Planeringsområdets läge.

Transkript

1 Planområdets läge och avgränsning Planeringsområdet ligger i Märlax, cirka 1,5 kilometer öster om stadens centrum. Planeringsområdet är till sin storlek cirka 8 hektar. Märlax bostadsområde ligger på den östra sidan av det tättbebyggda centrumområdet i Lovisa. Lovisaviken skiljer åt bostadsområdet från stadskärnan. Planändringsområdet är obebyggt med undantag av gator, servicehustomten samt vatten-, avlopps-, dagvatten- och fjärrvärmeledningar. Området gränsar till sin östra kant till den stängda avstjälpningsplatsens område. På de norra, västra och södra sidorna gränsar planeringsområdet till bostadskvarteren. En separat detaljplan bereds för vikens östra strand, och om den genomförs innebär detaljplanen att nya bostads- och serviceområden byggs. Åtkomsten till havsstranden möjliggörs genom att utveckla strandområdena. Planeringsområdets läge. Planens syfte Syftet med detaljplaneändringen är att utreda om det är möjligt att placera nya tomter för egnahemshus på planeringsområdet och att anvisa byggrätt som lämpar sig för bostadshus, verksamhetsbyggnader och serviceboende genom att ändra den befintliga, föråldrade detaljplanen som inte genomförts. Målet är att skapa förutsättningar för ett enhetligt kompletterande byggande som på ett naturligt sätt anknyter till stadsstrukturen. Genom planläggningen undersöks också alternativ för att omorganisera parkeringsområdena. Ett undantagslov har beviljats det servicehus som man håller på att bygga på det område som detaljplaneändringen gäller, och i detaljplanen anvisas en uppdaterad plantbeteckning för området. På skogsområdena på östra sidan av planeringsområdet i delgeneralplanen för norra delen av Lovisa Tessjö i Strömfors (LOTES) har man markerat ett särskilt behov för att styra

2 friluftslivet, och den stängda avstjälpningsplatsen har i planen anvisats som ett område för närrekreation. I samband med planeringsarbetet för området som ska detaljplaneras undersöks även om man kan utveckla dessa områden som rekreationsområden och om man kan sammanfoga friluftsnätverken med bostadsområdet. Dessa områden ligger dock inte på detaljplaneändringsområdet. BILAGEDOKUMENT Bilaga 1 Program för deltagande och bedömning Bilaga 2 Alternativ 1 Bilaga 3 Alternativ 2 Bilaga 4 Illustration 1 Bilaga 5 Illustration 2 ANDRA DOKUMENT, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL: Kontroll av vatten och gaser på den stängda avstjälpningsplatsen vid Essobacken, årssammandrag 2015 (Essonmäen suljetun kaatopaikan vesien ja kaasuntarkkailu, vuosiyhteenveto Finns endast på finska.) Naturutredning för delgeneralplanen för norra delen av Lovisa och Tessjö, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, Komplettering av naturutredningen för delgeneralplanen för norra delen av Lovisa och Tessjö, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, Flygekorrutredning på Lovisa stads områden, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, Arkeologisk inventering av delgeneralplaneområdet i norra delen av Lovisa och Tessjö, Museiverket/T. Rostedt, Lovisa fladdermuskartläggning, Batcon Group/Siivonen, En kartering av växtligheten inom Lovisa stads område samt en allmän översikt av fågelfaunan, Maud Östman, Plan för tätortskog, CareliaForest (Taajametsäsuunnitelma, CareliaForest Finns endast på finska.)

3 1 1. UTGÅNGSPUNKTER 1.1 Allmän beskrivning av området Planeringsområdet ligger i östra delen av Lovisa tätortsområde, cirka 1,5 kilometer från centrum. Planeringsområdet är till sin storlek cirka 8 ha. Området är i huvudsak obebyggt med undantag av gator, servicehustomten och vatten-, avlopps-, dagvatten- och fjärrvärmeledningar. Gång- och cykelvägen Sekreterargränd går längs med planeringsområdets västra gräns. Flervåningshusen i kvarter 1024 i norra ändan av Sekreterargränd ligger väster om vägen, och för dem har ett parkeringsområde anvisats på planeringsområdet, öster om Sekreterargränd. Kvarteret 1023 som ligger mellan Landshövdingsgränd och Sekreterargränd har planlagts till ett kvartersområde för flervåningshus och radhus. Kvarteret är skogbevuxet och på området finns en liten backe. I södra delen av kvarteret håller en servicehustomt på att färdigställas med undantagslov. Från Nordenskiöldsvägen riktar sig den oasfalterade gränden Kamrerargränd norrut. Kamrerargränd omges av ett kvartersområde för flervåningshus och radhus samt ett kvartersområde för bilplatser, varav ingendera har byggts. På östra sidan av Landhövdingsgränd finns ett lågt, fuktigt område, varifrån en klippig backe höjer sig mot öster. Det skogbevuxna området på backen utnyttjas som friluftsterräng. Friluftsrutterna leder till Sekreterargränd mot den sydvästra delen av planeringsområdet och till Trollbergsvägens vändplats mot sydöst. I söder gränsar planeringsområdet till Alvägen längs med vilken det finns tomter för småhus. Småhusen i 1½ våning har fasader av tegel och trä. Området har börjat bebyggas vid övergången mellan och 1990-talen, och de nyaste husen har byggts på talet. Den före detta avstjälpningsplatsen öster om planeringsområdets gräns stängdes 2004 och avfallsupplagets område har senare täckts med skyddande lager. På området görs vattenoch gaskontroller. Enligt den gällande delgeneralplanen kommer området att utvecklas som rekreationsområde. Flygbild av planeringsområdet, tagen 2007.

