Kvalitetsredovisning 2015

Transkript

1 Skapat av Sara Karlsson Kvalitetsredovisning (12)

2 Innehåll Förord... 3 Fakultetsrådets övergripande kvalitetsansvar... 3 Kollegial förankring... 4 Karriärer vid KTH... 5 Utbildning... 6 Forskning och innovation... 8 Samverkan... 9 KTH-gemensamma resurser Hållbar utveckling Internationalisering (12)

3 Förord Detta är KTH:s femte kvalitetsredovisning. I den här rapporten ligger fokus på aktiviteter som ägt rum under Tillsammans med de fyra föregående rapporterna från är det möjligt att följa KTH:s kvalitetsarbete över tid. Rapporten kompletterar KTH:s årsredovisning och fastställs från och med i år av fakultetsrådet. Rubrikerna i 2015 års kvalitetsredovisning kan härledas till utvecklingsplanens rubriker. Kvalitetsredovisningen beskriver fakultetsrådets kvalitetsansvar och löpande arbetsuppgifter, samt lyfter fram det arbete som fakultetsrådet har valt att prioritera under året och vilket resultat detta har gett. Därutöver berörs vicerektorernas ansvarsområden och prioriterat arbete inom dessa. Fakultetsrådets övergripande kvalitetsansvar Arbetsordningen anger att Fakultetsrådet har ansvar för utbildningens kvalitet (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå), för forskningens kvalitet och kvaliteten i samhällssamverkan. Fakultetsrådet är också ett rådgivande organ till rektor. I fakultetsrådets rådgivande uppdrag ligger att yttra sig över innehåll i och eventuellt tillstyrka förslag till rektors- och styrelsebeslut. Fakultetsrådets verksamhet är särskilt omfattande inom karriärer (rekrytering och befordran av fakultet) och utbildning. Fakultetsrådet har även ett huvudansvar för den kollegiala förankringen på KTH och bidrar till utvecklingen av den akademiska kulturen genom viss programverksamhet och policyarbete. Fakultetsrådet samarbetar därutöver i kvalitetsfrågorna genom dekanus och prodekanus med rektor och prorektor, samt de vicerektorer som har särskilt definierade ansvarsområden: forskning och innovation, samverkan, hållbar utveckling, fakultetsförnyelse och jämställdhet, samt internationella frågor. Grunden för KTH:s kvalitetsutveckling är det kontinuerliga kvalitetsarbete som görs på lokal nivå av lärare/forskare, studenter och anställda. De gemensamma initiativ och den programverksamhet som lyfts fram nedan syftar till att stödja detta arbete. 1. Etisk Policy En förnyad etisk policy för KTH har beretts av fakultetsrådet och antogs i universitetsstyrelsen den 2 december Den etiska policyn har diskuterats i fakultetskollegiet. Under 2016 fortsätter arbetet med riktlinjer och handlingsplan för den etiska policyn. 2. Kvalitetsseminarium Under 2015 genomförde fakultetsrådet fem öppna lunchseminarier med fokus på utbildning och kvalitet. Dessa berörde utmaningsdriven utbildning, e-lärande och andra interaktiva verktyg i årskurs 1, löpande examination, översättnings- och språkgranskning, och kursutvärderingsverktyg. 3. Öppna föreläsningar och samtal Fakultetsrådets öppna föreläsningar och samtal är en utåtriktad programverksamhet som syftar till att sprida information om kunskapsutveckling som äger rum på KTH och diskutera forskningens betydelse för aktuella samhällsfrågor. Under 2015 genomförde fakultetsrådet fyra öppna föreläsningar: Peter Savolainen (Hundens ursprung), Mark Pearce (En blick ut i rymden), Max Tegmark (Vårt matematiska universum) och Anita Kullen (Norrsken). Föreläsningarna är välbesökta och under 2015 deltog mellan 210 och 400 personer vid varje tillfälle. 3 (12)

