Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Ekonomisk sektor vid Gislaveds Gymnasium för läsåret 2016/17

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Ekonomisk sektor vid Gislaveds Gymnasium för läsåret 2016/17 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekonomisk sektor Ansvariga för planen Rektor Ulf Jiretorn Vår vision Samtliga, både elever och personal, på Gislaveds Gymnasium ska känna sig trygga och bemötas med respekt. Ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling av personal eller elev (Skollagen 2010:800 och Diskrimineringslagen 2008:567). Medmänsklighet, engagemang och ansvar ska genomsyra hela verksamheten. Denna plan behandlar elever som utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. Trakasserier mot personal behandlas inte i denna plan utan i kommunens personalhandbok. Planen gäller från Planen gäller till Elevernas delaktighet En dialog har förts med elever i samtliga klasser inom sektorn. Vårdnadshavarnas delaktighet Föräldrar har vid föräldramötet i åk 1 informerats om arbetet med planen. Personalens delaktighet En personalgrupp har arbetat med planen. All personal har fått möjlighet att lämna synpunkter innan arbetet med planen påbörjades och medan det pågick. Lotsarna har haft ansvar för den del av arbetet som är lagd på lotstid. Lärarna har i arbetslag och ämneslag haft möjlighet att ta upp frågor som rör diskriminering och kränkande behandling. Förankring av planen Information om årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling ges på Gislaveds Gymnasiums hemsida. i häftet "Elevinformation" som delas ut till elever i årskurs 1. på föräldramöten i åk 1. till elever på lotstid. till personal på sektorskonferenser. 1

2 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Fjolårets plan har utvärderats i sektorsledningsgruppen och i arbetslagen. Samtliga elever och samtlig personal har haft möjlighet att utvärdera planen och komma med förbättringar. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Representanter från elever i samtliga kurser inom sektorn Rektor, lärare Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Det fördjupade arbetet med likabehandlingsplanen under läsåret 2015/16 upplevdes fungera väl. Likabehandlingsplanen måste diskuteras inför varje nytt läsår i programarbetslagen. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Planen ska utvärderas i sektorsledningsgruppen och i samtliga arbetslag inom sektorn. Samtliga elever och samtlig personal ska få möjlighet att delta i utvärderingen av planen och komma med förslag till förbättringar. Ansvarig för att årets plan utvärderas Ulf Jiretorn 2

