SULF enkät om Kollegialt inflytande vid GU

Transkript

1 SULF enkät om Kollegialt inflytande vid GU Antal svar: 286 Vad har du för anställning vid Göteborgs universitet? Antal Vad har du för anställning vid Göteborgs universitet? svar Universitetslärare (professor, lektor, forskarassistent, 202 biträdande lektor, adjunkt) (70,6%) 36 Forskare eller postdoktor (12,6%) Doktorand 28 (9,8%) Annan anställning 20 (7,0%) 286 Summa (100,0%) MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max Vad har du för anställning vid Göteborgs universitet? 1,5 0,9 60,8 % 1,0 1,0 1,0 2,0 4,0 Undre kvartil Övre kvartil

2 Vid vilken fakultet är du anställd? Vid vilken fakultet är du anställd? Antal svar Sahlgrenska akademin 45 (16,0%) Naturvetenskapliga fakulteten 27 (9,6%) Konstnärliga fakulteten 14 (5,0%) Humanistiska fakulteten 76 (27,0%) Samhällsvetenskapliga fakulteten 57 (20,2%) Handelshögskolan 28 (9,9%) Utbildningsvetenskapliga fakulteten 29 (10,3%) IT-fakulteten 6 (2,1%) Summa 282 (100,0%) Medelvärde Standardavvikelse Variationskoefficient Min Undre kvartil Median Övre kvartil Max Vid vilken fakultet är du anställd? 4,1 1,9 47,5 % 1,0 2,0 4,0 5,0 8,0 Kommentar Nationella sekretariatet för genusforskning - Gemensamma förvaltningen Gemensamma förvaltningen Tidigare lång erfarenhet från Hum fak. Anställd vid Gemensamma förvaltningen dr examen fr humfak, anställd på natfak på det gamla sättet utan rättigheter och utan lön Ncm, centrala förvaltningen

3 Påstående: Vilka utgör kollegiet I en beskrivning av kollegiets sammansättning ingår samtliga anställda (universitetslärare, forskare, TA-personal och doktorander) samt studenter i kollegiet. Påstående: Vilka utgör kollegiet I en beskrivning av kollegiets sammansättning ingår samtliga anställda (universitetslärare, forskare, TA-personal och doktorander) samt studenter i kollegiet. Instämmer helt Instämmer i hög grad Instämmer delvis Instämmer i låg grad Instämmer inte alls Summa Antal svar 58 (20,3%) 58 (20,3%) 99 (34,6%) 36 (12,6%) 35 (12,2%) 286 (100,0%) Påstående: Vilka utgör kollegiet Undre Övre MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin kvartil MediankvartilMax I en beskrivning av kollegiets sammansättning ingår samtliga anställda (universitetslärare, forskare, TA-personal och doktorander) samt studenter i kollegiet. 2,8 1,3 45,5 % 1,0 2,0 3,0 3,0 5,0 Kommentar Jag anser inte att TA-personal och studenter ingår i kollegiet. För mig avser "kollegiet", universitetslärare, doktorander och forskare, men inte Ta-personal och studenter. Studenter ingår nog inte i min intuitiva definition av kollegiet. Men där har jag kanske fel. Om studenterna ska inkluderas eller inte beror på i vilket sammanhang man diskuterar "kollegiet". Inte varit delaktig i någon kollegialitet värd namnet TA-personal och studenter har inte med saken att göra. Kollegiet brukar väl bestå av lärare, men knappast studenter. TA-personal givetvis också. Beror på vilka frågor det handlar om. I vetenskapliga frågor är det endast disputerade. I frågor om arbetsplatsen ingår även ex TA-personal. TA personal? inga studenter-- inget kår, vi kan inte få studenter att vilja vara delaktig. Studenter ingår inte. Ifrågasätter att studenter ingår i kolligiet vid en institution Jag förutsätter att "studenter" innebär representanter för de studerande, inte samtliga studerande Kollegiet är för mig de akademiskt anställda; universitetslärare och forskare. Doktorander kan ses som adjungerade Endast undervisande och/eller forskande personal ingår i kollegiet. Ordet är faktiskt mångtydigt. I snävaste bemärkelse är det lärare/forskare, i vidare alla. Kollegialt styre medger därför att alla har inflytande över sådant som angår alla, men att t.ex. studenter och TA-personal har ytterst begränsat inflytande över t.ex. forskningen. Studenter har betydligt mer makt i verksamheten. Studenter kan gå till kåren. Lärare lyder chefen. No further discussion. I would say rather that it is the anställda - not including studenter - who make up the kollegiet. Kollegiet definieras olika beroende på vilka frågor som diskuteras. "Kollegiet" betår av lärare 20 (98)

