ALSTRUM Komplettering 4 (12)

Transkript

1

2 ALSTRUM Komplettering Figur 1. Utdrag från SGU:s kartvisare ballast som visar täkter kring Karlstad.Område för täkten är markerat med röd ring. Lila trianglar markerar andra bergtäkter (nordväst och öster om Karlstad) samt grön trianglar markerar grustäkter (nordväst om Karlstad). Olika gröna färger markerar bergartsklass för väg där mörkgrön har högsta klass för vägmaterial (Klass1). Alstrum har klass 2 d v s näst högsta klass av fyra klasser. Endast de två täkterna längs mot nordväst från Karlstad har klass 2 eller bättre. Det geografiska avsättningsområdet styrs till stor del av transportavstånd eftersom kostnaden för transport av materialet blir ungefär lika med kostnaden för materialet vid ett transportavstånd om ca km. Normalt har en täkt ett avsättningsområde på maximalt ca 20 km beroende på hur konkurrensen i övrigt ser ut och vilken typ eller kvalitet på materialet som krävs. Det geografiska avsättningsområdet kan dock variera stort beroende på vilken kvalité som efterfrågas och tillgång från andra täkter. T ex så har flera av täkterna kring Karlstad asfaltsverk i täkterna som normalt medför ett betydligt större avsättningsområde för material i täkterna. Dessa verk försörjer såväl Karlstadsregionen som Dalsland och delar av Örebro län med beläggningsmaterial. Det medför i sin tur att delar av deras tillståndgivna volymer inte försörjer Karlstadsregionen. Det illustreras också tydligt genom kartan i figur 2 att täkterna längst mot nordväst även försörjer orter som Kil, Edsvalla, Vålberg och Grums. Strax utanför kartan söder om Grums i figur 2 finns nästa mindre bergtäkt i riktning mot sydväst. Nr (12) 2 (12)

3 ALSTRUM Komplettering Det ungefärliga geografiska avsättningsområdet för Alstrum är således Forshaga mot nordväst, Karlstad och Hammarö mot söder. Men även Deja och Molkom kan försörjas från Alstrum. Med ett avstånd av ca 15 km till vardera orten är Alstrum klart konkurrenskraftigt för de produkter som de mindre täkterna i norr om orterna t ex inte kan leverera eller inte har rätt kvalitet eller tillräcklig volym av etc. Figur 2. Karta som visar bergtäkter kring Karlstad med flera orter. Område för täkten är markerat med röd ring. Blå pluppar markerar andra bergtäkter. Behovet I tidigare ansökan gjordes en fördjupad behovsanalys 2010 (bilaga 1). Tyngdpunkten lades främst på bergmaterialet som ersättning till naturgrus och dess lämplighet som betongballast. Sedan dess ( ) har uttagen av naturgrus halverats och behovet av bergmaterial ökat ytterligare. För den närmaste framtiden kommer behovet troligtvis att öka än mer. I SGU: s rapport Grus, sand och krossberg 2015, Periodiska publikationer 2016:3, refereras till beräkningar av Boverket, där det uppdämda behovet av bostäder är en viktig och korrelerande faktor för ett ökat behov av bergmaterial. Figur 3 nedan visar hur byggnadsindex och ballastindex följer varandra. Under 2008 hade Sverige den högsta ballastproduktionen under 2000-talet och kom då upp i totalt 88 miljoner ton. Under 2015 var den totala produktionen nästan lika hög och 84 miljoner ton. Nr (12) 3 (12)

