Planerad 130 kv markkabel mellan Sektorn och Triangeln i Norrköpings kommun

Transkript

1 E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Planerad 130 kv markkabel mellan Sektorn och Triangeln i Norrköpings kommun September 2017 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige AB Malmö eon.se ÅF Industry AB Box Helsingborg Rapporten har upprättats av Anders Wallin, Tobias Bondesson och Mattias Montelin För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/27

3 Innehållsförteckning 1 Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Tillstånd Genomförande av samråd 2 Lokalisering, omfattning och utformning 7 3 Studerade alternativ Lokaliseringsalternativ Utformningsalternativ Stråkalternativ Kort beskrivning av respektive stråks dragning Stråkkombinationer 13 4 Beskrivning av berörda intressen Stadsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Översiktsplan Detaljplaner Övriga planer Naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Vägar Järnvägar Vattentäkter och vattenverk Övrig infrastruktur Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och magnetiska fält Förorenade markområden Kumulativa effekter 22 sid 3/27

4 Konsekvensbedömning 23.1 Landskapsbild 23.2 Markanvändning, bebyggelse och planer 23.3 Naturmiljö 24.4 Kulturmiljö 24. Friluftsliv 24.6 Infrastruktur 24.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet 2.8 Kumulativa effekter 2 6 Förslag till disposition MKB 26 7 Referenser 27 8 Bilagor 27 sid 4/27

5 1 Inledning E.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät) behöver förnya delar av regionnätet i Norrköping. En större ombyggnation planeras, vilket medför att nätkoncession för linje (tillstånd) ska sökas för den ersättande kraftledningen. Som en del i tillståndsprocessen ska samråd genomföras, och detta material utgör underlag för samrådet. 1.1 Bakgrund 1971 installerades en 130 kv trycksatt oljekabel mellan nätstationerna Sektorn och Triangeln i Norrköpings innerstad. Ledningens längd är ca 4, km och ledningen är av stor strategisk betydelse för elförsörjningen av Norrköpings centrala delar. Den har under perioder påvisat läckage som medfört tätningsåtgärder och dess tekniska status har blivit en risk. Vidare har man uppfört bostäder i nära anslutning till kabeln utmed vissa sträckor, vilket resulterat i att E.ON Elnät behövt skärma av kabeln för att begränsa magnetiska fält. Om kabeln av någon anledning skadas är det både komplicerat och kostsamt att reparera den p.g.a. dess konstruktion. E.ON Elnät har därför tagit beslut om att ersätta kabeln och i den mån som krävs omlokalisera kabeln till den för ändamålet mest lämpliga placeringen. 1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, så kallad nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:87). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Elnät tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt Genomförande av samråd Samråd ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda berörda. Om verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan enligt länsstyrelsens bedömning ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, kommuner, organisationer och den allmänhet som kan beröras. För att ge möjlighet för berörda att tidigt följa utvecklingen i projektet avser E.ON Elnät att redan från början samråda med en utökad krets, vilket beskrivs nedan. Ett inledande dialogmöte har genomförts med Norrköpings Kommun Syftet med dialogmötet var att få inledande information från kommunen inför framtagandet av detta samrådsunderlag. Föreliggande underlag har sedan dess upprättats för att användas i samråd med kommun, länsstyrelse, enskilda som särskilt berörs, allmänheten samt övriga berörda organisationer och myndigheter. Detta samrådsunderlag utgör även ett underlag sid /27

6 för länsstyrelsen i Östergötlands läns bedömning om de planerade verksamheterna kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Genom områdesstudier har flera möjliga kabelstråk identifierats. Under samrådsprocessen kan mindre justeringar av kabelstråken göras om det framkommer synnerliga skäl för detta. Samrådet kommer att fokusera på att identifiera möjliga sträckningar inom kabelstråken. Efter genomfört samråd kommer E.ON Elnät att fatta beslut om val av ledningsstråk baserat på inkomna synpunkter samt miljömässiga, ekonomiska och tekniska. förutsättningar. Vid behov kommer ytterligare samråd att genomföras med de parter som kommer att bli direkt berörda av ledningarna. Efter genomförd samrådsprocess kommer en miljökonsekvensbeskrivning att upprättas. Miljökonsekvensbeskrivningen kommer att ingå i den ansökan om nätkoncession för linje som ska sändas in till Energimarknadsinspektionen (Ei). Ei skickar ansökan på remiss och inhämtar yttranden från bland annat länsstyrelse, kommun, fastighetsägare och andra som berörs av ansökan. Därefter fattar Ei beslut om tillstånd kan lämnas. sid 6/27

7 2 Lokalisering, omfattning och utformning Samrådet gäller en ny kraftledning i Norrköping mellan de två befintliga stationerna Sektorn, som är belägen strax nordväst om Himmelstalundsparken, och Triangeln som ligger söder om Södra kajen, öster om Hamnbron. I Figur 1 visas en översiktsbild över Norrköping där stationernas läge samt den befintliga kabelns sträckning framgår. Då den befintliga kabeln mellan de två stationerna är av stor strategisk betydelse för elförsörjningen i Norrköping ämnar E.ON Elnät ha den i full drift fram till dess att en ny förbindelse är etablerad och driftsatt. Den kommande koncessionsansökan kommer således att avse en ny nätkoncession för linje. Figur 1, Översikt sid 7/27

8 Området som studerats för att finna lämpliga stråk har begränsats geografiskt vilket visas i Figur 2. Avgränsningen är gjord för att finna en balans mellan korta och resurseffektiva ledningsstråk i förhållande till längre ledningsstråk som potentiellt kan ge en mindre påverkan och färre intressekonflikter. Inom utredningsområdet har 23 stråk identifierats. Stråken kan genom att kombineras på olika sätt skapa en förbindelse mellan stationerna Sektorn och Triangeln och presenteras mer ingående i avsnitt 3.3. Stråken har valts genom att studera olika motstående intressen såsom byggnader, kulturhistoriska lämningar, naturvärden, infrastruktur mm och har i möjligaste mån anpassats för att inkräkta så lite som möjligt på de intressen som finns i stråkens närhet. Figur 2, Utredningsområde sid 8/27