4 Påstående: Kultur och struktur Kollegialitet är inte bara en styrform/struktur som kräver specifika organ eller besluts- och valformer. Det är också en kultur i form av värderingar som säkerställer god akademisk sed, kritisk granskning, peer review, sakkunniggranskning vid anställningsförfaranden, att beslut fattas på vetenskaplig grund och utvecklandet av kvalitativ vetenskap för ämnets bästa. Det är en tilltro till att kollegiet som kollektiv kan bidra till bättre och mer välgrundade beslut. Påstående: Kultur och struktur Kollegialitet är inte bara en styrform/struktur som kräver specifika organ eller besluts- och valformer. Det är också en kultur i form av värderingar som säkerställer god akademisk sed, kritisk granskning, peer review, sakkunniggranskning vid anställningsförfaranden, att beslut fattas på vetenskaplig grund och utvecklandet av kvalitativ vetenskap för ämnets bästa. Det är en tilltro till att kollegiet som kollektiv kan bidra till bättre och mer Antal välgrundade beslut. svar 152 Instämmer helt (53,1%) 89 Instämmer i hög grad (31,1%) 31 Instämmer delvis (10,8%) Instämmer i låg grad 7 (2,4%) Instämmer inte alls 7 (2,4%) 286 Summa (100,0%) Påstående: Kultur och struktur Undre Övre MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin kvartil MediankvartilMax Kollegialitet är inte bara en styrform/struktur som kräver specifika organ eller besluts- och valformer. Det är också en kultur i form av värderingar som säkerställer god akademisk sed, kritisk granskning, peer review, sakkunniggranskning vid anställningsförfaranden, att beslut fattas på vetenskaplig grund och utvecklandet av kvalitativ vetenskap för ämnets bästa. Det är en tilltro till att kollegiet som kollektiv kan bidra till bättre och mer välgrundade beslut. 1,7 0,9 54,9 % 1,0 1,0 1,0 2,0 5,0

5 Kommentar Akademiker borde brännas på bål. Usch. jag har inte fått veta vad kollegialt är-- detta är en ny definition. Men tyvärr är det inte så. Beslut fattas utan att vidtala de grupper som påverkas. När man sedan ser att den beslutade förändringen får andra konsekvenser än beslutaren trott så har vi en exempel senast att man säger att man varit "naiv" men gör inget för att ändra beslutet. Flera exemel på att lärarkåren ständigt blir överkörd. I den bästa av världar stämmer detta. Erfarenheten visar dock att denna kultur också innehåller odlande av särintressen och personliga fördelar Kollegialitetsinflytandet avskaffades med linjereformen. I am not entirely sure I understand what you mean here, but I would agree that collegiality is a culture of mutual respect and mutual agreement about academic standards and values, as well as a culture of democratic decision-making. This is what I gather you are getting at. Det är viktigt att detta förmedlas brett. För IT Fakulteten som i en stor grad integreras med Chalmers som inte har samma värderingar. Kollegialiteten är styrkan. På min institution har vi dock problemet att forskarkompetensen är underrepresenterad och undervärderad. Det gör att kollegialtiteten inte riktigt lever upp till detta I dess ideala form skulle kollegiet kunna fungera så. De flesta beslut fattas mellan mötena. Jag skulle säga att kollegialitetskulturen också sätter samarbete och kreativitet framför konkurrens och kontroll. De förra nedvärderas idag till fördel för de senare, och detta försämrar våra möjligheter att göra ett bra jobb, dvs att prestera högkvalitativ, relevant och hållbar forskning och undervisning. Läs gärna Sverker Gustavssons insiktsfulla kritik av urgröpningen av professionalismen: "Det som kom att göra strävan till professionalism illusorisk var den i system satta misstron