4.5 Uppföljning Utvärdering av att lagar och andra krav följs Dokumentnr Dokumenttyp Diarienr Antal bilagor Sidor

Transkript

1 MILJÖHANDBOKEN Grundelement Element 4.5 Uppföljning Utvärdering av att lagar och andra krav följs Dokumentnr Dokumenttyp Diarienr Antal bilagor Sidor 1(21) Redovisande dokument M 2011/5 21 Upprättad av Fastställd av/datum Reviderad av/datum Ullika Lundgren Miljöcontroller Rektor Ledningens genomgång av miljöledningssystemet Bilaga 2 Sammanställning av efterlevnad av miljölagstiftning vid Göteborgs universitet 2011 Syfte I arbetet med miljöledningssystemet har varje fakultet identifierat de lagar som de berörs av på miljöområdet. Syftet med denna sammanställning är att se hur fakulteterna arbetar med uppföljning av dessa lagar och regler. Genomförande Miljöcontroller skickar ut en checklista till miljösamordnare eller motsvarande på respektive fakultet varje år. Fakulteten vidarebefordrar checklistan till sina institutioner. Fakulteten kan först sortera bort de lagavsnitt som inte berör en institution. Miljösamordnare på institution ser till att checklistan blir ifylld. Miljösamordnaren på fakulteten samlar in materialet från institutionerna inom tre veckor. Denne sammanställer svaren till en (1) sammanfattande lista.

2 Sida 2(21) Fakulteterna sparar institutionernas ifyllda checklistor. Checklistan används som underlag vid ledningens genomgång vid fakulteten. Den sammanfattade listan skickas tillbaka till miljöcontroller för att användas som underlag vid ledningens genomgång på universitetsnivå. Listans frågor uppdateras från år till år.

3 Sida 3(21) 1. AVFALL Situation Kommentar Signatur Datum 1.1 Vilka olika fraktioner sorteras? Efter verksamheten möjliga fraktioner. På många håll upp emot 20 fraktioner. Flera institutioner separerar också sitt biologiska avfall ämnat för kompostering. Samtliga fakulteter har inkommit med uppgifter 1.2 Var finns avtalet med transportören, där det framgår att denne har tillstånd att transportera avfall, förvarat? I ramavtalsdatabasen. Enligt avfallshandläggaren Gemensamma förvaltningen. 1.3 Slängs skärande/stickande avfall i behållare som skyddar mot skador? Ja, där sådant avfall uppkommer. Samtliga fakulteter med sådan verksamhet har inkommit med uppgifter. 1.4 Hur hanteras elektronikavfall som kan innehålla sekretessbelagd information? Det varierar mellan fakulteteterna. Hårddiskar tas bort innan datorn skickas som elektronikskrot för destruktion. Hårddisken skickas sedan som sekretessavfall. En del använder diskrensningsprogram. En del lämnar till IT Service för destruktion. Samtliga fakulteter har inkommit med uppgifter. 1.5 Har den anläggning som hanterar institutionens smittförande avfall Ja. Avser endast Sahlgrenska Akademin.

4 erforderliga tillstånd? Sida 4(21) 1.6 Var förvaras transportkvittot för farligt avfall? Transportkvitton sparas och förvaras hos miljösamordnaren/institutionstekni kern/kemikalieansvarig/intendent på institutionen eller hos skyddsingenjör ( Chalmers). Centralt som bilaga till fakturan i EFH. Det finns inget enhetligt system för var transportkvitton förvaras. Det finns möjligheter till förbättring men vi följer lagens krav. 1.7 Hur sorteras farligt avfall ut? Enligt de fraktioner som universitetet kräver enligt avfallsplanen och av varje berörd anställd eller av kemikalieansvarig/laboratorieansva rig då kemiskt avfall avses. Kemiskt farligt avfall förvaras inlåst i väntan på transport. Sortering och förvaring av farligt avfall fungerar väl. Rutiner för hantering och förvaring av farligt avfall finns vid samtliga fakulteter. 1.8 Vem för anteckningar om mängd och typ av farligt avfall som uppkommer? Alla deklarerar farligt avfall på speciella etiketter som klistras på avfallsbehållarna. (kemavfall) Transportdokumenten specificerar därefter mängd och typ av farligt avfall. Några institutioner för egen loggbok över det farliga avfall de lämnar. Institutioner med mindre andel farligt avfall förlitar sig på den statistik avfallshandläggaren på fastighetsavdelningen emottar från entreprenör. Några institutioner har anmält till Länsstyrelsen att de själva transporterar sitt farliga avfall. De för då logg över fraktioner och mängder.