4 2 Den talldominerade skogen i planeringsområdets östra del. Utsikt från friluftsområdet till det servicehus som man håller på att bygga. 1.2 Naturmiljö Höjdförhållanden Planeringsområdets terräng har varierande topografi. På området varierar höjderna mellan 5 och 20 meter över havet. Lågläntast är terrängen på servicehusets tomt och i Landhövdingsgrändens omgivning. Terrängen höjer sig på planeringsområdets västra sida, där man på backen har byggt ett område för flervåningshus, och i öst vid den före detta avstjälpningsplatsen. De högsta ställena i terrängen höjer sig meter över havet i de östra delarna av planeringsområdet. Den före detta avstjälpningsplatsen som ligger utanför men i närheten av det område som detaljplaneändringen gäller, finns i en terrängsänka mellan de klippiga backarna, och avfallsupplaget uppgår som mest till 10 meter. På östra sidan är ytan som täcker avfallsupplaget i samma höjd som den omgivande terrängen, men på västra sidan lutar sluttningen cirka 25 grader. Backen sluttar mot planeringsområdets gräns, och terrängen är lågläntast i östra ändan av Nordenskiöldsvägen. Öster om den före detta

5 3 avstjälpningsplatsen höjer sig Trollberget, och bergsryggens krönområde är som högst 38,6 meter över havet. Höjdförhållanden på planeringsområdet och i dess näromgivning. Den före detta avstjälpningsplatsen har täckts med skyddande lager. På bilden syns utsikten från vägen som leder till avstjälpningsplatsen. Vägen fortsätter från Nordenskiöldsvägen.

6 Mark och berggrund Planeringsområdets jordmån består främst av morän. I de mittersta delarna av området består jordmånen av klippor och ställvis av kala klippor. De skogbevuxna områdena är ställvis rätt steniga, särskilt östra sidan i ändan av Trollbergsvägen och på södra sidan av servicehuset där terrängytan stiger. På den sydöstliga sidan av servicehuset finns ett stort flyttblock. I Landhövdingsgrändens omgivning och på området där servicehuset byggs består jordmånen av lera och på de låglänta områdena förblir vattnet ställvis stående. Markens beskaffenhet på planeringsområdet och i dess näromgivning. På södra sidan av servicehuset stiger den steniga terrängen. Utsikt österut från Sekreterargränd.