mot kollegialt upprätthållet yrkeskunnande. Nyliberalismen reducerar yrke till att bara vara en relation mellan beställare och utförare. Enligt sakens natur vet utföraren mer än beställaren. Därför antas den senare vilja lura beställaren och enbart gynna sig själv. Varje arbetsledning förutsätts vara inställd på att misstroget och yrkesneutralt vilket i praktiken förutsätter pinnräkning mäta förhållandet mellan insatta resurser och åstadkomna resultat. Så jämförs och värderas numera inte bara inom industrin utan också inom vården, skolan och rättsväsendet. När yrkeskunnande på detta sätt systematiskt undervärderas bidrar även detta till politikerförakt och populism." ( Många talar inte svenska på vår institution och många lärare har korta kontrakt. Andelen konstnärligt kompetenta som kan involveras i kollegiala organ är få. Se kommentar ovan. Detta är en oerhört viktigt del av kollegiets ansvar, och legitimiteten för denna vilar på den akademiska kvalitetskontrollen via anställningar, sakkunniggranskningar, disputationer, docenturer etc. Då kan kollegiet inte vara liktydigt med all personal. Ja, det är i varje fall den bästa modell vi har. Vem ska kunna bedöma vetenskap om inte forskrana själva. Samtidigt finns det problem. Den akademiska världen är fylld av avundsjuka, missunsamhet och förstås även av koalitioner osv. Rättvist blir det därför aldrig. Det stämmer i stora delar, men det är också ett ideal. Enskilda personers bedömningar kommer alltid att innehålla ett mått av subjektivitet, man kan t ex formulera annonser och tillsätta sakkunniga på ett sätt som styr anställningsförfaranden i en viss riktning. Denna subjektivitet är något som måste erkännas. Kollegiet kan bidra till bättre och mer välgrundade beslut med betoning på bidra som står i påståendet. Det betyder inte att de ska ha en formell beslutande makt. Inflytande och medbestämmande går att få även om kollegiala organ inte har den formella beslutsrätten. En del av det som nämns är väl institutionella beslutsformer och inte "kultur". Oklart formulerad fråga! vad som sedan är för "ämnets bästa"?? Se min kommentar ovan. Allt som står där: "god akademisk sed, kritisk granskning, peer review, sakkunniggranskning vid anställningsförfaranden, att beslut fattas på vetenskaplig grund och utvecklandet av kvalitativ vetenskap för ämnets bästa." kräver ämneskompetens, alltså inte en fråga för studenter eller TA-personal. Jag gillar tanken på att kollegial granskning garanterar saklighet och kvalitet. Men även kolleger är människor. Historien har visat att kollegiala strukturer kan premiera konserverande och exkluderande bedömningar, som gynnar dem inom kollegiet men utesluter nytänkande och breddning. Jag gynnar de personer som jag tror kan gynna mig själv och mina intressen - det bildas lokala nätverk, men fortfarande med en hierarkisk form, där vissa personer får vara med medan andra personer utestängs. Det gör också att man har större "överseenden" med övertramp från personer som ingår i nätverket än de som står utanför det. 20 (39)

6 Påstående: Beslut i kollegiala organ För att säkerställa akademisk kvalitet ska organ för kollegialt beslutsfattande finnas på samtliga lärosäten. Dessa organ ska finnas både på fakultets- och institutionsnivå. Kollegiala organ ska ha beslutanderätt i samtliga frågor som rör utbildning och forskning. Påstående: Beslut i kollegiala organ För att säkerställa akademisk kvalitet ska organ för kollegialt beslutsfattande finnas på samtliga lärosäten. Dessa organ ska finnas både på fakultets- och institutionsnivå. Kollegiala organ ska ha beslutanderätt i Antal samtliga frågor som rör utbildning och forskning. svar 123 Instämmer helt (43,0%) 87 Instämmer i hög grad (30,4%) 56 Instämmer delvis (19,6%) 13 Instämmer i låg grad (4,5%) Instämmer inte alls 7 (2,4%) 286 Summa (100,0%) Påstående: Beslut i kollegiala organ Undre Övre MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin kvartil MediankvartilMax För att säkerställa akademisk kvalitet ska organ för kollegialt beslutsfattande finnas på samtliga lärosäten. Dessa organ ska finnas både på fakultets- och institutionsnivå. Kollegiala organ ska ha beslutanderätt i samtliga frågor som rör utbildning och forskning. 1,9 1,0 52,5 % 1,0 1,0 2,0 3,0 5,0