9 3 Studerade alternativ 3.1 Lokaliseringsalternativ Start- respektive slutpunkt för ledningen är i detta fall givna av de existerande stationerna Triangeln respektive Sektorn. 3.2 Utformningsalternativ Elnät med spänning på 130 kv kan principiellt utformas med två huvudsakliga tekniker, som markförlagd kabel eller som luftledning. Det är även möjligt att i viss mån kombinera de två teknikerna. Vid anläggning av en kraftledning inom ett tätbebyggt samhälle, såsom här är fallet, är normalt markförlagd kabel det enda realistiska alternativet då utrymmet som krävs för ett luftledningsalternativ inte är tillräckligt. Av detta skäl har inte luftledningsalternativet övervägts annat än inledningsvis då det är uppenbart att en 130 kv luftledning genom Norrköpings stadskärna inte låter sig uppföras. Således kommer den fortsatta beskrivningen utgå från markkabelalternativet. Markkabeln planeras att anläggas i form av tre enledarkablar som placeras i triangelkonfiguration i ett schakt som är ca 1 meter brett i markytan och ca 1,2 m djupt. En principskiss av kabelschakt med tre enledarkablar visas i Figur 3. Figur 3, Principskiss kabelförläggning Eventuellt kommer även rör för fiberkommunikation att samförläggas i schaktet. Kablarna förläggs på en bädd av sand som tillförs schaktet. Närmast ovanför kablarna läggs sand sid 9/27

10 som skydd. Därefter återfylls schaktet med de uppschaktade massorna. Överskottsmassor transporteras bort. Efter genomförda arbeten kommer mark som påverkats att återställas så långt det är möjligt. På passager där det inte är lämpligt eller framkomligt med kabelschakt, exempelvis korsning med järnväg, större vägar eller Motala ström, kommer metoder för schaktfri förläggning som styrd borrning eller tryckning användas. Likaså kan det finnas ytterligare områden där det blir mer praktiskt med schaktfri förläggning för att kunna minimera trafikavspärrningar. Nollalternativet Nollalternativet innebär i detta fall att den befintliga kabeln inte ersätts utan fortsätter att drivas under överskådlig tid framåt. Det innebär risker för såväl miljön som försörjningstryggheten i elnätet. Kabeln är i slutet av sin tekniska livslängd och har tidigare drabbats av oljeläckage. Sannolikt blir elförsörjningen till delar av Norrköpings innerstad drabbad av allt fler och längre avbrott ju längre tiden lider med en ökande risk för omfattande saneringsåtgärder vid läckage. Området kring kabeln, som nämnts i avsnitt 1.1, har också förändrats med tiden vilket gör den svår att reparera vid avbrott. 3.3 Stråkalternativ Som nämnts under avsnitt 2 har 23 kombinerbara stråk identifieras som kan nyttjas för att förbinda stationerna Sektorn och Triangeln. Stråken visas i Figur 4 och i högre upplösning i Bilagorna 1a-1b. sid 10/27

11 Figur 4, Identifierade stråkalternativ Kort beskrivning av respektive stråks dragning. Stråk 1 börjar vid stationen Sektorn och löper åt sydost längs den norra kanten av fälten norr om Motala ström vid Himmelstalund. Stråk 2 går från station Sektorn under Motala ström till den södra stranden. Därifrån löper stråket längs den södra stranden och sedan vidare söder om Himmelstalunds camping. Stråk 3 skapar en alternativ förbindelse mellan stråk 1 och stråk 2, strax söder om Himmelstalunds camping. Stråk 4 ansluter till stråk 1 och löper norrut längs Riksvägen fram till Finspångsvägen där stråket svänger åt sydost för att fortsätta fram till Norra Promenaden där stråk 8 och 9 tar vid. Stråk ansluter till stråk 1 söder om Riksvägen och fortsätter åt sydost genom grönområdet mellan Norra begravningsplatsen och Krematorielundens begravningsplats fram till Motala ström. Strömmen korsas och stråket fortsätter åt sydost fram till Linköpingsvägen och sedan österut längs S:t Persgatan fram till Drottninggatan. Där viker stråket norrut i ca 300 meter för att sedan fortsätta nordost genom stadskärnan fram till kontors- och industrilokalerna öster om Östra Promenaden. Där fortsätter stråket åt nordost fram till stationen Triangeln. Stråk 6 skapar en förbindelse från stråk 1 till stråk 7 och korsar Motala ström i anslutning till bron på Riksvägen. sid 11/27

