. KTH har vidare ett strategiskt engagemang inom EU-samarbetet European Institute of Technology (EIT), som syftar till att stärka Europas globala konkurrenskraft inom innovationer. KTH medverkar inom informations- och kommunikationsteknologi (EIT ICT Labs) och energi (KIC InnoEnergy). I konsortierna ingår forskningsinstitut, stora teknikföretag och flera ledande europeiska tekniska universitet. Under 2012 har KTH t.ex. medverkat i projekt, inklusive olika innovationsinitiativ, och i utbildningsprogram inom ramen för EIT-samarbetet. Delaktigheten i konsortierna främjar det långsiktiga kvalitetsarbetet inom samverkansforskning. KTH medverkar i en mängd samarbeten och samarbetsprojekt inom forskning. Kvalitetssäkring och riskhantering av de icke-vetenskapliga aspekterna av dessa åtaganden har därför stor betydelse. Detta regleras i KTH:s delegationsordning och genomförs av KTH:s Research Office. De senaste åren har sett en trend i att finansiärerna kräver att de ansökningar som går in är kvalitetsgranskade. Med början från 2011 genomför KTH därför t.ex. en intern granskning och prioritering av de ansökningar som skickas in till Knut and Alice Wallenberg Foundation (KAW). Granskningen görs av en referensgrupp under ledning av vicerektor för forskning. Research Assessment Exercise Under 2012 har KTH genomfört en andra egeninitierad, heltäckande forskningsutvärdering, Research Assessment Exercise (RAE2012). Den första gjordes Utvärderingarna är av stor strategisk betydelse för KTH, då huvudsyftet är identifiera styrkor och svagheter och på så sätt vara kvalitetsdrivande och ge vägledning inför framtida satsningar. RAE2012 involverade en stor andel av KTH:s fakultet och administration samt en rad externa nyckelpersoner. Utvärderingen innehöll tre huvudsakliga delmoment: en intern utvärdering genomförd av KTH:s forskningsgrupper (sammanförda i 47 st. organisatoriska Units of Assessment, UoA), en bibliometrisk analys av samtliga publikationer samt en extern utvärdering genomförd av drygt 100 internationellt framstående experter uppdelade på 13 paneler. De externa bedömarna besökte KTH under en vecka i juni En slutrapport bestående av panelernas slutsatser och rekommendationer, den bibliometriska analysen samt en analys av forskningens samhälleliga påverkan publicerades i januari Utvärderingen gjordes utefter tre kategorier: forskningskvalitet (quality of research output), påverkan på och samverkan med omgivande samhälle (impact and engagement with society) och forskningsmiljö (research environment). I utvärderingen identifieras generella styrkor inom KTH:s forskning, men även några svagheter. På ett övergripande plan lyfts kvaliteten i forskningsproduktionen fram som KTH:s stora styrka. Av de 47 forskargrupperna bedöms 22 bedriva världsledande forskning i majoriteten av sin verksamhet. Dessutom får 24 av forskargrupperna det högsta omdömet vad gäller samverkan med samhället

13 När det gäller vitala och hållbara forskningsmiljöer är det dock endast 16 forskargrupper som anses ha en miljö som främjar världsledande forskningsproduktion. De forskargrupper som får bästa resultatet, och som kan fungera som goda förebilder, är de som lyckas kombinera stark forskningsproduktion med stor samhällspåverkan i en dynamisk miljö. Bedömarpanelerna rekommenderar alla forskargrupper att vara mer risktagande och långsiktiga i sitt förhållningssätt. Den bibliometriska analysen bekräftar KTH:s kända styrkor inom områden med stark publiceringstradition i internationella vetenskapliga tidskrifter. Detta visar på vikten av att rekrytera fler internationellt framstående forskare som kan bidra till KTH:s fortsatta framgång (se även avsnitt 3.2). Samtidigt lyfter RAE2012 även fram framgångsrika forskargrupper som har andra publiceringsmönster t.ex. böcker, konferensbidrag och populärvetenskaplig