NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 97

Transkript

1 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 97

2 ALSTRUM - Mål nr M YTTRANDE 2 (9) I det fall att det inte finns något som rör målet i sak eller om yttrandet innehåller personangrepp, politiska spekulationer eller annat som inte har att göra med den miljöprövning som nu föreligger, så lämnas det utan bemötande. Bemötande och yttrande per sakområde med utgångspunkt från Länsstyrelsen i Värmlands och Karlstads kommuns överklagande (aktbilaga 10 m fl) Inledning I allt väsentligt har de grunder som Länsstyrelsen i Värmland och Karlstads kommun anför som skäl för överklagan tidigare bemötts i remissbemötande daterat Som tidigare nämnts så belyser även Miljönämnden i Karlstads kommuns svar på interpellation väl de sakomständigheter som de klagande anför som skäl till sitt överklagande. Behovet I Länsstyrelsen i Värmlands yttrande daterat och som upprepas i överklagandet daterat , anges ett antal täkter, såväl berg som grus, som uppges försörja Karlstad och Forshaga med omnejd. Bolaget har i detalj redogjort för varje täkts möjligheter att konkurrera på marknaden för främst Karlstadsregionen i sitt remissyttrande. Inget av det anförda har nu bemötts eller ifrågasatts av Länsstyrelsen i Värmlands län. Bolagets visar i sitt remissyttrande daterat att det inte föreligger något överskott av tillståndsgivna bergtäkter för att täcka det framtida behovet. Figur 5 i remissyttrande daterat och som återges här i figur 1, illustrerar en sammanfattning av behovet av täkten och ungefärligt beräknat marknadsområde för aktuell täkt. Av kartan framgår det att det är uppenbart att det finns ett behov av täkten rent geografisk. Alstrum bergtäkt täcker ett stort område som idag saknar materialförsöjning inom ett rimligt transportavstånd. Marknadsområdet kan därutöver variera på grund av en mängd olika faktorer över tid och för olika produkter samt olika krav på kvalité m m. Bolaget har också i sitt remissyttrande visat att låg utnyttjandegrad är det normala för en bergtäkt för att kunna möta tillfälliga toppar. Toppar med höga leveransvolymer skapas och beror på vägbyggnationer och andra byggprojekt som har höga tillfälliga materialbehov under perioder i byggprocessen. Nr (9)

3 ALSTRUM - Mål nr M YTTRANDE 3 (9) Figur 1. Karta över Karlstadsregionen med bergtäkter inlagda. Grustäkter har tagits bort eftersom de inte i någon större utsträckning konkurrerar eller får konkurrera med bergtäkter. Gröna punkter är täkter som har någon form av omständighet som gör att de inte konkurrera eller kan konkurrera fullt ut på marknaden för att de t ex har för långa transportavstånd till Karlstad, tillståndet håller på att gå ut eller har en annan marknad av andra skäl som nämns i remissyttrandet för varje täkt. Område med heldragen röd linje markerar område där Alstrumtäkten beräknas kunna ta % av marknaden, område med streckad linje markerar område där Alstrum beräknas kunna ta % av marknaden och streckprickat område markerar område där Alstrum beräknas kunna ta 5-25 % av den totala marknaden. Transporternas inverkan på lokalisering Oavsett de faktorer som anförs ovan så har Länsstyrelsen i Värmland gravt underskattat och inte vägt in betydelsen av transporter av bergmaterial och dess miljökonsekvenser i form av utsläpp av växthusgaser (främst CO2 och NOx), slitage på vägar och bullerpåverkan. Det är därför av yttersta vikt att begränsa det totala transportarbetet för bergmaterial vilket ger stora omedelbara miljövinster och på riktigt. Nr (9)

