Verksamhetsrutiner MILJÖHANDBOK. Verksamhetsrutiner 1 (5) Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning.

Transkript

1 MILJÖHANDBOK Dokumentnamn Upprättat av Staffan Stenhag Fastställt av Sida (av) 1 (5) Fastställt datum Verksamheten vid Skogsmästarskolan handlar i första hand om grundutbildning och forskning. Grundutbildning Det ligger på miljösamordnaren att tillsammans med programstudierektorn se till att studenterna på grundutbildningen informeras om miljöarbetet. På varje skogsmästarkurs årskurs 1 och 2 utses också en student med särskilt ansvar för miljöfrågor. Dessa studentrepresentanter ingår i Samverkansgruppen. Det ligger på alla studenter att rapportera om avvikelser från miljöledningssystemet (MLS) förekommer och att komma med förslag till Samverkansgruppen om förbättringar. Det ligger på samtliga kursledare att relevant miljöanpassning görs i kurserna både beträffande innehåll och beträffande tillämpning. Forskarutbildning Den doktorand som sitter med i Samverkansgruppen har ansvar att bevaka miljöfrågor gällande forskarutbildningen. Forskning Miljösamordnaren ansvarar för att forskningen på institutionen bedrivs på ett miljömässigt vettigt sätt. Samtliga forskare har, liksom all annan personal, skyldighet att anmäla ev. brister beträffande egen eller annan anställds kompetens på miljöområdet. Samtliga ska också rapportera avvikelser från MLS till miljösamordnaren samt komma med förslag till förbättringar. Rutin för nödlägesberedskap Prefekt är ansvarig för att berörd personal känner till och följer de rutiner som finns vid nödläge. I samband med framtagande av betydande miljöaspekter görs en riskinventering för att utreda vilka som är de största riskerna för olyckor som kan påverka miljön 1

2 negativt. Se dokument Riskinventering. Den risk för påverkan av miljö som identifierats vid Skogsmästarskolan gäller om brand skulle uppstå eller om det sker utsläpp av mindre farlig kemikalie. Brand All personal dagligen vistas i institutionens lokaler ska genomgå brandutbildning och den genomförs centralt av SLU Säkerhet. Någon/några personer ska ha ytterligare kompetens som brandskydds-kontrollanter/utrymningsledare. För mer information se: Brand- och utrymningslarm finns. Vid brand gäller prioriteringsordningen: Rädda Larma Varna Släck. Rädda först de som är i uppenbar fara. Larma brandkåren genom tel 112 och meddela kortfattat: Var det brinner Om det finns innestängda människor Vad som brinner Vem som ringer Avtala om möjligt någon som möter brandkåren Varna övriga som hotas av brand Släck branden om det bedöms möjligt Kemikalieolycka Farlig kemikalie i mindre omfattning (t.ex. färdigblandade lösningar) och spill i mindre omfattning kan torkas upp med papper eller med absorbtionsmedel. Krishantering Krishantering sköts centralt av SLU:s säkerhetschef. Information om krishantering finns på: Resor i tjänsten Vid resor i tjänsten uppmanas alla att välja det mest miljövänliga alternativ som står till buds. I övrigt följs direktiv från SLU:s centrala upphandlingar. 2

3 Rutin för avfallshantering Skogsmästarskolan ansvarar för sitt eget avfall. Fastighetsägare är Egendomsförvaltningen (EF). All personal ansvarar för att källsortera sitt avfall (papper, batterier, komposterbart etc.). Miljösamordnaren ansvarar för att det finns lämpliga kärl för källsortering på olika platser på campusområdet (lunch/rastrum, särskilda system för pappersåtervinning, uppsamling av förbrukade batterier etc.). Vaktmästeri/lokalvård ansvarar för att dessa kärl töms. Skogmästarskolan har ett Vafabkort som medger att verksamhetens avfall får lämnas till återvinningscentralen. Vafabkortet finns hos vaktmästaren. Om avfallsmängden förändras drastiskt ska detta meddelas till Vafab. Mängder och sort av farligt avfall som lämnas in ska rapporteras till Vafab i samband med avlämnandet. Farligt avfall: Lämnas till/töms: Lysrör, lysrörslampor Vaktmästare Glödlampor Vaktmästare Elektriska apparater IT-tekniker Elektronikskrot IT-tekniker Batterier (alla sorter) Batteriholk, kansli Kemiskt avfall Vaktmästare Kyl frys (ägs av Fastighetsägaren) Konventionellt avfall: Lämnas till/töms: Papper Container, campusområde Wellpapp/kartong? Färgat/ofärgat glas? Mjuk/hårdplast? Metall? Trä? Tonerkassetter IT-tekniker Restavfall (köksavfall ) Komposttunna 3

