Checklista för att följa upp lagefterlevnad på miljöområdet. Konstnärliga fakulteten 2011

Transkript

1 Checklista för att följa upp lagefterlevnad på miljöområdet. Konstliga fakulteten 1(17) INSTRUKTIONER Syfte I arbetet med miljöledningssystemet har varje fakultet identifierat de lagar som de berörs av på miljöområdet. Syftet med denna checklista är att se hur fakulteterna arbetar med uppföljning av dessa lagar och regler. Genomförande Miljöenheten skickar ut denna checklista till miljösamordnare eller motsvarande på respektive fakultet varje år. Fakulteten vidarebefordrar checklistan till sina institutioner. Fakulteten kan först sortera bort de lagavsnitt som inte berör en institution. Miljösamordnare på institution ser till att checklistan blir ifylld. Miljösamordnaren på fakulteten samlar in materialet från institutionerna inom tre veckor. Denne sammanställer svaren till en (1) sammanfattande lista. Fakulteterna sparar institutionernas ifyllda checklistor. Checklistan används som underlag vid ledningens genomgång vid fakulteten. Den sammanfattade listan skickas tillbaka till miljöenheten för att användas som underlag vid ledningens genomgång på universitetsnivå. Listans frågor uppdateras från år till år. Frågor om checklistan? Kontakta miljöcontroller Ullika Lundgren på miljöenheten ullika@gu.se

2 av EEMPEL Hur hanteras elektronikavfall? Personalen lägger detta i mindre kärl i kopieringsrum tömmes av personal vid behov i därför avsett och märkt kärl i soprum. Hämtas av Renova. Observerat dessa båda kärl, frågat två slumpmässigt valda ur personalen om huruvida de känner till hur elektronikavfall sorteras. Anna Svensson, miljösamordnare 12 feb 09 Sida 2(17) Hur kan institutionen svara på frågorna? På vilket sätt har du tagit Om frågan är var förvaras säkerhetsdatablad för labbkemikalier så fungerar inte enbart svaret det framgår av vår rutin Det är hur det ser ut i verkligheten som är intressant här. Exempel på metoder för att undersöka lagefterlevnad: Intervjuer Observation Dokumentgranskning Besiktning av anläggningar Prover, mätningar Genomgång av projekt och arbeten Fakulteten svarar förslagsvis på denna fråga genom att sammanställa hur ansvariga på institutionen svarat. kryssa i om frågan inte är applicerbar på institutionens/fakultetens verksamhet, d.v.s. om institutionen/fakulteten inte identifierat några lagkrav på området. Checklistan omfattar f.n. inte följande av GUs identifierade lagavsnitt: Tillsyn Straff och brott Miljöfarlig verksamhet Övriga miljökrav Transport av farligt gods (bara applicerbart på Sven Lovén centrum - Tjärnö, övriga inst/fak anlitar professionell leverantör för transport av farligt gods, man skulle kunna fråga om den anlitade leverantören har rätt tillstånd eller dyl.)

3 av Sida 3(17)

4 av Sida 4(17) 1. AVFALL 1.1 Vilka olika fraktioner sorteras? Elektronik sorterat Brännbart Elektronik Glas färgat Glas ofärgat Icke brännbart Kontorspapper Restavfall Well Blandat Hushållsliknande blandat Sekretess Batterier Lysrör Lågenergi lampor Glödlampor Plast Arosoler Färg och lim Härdare Metall Kompost Arbetar i lokalerna, fått statistik från fastighetsavdelning eller tekniker samt inventerat på plats. AF, PN, KT, BH, TS, AÅ, LJ Obs! alla institutioner sorterar inte alla fraktioner.