publikation. Liksom i 2008 års utvärdering anses KTH:s samverkan med samhället inklusive företag och myndigheter vara en tydlig styrka, och det går att se en positiv utveckling mellan de båda utvärderingarna t.ex. i form av fler samarbetsprojekt, gemensamma publikationer, personutbyten och innovationsarbete. Dessutom bedöms KTH-forskningens samhällspåverkan vara stor och relevant. De 94 fallstudier som presenteras i utvärderingen är en illustration av detta. De svagheter som utvärderingen visar handlar till stor del om behovet av långsiktiga investeringar i forskningens infrastruktur liksom långsiktiga strategiska planer för forskningsområdena, för att säkra miljöernas framtida vitalitet och framgång. Ytterligare rekommendationer rör det fortsatta behovet av satsningar på multidisciplinärt samarbete, men också av satsningar på de grupper som är starka inom grundforskning. I några fall identifierar panelerna enskilda forskargrupper som behöver stärkas. Ett arbete för att följa upp resultatet av RAE2012 har inletts under året och fortsätter under 2013 och framåt. Bl.a. speglar utvecklingsplanen för lärdomar från utvärderingen. Utvärderingsresultatet följs även upp i den interna resursfördelningen och i skolornas verksamhetsuppdrag (se avsnitt 3.1.). Vidare kommer en satsning att göras på ökad systematik i det administrativa stödet. Precis som efter 2011 års Education Assessment Exercise (se avsnitt 5.1.) ska uppföljningen ses som ett led i ambitionen att ge KTH:s kvalitetsprojekt större bärkraftighet och genomslag i verksamheten KTH:s forskningsplattformar Strategiskt utvecklingsarbete Betydelsen av multidisciplinära angreppssätt i forskningen ökar, inte minst med tanke på dagens och morgondagens stora globala samhällsutmaningar. Mot denna bakgrund inrättade KTH 2009 fem forskningsplattformar inom Energi Informations - och kommunikationsteknik Material Medicinsk och biomedicinsk teknik (Life Science Technology) Transport 13

14 Plattformarna syftar till att underlätta samordning av forskningsaktiviteter inom dessa områden. De ska fungera som katalysatorer för multidisciplinära forskningsinitiativ och bidra till att KTH framgångsrikt kan konkurrera om strategiska forskningsresurser. Ett ramverk för plattformarnas organisation och verksamhet fastställdes i augusti Den strategiska utvecklingen av forskningsplattformarna genomförs av plattformarnas koordinationsteam tillsammans med styrgruppen för respektive plattform. Vidare finns ett externt stöd genom varje plattforms International Scientific Advisory Board, som består av framstående vetenskapsmän från akademi och industri från olika delar av världen. Följande är några exempel på strategiska initiativ som tagits inom plattformsarbetet under 2012: Energiplattformen har varit med och initierat projektet Zero Emission Campus som syftar till att bidra till utvecklingen av ett hållbart campus. Plattformen för informations- och kommunikationsteknik har arbetat strategiskt med att stärka ansökningarna till stora internationella forskningsanslag. Materialplattformen har startat ett virtuellt KTH Materials Laboratory som syftar till att ge bättre överblick över KTH:s materialforskning. Plattformen för medicinsk och biomedicinsk teknik har samordnat ett antal större forskningsansökningar, t.ex. inom Vinnovas program Utmaningsdriven innovation. Transportplattformen har delfinansierat Transport Labs, ett tvärvetenskapligt resurscenter/laboratorium kring framtida hållbara transportlösningar. Utvärdering av forskningsplattformarna Under 2012 har en utvärdering genomförts av KTH:s forskningsplattformar, med betoning på hur dessa har levt upp till nyckelgruppers förväntningar. Uppdraget genomfördes av en extern sakkunnig, professor Lennart Josefson från Chalmers tekniska högskola med utredningsstöd av Iréne