5 2 DJURFÖRSÖK, JAKT OCH GMO Sida 5(21) 2.1 Hur säkerställer institutionen att djur inte far illa vid transport? Anlitar alltid certifierad speditör och om underleverantör anlitas ska de ha speciella tillstånd för sina bilar (ventilation t.ex). Detta kontrollerar alltid EBM. EBM skickar alltid med intyg att djuren är friska. På flygplats kontrolleras djuren av veterinär. Ansvarig person vid EBM återkopplar alltid med mottagaren efter transport. Genom skriftliga instruktioner som uppfyller kraven i de tillstånd vi har för hantering av djur. Alla tillbörliga tillstånd från jordbruksverkets enhet för försöksdjur finns. Utbildning i försöksdjurskunskap Avser Sahlgrenska Akademin och Naturvetenskapliga fakulteten. 2.2 Har personal och studenter som hanterar djur rätt kunskaper och befogenhet för sina uppgifter? Alla som hanterar djur måste inom två år gå en lagstadgad kurs Försöksdjurskunskap. Tills man har gått kursen är handledaren ansvarig. EBM har inte 100 % koll idag, men har börjat med ett system där alla utbildade samlas i en databas. För att få passerkort till EBM måste man ha skrivit på ett intyg att man har gått kursen. Avser Sahlgrenska Akademin och Naturvetenskapliga fakulteten. Vi följer rutinerna i miljöhandboken

6 som har sitt ursprung i jordbruksverkets föreskrifter. Sida 6(21) 2.3 Vilka rutiner används för att välja ut lämpligaste djurart för ett djurförsök? När man skriver sin djuretikansökan måste man motivera valet av försöksdjur. Och för att få beställa försöksdjur på EBM måste man ha en godkänd djuretisk ansökan. I övrigt lämnas valet av försöksdjur till forskaren. Avser Sahlgrenska Akademin och Naturvetenskapliga fakulteten. Tillämpar praxis. 2.4 Har institutionen rutiner för hållning och utsättning av vilt? Ingen institution berörs Hur ser institutionen till att de som hanterar GMO har god kännedom om relevant lagstiftning och rutiner? Detaljerade föreskrifter finns att tillgå i intranätet på institutionens hemsida. Intranätet rymmer detaljerad information om alla moment i vår verksamhet. Hantering av GMM och mikroorganismer riskklass 2 följer särskilda rutiner, se infosite; Avser CMB Avser Sven Lovén Centrum k.gu.se/assets/mikrobiologilab SVE.pdf Via arbetsmiljöombud och GMO Avser Zoologen

7 ansvarig Sida 7(21) Ansvarig forskare har informerat verksam personal muntligt och skriftligt. Tillkommande personal informeras av respektive. handledare. Avser IVM Den som skriver på en djuretisk ansökan måste ha gått den lagstadgade kursen Försöksdjurskunskap där GMO är med. För att få passerkort måste man ha gått en introduktion där de regler och rutiner som gäller EBM gås igenom. Anläggningen EBM är godkänd för att GMO inte ska kunna spridas/rymma. Vid transport bort från EBM måste en flygkartong i plast användas. Avser EBM 2.6 Vid innesluten användning av GMO, gör ansvarig forskare alltid en anmälan, en riskbedömning och en etisk uppskattning? Samtliga gruppledare har kunskaper om föreskrifterna. Hantering av GMM och mikroorganismer riskklass 2 föregås alltid av en riskbedömning och en anmälan till arbetsmiljöverket. Avser CMB Avser Sven Lovén Centrum Bedömning är gjord för dagens verksamhet. Ny verksamhet bedöms av resp. ansvarig forskare. Avser IVM

8 För att få beställa försöksdjur på EMB måste forskaren ha en godkänd etisk ansökan som innehåller detta. Avser EBM Sida 8(21) 3 BRANDFARLIG/ EXPLOSIV VARA 3.1 Har den personal som hanterar denna typ av varor rätt kompetens för hanteringen? Ja. Både föreståndaren och ställföreträdande föreståndare för brandfarlig vara har genomgått Räddningsverkets kurser för hantering av brandfarlig/explosiv vara. Vid samtliga institutioner som hanterar brandfarlig/explosiv vara har personalen den kompetens som krävs. Brandutbildning ges var 18:e månad. 3.2 Har institutionen de tillstånd som krävs för hantering av denna typ av varor? Ja. Samtliga institutioner som hanterar brandfarlig/explosiv vara har de tillstånd som krävs. 3.3 Är utrymmet för förvaring av brandfarliga vätskor inomhus brandtekniskt avskilt? Ja vid samtliga institutioner med ett undantag. Vid Sven Lovén Kristineberg är det i vissa rum tveksamt om villkoren uppfylls. Uppföljning pågår 4 KEMIKALIER 4.1 Finns det några kemikalier som Ja. Vi tillåter att de kemikalier som är listade på den så kallade Gröna ets/720/720324_44621sv.pdf