3 Arbetsgång för främjande och förebyggande insatser I arbetet med likabehandlingsplanen har vi sedan ett par år tillbaka använt en elevenkät mot slutet av läsåret (se nedan). Syftet är att undersöka hur likabehandlingsarbetet som bedrivits under läsåret har förankrats hos eleverna. Har eleverna fått del av planen och dess syften? Enkäten inriktas på hur eleverna uppfattar kränkande behandling och om de upplevt att de eller andra har blivit illa behandlade under det gångna året. Enkätfrågor formuleras så att de både undersöker förståelsen av och handlingsberedskapen inför kränkande behandling. Frågorna har formulerats med uttrycket illa behandlad för att samla både kränkande och diskriminerande händelser under ett uttryck som också har en koppling till vardagsspråket. Från och med läsåret 2015/2016 har enkätfrågorna modifierats något så att de har blivit mer direkta. En femte fråga har tillkommit: Finns det något område inom likabehandling som du skulle vilja att skolan sätter fokus på? Syftet med frågorna var inte enbart att kartlägga resultatet med likabehandlingsarbetet utan de skulle också användas som grund för kommande åtgärder. Resultatet har diskuterats och fortsätter att diskuteras i arbetslagen och tillsammans kom lärarna överens om vilka specifika åtgärder som behöver göras under läsåret. Med den grunden gick lotsen/lotsarna vidare och genomförde det som gällde just den egna klassen. En materialbank för klassrumsarbetet har tagits fram (se nedan). Arbetet bedrivs ämnesöverskridande. Alla metoder och åtgärder förankras i programarbetslagen. Under läsåret 2015/16 har vi genomfört enkäten vid ordinarie utvärderingstillfälle i maj Än en gång lät vi eleverna fylla i på papper i stället för digitalt (utom en klass som fick sin enkät överförd till det digitala verktyget SurveyMonkey av sin lärare.) Vi kommer att fortsätta att lämna ut enkäten på papper eftersom det ger högre svarsfrekvens och fler kommentarer. De högskoleförberedande klasserna har alla många kommentarer utom klassen som fick sin enkät digitalt. Svarsfrekvensen blev än en gång hög, även om en klass saknas. Det är framför allt elever i årskurs 3 som saknas. Med i år är flera nya klasser eftersom Samhällsvetenskapsprogrammet numera är en del av Ekonomisk sektor. Arbetet med enkäten Enkäten för läsåret 2014/15 visade att 58 % av eleverna menade att de hade fått en bättre förståelse under det gångna läsåret för vad som menas med kränkande behandling. Utfallet 2012/13 visade på 54 % sådana svar medan utfallet 2013/14 visade på 59 %. I likhet med föregående år handlar de flesta kommentarerna om att eleven uppfattade att förståelsen var lika stor före och efter läsåret. I årets enkät lyder frågan: Vet du vad som menas med kränkande behandling? och 94 % svarar ja och 6 % nej. I 2014/15 års enkät ansåg 48 % att de under det gångna läsåret lärt sig sådant som gör att han/hon är bättre på att upptäcka och förstå om någon behandlas illa, en ökning från första året (43 %) men en nedgång från året innan som var strax över 50 %. I årets enkät lyder frågan: Kan du upptäcka och förstå om någon behandlas illa? 98 % menar att de kan det och svarar ja, 2 % svarar nej. Kommentarerna på dessa båda frågor är dels en utvecklad definition av vad kränkande behandling är (första frågan), dels kommentarer om att det märks om någon blir illa behandlad men kommentarerna speglar också att det kan vara svårt att upptäcka i vissa lägen. Några nämner att nätmobbning kan vara svår att upptäcka. I 2014/15 års enkät menade 52 % när det gällde frågan om handlingsberedskapen att den hade blivit bättre och att de blivit bättre på att upptäcka kränkande behandling och att ingripa. Tidigare år var värdet 38 % respektive %. I årets enkät formuleras frågan Har du möjligheter och strategier att göra någonting om du skulle upptäcka att någon behandlas illa? 84 % svarade ja, 15 % nej och 1 % lade till ett extra svarsalternativ, nämligen nja. Många kommentarer handlar om elevernas strategier som att stoppa något pågående, säga till i stunden, säga till en lärare eller kurator. Några kommentarer tar upp svårigheterna att gå emellan. Någon vågar inte på grund av att personen har varit utsatt tidigare. Sista frågan handlade om eleven upplevt att han/hon eller någon annan blivit illa behandlad under 3