7 Vattendrag och vattenhushållning På planeringsområdet finns inga vattendrag, men Lovisaviken ligger cirka 500 meter väster om planeringsområdet. På grund av markens beskaffenhet uppstår små våtmarker på flera ställen på området. De högsta områdena är skogbevuxna, och de kvarhåller regn- och smältvatten väl. Vatten som varken avdunstat eller infiltrerats i marken rinner som ytavrinning till de låglänta områdena. På grund av den leriga jordmånen är infiltreringen svag och för att avlägsna vattnet från området styrs det till regnvattennätet. Regn- och avloppsledningar har byggts i enlighet med vägsträckningarna för Nordenskiöldvägen, Sekreterargränd och Trollbergsvägen. Dagvattnet leds i norr till den rörlagda delen av Trollbergets dike. Servicehusets byggnad som beviljats undantagslov och som man håller på att bygga 2017 finns på den lågläntaste delen av planeringsområdet, och dagvattnet avleds dit från de omgivande backarna. På södra sidan av servicehusets tomt är terrängen fuktig, och även på östra sidan av Landhövdingsgränden finns det fuktiga ställen. Planeringsområdet ligger inte på ett grundvattenområde Den stängda avstjälpningsplatsen utanför området som planändringen gäller Den stängda avstjälpningsplatsen ligger utanför området som detaljplaneändringen gäller, öster om planeringsområdet. På den stängda avstjälpningsplatsens område och i omgivningen har man följt upp avloppsvattnets kvalitet från och med det att avstjälpningsplatsen stängts. Vattnet från avstjälpningsplatsen har från 2006 letts till Lovisa stads avlopp för behandling i Vårdö reningsverk. År 2008 byggdes ett vattenisolerande lager ovanpå avstjälpningsplatsen, varefter det rena vattnet som samlats upp av det vattenisolerande lagret och samlingsdiket letts via en provtagningsbrunn västerut till diket vid Trollberget. Därifrån rinner vattnet ut i Lovisaviken. På våren när marken är tjälfrusen kan små mängder ytvatten även ledas söderut mot bostadsfastigheterna invid Trollbergsvägen. För att förhindra den här strömriktningen har man byggt en jordbank på området. I avstjälpningsplatsens näromgivning finns inga brunnar som används för hushållsvatten. (Kontroll av vatten och gaser på den stängda avstjälpningsplatsen vid Essobacken. Årssammandrag 2015.) På området som planändringen gäller finns tre observationsrör för ytvattnet (Hp9, Hp11 och Hp12) och en kontrollpunkt för ytvatten (P4). Karta över ledandet av vatten från den stängda avstjälpningsplatsen och kontrollpunkterna (Finnish Consulting Group, Kontroll av vatten och gaser på den stängda avstjälpningsplatsen vid Essobacken. Årssammandrag 2015.) Planändringsområdet i kartan märkts ut med mörkare färgton.

8 Naturskydd I södra delen av planeringsområdet finns en hällmarksskog som skyddas inom ramen för skogslagen och som i söder och öster gränsar till Alvägen och kvartersområdet för fristående småhus. Den trädfattiga hällmarksskogen avviker från sin omgivning och dess naturförhållanden är polymorfiska. Området är cirka 0,5 hektar stort. (Plan för tätortskog, CareliaForest 2004) Cirka 600 meter öster om planeringsområdet ligger Krutkällarträsket, en lokalt värdefull torvmark med mångsidig växtlighet. Västra delen av torvmarken består av högstarrmosse och dess sydöstra sida, i mitten av torvmarken, består av lågstarrmosse. De nordöstra, östra och södra delarna av Krutkällarträsket består av tallmyr. Största delen av tallmyren består av risrik sphagnummyr, men på kanterna finns ställvis även en risrik eriophorumsphagnummyr. Torvmarkens areal är cirka 3 hektar. (Naturutredning för delgeneralplanen för norra delen av Lovisa och Tessjö, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, 2006) Hällmarksskog, lokalt värdefulla naturområden i planeringsområdets näromgivning och avgränsning av området där fladdermöss observerats Fladdermöss År 2005 observerades i samband med fladdemuskartläggningen nordiska fladdermöss och mustaschfladdermusarter i området kring den före detta avstjälpningsplatsen för marksubstanser. Området tillhör enligt kartläggningen klass III. Områdena i den här klassen är mer omfattande områden, där fladdermössen aktivt jagar under till exempel bara en del av sommaren. Inga övervintrings- eller förökningsplatser observerades i samband med kartläggningen på planändringsområdet. Området där fladdermusobservationer gjorts sträcker sig till planeringsområdets nordöstra del i närheten av avstjälpningsplatsen för marksubstanser. Cirka 20 fladdermöss observerades regelbundet per besök. Av de observerade fladdermössen var 10 procent nordiska fladdermöss och 90 procent mustaschfladdermusarter. De nordiska fladdermössen observerades jaga ovanför Mannerheimgatan och vid skogskanterna. Det är en av de allmännaste fladdermusarterna i Finland och den klarar sig väl i stadsmiljöer.