Häggström. Utvärderingen baserades på dokumentstudier, intervjuer med representanter för KTH:s centrala ledning, skolorna, fakulteten och plattformsföreståndarna, samt en enkät riktad till forskare. Utvärderingen visar att plattformarna generellt kan sägas ha levt upp till nyckelgruppernas förväntningar. Även om det finns variation mellan plattformar och skolor, är de intervjuade överlag positiva både till att plattformarnas skapats och till hur de har utvecklats över tid. Det gäller t.ex. möjligheten att initiera nya former av samarbeten, att samordna forskningsansökningar och att få återkoppling från internationella rådgivare. Utvärderarna rekommenderar därför att KTH fortsätter på inslagen väg, men ytterligare tydliggör och förankrar forskningsplattformarnas roll. I detta ingår att formulera tidsbestämda mål för plattformsverksamheten, att synliggöra både den forskning som görs innanför och utanför plattformarna samt att förtydliga plattformarnas funktion i förhållande till linjeorganisationen. Efter en tid bör en ny utvärdering göras där antalet plattformar och deras inriktningar tas upp till diskussion Josefson, L. & Häggström, I. Utvärdering av KTHs forskningsplattformar - En studie över hur KTHs forskningsplattformar levt upp till nyckelgruppernas förväntningar

15 Dessa rekommendationer har varit underlag i formulerandet av forskningsavsnittet i KTH:s utvecklingsplan för , och de blir fortsatt värdefulla inspel till det framtida strategiska arbetet kring KTH:s forskningsplattformar. 5. Kvalitetsarbete inom utbildning 5.1. Kvalitetsarbete inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Strategiskt utvecklingsarbete Grundarbetet med att kontinuerligt utveckla kvaliteten i KTH:s utbildningar görs på lokal nivå av enskilda lärare, kursansvariga och programansvariga. Detta är ett ständigt pågående arbete som kan få en extra skjuts framåt genom strategiska initiativ, t.ex. genom att lärarlag eller förbättringsgrupper 13 bildas för att arbeta med en viss utbildning eller en viss fråga, eller genom att nya undervisningsmetoder utvecklas och sprids. Under 2012 gjordes en särskild studie av kreativitet i KTH:s utbildningar. 14 I denna konstateras att kreativitet är ett nyckelbegrepp inom framför allt ingenjörsutbildning då det hör samman med problemlösningsförmåga i professionellt yrkesutövande. För att träna detta används på KTH t.ex. olika varianter av problembaserat lärande samt CDIO-ramverket 15. Dessa lyfts fram i rapporten. Samtidigt påpekas att kreativitetsskapande inslag måste ingå i utbildningsprogrammen på ett integrerat vis, och att detta är en svår utmaning inte minst eftersom fokus inom teknisk utbildning traditionellt ligger på inhämtning av ämneskunskap i en disciplinär kontext. Därför krävs ett aktivt förändringsarbete. Nedanstående exempel beskriver delar av det strategiska utvecklingsarbete som bedrivits på KTH under året. Skolan för datavetenskap och kommunikation hör till dem som satsat strategiskt på programsammanhållande kurser. Dessa ges under de tre första åren av civilingenjörsprogrammet i datateknik. Motsvarande kurs har även getts med gott resultat inom medieteknik och IT och har nyligen startats inom elektroteknik. Studenterna delas in i mindre årskursöverskridande grupper med lärarmentorer, som möts vid reflektionsseminarier på teman såsom studieteknik, betyg och examination, framtida yrkesroll och studentinflytande. Kursen har många syften inklusive att höja studenternas motivation och delaktighet samt att synliggöra utbildningens röda tråd. Vid varje seminarium diskuteras de aktuella kurserna under år 1-3, hur de hänger ihop med andra kurser, vad de tillför till programmets mål och hur de fungerar rent praktiskt. Vad som kommer fram vid dessa seminarier diskuteras sedan av mentorerna och förs vidare till programansvariga. Kursen fungerar därigenom som en kontinuerlig utvärdering av programmet och dess kurser Svedberg, G & Wigzell Åberg, E. (2012) En studie av kreativitetsskapande inslag i KTH:s grundutbildning

