SULF:s förbundsdialog om kollegialitet 2.0

Transkript

1 SULF:s förbundsdialog om kollegialitet 2.0 Under våren 2017 inkom inspel och svar till förbundsdialogen från följande av SULF:s föreningar: SDF, SULF:s doktorandförening SPF, SULF:s professorsförening SUAF, SULF:s adjunktsförening SULF/Chalmers SULF/Dalarna SULF/Gävle SULF/Göteborg SULF/Karlstad SULF/Linköping SULF/Lund SULF/Mittuniversitetet SULF/Mälardalen SULF/Södertörn SULF/Umeå SULF/Uppsala

2 SULF:s förbundsdialog Kollegialitet 2.0 Vilka utgör kollegiet? I högskoleförordningens beskrivning av kollegiet har endast tillsvidareanställda och vetenskapligt kompetenta lärare ingått. Denna beskrivning har medfört att tidsbegränsat anställda lärare, adjunkter, doktorander och forskare exkluderats ur kollegiala beslutsprocesser och organ. I en modern beskrivning av kollegiets sammansättning ingår samtliga universitetslärare (tidsbegränsat och tillsvidareanställda, disputerade och icke disputerade), forskare och doktorander samt studenter i kollegiet. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Vi i SDF:s styrelse tycker givetvis att doktorander ska vara en del av kollegiet. Doktorander är framtidens lektorer, docenter och professorer och ju tidigare de börjar samla erfarenhet av att ta ansvar för den akademiska organisationers styrning, desto starkare blir kollegiet i framtiden. Dessutom har många beslut som kollegiet kan ta ansvar för direkt påverkan på doktoranders arbetsvillkor. Finns förslag på tillägg eller justeringar av beskrivningen av kollegiet? Nej. Vilka har tid och möjlighet att delta i det kollegiala arbetet? De flesta i högskolevärlden verkar ha mer arbetsuppgifter än vad man kan klara av inom normala arbetstider. Detta är dock inget argument för att någon inte ska delta i det kollegiala arbetet. Var ska kollegialiteten regleras? Autonomireformens genomförande 2011 förändrade förutsättningarna för kollegiets möjligheter till påverkan. Högskoleförordningens reglering, som tidigare krävde kollegiala organ för vissa beslut, ändrades till att överlåta åt det enskilda lärosätet att själv anpassa och optimera organisationen efter verksamhetens behov. Det har medfört att lärosätenas interna organisationer ser olika ut och ger olika förutsättningar för kollegialt inflytande. Då en återreglering är en svårframkomlig väg bör arbetet med att säkerställa kollegiets inflytande skräddarsys utifrån det enskilda lärosätets unika förutsättningar. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Är Sveriges lärosäten är så pass olika att alla behöver helt unika styrningsformer? En sådan ställning kan leda till att ett lärosätes ledning argumenterar för att kollegiet ska ha mindre inflytande på grund av lärosätets unika situation. Vad behövs, om/när återreglering inte är ett alternativ, för att SULF på varje lärosäte ska kunna återinföra/säkerställa/utveckla kollegiets inflytande? Vi tycker att SULF ska sträva efter att kollegiet ska ha lika mycket inflytande på alla Sveriges lärosäte. Kollegialitet och linjeorganisation i samspel? En fungerande akademisk organisation som ett lärosäte behöver såväl beslut som fattas i en professionell byråkrati, i vardagslag oftast kallad för linjeorganisation, som beslut som fattas i kollegiala organ. Att kombinera de två styrformerna kan medföra kultur-, värderings- och målkrockar, men är ändå att anse som bättre för akademin än alternativet. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Ja det är rimligt att anta att de båda styrformerna bör kombineras. Det ska finnas tydliga riktlinjer och transparens kring vilka verksamhetsområden som ska styras av vilken styrform. 1

3 Finns förslag på tillägg eller justeringar av beskrivningarna ovan? Vissa ansvarsområde i organisationen kräver professionell kompetens, t.ex. ekonomi, personal och byggnadsunderhåll. Kollegiet borde aktivt delta i alla beslut som gäller forskning och undervisning. Vilka förutsättningar krävs för ett konstruktivt samspel mellan kollegialt beslutsfattande och linjestyrning? - Ledningen måste respektera och ha förtroende för kollegiets kompetens när det gäller forskning och undervisning - Riktlinjer och dokumentation - Utbildning Beslut i kollegiala organ? För att säkerställa akademisk kvalitet ska organ för kollegialt beslutsfattande finnas på samtliga lärosäten. Utformningen av dessa anpassas efter lärosätets förutsättningar och kan se olika ut vid olika lärosäten. Kollegiala organ ska ha beslutanderätt i samtliga frågor som rör utbildning och forskning. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Ja. Finns förslag på tillägg eller justeringar av beskrivningarna ovan? Nej. Vilka beslut är extra viktiga att de tas i kollegiala beslutsorgan och varför? Ett av de viktigaste syftena ett universitet har är att utbilda studenter. Således måste studenter, doktorander inkluderat, vara delaktiga i alla beslut som rör vilken utbildning som bedrivs och hur den ska bedrivas. Doktorander måste även vara delaktiga alla beslut som kan beröra deras förmåga att bedriva forskarutbildning, såsom arbetsmiljöfrågor och anställningsvillkor. Kultur och struktur? Kollegialitet är inte bara en styrform/struktur som kräver specifika organ eller besluts-och valformer. Det är också en kultur i form av värderingar som säkerställer god akademisk sed, kritisk granskning, peer review, sakkunniggranskning vid anställningsförfaranden, att beslut fattas på vetenskaplig grund och utvecklandet av kvalitativ vetenskap för ämnets bästa. Det är en tilltro till att kollegiet som kollektiv kan bidra till bättre och mer välgrundade beslut. Såväl styrformer som värderingar är en förutsättning för att upprätthålla och utveckla akademin på bästa sätt. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Ja. Vad kan du eller din styrelse bidra med för att sprida förståelse för den kollegiala kulturen på ditt lärosäte? Hur ska vi arbeta för att lärosätena ska värdera kollegiets bidrag till verksamheten och verksamhetens ledning? Vilket stöd behöver du/ni i det arbetet? Att doktorander ska utgöra en del av kollegiet är en självklarhet då vi producerar en stor del av den forskning som bedrivs vid lärosätena. Möjlighet att delta i kollegiala beslutsorgan bör ges varje doktorand som en del av forskarutbildningen. SDF har exempelvis lyft detta genom att påpeka att icke svenskspråkiga doktorander oftare än svensktalande exkluderas från beslutsfattande organ. Vi ser gärna att SULF arbetar vidare med hur kollegialitet, och då kanske framförallt delaktighet i kollegiala val och beslut, kan ses som något positivt och meriterande som den enskilde individen ska ges tid eller andra resurser till. 2