9 7 De nordiska fladdermössen påträffas allmänt jaga i närheten av gatulampor och förhindras inte av vägar, elledningar eller dylikt. Mustaschfladdermöss observerades jaga i skogarna kring avstjälpningsplatsen för marksubstanser. Mustaschfladdermusarterna var de vanligast förekommande fladdermössen inom det kartlagda området. På grund av deras svaga ekolodningsljud har de svårigheter att ta sig över stora öppningar som saknar landmärken. Taigafladdermöss och mustaschfladdermöss är arter som trivs i skogbevuxna miljöer, och de undviker belysta och öppna områden. Byggande av friluftsvägar, breda vägar eller elledningar samt kalhuggning kan jaga bort mustaschfladdermössen från området. (Lovisa fladdermuskartläggning, Batcon Group/Siivonen, 2005) Vegetation och naturtyper På området har ingen kartläggning av natur- och skogstyper gjorts som skulle omfatta hela planeringsområdet. På området växer främst barrträd, men växtligheten varierar. I miljön syns även människans och bosättningens påverkan, och stigar har uppkommit i skogarna på området. De höga och torra backarna är talldominerade. På de fuktiga områdena är trädbeståndet grandominerat. Även vide, björk och klibbal förekommer. På östra sidan av Landhövdingsgränden förekommer skogskärr. I sydöstra delen av planeringsområdet, söder om jordavstjälpningsplatsen, växer ung äldre tallskog av blåbärstyp. I skogarna i närheten av planeringsområdet, i Märlax öster om bostadsområdet, växer ung tallskog av blåbärs-lingontyp och där finns ett kalhygge. (Naturutredning för delgeneralplanen för norra delen av Lovisa och Tessjö, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, 2006) I naturutredningen för delgeneralplanen för norra delen av Lovisa och Tessjö i Strömfors (LOTES) från 2006 bedömdes lunden i Ulrika vara ett lokalt värdefullt objekt, på vars område man inte ska anvisa markanvändning som ändrar naturförhållandena. Lunden ligger i norra delen av planeringsområdet och gränsar i norr till Mannerheimgatan. På området finns både färsk och fuktig ormbunksdominerad lund, och norra delen av skogen domineras av stora klibbalar. Genom området går ett dike. (Naturutredning för delgeneralplanen för norra delen av Lovisa och Tessjö, Ympäristösuunnittelu Enviro Oy, 2006) Planeringsområdets terräng på norra sidan av Alvägen.

10 8 1.3 Landskap, byggd miljö och kulturmiljö Landskap och byggd miljö I den nationella indelningen i landskapsprovinser hör östra Nyland till landskapsprovinsen Södra kustlandet. I indelningen i landskapstyper för att precisera den riksomfattande indelningen i landskapsprovinser hör planeringsområdet till kustzonen i innervikarna, vilket hör till övergångszonen för inre skärgården och fastlandskusten samt den nordligare jordbrukszonen. Området består av en typiskt varierande terrängform. Till utsikten hör byar som härstammar från medeltiden, och de äldsta vägsträckningarna som förbinder byarna har till stor del hållits i bruk. (Östra Nylands förbund 2007) Planeringsområdets landskapsbild präglas främst av skogar, och höjdskillnaderna gör området varierande. Planeringsområdet gränsar till bosättning i norr, väst och öst. I väst skapar sexvåningshuset som byggts i backen kontrast till den låga servicehustomten. Fyravåningshusen i norr invid Nordenskiöldsvägen och Sekreterargränd har fasader av betong i rött, orange och gult. På norra sidan av Nordenskiöldsvägen är bostadsbyggnaderna i två våningar till sin färg ljusa. Utsikt från Sekreterargränd mot servicehuset och flervåningshusen. Utsikt från korsningen av Nordenskiöldsvägen och Kamrerargränd mot väst.

11 9 På södra sidan av planeringsområdet är kvartersområdena för småhus småskaliga, och det finns gott om grönområden. Av de 69 egnahemshustomter som planlagts för området är 9 obebyggda. 5 obebyggda tomter är i stadens ägo, och 2 av dem omfattas av planändringsområdet. Dessa två tomter som ligger längst norrut av alla, på östra sidan av Trollbergsvägen, är obebyggda. På området finns en kontrollpunkt för kontroll av den före detta avstjälpningsplatsens vatten. På östra sidan av planeringsområdet gränsas utsikten av den backe som bildats av den före detta avstjälpningsplatsen. Bilder från småhusområdet. Överst syns småhusen i den norra delen av Trollbergsvägen. Ovan byggnadsbeståndet på södra sidan av Alvägen. Alla tomter har exploateringstalet 0,2 och det största tillåtna våningstalet är 1,5. Planeringsområdets låga delar är fuktiga och trädbeståndet ställvis risigt. På östra sidan av Landhövdingsgränd finns vattensänkor, och i korsningen av Nordenskiöldsvägen och Landhövdingsgränd finns en liten kulle av upplagd mark. I det lägsta områdets sluttning är terrängen i öst, sydöst och söder stenig, och på området finns flyttblock samt en liten klippbrant och ett kalt berg. På de högre områdena förekommer varierande moskog och kalt berg Värdefulla kulturmiljöer På planeringsområdet finns inga lokalt eller landskapsmässigt värdefulla kulturmiljöer. När man vänder från Mannerheimgatan till Märlax bostadsområde syns landfästningen i Lovisa på vägens norra sida. Landfästningen utgör en nationellt värdefull byggd kulturmiljö, och är en del av Sveaborgs huvudfästnings östra förskansning. Landfästningen byggdes efter Sveriges terrängförlust på 1740-talet. Syftet med landfästningen i Lovisa har varit att övervaka Stora Strandvägens trafik. (Museiverket)