5 av 1.2 Var finns avtalet med transportören, där det framgår att denne har tillstånd att transportera avfall, förvarat? 1.3 Slängs skärande/stickande avfall i behållare som skyddar mot skador? 1.4 Hur hanteras elektronikavfall som kan innehålla sekretessbelagd information? 1.5 Har den anläggning som hanterar institutionens smittförande avfall erforderliga tillstånd? 1.6 Var förvaras transportkvittot för farligt avfall? Hos GUs centrala avfallshandläggare Maritha Svensson. I den mån det förekommer stickande och skärande föremål ska dessa slängas i täta plastkärl. Det förekommer dock alltid risk att obetänksamma personer slänger vassa föremål i vanliga papperskorgar. På vissa institutioner uppger man att man inte vet. Elektronikavfall hanteras enligt GUs rutiner. Det vill säga att den placeras i låsta sekretesskärl vilka sedan hämtas av IL för destruktion. De är inlåsta och skickas med en speciell elektronikhäck för sekretess. I pärm hos miljörepresentant samt för vissa med vederbörande. Genom okulärbesiktning och erfarenhet från verksamheten. Genom att fråga ansvariga och erfarenhet från verksamheten. Några beställer själva utkörning/hämtning av dessa röda häckar. Har undersökt på plats. Har pratat med AF Mars Sida 5(17)

6 av fraktioner som batterier och lampor förvaras kvitto hos ansvarig på handelshögskolan i vaktmästeriet. På HSM kommer kvittot med fakturan i ekonomisystemet. intendent på handels. Genom att fråga ansvariga och erfarenhet från verksamheten. Sida 6(17) 1.7 Hur sorteras farligt avfall ut? Obs! Hantering av transportkvitton för farligt avfall ser olika ut på institutionerna och utgör därmed ett förbättringsområde. Lampor och batterier sorteras i särskilda kärl. Elektronik sorteras i speciellt rum för avhämtning.personal och studenter gör en grovsortering vilken sedan lämnas till Har undersökt på plats. Genom att fråga ansvariga och erfarenhet från verksamheten. Tittat i soprummen.

7 av 1.8 Vem för anteckningar om mängd och typ av farligt avfall som uppkommer? ansvarig vaktmästare som sorterar avfallet en gång till. Sedan förvaras avfallet i ett låst utrymme fram till hämtning. Vi har kärl med skyltar på var allt skall sorteras. Anteckningar förs på handels i pärm på vaktmästeriet. HA sköter statistik vilken kommer oss tillhanda via fakturaunderlag och sammanställning årligen. Vi får information från GU centralt hur mycket avfall som vi har haft under året. Några sammanställer själva all statistik på årsbasis för att se variationerna över åren. Genom att fråga ansvariga och erfarenhet från verksamheten. Information från Maritha Svensson på GU:s Fastighetsavdelning. Mars Sida 7(17) Obs! detta är ett förbättringsområde.

8 av 2 DJURFÖRSÖK, JAKT OCH GMO 2.1 Hur säkerställer inst. att djur inte far illa vid transport? Sida 8(17) 2.2 Har personal och studenter som hanterar djur rätt kunskaper och befogenhet för sina uppgifter? 2.3 Vilka rutiner används för att välja ut lämpligaste djurart för ett djurförsök? 2.4 Har inst. rutiner för hållning och utsättning av vilt? 2.5 Hur ser inst. till att de som hanterar GMO har god kännedom om relevant lagstiftning och rutiner? 2.6 Vid innesluten användning av GMO,

9 av gör ansvarig forskare alltid en anmälan, en riskbedömning och en etisk uppskattning? 3 BRANDFARLIG/ EPLOSIV VARA 3.1 Har den personal som hanterar denna typ av varor rätt kompetens för hanteringen? Ja, berörd personal har gått på utbildningen Heta arbeten. På en del ställen där det förekommer mycket små mängder räcker det att titta på innehållsdeklaration där det står hur den skall förvaras och användas. På andra ställen där större kvantiteter förekommer har man kontinuerlig uppföljning av detta i samband med medarbetarsamtal och i utbildningsöversikten. Sida 9(17)