16 Ytterligare ett exempel på utvecklingsarbete, från skolan för elektro- och systemteknik, utgörs av de särskilda mallar för projektkurser som utvecklats inom civilingenjörsprogrammet i elektroteknik. Med hjälp av mallarna, som går att överföra till andra kurser, kan lärare kravställa att studenterna använder enkla metoder för projektstyrning. Ytterligare ett exempel på strategiskt utvecklingsarbete är ett projekt vid skolan för industriell teknik och management som går ut på att samla information och goda exempel på samarbetsprojekt med industri och samhälle. Syftet är att synliggöra de samarbeten som finns och visa på förebilder för framtiden. Under året har även studieadministrationen varit i fokus, bl.a. efter en granskning av internrevisionen som visade på brister i de studieadministrativa processerna. En rad åtgärder har beslutats som syftar till att skapa större enhetlighet och effektivitet. Arbetet med att genomföra åtgärder har påbörjats och kommer att fortsätta under Uppföljning av Education Assessment Exercise Under 2011 utvärderades all utbildning på KTH i en s.k. Education Assessment Exercise (EAE). 16 Utvärderingen visade på många styrkor, inte minst att både studenter och alumner i stort sett är nöjda med sin utbildning. Den visade också på problem inom några områden. Under 2012 har ett systematiskt uppföljningsarbete inletts. Detta ska ses som ett led i en större strategi för att ge KTH:s kvalitetsprojekt större bärkraftighet och genomslag i verksamheten. Fakultetsrådet har tidigare konstaterat att KTH generellt har varit bra på att mobilisera och på att genomföra projekt, men att uppföljningen ofta sedan har brustit. Därför var uppföljning en uttalad prioritering efter EAE, vilket under 2012 märktes både i skolornas verksamhetsuppdrag, och i en särskild handlingsplan kring den centrala nivåns ansvar. Flertalet av de satsningar som beskrivs nedan (nätverk för programansvariga, matematiksatsning mm) är direkta resultat av EAE-projektet. Fakultetsrådets utbildningsutskott genomförde under våren en övergripande uppföljning av EAE-resultaten. Utskottet valde en peer review-metod, och genomförde en serie särskilda uppföljningsmöten med skolchefer, grundutbildningsansvariga och programansvariga. Inför dessa möten fick skolorna lämna in ett underlag med svar på generella, skolspecifika respektive programspecifika frågor om det egna EAE-resultatet. Utskottets huvudsyfte var att ge utbildningsansvariga på olika nivåer en möjlighet att ventilera särskilt angelägna frågor och därmed uppmärksamma deras vardagsproblematik. Från mötena utkristalliserade sig ett antal konkreta punkter som dels har överförts till skolornas verksamhetsuppdrag för 2013, dels kommer att bevakas löpande av utbildningsutskottet. Dessutom tjänade utskottets uppföljning till att lyfta fram goda exempel. Ett sådant var kemiskolans arbete med ett nytt civilingenjörsprogram. Utskottet tyckte att skolan haft ett tilltalande och tydligt arbetssätt fokuserat på lärandemål och examination. Studentrekryteringen har varit ett problem inom kemi, vilket bl.a. uppmärksammades i EAE, och skolan har under en tid gjort breda satsningar på att stimulera intresset för kemi bland ungdomar. Vid höstterminens 16 Education Assessment Exercise 2011 Utvärdering för kvalitetsutveckling på KTH, projektsammanfattning. 16