12 Fornlämningar I närheten av planeringsområdet invid gamla strandvägen finns Lovisa Ulrika, en stenbro som tagits ur bruk. Den gamla stenbron finns på norra sidan av den nuvarande landsvägen som leder till Lovisa. Stenbron som är åtta meter bred har byggts av avstyckade stenar och den är i rimligt bra skick. Bron utgör en del av den gamla strandvägens sträckning och togs ur bruk på 1900-talet när den nuvarande landsvägen byggdes cirka 20 meter söder om bron. De permanenta fornlämningarna har fredats enligt lagen om fornminnen. (Arkeologisk inventering av delgeneralplaneområdet i norra delen av Lovisa och Tessjö, Museiverket/T. Rostedt, 2007) Från fornlämningen cirka 250 meter österut går en historisk vägsträcka. Landskaps- och kulturarvsobjekt i närheten av planeringsområdet (delgeneralplan för norra delen av Lovisa och Tessjö i Strömfors). Fotografi av fornlämningsobjektet på norra sidan av planeringsområdet (delgeneralplan för norra delen av Lovisa och Tessjö i Strömfors, beskriving, 2008). 1.4 Rekreation I de skogbevuxna delarna av planeringsområdet finns friluftsstigar. Sekreterargränd är en populär gång- och cykelväg. Längs med den, cirka 200 meter söder om planeringsområdets gräns, finns en lekpark för barn. Den före detta avstjälpningsplatsen på östra sidan av planeringsområdet kan ändras till ett rekreationsområde, och vidare till öster finns skogbevuxen terräng som lämpar sig för friluftsliv. Genom att bygga rutter kan man leda friluftsaktiviteterna till rekreationsplatser, såsom till Krutkällarträsket och Trollberget.

13 11 Väster om planeringsområdet håller en detaljplaneändring på att beredas för strandområdena i Märlax. Syftet med ändringen är bland annat att möjliggöra åtkomsten till havsstranden för invånarna. 1.5 Planeringssituation Landskapsplan För området gäller etapplandskapsplan 2 för Nyland som fastställdes av miljöministeriet. Området utgör ett område för tätortsfunktioner. Med beteckningen anvisas byggnadsområdena som reserverats för boende, service- och arbetsplatsfunktioner samt andra tätortsfunktioner Generalplan På planändringsområdet gäller kommunernas gemensamma delgeneralplan för norra delen av Lovisa och Tessjö i Strömfors (LOTES), som fastställdes av miljöministeriet. I delgeneralplanen har områden för flervåningshus, småbostadshus och närrekreation anvisats på området. Den före detta avstjälpningsplatsen öster om detaljplaneändringsområdet har i detaljplanen anvisats som område för närrekreation. Terrängen på östra sidan och det sydöstra hörnet av planeringsområdet har anvisats som ett jord- och skogsbruksdominerat område med särskilt behov att styra friluftslivet. Utdrag ut delgeneralplanen. Planeringsområdets avgränsning har märkts ut med en röd gräns i plankartan.

