POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS. Varbergs kommun Östra Långgatan

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (39) Hamn- och gatuförvaltningen Beslutsorgan Hamn- och gatunämnden Tid Måndagen den 16 oktober, kl Plats B1, Stadshus B Ärenden 1. Val av justerare, förslag Gunnar Ericson (M) 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Månadsrapport efter september 2017 (HGN 2016/ ) 5. Hamn- och gatunämndens sammanträdestider 2018 (HGN 2017/0588-1) 6. Uppföljning av intern kontroll - Badvattenkvalitet (HGN 2017/ ) 7. Uppföljning av intern kontroll - Beredskap och kapacitet vinterväghållning (HGN 2017/ ) 8. Uppföljning av intern kontroll - God barmarksrenhållning (HGN 2017/ ) 9. Trafik- och parkeringsutredning för centrala Varberg och Västerport (HGN 2017/0598-1) 10. Yttrande över samrådshandling för Gestaltningsprogram Birger Svenssons väg (HGN 2017/0457-2) 11. Yttrande över remiss: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism (HGN 2016/0747-8) 12. Remiss: Fastighetsinvesteringsprocessen 13. Projektkalendern 14. Förvaltningen informerar 15. Redovisning av delegeringsbeslut 16. Meddelanden 17. Övriga ärenden POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Östra Långgatan hgn@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

2 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Tobias Carlsson Ordförande Oskar Reinholdsson Sekreterare Ärende 12 - Separat utskick Informationsärenden, inga handlingar Tidplanering Tid Ärende Föredragande Joakim Malmberg Oskar Reinholdsson Jenny Bergström Joakim Malmberg Mattias Bengtsson Andreas Lindqvist Oskar Reinholdsson Martin Johansson Martin Johansson Henrik Petzäll, Åsa Svensson

3 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) 4. Månadsrapport efter september 2017 Dnr: HGN 2016/ Handläggare: Joakim Malmberg Dokument: Beslutsförslag Månadsrapport efter september 2017 Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. Godkänna månadsrapporten efter september 2017 Beskrivning av ärendet Hamn- och gatuförvaltningen skriver inför varje nämndsammanträde fram en rapport för att följa upp hamn- och gatunämndens verksamhet och ekonomi. Den här månadsrapporten som avser perioden januari-september redovisas endast till hamn- och gatunämnden och går inte vidare till kommunstyrelsen. Driftresultat och prognos Hamn- och gatunämnden redovisar nettokostnader motsvarande tkr för perioden januari-september. För samma period föregående år var utfallet tkr (justerat för nedskrivningen av det bokförda värdet på de belysningsanläggningar som försåldes till VEAB var utfallet tkr). Jämfört med det justerade resultatet 2016 har nettokostnaderna ökat med ca tkr. Det finns flera förklaringar till att nettokostnaderna ökat. En del av förklaringen är av mer redovisningsteknisk karaktär och handlar om att det under perioden 2016 fanns upplupna kostnader som inte redovisades i periodresultatet. Den största förklaringen är dock att nettokostnaderna de facto ökat. Hamnavdelningen redovisar ett överskott motsvarande tkr för perioden. Fartygsintäkterna har ökat jämfört med förra året, bland annat som en följd av ett en ny containerlinje tillkommit. Periodresultatet har belastats med tkr för renoveringskostnader gällande snekajen. Årsprognosen är ett nollresultat gällande gata/park. Gällande upparbetade investeringsutgifter i vissa investeringsprojekt pågår förnärvarande diskussioner om projektens fortsatta framdrift. Hamn- och gatunämnden har genom sitt budgetförslag föreslagit att upparbetade utgifter för Teaterplatsen (45 tkr) driftförs på årets resultat. För närvarande finns dessutom ett beslutsförslag till kommunstyrelsen om att avsluta projektet Multiparken och att hamn- och gatunämnden får driftföra nedlagda medel (786 tkr) på årets resultat. Hanteringen av frågan är anmärkningsvärd eftersom kommunstyrelsen föreslås avsluta ett projekt som hamn- och gatunämnden tidigare fått budgetbeslut på, och därtill föreslår att hamn- och gatunämnden får hantera upparbetade utgifter på årets resultat. Hamnverksamheten prognostiserar ett överskott motsvarande tkr. Med nuvarande ekonomiska modell och fördelningar i roller och ansvar hade