4 4. Vetenskaplig utveckling Fakultetsrådet ansvarar för Vetenskaplig utveckling, ett seminarieprogram riktat till biträdande lektorer och forskare som erbjuds inom KTH:s program för akademiskt karriärstöd för biträdande lektorer och forskare. Seminarierna innefattar föredragningar av erfarna forskningsledare med erfarenhet av att arbeta med vetenskaplig utveckling på olika nivåer. Programmet ges en gång per år och innefattar totalt fyra moment: att ansöka om forskningsmedel; att leda och projektleda forskningsverksamhet; samhållspåverkan och samverkan; samt att utvärdera forskning. Kollegial förankring Fakultetsrådets ansvar för kollegial förankring Fakultetsrådet har enligt arbetsordningen det övergripande ansvaret för den kollegiala förankringen på KTH och har därigenom till uppgift att utforma lämpliga strukturer eller organ för att säkerställa det kollegiala inflytandet. Löpande uppgifter Fakultetsrådet arbetar kontinuerligt för att utveckla den kollegiala organisationen när det gäller kommunikation och inflytande. Detta sker i olika former. På KTH finns ett fakultetskollegium. Fakultetskollegiet utgör en diskussions- och kommunikationsgrupp som, inför fakultetsrådets sammanträden, samlas för att diskutera viktiga frågor. Syftet är att möjliggöra fakultetens tillgång till information och inflytande på processer och beslut. Fakultetskollegiet består av 70 valda ledamöter och fakultetsrådets lärarrepresentanter. Vidare genomförs fakultetsinformation två-fyra gånger per år. Under mötet informerar KTH:s ledning om aktuella frågor. Efter informationspunkterna har informellt mingel genomförts med möjlighet till diskussion med ledningen samt mellan deltagare. Förankringen sker även genom att fakultetsrådet utser fakultetsmedlemmar att delta i referensgrupper, samt att fakulteten utser representanter i KTH:s styrelse. 1. Val till fakultetsråd och fakultetskollegium Under 2015 valdes ett nytt fakultetsråd och ett nytt fakultetskollegium. 2. Utveckling av dialog och förankring Som en del av uppföljningen av AAE-projektet (se även KTH-gemensamma resurser nedan) gjordes en analys av hur fakultetsdialogen mellan central nivå och skolnivå fungerar. Analysen visar att det genom fakultetskollegiet erbjuds goda dialogmöjligheter. I perioden hölls 20 möten. De som har deltagit vid mötena har i stor utsträckning ansett att diskussionsfrågorna har varit relevanta, intressanta och aktuella och att det har varit berikande att delta i diskussionerna. Det anses vara av stort kollegialt värde att kunna diskutera över skolgränserna. Kommunikationen och förankringen med fakulteten inom respektive skola behöver dock stärkas. Analysen tar även upp fakultetsinformationen. Även här konstateras att möjligheten till dialog är god. Inbjudan skickas till samtliga lärare samt forskare (ca 1400 personer). De som deltagit har uttryckt uppskattning över informationen samt över möjligheten till diskussion efteråt. Fakultetskollegiet har haft deltagare vid sina tre möten under hösten Fakultetskollegiet har diskuterat nomineringskommitténs förslag till profil för utseende av ny rektor, utredningen om 4 (12)