14 Detaljplan Området omfattar områden som hör till fyra olika gällande detaljplaner. För ett visst parkområde och för de områden i kvarter 1024 som är reserverade för parkering gäller en detaljplaneändring som fastställdes För kvarteren 1023, 1026 och 1027 och för en del av kvarter 1022 samt för ett visst parkområde gäller en detaljplaneändring som fastställdes För en del av kvarter 1033 och för några grönområden gäller en detaljplaneändring som fastställdes För Sekreterargränd och för ett visst parkområde gäller en detaljplaneändring som godkändes Av området utgör cirka 1,2 hektar nytt detaljplaneområde. I tabellen nedan finns beteckningarna och bestämmelserna för den nuvarande detaljplanen sammanfattade. Kvarter/ område Beteckning Parkeringsområdena i kvarter 1024 del av 1022, 1023, 1027 Datum för godk./fastst. av planen Sammanfattning av planbestämmelsen AP Parkeringsområde för bilar i kvarter AKR Kvartersområde för flervånings- och radhus. Bostadsbyggnaderna eller ekonomibyggnaderna som placeras på tomterna får vara högst 35 meter långa. Bostadsbyggnaderna får vara högst 7 meter höga och ekonomibyggnaderna högst 3 meter höga. På tomten får byggas ekonomibyggnader i en våning och täckta bilparkeringar för invånarna. Trädbeståndet på tomten får inte fällas utan lov av byggnadstillsynsmyndigheten. De tomtdelar som inte används till byggande, lekplatser eller farvägar ska planteras med lämpliga träd och buskar. Tomterna får enbart inhägnas med häckar, vars höjd högst får uppgå till 1½ meter. På tomten ska ett lekområde utrustat med lekredskap byggas. För de bostäder som ska byggas på tomten ska man förse en bilplats per 100 kvadratmeter lägenhetsyta antingen på tomten eller i kvarter AP Kvartersområde för bilplatser. I kvarteret får bilplatser för kvarter 1022, 1023 och 1027 placeras. del av AO Kvartersområde för fristående småhus. På tomten får högst två bostäder byggas. Inga källare som är helt ovan jorden Grönområden i mittersta och östra delen Sekreterargränd VL, VK, VP gatuområde eller under jorden får byggas. VL = Område för närrekreation VK = Lekpark VP = Park Norra delen av gatan är en gata som reserverats för fotgängare och cyklister och där servicekörning och körning till tomten är tillåten. På den södra delen är servicekörning och körning till tomten inte tillåten.

15 13 Utdrag ur detaljplanesammanställningen. Områdena utanför planändringsområdet har i plankartan märkts ut med mörkare färgton Byggnadsordning Lovisa stads byggnadsordning trädde i kraft

16 14 2. PLANERINGSSKEDEN 2.1 Deltagande och samverkan Förfarandet för deltagande och samverkan samt planläggningens skeden har beskrivits i programmet för deltagande och bedömning, som finns som bilaga 1 till beskrivningen. 2.2 Mål som uppkommit under planeringen Syftet med detaljplaneändringen är att utreda om det är möjligt att placera nya tomter för egnahemshus samt bevilja byggrätt för bostadshus, verksamhetsbyggnader och serviceboende på planeringsområdet genom att ändra den ogenomförda och föråldrade detaljplanen. I samband med uppgörandet av detaljplanen har man som alternativ börjat utreda även placering av företagsverksamhet som inte orsakar miljöstörningar i den norra delen av planeringsområdet. För området har medan detaljplaneändringen varit anhängig beviljats undantagslov och bygglov för byggande av ett servicehus för äldre. Syftet med detaljplanen är att skapa förutsättningar för ett enhetligt kompletterande byggande som på ett naturligt sätt anknyter till stadsstrukturen. Genom planläggningen undersöks även alternativ för omorganisering av parkeringsområdena Mål baserade på områdets förhållanden och egenskaper I terrängens låga delar ska miljön utvecklas så att det uppkommer en behaglig och urban bostadsmiljö på området. För dagvattnen ordnas områden för att fördröja vattnet eller för avledning av vattnet bort från området. På området byggs rutter som förenar sådana tomt- och uppsamlingsgator som upphör. Det nätverk som uppkommer betjänar särskilt den lätta trafiken. Omorganiseringen av parkeringsområdet som anvisats för flervåningshusen i kvarter 1024 blir aktuell i och med planändringen. I detaljplanen anvisas tillräckligt med utrymme för bilparkering. Den förnyade planläggningen av kvarter 1023 styrs av det undantagslov som beviljats servicehuset på området och de redan byggda gatuförbindelserna och anslutningarna till vattenlednings-, regnvatten- och avloppsvattennäten. Dagvattenhanteringen ska beaktas särskilt på servicehusets tomtområde och dess omgivning. Området kring den före detta avstjälpningsplatsen på planändringsområdet planeras som en del av planeringsarbetet. I utvecklandet av området beaktas områdets begränsningar gällande växtlighet, jordbearbetning och avledning av ytvatten. Planeringen styrs av delgeneralplanen LOTES. 3. BESKRIVNING AV IDÈPLANER FÖR DETALJPLANEN 3.1 Trafik För att skapa ett enhetligt trafiknätverk förenas gator med gång- och cykelvägar. Vägsträckningen på Sekreterargränd flyttas cirka 20 meter österut i den norra ändan av gatan. Båda planalternativen utgår från samma trafikplan, förutom att det finns skillnader vad Kamrerargränd beträffar och vad Trollbergsvägens förlängning beträffar. I planeringsalternativ 1 finns det ett kvartersområde för bostadsbyggnader på Kamrerargränd. I planeringsalternativ 2 anvisas Kamrerargränd som vägområde med körförbindelse norrut till Mannerheimgatan.