17 antagning sökte nästan 70 procent fler studenter till kemiprogrammet jämfört med året innan. Det gjorde att betygsintaget höjdes från 14,2 till 18,7 poäng. 17 Stöd till programansvariga EAE visade att kvalitetsarbetet oftast fungerar bra på kursnivå men sämre på programnivå. Många programansvariga menade att de saknar de resurser och verktyg som krävs för att kunna genomföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Utbildningsutskottet fann samma sak vid sina uppföljningsmöten. Ett förstärkt programansvar är därför en prioriterad kvalitetsfråga vid KTH. Under 2012 har en översyn gjorts av ansvarsfördelning och arbetsuppgifter för programansvariga (en översyn som även inkluderade grundutbildningsansvariga och funktionsansvariga för utbildningsadministration). 18 Fakultetsrådet har också reviderat sin arbets- och delegationsordning som nu ger möjlighet för grundutbildningsansvarig att vidaredelegera vissa beslut till programansvariga. Vidare har ett nätverk för alla KTH:s programansvariga skapats. Nätverket leds av en tidigare programansvarig och samordnas av den högskolepedagogiska enheten. Flera träffar med stort deltagande har genomförts under 2012 och planeras fortsätta. Dagordningen bestäms utifrån behov som programansvariga själva identifierar. I utbildningsutskottets EAE-uppföljning berättade många skolor om sitt arbete med att stärka programansvarigas roll. Ett exempel var skolan för arkitektur och samhällsbyggnad som beskrev att flera nytillsatta programansvariga fått nya mandat. Skolornas egna ambitioner för att stärka programansvaret framgår i verksamhetsuppdragen för 2013 och kommer därför att följas upp i denna process. Matematikens utveckling EAE belyste problem med de inledande matematikkurserna, med konsekvenser för genomströmning och studentmotivation. Ett utvecklingsarbete pågår sedan en tid tillbaka för att stärka matematikens ställning inom programmen och ytterligare motivera studenterna. Som ett led i detta har skolan för teknikvetenskap tillsammans med skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande under året haft ett särskilt utvecklingsuppdrag. Programansvariga, tillämpningslärare och studentrepresentanter har involverats i arbetet med att förnya matematikkurserna. Ytterligare en satsning rör undervisningsformer. I matematikkurser på civilingenjörsprogrammen i design och produktframtagning respektive farkostteknik samt på kandidatprogrammet i simuleringsteknik och virtuell design har s.k. peer instruction provats. Metoden, som bygger på en hög grad av interaktivitet och studentengagemang, används sedan tidigare med framgång på KTH bl.a. i en grundkurs i mekanik. 19 Även inom matematik visar uppföljningar att studenter på

18 de program som använder peer instruction presterar lika bra eller bättre än studenter (med motsvarande förkunskaper) på andra program. På farkostteknikprogrammet har metoden gett mycket goda resultat på kursen tillämpad envariabelanalys med numeriska metoder. Arbete för ökad genomströmning EAE visade på problem med genomströmningen i KTH:s utbildningar. Detta är en komplex fråga som KTH har brottats med under en längre tid, men ett delvis nytt angreppssätt har nu initierats. Grundtanken är att genomströmningsarbetet inte längre ska ske genom enstaka projekt utan genom kontinuerligt och systematiskt förbättringsarbete. Frågorna bevakas löpande inom ramen för den ordinarie verksamhetsuppföljningen från och med I samtliga skolors verksamhetsuppdrag för 2013 ingår att arbeta aktivt med genomströmning bl.a. genom att sätta upp mål för samtliga utbildningsprogram och identifiera risker såsom stoppkurser och andra flaskhalsar. Under året har också olika initiativ tagits för att öka kunskapen om orsaker till genomströmningsproblem. Detta har bland annat skett i samarbete med kollegor från fysikens didaktik vid Uppsala universitet. 