5 KTH:s programstruktur på grundnivå och avancerad nivå, KTH:s etiska policy, KTH:s hållbarhetsmål, samt engagemang inom universitet och högskolor kring rådande flyktingsituation. Karriärer vid KTH Fakultetsrådets ansvar kring fakultetsutveckling Fakultetsrådet ansvarar för fakultetsutveckling med tonvikt på kvalitetssäkring i rekryterings- och befordringsfrågor. Dekanus samarbetar med vicerektor för fakultetsförnyelse och jämställdhet som i sin tur arbetar för jämställd akademisk arbetsmiljö, karriärstöd för fakulteten, jämställdhetsutbildning samt uppföljning av jämställdhetsarbete på skolor, inom utbildningen och i studerandegruppen. Ansvarsfördelningen kan förenklat beskrivas som att fakultetsrådet har huvudansvar för den formella organisationen i form av regelverk och genomförande av anställningsprocesser, medan vicerektor arbetar för att utveckla arbetssätt och kultur i linjeorganisationen. Löpande uppgifter Fakultetsrådet bereder KTH:s anställningsordning och beslutar om tillhörande anvisningar för beredning av läraranställningar vid KTH. Fakultetsrådet bereder inrättande av läraranställningar. Fakultetsrådet har delegerat till dekanus att bereda inrättande av adjungerade professurer, affilierad, samt gästprofessurer. Fakultetsrådets anställningsutskott har tre huvuduppgifter: beredning och beslut rörande befordringsoch docentärenden, beredning och beslut rörande ärenden som gäller rekrytering av lärare samt beredning av KTH:s arbete med kvalitetsutveckling och uppföljning rörande läraranställningar. Fakultetsrådets befordringsnämnd har till huvudsaklig uppgift att efter genomförd sakkunniggranskning beslutad av anställningsutskottet pröva befordringsärenden genom intervju. Fakultetsrådets rekryteringskommittéer har till uppgift att bereda nya läraranställningar och följer genom sina rekryteringsnämnder respektive skolas anställningsärenden från initiering till rekommendation om anställning. Fakultetsrådet arbetar genom återkommande program såsom sabbatsår/termin för fakulteten, utbildning och karriärstöd till fakulteten, internutbildning för rekryteringskommittéer, anställningsutskott och befordringsnämnd samt ledarskapsutveckling för fakulteten. Vicerektor för fakultetsförnyelse och jämställdhet arbetar löpande med jämställdhetsfrågor i dialog med skolorna och deras fakultetsutvecklingsansvariga. Det innebär bland annat att skolorna formulerar planer för sitt arbete vilka sedan följs upp. 1. Basfinansiering för fakulteten Under 2015 har fakultetsrådet identifierat långsiktig basfinansiering vad gäller nya tjänster som en prioriterad kvalitetsfråga. Detta speglas bland annat i att planen för basfinansiering är en viktig kvalitetsaspekt vid inrättandet av nya tjänster. Under året har KTH även drivit frågan externt, inklusive vid inspel till regeringens forskningspolitik. 2. Förbättrad rekryteringsprocess Läraranställningsprocessen utvärderades under 2014 inom ramen för AAE-projektet. Utvärderingen pekade på några förbättringsområden som nu följs upp. Under 2015 har initiativ bl.a. tagits för att 5 (12)

6 förbättra beslutsunderlagens kvalitet och för att stärka uppföljningsrutinerna under pågående tillsättningsärenden. Som resultat både av AAE och av fakultetsrådets utvecklingsprojekt finns sedan april 2015 en rekryteringskommitté vid varje skola. Vid varje anställningsärende ska en rekryteringsnämnd tillsättas utifrån rekryteringskommitténs ledamöter. Rekryteringsnämnden hanterar varje ärende från initiering till det att förslag på vem som bör anställas har lämnats till beslutande chef. Implementeringen av rekryteringskommittéer och det arbetssätt för rekrytering av fakultet som det innebär är en stor och viktig förändring för KTH som helhet, och förväntas också ha betydelse för jämställdheten. 3. Utbildning av fakulteten i rekrytering För att ytterligare stärka kvaliteten i läraranställningsprocessen prioriterar fakultetsrådet utbildningsinsatser för fakulteten. Under året startades fakultetsrådets utbildning Rekrytering på KTH fakultetsperspektivet för rekryteringskommittéernas ledamöter. Utbildningen består av fyra moment: lagar och regler, neutral meritvärdering, pedagogisk skicklighet samt intervjuteknik. Utbildningen har genomförts i två omgångar med fyra utbildningstillfällen för varje omgång. 4. Jämställd fakultet En översyn av innehållet i KTH:s ledarskapsutbildningar har genomförts ur ett genusperspektiv. De integrerade genuspassen har bidragit till ökad medvetenhet om hur strukturer och kulturer påverkar ledare i det vardagliga arbetet. Åtgärder för att stärka förutsättningarna för jämställd representation i befordrings- och rekryteringsnämnder har vidtagits. Den utbildning i rekrytering som nämns ovan inbegriper återkommande moment som uppmärksammar omedvetna fördomar, dess effekter, samt metoder för att motverka dessa vid rekrytering. Utbildning Fakultetsrådets kvalitetsansvar kring utbildning Som framgår av arbetsordningen har fakultetsrådet ett övergripande ansvar för utbildningens kvalitet (grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå). Fakultetens prodekanus är ansvarig för utbildningens struktur och innehåll, vilket inkluderar frågor om programstruktur, pedagogisk utveckling och utbildningsdimensionering. Samtliga utbildningsnivåer ingår i ansvaret. Prodekanus samarbetar med vicerektorer i frågor gällande samverkan, jämställdhet, internationalisering och hållbar utveckling i utbildningarna, samt med prorektor gällande utbildningens roll i samhället. Löpande uppgifter Fakultetens utbildningsutskott har tre huvuduppgifter: övergripande dimensionering av utbildningsutbud på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, beredning av KTH:s arbete med kvalitetsutveckling och uppföljning rörande utbildning samt beredning av KTH-övergripande utveckling av styrdokument rörande utbildning. 1. Översyn av programstrukturen Under 2015 har fakultetsrådet identifierat utbildningsprogramstrukturen som en prioriterad kvalitetsfråga. I utvecklingsplanen uttrycks målet att göra vägarna in till KTH tydligare och överskådligare för att fånga upp intresserade och motiverade studenter. En översyn, ledd av Anders Axelsson (tidigare rektor vid Lunds tekniska högskola), initierades under året och ska slutrapporteras Översynen innefattar programstrukturen på grundnivå och avancerad nivå med särskilt fokus på 6 (12)