12 Stråk 7 ansluter till stråk 2 och 3 söder om Motala ström där stråket löper längs de gröna ytorna norr om ishallen fram till Riksvägen och därifrån vidare söderut till E22. Stråk 8 tar vid efter stråk 4 och löper längs norra sidan av Norra Promenaden fram till Tjustgatan där stråket viker norrut för att sedan följa Enebygatan och Stockholmsvägen ner till rondellen vid polishuset och stråken 10 och 11. Stråk 9 förbinder stråk 4 med stråk 10 och 11 via den södra sidan av Norra Promenaden. Stråk 10 löper längs den södra sidan av Norra Promenaden fram till Kungens rondell där stråket viker söderut längs Packhusgatan och korsar Motala ström i höjd med Hamnbron. Stråk 11 tar vid där stråk 8 och 9 slutar i öster, vid Norra Promenaden i höjd med rondellen vid polishuset. Stråket löper söderut för att sedan gå österut och ansluta till stråk 14 vid strömmen. Stråk 12 går från Norra Promenaden längs Vattengränd där stråket ansluter till stråk 13. Stråk 13 ansluter stråk 12 och stråk 14 under Motala ström. Stråk 14 löper från det gamla bryggeriet på västra sidan om Motala Ström, passerar strömmen och löper sedan i huvudsak längs den norra stranden av Motala Ström fram till station Triangeln. Stråk 1 ansluter stråk 14 och stråk längs Gamla Rådstugugatan. Stråk 16 går från Sektorn åt nordöst genom bostadsbebyggelsen för att sedan gå åt ostsydost fram till rondellen där Breda vägen ansluter till Stockholmsvägen. Stråk 17 startar vid Stockholmsrondellen och följer Stockholmsvägen söderut ca 400 meter för att sedan vika österut och korsa järnvägen. Stråket fortsätter sedan i norra delen av industriområdet norr om centralstationen fram till Ståthögavägen som följs söderut ner till Norra Promenaden vilken följs en kortare sträcka innan stråket viker av åt sydost för att ansluta till stråk 21. Stråk 18 löper från stråk 7 i en båge längs E22/Söderleden söder om stadskärnan fram till rondellen vid Arkösundsvägen där stråket går norrut fram till Lindövägen. Stråket fortsätter sedan åt nordväst fram till station Triangeln. Stråk 19 skapar en förbindelse mellan stråk 7 och stråk /20 via Linköpingsvägen. Stråk 20 börjar vid Lennings rondell och följer Södra Promenaden fram till Gustaf Adolfsplan/Östra Promenaden där stråket följer Odalgatan och Lindövägen åt nordost för att ansluta till stråk 18. Stråk 21 skapar en förbindelse mellan stråk 17 och station Triangeln under Motala ström och kajerna på respektive sida. Stråk 22 kan ses som ett alternativ till stråk 16 och syftar till att erbjuda en alternativ möjlighet att nå stråk 17. sid 12/27

13 Stråk 23 förbinder stråk 10 med stråk 21 via det nuvarande industriområdet norr om Motala ström Stråkkombinationer I Tabell 1 visas några av de stråkkombinationer som är möjliga. Stråkkombinationernas längder är uppskattade och mätta i mitten av stråket i syfte att ge en ungefärlig bild av de olika kombinationerna. Det bör noteras att i vissa av kombinationerna nyttjas endast delar av ett stråk. Tabell 1, Stråkkombinationer och längder Stråkkombination 1-4, , , , , , , , , ,8 Längd (km) sid 13/27

14 4 Beskrivning av berörda intressen 4.1 Stadsbild Landskapsbilden inom utredningsområdet präglas av Norrköpings stadskärna med sina många kulturhistoriska värden och närvaron av Motala ström. Stadskärnan avgränsas av tre stora alléer; Norra, Östra och Västra promenaden. Stadskärnans bebyggelse består huvudsakligen av flerbostadshus och kontorsbyggnader, ofta med affärslokaler i bottenplanet. Stadskärnan har hög andel gamla byggnader från och 1800-talen. Längs en del av Motala ström ligger det s.k. Industrilandskapet med sina gamla fabrikslokaler. Stationen Sektorn är belägen i Himmelstalundsområdet vilket präglas av öppna fält och gröna ytor. Norr om stationen består bebyggelsen huvudsakligen av villaområden. I området öster om Himmelstalund norr om Motala ström finns stora gröna områden huvudsakligen skapade av de där belägna begravningsplatserna. I området kring stationen Triangeln, öster om stadskärnan, finns modernare industriområden. Söder om stadskärnan övergår bebyggelsen till mer renodlade bostadsområden, till en början huvudsakligen flerbostadshus men med allt större inslag av enbostadshus i de södra delarna. Norr om stadskärnan och Norrköpings centralt belägna tågstation återfinns ett område med industri och handelsverksamhet. Området övergår i väster till bostadsområden med huvudsakligen enbostadshus. 4.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Den största delen av marken inom utredningsområdet utgörs av kategorin blandad bebyggelse, men även kategorierna verksamhetsområde liten omgivningspåverkan, sportanläggning och grönområde finns representerade. (källa: 1-huvuddrag.pdf) Översiktsplan Den nu gällande översiktsplanen Framtid Norrköping Översiktsplan 2002 Utvecklingsplan för staden syftar till att vara ett strategiskt instrument för utveckling av de fysiska strukturerna i staden. Översiktsplanen omfattar hela utredningsområdet och samtliga stråk. Översiktsplanen är mestadels på en sådan nivå att den inte direkt kan användas för att se för- och nackdelar med de identifierade stråken. Det kan emellertid konstateras att grönytor i olika former har stor vikt i planen. Grönytor är intressanta och relevanta i relation till stråken eftersom de erbjuder ytor där det är förhållandevis lätt att genomföra en kabelförläggning. Endast en del av de områden som ingår i tätortens övergripande grönstruktur är park eller natur enligt detaljplanen. Vissa ligger utanför detaljplanelagt område eller i områden planerade för andra ändamål som ännu inte tagits i anspråk. Det pågår ett arbete med grönstrukturprogram och man har som ambition att visa sid 14/27