7 Kommentar Bör huvudsakligen vara samrådande organ på alla nivåer, men besluten bör fattas I linjen. Har dåliga erfarenheter av beslut I kollegiala organ som ingen tar ansvar för (bortsett då beslutafattare i linjen som inte kan passa) Men det har de inte, på institutionsnivå är det prefektstyre. Institutionsrådet består av ja-sägare. Under förutsättning att de kollegiala organen också har juridisk sakkunskap och säkrar att besluten överensstämmer med svensk lag och högskoleförordningen Håller inte riktigt med om "samtliga frågor som rör utbildning och forskning". Konkreta administrativa studentfrågor och anställningsfrågor måste inte beslutas av kollegiala organ. Däremot bör kollegiala organ besluta om styrdokument för denna typ av frågor. I agree, but then I wonder, will these 'kollegiala organ' form yet another layer of top-down decision making at GU? or will they be set up in such a way as to make decision-making more bottom-up? Iom att vi har mycket som händer på institutionsnivå så är det säkert bäst att kollegiala inflyttande sker just på den nivån. Jag tycker inte att sakkunnigas bedömning alltid fungerar bra vid anställningar. Oftast prioriteras forskingsmeriter trots att det som behövs är pedagogisk erfarenhet och kunskap. Här behövs ibland en tydligare styrning från organisationen. Instämmer helt i princip, men har som sagt i föregående fråga erfarenhet av att detta inte alltid är lyckat när det finns en kultur i kollegiet som inte värderar forskning särskilt högt Jag föredrar linjestyrning framför kollegialt beslutsfattande. En annan sak gäller kollegialt stöttande strukturer, som potentiellt sett kan motverka en utpräglad individualistisk miljö. Tyvärr är det inte så nu. Institutionsrådet fungerar i praktiken mest som en legitimerande instans för redan fattade beslut, eller beslut fattas enväldigt av prefekten. "Samtliga"? Organ finns, men de är råd och fungerar därför rådgivande till prefekten som tar (alla) beslut. Jag skulle behöva bli mer insatt i detta, men för mig framstår det helt klart som nödvändigt att beslut kring verksamheten i ett ämne inte ska tas utan att de som arbetar i ämnet är inblandade. Mer tydlig koppling och kommunikation mellan ledning och de verksamma i arbetet med undervisningen behövs. Det är oklart för mig hur beslut tas. Jag uppfattar läget nu som att ledningsarbete och ansvar deligeras till studierektor och lärarlaget medan beslut kring ekonomi, löner osv tas av prefekten utan klar kommunikation mellan verksamheten i ämnet och ledningen. I alla fall framstår det hela som otydligt för mig. Det finns beslut av ekonomisk och myndighetsart som inte lämpligen fattas i kollegiala organ. Det handlar om att den som fattar beslut också måste kunna ta ansvar i juridisk bemärkelse. Men kollegiet skall fatta avgörande beslut i akademiska frågor. Tveksamt om SAMTLIGA frågor ska ligga här. Jag undrar: Ska alla som är kompetenta ingå i kollegiet på institutionsnivå? Jag har svårt att ta ställning till denna fråga. Det är förstås viktigt att anställda som vet något om verksamheten också finns representerade i beslutsfattande organ, men det är inte alltid så att disputerade personer (om man nu menar att lärare och forskare ska ha inflytande i verksamheten) alltid bidrar till goda beslut. Många gånger uppfattar jag att disputerade personer inte tar ansvar för verksamheten som helhet och har liten förståelse för frågor om budget och effektivitet, istället tenderar man att förvandla alla möten till akademiska seminarier