7 KTH:s civilingenjörsutbildningar. I uppdraget ingår att föreslå möjliga förändringar i KTH:s utbildningsstruktur och utbud givet utvecklingsplanens mål. Fakultetsrådet har under 2015 beslutat om förändring av processen för inrättande och avveckling av program. Denna förändring innebär att förslag om utveckling av nya program initialt bereds i fakultetsrådet och att uppdrag om utveckling av nya program förs in i skolornas verksamhetsuppdrag. 2. Kvalitetssäkringssystem Fakultetsrådet beslutade under 2015 att göra en inventering av KTH:s kvalitetsarbete i relation till de europeiska standarderna och riktlinjerna för kvalitetssäkring av högre utbildning (ESG ). Inventeringen visade att KTH har de flesta dokument, roller och system som krävs, men att mer kan göras när det gäller implementering, spridning och uppföljning. Vidare föreslås, som ett resultat av inventeringen, att existerande system för exempelvis verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning, samt regelbundet återkommande seminarieverksamhet, tydligare lyfts fram som delar av kvalitetssystemet. En prioriterad del av kvalitetssystemet är den kontinuerliga uppföljningen av utbildningar (ESG 1.9). KTH har tidigare genomfört ett omfattande utvärderingsprojekt, Education Assessment Exercise, EAE 2011, men saknar en etablerad process för löpande programuppföljning. Inventeringen pekar även på ett behov av att reformera systemet för kursanalys. Fakultetsrådets utbildningsutskott har under 2015 inlett ett arbete för att utveckla rutinerna för utbildningsuppföljning. Parallellt pågår ett arbete för att förbättra processen vid inrättande av program (ESG 1.2). 3. Forskarutbildningssatsning Under har KTH genomfört en särskild forskarutbildningssatsning (FUS). Projektet genomfördes i form av tre delprojekt: en analys av styrkor och svagheter i forskarutbildningen, en kartläggning av rutiner för kvalitetssäkring samt en uppföljning som innebar en avstämning av doktorsprogrammen hittills, givet de ursprungliga syftena. Delprojekten kompletterades med en seminarieserie. Målet var dels att i stor utsträckning ta hjälp av befintliga data för att arbeta vidare, dels att stimulera till diskussion på såväl lokal som central nivå. Projektet avslutades i december 2015 med en slutrapport som inkluderar generella slutsatser och rekommendationer. Den pekar på att KTH genom FUS-projektet har kommit närmare en gemensam syn på kvalitet och kvalitetsarbete i forskarutbildningen. FUS visar att medvetenheten om lärandemålen har ökat, men att många handledare och doktorander fortfarande har bristande kunskap om deras innebörd. Det framkommer även brister i utbudet av kurser på forskarnivå. I slutrapporten rekommenderas därför insatser för att öka kunskapen om lärandemålen, stärka kursutbudet samt förbättra kvalitet och räckvidd i informationen till doktorander. 4. Pedagogiskt program Högskolepedagogiskt utvecklingsarbete hör till fakultetsrådets prioriteringar. Till detta hör arbetet med att ta fram ett pedagogiskt program vilket inleddes under Ett förslag till pedagogiskt program har lagts fram till fakultetsrådet. Inget beslut togs dock i frågan under Förslaget är under bearbetning. 5. Jämställdhet i utbildningarna Under 2015 har vicerektor för fakultetsförnyelse och jämställdhet fått ett utvidgat uppdrag med ett övergripande ansvar för jämställdhetsarbetet som också omfattar jämställdhet för samtliga personalgrupper, studentgruppen och i utbildningen. Under våren 2015 inventerades utmaningar, 7 (12)