17 Bostadskvarter och grönområden I båda planerna har småhustomter i södra delen av planeringsområdet anvisats till norra sidan av Alvägen och invid den gata som ska byggas som fortsättning på Trollbergsvägen. I våningshöjd och taklutning iakttas byggsättet som används för det redan befintliga byggnadsbeståndet. Planen utökas med en allmän bestämmelse om stadsbilden. Av de tomter som planerats invid Alvägen gränsar den västligaste till Sekreterargränd och den östligaste till stigen väster om det kala berget. Mellan Sekreterargränd och tomten kvarstår ett triangelformat område där trädbeståndet och terrängens form bevaras. Öster om Trollbergsvägen finns två obebyggda småhustomter som i planerna ändrats till område för närrekreation på grund av naturförhållandena. Den låga terrängen och dagvattnet gör att tomterna är dåliga platser att bygga på. Därför lämpar sig området bäst för friluftsbruk. I planalternativ 1 fortsätter Trollbergsvägen i en rätt rak linje, och de nya småhustomterna placeras väster om gatan. Den nya vägsträckningen böjer sig något mot öst för att undvika tomtplacering på det kala berget. I planalternativ 2 böjer sig den gatan som byggs som fortsättning på Trollbergsvägen ännu kraftigare mot öst, varefter gatan böjer sig mot nordväst. De två tomterna som ligger nordöst om vägen är på den högsta platsen i terrängen. Den nuvarande höjden är 18 18,6 meter över havet. Trollbergsvägens nuvarande ändpunkt är 14 meter över havet. Tomterna som planeras till sydvästra och västra sidan av gatan är till arealen kvadratmeter, och på de tomtsidor som gränsar till skogen har man i planen anvisat en remsa på cirka 7 meter som ska bevaras i naturtillstånd. Syftet är att skapa ett bostadsområde som smälter in i naturen och genom vilket den skogbevuxna omgivningen kan bevaras. I båda planerna har den södra delen av kvarter 1023 anvisats för serviceboende och den norra delen som gränsar till Nordenskiöldsvägen anvisas för boende. I plan 2 kan bostadshus med högst två våningar placeras i bostadskvarteret, och i plan 1 tillåts byggande av fyravåningshus. En del av parkeringen i kvarter 1023 har anvisats till ett separat parkeringsområde på östra sidan av Landhövdingsgränd, i hörnet av Nordenskiöldsvägen och Landhövdingsgränd. I båda planerna har parkeringsområdet i kvarter 1024 flyttats från östra sidan av Sekreterargränd till västra sidan av gatan, och Sekreterargränds vägsträckning har flyttat österut från den nuvarande sträckningen. Parkeringsområdets nya läge invid gränsen till kvarter 1024 gör det möjligt att ansluta parkeringsområdets tomt till tomterna i kvarteret. Beroende på hur detta genomförs är det möjligt att placera bilplatser på området. På området norr om Nordenskiöldsvägen har i plan 1 anvisats ett kvartersområde för flervåningshus och radhus. Mellan det befintliga kraftverket och det nya området som anvisats för boende har ett område för närrekreation och parkeringplats anvisats. I plan 2 placeras ett kvartersområde för verksamhetsbyggnader på båda sidor av Kamrerargränd. Kamrerargränd har körförbindelse till Mannerheimgatan, och öster om Kamrerargränd placeras gatuparkering och en cykel- och gångväg. 3.3 Hantering, fördröjning och avledande av dagvatten Dagvatten är regn- och smältvatten som avleds från markytan, hustak och andra ytor. Vattnet avleds bort från bostadsområdena längs med regnvattenledningar. Det kompletterande byggandet orsakar ytterligare belastning på dagvattensystemet, och ändringar i de naturliga avrinningsvägarna kan öka risken för översvämningar. I regnvattenavloppet som går i riktning med Nordenskiöldsvägen avleds dagvattnet från de omgivande fastigheterna och området kring den före detta avstjälpningsplatsen. Vattnet från diket på kraftverkets östra sida avleds i samma regnvattenavlopp. På den tidigare avstjälpningsplatsens område har dagvattnets infiltrering i marken förhindrats med hjälp av