4 det gångna läsåret och är lika mellan de två enkätvarianterna. I år uppger hela 38 % av eleverna att de antingen själva upplevt eller sett att någon annan blivit illa behandlad i något avseende, på grund av kön, könsidentitet eller sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning. Förra året var siffran 29 % och tidigare år 33 %, 26 respektive 31 %. Elevernas svar på fråga 4 om de eller någon annan blivit illa behandlade under året får inte läsas som att eleverna själva är utsatta. Det kan vara en person som ligger bakom flera svar. Flera elever kan ha lagt märke till samma händelse. Fråga 4 är en ovanlig fråga. De flesta frågor om kränkande behandling brukar bara handla om vad informanten har upplevt själv. En elev i en etta uttrycker att det är de avvikande (de med funktionshinder) det är fel på och som borde separeras från övriga elever. Den kommentaren bör föranleda åtgärder särskilt i den klassen. De flesta kommentarerna till fjärde frågan handlar om att mellan elever sker mycket bara på skoj som några tar på fel sätt. Andra kommenterar att ord som bög och tjejig ofta förekommer liksom taskiga kommentarer och pikar. Några uppmärksammar också hur lärare beter sig mot elever. Någon skriver att en lärare mobbar en elev i en annan klass. Flera andra tar upp att lärare stör sig på att eleven är blyg eller inte säger så mycket. Det är helt klart att dessa elever uppfattar lärarens agerande som kränkande. Ett par elever trycker på att det är viktigt att läraren gör grupperna så att ingen hamnar utanför. En elev kommenterar: Idrottslärarna får gärna sluta säga att flickorna kan göra armhävningarna på knäna. En annan kommenterar: Vissa lärare, framför allt manliga, behöver lära sig om jämställdhet och feminism. Några menar att lärarna tror att pojkarna fuskar mer. En annan åsikt är att lärarna ställer högre krav på flickorna men tillåter pojkarna att missköta sig och prestera dåligt. Någon menar att det är viktigt att inkludera nykommande så att elever lär sig att stereotyper om människor från andra religioner, länder och kulturer inte stämmer. En elev vill att skolan ska ta ett bättre ansvar och veta vad de ska göra om en elev berättar att hen blir kränkt och inte lägga skulden på den som berättar att han/hon blir kränkt. En annan formulerar samma sak så här: Gör det okej för elever att anmäla om de känner sig kränkta. Och inte minst, låt inte anmälan gå ut över eleven som gör anmälan. I dagsläget är det så. Här måste vi lärare bli bättre på att möta alla elever och deras synpunkter. Den nya sista frågan om det finns något område inom likabehandling som eleven skulle vilja att skolan sätter fokus på, har genererat många kommentarer och önskemål: Diskriminering mot kvinnor/tjejer (3) Kränkande behandling på grund av kön (6) Etnisk diskriminering (3) Att inte ha fördomar (1) Diskriminering på grund av ålder (1) Fördomar mot religiös tillhörighet (2) Fördomar mot etnisk tillhörighet (1) Rättvis betygssättning (4) Kränkande behandling mellan killar och tjejer (2) Tjejer och killar ska behandlas på samma sätt (1) Kunskap om hur man ska upptäcka och ingripa mot kränkande behandling (2) Arbeta mot utfrysning (1) Funktionsnedsättning (1) Sexuell läggning (1) HBTQ-frågor (1) 4

5 Mobbning (1) Mindre klasser och lärare som lyssnar på önskemål (1) Lära mer om läs- och skrivsvårigheter (1) Bättre inkludering av nyanlända (1) Hur elever blir behandlade av lärare (1) (En elev hade synpunkten: Att alla får tilläggstid på NP och får använda dator på NP. Denna idé faller på Skolverkets regler för genomförande av NP men eftersom den lämnades är den med.) Utfallet är även detta år gott. Den nya frågan torde ge idéer till fortsatt arbete med planen. Åtgärder som varje lots ansvarar för: Enkäten fick upp en del brister till ytan och utifrån enkäten kan dessa frågor belysas och fördjupas. Lotsarna lyfter det aktuella resultatet i varje klass och tar upp en diskussion om vad som ligger bakom. Lägger eleverna märke till vad som gör andra illa? Kränkande behandling brukar gömmas bakom skämt. Men jag bara skämtade sägs i stället för en ursäkt. Vidare verkar det vara värre att tjalla än att kränka. Dessa frågor bör också ha en plats i klassrumsdiskussionen. Dessa diskussioner kan kompletteras med film m.m. ur materialbanken. Varje lots skall mot slutet av läsåret genom en enkel enkät som fastställs i programarbetslagen utvärdera likabehandlingsarbetet och därigenom säkerställa att alla aspekter av likabehandling har tillgodosetts. Arbetet i klasserna Lotsarna ska se till att alla elever får bearbeta samtliga kategorier av kränkande behandling, på grund av kön, könsidentitet, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning och ålder. Detta sker framför allt på lotstid men också i ämnen som svenska/svenska som andraspråk, religionskunskap, samhällskunskap och historia beroende på ämnesplan. Arbetet kan också bedrivas ämnesöverskridande och materialbanken kan komma till användning. Arbetet förankras i programarbetslagen. Mot slutet av läsåret skall arbetet utvärderas med en kort enkät. Enkäten ger också en fingervisning om vad som behöver kompletteras och utvecklas i arbetet med likabehandlingsfrågor. Följande enkätfrågor användes 2015/16: Enkätfrågor 1. Vet du vad som menas med kränkande behandling? Kommentera ditt svar: Ja Nej 2. Kan du upptäcka och förstå om någon behandlas illa? Kommentera ditt svar: Ja Nej 5

