Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet. Organisation och prioriteringar

Transkript

1 Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Organisation och prioriteringar Arbetsmiljöplan

2 Statsvetenskapliga institutionens arbetsmiljöplan styrs av Göteborgs universitets arbetsmiljöpolicy. I denna fastställs att : DEN GODA ARBETSMILJÖN skapas genom att verksamhetens mål och inriktning är väl känd av alla i organisationen att ansvar och befogenheter på alla nivåer är klart formulerade att arbetet organiseras så att det medför ansvar och samtidigt ger möjlighet till variation och stimulans att de anställda ges fortlöpande information, förutsättningar för kompetensutveckling och möjlighet att medverka i utformning och förändring av arbetet och arbetsförhållandena ett bra samarbetsklimat en säker och trygg arbetssituation att arbetsförhållandena anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Framtagande av arbetsmiljöplan I november 2009 kallade institutionens arbetsmiljöombud företrädare för administrativ personal och doktorander till ett möte där utgångspunkter för den kommande arbetsmiljöplanen diskuterades. Kontakter togs även med representanter för lärare/forskare och med institutionens likabehandlingsombud. Med dessa diskussioner som grund utarbetades ett första förslag som under december diskuterades med samma företrädare och med företrädare för institutionens grundutbildningsstudenter. Det färdiga förslaget förelades institutionsstyrelsen som antog planen vid sitt möte

3 Utgångspunkter En arbetsmiljöplan avser en tydligt avgränsad tidsperiod och den skall efter den perioden avlösas av en ny plan. För att göra arbetet med implementeringen av planen effektiv är det väsentligt att den inte omfattar ett stort antal disparata mål och åtgärder. Utöver återkommande kartläggningar och ett löpande arbete för att åtgärda brister bör man därför i arbetsmiljöplanen under olika planperioder fokusera olika insatsområden. Återkommande kartläggningar Återkommande undersökningar av de anställdas och studenternas arbetsmiljö genomförs av Göteborgs universitet och Samhällsvetenskapliga fakulteten. Vid varje sådant tillfälle skall Statsvetenskapliga institutionen analysera och använda resultaten av kartläggningen för en bedömning av om åtgärder behöver vidtas. Arbetsmiljöronder avseende personalens respektive studenternas fysiska miljö genomförs normalt var fjärde termin. Fysisk arbetsmiljörond med personalen respektive med studenterna genomfördes under november Under planperioden skall arbetsmiljöronder därför genomföras enligt nedan: Personalens arbetsmiljö: Höstterminen 2011 Studenternas arbetsmiljö: Höstterminen

4 Seminarier Som ett led i arbetsmiljöarbetet är det en målsättning att det var fjärde termin min genomförs ett seminarium med inriktning mot arbetsmiljöfrågor. Prioriterat insatsområde En splittrad arbetssituation Den gemensamma nämnaren vid framtagandet av föreliggande plan var, precis som vid framtagandet av dess föregångare, bristen på koncentrerad och effektiv arbetstid som kan ägnas kärnuppgifterna i de olika personalgruppernas arbetsuppgifter. Motsvarande problem kunde även identifieras bland studenterna. Lärarna/forskarnas arbetstid är splittrad redan genom att man skall ägna tid åt forskning, undervisning och samverkan. Därutöver skall man delta i seminarier samt olika beredande och beslutande organ, sköta viss administration, söka forskningsmedel, vara opponent och sakkunnig med mera. Att finna den koncentrerade arbetstid som kreativt akademiskt arbete kräver är svårt, vilket ibland leder till att viktigt gemensamt utvecklingsarbete i seminarier och andra kollegiala diskussioner nedprioriteras. Den administrativa personalens arbetstid är splittrad genom att man skall fullgöra såväl långsiktiga arbetsuppgifter som ett stort antal kortsiktiga serviceuppgifter åt studenter och/eller kolleger. Personalen på studentexpeditionen har en särskilt utsatt situation genom att man får hantera situationer där studenter är missnöjda med institutionens service i form av information, rättade tentamina med mera. Bristande respekt för expeditionstider och IT-system som inte alltid fungera är två exempel på problem. Doktoranderna har en utsatt situation genom att de dels skall klara en svår utbildning på begränsad tid, dels vill meritera sig även på andra sätt för den osäkra tiden efter disputationen. Det kan upplevas som svårt att prioritera mellan avhandlingsarbete, undervisning, annat institutionsarbete och externa uppdrag. Man hinner inte göra allt, och när olika erbjudanden ges kan det vara svårt att avläsa vad institutionen helst vill att man skall ägna sig åt. Slutligen får studenterna en splittrad och osäker arbetssituation när institutionens kommunikation med studenterna inte är tillfyllest, till exempel när information och tentamensresultat lämnas sent, tillgängligheten är bristfällig och när återkopplingen på studenternas prestationer är otillräcklig. Problemen kan även påverka varandra. Det kan då hända att den ena gruppens splittrade arbetssituation leder till att medlemmar av andra grupper åsamkas en splittrad och osäker arbetssituation. 3