4 ALSTRUM Komplettering 4 (12) Figur 3. Diagram från SGU:s rapport Grus, sand och krossberg 2015 som visar byggproduktionsindex för perioden 2000 till och med juli 2016, och den totala ballastproduktionen omräknat till index. För 2016 visas en prognos för ballastproduktionen utifrån sambandet mellan mängden levererad ballast och byggproduktionsindex. Boverkets prognos för bostadsbyggandet visar på en bostadsproduktion på omkring nya bostäder per år fram till Det här betyder omräknat till behov av ballast att ballastproduktionen i Sverige behöver var i storleksordningen 100 miljoner ton per år. Antar vi en framtida takt på bostadsbyggandet på bostäder om året under en längre tid, vilket skulle behövas för att motsvara bostadsbehovet, betyder det att leveranserna av ballast behöver öka till minst 120 miljoner ton per år. Det medför således en ökning av mer än 40 % jämfört med leverad mängd 2015 (84 miljoner ton). Enligt uppgift är tillståndsgiven maximalt uttagbar mängd per år i de fem bergtäkterna kring Karlstad ca 2,1 miljoner ton. Skanskas täkt har här en märklig särställning med ett maximalt årligt uttag av 1 miljon ton och ett, som det verkar, icke tidsbegränsat tillstånd eller åtminstone till 2099 (obekräftade uppgifter). Skanska har som framgår av figur 2 (täkten närmast Kil) och genom asfaltsverk i täkten m m en betydligt större geografisk marknad som även täcker in stora delar av bl a Dalsland. Övriga fyra täkter har således ett årligt kapacitetstak på ca 1,1 miljoner ton. I Karlstad finns f n ett årligt behov av ca 1 miljoner ton. För Hammarö och Forshaga är det årliga behovet f n ca 0,15 till 0,20 miljoner ton vardera. Således ett totalt behov av 1,15 till 1,35 miljoner ton årligen. För 2015 har leveransen av ballast just varit drygt 1,3 miljoner ton för Karlstad (inkl Hammarö) och Forshaga (se tabell 1 nedan). Nr (12)

5 ALSTRUM Komplettering 5 (12) Tabell 1. Leveranser av ballast i ton per kommun. De kommuner som har färre än tre företag som levererar ballast har blivit sammansatta med andra kommuner för att bibehålla sekretess. (SGU: s rapport Grus, sand och krossberg 2015, Periodiska publikationer 2016:3) I Boverkets prognos som anges i SGU:s rapport Grus, sand och krossberg 2015, Periodiska publikationer 2016:3, kommer det behovet att öka med ca % de närmaste åren. För Karlstads del finns flera redan beslutade större projekt såsom nytt resecentrum för både väg och järnväg till 2019/20, utbyggnad av Gruvön samt nytt Logistikcentrum i Örebro som i bakvatten ger ytterligare utbyggnadsbehov i Karlstad såsom en länk mellan Mälardalen och Oslo. Ett par av de nu pågående täkterna står inför omprövning och en av dem har inte att få förnyat tillstånd. Ett ökat behov kan dock inte hastigt eller tillfälligt pareras med att nya täkter etableras eller att produktionen ökar i de täkter som finns utöver den tillståndsgivna mängden eftersom det tar åtminstone 2-5 år eller mer för att få ett nytt tillstånd eller ett ändringstillstånd om möjligt. Därför kan man inte ha en total tillståndsgiven volym för det beräknade regionala behovet utan det måste finnas kapacitet att kunna ta ut betydligt mer i regionen. Ur ett försörjningsperspektiv kan man knappast tala om att det finns ett faktiskt behov av nya täkter. Det är rent praktiskt alltid möjligt att transportera bergmateria från befintliga täkter längre bort från det aktuella behovet dock till priset av ökad klimatpåverkan, högre transportkostnader och merkostnader för stat och kommun. Frågan är hur försörjningen kan lösas med minsta möjliga klimatpåverkan och till en rimlig kostnad. En ordning med behovsprövning som fokuserar på den tekniskt möjliga försörjningsnivån missar både klimat- och kostnadsaspekter på bergmaterialförsörjningen. Nya täkter ökar dessutom konkurrensen. MÖD framhåller (M 2003:108) att En lokal marknad där samtliga leverantörers möjligheter att producera utnyttjas till fullo karaktäriseras ofta av bristande konkurrens. Anledningen är att när samtliga leverantörer slår i sitt kapacitetstak finns inte någon praktisk möjlighet för köparna att spela ut olika säljare mot varandra eller att byta leverantör. Nr (12)