15 stor hänsyn till befintlig och planerad grönstruktur. Framförallt avser man inte att exploatera befintliga grönområden som är viktiga för grönstrukturen i tätorten. Det framhålls också att stadens spårvägar utpekas som strategiskt viktiga och att ambitionen är att utöka dem Detaljplaner Samtliga stråk som studerats och valts ut för presentation i detta samrådsunderlag löper helt eller delvis inom detaljplanelagt område. Av berörda områden är två inte detaljplanerade. Det första är området vid södra sidan av Motala ström kring Himmelstalundshallen och Himmelstalunds camping (fastigheterna Borg 11:1 och Borg 11:) som berörs av stråken 2, 3 och 7. Det andra området är området kring folkparken och Matteuskyrkan mellan Norra promenaden och Motala ström (fastigheten Marielund 1:) vilket berörs av stråk. På flera ställen i utredningsområdet pågår kommunala planeringsprocesser i form av detaljplaner eller planprogram. Två av dessa kan vara av särskild betydelse i relation till de valda stråken. Inre hamnen Området öster om Hamnbron på norra sidan av Motala ström är under omdaning. Ett antaget planprogram, Inre hamnen, finns. Syftet med planprogrammet är enligt kommunen: Planprogrammet för Saltängen syftar till att förbereda planläggning och genomförande av nya innerstadskvarter i centralt attraktivt läge vid Motala ström och Norra Promenaden i Norrköping. För södra delen av området, delen närmast Motala ström, pågår en detaljplaneprocess. Kommunen beskriver på sin hemsida att Syftet med detaljplanen är att möjliggöra ändrad användning från hamn och industri till ny innerstadsbebyggelse med bostäder och centrumverksamheter i en attraktiv stadsmiljö. Området ska ha bebyggelse av hög arkitektonisk kvalitet och ett utvecklat användande av vattnet för rekreation och stadsliv utmed Motala ström. Nya kanaler och parker ska anläggas och gestaltas så att de blir en målpunkt för alla stadens invånare. Detaljplaneprocessen är inne i granskningsskedet, vilket pågår fram till den 18 september Stråk 21 och 23 berör detta område och om de väljs som huvudalternativ behöver anpassning ske till detaljplanearbetet under sträckningsval och detaljprojekteringen. Förutom stråk 21 och 23 berörs också stråk 17 av planprogrammet. Kvarteret Drag med närområde, Nordantill Grönområdet där stråk löper mellan de två begravningsplatserna norr om strömmen har ett pågående detaljplaneuppdrag kallat kvarteret Drag med närområde, Nordantill. Detaljplaneuppdraget grundas på detaljplaneprogrammet Drag med närområde vilket godkändes 201. Området prövas för bostadsbebyggelse för lägenheter. sid 1/27

16 4.2.3 Övriga planer Ostlänken Det stråk som valts för den kommande järnvägen Ostlänken är tänkt att passera Motala ström en knapp kilometer nedströms om station Sektorn. Således påverkas samtliga kombinationer av markkabelstråk av stråket för Ostlänken. Ostlänkens stråk framgår av Bilaga där även övriga kommunikationer av riksintresse visas. 4.3 Naturmiljö Utredningsområdet har obefintlig eller mycket lite naturmiljö som inte är starkt påverkad av mänsklig närvaro, planering och skötsel. Det innebär emellertid inte att naturvärden saknas inom utredningsområdet. Bland de riksintressen som finns inom utredningsområdet är ett knutet till naturmiljö, naturreservatet Vrinneviskogen, vilket finns söder om väg E22. Vrinneviskogen är i egenskap av Natura 2000-område av riksintresse enligt ett riksdagsbeslut Enligt kommunens beskrivning i naturvårdsprogrammet så har området höga naturvärden och är av utomordentligt värde för rekreation och friluftsliv med sitt tätortsnära läge. Läget framgår tillsammans med övriga nedan beskrivna naturvärden inom utredningsområdet av Bilaga 4. Kommunens naturvårdsprogram innehåller fler områden som direkt berörs av de föreslagna stråken eller ligger i nära anslutning till dem. Samrådet förväntas ge svar på aktuell status kring kommunens naturvårdsprogram för att miljökonsekvenserna ska kunna beskrivas i detalj under projektets gång. Det finns ett antal alléer inom utredningsområdet, varav de längsta är Norra, Östra och Södra Promenaden. Alléer omfattas normalt av biotopskyddsbestämmelserna med vissa undantag. Undantag kan vara om den är belägen precis vid bebyggelse och det inte finns särskilda bestämmelser i en detaljplan som reglerar hur den skall skötas och utvecklas. Länsstyrelsen i Östergötland har en regional landskapsstrategi för Östergötlands eklandskap som fått namnet Levande eklandskap. Länsstyrelsen har inventerat värdekärnor med ekar liksom områden där framtida ekar som potentiellt kan utvecklas att bli stora och gamla finns. Likaså har en inventering av gamla och håliga träd genomförts. Förhållandevis många av de gamla träden finns längs Promenaderna. I huvudsak löper stråken, 8, 9, 10, 17, 19 och 20 igenom områden med många identifierade äldre träd vilket kommer ställa krav på stor noggrannhet vid detaljprojekteringen om något av dessa stråk kommer att väljas som huvudalternativ. Skogsstyrelsen har inte några registrerade områden med förhöjda naturvärden inom utredningsområdet. 4.4 Kulturmiljö Det finns ett flertal uppgifter i fornminnesregistret om lämningar inom utredningsområdet. I Tabell 1 redovisas de lämningar som finns inom ca 0 m från de studerade stråken. Lämningarna visas också i Bilaga 2. sid 16/27

17 Tabell 2, Fornlämningar inom 0 meter från planerad kabelsträckning RAÄ nr/id S:t Johannes 114:1 Fornlämningstyp Sammanförda lämningar (4st) Närmaste stråk Avstånd från stråk (m) Inom Övrig kulturhistorisk lämning (ÖKL) Uppgift om Östra Eneby 1 Grav markerad av sten Ca 20 94:2 Östra Eneby 1 ÖKL Boplatslämning övrig :1 S:t Johannes 17 Uppgift om Vägmärke Inom 9:1 S:t Johannes 1 ÖKL Byggnadsminne 8 109:1 S:t Johannes ÖKL Byggnadsminne :1 Norrköping Fornlämning Hägnad 360 S:t Johannes ÖKL Byggnadsminne :1 Norrköping Fornlämning Husgrund, historisk tid S:t Johannes 20 Hällristning Inom 6:1 Borg 110:1 Vägmärke 19 1 Fornlämning Ej kulturhistorisk lämning Norrköping Ristning 19 ÖKL medeltid/historisk tid Borg 189:1 Hällristning 7 17 Fornlämning S:t Johannes Sammanförda 6 ÖKL Ca :1 lämningar (3st) Norrköping 16 Undersökt och Härd Borttagen 362 borttagen S:t Johannes Byggnadsminne 10 0 ÖKL Norrköping 373 Norrköping 374 Östra Eneby 160:1 Hamnanläggning Hamnanläggning Bytomt/gårdstomt , Fornlämning Fornlämning Uppgift om sid 17/27