9 institutionen tillåter att de hälls ut i avloppet? Vilken rutin har i så fall använts för att identifiera dessa? Listan hälls ut i avloppet. Listan har upprättats i samarbete mellan GU /CTH och det kommunala reningsverket GRYAB samt Miljöförvaltningen i Göteborg. Sida 9(21) Ett liknande avtal finns mellan Strömstads kommun och Sven Lovén Centrum Tjärnö. /1322/ _riktlinjer f r avloppfr n laborativ forskning ochundervisning_lov n_std.pdf 4.2 Är förvaringsutrymmen invallade och golvbrunnar stängda/ickeexisterande där kemikalier hanteras? Ja vid samtliga institutioner med ett undantag. Vid Sven Lovén Kristineberg är vissa utrymmen ännu ej åtgärdade men alla golvbrunnar i labmiljö är identifierade och åtgärder planeras. 4.3 Har personal och studenter som använder kemikalier tillgång till och förståelse för funktionerna i KLARA? Ja. Vi har därtill flera utpekade personer som personal och studenter kan vända sig till för att få tillgång till funktionerna i KLARA. Nej. Visserligen finns det ett fritt tillgängligt produktregister i Klara, men alla känner inte till det. Studenter på grundkurser hanterar inte Klara utan får instruktioner av kursledare. Avser CMB Avser IVM På den nystartade utbildningen i Avser Kulturvård i Mariestad.

10 Måleri finns en konservator med erfarenhet från liknande rapporterings och bokföringssystem för kemikalier, men Klara används inte idag. Inte studenterna, inte alla gästlärare. Ja tillgång. Tveksamt om alla studenter har förståelse för KLARA. Projektarbetare, nyanställda, all personal har fått information. Men tveksamt om studenter i grundutbildningen fått samma info. Tillgänglighet till KLARA försvårat av brandväggar. Avser Kulturvård Avser Sahlgrenska Akademin. Sida 10(21) 4.4 Förvaras kemikalier som tillsammans kan ge upphov till ökade risker separat och förvaras kemikalier i rätt typ av behållare? Ja, med något undantag: Undantaget Institutionen för kemi där avsteg från rutiner har observerats. Förvaring av kemikalier följs upp genom interna och externa miljörevisioner. 4.5 Har alla kemikalier rätt märkning? Ja, med några undantag: Undantaget Institutionen för kemi där avsteg från rutiner har observerats, det gäller äldre produkter som kan ha felaktig märkning. Märkning av kemikalier följs upp genom interna och externa miljörevisioner. Ett omfattande arbete har gjorts i att identifiera och märka alla gamla

11 kemikalier vid Sven Lovén centrum Kristineberg i det gemensamma kemikalieförrådet, dock återstår en del arbete här men åtgärder är planerade. Sida 11(21) Kulturvård i Mariestad har i samband med skyddsronder uppmärksammat brister i märkningen av tunnor på murgården. Vid Sahlgrenska Akademin sker fler och fler analyser med kit där innehållet och farligheten oftast inte anges. 4.6 Finns riktlinjer på institutionen för hur studenter instrueras i kemikaliehantering vid labbar? Ja. På samtliga institutioner som hanterar kemikalier finns introduktionshandlingar som ska gås igenom på alla laboratorier/verkstäder. 4.7 Vad görs vid utsläpp av en miljöfarlig kemikalie till avlopp, mark eller luft? Efter instruktioner: Sanerar om möjligt annars rapporteras till miljörepresentanten som sedan rapporterar till berörd chef och instans (Miljöförvaltningen i Göteborg, lokala reningsverket, räddningsverket, och till universitetets centrala Två tillbud anmäldes Båda tillbuden rörde utsläpp av kvicksilver i mycket små mängder. Dokumenterade procedurer följdes vid båda tillfällena.