20 KTH har också sedan 2010 samordnat det europeiska samarbetsprojektet Attract, som bland annat har fokuserat på genomströmningsfrågor. Projektet, som har drivits inom ramen för CLUSTER-nätverket av europeiska tekniska universitet, slutrapporterades under Vidare har arbete pågått för att utveckla bättre verktyg och metoder för att lokalt kunna följa upp genomströmningen på KTH:s utbildningsprogram. Skolorna för teknikvetenskap, datavetenskap och kommunikation och informations- och kommunikationsteknik hör till dem som har satsat särskilt på detta. Högskoleverkets utvärdering Under 2012 har Högskoleverket inlett sina utvärderingar av Sveriges alla utbildningar till arkitekt, civilingenjör och högskoleingenjör samt utbildningar inom teknikvetenskap och matematik. För KTH har detta inneburit ett omfattande arbete med att tillhandahålla underlag. Utvärderingsmodellen går i korthet ut på att utbildningarnas resultat granskas. Högskolorna ska ge belägg för att studenternas faktiska studieresultat motsvarar de förväntade studieresultaten så som de uttrycks i den nationella examensordningen. Utvärderingssystemet lägger stor vikt vid granskning av studenternas självständiga arbeten (examensarbeten). Andra underlag är lärosätenas självvärderingar, enkäter till alumner och studenternas erfarenheter från utbildningen. För KTH:s del har utvärderingen medfört att sammanlagt ca 600 examensarbeten, vilka slumpats fram för att utgöra bedömningsunderlag, skulle avidentifieras och laddas upp i Högskoleverkets databas. Dessutom skulle sammanlagt 36 självvärderingsrapporter, som beskriver och analyserar måluppfyllelse för respektive examensinriktning, levereras in

19 Förberedelserna för utvärderingen började under våren då det fastställdes vilka utbildningar som skulle ingå samt vilka de ansvariga kontaktpersonerna skulle vara. Under våren gick också en enkät ut till KTH:s programansvariga angående lärandemålen kring miljö och hållbar utveckling (se avsnitt 6.1). Enkäten syftade bl.a. till att förbereda för självvärderingsarbetet. Huvuddelen av höstens självvärderingsarbete ägde rum på lokal nivå, samordnat av klusteransvariga och med omfattande bidrag både från kurs- och programansvariga. KTH beslutade även om en central organisation där en projektledare vid planerings- och utredningsavdelningen fick ett övergripande ansvar bl.a. för kontakterna med Högskoleverket och leveransen av underlag. Högskolepedagogiska enheten bidrog med processtöd under självvärderingsfasen, bl.a. genom framtagande av mallar och förslag på material, planering och genomförande av stormöten samt riktat stöd till kluster och självvärderingsgrupper. Vidare formerades läsgrupper, ledda av ledamöter från utbildningsutskottet och med representanter från KTH:s ledningsgrupp, som fyllde en peer review-funktion i skrivarbetet. Allt underlag (med undantag för underlaget om arkitektur, där utvärderingsprojektet följer en senare tidplan på Högskoleverket) levererades in från KTH i december 2012 efter formell avstämning med rektor. Resultat från utvärderingen, dvs. bedömargruppernas utlåtanden och Högskoleverkets (från 1 januari 2013: Universitetskanslersämbetet) beslut, förväntas komma i mitten av Arbetet med utvärderingen har, tillsammans med EAE dessförinnan, lett till nya kunskaper och till att delvis nya frågor har kommit i dagen. Tidigt under 2013 kommer därför ett internt uppföljningsarbete att inledas som fokuserar på dessa Kvalitetsarbete inom utbildning på forskarnivå Strategiskt utvecklingsarbete Sedan 2011 är utbildning på forskarnivå på KTH organiserad i doktorsprogram, där varje program består av ett eller flera forskarutbildningsämnen. Syftet med doktorsprogrammen är att säkra kvaliteten på utbildningen genom en organiserad studiestruktur och trygga villkor för de forskarstuderande. För att få inrätta doktorsprogram krävs att ett antal kvalitetskrav när det gäller syfte, målgrupp, innehåll m.m. är uppfyllda. 