10 av 3.2 Har inst. de tillstånd som krävs för hantering av denna typ av varor? 3.3 Är utrymmet för förvaring av brandfarliga vätskor inomhus brandtekniskt avskilt? 4 KEMIKALIER 4.1 Finns det några kemikalier som inst. tillåter att de hälls ut i avloppet? Vilken rutin har isf använts för att identifiera dessa? 4.2 Är förvaringsutrymmen invallade och golvbrunnar stängda/ickeexisterande där kemikalier hanteras? 4.3 Har personal och studenter som använder kemikalier tillgång till Ja, på HDK är beslutet utfärdat T O M På HSM för Oxygen- och Acetylengas för svetsning i verkstaden. Ja. Ja, alla kemikalier läggs in och granskas i KLARA. Vidare ska alltid säkerhetsdatabladet finnas i en pärm i anslutning till kemikalierna. Obs! en uppdatering av fakultetens regler för kemikaliehantering skall genomföras. Ja. Ansvarig personal har fått utbildning KLARA. Studenterna får under olika HDK: Kopia av beslutet finns i pärm Hanteringstillstånd för brandfarlig vara i rum 349A. HSM: Räddningstjänsten Okulär besiktning. Inspektioner. Genom okulärbesiktning och erfarenhet från verksamheten. Vissa institutioner har kontinuerlig uppföljning av detta i samband med BH, TS, PN, TS PN, TS AF, AÅ, Sida 10(17)

11 av och förståelse för funktionerna i KLARA? 4.4 Förvaras kemikalier som tillsammans kan ge upphov till ökade risker separat och förvaras kemikalier i rätt typ av behållare? 4.5 Har alla kemikalier rätt märkning? 4.6 Finns riktlinjer på inst. för hur studenter instrueras i kemikaliehantering vid labbar? Vad görs vid utsläpp av en miljöfarlig 4.7 kemikalie till avlopp, mark eller luft? former introduktionskurser i säkerhet för att över huvud taget få använda verkstäderna. Ja. Det ska de ha men det kan förekomma de som inte har det pga av att fakultetens regler för kemikaliehantering inte har uppdaterats sedan I det ingår att se över märkningen av kemikalier. Varje enskild verkstad har sina rutiner beroende av verkstadens specifika verksamhet. Om utsläppet bedöms utgöra fara för allmänheten kontaktas räddningstjänsten om utsläppet sker i avlopp anmäls detta till medarbetarsamtal och i utbildningsöversikten. I övrigt har fakulteten en verksamhetsansvarig för KLARA (fakultetens miljösamordnare). Detta kontrolleras i den vardagliga verksamheten av ansvarig tekniker. Att teknikern lever upp till sitt ansvar kontrolleras av externa och interna revisioner av miljö och arbetsmiljöer. Detta kontrolleras i den vardagliga verksamheten av ansvarig tekniker. Att teknikern lever upp till sitt ansvar kontrolleras av externa och interna revisioner av miljö och arbetsmiljöer. med berörs verkstadspersonal. med tekniker. LJ AF, AÅ, LJ AF, AÅ, LJ Sida 11(17)

12 av Ryaverket. Alla utsläpp som bedöms utgöra miljöskada ska anmälas till miljökontoret. I de fall utsläppet bedöms ringa saneras området av HDK och restavfallet skickas med HA i dessa fall görs ingen anmälan. Sida 12(17) Obs! Detta är en rutin som kan vara mer eller mindra välkänd på de olika institutionerna. Detta bör ses över i uppdateringen av fakultetens regler för hantering av kemikalier. 4.8 Rapporterar inst. till kemikalieleverantör om nya risker med en kemikalie upptäcks? Om detta skulle ske är berörda personer medvetna om denna skyldighet. Obs! Detta kan dock variera mellan institutionerna. med personer med behörighet i KLARA. 5 SÄKERHET 5.1 Känner all personal till rutiner vid brand eller liknande olycka? Ja. Utrymningsvägar uppsatta på alla entrédörrar. Vissa institutioner har en utrymningsövning varje vår. Information finns på Okulär besiktning. PN, TS