6 ALSTRUM Komplettering 6 (12) Ökad konkurrens och kortare transporter innebär således både minskad klimatpåverkan och billigare bergmaterial för kunden. Uttaget i en bergtäkt styrs inte heller enbart av behovet utan av kvalitetskrav och andra faktorer. Undertecknad anser att de tillståndsgivna volymerna och maximalt årligt uttag åtminstone borde ligga minst 100 % över det behov som finns för dagen men helst ännu mer. Detta för att marknaden ska kunna fungera friktionsfritt, att beredskap finns för större oväntade projekt och material ska kunna levereras från den täkt som har det kortaste transportavståndet till slutkund. Man bör ha i åtanke att det inte är den tillståndsgivna volymen som bryts, förädlas och transporteras ut utan den volym som samhället har behov av. Marknaderna för bergtäkterna överlappar delvis varandra geografiskt och kvalitetsmässigt. Skulle konkurrensskälet helt tas bort, d v s att det bör finnas flera aktörer på marknaden, så fyller täkterna ändå olika funktioner beroende på olika kvalité. Av figur 1 ovan framgår det t ex att det inte finns någon bergtäkt på den östra sidan av Karlstadsregionen som har bättre kvalité än Alstrum. Det måste dock tydligt framhållas att en sund konkurrens förutsätter att utbudet är större än efterfrågan samt att flera olika aktörer är verksamma på den aktuella marknaden. Det gäller såväl geografiska marknaden som produktmarknaden. En stor kund av ballast material är den offentliga sektorn såsom Trafikverket, Landstingen och kommunerna som även de gynnas av en god konkurrens som håller nere materialpriserna och därmed ger mer för varje skattekrona. Därutöver så har nu aktuell täkt en fördel ur transportsynpunkt (och därmed ur miljösynpunkt) för försörjning av det geografiaska området nordost om Karlstad och mot Forshaga m fl orter. Enligt SGU och Boverket så är Sverige inne i och står inför en betydande tillväxt i byggande av bostäder och infrastruktur vilket innebär utmaningar för samhällsplaneringen. För ett samhälle som växer är det en nödvändighet att det finns tillgång på ballast för byggande, resurseffektivt och till en rimlig kostnad. Hållbar samhällsplanering handlar bland annat om att skapa attraktiva miljöer med ett hållbart stadsbyggande. Tydligare fokus bör här även läggas på möjligheterna att tillgodose behovet av material på ett ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt enligt SGU. Hållbar stadsutveckling och hållbara städer kräver att det finns en helhetssyn och en insikt om att samhällsbyggandet i sig är i behov av råvaror. Att inte planera för de här behoven kan innebära negativa konsekvenser för ekonomi och miljö, till exempel genom längre transportsträckor och högre priser på ballast och därmed högre kostnader för byggande. Nr (12)