18 RAÄ nr/id Fornlämningstyp Närmaste stråk Avstånd från stråk (m) Östra Eneby 1 Bevakningsobjekt Boplats 0 203:1 Östra Eneby Sammanförda 1 Uppgift om 0 94:1 lämningar S:t Johannes 4, 9 Uppgift om Labyrint 0 100:1 Östra Eneby 16 Fornlämning Hällristning 8 7:1 Norrköping 2 Fornlämning Boplats Norrköping 7 Fornlämning Boplats Borg 270:1 Fästning/skans 7 0 Fornlämning S:t Johannes 127:1 S:t Johannes 11:1 S:t Johannes 94:1 S:t Johannes 96:1 S:t Johannes 126:1 Statligt byggnadsminne Bytomt/gårdstomt Bytomt/gårdstomt Stadslager Statligt byggnadsminne 20, 18 18,, 14, 21 11, 13, 1,, 14, 10, 23 4, 9, 8, 10, ÖKL ÖKL ÖKL Fornlämning ÖKL Förutom de uppgifter som finns i Fornminnesregistret finns ett antal andra kulturhistoriska värden inom utredningsområdet. Dessa visas i Bilaga 3 samt beskrivs nedan. Två områden av riksintresse för kulturmiljövård med skydd enligt Miljöbalkens 3 kap 6 finns belägna inom utredningsområdet. Det ena området är KE2, Norrköpings innerstad, och berör stråken 4,, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 1, 17, 19 och 20. Det andra området, KE 0-1, Leonardsberg Himmelstalund Skälv, är beläget strax väster om Norrköpings stad och utgör ett av landets allra förnämsta hällristningsområden. Stråk 1, 2, 3, 4,, 6, 7 berör KE0-1. Ett antal byggnader skyddade enligt Plan- och Bygglagen finns också inom utredningsområdet. Dessa illustreras i Bilaga 3 som K-märk. Vidare finns ett sextiotal byggnader som har skydd enligt Kulturmiljölagens 3 kapitel och två statliga byggnadsminnen med skydd enligt förordning (2013:8) om statliga byggnadsminnen. sid 18/27

19 Två områden som är klassade som fornvårdsobjekt av Länsstyrelsen finns inom utredningsområdet. Med fornvårdsobjekt avses vårdade och skyltade fornlämningsområden. Det ena området sammanfaller med lämningen Östra Eneby 7:1 och ligger precis norr om stråk 16. Det andra fornvårdsobjektet täcker in de fornlämningar som finns precis öster om stråk 1, Östra Eneby 160:1, 1:1 och 1:2. Länsstyrelsen har inventerat ett område för kulturmiljö inom utredningsområdet, beläget på grönytorna norr om Motala ström vid Himmelstalund. Stråk 1 berör området. 4. Friluftsliv Inom utredningsområdet finns tre områden utpekade som viktiga för friluftslivet enligt länsstyrelsens geodata. Det första området sträcker sig från stationen Sektorn mot Riksvägen och täcker de öppna fälten vid Himmelstalund, norr om Motala ström. Det andra området, kallat Åbackarna och Folkparken ligger norr om Motala ström och sträcker sig från Folkparksområdet österut till Riksvägen. Områdena, som berör stråken 1, 2, 3 visas i Figur. Figur, Viktiga områden för friluftslivet sid 19/27

20 4.6 Infrastruktur Inom utredningsområdet finns mycket infrastruktur av varierande slag. All infrastruktur är inte känd i dagsläget och en mycket viktig del av samrådet kommer att vara att samla in information om sådan infrastruktur och i möjligaste mån anpassa projektet till befintlig infrastruktur. I Bilaga visas de riksintressen för kommunikationer som finns i närområdet och som förekommer i nedanstående beskrivningar Vägar I södra delen av utredningsområdet löper Europaväg 22, E22, vilken är av riksintresse och ingår i det av EU utpekade Trans-European Transport Network, TEN-T. E22 utgör en viktig nationell och regional förbindelse. I anslutning till E22 finns också en vägkorridor utpekad för en framtida utbyggnad av E22, den s.k. Norrleden. Stråk 18 löper i stora delar längs E22 och är tänkt att möjliggöra en sträckning i vägbankarna till E22. Ca 600 meter väster om station Sektorn har väg E4, vilken likt E22 är av såväl internationell (TEN-T) som av nationell och regional betydelse, sin sträckning. Inget stråk ligger i anslutning till E4:an Järnvägar Norrköping har en centralt placerad järnvägsstation, Centralstationen, strax norr om Motala ström. Stationen är placerad vid södra stambanan och är av såväl riksintresse som av internationell betydelse och ingår i TEN-T. Till och från stationen löper spår för regionaloch fjärrtågstrafik. Ett område med ett antal stickspår finns nordväst om Centralstationen. Förutom spåren till och från Centralstationen finns spår för godstrafiktransporter på flera ställen inom utredningsområdet Vattentäkter och vattenverk Sjön Glan är Norrköpings kommuns stora vattentäkt och ligger väster om stadskärnan. Vatten från Glan renas i Borgs vattenverk, vilket är utpekat av Havs- och vattenmyndigheten som riksintresse för anläggningar för vattenförsörjning. Borgs vattenverk ligger söder om Motala ström och direkt väster om väg E4 och de luftledningar som ansluter till stationen Sektorn från sydväst. Väster om och utanför utredningsområdet finns vattenskyddsområdet Glan. Motala ström är klassat som en viktig dricksvattenförekomst av Länsstyrelsen i Östergötland Övrig infrastruktur Inom området finns också andra typer av utbredd infrastruktur, såsom spårvagnsspår, gasledningar (används idag till fibernätverk), fjärrvärme, VA-nät, telefoninät, elledningar, fibernät med mera. Gång-cykelvägar, vilka lämpar sig för kabelförläggning, är också relativt frekvent förekommande och sammanfaller till delar med vissa av stråken. sid 20/27