12 miljöavdelning) Sida 12(21) 4.8 Rapporterar institutionen till kemikalieleverantör om nya risker med en kemikalie upptäcks? Nej Mycket sällan att sådan upptäckt rapporteras, undantaget IVM och Sahlgrenska Akademin där forskningsingenjörerna hävdar att så sker. Konstnärliga fakulteten menar att det skiljer mellan institutionerna. 5 SÄKERHET 5.1 Känner all personal till rutiner vid brand eller liknande olycka? Vid de flesta institutioner informerar all fast personal vid så kallade säkerhetsrundvandringar och ny personal och besökare får såväl skriftlig som muntlig information vid ankomst. Varierande svar. Möjlighet till förbättring finns. Flertalet institutioner har brandövningar vartannat år. Genomför årligen minst ett falskt brandlarm och då lämnar alla lokalerna och samlas igen på återsamlingsplats. Avser IVM I samband med återrapportering av institutionernas systematiska arbetsmiljöarbete finns en punkt som behandlar SBA. Det diskuteras även i samband med arbetsmiljöronder. Avser Humanistiska fakulteten

13 Tveksamt om alla känner till rutinerna. Troligen inte alla men frågan om hur medvetandet ska öka kommer att tas upp på ett avdelningsmöte vid fastighetsavdelningen. Sannolikt inte alla. Brandskyddsutbildning planeras. Säkerhetschefen på GU startar en grupp för att se över SBA Avser Kulturvård i Mariestad Avser Gemensamma förvaltningen Avser Handelshögskolan Sida 13(21) 5.2 Finns släckningsutrustning och annan nödvändig skyddsutrustning lätt tillgängligt? Ja Ingenstans rapporteras att utrustning saknas. 6 EGENKONTROLL 6.1 Finns det en uppdaterad och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret, s.k. beslutsordning eller delegationsordning? Ja inom miljöledningssystemet. 6.2 Hur kontrollerar institutionen att laboratorieutrustning är i gott skick? På flera olika sätt beroende av utrustning, laboratorier/verkstäder. Rutiner finns vid samtliga laboratorier/verkstäder och UL

14 kontroll sker oftast vid skyddsronder. Sida 14(21) 6.3 Har institutionen verksamheter som är tillsyns eller anmälningspliktiga? Ange vilka. Akademiska Hus har tillstånd för värmepumpar. Vi kontrollerar varje år att Ak Hus har aktuellt tillstånd. Arbete med GMO, djurförsök, laser och kemikalier som är tillståndspliktiga. Avser Sven Lovén Centrum Tjärnö. Avser CMB. Lista finns på webben miljo/tillstand%20for%20kemi%20 GU.html. Avser Kemi. Arbete med radioaktiva ämnen, brandfarlig vara, försöksdjur, mikrobiologiskt arbete i klass 2. Avser Sven Lovén Centrum Kristineberg Djuravdelning Avser Zoologi Utsläpp som inte är att betrakta som vanligt hushållsavlopp skall anmälas till GRYAAB. Undantag medges för vissa ämnen, se Riktlinjer för avlopp från laborativ forskning och undervisning i GU:s Miljöhandbok. Vi följer riktlinjerna. Avser IVM Tillstånd för GMO verksamhet, hantering av brandfarlig vara samt verksamhet med joniserande

15 strålning. Sida 15(21) Täkttillstånd som regleras i miljölagstiftningen, anmälningspliktigt. Teknisk sprit. Röntgenutrustning. Joniserande strålning och laser. GMO. GMM. Djurhållning och användning. Avser Kulturvård Mariestad Avser Kulturvård Avser Fysik Avser Sahlgrenska Akademin Vissa cancerframkallande ämnen. Radioaktiva ämnen strålkällor. Narkotiska preparat. GU har dessutom anmält laboratorieverksamhet över 5000 m2 där SA står för en stor del. Brandfarlig vara. Avser HDK, Pedagogen, Lovén Tillstånd för livsmedelshantering och serveringstillstånd i våra köksanläggningar. Avser Serviceavdelningen, Lovén 6.4 Vid ny tillstånds eller anmälningspliktig verksamhet, kontaktas då Inte alltid, men kontakt tas alltid med skyddsingenjör Bra samarbete föreligger mellan skyddsingenjör/strålskyddsingenjör

16 universitetets miljöcontroller? 7 INKÖP/ UPPHANDLING och miljöcontroller. Sida 16(21) 7.1 Används universitetets ramavtal vid alla typer av inköp? 8 MILJÖFORDON Nej. Kunskap finns om ramavtal, inköpsansvariga uppmanas att använda avtalen och detta görs i möjligaste mån men inte till 100 procent. Avtalstrohet till 73 % 63% av inköp är upphandlade. Inom ramavtal dock: Resor 80%, Tryck osv 73%, Kontor 82% Enbart 15 % av alla inköp görs utanför ramavtal, varav 12 % faller under kategorin icke upphandlingsbart. Omöjligt att garantera. Avser Sahlgrenska Akademin Avser Samfak Avser GF 8.1 När personalen beställer taxi i tjänsten, väljs då miljöbilar? Nej. Få ställer det kravet vid beställning. Omöjligt att garantera. Enligt GU:s upphandling skall minst 90 % av anbudsgivarens vagnpark tillhöra Miljöklass Vill man åka en miljöbil måste man dock aktivt fråga efter det vid sin beställning. Både Taxi Kurir och Taxi Göteborg har