7 ALSTRUM Komplettering 7 (12) Det största byggbehovet finns i storstadsregionerna och det är även här som konflikter angående täkter för bergmaterial är som störst. Grundläggande för möjligheterna att klara ett ökat byggande utan negativa konsekvenser för naturmiljön och människors hälsa är att samhället och näringslivet har beredskap för den framtida materialförsörjningen i dessa regioner. För att kunna etablera nya täkter är det viktiga att synliggöra områden med logistiska, miljömässiga och geologiskt goda förutsättningar för ballastproduktion. Alstrum är ett bra exempel på en lokalisering som uppfyller dessa kriterier genom att det i ett tidigt stadium ( bl a i Översiktsplan för Karlstad 2012) pekats ut som ett potentiellt område för ballastproduktion. När nu utfartsvägen, som tidigare var ett hinder för etablering, har fått en tillfredställande lösning enligt Trafikverket m fl, är detta det sista hindret för en etablering. Altrum är också nödvändig för att Karlstadsregionen ska ha en god och hållbar försörjning av ballastmaterial och resurseffektivt med minsta möjliga totala miljöpåverkan för regionen. 2. Användningsområden för bergmaterialet I SGU:s rapport, Grus, sand och krossberg 2015, Periodiska publikationer 2016:3, finns en bra översiktsbild av vad materialet kan tänkas användas till (se figur 4 nedan). Material från aktuell täkt kan användas till i stor samtliga dessa områden och exempel, förutom möjligen till järnvägsmakadam och högkvalitativt slitlager. Som järnvägsmakadam vill trafikverket helst ha basiska tunga bergarter utan innehåll av kvarts på grund av det tekniska och miljömässiga krav som ställs. De största volymerna (ca %) från en bergtäkt går dock till olika vägmaterial (sefigur 5 nedan).. Figur 4. Illustration från Norges Geologiska Undersökning i SGU.s rapport Grus, sand och krossberg 2015 som visar några av de användningsområden som finns för bergkross i vår vardag. För vissa områden anges att man använder grus och sand men de flesta användningsområden kan idag ersättas med bergkross Nr (12)

8 ALSTRUM Komplettering 8 (12) Figur 5. Användningsområden och leverans av ballast 2015 från SGU:s rapport Grus, sand och krossberg De användningsområden som producerad ballast från Alstrum avses att användas till är bl a ersättningsbara naturgrusprodukter från flertalet naturgrustäkter vars tillstånd inom snar framtid löper ut och som troligtvis inte förlängs. Naturgrusprodukter som skall ersättas till ballast är bl a sandningsand, sättsand och fyllnadssand. Även mursand och gjutgrus kan i en framtid vara möjliga att ersätta. Andra produkter som skall förse marknaden med ballastprodukter från Alstrum är material till vägbyggen, husbyggen, diverse övriga anläggnings, infrastrukturprojekt samt material till att underhålla och förstärka befintligt vägnät. Materialet är traditionell ballastmaterial som erosionsmaterial, makadam, förstärkningslager, obundet bärlager, obundet slitlager och fyllnadsmaterial. Eventuellt även material till asfalttillverkning och mobila asfaltverk kan komma i fråga. Bergmaterialet i Alstrum är relativt homogent vilket även ger bra möjlighet att använda materialet till betongballast. På SBMI:s (Sveriges BergMaterialIndustri) hemsida, finns en film som anger användningsområden för bergmaterial ( Bl a nämns transporternas stora betydelse för ekonomi och miljöpåverkan. Vid ett transportavstånd på ca km är, som tidigare nämnts, kostnaden för transporten lika stor som för försäljningspriset av det material som transporteras. Därför är det viktigt och har stor betydelse både ekonomiskt och för minskad miljöbelastning att bergtäkter är så nära slutanvändning eller kund som möjligt. Det är också en anledning till att det är viktigt och miljömässigt riktigt att täkterna har en jämn spridning och i olika väderstreck från en större stad där det konsumeras mest bergmaterial till olika form av byggande och anläggningsarbete (se figur 2 ovan). Lokaliseringen styrs naturligtvis även av tillgången på bra berg och olika motstående intressen samt miljöpåverkan i övrigt. Av figur 1 och 2 ovan kan det översiktligt konstateras att bergtäkten i Alstrum både har god kvalité och är väl lokaliserad utifrån transporter och logistik och i förhållande till andra täkter. Nr (12)