21 4.7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Sådana fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Magnetfält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i en kraftledning och varierar med storleken på strömmen, spänningsnivån och faslinornas konfigurering. Magnetfält avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Till skillnad mot elektriska fält så avskärmas inte magnetfält av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa. Magnetfält från en markkabel kan vara högt omedelbart ovanför kabeln men avtar mycket snabbt med avståndet från kabeln. Magnetfält och hälsoeffekter De myndigheter som ansvarar för hälsofrågor kopplat till magnetfält är Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna mäter, utvärderar forskning samt tar fram råd, rekommendationer och föreskrifter avseende magnetfält. Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetiska fält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering genom att, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader: sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan läsas eller laddas ned på t.ex. finns mer information. I den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i ansökningshandlingen kommer det att ingå en utförligare beskrivning av elektromagnetiska fält samt en redovisning av magnetfältsberäkningar. sid 21/27

22 4.7.2 Förorenade markområden I ett tätortsområde finns som regel spår och rester av tidigare mänsklig verksamhet i form av förorenade markområden, så även inom detta utredningsområde. I Bilaga 6 visas de områden där föroreningar har konstaterats eller misstänks föreligga. Som framgår av Bilaga 6 är antalet potentiella föroreningar stort inom såväl utredningsområdet som de identifierade stråken. Det är även känt att befintlig kabel, som är trycksatt med olja, har läckt på enskilda platser. Det finns inget vattenskyddsområde inom utredningsområdet, men vissa stråk har närhet till Motala ström. Oavsett val av stråk kommer Motala ström att korsas i och med att de två stationerna ligger på olika sidor. 4.8 Kumulativa effekter Några direkta kumulativa effekter kan inte förutses i detta skede. Det är tänkbart att kumulativa effekter kan uppstå rörande elektromagnetiska fält om den nya kabeln förläggs i närheten av andra betydande ledningar. Kabeln förväntas emellertid inte ge upphov till magnetfältsnivåer som starkt avviker från vad som kan anses normalt i den aktuella miljön. sid 22/27

23 Konsekvensbedömning Norrköpings innerstad erbjuder en hel del utmaningar för en ny markkabelförläggning mellan de två befintliga stationerna från vilka stora delar av centrala Norrköping försörjs med elkraft. Stadskärnan är tätbebyggd och innehåller många kulturhistoriska värden. Vidare rinner Motala ström genom stadskärnan, vilket skapar vissa fysiska begränsningar, och det finns en hel del skyddsvärda träd, alléer och naturområden. Det finns också mycket infrastruktur såsom vägar, järnvägar, spårvagnslinjer, vatten-, tele- och avloppsledningar, samt andra typer av anläggningar. I detta skede är det svårt att göra en detaljerad konsekvensbedömning eftersom kartläggningen av framförallt underjordisk infrastruktur inte är komplett. Utifrån vad som framkommer från föreliggande samråd kan justeringar avseende ledningens lokalisering, tekniskt utförande mm. komma att ske. I den MKB som kommer tas fram som en del i koncessionsansökan kommer dock ledningens miljöpåverkan analyseras och beskrivas i detalj. Nedan redovisas översiktligt den miljöpåverkan som framtagna stråkalternativ ändå kan förutses kunna ge upphov till. Samrådet kommer att ge information kring bevarandeintressen och projektets förutsättningar. När MKB:n för kraftledningen tas fram kommer miljökonsekvenser att beskrivas utförligt. Nedan ges en översiktlig beskrivning av de intressen som berörs av utredningsområdet och stråkalternativen, konsekvenserna kan dock bli något olika beroende på vilken sträckning och teknisk utformning som slutligen väljs för ledningen..1 Landskapsbild Inverkan på landskapsbilden förväntas bli obefintlig då projektet planeras som en markförlagd kabel. Några förändringar i den omedelbara landskapsbilden kan komma att ske som följd av projektet, exempelvis om ett träd inte kan undvikas att tas ned, men i den större skala som landskapsbilden ofta bedöms förväntas ingen betydande påverkan..2 Markanvändning, bebyggelse och planer Påverkan på markanvändning och bebyggelse förväntas bli ringa under förutsättning att tillräcklig information om framtida stadsplanering kan ges under detta projekt. Ett nytt markintrång kommer att ske vilket kommer det kräva markupplåtelseavtal/ledningsrätt för intrånget på berörda fastigheter. Dock bedöms påverkan bli ringa i och med att målsättningen är att anpassa kabelförläggningen till aktuell samt kommande markanvändning och bebyggelse, inte det motsatta förhållandet. Beträffande planer kan det vara fallet att många av de kommunala detaljplanerna behöver förändras så att de tillåter en högspänningskabel inom planområdet. Emellertid lär inte planernas andemening, exempelvis bostadsområde eller industriområde behöva påverkas. Därför förväntas denna påverkan bli ringa. sid 23/27