8 problem, möjligheter och pågående initiativ. Under läsåret sätts flera projekt igång som ska involvera studenter, lärare, program och skolledningar. 6. Utmaningsdriven utbildning Under året presenterades en handbok för Utmaningsdriven utbildning 1 för att kunna främja studenternas förmåga att arbeta med öppna och komplexa problemställningar från samhället i sin utbildning. 7. E-lärande KTH har som mål att e-lärande ska vara en självklar del av utbildningen. Under 2015 har KTH investerat i infrastruktur som ska stödja utvecklingen, bland annat i form av lärarstöd och utökad ITsupport. Arbetet med att ta fram en första Massive Open Online Course (MOOC) har också startat. Forskning och innovation Fakultetsrådets kvalitetsansvar och löpande uppgifter kring forskning Som framgår av arbetsordningen har fakultetsrådet ett övergripande ansvar för forskningens kvalitet. Vicerektor för forskning ansvarar för extern forskningsfinansiering, centrumbildningar, tvärvetenskapliga plattformar och forskningsinfrastruktur. Vicerektor för forskning verkar också för övergripande samordning av forskningen vid KTH och ger underlag för rektors beslut i forsknings- och forskningsfinansieringsfrågor. Dialog och förankring med fakultetsrådet sker löpande genom dekanus medverkan i rektorsgrupp, ledningsgrupp, och medverkan igenom utseende av fakultetsrepresentanter i vissa urvalsprocesser. 1. Inspel till forskningspropositionen KTH lämnade in ett inspel till den forsknings- och innovationsproposition som ska läggas fram i oktober Ett centralt förslag är att förlänga meriteringsanställningen (biträdande lektorat) från fyra till sex år. Inspelet innehöll också förslag om insatser i olika forskningsområden, med betoning på digitaliseringsområdet. Fakultetsrådet bidrag i detta arbete avsåg särskilt synpunkter rörande basfinansiering, resursfördelning och meriteringsanställningar. 2. ERC-grants, KAW-grants: urval och stöd Research Office arbetar genom vicerektor för forskning med beredningsprocesserna kring de tre olika typerna av ERC-bidrag (Starting, Consolidator, Advanced) liksom med Academy Fellows (KAW). Stödet omfattar intervjuträning, men också andra typer av stöd i förberedelsearbetet. Fakultetsrådet utser fakultetsrepresentanter till de interna urvalsgrupper som används i processen. 3. Nationella infrastrukturer Vicerektor för forskning ingår i Vetenskapsrådets nationella referensgrupp för nationell och internationell forskningsinfrastruktur. Där ingår representanter på vicerektorsnivå från de stora universiteten och en representant för SUHF. Vetenskapsrådet har en ny procedur för stöd till nationell infrastruktur där dialog med denna grupp ingår som ett viktigt element (12)