22 Beslut om att inrätta doktorsprogram tas av fakultetsrådet. Totalt har hittills 29 doktorsprogram inrättats, varav ett, i medicinsk teknologi, inrättades En KTH-övergripande utvärdering av doktorsprogrammen är prelimärt planerad till Det kontinuerliga kvalitetsarbetet kring doktorsprogrammen leds av enskilda handledare, programansvariga och programråd/styrgrupper samt på skolnivå av forskarutbildningsansvariga (FA), i samarbete med doktorandrepresentanter. Utöver detta dagliga arbete har ett antal strategiska förbättringsinitiativ tagits under året. Några goda exempel beskrivs nedan Tidpunkten ska samordnas med kommande extern utvärdering i regi av Universitetskanslersämbetet (vars tidplan ännu inte är beslutad). 19

20 Initiativ inom handledning, doktorandintroduktion och studieadministration Handledning är en nyckelfråga inom utbildning på forskarnivå, och flera kvalitetsinitiativ har tagits under året. Exempelvis ordnade skolan för datavetenskap och kommunikation en särskild handledardag för skolans samtliga handledare. Detta initiativ togs i respons på medarbetarenkäten och efter önskemål från doktoranderna. Under dagen diskuterades bl.a. doktorandens utbildningscykel och urval bland sökande. Dessutom genomfördes en improvisationsteater på temat svåra handledarsituationer. Som uppföljning av handledardagen har informationen till handledarna setts över, t.ex. när det gäller regelverk och blanketter. 24 Vid skolan för teknik och hälsa har en särskild grupphandledningsmetod, s.k. reflekterande team, använts sedan Arbetet, som utvärderades under 2012 med positivt resultat, har organiserats i form av strukturerade samtal. En grupp på sex doktorander med samtalsledare har träffats en gång i månaden under terminstid för att diskutera olika dilemman och frågeställningar och dela med sig av erfarenheter och kunskaper. Betoning har lagts på att skapa ett öppet och tillåtande diskussionsklimat. Utvärderingen visar att metoden varit uppskattad bl.a. för att den gett möjlighet till eftertanke och reflektion samtidigt som den gett kollegialt stöd att komma vidare. En annan kvalitetsfråga är introduktionen av nya doktorander. Introduktion behövs av flera skäl, inte minst för att ge förutsättningar till nätverkande och för att ge utländska forskarstuderande en kulturell introduktion till Sverige, akademin och KTH. Goda exempel på introduktionskurser finns inom ramen för forskningsplattformen Transport, vid skolan för informations- och kommunikationsteknik och vid skolan för industriell teknik och management. Gemensamt för dessa kurser är att formell informationsspridning varvas med informella möten med andra doktorander och med senior fakultet. Under 2012 tog studentkårens doktorandsektion initiativ till en utredning om möjligheten att införa en KTH-gemensam doktorandintroduktion. Utredningens förslag kommer att följas upp under Ytterligare en kvalitetsfråga är det administrativa stödet till studier på forskarnivå. Under 2012 har fokus bl.a. legat på utveckling av systemen för uppföljning av doktorander och deras studieresultat samt utveckling av systemen för styrdokument. En arbetsgrupp har arbetat fram ett förslag på en process att utgå ifrån vid inskaffande av ett KTH-system för elektronisk hantering av individuella studieplaner. Vid skolan för teknikvetenskap och vid skolan för informations- och kommunikationsteknik har en digital blankett för individuell studieplan tagits fram och börjat användas. Till blanketten har man arbetat fram en administrativ rutin där hela processen kan följas och slutföras elektroniskt. Utvecklingsarbete kring individuella studieplaner har även skett i andra former. Vid skolan för informations- och kommunikationsteknik har en rutin etablerats som går ut på att samtliga doktoranders individuella studieplaner gås igenom systematiskt minst en gång per år. Huvudhandledarna samlas avdelningsvis och identifierar problem i de individuella studieplanerna och möjliga lösningar