4 ALSTRUM - Mål nr M YTTRANDE 4 (9) En fullastad lastbil med släp dra ungefär i genomsnitt ca 0,5 l /km med 35 tons last inlusive släp. En betydande faktor när det gäller bränsleförbrukning är trafikrytmen. En tung lastbil som tvingas stanna två gånger per kilometer förbrukar tre gånger så mycket bränsle jämfört med en som håller jämn hastighet (uppgifter från intervju med Mercedes). Andra betydande faktorer som påverkar bränsleförbrukningen är aerodynamisk utrustning (vindavvisare), lufttryck i däcken och ett förutseende körbeteende. Transportsträckan på väg 63 in mot Karlstad har få eller inga stopp, vilket medför jämförelsevis en effektiv transport med låg total miljöbelastning och låga utsläpp av växthusgaser m m. Utsläppen från lastbilstransporter vid längre transporter kan belysas med ett räkneexempel. Hur mycket transporterna kortas total med aktuell lokalisering är svårt att i nuläget beräkna men räkneexemplet får antas var en låg och ändå en realistisk beräkning och som visar frågans betydelse. Med en genomsnittlig produktion av ton så medför det ca /35 ton lastbilstransporter per år. För varje km ger det en bränsleförbrukning av ca l eller ca 14 m 3 diesel. Låt säga att det är rimligt att transportarbetet kortas med ca 10 km med sökt lokalisering jämfört med om material tas från täkter väster och öster om Karlstad till avsättningsområden som ligger närmare nu aktuell täkt. Det medför en minskning av dieselförbrukningen med ca l eller 140 m 3. Vid kontakter med Preem så uppges deras dieselbränsle ge ett utsläpp av ca 0,333 ton NOx (kväveoxider) per m 3 diesel och 0,996 ton CO2 (koldioxid) per m 3 förbrukat dieselbränsle. Det medför i räkneexemplet ett utökat utsläpp av växthusgaser med 46,6 ton NOx och 139,4 ton CO2 om aktuell täkt inte medges tillstånd och material får tas från andra täkter. Notera att beräkning av utsläpp av NOx inte beräknas om AdBlue-rening används på fordonen. Utsläpp av NOx minskar betydligt med moderna lastbilar med AdBlue-rening. Med beaktande av att berg- och grustransporter uppges stå för ungefär hälften av alla tunga transporter i landet (ca 80 miljoner ton ska transporteras varje år med i huvudsak lastbil) så medför det en betydande miljöbelastning eftersom inrikes transporter står för ca 1/3 av landets utsläpp av växthusgaser enligt Naturvårdsverket. Det är därför mycket viktigt att få ned transportavstånden för bergmaterialförsörjningen totalt sett, förutom det viktiga och parallella arbetet med att göra transporterna så fossilfria som möjligt, vilket sannolikt tar tid. Att lokalisera bergmaterialutvinning så optimalt som möjligt ur transportsynpunkt ger däremot omedelbara vinster för miljön när det gäller utsläpp från transporter så snart verksamheten har satts igång. Nr (9)