6 3. Har du möjligheter och strategier att göra någonting om du skulle upptäcka att någon behandlas illa? Kommentera ditt svar: Ja Nej 4. Har du under det gångna läsåret upplevt att du eller någon annan blivit illa behandlad på grund av kön? könsidentitet eller sexuell läggning? etnisk tillhörighet? religion? funktionsnedsättning? ålder? något annat? Kommentera ditt svar: Ja Nej 5. Finns det något område inom likabehandling som du skulle vilja att skolan sätter fokus på? Enkätfrågorna 2014/15 och tidigare år: 1. Har du fått bättre förståelse under det gångna läsåret för vad som menas med kränkande behandling? 2. Har du under det gångna läsåret lärt dig sådant som gör att du är bättre på att upptäcka och förstå om någon behandlas illa? 3. Har du under det gångna läsåret lärt dig sådant som gör att du är bättre på att göra någonting om du skulle upptäcka att någon behandlas illa? 4. Har du under det gångna läsåret upplevt att du eller någon annan blivit illa behandlad på grund av kön? könsidentitet eller sexuell läggning? etnisk tillhörighet? religion? funktionsnedsättning? ålder? något annat? 6

7 Materialbank för likabehandlingsarbetet (uppdaterad senast 9 juni 2016) Filmer på Mediacenter (strömmande video): Justitia Internettrakasserier (U ), 28 min, år (passar äldre ungdomar också) Mobbning i fokus: Gymnasiet - Nour vs. mobbning (7650),14 min, om mobbning på gymnasiet. Lärarhandledning finns på filmsidan. En serie om Härskarteknik ibland oss, från 16 år. Till serien finns en lärarhandlingen som hittas i en flik på filmsidorna. Härskarteknik ibland oss: Lord of Hell (U ), 3,5 min, om utfrysning och utmobbning. Härskarteknik ibland oss: Ett steg närmare (U ), 4 min, om könsidentitet och transsexualitet. Härskarteknik ibland oss: Att inte nå (U ), 4 min, om vuxnas härskartekniker. Härskarteknik ibland oss: Härskinator (U ), 4 min, om hur det kan fungera i huvudet på en som använder härskartekniker utan att tänka på det. Härskarteknik ibland oss: Matteskit (U ), 4 min, om utfrysning och utmobbning. Härskarteknik ibland oss: Premiären (U ), 4 min, om att försöka styra sin omgivning. Härskarteknik ibland oss: Lejonmannekängen (U ), 4 min, om sätt att trakassera. Härskarteknik ibland oss: Trädet som föll (U ), 5 min, om hur mobbning kan finnas i flera led, den som mobbas, mobbar. Der kleine Nazi, (U ), 13 min, från 16 år. Tysk spelfilm om nazismsymboler i juletid. Precious (7382), 105 min. Amerikansk spelfilm om en utsatt tonårsflicka. Elixir (D 0237), 26 min. Ironisk spelfilm om segregationen i Sverige. Marco, Abbe, Choy samt Jeffrey är alla invandrare. En dag, efter att ha druckit en mystisk dryck, ett elixir, förvandlas de till präktiga svenska svennar med blont hår. De slutar bråka, blir duktiga i skolan. Men samtidigt brakar hela samhället ihop eftersom Sveriges alla invandrare tar sig en slurk av samma elixir och blir fina svennar och slutar städa, baka pizzor och köra nattaxi. Babak Najafis kortfilm är en lika ironisk som vasst politisk kommentar till ett Sverige av i dag. DVD-video på Mediacenter (får beställas hem i förväg): Billy Elliot (10102), 105 min. Engelsk spelfilm om balettintresserad pojke. Hur många lingon finns det i skogen? (10354), 97 min. Alex, 27 är en stor egoist och har misslyckats med det mesta i livet. Han har en usel relation till sin flickvän och är dessutom arbetslös. När han så äntligen får ett jobb på Hudiksvalls kommun vet han inte riktigt vad han ger sig in i. Plötsligt befinner sig Alex som ledare för ett gäng funktionshindrade och de får honom steg för steg att se livet med nya ögon. Alex inser att alla människor är lika värda och har samma möjlighet att växa bara man visar förtroende och respekt. Alex inser också att ensam inte är stark utan tillsammans med andra blir man stark. 7