24 Potentiella föroreningar finns inom utredningsområdet och kabelstråken. Om kända föroreningar berörs av den kabelsträckning som slutligen väljs, eller om föroreningar upptäcks under förläggningsarbetet kommer dessa att hanteras i samråd med Miljöförvaltningen..3 Naturmiljö I tillstånds- och projekteringsarbetet kommer hänsyn att tas till identifierade naturmiljöintressen. Utredningsområdet har visserligen liten andel naturmiljö som inte är starkt påverkad av mänsklig närvaro, planering och skötsel men sannolikt blir det desto viktigare att bevara de naturvärden som finns. I samband med byggnationen behöver ingrepp i mark göras för att kunna förlägga kabeln. För att undvika skador på naturmiljöintressen i samband med uppbyggnad och underhållsåtgärder kommer särskild försiktighet iakttagas. Eventuella djurarter som kan komma att beröras negativt under byggnationsarbetet kommer att preciseras i MKB:n tillsammans med förslag på skadeförebyggande åtgärder..4 Kulturmiljö Det finns flera kända fornlämningar inom utredningsområdet. Utgångspunkten är att hänsyn ska tas till samtliga identifierade lämningar och att tillstånd enligt Kulturmiljölagen (1988:90) ska sökas om det blir nödvändigt med ingrepp i en fornlämning. Om tidigare ej kända fornlämningar påträffas under byggnation så kommer omedelbar anmälan ske till länsstyrelsen. Eventuell påverkan på kulturmiljön bedöms bli begränsad till förläggningsskedet. Riksintresset Himmelstalunds hällristningsområde ingår i ett av landets mest omfattande hällristningsområden från bronsåldern. Det ligger direkt söder om stråk 1, vilket är det stråk inom vilket befintlig kabel är förlagd.. Friluftsliv Markkabeln förväntas inte påverka friluftslivet inom utredningsområdet förutom möjligen i samband med markarbetet vid byggnation och då endast under en mycket begränsad tid..6 Infrastruktur Som påpekats finns inom utredningsområdet mycket infrastruktur av varierande slag i och med att det är urban miljö. All infrastruktur är inte känd i dagsläget och en mycket viktig del av samrådet kommer att vara att samla in information om sådan infrastruktur så att projektet kan anpassas så mycket som möjligt till befintlig infrastruktur. Effekterna på infrastruktur förväntas dock vara begränsad till byggnationsfasen då maskiner och transportfordon kan utgöra tillfälliga hinder för trafiken. Omfattningen av påverkan på trafik och kommunikationer under byggnationen kommer vara beroende av stråkval. Vid platser som inte lämpar sig för grävning eller där påverkar på infrastrukturen skulle bli allt för stor, t.ex. vid korsning av järnväg och mycket trafikerade vägar, kommer metoder för schaktfri förläggning tillämpas, såsom styrd borrning eller tryckning. sid 24/27

25 .7 Boendemiljö, hälsa och säkerhet I och med att kabeln kommer att vara nedgrävd förväntas ingen eller mycket ringa påverkan på boendemiljön. Markanvändning i ledningens omedelbara närhet och frågor som rör säkerheten kommer att regleras i de markupplåtelseavtal/ledningsrätter som upprättas med berörda fastighetsägare. De säkerhetsbestämmelser som måste iakttas vad avser uppförande och/eller anordnande av byggnader, upplag och annat i ledningarnas närhet samt de verksamheter som får/kan bedrivas i ledningarnas närhet kommer att anges i markupplåtelseavtalen/ledningsrätterna och finns reglerade i elektriska starkströmsföreskrifter. Vad gäller hälsa och säkerhet kommer magnetfältsberäkningar genomföras och beskrivas i miljökonsekvensbeskrivningen. I första hand kommer ledningen planeras så att magnetfält som kraftigt avviker från den aktuella miljön undviks. Den nya kabeln kommer inte att vara oljefylld som den befintliga kabeln men försiktighet måste vidtas för att undvika läckage till omgivningen från den befintliga kabeln. Risk för läckage av olja till omgivningen minskas genom att befintlig kabel tappas på olja och tvättas via den kammare som är belägen ungefär mitt på kabelsträckningen..8 Kumulativa effekter Såsom tidigare nämnts kan inte några direkta kumulativa effekter förutses i detta skede. sid 2/27

26 6 Förslag till disposition MKB Nedan presenteras förslag till huvudrubriker i innehållsförteckningen till den MKB som kommer att tas fram och bifogas ansökningshandlingen. 1. Icke-teknisk sammanfattning 2. Inledning 3. Lagstiftning 4. Samråd. Huvudalternativ 6. Utförande, drift och underhåll 7. Beskrivning av berörda intressen samt konsekvensbedömning 8. Andra studerade alternativ 9. Samlad bedömning 10. Referenser sid 26/27

27 7 Referenser Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen (numera Folkhälsomyndigheten) och Strålsäkerhetsmyndigheten: Magnetfält och Hälsorisker Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält. SSMFS 2008:18 Naturvårdsverket, Skyddad natur karttjänst, Länsstyrelsernas GIS-tjänster, Karttjänster (webbgis), Riksantikvarieämbetet, Fornsök, Norrköping kommuns hemsida, Samverkan NORR LINköping: Riksintressen i Norrköpings Kommun - Bilaga till Gemensam översiktsplan för Linköping och Norrköping - antagen 2010, nsam-op-riksintr.pdf Norrköpingskartan: 8 Bilagor Bilaga 1a-1b Översiktskartor över utredningsområde och stråkalternativ Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga Bilaga 6 Karta över närliggande kulturmiljöintressen, FMIS Karta över närliggande kulturmiljöintressen, exklusive FMIS Karta över närliggande naturmiljöintressen Riksintressen kommunikationer Förorenade markområden sid 27/27

28 Kabelprojekt 130 kv Sektorn - Triangeln Bilaga 1A. Översikt identifierade stråk Enebymo Karlshov Lagerlunda Taborsberg 17 Haga Butängen 16 Sektorn J 22 Himmelstadlundsparken 1 4 Marielund Nordantill 3 Norrköping 6 7 Himmelstadlund Berget Teckenförklaring J Stationer Befintlig kabel Borgs villastad Kneippen Helgeberg Galg- berget Stråkalternativ Såpkullen Ektorp Klockaretorpet Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/02876 ² 8 Skala Dok id A3 1: Sign VRG 16 Datum Ref sys Sweref 99TM Sweref TM Uppdrag nr 0 0,2 0, Km Udden Skarphagen Kärrhagen Söderledskyrkan