4 Följande förfarande gäller farligt avfall Enligt 42 avfallsförordningen (2011:927) är det anmälningsplikt för transport av farligt avfall om den som bedriver verksamhet där avfall uppkommer själv transporterar avfallet och den mängd som transporteras uppgår till högst sammanlagt 100 kg eller 100 liter farligt avfall per kalenderår. Blankett finns hos länsstyrelsen Då farligt avfall ska transporteras ansvarar verksamhetsutövaren för att ett transportdokument upprättas, detta ska innehålla uppgifter om avsändare, mottagare, transportör, avfallsslag och avfallsmängd samt undertecknas på korrekt sätt av mottagare och avsändare (se dokument 4.5). Kopior på Godsdeklaration och transportkort sparas i 5 år hos vaktmästare. Enheter som finns hos externa fastighetsägare som antingen lämnar farligt avfall till vaktmästare eller till fastighetens soprum måste veta vilka transportörer som används samt att de har tillstånd för transport av farligt avfall. Tillståndet måste krävas in (Avfallsförordningen SFS 2002:1063). Grovavfall Grovavfall är sådant som är skrymmande och inte får plats i de andra kärlen. Lämnas till vaktmästare. För ytterligare information om hur man skall separera/sortera följer nedan länk. Riktlinjer för inköp och upphandling SLU är en statlig myndighet och ska således följa lagen om offentlig upphandling (se SLU:s upphandlingswebb). Där det finns ramavtal med flera leverantörer för samma produkt, rekommenderas att inköp i första hand görs av varor med bättre miljöprestanda. Miljömärkta varor ska om möjligt väljas framför varor utan miljömärkning. Vid bedömning av olika leverantörer bör vikt läggas vid sådana leverantörer som har en egen fastställd miljöpolicy och ett systematiskt miljöarbete. Råd och information om miljökrav vid upphandling fås bland annat från miljöstyrningsrådets webbplats Rutin för mätning av vattenförbrukning Ingen mätning på vatten i Skinnskattebergs kommun. Förbrukningen beräknas med schabloner varför inte detta särredovisas i MLS. Rutin för mätning av energiförbrukning För campusområdet Skinnskatteberg finns ett gemensamt abonnemang vad gäller såväl elförbrukning som fjärrvärme. Den enda särredovisning som görs gäller 4

5 gästhotellet Gula paviljongen. Fakturorna skannas in i SLU:s ekonomisystem Palett. Där går det att söka och få tag på fakturorna. Miljösamordnaren sammanställer årligen uppgifterna och redovisar dessa i dokument 5.1, Uppföljning. För mål och handlingsplaner om energiförbrukning se dokument 3.4 Mål och handlingsplaner samt 3.1 Miljöaspekter och värderingar. Rutiner för kemikalier Om nya kemikalier inköps för undervisning, forskning, städ eller annan verksamhet ska detta meddelas till miljösamordnaren. Miljösamordnaren ansvarar för att kemikalien matas in i databasen Kemia och att nödvändiga säkerhetsblad finns tillgängliga i anslutning till deras förvaring. För varje utrymme där kemikalier förvaras eller hanteras skall ansvarig person utses av miljösamordnaren. Om mer än en kemikalie kan användas för samma ändamål skall vid inköp den väljas som har minst miljöbelastning. När så är möjligt bör endast ett fabrikat av varje sort förekomma. Aktuella kemikalier listas i dokument 4.6. Kemikalier skall förvaras på avsedda plaster enligt informationen i KEMIA. Administratör för KEMIA är Anders Werner anders.werner@slu.se. Rutiner för styckningslokal De på grundutbildningen utsedda jaktmästarna ansvarar för att det är god ordning i styckningslokalen. Jaktledaren ansvarar för att hygienen i lokalen är god både under och efter styckning och hängning. Jaktledaren ansvarar för att allt slaktavfall hanteras korrekt (se även Utredning av anmälningsplikt för styckningslokal ). Vilda djur omfattas inte av kravet på insamling och destruktion, såvida de inte misstänks bära på smitta som kan överföras till djur eller människor. Vilda djur med misstänkt sjukdom bör skickas in till SVA (Statens veterinärmedicinska anstalt) för undersökning. Slaktavfall från vilt, till exempel älg, får normalt ligga kvar på fallplatsen i skogen. Detta får dock inte orsaka olägenhet eller leda till att vilda djur lockas till bebyggelse. Tänk därför på följande: a) Samla inte ihop slaktavfallet i för stora volymer. b) Lämna det inte nära stigar eller bostäder. c) Rester av ben kan med fördel grävas ner. Gräv inte ner för stora volymer på samma ställe, eller upprepade gånger. I soptunnan i styckningslokalen får inte något slaktavfall slängas. Rutiner för uppföljning av miljöarbetet Presenteras i dokument 5.1, Uppföljning av miljöarbetet och rutiner för detta. 5