9 4. Horizon 2020 KTH arbetar med stöd till initiativ till H2020-ansökningar genom aktivt stöd och samordningshjälp genom Research Office och Forskningsplattformarna. För 2015 var KTH det svenska universitet som erhöll störst ekonomiskt stöd från H2020-programmet. 5. Innovation KTH Innovation arbetar för att forskningsresultat och affärsidéer från forskare och studenter på KTH ska utvecklas och möta marknaden. Under 2015 tog KTH Innovation emot 272 nya idéer, en ökning med 17 procent jämfört med KTH Innovation fick 2015 högsta betyg vid Vinnovas utvärdering av innovationskontoren i Sverige. Samverkan Fakultetsrådets kvalitetsansvar och löpande uppgifter kring samverkan Som framgår av arbetsordningen har fakultetsrådet ett övergripande ansvar för kvaliteten i samverkan. Vicerektor för samverkan ansvarar för partnerskap med industri och samhälle, mobilitet mellan KTH, industri och samhälle samt KTH:s inverkan och genomslag i samhället. Fakultetsrådet har en viktig roll i diskussionen om hur samverkansarbetet ska drivas och kvalitetssäkras. Detta sker dels genom diskussion efter presentationer i fakultetsrådet, dels genom att fakultetsrådet representeras i olika projekt och aktiviteter. Denna koppling kan ytterligare stärkas. Dekanus deltar i samtliga ledningsdialoger (en per år och partner) med strategiska partners. Under 2015 har kopplingen mellan uppdragen för vicerektor för forskning och vicerektor för samverkan ytterligare förstärkts - syftande till att KTH:s långsiktiga samverkan med omvärlden ska medverka till stärkt kvalitet och relevans i forskning och utbildning. Som en följd av AAE-projektet har frågorna om utbildning också tydligare lyfts in i dialogerna med KTH:s strategiska partners. 1. Utveckling av strategiska partnerskap Under 2015 har processen för strategiska partnerskapen utvecklats för att övergå i förvaltningsfas med långsiktig hållbarhet. En ansvarig för processen och partnerledarteamet har utsetts inom KTH Näringslivssamverkan. Fakultetsrådet deltar genom dekanus aktivt i utvecklingen av partnerskapen. En återkommande diskussionspunkt är utvecklingen av strukturer för personutbyte mellan akademi och samverkanspartners. 2. Genomslag (impact) genom samverkan KTH har under 2015 varit aktiv i fyra större Vinnovaprojekt avseende utveckling av impact genom samverkan: 1. KLOSS Kunskap och Lärande om Strategisk Samverkan, ett samarbete med 8 andra lärosäten, 2. Impact 2.0, ett utvecklings- och spridningsprojekt för internt utveckling inom KTH, 3. AkUt, AkademiUt ett samarbetsprojekt med 10 andra lärosäten avseende mobilitet från lärosäten ut till näringsliv och samhälle, 4. Impact 3C, Create, Capture, Communicate ett implementeringsprojekt för att konkretisera insatserna för att skapa Impact utifrån skolorna vid KTH. Under 2015 har varje skola utsett en ansvarig för impactarbetet vid respektive skola (Impact Launch Leaders). Dekanus följer 9 (12)

10 dessa projekt genom aktivt deltagande i olika moment och kontinuerlig återkoppling från vicerektor för samverkan och projektgruppen. 3. Bedömning av kvalitet i samverkan KTH har vidare med framgång deltagit i Vinnovas piloter för att bedöma kvalitet och relevans i samverkansarbetet och bidrar som ledande aktör till utformningen av ett nationellt kvalitetsuppföljningssystem avseende samverkan. KTH-gemensamma resurser Fakultetsrådets kvalitetsansvar och löpande uppgifter kring gemensamma resurser Kvalificerade och kostnadseffektiva gemensamma resurser inklusive administrativt stöd är en förutsättning för kvalitetsutveckling. Detta motiverar ett engagemang från fakultetsrådets sida. 1. Uppföljning av AAE Fakultetsrådet hade en aktiv roll i utvärderingen Administrative Assessment Exercise (AAE) som genomfördes under 2014, bland annat genom att dekanus tillsammans med rektor var projektets uppdragsgivare. En strategigrupp från fakulteten följde projektet. I AAE utvärderades totalt 15 administrativa nyckelprocesser utifrån kvalitetsaspekterna kostnad, service och kompetens. Projektet innefattade självvärdering och extern bedömning, peer review. Under 2015 bidrog fakultetsrådet till uppföljningsarbetet efter AAE, i synnerhet inom fokusområdet dialog (se Kollegial förankring ovan). 2. Administrativa kostnader Under början av 2015 gjordes en utredning av administrativa kostnader på KTH. Denna utgör underlag till fakultetsrådets nya resursfördelningsutskott och behandlas vidare under Hållbar utveckling Fakultetsrådets kvalitetsansvar och löpande uppgifter kring hållbar utveckling Fakultetsrådets ansvar för kvalitet i utbildning, forskning och samverkan gäller även frågor som berör hållbar utveckling. Vicerektor för hållbar utveckling har till uppdrag att vara rådgivande och att stödja integrering av hållbar utveckling i all verksamhet. Tillsammans med KTH Sustainability Office utgör vicerektor därmed ett stöd till fakultetsrådets arbete. 1. Utvärdering av KTH-Sustainability och ny verksamhetsplan Under gjordes på fakultetsrådets uppdrag en utvärdering av KTH-Sustainability dvs. den akademiska delen av KTH:s strategiska hållbarhetssatsning. Utvärderingen bestod av tre delar: en självvärdering, intervjustudier och en benchmarking gjord av en internationell expertpanel. Baserat på utvärderingen fattade rektor sedan beslut om förlängning av verksamheten och i slutet av året om en ny verksamhetsplan för perioden (12)