4 Olika former av inflytande? Sammanblandning av olika former av inflytande riskerar att försvåra förståelsen av varför kollegialitet och kollegialt inflytande är av vikt. Därför bör vi ha en principiell beskrivning av vad som utgör fackligt, personal- och kollegialt inflytande. Fackligt inflytande sker med grund i Medbestämmandelagens bestämmelser och fokuserar på organisationens medlemmars anställnings- och arbetsvillkor. Det är endast de fackliga medlemmarnas intressen som företräds. Detta kan genom mbl-förhandling innefatta inflytande innan arbetsgivaren fattar beslut om verksamhetens inriktning, men fokuserar i dessa fall primärt på konsekvenser för medlemmarna, exempelvis anställningstrygghet. Fackligt inflytande kan även ske via lokala samverkansavtal. Personalinflytande sker bland annat igenom arbetsplatsträffar och fokuserar till exempel på att vidareutveckla organisationen i samråd med personalen alternativt erbjuda hela personalen inflytande inför beslut i exempelvis en styrelse. Hela personalgruppens intressen tillvaratas. Detta kan innefatta inflytande på verksamhetens inriktning men gör det oftast inte. Kollegialt inflytande sker med grund i god akademisk sed och regleras i lärosätets lokala delegationsordning. Det fokuserar på frågor som har betydelse för kunskap och kunskapsutveckling, på innehåll och inriktning på undervisning och forskning. Kollegiets intressen företräds. Detta sker genom kollegiala organ, kollegiala val, det kritiska samtalet mellan kollegor och kritisk granskning av forskning. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Ja. Finns förslag på tillägg eller justeringar av beskrivningarna ovan? Nej. Blir diskussionen om inflytandefrågor och kollegialitet tydligare genom denna typ av avgränsningar? Ja. Megan Case Sekreterare SDF Anna Ilar Ordförande SDF 3

5 Kollegialitet som inflytande och ansvar för kvalitet synpunkter från SPF (Inspel till Kollegialitet 2.0 ) Målet med ett kollegialt inflytande och kollegialt beslutsfattande bör vara att maximera möjligheterna för ledningen på alla nivåer inom akademin att kan ta väl förankrade beslut som grundligt behandlats av de mest lämpade och kompetenta för det specifika ärendet och området som frågan rör. Detta är viktigt för att optimera och dra nytta av den kunskap, kompetens och erfarenhet som personalen vid våra universitet och högskolor besitter. Detta gäller inte minst professorsprofessionen, som utgör den formellt högst forskningskompetenta rollen inom akademin, och i och med detta ofta står som garant för god forskning, mentorskap, och ledning. Vi konstaterar att både professionens roll i stort och professorernas roll inom denna ofta förminskas av fokus på en linjeorganisation där i värsta fall externa byråkrater då tar beslut om forskningstid och därmed praktiskt sett forskningsinriktning utan att som professorsrollen vara experter på kärnverksamheten forskning (som ju också ligger som grund för universitetets utbildning som ska vara forskningsanknuten). Till exempel kan professorernas och professionens möjlighet att bidra till utvecklingen vid mindre lärosäten där vetenskapligt kompetenta lärare är få vara starkt begränsad, ibland baserat på ett felaktigt antagande om att stark forskningsanknytning vore mindre viktig där rättigheten till doktorsexamination inom ett ämne saknas. Vår utgångspunkt är snarare att det som skiljer en akademisk utbildning från annan utbildning är forskningsanknytningen, där studenter vid landets samtliga lärosäten skall få möta vetenskapligt kompetenta lärare. Detta gör att professionens roll i stort, där professorerna utgör kärnan som den formellt högst forskningskompetenta rollen, behöver lyftas fram även vid mindre högskolor. Denna bakgrund innebär att en form av kollegialitet behöver upprättas och genomföras där linjeorganisationen och byråkrati är stödjande (i relation till forskningens och utbildningens roll) snarare än styrande. Medan det kollegiala forumet kan vara brett och inkludera rådgivande roller är de som bär det kollegiala arbetet över tid med nödvändighet de tillsvidareanställda (helt enkelt eftersom de är de som kan förväntas vara kvar på institutionen över längre tid). Inom denna kategori är det viktigt att kompetens och erfarenhet är grundläggande för uppgiftstilldelning: till exempel att forskningsanknytning och forskningskompetens är grundläggande för alla innehållsdiskussioner runt forskning såväl som utbildning, medan pedagogiska meriter är grundläggande för frågor gällande praktisk utformning av undervisning. För att ett sådant forum ska fungera är det därför nödvändigt att alla tjänstekategorier och allra minst alla tillsvidareanställda har viss tid tilldelad för att delta i kollegialt arbete (som kan vara av en stor bredd, t ex diskussioner om forskningsmedelsansökningar, inriktning och tidsåtgång för dessa, prioriteringar gällande ansökningar, möjliga forskningspartners för sådana, möjliga mer långsiktiga forskningsinriktningar bland anställda inom institutionen och ev sampublikationer inom dessa, säkerställandet av kvalitet inom forskning inklusive forskarutbildning, deltagande inom seminarier där pågående forskning presenteras, förmedlande av pågående eller ny forskning inom utbildning, utformning och revidering av utbildningsprogram, och liknande). En del men inte allt av detta kan genomföras inom forskningstid i tjänst, men institutionstjänstgöring och behovet av institutionstid för att skapa och vidmakthålla livaktiga institutioner som orkar samverka med sin omvärld behöver därmed betonas. Vi menar att detta är en viktig del i att skilja livaktiga och samverkande institutioner med större ansvar för ämnets utveckling från rena forskarhotell där fokus ligger på mer kortsiktig projektfinansiering och arbete främst inom dessa och kanske även till viss del skilda från utbildning vilket vi ser exempel på idag.

6 Att genomföra en god kollegialitet kräver därmed precis som många andra kvalitetshöjande åtgärder inte bara både betydande resurser som ovan utan också ett tydligt regelverk. Kollegiala processer behöver utformas så att det finns tillräcklig tid under beslutsprocessen för att ta fram tydliga och välgrundade underlag till beslut av de mest kompetenta (för vad ärendet avser) och som bygger på transparens och tar in information och argumentation från ledningsgrupper eller chefer. Beslutsprocessen behöver vara utformad så att den säkerställer att beslut varken styrs av kapitalintressen, vänskapskorruption (nepotism), eller av specifika subgrupper eller enskilda individer vid en enhet, institution eller andra nivåer inom akademin. En relaterad men fristående fråga är att skapa ett nationellt regelverk för tjänstetillsättningar som säkerställer ett väl utvecklat och kompetent kollegium över tid. En god kollegialitet kräver också att det förtydligas hur linje och kollegialitet kan mötas på ett fruktbart sätt många beslut har ekonomiska konsekvenser och är därmed ledningsfrågor, och det behöver därmed vara tydligt vilken roll kollegiala processer kan ha i de fall institutionens eller enhetens policy och underbyggda beslutprocesser begränsas av ekonomiska förutsättningar, och hur långt kollegiets jämfört med ledningens beslutsroll i så fall sträcker sig.