utan vilja att komma till beslut. Allt vi gör på universitetet rör frågor om utbildning och forskning, det mesta internt men en hel del också i samverkan med övriga samhället. Det innebär att påståendet ovan gör att de kollegiala organen ska ha beslutanderätt i samtliga frågor. I förlängningen så innebär detta påstående att vi inte ska ha några chefer utan enbart kollegiala organ som tar alla beslut. Det kommer inte att fungera. Ett exempel, en uppsägning är en fråga som i högsta grad påverkar utbildning och forskning. Ska detta beslutas av ett kollegialt organ? Tror inte det kommer att fungera. Om sista meningen i påståendet istället görs om till " Kollegiala organ ska ha starkt inflytande i samtliga frågor som rör forskning och utbildning. Alternativt att man definierar vilka frågor som de kollegiala organen kan besluta om. Instämmer inte med "beslutsfattande" och "beslutanderätt". Kollegiala organ bör vara rådgivande. Fungerar inte i praktiken. Kollegier bör vara rådgivande, men beslut ska fattas av prefekt, dekan etc. Man kan inte ta kollektivt ansvar för beslut. 20 (56)

8 Påstående: Kollegiala val Kollegiala organ och akademiska ledaruppdrag bör tillsättas efter kollegiala val. Valbara bör vara den med kunskap och kompetens att leda kollegiet och rösträtt innehas av medlemmar i kollegiet. Påstående: Kollegiala val Kollegiala organ och akademiska ledaruppdrag bör tillsättas efter kollegiala val. Valbara bör vara den med kunskap och kompetens att leda kollegiet och rösträtt Antal innehas av medlemmar i kollegiet. svar 159 Instämmer helt (55,6%) 77 Instämmer i hög grad (26,9%) 38 Instämmer delvis (13,3%) Instämmer i låg grad 8 (2,8%) Instämmer inte alls 4 (1,4%) 286 Summa (100,0%) Påstående: Kollegiala val Undre Övre MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin kvartil MediankvartilMax Kollegiala organ och akademiska ledaruppdrag bör tillsättas efter kollegiala val. Valbara bör vara den med kunskap och kompetens att leda kollegiet och rösträtt innehas av medlemmar i kollegiet. 1,7 0,9 54,2 % 1,0 1,0 1,0 2,0 5,0

9 Kommentar Aren't our academic leaders already chosen by 'kollegiala val'? And aren't the candidates already those who have the expertise and competence for the task? I hope that what you are asking is whether the process of choice should be more democratic and bottom-up, so that the entire 'kollegiet' has a voice. Mer diskussion om vad kunskap och kompetens för ett akademiskt ledaruppdrag är, behövs. Att dessa uppdrag sköts väl är väldigt viktigt för alla. Utöver strikt akademisk kompetens behövs intresse för just ledarskap, organisation, likabehandling och arbetsmiljö. Ja, ledare skall tillsättas efter kollegiala val. Men det måste också finnas ett inflytande på valet från chefer i linjen. Nuvarande system med en samverkan mellan chefslinjen och kollegiala val är bra. Dock saknas idag kollegiala val till institutionsorgan med beslutanderätt. Instämmer helt, förutsatt att man inte räknar in studenterna i kollegiet. De kan väl knappast vara med och rösta? Det beror på vad uppdraget gäller. Jag är för en professionalisering av ledarskapet inom universiteten och tycker inte det fungerar när man tillsätter sådana uppdrag med val för korta perioder. Alla ska turas om att vara chefer eller ha olika ledningsuppdrag, något som gör att man kanske inte alltid tar ledarskapet på allvar när det kommer att upphöra om 3 år och personen nyss var ens kollega för att om 3 år bli kollega på nytt. Kollegiala organ bör tillsättas efter kollegiala val. Ledare ska inte tillsättas genom val utan de ska utses av högre chef. Det bör däremot vara rådgivande kollegial val av ledare men det ska ändå vara högre chef som formellt utser ledarna. Ja! Det vore mycket olyckligt om ledningsuppdrag vid universitetet sköttes av personer utan egen erfarenhet av forskning och undervisning. Det kan finnas undantag, men jag har