9 ALSTRUM Komplettering 9 (12) 3. Naturvärden och skydda arter längs den nya transportvägen En naturvärdesinventering har utförts för den nya anslutningssträckan och inoch utfart för bergtäkten (bilaga 2). I inventeringsrapporten anges att det inte finns några höga naturvärden eller arter att ta hänsyn till i vägsträckningen. 4. Kulturmiljövärden och den nya transportvägen Värmlands museum har på uppdrag av Sökande låtit utföra en besiktning och kulturmiljöutredning av den nya anslutningssträckan och in och utfart för bergtäkten (bilaga 3). Värmlands museum konstaterar att det inte finns några kulturvärden att ta hänsyn till utmed planerad vägsträckning. 5. Kompletterande bullerberäkning Länsstyrelsen önskar en uppdaterad bullerberäkning med anledning av att transportvägen har flyttats. Sökande kan inte se att det är miljömässigt motiverat att utföra ytterligare kompletterande bullerberäkningar. Som skäl för det ställningstagandet vill Sökande anföra följande. Transportvägen har flyttats norr ut och är därmed ytterligare mer än 500 m från närmaste bostad sedan tidigare ansökan. Kortaste avstånd från transportväg till närmaste bostadshus (fastigheten Alstrum 1:134) är nu ca 650 m mot tidigare ca 230 meter och 340 m till infart verksamhetsområdesgräns. Infart verksamhetsområdesgräns är nu drygt 650 m. Av bullerberäkningen utförd av ÅF framgår det också att bullerbidraget av lastning och uttransport beräknades till 37 dba som mest. Teoretisk beräkning med avståndsfördubbling innebär att bullerbidraget från transportvägen på ett avstånd av 460 m (istället för som tidigare 230 m), blir 31 dba. Det är nivåer som är under normalt bakgrundsljud vid tysta förhållanden (således utan rv 63). Avståndet är ca 650 m vilket innebör ytterligare någon dba lägre ljudnivå. Ovan anförda resonemang kan i och för sig anses som en beräkning men Sökande anser inte att det utöver det anförda är motiverat att göra ytterligare beräkningar. I övrigt är det inga förändrade förhållanden av betydelse utöver de som anförs i tidigare beräkning. Det kan dock nämnas att beräkningarna grundas på det teoretiska värstafallet med max ljudtryck från alla maskiner samtidigt ingående i beräkningen och medvindsfall i alla riktningar m m. Vid normal drift så är erfarenhetsmässigt bullernivåerna ca 6-8 db(a) lägre än de beräknade värdena. Nr (12)

10 ALSTRUM Komplettering 10 (12) 6. Uppdaterad riskanalys MPD önskar få en redogörelse för om det tillkommit ny bebyggelse inom det område som inventerats i samband med riskanalysen utförd av Nitro Consult AB Sökande har låtit upprätta en reviderad riskanalys som inte bara tar hänsyn till om ny bebyggelse har tillkommit utan även tar hänsyn till de förhållanden i övrigt som är ändrade sedan riskanalysen utfördes 2008 såsom ändrade avstånd m m. Riskanalysen finns bifogad som bilaga 3. En kommentar till uppgifter i riskanalysen när det gäller luftstötvåg, där Nitro Consult AB rekommenderar ett riktvärde (eg begränsningsvärde) för maximalt reflektionstryck till 250 Pa ska gälla avseende luftstötvåg. Normalt och i praxis anges begränsningsvärde för luftstötvåg som frifältsvärde och till 120 Pa. Frifältsvärde på 120 Pa motsvarar normalt ca 240 Pa som reflektionstryck. 7. Hantering av dagvatten från täkten En redogörelse för hur dagvatten från täkten föreslås att hanteras finns under kap i MKB, sidan i ansökan. Här anges också att allt ytvatten (från upplags- och arbetsytor) ska avledas till dammen. För områden som inte har tagit i anspråk och som inte har avbanats sker ytavrinning som tidigare. Skyddsåtgärden är som framgår av beskrivningen just en sedimentationsdamm med tillhörande översilningsområde. Normalt så är ytvatten från en bergtäkt klart utan suspenderat material, men vid kraftig nederbörd kombinerat med för stora avbanade ytor kan det uppstå problem med grumlig ytvattenavrinning. Det är förvisso normalt och vanligt att även naturliga vattendrag blir kraftigt grumliga vid kraftiga skyfall. Men även om så är fallet så går det att minska påverkan av grumlat vatten från verksamheten med rätt anordnad sedimentationsdamm och väl avvägd yta som är avbannad. Just kombinationen med sedimentationsdamm och översilning måste anses som särskilt effektiv. Ytterligare åtgärd som kan vidtas är infiltrations genom en barriär av grus och sand innan översilningen. Den åtgärden bedöms dock inte som nödvändig i detta fall. Skyddszon mot vattendraget bedöms vara tillräcklig enbart vis översilningsområdet eftersom det är endast här som ytvatten från täktområdet når vattendraget eller recipienten. För att förhindra att ev utsläpp av dieselolja e dyl tar sig vidare till recipienten via sedimentationsdammen så kan någon typ av munk anordnas innan utlopp till översilningsområdet som därmed har en oljeavskiljande funktion. Nr (12)