7 Samtal inom SUAF Förbundsdialog om kollegialitet 2.0 Vilka utgör kollegiet? SUAFs styrelse anser att det är viktigt att som SULF föreslår samtliga universitetslärare (tidsbegränsat och tillsvidareanställda, disputerade och icke disputerade), forskare och doktorander ingår i kollegiet. Vianser däremot inte att studenter ingår i kollegialiteten. Studenter har egna organisationer och ofta med särställning i olika organ inom våra lärosäten. En annan viktig aspekt är att ingå i kollegiala sammanhang är en av många arbetsuppgifter vi har, det ska då också synas genom den arbetstid som tilldelas medarbetare att vara delaktiga hur får vi fram detta inom SULF? Var ska kollegialiteten regleras? Det är rimligt att varje lärosäte ansvarar själv för att skräddarsy att kollegialt inflytande säkerställs utifrån lärosätets förutsättningar, men det är viktigt att skriva fram att utbildningskvalitet inte kan drivas genom en linjestruktur. Kollegialitet och linjeorganisation i samspel? Det är en risk att hela kulturen att bli mindre akademiska med en linjeorganisation, verksamhetsbeslut som berör forskning och undervisning måste fattas av kollegiet (där samtliga universitetslärare och doktorander ingår). En nöt att knäcka är hur får vi linjesystem och kollegialt system i harmoni. Linjesystemet tar hand om infrastruktur inom organisationen (lokal/it/ekonomi/hr/kommunikation) men de är inte en fristående del av myndigheten. De måste följa/samspela med den kollegiala beslutsmakten. Beslut i kollegiala organ? Resonemanget stämmer bra med hur vi inom SUAF diskuterar beslut i kollegiala organ. Men det är viktigt att här också stärka resonemanget om att ett representativt urval följs för de olika styrelserna som utses där lärarkategorin också ska innefatta adjunkter (och givetvis ser vi att även doktorander samt forskare ingår i kollegiet). Argumentet för att adjunkter måste vara med är att adjunkter har en gedigen kunskapsbank om undervisning. Det är adjunkterna som kan ta tag i vilka konsekvenser olika upplägg blir för undervisningen ger. Kultur och struktur? Att skapa kultur är arbetsamt. Från adjunkters perspektiv så gäller det här att alltid arbeta med

8 att sprida en gemensam bild av att vi behöver alla personalgrupper inom akademin. Varje grupp har sin funktion och är värda att satsa på. Adjunkter har idag fått stryka på foten. Exempel på detta är: - att adjunktens arbetsuppgifter inte längre är reglerade i Högskoleförordningen. Detta önskar SULF:s adjunktsektion ändras så att även lärarkategorin adjunkter regleras tydligare. - att flera lärosäten idag aktivt fasar ut och inte nyanställer adjunkter. - att några lärosäten inte ger adjunkter rätt till kompetensutveckling eller möjligheter att delta i forskningssammanhang. Viktigt att SULF aktivt arbetar med att vi inte ställer medarbetare mot varandra. SULF behöver även i framtiden bevaka vad som händer med tidsbegränsat anställda respektive icke vetenskapligt meriterad (disputerad) personal. Kollegiala val? SUAF är eniga i formuleringen. Således är det viktigt att chefer, styrelser och nämnder inom akademin tillsätts genom kollegiala val på både lärosätes-, fakultets- och institutionsnivå, om lärosätets fakulteter är så stora att det ger mening att ha institutioner med egna styrelser bör som sagt dessa också tillsättas kollegialt. För att skapa goda kollegiala val behövs också en process hur förarbetet genomförs inför valen. Även valberedningar bör väl då utses kollegialt. Olika former av inflytande? Vi i SUAF:s styrelse känner oss bekväm med formuleringen under detta avsnitt och vi tycker att denna delen är mycket viktig.

9 SULFs arbete med Kollegialitet 2.0 Styrelsen diskuterade skrivelsen från SULF angående SULF/Chalmers syn på vad kollegial styrning innebär, och hur detta bör formuleras i en modern tappning ( Kollegialitet 2.0 ). Punktformad sammanfattning: - Studenter och doktorander är inte med i kollegiet. Kollegiet utgörs av forskare/lärare med eller utan doktorsexamen. Även visstidsanställda ingår. Not: Studenterna har redan idag mycket stort inflytande på Chalmers (t.ex med i Chalmers centrala ledningsgrupp vilket kollegiet eller facket inte är). - Fakultetsrådet/Kollegiet bör kunna ha vetorrätt i vissa viktiga frågor - Rektor o prefekter skall väljas av kollegium - Chalmers: De med specialisttjänster på K och F är nu ej med i kollegiet. Det bör dom vara. - I en linjestyrd företagslik organisation är det top-down styrning som är grundläggande ( arbetsgivaren leder och fördelar arbetet ). Den akademiska friheten (fritt få välja forskningsproblem; fritt få publicera) lämpar sig dåligt i en sådan linjestyrning, där nyskapande idéer kommer underifrån från forskare och lärare. - - Möjligheterna att påverka beslut på Chalmers från kollegiet begränsar sig till att rådgiva. Det sägs att alla beslut *enligt lag måste tas* av en (=1) chef i ett aktiebolag-alla andra organ är rådgivande på Chalmers (frånsett Chalmers tekniska högskola AB s styrelse). Dock finns en mycket stark informell möjlighet till påverkan, fr a från de som har externa forskningspengar. Prefekter och andra linjechefer är starkt beroende av dessa personer, som ju pga medelstilldelningssystemet vi har i Sverige med forskningsråd kan flytta nån annan stans om man inte får sina önskningar tillgodosedda. Man kan tycka vad man vill om detta men i realiteten finns det en slags kollegial påverkansmöjlighet alltså, MEN INTE FRÅN HELA kollegiet! Det är inte alla som har externa medel, t.ex. de som forskar på interna fakultetsmedel,de som är heltidslärare, eller arbetar med andra uppgifter. - - Linjeorganisationen (formella makten) verkar i huvudsak finnas för ta ansvaret för att hantera personal och administration baserat på t ex lagkrav och förordningar. T ex lönesättning, rehabansvar, lokalansvar,arbetsmiljö,personalplanering, undervisningsuppdrag, etc. Den informella makten, utövade av de med externa anslag, styr i realiteten strategier och

10 forskningsinriktningar. Uttrycket målvakt har lite skämtsamt hörts i korridorerna för att beskriva linjechef.. - Var skall kollegialiteten regleras? Detta bör reglereras centralt och inte lämnas till varje högskola/universitet. //

11 Kollegialitet 2.0 synpunkter från SULF-föreningen vid Högskolan Dalarna SULF-föreningen vid Högskolan Dalarna överlämnar härmed sina svar och synpunkter på dokumentet Kollegialitet 2.0. Dokumentet med dess frågor har diskuterats med föreningens medlemmar vid två lunchseminarium. Många av de som deltog i dessa möten är aktiva i Högskolans kollegiala nämnder. 1. Vilka utgör kollegiet? FRÅGOR: I högskoleförordningens beskrivning av kollegiet har endast tillsvidareanställda och vetenskapligt kompetenta lärare ingått. Denna beskrivning har medfört att tidsbegränsat anställda lärare, adjunkter, doktorander och forskare exkluderats ur kollegiala beslutsprocesser och organ. I en modern beskrivning av kollegiets sammansättning ingår samtliga universitetslärare (tidsbegränsat och tillsvidareanställda, disputerade och icke disputerade), forskare och doktorander samt studenter i kollegiet. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Finns förslag på tillägg eller justeringar av beskrivningen av kollegiet? Vilka har tid och möjlighet att delta i det kollegiala arbetet? SVAR: Resonemang är rimligt men vi anser att studenter enbart bör ha närvaro- och yttranderätt, inte rösträtt. Vi instämmer även i nedan resonemang som är hämtat ur ett dokument från Södertörns högskola: Det finns ingen självklar och allmänt vedertagen definition av begreppet kollegium. Enligt högskolelagen 2 kap 6 ska beslut fattas av personer med vetenskaplig kompetens (d.v.s.doktorsexamen) om de kräver en bedömning av uppläggning, genomförande av eller kvalitet i utbildningen, eller organisation av eller kvalitet i forskningen. Om bedömningen görs av en grupp ska majoriteten i gruppen ha vetenskaplig kompetens. Eftersom det kollegiala beslutsfattandet är kunskapsbaserat bör enligt Fakultetsnämndens åsikt avgränsningen av kollegiet variera, inom ramen för högskolelagens krav, beroende på vilken kunskap som behövs för de beslut som ska fattas. Inom exempelvis kurs- och programutvecklingsarbete kan adjunkter och doktorander ha lika omfattande och relevant kunskap som disputerade lärare och forskare. Studenter och administratörer kan bidra med värdefull kunskap i diskussioner om verksamhetens allmänna inriktning (t.ex. på de årliga kvalitetskonferenser för högskolan som Fakultetsnämnden anordnar). I diskussioner och beslut om kvalitet i forskning bör dock i normalfallet en majoritet vara disputerade. 1 1 Se Kollegialitet som styrform. Fakultetsnämndens ställningstagande den 15 mars 2017, dnr , s. 3. 1