29 Kabelprojekt 130 kv Sektorn - Triangeln Bilaga 1B. Översikt identifierade stråk Ståthöga Teckenförklaring J Stationer Befintlig kabel Gästgivarehagen Stråkalternativ 1 Blixholmen Butängen Ömans- 20 kajen Saltängen Norra kajen 21 Södra kajen ² Skala Datum A3 1: Dok id Ref sys Sweref 99TM Sign Uppdrag nr VRG ,2 0, Km Sylten 9 Nordantill Strömsholmen 14 J Triangeln Sylten 11 1 Östantill Berget Gamla staden Risängen 20 Oxelbergen Dagsbergsfältet Galgberget Såpkullen Söderstaden Ljura 18 Prostängen Hageby Klingsberg S:t Johannes kyrka Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/02876 Grönhög

30 Kabelprojekt 130kV Sektorn - Triangeln Bilaga 2 - Lämningar i fornminnesregistret Teckenförklaring J Stationer Befintlig kabel FMIS punkter!( Bevakningsobjekt! Ej kulturhistorisk lämning!( Fornlämning!( Förstörd!( Undersökt och borttagen!( Uppgift om Sektorn Norrköping 362 Östra Eneby 7:1 J 16 Östra Eneby 208:1 7 Borg 189:1 Norrköping Sankt Johannes 126: Sankt Johannes 102:1 Norrköping Sankt Johannes 126:1 12 Norrköping J Östra Eneby Östra Eneby 94:2 Sankt Johannes 94:1 Östra 160:1 Eneby 203: Östra Eneby 94:1 Sankt Johannes 100:1 Sankt Johannes 114:1 Sankt Johannes 114:1 Folkparken Sankt Johannes 114: Norrköping 327 Sankt Johannes 114:1 Sankt Johannes 96:1 Sankt Johannes 109:1 Norrköping Sankt Johannes 110:1 Borg 270:1 Sankt Johannes 113:1 Sankt Johannes 103:1 Sankt Johannes 113:1 Sankt Johannes 113:1 Norrköping 360 Norrköping 39 Sankt Johannes 127:1 Himmelstalundsparken Motala ström 19 Borg 110:1 Sankt Johannes 9:1 20 Sankt Johannes 127:1 N Promenaden Sankt Johannes 126:1 17 Ö Promenaden Sankt Johannes 6:1 Triangeln 18 Söderleden!( Övrig kulturhistorisk lämning FMIS ytor Bevakningsobjekt Fornlämning Förstörd Undersökt och borttagen Uppgift om Övrig kulturhistorisk lämning Stråkalternativ Sankt Johannes 11:1 Smedbyparken Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/02876 ± Skala Dok id A3 1: Sign XX XX VRG Datum Ref sys Uppdrag nr Sweref 99TM , 1 km

31 Kabelprojekt 130kV Sektorn - Triangeln Bilaga 3 - Kulturmiljöintressen exklusive fornminnesregistret Teckenförklaring F F J Stationer F F Befintlig kabel RI Kulturmiljövård, MB 3:6 Byggnadsminne Byggnadsminnen_yta!( "K-märkt" ^_ LstE Kvarninventering LstE Fornvårdsobjekt!!!!!!!!!!!! Kulturmiljö(yta) Sektorn J 2 16 Himmelstalundsparken Folkparken N Promenaden Ö Promenaden 21 J Triangeln 18 Stråkalternativ Motala ström Söderleden 8 16 Smedbyparken Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/02876 ± Skala Dok id A3 1: Sign XX XX VRG Datum Ref sys Uppdrag nr Sweref 99TM , 1 km

32 Kabelprojekt 130kV Sektorn - Triangeln Bilaga 4 - Naturvärden Teckenförklaring J Stationer Befintlig kabel Naturreservat LstE Ersättningsträd till grova ekar LstE Eklandskapsinventering LstE Trädinventering _ ^ LstE Naturvårdsprog. Österg. Naturvärde Klass 1 22 J Hi 2 m m N 4 el st al 8 1 un 12 9 ds pa me Pro na d en Klass Klass 4 J Triangeln rk Folkparken en 11 1 Stråkalternativ 18 na de om e 6 Ö Pr 3 Motala ström 7 rle d n en Sektorn Klass Sö 19 de Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/02876 Smedbyparken ± Skala Dok id A3 1: XX XX Sign VRG 0 0, Datum Ref sys Sweref 99TM Uppdrag nr km

33 Kabelprojekt 130kV Sektorn - Triangeln Bilaga - Riksintressen kommunikationer Teckenförklaring J Stationer Befintlig kabel Väg Väg - planerad Väg - befintlig Järnväg Järnväg - planerad Järnväg - befintlig Ј Järnväg - befintlig station för resandeutbye J 2 16 Himmelstalundsparken Folkparken N Promenaden Ö Promenaden J Ј Flygplats Hamn Stråkalternativ Järnväg - befintlig bangård, terminal m.m. Järnväg - framtida Flygplats - befintlig Hamn - befintlig Motala ström Söderleden Smedbyparken 8 16 Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/02876 ± Skala Dok id A3 1: Sign XX XX VRG Datum Ref sys Uppdrag nr Sweref 99TM , 1 km

34 Kabelprojekt 130kV Sektorn - Triangeln Bilaga 6 - Potentiellt förorenade markområden Teckenförklaring J Stationer Befintlig kabel LstE Utvidgat strandskydd LST Potentiellt förorenade omr. Riskklass/Preciserad status e. åtgärd 1 Mycket stor risk 2 Stor risk 3 Måttlig risk 4 Liten risk Sektorn J 16 Himmelstalundsparken N Promenaden J Triangeln E KM MKM Ej riskklassade Känslig Markanvändning Mindre Känslig Markanvändning Folkparken Ö Promenaden 18 Stråkalternativ Motala ström Söderleden Smedbyparken Bakgrundskarta Lantmäteriet MS2006/02876 ± Skala Dok id A3 1: Sign XX XX VRG Datum Ref sys Uppdrag nr Sweref 99TM , 1 km