11 2. Certifiering av KTHs miljöledningssystem Integrering av miljöaspekter i undervisning, forskning och samverkan ingår i miljöledningssystemet och kräver därmed ett systematiskt arbetssätt. När KTHs miljöledningssystem blev reviderat och certifierat enligt ISO så innebär det även att dessa aspekter var en del av revisionen. 3. Utveckling av ny hållbarhetspolicy och nya hållbarhetsmål för KTH Under året har en ny hållbarhetspolicy och nya hållbarhetsmål utvecklats. Bådadera omfattar hållbarhetsaspekter i utbildning, forskning och samverkan. Målen gäller för perioden Inte minst är målet att Miljö- och hållbarhetsfrågor ska integreras i ordinarie verksamhet och vara en del i alla relevanta processer, planer och beslut relevant för kvalitetsuppföljningar. Utvärdering av måluppfyllelse planeras bland annat att ske i samband med revisioner av miljöledningssystemet. 4. Uppföljning av integrering av hållbar utveckling i utbildningen Integrering av hållbarhetsfrågor i KTH:s utbildningsprogram har varit en prioriterat fråga sedan Education Assessment Exercise (EAE) 2011 pekade på ett behov av detta. Under 2012 gjorde alla treoch femåriga ingenjörs- och arkitektprogram en självvärdering av integrering av hållbar utveckling i programmen. Denna självvärdering följdes under 2013 upp med dialoger mellan alla skolor (i de flesta fall skolchef och grundutbildningsansvariga) och KTH-Sustainability. Denna dialog resulterade bland annat i att alla skolor skrev handlingsprogram för fortsatt arbete inom området. Under 2015 har en ny uppföljning gjorts baserat en enkät till alla programansvariga följt av ett möte mellan programmen och KTH-Sustainability. Resultaten av denna uppföljning kommer att sammanställas under våren Internationalisering Fakultetsrådets kvalitetsansvar och löpande uppgifter kring internationalisering Fakultetsrådets ansvar för kvalitet i utbildning, forskning och samverkan gäller även frågor som berör internationalisering. Omvänt är syftet med internationalisering bland annat att öka kvaliteten i alla KTH:s verksamhetsområden. Vicerektor för internationella frågor ansvarar för internationella uppdrag, strategiska kontakter och representation av KTH. Fakultetsrådet kan exempelvis stärka KTH:s internationaliseringsarbete genom riktade insatser. Ett sådant exempel är arbetet med sabbatsår/termin utomlands för fakulteten. Som en del av det långsiktiga arbetet med att rekrytera kvalificerade utomeuropeiska studenter och att utveckla forskningssamarbeten har KTH valt att fokusera sina kontaktskapande aktiviter på fyra regioner: Kina, Indien, Sydostasien och Brasilien. 1. Nya EIT-samarbeten En prioriterad del av KTH:s internationaliseringsarbete utgörs av EU-samarbetet European Institute of Technology (EIT) som ska göra Europa till global ledare för innovationer. KTH tillhör sedan tidigare EIT-konsortierna ICT Labs och InnoEnergy. Under 2015 tillkom två samarbeten inom Raw Material respektive Health med stark KTH-representation. 11 (12)

12 2. Partnerskapsmodell för studentrekrytering Under 2015 har fokus varit på att stärka partnerskapen med kinesiska universitet för att uppnå en långsiktig rekrytering av studenter med goda studieresultat därifrån. KTH har under några år haft en pilotverksamhet med rekryteringssamarbeten med utvalda universitet i Kina, enligt så kallad 3+2- modell. Pilotverksamheten har utvärderats med gott resultat och modellen kommer därför att fortsätta. 3. Samarbete med Världsbanken kring innovationstävling Under året har KTH samarbetat med Världsbanken kring den globala innovationstävlingen NegaWatt Challenge. Samarbetet är en del i KTH:s modell för att öka samarbetet med länder under utveckling. Bland annat har KTH coachat deltagande lag från Tanzania. 12 (12)