12 2. Var ska kollegialiteten regleras? FRÅGOR: Autonomireformens genomförande 2011 förändrade förutsättningarna för kollegiets möjligheter till påverkan. Högskoleförordningens reglering, som tidigare krävde kollegiala organ för vissa beslut, ändrades till att överlåta åt det enskilda lärosätet att själv anpassa och optimera organisationen efter verksamhetens behov. Det har medfört att lärosätenas interna organisationer ser olika ut och ger olika förutsättningar för kollegialt inflytande. Då en återreglering är en svårframkomlig väg bör arbetet med att säkerställa kollegiets inflytande skräddarsys utifrån det enskilda lärosätets unika förutsättningar. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Vad behövs, om/när återreglering inte är ett alternativ, för att SULF på varje lärosäte ska kunna återinföra/säkerställa/utveckla kollegiets inflytande? SVAR: Det är viktigt med ett lagstadgat krav på att det ska finnas kollegiala organ. Om detta inte är möjligt behöver SULF tillse att förtroendevalda är utbildade i kollegialitet så att dessa kan driva på vid förhandlingar (gäller de som är förtroendevalda för Saco-S) och vid andra tillfällen. SULF skulle även kunna hjälpa till med att ta fram riktlinjer på hur en väl fungerande kollegialitet skulle kunna se ut. Kanske även ta fram ett utbildningspaket? 3. Kollegialitet och linjeorganisation i samspel? FRÅGOR: En fungerande akademisk organisation som ett lärosäte behöver såväl beslut som fattas i en professionell byråkrati, i vardagslag oftast kallad för linjeorganisation, som beslut som fattas i kollegiala organ. Att kombinera de två styrformerna kan medföra kultur-, värderings- och målkrockar, men är ändå att anse som bättre för akademin än alternativet. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Finns förslag på tillägg eller justeringar av beskrivningarna ovan? Vilka kollegiala organ är nycklar för ett fungerande samspel? Vilka förutsättningar krävs för ett konstruktivt samspel mellan kollegialt beslutsfattande och linjestyrning? SVAR: Resonemanget är rimligt. För att det ska fungera behövs det: - forum där linje och kollegiala organ möts på lika villkor. Hos oss finns ett sådant forum i form av Rektors kvalitetsforum men problemet är att det tenderar att vara ett informationstillfälle, inte ett forum för aktiv diskussion om utbildning och forskning. - administrativt stöd. - utbildning i kollegialitet är central och alla på ett lärosäte behöver förstå vad det är, varför det är viktigt och varför det behöver värnas. Hos oss talas det en del om medarbetaransvar, men lite om det kollegiala ansvaret. I många fall handlar det om okunskap om vad kollegialitet är och varför det berikar och utvecklar verksamheten. Vi tror med andra ord på att det är viktigt att nå ut med det som Kerstin Sahlin och Ulla Eriksson-Zetterquist lyft fram i sin bok Kollegialitet. En 2

13 modern styrform : Kollegialitet tar tillvara individers och gruppers förmåga till självstyrning och självgranskning. I den kollegialt styrda organisationen behövs därför mindre resurskrävande detaljstyrning och detaljuppföljning. Granskningen är en integrerad del av verksamheten. I den kollegiala organisationen är ledarskapet verksamhetsbaserat. Kollegialiteten utgör därmed också ett svar på ett i organisationsstudier ofta uppmärksammat problem att ledningen finns långt från verksamheten. Med dessa preciseringar som utgångspunkt betonar vi att kollegialitet är en modern styrform. 2 Beslut i kollegiala organ? FRÅGOR: För att säkerställa akademisk kvalitet ska organ för kollegialt beslutsfattande finnas på samtliga lärosäten. Utformningen av dessa anpassas efter lärosätets förutsättningar och kan se olika ut vid olika lärosäten. Kollegiala organ ska ha beslutanderätt i samtliga frågor som rör utbildning och forskning. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Finns förslag på tillägg eller justeringar av beskrivningarna ovan? Vilka beslut är extra viktiga att de tas i kollegiala beslutsorgan och varför? Vilka frågor är olämpliga att hantera i kollegiala beslutsorgan och varför? Finns det frågor där inflytande innan beslut tas i linjeorganisationen är tillräckligt? Om så, vilka frågor bör hanteras på sådant sätt? Hur borde formerna for kollegialt inflytande se ut på ditt lärosäte? SVAR: Resonemanget är rimligt. Vår högskola befinner oss dock långt ifrån detta. De kollegiala organen saknar all beslutsmandat i de frågor som är av ekonomisk karaktär. I dagsläget fattar de inte ens beslut om kursplaner. Vi anser att de kollegiala nämnderna bör fatta beslut där det krävs vetenskaplig kompetens, medan linjeorganisationen främst är tillämplig vid myndighetsutövning och på områden av administrativ och förvaltande karaktär. 3 Det handlar om beslut som berör alltifrån kursplaner till fördelning av forskningsmedel och befordringar. Vi instämmer även i nedan resonemang som är hämtat ur det tidigare citerade dokumentet från Södertörns högskola: Enligt Fakultetsnämndens uppfattning bör kollegialiteten genomsyra Södertörns högskolas organisation på alla nivåer, från lärarlag, ämnen och program till högskolegemensamma organ som Akademirådet och Fakultetsnämnden. Beslut ska så mycket som möjligt fattas gemensamt och byggas nedifrån av kollegiet som helhet. Det räcker inte med det Sahlin och Eriksson-Zetterquist kallar öar av kollegialitet, utan alla kollegiala organ ska idealt ingå i en gemensam löpande diskussion där alla kollegor har insyn och möjlighet att påverka. 4 2 Källa: 3 Se Kollegialitet som styrform. Fakultetsnämndens ställningstagande den 15 mars 2017, dnr , s Se Kollegialitet som styrform. Fakultetsnämndens ställningstagande den 15 mars 2017, dnr , s. 4. 3