inte hört om något lyckat fall. Det finns en risk att universitetets övergripande mål - högkvalitativ forskning och högkvalitativ utbildning - underställs ekonomiska mål om en ledare utan egen erfarenhet leder verksamheten. Hur kunskap och kompetens definieras/synliggörs kritiskt. Se ovan. Det finns flera sammanhang där tillträde till kollegiala organ bör vara knutet till position (professor, handledare, lärare etc.) snarare än val. Det kan bli för mycket val. En t.ex. prefekt måste också kunna utse personer. Det är det prefekten är vald att göra... Både och. Knepigt med kollektivt beslutsfattande. Ofta väljs den enda person som tackat ja. Transparens från valberedningen är ofta mycket bristfällig. Chefen är tillsatt utan att vi har fått vara med. Endast en person har fått delta och det har varit en sluten process. Biträdande chef har utsetts av chefen. Ja, absolut. Det är också viktigt att t ex studierektorer faktiskt har kunskap om de ämnen, kurser och dessas pedagogiska innehåll de ska företräda. På min institution (se även ovan) har man satt i system att i stället aktivt verka för att man inte ska vara en del av det ämne/n man ska företräda vilket verkar helt kontraproduktivt. Det har också dragits ner timmar för dessa roller genom att man som studierektor oftast har hand om fler än ett ämne. Det har också lett till att nästan ingen vill ta på sig dessa roller längre för det innebär så mycket extra arbete att sätta sig in i alla kurser mm för de nya ämnen man ska företräda. Vansinne! I stället borde man ju se ett värde i att studierektorer kan och förstår hur ämnet är uppbyggt för att kunna stötta och uppmuntra utveckling etc Ledarkompetens och en vilja att leda är viktigare. Ledare är en för samtliga personalkategorier och därför bör val i demokratisk ordning ske i hela personalgruppen. Om det däremot handlar om kollegiala organ så bör val ske bland den akademiska personalen. I may not have understood how it really works, but it seems to me it is often people in positions of power who elect representatives (e.g. the Faculty elects Heads of Department), so the rest of us cannot actually choose who will occupy those positions of power. Although this probably makes life easier than it would otherwise be, appointments tend to be based on who is well liked rather than on who is best in the role. This is a path towards mediocrity and the middle path - this belies underlying principles of academe as innovators and thought leaders. In our case, sometimes it often depends who is available and wants to do be part of the body. At the moment we have a lack of participation as there are too many bodies and no clear transparency back to the bigger group. 20 (27)

10 Frågor: Kollegialitet och linjeorganisation i samspel? En fungerande akademisk organisation som ett lärosäte behöver såväl beslut som fattas i en professionell byråkrati, i vardagslag oftast kallad för linjeorganisation, som beslut som fattas i kollegiala organ. Efter införandet av autonomireformen 2011 har det skett en successiv minskning av det kollegiala inflytandet på våra lärosäten. Allt fler lärosäten övergår till en allt större grad av linjestyrning. Inom vilka organ eller frågor upplever du idag att det finns problem med samspelet mellan kollegialitet och linjeorganisation? Frågor: Kollegialitet och linjeorganisation i samspel? En fungerande akademisk organisation som ett lärosäte behöver såväl beslut som fattas i en professionell byråkrati, i vardagslag oftast kallad för linjeorganisation, som beslut som fattas i kollegiala organ. Efter införandet av autonomireformen 2011 har det skett en successiv minskning av det kollegiala inflytandet på våra lärosäten. Allt fler lärosäten övergår till en allt större grad av linjestyrning. Inom vilka organ eller frågor upplever du idag att det finns problem med samspelet mellan kollegialitet och linjeorganisation? Alla