5 Vad kan och bör vi förändra? En del av orsakerna till den splittrade arbetssituationen är ofrånkomliga. Våra anställningar måste till exempel, av praktiska skäl eller på grund av lagar och förordningar, innehålla en variation av arbetsuppgifter. En sådan variation kan dock rätt planerad upplevas som en stimulans. Även när förutsättningarna är givna kan det således finnas mer eller mindre positiva lösningar. Lösningarna kan innebära att vi organiserar verksamheten bättre, att vi prioriterar tydligare och att vi respekterar varandras arbetssituation bättre. Den övergripande målsättningen för arbetsmiljöplanen är att identifiera problem med avseende på splittrade arbetssituationer som vi kan åtgärda genom till exempel bättre organisation, uttalade prioriteringar och ökad respekt för varandras arbetssituation att identifiera och genomföra de åtgärder som vi finner lämpliga under planperioden Arbetet med att identifiera problem och lösningar och att genomföra åtgärder skall ske kontinuerligt men med tyngdpunkt på det förra under första halvan av perioden och på det senare under andra halvan. I arbetet skall även institutionens övriga styrdokument beaktas måldokument, system för kvalitetsuppföljning och verksamhetsutveckling samt likabehandlingsplan. Hur skall vi arbeta? 1) Lärare/forskare, administrativ personal, doktorander (doktorandklubben) och studenter (ämnesgruppen) identifierar var för sig problem som man finner det särskilt angeläget att åtgärda för att den egna arbetssituationen skall bli mindre splittrad och osäker. Identifierade problem och eventuella förslag till lösningar kan kontinuerligt lämnas till prefekt och/eller arbetsmiljöombud. 2) Prefekten kan då, i samråd med arbetsmiljöombudet, antingen föra dessa problem och förslag vidare till institutionsstyrelsen, eller tillsätta en tillfällig arbetsgrupp med relevant sammansättning som först bereder ärendet och lämnar förslag till hur de utpekade problemen kan lösas eller lindras. Det står sådana grupper fritt att välja sina arbetsformer, men prefekten skall fortlöpande hållas informerad om arbetet. 3) Förslag till åtgärder kan kontinuerligt under planperioden lämnas till institutionsstyrelsen. 4) Institutionsstyrelsen beslutar om de åtgärder man finner angelägna att genomföra och prefekten verkställer dem. 5) Arbetsmiljöplanen följs upp inför årsskiftet , och uppföljningen läggs till grund för arbetet med att utforma arbetsmiljöplanen

6 Relaterad information Arbetsmiljöansvar: Prefekten har inom institutionen högsta ansvar för institutionens arbetsmiljö. Information om brister i arbetsmiljön kan lämnas till prefekten eller till arbetsmiljöombudet. Arbetsmiljöplan: Institutionens arbetsmiljöarbete bygger på en treårig arbetsmiljöplan. Nuvarande plan gäller för perioden Arbetsmiljöombud: Vid institutionen finns ett arbetsmiljöombud som under prefekten svarar för genomförandet av institutionens arbetsmiljöplan. Information om brister i arbetsmiljön kan lämnas till prefekten eller till arbetsmiljöombudet. Referensgrupp: Arbetsmiljöombudet stöds av en referensgrupp bestående de representant för olika grupper som var med och utformade planen. Likabehandling: Vid institutionen finns även en likabehandlingsplan och ett likabehandlingsombud. Likabehandlingsfrågor rör ibland frågor om arbetsmiljö, och arbetsmiljöombudet och likabehandlingsombudet skall därför samverka när så är lämpligt. Information: Informationsmöten för personalen genomförs vid institutionen minst två gånger per termin. I övrigt sprids allmän information genom ett särskilt informationsblad samt personalmeddelanden via e-post. Information till personalen om arbetsmiljöfrågor lämnas framför allt vid de allmänna personalmötena, men kan även spridas på annat sätt. Information till studenterna lämnas vid prefektens/arbetsmiljöombudets möten med ämnesgruppen. Medarbetarsamtal: Medarbetarsamtal genomförs regelbundet: Prefekten svarar för samtal med lärare/forskare, stf prefekten för samtal med doktorander och chefsadministratören för samtal med teknisk/administrativ personal. Friskvård: Samtliga anställda har rätt att använda upp till en timmas arbetstid per vecka för fysisk träning/aktivitet. Heltidsanställda har rätt till 1500 kronor per år i ekonomiskt stöd för utgifter i samband med motion. Företagshälsovård: Vid arbetsrelaterad ohälsa kan företagshälsovården (Previa, ) konsulteras. Studenter kan vända sig till Studenthälsovården (Akademihälsan, ). 5