5 ALSTRUM - Mål nr M YTTRANDE 5 (9) Naturvärden Länsstyrelsen hänvisar till ett antal fjärilsarter (brun gräsfjäril, sotnätfjäril, violettkantad guldvinge) som påträffats på Alstrums ängar ca 600 meter norr om verksamheten och infartsväg till täkten. I överklagande nämner Länsstyrelsen även att ängsmetallvinge har påträffats ca 400 meter söder om täktområdet. Länsstyrelsen har inte angivit någon referens, typ av inventering eller var och när de nämnda fjärilsarterna har påträffats. Fjärilarna habitat, hot m m beskrivs väl i SLU:s (Sveriges Lantbruks Universitet) hemsida artdatabanken.se. Samtliga uppräknade arter är rödlistade och angivna som NT (nära hotade). Hoten mot arterna är främst upphörd hävd och slåtter, storskaligare jordbruk med förändrade brukningsmetoder (t ex ensilagebalar), igenväxning och igenplantering av ängar och övergivna åkermarker, gödsling av slåtterängar, skyddsdikning av hyggen m m. Fjärilarnas förekomst och överlevnad är således främst beroende av om ängen hävdas eller inte och den flora som en välhävdad äng har samt brukningsmetoder såsom gödsling och hur slåttern tas om hand (får ligga kvar och inte plastas in i ensilagebalar). Så vitt känt så har Alstrumängen inte heller någon skötselplan eller någon form av miljöstöd som främjar och säkerställer ängens hävd och skötsel. Verksamheten har ingen inverkan på ängens hävd och skötsel. Sökande anser att det är helt uteslutet och inte heller på något annat sätt är det möjligt för verksamheten att påverka förhållandena vid ängen av betydelse som medför någon påverkan på fjärilspopulationerna. Buller Vid remissförfarandet har Bolaget låtit upprätta en reviderad bullerutredning för att tydligare visa förbättringar av ändrad utfartsväg och ta fram uppdaterat kartmaterial som tydligare visar de beräknade bullervärdena. Av utredningen framgår det att verksamheten teoretiskt kan ge upphov till 50 db(a)vid mätpunkt 1 (BP 1) under en begränsad period i inledningsskedet av täkten vid ett driftfall där borrning + efterkrossning + uttransporter sker samtidigt. Bakgrundsnivån från vägen är enligt utredningen ca 51 db(a) med samma förutsättningar som för verksamheten d v s att det är medvindsfall i alla riktningar i beräkningen och med årsdygnsmedeltrafiken som grund (ÅDT). Länsstyrelsen i Värmlands län anger att vid addering av de två ljudkällorna fås en totalbullernivå om ca 53 db(a). Detta är inte en korrekt slutsats av flera skäl. Det rör sig om två olika typer ljudkällor med olika riktvärdesnivåer Maxvärde fås teoretiskt med olika vindriktning samtidigt från de olika ljudkällorna Nr (9)

6 ALSTRUM - Mål nr M YTTRANDE 6 (9) Databeräkningarna för verksamheten stämmer erfarenhetsmässigt bra med verkliga förhållanden med den skillnaden att bullervärdena normalt är ca 6-8 db(a) lägre än vad beräkningarna visar. Det beror bl a på att alla maskiner inte går samtidigt och med högsta varvtal (högsta teoretiska bullernivå) samtidigt såsom man utgår från i en beräkning samt att det alltid råder medvindsfall. I detta fall fås den teoretiskt största bullerpåverkan (50 db(a)) vid BP 1 när det blåser rak nordlig vind. Den största bullerpåverkan från vägtrafiken fås när det blåser östlig vind. Det kan inte blåsa både nordlig och ostlig vind samtidigt. Med hänvisning till ovan så kan man inte dra den slutsats som Länsstyrelsen gör om att det sker en total höjning om ca 3 db(a). Utöver de teoretiskt beräknade förhållanden som beskrivs ovan så finns det flera olika och möjliga skyddsåtgärder som kan vidtas för att ytterligare begränsa bullerpåverkan från verksamheten. Sådana åtgärder kan vara aktuellt främst vid etableringsskedet. Observera också att det är borrning på toppen av berget som ger de största bullerbidraget och som är den bullerkälla som är dominerande när borrning sker. Övriga produktionsmoment ger mycket låga bullervärden som i de flesta fall är lägre än bakgrundsnivåer vid normalt s k tysta förhållanden (utan vägbuller t ex). Bullerberäkningen för borraggregatet är också beräknad utifrån att inga särskilda skyddsåtgärder vidtas för borren. Vid användning av flyttbar skärm eller bullerdämpat borraggregat kan bullernivån sänkas med ca 10 db(a) för varje enskild åtgärd. Brytning planeras att ske i två nivåer, s k pallar. Borraggregatet är vid drift på andra pallen skyddat av brytfronter mot söder, BP 1 och övriga fastigheter som är närmast täkten, vilket ger väsentligt lägre bullerpåverkan från borraggregatet jämfört med när det står oskyddat uppe på berget. I bullerberäkningen har borraggregatet placerats i värsta läge för varje beräknat driftsfall d v s inte enbart på nivå + 66 m ö h så som klagande anger i bl a aktbilaga 14. Med hänvisning till ovan och med referens till ett stort antal bergtäkter så kan Sökande med säkerhet framhålla att bullerpåverkan, även vid värsta fallet och i etableringsskedet med god marginal kommer att kunna innehålla begränsningsvärdet 50 db(a) dagtid vardagar. Nr (9)