17 miljöbilar i sin vagnpark. Sida 17(21) 8.2 Lämnas en redogörelse för institutionens inköpta/leasade fordon till fastighetsavdelningen (vilka vidarebefordrar informationen till Transportstyrelsen) varje år? Ja. Miljöenheten sammanfattar och rapporterar till Transportstyrelsen. 9 LOKALER OCH FASTIGHETER 9.1 Finns det på institutionen någon utrustning som innehåller PCB, och har detta i så fall anmälts till rätt instans? HV aggregat med PCB kan ev. finnas. Det finns i fogar, som Akademiska hus håller på att sanera Fogar som innehåller PCB kommer att saneras av Akademiska Hus Avser Kemi Avser Zoologi Avser IVM 9.2 Sker återkommande besiktning av ventilationssystemet? Ja. Avser samtliga fastighetsägare. UL 9.3 Vilka energieffektiviserande/ sparande åtgärder har Planerar för koppling av ostronlaboratoriet till värmepumpsystemet. Avser Lovén Tjärnö UL

18 institutionerna vidtagit förra kalenderåret? Fortsatt intensiv kampanj om värdet att hålla dragskåpsluckorna stängda när dragskåpen inte används. Avser CMB Sida 18(21) Värmepump till sjöboden projekterad. Avser Lovén Kristineberg Total översyn av stationens värmesystem pågår. Flera energibesparande åtgärder avseende belysning planerade. Installerat några frånvarodetektorer, anmält att institutionen vill delta i GU:s energisparprogram Avser Zoologi Succesiv övergång till lågenergilampor. Avser Kulturvård Mariestad Inköp av grenkontakter. Avser Sahlgrenska Akademin Film: Installerat rörelseaktiverad belysning i alla våra lokaler. HDK: Har ändrat drifttiderna för ventilationen vilket beräknas spara ca kwh/år. Har installerat närvarobelysning i korridorerna på plan 2 och 3 samt i keramiks utställningsyta på plan 4. HSM: Ledlampor till fasaden, nya armaturer Avser Konstnärliga fakulteten

19 på plan 6 i C huset med närvarogivare. Foto: Elsparkampanj inom HFF. Energisparprojektet vt 2010: Kvällsvandring i samtliga lokaler. Viss ytterligare nedsläckning av korridorer kvälls/nattetid. Byte till lågenergilampor i vissa korridorer. Ett projekt med skymningsreläer för att minska elförbrukningen. Nattvandring för att utreda energiläckage på kvälls och nattetid. Ytterligare justering av ventilationstiderna. Bytt till lågenergilampor på samtliga toaletter. Byter ut gamla glödljus mot lågenergilampor. Har bytt armaturer och förändrat styrningen i en del av fakultetens lärosalar, kulvert samt garaget. Fastighetsavdelningen och Miljöenheten driver ett energisparprojekt där man stöttar och hjälper fakulteterna att spara energi främst genom beteendeförändring. Avser Samhällsvetenskapliga fakulteten Avser Pedagogen Avser IT fakulteten Avser Humanistiska fakulteten Avser Gemensamma förvaltningen Sida 19(21)

20 Under hösten 2010 och en bit in på 2011 drevs energisparprojektet på GF med bland annat föreläsning med tema Grön(are) IT, utdelning av grenkontakter och nattvandringar. Vid Studentavdelningen har man medverkat i en översyn av inomhusklimatet. Två värmepumpar installerade. Alla takarmaturer utbytta. Uppmanat personalen att stänga av sina datorer när de går hem efter arbetsdagens slut. Avser Handelshögskolan Sida 20(21) 9.4 Används tillåtna köldmedier i kyl och ventilationssystem och besiktigas dessa av personal certifierad för ingreppet? 9.5 Avlopp av annat slag än motsvarande hushållsavlopp skall anmälas. Har detta gjorts? Ja Detta ombesörjs av fastighetsägarna. Ja Registrerat centralt 10 LIVSMEDEL 10.1 Känner den personal som hanterar livsmedel till Ja, personalen har ett egenkontrollsystem som följs upp Avser Lovén Kristineberg och Tjärnö samt Mariestad och

21 hur de ska jobba för att leva upp till tillämplig lagstiftning? årligen. Adekvat utbildning ges. Serviceavdelningen. Sida 21(21)