8 Rutiner för akuta situationer Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Skolan har två personer anställda, skoljouren, som har som uppdrag att vistas i skolans lokaler och ha koll på elever. Utvecklingssamtal genomförs varje termin av lots. Rektor träffar representanter från varje klass som han/hon är rektor för en gång per termin vid klasskonferens - elevdel. Alla klasser har varje vecka en lotstid då lotsen träffar alla elever i klassen. All personal bjuds på kaffe en gång/dag i Café Oasen. Detta medför att personal rör sig mer i skolans lokaler och därför kan upptäcka mer. Hälsosamtal genomförs i årskurs 1 med skolsköterskan. Personal som elever och föräldrar kan vända sig till En elev som känner sig utsatt kan vända sig till vem som helst av personalen. Det är viktigt att eleven vänder sig till någon som man har förtroende för. Utsedda personer att vända sig till i Ekonomisk sektor är: Ulf Jiretorn, rektor Rum A E-post: ulf.jiretorn@edu.gislaved.se Ulla Bergqvist, skolsköterska EK, HT, RL, SA Rum A / E-post: ulla.bergqvist@edu.gislaved.se Inga-Lill Lundquist, skolsköterska HA Rum A /81988 E-post: ingalill.lundquist@edu.gislaved.se Ann-Louise Johansson, kurator EK, HA, HT, RL Rum A107B 0371/ E-post: ann-louise.johansson@edu.gislaved.se Marie Norlin Angerd, kurator SA Rum A / E-post: marie.norlin.angerd@edu.gislaved.se Elevens lots 8

9 Rutiner för akuta situationer när en elev kränks av en annan elev All personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta skyndsamt till elevens rektor. Rektor ansvarar för att kontakta lots och elevhälsa för att i samråd med lots och elevhälsan göra en plan för utredningen. Utredningen dokumenteras på blanketten i Fronter. Lotsen ansvarar för att föräldrakontakt upprättas för den som är omyndig både för den som blivit utsatt och den som har utfört den kränkande handlingen. Rektor ansvarar för att kontakta lots och att i samråd med lots och elevhälsan lägga upp en åtgärdsplan för varje fall av kränkande behandling/ mobbning. Åtgärdsplanen kan till exempel omfatta samtal med berörda lärare och elever, stöd av skoljouren, stöd av elevhälsopersonal, kontakt med socialtjänst, arbetsmiljöverket och polis. Dokumentation Rektor ansvarar för att inrapporterade fall följs upp och dokumenteras på särskild blankett som finns på Fronter. En mapp för varje fall finns hos rektor. Rektor ansvarar för att gymnasiechef hålls informerad om diskriminering och kränkande behandling och vidtagna åtgärder på skolan. Uppföljning Rektor ansvarar för att i samråd med lots göra en plan för uppföljning som dokumenteras på blanketten i Fronter. Elevhälsoteamet utgör stödgrupp för personal, enskilda elever och elevgrupper i de fall där elever varit inblandade. Rutiner för akuta situationer när en elev kränks av personal All personal som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling är skyldig att anmäla detta skyndsamt till elevens rektor. Rektor ansvarar för att kontakta gymnasiechef och personalansvarig chef. Dessa gör en utredning. Rektor ansvarar för att föräldrakontakt upprättas för den som är omyndig. Rektor ansvarar för att lägga upp en åtgärdsplan för varje fall av kränkande behandling/ mobbning. Åtgärdsplanen kan till exempel omfatta kontakt med personalavdelningen. Dokumentation Rektor och personalansvarig chef ansvarar för att inrapporterade fall följs upp och dokumenteras. Uppföljning Rektor och personalansvarig chef ansvarar för att göra en plan för uppföljning. 9