4 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) hamnverksamheten visat ett överskott på ca tkr om det inte vore för pågående kajreparationer i gästhamnen. Anledningen till att förvaltningen prognostiserar ett överskott på tkr trots att periodens resultat är väsentligt högre beror på att det tillkommer en del kostnader under oktober-december. Investeringsbudget och prognos För perioden har hamn- och gatunämnden upparbetade investeringsutgifter motsvarande tkr jämfört med årets investeringsbudget på tkr. Helårsprognosen för 2017 är på tkr. Exploateringar För perioden redovisar hamn- och gatunämnden exploateringsutgifter motsvarande tkr jämfört med tkr motsvarande period föregående år. Precis som för investeringarna görs projektspecifika uppföljningar efter april, augusti och december. Beslutsunderlag Månadsrapport efter september 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Joakim Malmberg Controller Protokollsutdrag

5 Styrdokument 1 (14) Månadsrapport efter september 2017 Hamn- och gatunämnden Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Hamn- och gatunämnden Gäller för: Hamn- och gatunämnden Dokumentnamn: Månadsrapport efter september 2017 Beslutsdatum: Dokumentansvarig avdelning: Hamn- och gatuförvaltningen Diarienummer: Giltig till och med: Senast reviderad:

6 Innehåll 1. Förvaltningschefen har ordet Ekonomi Periodens resultat gata/park Periodens resultat hamnverksamheten Prognos helårsutfall gata/park Prognos helårsutfall hamnverksamheten Investeringar Exploateringar

7 1. Förvaltningschefen har ordet Så här mitt i hösten är det dags att summera årets tre första kvartal. Efter den svala och relativt torra sommaren har vi nu haft en del regn i början av hösten vilket medfört att grundvattennivåerna nu återställts samt att vår bevattning av våra planteringar kan återgå till det normala. Ett arbete som för närvarande pågår är beskärningen av träden på torget. Beskärningen av träden har varit efterlängtad av många och vi kan konstatera att beskärningen borde ha gjort redan från när träden planterades på 90-talet och sedan kontinuerligt. Stor oro finns nu hur träden kommer att klara den mycket kraftiga beskärningen men även hur det kommer att se ut under lång period tills de eventuellt kan ha återhämtat sig. I övrigt fortsätter vi att sköta och förvalta alla våra offentliga anläggningar på bästa sätt och utifrån de ekonomiska resurser som finns till förfogande. Vi gör en försiktig bedömning att synpunkterna har varit något fler än tidigare år rörande kvalitetsnivån på vår skötsel. Tyvärr medger inte de ekonomiska ramarna att vi kan möta behoven och efterfrågan som framförs av boende, besökare och näringsliv. Dessvärre ser vi nog i skrivande stund ingen ljusning i sikte vad det gäller extra resurser under 2018 för att kunna sköta våra anläggningar lite bättre och i nivå med förväntningarna och behoven. Den efterlängtade ombyggnationen av Brunnsparken har nu påbörjats och vi har fällt några träd för att ge plats för nya friska träd och övrig växtlighet samt möblering. Vi räknar med att vara klara med ombyggnationen till nästa sommar och kanske kan det bli en ny trevlig invigning för att manifestera ett lyckat projekt och en pånyttfödd attraktiv plats för alla boende och besökande. Arbetet med planeringen och genomförandet av Fästningsbadet har tagit fart och vi siktar på att inviga badet sommaren För närvarande pågår upphandling för delen med grundläggningen av badet. Badet utgör ett av de lite drygt 100 olika projekt inom ramen för nämndens investeringsprojekt samt kommunens exploateringsprojekt. Projekten löper på i huvudsak så som det är planerat och budgeterat med några få undantag. Ett projekt som är viktigt för skyddet av hamnen och staden är reparationerna av våra pirhuvuden. Svårigheterna i projektet har funnits både vad det gäller de tekniska delarna samt genomförandet av nödvändiga åtgärder. För närvarande pågår ett intensivt arbete med att säkerställa kvaliteten i anläggningarna samt hur detta påverkar totalkostnaden och tidplanen för projektet. Förvaltningens viktigaste tillgång och resurs är våra medarbetare. Oroande är att när vi nu får tillgång till statistiken över sjukfrånvaron ser vi att frånvaron pendlar på en lite för hög nivå. Vi följer noggrant statistiken och framförallt tar vi aktivt tag i arbetet med att få ner sjukfrånvaron. Utöver diskussioner i chefsgrupperna på förvaltningen om åtgärder, både individuella och i grupp, har vi också tagit fram en ny rutin för vår rehabiliteringsprocess. Vi kommer också fortsatt jobba med både friskvårdssatsningar och hälsofrämjande insatser. Arbetet med att försöka vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för att både behålla medarbetare men även för att kunna vara lyckosam vid rekryteringar av nya medarbetare. Ett led i att försöka ha en attraktiv arbetsplats är att vi nyligen genomfört en utbildningsresa med alla medarbetare på förvaltningen till Linköping under två dagar. Syftet med resan var att lära av andra och ta del av kunskap och erfarenheter som andra kommuner fått som är aktiva i samhällsplanering och samhällsbyggande. Ett annat syfte med resan var att knyta band med varandra för förbättrad samarbetsanda och förstärkt vi-känsla. Reflektionerna och kommentarerna under och efter resan var överlag mycket positiva vilket känns bra inför 3