Institution och fakultet. Alla organ över institutionsnivå. Institutionsråd, beredningsgrupper på institutionsnivå för forskning, forskarutbildning och grundutbildning Alla. Privatisera universiteten och förbjud statlig byråkrati. För att kollegiala styrformer skall fungera krävs en kollegial tillit. Någon sådan finns inte, eftersom fakultetsledning och valberedning agerar egenmäktigt och ofta svekfullt. Därmed blir väl en linjestyrning nödvändig, eftersom den kollegiala andan gått förlorad. Jag har INTE upplevt problem Institutionsråd Jag kan tycka att universitetet sen 2011 utvecklats till en mer uppstyrd och transparent organisation. Kollegialitet är bra men jag vill inte tillbaka till en situation med några småpåvar som sätter sina egna regler och stora motsättningar mellan olika läger. Inom institutionen. Prefekt enväldig. Alla Jag har liten erfarenhet av hur det var förut. Den miljö jag tillhör har alldeles nyss startat ett kollegium. Den största andelen anställda i miljön är ej disputerade och har alltså ingen forskarbakgrund vilket behövs om man ska fatta beslut om forskning. Alla medarbetare verkar mer eller mindre stressade och det kan vara ett utslag av att man inte styr den verksamhet man är verksam i utan utför vad andra bestämt. Programråd och utbildningsråd - de som inte är med där kommer inte till tals. Proprefekten svarar på fråga om han önskar synpunkter att det ska tas i linjen. Sen tillfrågar han ändå den informella chefen som inte är i linjen. Institutionsstyrelsen. Hur det är på fakultetsnivå har jag inte insyn i men befarar skendemokrati även där. Återinförande av institutionsstyrelser i stället för råd skulle öka transparensen och viljan att engagera sig i institutionsgemensamma frågor. Institutionsråd istället för institutionsstyrelse, innebärande att prefekten styr och att rådet bara är just rådgivande. Dessutom är det problematiskt att val till institutionsråd och fakultetsstyrelse sker av anställda som grupp. Jag menar att det bör som tidigare skiljas på akadmiskt anställda och TA/övriga, och att personer från dessa två kategorier välj in till olika stolar i råd/styrelse. Egentligen allt som har med New Public Management-styrning av verksamheten. In our institution, SPL, we currently are involved in organizing a protest against the top-down organization structure of the ledning. Our prefekts do not consult even with professors, not to mention the entire kollegiet, in making decisions that affect everyone's working lives. I haven't spoken to anyone who is happy with the line management system, either in my institution or elsewhere. I consider this dictatorial management structure a major problem that SACO should take a leadership role in addressing. Samtliga Val av ledning på samtliga nivåer. Utformning av undervisningsuppdraget. Konstnärliga fakulteten skall samlokaliseras, det projektet är ett gott exempel på hur linjestyrning riskerar att köra över kollegialt beslutsfattande. Det görs försök att framställa det som om kollegiet har inflytande, men det inflytandet begränsas till att välja mellan tre modeller, två mer extrema, och en som man förstår är den föredragna, eftersom de extrema är framtagna för att få den att verka rimlig i jämförelse. Å andra sidan är det ibland till fördel att linjen kör över det kollegiala. Det har till exempel varit svårt att övertyga kollegiet på min institution om att vi behöver anställa disputerade som lärare, enhetschefer, prefekt, osv. Där behövdes att prefekten gick emot kollegiet för att börja åstadkomma en kulturförändring 20 (153)