18 16 vattenisoleringskonstruktioner. Vattnet kan endast infiltreras av ytlagret, och det ickefiltrerade vattnet rinner in i de öppna dikena som ytavrinning eller avdunstar. Det kompletterande byggandet ökar mängden dagvatten, eftersom mängden ogenomsläppliga ytor ökar. I planalternativen har man föreslagit att öka miljöns trivsamhet och ta i bruk fördröjningslösningar för dagvattnet, vilkas syfte är att lagra och fördröja dagvattnen. Växtligheten ökar rengöringseffekten genom att binda de näringsämnen som dagvattnet för med sig. Dagvattenhantering behövs på området för att förhindra att dagvattnet orsakar översvämningar under störtregn och när snön smälter. På planeringsområdets lågläntaste område, kring servicehuset och Landhövdingsgränd samt delvis i Sekreterargränds omgivning, samlas dagvatten från de högre områdena i sänkorna. Den vägsträcka som föreslagits i planerna som fortsättning på Trollbergsvägen och de småhustomter som placeras invid gatan ökar mängden dagvatten som leds till den låglänta terrängen. 3.4 Plan för hantering av dagvatten Det dagvatten som uppstår i kvarter 1023 och området kring Kamrerargränd avleds till regnvattenavloppet invid Nordenskiöldsvägen samt stickledningarna som går längs med Sekreterargränd och Landhövdingsgränd. Söder om Nordenskiöldvägen har i båda planerna anvisats ett parkeringsområde där parkeringsplatser för kvarter 1023 kan placeras. Längs med fortsättningen av Trollbergsvägen som sträcker sig norrut och norr om Alvägen har i båda planerna anvisats kvartersområden för fristående småhus. Vattnet som rinner från taken och gårdarna riktar sig främst till terrängen som man syftar till att bevara så naturenlig som möjligt. Trots att terrängen binder dagvattnet väl, kan byggandet av byggnader, gator och parkeringsplatser öka mängden dagvatten som uppstår på området. Från de högre områdena avleds dagvattnet till östra sidan av Landhövdingsgränd och södra sidan av servicehustomten, där vattnet redan bildade dammar i kontrollen av utgångsläget. Man föreslår att terrängen bearbetas så att det uppstår tillräckligt djupa sänkor och utrymme för fördröjning av vattnet. På så sätt kan man jämna ut flödestopparna till exempel under skyfall. En del av det låglänta området kan bearbetas till ett biofördröjningsområde. Sänkorna som täcks av växtlighet fördröjer dagvattnet och växtligheten filtrerar vattnets föroreningar. Placeringen av ett biofördröjningsområde, det vill säga en regnträdgård, i ett område med lerig jordmån förutsätter att man byter ut jordmånen, eftersom lermark inte släpper igenom vatten så bra. Det föreslås att man placerar sådana vilda växter som är kännetecknande för området i den naturenliga miljön. Den före detta avstjälpningsplatsens backe omges av öppna diken som avleder dagvattnet till Nordenskiöldsvägens östra ända, där vattnet avleds till ett regnvattenavlopp. På östra sidan av backen skulle en viss sträcka av diket rörläggas invid sänkan nedanför backåkningsbacken. 3.5 Friluftsnät och grönområden Områdets gatunät förenhetligas genom de nya vägförbindelserna. I plan 2 finns en riktgivande gång- och cykelväg i ändan av Trollbergsvägen. Gång- och cykelvägen ansluts till Nordenskiöldsvägen. Från Sekreterargränd ansluts en gång- och cykelväg till Landhövdingsgränd genom en ny gång- och cykelväg. Bostadsområdet har förbindelser från Nordenskiöldvägen och Trollbergsvägen till rekreationsområdet på den före detta avstjälpningsplatsens område. I plan 2 finns en förbindelse längs Kamrerargränd norrut till Mannerheimgatan. En förbindelse genom dagvattenområdena går till terrängen och stigarna öster om Landhövdingsgränd. Sänkorna i våtmarken, grönområdena för dagvattenhanteringen samt stigarna för fotgängare och cyklister bildar ett naturenligt rekreationsområde. På sydöstra

19 17 sidan av servicehuset går en ny gång- och cykelväg mellan tomtgränsen och den lilla klippbranten. Söder om vägen skapar planteringar, trädbeståndet och dagvattensänkorna en trivsam miljö. På den före detta avstjälpningsplatsens område får inga tunga konstruktioner placeras, och träden ska avlägsnas redan som plantor så att rötterna inte kan skada vattenisoleringslagret på avstjälpningsplatsen. I planalternativen föreslås området bli en backe med ängsväxtlighet där sandstigar leder rutten och en bredare friluftsstig går runt backen. Den västliga backen kan användas till backåkning vintertid. På backkrönet finns en sandplan för spel, och områdena kan avgränsas med naturstenar och låga planteringar. Infotavlan berättar om områdets historia och leder till friluftsrutterna som fortsätter österut till Trollberget och Krutkällarträsket.