13 av 5.2 Finns släckningsutrustning och annan nödvändig skyddsutrustning lätt tillgängligt? 6 EGENKONTROLL 6.1 Finns det en uppdaterad och dokumenterad fördelning av det organisatoriska ansvaret, s.k. beslutsordning eller delegationsordning? anslagstavlor runt om i verksamheten. Ja. Ja. Okulär besiktning. Har kontrollerat att Miljöarbetets organisation är uppdaterad i fakulteten miljöhandbok på t.gu.se/internt/m iljo/miljohandbo k/organisation_ och_ansvar/ PN, TS AF Sida 13(17) 6.2 Hur kontrollerar inst. att laboratorieutrustning är i gott skick? På berörda institutioner ses labbutrustning regelbundet över. Inst tekniker. AÅ 6.3 Har inst. verksamheter som är tillsyns- eller anmälningspliktiga? Ange vilka. HDK: Brandfarlig vara. HDK: Beslutet är utfärdat T O M Kopia av beslutet finns i pärm Hanteringstillstånd för brandfarlig vara i rum 349A BH, AÅ

14 av Sida 14(17) 6.4 Vid ny tillstånds eller anmälningspliktig verksamhet, kontaktas då universitetets miljöcontroller? 7 INKÖP/ UPPHANDLING 7.1 Används universitetets ramavtal vid alla typer av inköp? 8 MILJÖFORDON 8.1 När personalen beställer taxi i tjänsten, väljs då miljöbilar? 8.2 Lämnas en redogörelse för institutionens inköpta/leasade fordon till Ja. I de allra flesta fall. De flesta söker alltid i avtalsdatabasen eller på före inköp men det är dock ett stort antal varor och tjänster som saknar ramavtal. Det är upp till den enskilde men det är förmodligen få som frågar efter detta. Många är informerade om att så skall ske men långt ifrån alla känner till detta. Ja. Nyinköpta eller leasade bilar registreras i bilregistret, sedan med fakultetens miljösamordnare. Undersökt på plats. Frågat personal. Pratat med ekonomiansva rig. Gör rapporten till transportstyrelsen själv. PN, TS AF Mars

15 av fastighetsavdelningen (vilka vidarebefordrar informationen till Transportstyrelsen) varje år? 9 LOKALER OCH FASTIGHETER 9.1 Finns det på inst. någon utrustning som innehåller PCB, och har detta i så fall anmälts till rätt instans? bekräftas dessa av den från GU som rapporterar till transportstyrelsen. Nej. i KLARA, tekniker och med hyresvärdarna. BH, PN Sida 15(17)

16 av Sida 16(17) 9.2 Sker återkommande besiktning av ventilationssystemet? 9.3 Vilka energieffektiviserande/- sparande åtgärder har inst. vidtagit förra kalenderåret? På de flesta institutionerna ansvarar fastighetsägarenför detta. OVK sker var tredje år i enlighet med lagstiftningen på HDK. Utöver detta har Higab serviceavtal med Canmera för att serva ventilationen. OVK sker på HSM med jämna mellanrum. Film: Vi har installerat rörelseaktiverad belysning i alla våra lokaler. HDK: Har ändrat drifttiderna för ventilationen vilket beräknas spara ca kwh/år. Har installerat varobelysning i korridorerna på plan 2 och 3 samt i keramiks utställningsyta på plan 4. HSM: Ledlampor till fasaden, nya armaturer på plan 6 i C-huset med varogivare. Foto: Elsparkampanj inom HFF. Information från fastighetsägarna. Undersökt på plats. Genom beräkningar där normalårskorr igering har gjort för tempera uppskattas besparingarna till ca 20 %. Info från Akademiska hus.

17 av 9.4 Används tillåtna köldmedier i kyl- och ventilationssystem och besiktigas dessa av personal certifierad för ingreppet? 9.5 Avlopp av annat slag än motsvarande hushållsavlopp skall anmälas. Har detta gjorts? 10 LIVSMEDEL 10.1 Känner den personal som hanterar livsmedel till hur de ska jobba för att leva upp till tillämplig lagstiftning? Sköts av fastighetsägaren. Förkortningar: Amanda Forsman (AF), Per Nilsson (PN), Tommy Spaanheden (TS), Björn Hildenwall (BH), Kjell Torbjörnsson (KT), Alf Åhslund (AÅ), Leslie Johnsson (LJ) Sida 17(17)