7 ALSTRUM - Mål nr M YTTRANDE 7 (9) Ytvatten Sökande har i remissyttrande daterat i allt väsentligt redogjort för hydrologi och verksamhetens låga avrinningsvolym i förhållande till Alsteråns totala flödesvolym samt den låga risk för påverkan på recipienten som föreligger från verksamheten. Miljönämnden har också i interpellationssvar (aktbilaga 57) redogjort för vilka djurarter och andra naturvärden som kan finnas i anslutning till recipienten och att verksamheten har en mycket låg risk för att på något sätt kunna påverka djurarterna eller naturvärdena i fråga. Sökande anser att det är både rimligt och ett bra förslag att Sökande samråder med miljönämnden/tillsynsmyndigheten om lokalisering och utformning av sedimentationsdammen. Bemötande och yttrande av överklagande från enskilda (aktbilaga 13, 14 m fl) För de områden som berör behov, transporter, buller, naturvärden, ytvatten m m, så hänvisas till bemötande av dessa frågor ovan. Närboende Christian Tellin och Emelie Johansson Skålberg (aktbilaga 13) samt klagande genom ombud Annika Bohlin och Threse Lindh (aktbilaga 14 m fl) anger utöver ovan ytterligare skäl för sina överklaganden. Christian Tellin och Emelie Johansson Skålberg anger oro för att verksamheten kan påverka deras hästar negativt genom påverkan av bl a buller, sprängningar och vibrationer. Det är inte ovanligt att det finns hästgårdar och hästverksamhet i närheten av bergtäkter och därmed erfarenhet av hur hästar reagerar på bl a sprängning i bergtäkter. Ett exempel är Lars Hallberg på fastigheten Sköllunga 3:8 som ligger nära Ucklums Grus AB:s bergtäkt vid Sköllunga i Stenungsunds kommun. Han äger tre hästar, två halvblod (travare) och en islandshäst, och har inte upplevt några problem vid sprängningarna. Hästarna regerar så till vida att de märker att något händer eftersom de ju inte vet om det innan, men de uppges påverkas mer när det åskar. En sprängning är annars inte olikt ett åskmuller på långt avstånd medans en åskknall på närmare håll upplevs betydligt obehagligare av såväl människor som troligen av hästar. Christian Tellin och Emelie Johansson Skålberg anger även oro för vibrationer och påverkan på deras hus som uppges var belägen på lera. Nr (9)