14 4. Kultur och struktur? FRÅGOR: Kollegialitet är inte bara en styrform/struktur som kräver specifika organ eller besluts- och valformer. Det är också en kultur i form av värderingar som säkerställer god akademisk sed, kritisk granskning, peer review, sakkunniggranskning vid anställningsförfaranden, att beslut fattas på vetenskaplig grund och utvecklandet av kvalitativ vetenskap för ämnets bästa. Det är en tilltro till att kollegiet som kollektiv kan bidra till bättre och mer välgrundade beslut. Såväl styrformer som värderingar är en förutsättning för att upprätthålla och utveckla akademin på bästa sätt. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut? Vad kan du eller din styrelse bidra med för att sprida förståelse för den kollegiala kulturen på ditt lärosäte? Hur ska vi arbeta för att lärosätena ska värdera kollegiets bidrag till verksamheten och verksamhetens ledning? Vilket stöd behöver du/ni i det arbetet? SVAR: Resonemanget är rimligt. Men det är en tunn beskrivning, en funktionsbeskrivning som betonar expertrollen. Den skulle behöva fördjupas och följande resonemang från dokumentet som tagits fram av Södertörns högskolas Fakultetsnämnd finner vi intressant: Kärnan i den kollegiala styrformen är det Sverker Gustavsson (2010) kallar akademisk liberalism: beslut ska avgöras av det goda argumentet snarare än partsintressen eller maktpositioner. Det innebär att beslutsfattande sker i ett ständigt pågående kreativt, prövande och kritiskt samtal där kunskapsanspråk och beslutsförslag fortlöpande utvecklas och granskas, ett samtal som i viktiga avseenden liknar en seminariediskussion. I detta samtal är alla deltagare i princip jämlika. Det finns visserligen en hierarki byggd på akademiska meriter, men denna är underordnad principen att kunskap och argument ska råda. Inom linjeorganisation råder i huvudsak en beslutshierarki från högskolestyrelse och nedåt till den enskilde medarbetaren. I en kollegial organisation fattas i stället beslut gemensamt av i princip jämlika kollegor. Den kollegiala styrformen liknar därigenom interndemokrati, men skiljer sig från denna genom att det är kunskap, argument och hänsyn till verksamhetens gemensamma bästa som styr snarare än enskilda gruppers eller individers särintressen. 5 Stödet som behövs är utbildning och riktlinjer. Vi måste också driva på att lärosätena tillser utbildning i kollegialitet till samtliga anställda på lärosätena. Det borde också vara ett självklart inslag i högskolepedagogiska kurser. 5. Kollegiala val? FRÅGOR: Kollegiala organ och akademiska ledaruppdrag bör tillsättas efter kollegiala val. Valbara bör vara den med kunskap och kompetens att leda kollegiet och rösträtt innehas av medlemmar i kollegiet. Vilka uppdrag är extra viktiga att de tillsätts efter kollegiala val och varför? Vilka förutsättningar behövs för genomförande av kollegiala val? Hur bör kollegiala val samspela med beslut i linjeorganisationen? 5 Se Kollegialitet som styrform. Fakultetsnämndens ställningstagande den 15 mars 2017, dnr , s. 3. 4

15 SVAR: Rektorer såväl som samtliga ledare i kollegiala organ ska utses genom val. Det är av yttersta vikt att de förstår och kan värna den kollegiala kulturen. Genom val säkerställs det att de åtnjuter kollegiets förtroende. Även ifråga akademichefer, akademiavdelningschefer och ämnesansvariga är det av vikt att de har egen erfarenhet av kollegialitet. I dessa fall måste det finnas ett reellt inflytande och möjlighet att kunna påverka, även om det inte skulle ske via val. 6. Olika former av inflytande? FRÅGOR: Sammanblandning av olika former av inflytande riskerar att försvåra förståelsen av varför kollegialitet och kollegialt inflytande är av vikt. Därför bör vi ha en principiell beskrivning av vad som utgör fackligt, personal- och kollegialt inflytande. Fackligt inflytande sker med grund i Medbestämmandelagens bestämmelser och fokuserar på organisationens medlemmars anställnings- och arbetsvillkor. Det är endast de fackliga medlemmarnas intressen som företräds. Detta kan genom mbl-förhandling innefatta inflytande innan arbetsgivaren fattar beslut om verksamhetens inriktning, men fokuserar i dessa fall primärt på konsekvenser för medlemmarna, exempelvis anställningstrygghet. Fackligt inflytande kan även ske via lokala samverkansavtal. Personalinflytande sker bland annat igenom arbetsplatsträffar och fokuserar till exempel på att vidareutveckla organisationen i samråd med personalen alternativt erbjuda hela personalen inflytande inför beslut i exempelvis en styrelse. Hela personalgruppens intressen tillvaratas. Detta kan innefatta inflytande på verksamhetens inriktning men gör det oftast inte. Kollegialt inflytande sker med grund i god akademisk sed och regleras i lärosätets lokala delegationsordning. Det fokuserar på frågor som har betydelse för kunskap och kunskapsutveckling, på innehåll och inriktning på undervisning och forskning. Kollegiets intressen företräds. Detta sker genom kollegiala organ, kollegiala val, det kritiska samtalet mellan kollegor och kritisk granskning av forskning. Är detta ett rimligt resonemang? Om inte, hur borde resonemanget se ut?? Finns förslag på tillägg eller justeringar av beskrivningarna ovan? Blir diskussionen om inflytandefrågor och kollegialitet tydligare genom denna typ av avgränsningar? Hur ser förutsättningarna ut för inflytande på ditt lärosäte? SVAR: Resonemanget är klargörande. Det vi vill lägga till är professionellt inflytande. Hos oss är den professionella identiteten (som t.ex. lärare, ingenjör eller sjuksköterska), mycket stark och har en stark påverkan på både utbildning och forskning. 7. Ytterligare frågeområden FRÅGA: Ytterligare frågor som din styrelse diskuterade eller som förbundsstyrelsen och/eller övriga föreningar bör resonera kring. SVAR: 5

16 Från Saco-S/SULF föreningen Högskolan i Gävle Anteckningar från diskussion om kollegialitet 2.0 Vilka utgör kollegiet? Här diskuterade vi att studenter kan ingå i kollegium som det passar. Men gruppens spontana reaktion var att studenter inte kan förväntas ingå i alla då det kan vara krav på olika kompetens och sammansättning av kollegium kan se olika ut. Vårt slutsvar blir det beror på här. Vi köper inte att studenter ska ingå i alla. Var ska kollegialiteten regleras? Skräddarsys utifrån det enskilda lärosätets unika förutsättningar? Absolut kan det vara bra, samtidigt som vi känner att vi skulle behöva en styrning som vi kan luta oss mot, som till exempel ett centralt avtal. Vi behöver stöd i det här arbetet och vi behöver ha en styrka i ryggen att kunna ta fram vid behov. Vi vill stärka inflytandet, våra medlemmar känner att de inte får ge det inflytande som behövs, att de inte blir lyssnade på. Så något typ av stöd behöver från ett centralt håll för att kunna lösa de lokala samarbetsproblemen. Kollegialitet och linjeorganisation i samspel? Det här är ett rimligt resonemang. Det som behövs är en tydlighet i vilka beslut som ska tas var och det kräver att arbetsgivaren arbetar med att tydliggöra detta. Här i Gävle kan vi se att det kan skilja sig från akademi till akademi, avdelning till avdelning hur man arbetar med detta. Vi eftersöker en enad organisation som är transparenta. Då vi har kunskapsmiljöer nu, som Malmö högskola, är den här frågan väldigt aktuell för oss. Här kan vi nu se att en ny matrisorganisation formas i en linjeorganisation. Beslut i kollegiala organ? Ja ett rimligt resonemang. Som svar på frågorna menar vi att alla beslut som påverkar verksamheten är viktiga för kollegiet. Olämpliga är då ex personalärenden. Kultur och struktur? Ja ett rimligt resonemang. Som fack kan vi sprida information om kollegiets bidrag till verksamheten, informera om olika beslutsprocesser då det allt som oftast många är ovetande om. Kollegiala val? Extra viktiga uppdrag? Styrelser och nämnder. Kollegiala val samspela med linjeorganisation? Akademichefer/Prefekter ska vara tjänster som sökes men där kollegiet kan på något sätt vara med och påverka beslutet. Övrig fråga från vår styrelse: Det vi funderar på är att det i dokumentet skrivs om att det som avses är en modern typ av kollegialitet. Vi skulle gärna se en definition/beskrivning av vad som menas hur skiljer sig detta från en traditionell typ av kollegialitet? Mvh Maria Savela ordförande Saco-S/SULF föreningen Högskolan i Gävle