11 Hur ser problemen ut? Förklara gärna hur du uppfattar problemen kring kollegialitet och linjeorganisation i samspel. Hur ser problemen ut? Förklara gärna hur du uppfattar problemen kring kollegialitet och linjeorganisation i samspel. Linjeorganisationen tar ständigt parti för universitetsledningens linje, inte för egen personal. Beslut fattas utan förankring hos de berörda och utan hänsyn till akademisk standard. Universitetet är förlorat och bör försvinna för att ge plats åt något annat Nu oklart när beslut i praktiken fattas. Kollegiet bereder i olika organ beslut som ska fattas av prefekt. Huruvida beredningsorgan egentligen blir beslutande eller ej beror på i vilken grad prefekten kan och vill överta beslutsansvar. Avskaffa linjeorganisationen och återför makten till kollegiena. Nuvarande fakultetsledning premierar knappast kollegialitet. Man måste kunna lyssna och odla en anda av ömsesidig tillit. Demokratiunderskott, transparens i beslutsunderlag I nuvarande system har framför allt prefekten för stort inflytande. Något jag tänkt på är att undervisningen styrs av färdiga kursplaner där man som seminarieledare har liten påverkan på vad som ska tas upp. Jag vet inte om detta hänger ihop med linjeorganisationen men tror att det hänger ihop. Beslut fattas på en högre nivå vilket gör att delaktigheten minskar. Det skulle kunna vara nuvarande linjeorganisation men ändå en stark tilltro till att personalen är den viktigaste resursen. Att medarbetare som uppfattar att deras erfarenhet och synpunkter tas tillvara kommer att bidra till en stark utveckling av verksamheten. Det minskade inflytandet leder också till minskad vilja att sätta sig in i den komplexa värld som en statlig myndighet är (eller t o m till bristande insikt om att universitetet är en statlig myndighet). Detta kan i sin tur leda till motsättningar mellan ledning och "gräsrötter" därför att man inte förstår bakgrunden till fattade beslut. Vi drivs till urvattning av undervisningen genom det sätt som mätningen av produktionen i grundutbildningen sker. Den driver oss att sänka kraven på studenterna (betygsinflation), undvika att ge kurser i svåra ämnen, och i små ämnen som är viktiga för den allmänna kunskapsbasen vid universitetet (jo det är bra om någon kan summeriska). Därmed inte sagt att en återgång till det gamla vore att föredra. Det är trots allt bra att den gamla pedagogiska likgiltigheten är borta. Det är bara att en central byråkrati ofta missar viktiga detaljer, speciellt när den har svårt att förstå verksamheten som sådan. I think I just explained this above. The line management system can all too easily enable prefekts to act like dictators and forget that they should be leaders in a democratic system that builds in ways to consult the entire kollegiet. If SACO can would take the lead in criticizing this system, I think they would have backing of much of its membership. Bristande kompetens och kunskap i linjeorganisationen Se föregående fråga Se ovan. Problemet finns i att kollegiet/personalen besitter expertkunskapen på sina respektive områden, men blir tvungen att stå tillbaka med denna för att chefen skall kunna få bestämma, som ibland inte har tillräckliga kunskaper inom det ifrågavarande området. Problemet består i att onödiga nivåer i beslutsfattande och chefens ofta kunskapsmässiga tillkortakommanden, då ingen person kan vara kunnig på alla områden. Problem i ansvarsfrågor. "Delat ansvar, inget ansvar" Tjänster lyses ut utan att förankra efter behov i ämnet. Olika beslut som inte diskuterats exempelvis på personalmöten eller andra forum. Det leder till ryktesspridning och misstro. Det finns en bristande möjlighet att påverka och ta initiativ. För de som inte har en fast position ter skolan mer som ett företagshotell än en akademisk verksamhet. Samtidigt läggs alldeles för mycket resurs och energi på administration trots att uppföljningen av allt det som samlas in är bristfällig. Resultatet är att fastanställda och administration lägger ned mycket tid på sådant som egentligen kan automatiseras istället för att diskutera de frågorna som kontinuerligt måste granskas och debatteras för att en akademisk institution skall vara relevant. 20 (117)