8 ALSTRUM - Mål nr M YTTRANDE 8 (9) En riskanalys har utförts av Nitro Consult inför den tidigare ansökan (bilaga 5 i MKB, flik 6 i ansökan). Tillåtna vibrationsnivåer har bedömts enligt Svensk Standard SS , "Riktvärden för sprängningsinducerade vibrationer i byggnader". I riskanalysen finns även förslag på kontrollprogram med syneförrättning - besiktning, täthetsprovning av rökkanaler och besiktning av skorstenar och eldstäder m m innan verksamheten startar. I riskanalysen med okulärbesiktning av samtliga fastigheter har aktuell fastighet riktvärde för tillåten vibrationsnivå fastställts till 9 mm/s. Denna nivå är lång över den nivå som kan förväntas på de avstånd som råder som kortast mellan fastigheten och sprängningar i täkten. I förslag till kontrollprogram anges att byggnader inom 500 meter från täkten bör besiktigas. Det finns inga byggnader inom 500 meter. Sökande bedömer dock att det för ökad trygghet och för att säkerställa och dokumentera att det inte sker någon påverkan på fastigheterna från sprängning, att syneförrättning och besiktning bör ske av de 6 fastigheterna som är belägna närmast och söder om täktverksamheten (fastigheterna 1-6 i riskanalysen) där även Christian Tellin och Emelie Johansson Skålberg fastighet Alstrum 1:132 ingår. Christian Tellin och Emelie Johansson Skålberg uppger också oro för att deras fastighet Alstrum 1:132 skulle vara belägen på kvicklera och att vibrationer kan utlösa skred i kvickleran. Av jordartskartan (figur 2) framgår det att fastigheten är belägen på glacial lera (lera avsatt under istiden och inlandsisens tillbakadragande). Kvicklera bildas framför allt genom avsättning av postglacial lera eller lera som har avsatts i marin miljö med hög salthalt. Risken för skred, företrädesvis skålskred i kvicklera, är beroende av en rad andra faktorer. Sådana faktorer är bl a stor mäktighet och tjocklek av leravlagringen, anslutning till större vattendrag i skredriktningen, släntförhållanden m m. Här har avsättningen av finkorniga sediment (lera) varit för liten och sedimentationsmiljön troligen inte tillräckligt dominerad av marina förhållanden (postglaciala förhållanden med leravsättning i vatten med hög salthalt). Förutom att det troligen inte är kvicklera i anslutning till fastigheten så saknas andra geologiska förutsättningar som kan medföra en risk för skred. Av jordartskartan framgår indirekt att leran är av liten mäktighet (högst någon meter) och överlagrar en sandig morän eller berg. Inte heller finns det sådana släntförhållanden som kan medföra skredrisk, kombinerat med tillräckligt stor mäktighet av kvicklera. Av figur 2 nedan framgår det också att fastigheten är omgärdad av områden med berg i dagen (röda områden) som visar att de geologiska förhållandena saknas som kan medföra risk för skred. Nr (9)

9 ALSTRUM - Mål nr M YTTRANDE 9 (9) Figur 2. Utdrag från SGU:s jordartskarta med förklaringar. Ungefärligt verksamhetsområde för täkten är markerat med blå streckad linje och fastigheten Alstrum 1:132 är markerad med grön ring. Gul färg med L i vitt anger lera, ljusblått med vita prickar sandig morän och rött markerar berg i dagen. Flera klagande anger också att de återkommande översvämningarna av Alsterån kan medföra att exempelvis kväve, borrkax, hydaulolje- och dieselrester kan föras ut i ån. I sedimentationsdammen ska det inte och finns det inte borrkax, hydaulolje- och dieselrester om det inte nyss har skett en olycka och ingen sanering har hunnits genomföras. Även om det kommer in vatten utifrån via t ex en översvämning, så är den oljeavskiljande anordningen så konstruerad (t ex en munk) att det inte kan föras ut ev olja till Alsterån när vattnet går tillbaka. Normal drift av verksamheten generar inga utsläpp till sedimentationsdammen. Dammen anläggs (i samråd med tillsynsmyndigheten) främst för att utgöra en spärr för utsläpp om en olycka skulle ske. Av remissbemötandet daterat framgår det också att utsläpp av kväve från en bergtäkt beräknas vara ca en tiondel av den från åkermark per ytenhet. Vid översvämning av Alsterån torde omgivande översvämmande marker bidra med betydande mängder av sediment och troligen kväve och andra föroreningar till Alsterån. Eventuellt bidrag från täktområdet vid sådana omständigheter är sannolikt helt försumbart. Jönköping den 24 augusti 2018 GeoPro AB Stefan Klingberg Nr (9)