17 Hej Maria, vi bifogar en första rapport från enkäten om kollegialt inflytande vid GU. Vi har här försökt sammanfatta lite av resultaten i punktform: Efter första utskicket har vi fått in 212 svar av 1514 möjliga. Påminnelse och engelsk version ska skickas ut idag eller imorgon. 75% av de som svarat har någon form av läraranställning vid GU. Högst andel svar kommer från Humanistiska fakulteten och Samhällsvetenskapliga fakulteten. Påståendet om vilka som utgör kollegiet verkar splittra de svarande och instämmer delvis är det vanligaste svaret (34 %). I kommentarerna märks ett tydligt ifrågasättande av den inkluderande definition av kollegialitet som påståendet ger uttryck för. Många kommentarer handlar om att man ser en snävare definition av kollegiet som i första hand innefattar lärare. När det gäller påståendet om kultur och struktur så instämmer 86 % helt eller i hög grad. Dock märks i kommentarerna en upplevelse av att denna bild av kollegialitet inte speglas i praktiken. Det verkar alltså finnas en konflikt mellan uppfattningen av vad kollegialitet är och vad som händer ute i verksamheten. Även påståendet om beslut i kollegiala organ får en hög andel svar som instämmer helt eller i hög grad (74 %). I kommentarerna märks några återkommande teman: Kollegiala ska bara vara rådgivande, beslut fattas bättre av linjen Det måste vara tydligt vilka frågor som ska hanteras av kollegiala organ Rätt kompetens måste finnas i dessa Otydligt vilken roll de kollegiala organen har i praktiken (saknar inflytande och mer en formalitet) Påståendet om kollegiala val har också hög instämmandegrad (84 % helt eller i hög grad). Kommentarerna ger en lite mer splittrad bild av synen på kollegiala val där detta både förespråkas och kritiseras till förmån för en utnämnanandestruktur i linjen. Transparens och kompetens för uppdragen efterfrågas. Frågorna om kollegialitet och linjeorganisation i samspel består av fritextsvar och har inte hunnit analyseras. Cirka hälften av respondenterna har lämnat någon kommentar på denna fråga. På den uppföljande frågan kring hur man uppfattar problemen så har lite mer än en tredjedel valt att kommentera.

18 SULF enkät om Kollegialt inflytande vid GU Antal svar: 286 Vad har du för anställning vid Göteborgs universitet? Antal Vad har du för anställning vid Göteborgs universitet? svar Universitetslärare (professor, lektor, forskarassistent, 202 biträdande lektor, adjunkt) (70,6%) 36 Forskare eller postdoktor (12,6%) Doktorand 28 (9,8%) Annan anställning 20 (7,0%) 286 Summa (100,0%) MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin Median Max Vad har du för anställning vid Göteborgs universitet? 1,5 0,9 60,8 % 1,0 1,0 1,0 2,0 4,0 Undre kvartil Övre kvartil

19 Vid vilken fakultet är du anställd? Vid vilken fakultet är du anställd? Antal svar Sahlgrenska akademin 45 (16,0%) Naturvetenskapliga fakulteten 27 (9,6%) Konstnärliga fakulteten 14 (5,0%) Humanistiska fakulteten 76 (27,0%) Samhällsvetenskapliga fakulteten 57 (20,2%) Handelshögskolan 28 (9,9%) Utbildningsvetenskapliga fakulteten 29 (10,3%) IT-fakulteten 6 (2,1%) Summa 282 (100,0%) Medelvärde Standardavvikelse Variationskoefficient Min Undre kvartil Median Övre kvartil Max Vid vilken fakultet är du anställd? 4,1 1,9 47,5 % 1,0 2,0 4,0 5,0 8,0 Kommentar Nationella sekretariatet för genusforskning - Gemensamma förvaltningen Gemensamma förvaltningen Tidigare lång erfarenhet från Hum fak. Anställd vid Gemensamma förvaltningen dr examen fr humfak, anställd på natfak på det gamla sättet utan rättigheter och utan lön Ncm, centrala förvaltningen

20 Påstående: Vilka utgör kollegiet I en beskrivning av kollegiets sammansättning ingår samtliga anställda (universitetslärare, forskare, TA-personal och doktorander) samt studenter i kollegiet. Påstående: Vilka utgör kollegiet I en beskrivning av kollegiets sammansättning ingår samtliga anställda (universitetslärare, forskare, TA-personal och doktorander) samt studenter i kollegiet. Instämmer helt Instämmer i hög grad Instämmer delvis Instämmer i låg grad Instämmer inte alls Summa Antal svar 58 (20,3%) 58 (20,3%) 99 (34,6%) 36 (12,6%) 35 (12,2%) 286 (100,0%) Påstående: Vilka utgör kollegiet Undre Övre MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin kvartil MediankvartilMax I en beskrivning av kollegiets sammansättning ingår samtliga anställda (universitetslärare, forskare, TA-personal och doktorander) samt studenter i kollegiet. 2,8 1,3 45,5 % 1,0 2,0 3,0 3,0 5,0 Kommentar Jag anser inte att TA-personal och studenter ingår i kollegiet. För mig avser "kollegiet", universitetslärare, doktorander och forskare, men inte Ta-personal och studenter. Studenter ingår nog inte i min intuitiva definition av kollegiet. Men där har jag kanske fel. Om studenterna ska inkluderas eller inte beror på i vilket sammanhang man diskuterar "kollegiet". Inte varit delaktig i någon kollegialitet värd namnet TA-personal och studenter har inte med saken att göra. Kollegiet brukar väl bestå av lärare, men knappast studenter. TA-personal givetvis också. Beror på vilka frågor det handlar om. I vetenskapliga frågor är det endast disputerade. I frågor om arbetsplatsen ingår även ex TA-personal. TA personal? inga studenter-- inget kår, vi kan inte få studenter att vilja vara delaktig. Studenter ingår inte. Ifrågasätter att studenter ingår i kolligiet vid en institution Jag förutsätter att "studenter" innebär representanter för de studerande, inte samtliga studerande Kollegiet är för mig de akademiskt anställda; universitetslärare och forskare. Doktorander kan ses som adjungerade Endast undervisande och/eller forskande personal ingår i kollegiet. Ordet är faktiskt mångtydigt. I snävaste bemärkelse är det lärare/forskare, i vidare alla. Kollegialt styre medger därför att alla har inflytande över sådant som angår alla, men att t.ex. studenter och TA-personal har ytterst begränsat inflytande över t.ex. forskningen. Studenter har betydligt mer makt i verksamheten. Studenter kan gå till kåren. Lärare lyder chefen. No further discussion. I would say rather that it is the anställda - not including studenter - who make up the kollegiet. Kollegiet definieras olika beroende på vilka frågor som diskuteras. "Kollegiet" betår av lärare 20 (98)