11 ALSTRUM Komplettering 11 (12) Figur 8: Figuren visar principskisser över den sedimentationsdamm som Sökanden planerar att anlägga innan avrinning till recipienten. Sedimentationsdammen representeras av en blå cirkel. Ev kan ytterligare en damm anläggas innan översilningen i form av en kvävefälla med vattenväxter för upptagande av kväveföreningar såsom visas i den högra figuren. Tillhörande översilningsområde representeras av ett grönt fält. Den slutliga placeringen av sedimentationsdammen fastställs förslagsvis i samråd med tillsynsmyndigheten. 8. Skyddsåtgärder för att minska kväveutsläpp I MKB till ansökan under kapitel Spränginducerad miljöpåverkan, beskrivs hur stora kväveutsläppen beräknas vara från en bergtäkt jämfört med t ex jordbruksmark. Utsläppen motsvarar ungefär en tiondel av den för jordbruksmark för motsvarande yta. Området öster om bergtäkten inom verksamhetsområdet är åkermark som utgör ca 1 ha (ca 50 x 200 m). Om detta område kommer att tas i anspråk som upplagsområde så tas följaktligen ca 1 ha av åkermarken ur produktion. Kväveläckaget till recipienten bör således minska i motsvarande grad. Genom att bergtäkten som mest kommer att utgöra ca 12 ha så kan uttaget av 1 ha åkermark motsvara en kompensation som medför att belastningen på recipienten i stort sett blir oförändrad. Annordning med översilning medför också det en minskning av kväveutsläppen gen infiltration och upptag av kväve av översilningsområdets vegetation under växtperioden. Ytterligare möjlighet till kvävereduktion kan fås genom anordnade av någon typ av kvävefälla såsom en damm med vattenväxter. En sådan skulle möjligen kunna anordnas efter sedimentationsdammen i stället för eller i kombination med översilning. Om ytterligare åtgärder behöver vidtas bör dock övervägas efter en tids kontroll och utvärdering av utloppsvatten till recipienten. Nr (12)

12 ALSTRUM Komplettering 12 (12) Vänligen GeoPro AB Stefan Klingberg Bilagor: 1. Fördjupad behovsanalys [2010] 2. Naturvärdesinventering för in och utfart för bergtäkten [ ] 3. Kulturmiljöutredning för in och utfart för bergtäkten [ ] 4. Uppdaterad riskanalys Nitro Consult AB [ ] Kopia för kännedom: Conrad Nisser, Alstrum 232, KARLSTAD Referenser SGU: s rapport Grus, sand och krossberg 2015, Periodiska publikationer 2016:3 SBMI :s hemsida, sverigesbergmaterialindustri.se. användningsområden för bergmaterial ( Nr (12)