21 Påstående: Kultur och struktur Kollegialitet är inte bara en styrform/struktur som kräver specifika organ eller besluts- och valformer. Det är också en kultur i form av värderingar som säkerställer god akademisk sed, kritisk granskning, peer review, sakkunniggranskning vid anställningsförfaranden, att beslut fattas på vetenskaplig grund och utvecklandet av kvalitativ vetenskap för ämnets bästa. Det är en tilltro till att kollegiet som kollektiv kan bidra till bättre och mer välgrundade beslut. Påstående: Kultur och struktur Kollegialitet är inte bara en styrform/struktur som kräver specifika organ eller besluts- och valformer. Det är också en kultur i form av värderingar som säkerställer god akademisk sed, kritisk granskning, peer review, sakkunniggranskning vid anställningsförfaranden, att beslut fattas på vetenskaplig grund och utvecklandet av kvalitativ vetenskap för ämnets bästa. Det är en tilltro till att kollegiet som kollektiv kan bidra till bättre och mer Antal välgrundade beslut. svar 152 Instämmer helt (53,1%) 89 Instämmer i hög grad (31,1%) 31 Instämmer delvis (10,8%) Instämmer i låg grad 7 (2,4%) Instämmer inte alls 7 (2,4%) 286 Summa (100,0%) Påstående: Kultur och struktur Undre Övre MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin kvartil MediankvartilMax Kollegialitet är inte bara en styrform/struktur som kräver specifika organ eller besluts- och valformer. Det är också en kultur i form av värderingar som säkerställer god akademisk sed, kritisk granskning, peer review, sakkunniggranskning vid anställningsförfaranden, att beslut fattas på vetenskaplig grund och utvecklandet av kvalitativ vetenskap för ämnets bästa. Det är en tilltro till att kollegiet som kollektiv kan bidra till bättre och mer välgrundade beslut. 1,7 0,9 54,9 % 1,0 1,0 1,0 2,0 5,0

22 Kommentar Akademiker borde brännas på bål. Usch. jag har inte fått veta vad kollegialt är-- detta är en ny definition. Men tyvärr är det inte så. Beslut fattas utan att vidtala de grupper som påverkas. När man sedan ser att den beslutade förändringen får andra konsekvenser än beslutaren trott så har vi en exempel senast att man säger att man varit "naiv" men gör inget för att ändra beslutet. Flera exemel på att lärarkåren ständigt blir överkörd. I den bästa av världar stämmer detta. Erfarenheten visar dock att denna kultur också innehåller odlande av särintressen och personliga fördelar Kollegialitetsinflytandet avskaffades med linjereformen. I am not entirely sure I understand what you mean here, but I would agree that collegiality is a culture of mutual respect and mutual agreement about academic standards and values, as well as a culture of democratic decision-making. This is what I gather you are getting at. Det är viktigt att detta förmedlas brett. För IT Fakulteten som i en stor grad integreras med Chalmers som inte har samma värderingar. Kollegialiteten är styrkan. På min institution har vi dock problemet att forskarkompetensen är underrepresenterad och undervärderad. Det gör att kollegialtiteten inte riktigt lever upp till detta I dess ideala form skulle kollegiet kunna fungera så. De flesta beslut fattas mellan mötena. Jag skulle säga att kollegialitetskulturen också sätter samarbete och kreativitet framför konkurrens och kontroll. De förra nedvärderas idag till fördel för de senare, och detta försämrar våra möjligheter att göra ett bra jobb, dvs att prestera högkvalitativ, relevant och hållbar forskning och undervisning. Läs gärna Sverker Gustavssons insiktsfulla kritik av urgröpningen av professionalismen: "Det som kom att göra strävan till professionalism illusorisk var den i system satta misstron mot kollegialt upprätthållet yrkeskunnande. Nyliberalismen reducerar yrke till att bara vara en relation mellan beställare och utförare. Enligt sakens natur vet utföraren mer än beställaren. Därför antas den senare vilja lura beställaren och enbart gynna sig själv. Varje arbetsledning förutsätts vara inställd på att misstroget och yrkesneutralt vilket i praktiken förutsätter pinnräkning mäta förhållandet mellan insatta resurser och åstadkomna resultat. Så jämförs och värderas numera inte bara inom industrin utan också inom vården, skolan och rättsväsendet. När yrkeskunnande på detta sätt systematiskt undervärderas bidrar även detta till politikerförakt och populism." ( Många talar inte svenska på vår institution och många lärare har korta kontrakt. Andelen konstnärligt kompetenta som kan involveras i kollegiala organ är få. Se kommentar ovan. Detta är en oerhört viktigt del av kollegiets ansvar, och legitimiteten för denna vilar på den akademiska kvalitetskontrollen via anställningar, sakkunniggranskningar, disputationer, docenturer etc. Då kan kollegiet inte vara liktydigt med all personal. Ja, det är i varje fall den bästa modell vi har. Vem ska kunna bedöma vetenskap om inte forskrana själva. Samtidigt finns det problem. Den akademiska världen är fylld av avundsjuka, missunsamhet och förstås även av koalitioner osv. Rättvist blir det därför aldrig. Det stämmer i stora delar, men det är också ett ideal. Enskilda personers bedömningar kommer alltid att innehålla ett mått av subjektivitet, man kan t ex formulera annonser och tillsätta sakkunniga på ett sätt som styr anställningsförfaranden i en viss riktning. Denna subjektivitet är något som måste erkännas. Kollegiet kan bidra till bättre och mer välgrundade beslut med betoning på bidra som står i påståendet. Det betyder inte att de ska ha en formell beslutande makt. Inflytande och medbestämmande går att få även om kollegiala organ inte har den formella beslutsrätten. En del av det som nämns är väl institutionella beslutsformer och inte "kultur". Oklart formulerad fråga! vad som sedan är för "ämnets bästa"?? Se min kommentar ovan. Allt som står där: "god akademisk sed, kritisk granskning, peer review, sakkunniggranskning vid anställningsförfaranden, att beslut fattas på vetenskaplig grund och utvecklandet av kvalitativ vetenskap för ämnets bästa." kräver ämneskompetens, alltså inte en fråga för studenter eller TA-personal. Jag gillar tanken på att kollegial granskning garanterar saklighet och kvalitet. Men även kolleger är människor. Historien har visat att kollegiala strukturer kan premiera konserverande och exkluderande bedömningar, som gynnar dem inom kollegiet men utesluter nytänkande och breddning. Jag gynnar de personer som jag tror kan gynna mig själv och mina intressen - det bildas lokala nätverk, men fortfarande med en hierarkisk form, där vissa personer får vara med medan andra personer utestängs. Det gör också att man har större "överseenden" med övertramp från personer som ingår i nätverket än de som står utanför det. 20 (39)

23 Påstående: Beslut i kollegiala organ För att säkerställa akademisk kvalitet ska organ för kollegialt beslutsfattande finnas på samtliga lärosäten. Dessa organ ska finnas både på fakultets- och institutionsnivå. Kollegiala organ ska ha beslutanderätt i samtliga frågor som rör utbildning och forskning. Påstående: Beslut i kollegiala organ För att säkerställa akademisk kvalitet ska organ för kollegialt beslutsfattande finnas på samtliga lärosäten. Dessa organ ska finnas både på fakultets- och institutionsnivå. Kollegiala organ ska ha beslutanderätt i Antal samtliga frågor som rör utbildning och forskning. svar 123 Instämmer helt (43,0%) 87 Instämmer i hög grad (30,4%) 56 Instämmer delvis (19,6%) 13 Instämmer i låg grad (4,5%) Instämmer inte alls 7 (2,4%) 286 Summa (100,0%) Påstående: Beslut i kollegiala organ Undre Övre MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin kvartil MediankvartilMax För att säkerställa akademisk kvalitet ska organ för kollegialt beslutsfattande finnas på samtliga lärosäten. Dessa organ ska finnas både på fakultets- och institutionsnivå. Kollegiala organ ska ha beslutanderätt i samtliga frågor som rör utbildning och forskning. 1,9 1,0 52,5 % 1,0 1,0 2,0 3,0 5,0

24 Kommentar Bör huvudsakligen vara samrådande organ på alla nivåer, men besluten bör fattas I linjen. Har dåliga erfarenheter av beslut I kollegiala organ som ingen tar ansvar för (bortsett då beslutafattare i linjen som inte kan passa) Men det har de inte, på institutionsnivå är det prefektstyre. Institutionsrådet består av ja-sägare. Under förutsättning att de kollegiala organen också har juridisk sakkunskap och säkrar att besluten överensstämmer med svensk lag och högskoleförordningen Håller inte riktigt med om "samtliga frågor som rör utbildning och forskning". Konkreta administrativa studentfrågor och anställningsfrågor måste inte beslutas av kollegiala organ. Däremot bör kollegiala organ besluta om styrdokument för denna typ av frågor. I agree, but then I wonder, will these 'kollegiala organ' form yet another layer of top-down decision making at GU? or will they be set up in such a way as to make decision-making more bottom-up? Iom att vi har mycket som händer på institutionsnivå så är det säkert bäst att kollegiala inflyttande sker just på den nivån. Jag tycker inte att sakkunnigas bedömning alltid fungerar bra vid anställningar. Oftast prioriteras forskingsmeriter trots att det som behövs är pedagogisk erfarenhet och kunskap. Här behövs ibland en tydligare styrning från organisationen. Instämmer helt i princip, men har som sagt i föregående fråga erfarenhet av att detta inte alltid är lyckat när det finns en kultur i kollegiet som inte värderar forskning särskilt högt Jag föredrar linjestyrning framför kollegialt beslutsfattande. En annan sak gäller kollegialt stöttande strukturer, som potentiellt sett kan motverka en utpräglad individualistisk miljö. Tyvärr är det inte så nu. Institutionsrådet fungerar i praktiken mest som en legitimerande instans för redan fattade beslut, eller beslut fattas enväldigt av prefekten. "Samtliga"? Organ finns, men de är råd och fungerar därför rådgivande till prefekten som tar (alla) beslut. Jag skulle behöva bli mer insatt i detta, men för mig framstår det helt klart som nödvändigt att beslut kring verksamheten i ett ämne inte ska tas utan att de som arbetar i ämnet är inblandade. Mer tydlig koppling och kommunikation mellan ledning och de verksamma i arbetet med undervisningen behövs. Det är oklart för mig hur beslut tas. Jag uppfattar läget nu som att ledningsarbete och ansvar deligeras till studierektor och lärarlaget medan beslut kring ekonomi, löner osv tas av prefekten utan klar kommunikation mellan verksamheten i ämnet och ledningen. I alla fall framstår det hela som otydligt för mig. Det finns beslut av ekonomisk och myndighetsart som inte lämpligen fattas i kollegiala organ. Det handlar om att den som fattar beslut också måste kunna ta ansvar i juridisk bemärkelse. Men kollegiet skall fatta avgörande beslut i akademiska frågor. Tveksamt om SAMTLIGA frågor ska ligga här. Jag undrar: Ska alla som är kompetenta ingå i kollegiet på institutionsnivå? Jag har svårt att ta ställning till denna fråga. Det är förstås viktigt att anställda som vet något om verksamheten också finns representerade i beslutsfattande organ, men det är inte alltid så att disputerade personer (om man nu menar att lärare och forskare ska ha inflytande i verksamheten) alltid bidrar till goda beslut. Många gånger uppfattar jag att disputerade personer inte tar ansvar för verksamheten som helhet och har liten förståelse för frågor om budget och effektivitet, istället tenderar man att förvandla alla möten till akademiska seminarier utan vilja att komma till beslut. Allt vi gör på universitetet rör frågor om utbildning och forskning, det mesta internt men en hel del också i samverkan med övriga samhället. Det innebär att påståendet ovan gör att de kollegiala organen ska ha beslutanderätt i samtliga frågor. I förlängningen så innebär detta påstående att vi inte ska ha några chefer utan enbart kollegiala organ som tar alla beslut. Det kommer inte att fungera. Ett exempel, en uppsägning är en fråga som i högsta grad påverkar utbildning och forskning. Ska detta beslutas av ett kollegialt organ? Tror inte det kommer att fungera. Om sista meningen i påståendet istället görs om till " Kollegiala organ ska ha starkt inflytande i samtliga frågor som rör forskning och utbildning. Alternativt att man definierar vilka frågor som de kollegiala organen kan besluta om. Instämmer inte med "beslutsfattande" och "beslutanderätt". Kollegiala organ bör vara rådgivande. Fungerar inte i praktiken. Kollegier bör vara rådgivande, men beslut ska fattas av prefekt, dekan etc. Man kan inte ta kollektivt ansvar för beslut. 20 (56)

25 Påstående: Kollegiala val Kollegiala organ och akademiska ledaruppdrag bör tillsättas efter kollegiala val. Valbara bör vara den med kunskap och kompetens att leda kollegiet och rösträtt innehas av medlemmar i kollegiet. Påstående: Kollegiala val Kollegiala organ och akademiska ledaruppdrag bör tillsättas efter kollegiala val. Valbara bör vara den med kunskap och kompetens att leda kollegiet och rösträtt Antal innehas av medlemmar i kollegiet. svar 159 Instämmer helt (55,6%) 77 Instämmer i hög grad (26,9%) 38 Instämmer delvis (13,3%) Instämmer i låg grad 8 (2,8%) Instämmer inte alls 4 (1,4%) 286 Summa (100,0%) Påstående: Kollegiala val Undre Övre MedelvärdeStandardavvikelseVariationskoefficientMin kvartil MediankvartilMax Kollegiala organ och akademiska ledaruppdrag bör tillsättas efter kollegiala val. Valbara bör vara den med kunskap och kompetens att leda kollegiet och rösträtt innehas av medlemmar i kollegiet. 1,7 0,9 54,2 % 1,0 1,0 1,0 2,0 5,0