8 kommande utmaningar i kommunens samhällsbyggande och i arbetet med att fortsatt vara en tillväxtkommun. 2. Ekonomi Det är ytterst svårt att beskriva periodens resultat eftersom kommunens tidrapporteringssystem alltjämt inte fungerar som det ska. Sedan kommunen uppdaterade sitt ekonomisystem har hamn- och gatuförvaltningen funnit flertalet fel i tidsredovisningen. Några av dessa är åtgärdade, men flera fel återstår. Det medför att det ekonomiska resultatet inte är rättvisande för perioden. Problemen har funnits under i stort sett hela 2017 och mycket har inte hänt för att de skall lösas. Hamn- och gatunämnden har två separata redovisningsenheter - en för gata/park som huvudsakligen är kommunbidragsfinansierad och en för hamnverksamheten som är en resultatenhet utan kommunal skattefinansiering. Dessa följs upp separat. 3.1 Periodens resultat gata/park Hamn- och gatunämnden redovisar nettokostnader motsvarande tkr för perioden januari-september. För samma period föregående år var utfallet tkr (justerat för nedskrivningen av det bokförda värdet på de belysningsanläggningar som försåldes till VEAB var utfallet tkr). Jämfört med det justerade resultatet 2016 har nettokostnaderna ökat med ca tkr. Det finns flera förklaringar till att nettokostnaderna ökat. En del av förklaringen är av mer redovisningsteknisk karaktär och handlar om att det under perioden 2016 fanns upplupna kostnader som inte redovisades i periodresultatet. Den största förklaringen är dock att nettokostnaderna de facto ökat. Kostnaderna för offentlig belysning har ökat som en följd av ett högre pris och mer omfattande arbete med förnyelse av belysningsanläggningarna. Dessutom har antalet belysningspunkter ökat som en följd av nya investeringsanläggningar och nya exploateringsområden. Periodens kostnader för toppbeläggning har varit högre jämfört med samma period 2016 som en följd av att fler arbeten utförts under perioden. Utöver asfalteringsarbeten i centrum har förvaltningen utfört toppbeläggningsinsatser i Bua, Tvååker och Träslövsläge som en följd av den tillfälliga satsningen från kommunfullmäktige (1 000 tkr). Konsultkostnaderna gällande olika trafikrelaterade frågor har ökat jämfört med samma period föregående år det som belastat resultatet är t ex promemoria gällande omledning cykel vid byggarbetsplatser, förstudien för norra stadsområdet samt implementering av ett nytt trafiksimuleringsverktyg. Kostnaderna har också ökat jämfört med samma period 2016 som en följd av att nämnden sedan juli månad erlägger lokalhyra för p-huset i kvarteret Trädgården. Kapitalkostnaderna har för perioden ökat med ca 900 tkr som en följd av de investeringsanläggningar som avslutades 2016 och som nu genererar kostnader för avskrivning och internränta. 4

9 Gällande intäkterna som kommer från tidredovisningen när projektledare, trafikplanerare, landskapsarkitekter, parkarbetare och anläggningsarbetare fördelar tid både mot egna verksamheter, projekten eller andra kunder så är det ytterst svårt att följa resultatet. I kommunens uppdaterade tidredovisningssystem finns i dagsläget helt enkelt inget sätt att följa upp intäkterna på individnivå vilket medför att det är svårt att göra intäkts- och avvikelseanalyser. När resultatet följs upp för perioden januari-september är intäkterna lägre för projektavdelningen, trafikavdelningen och avdelning offentliga rummet jämfört med samma period 2016 trots att personalkostnaderna i stort sett är oförändrade. Förvaltningen analyserar orsaker och göra löpande stickprovskontroller i tidredovisningssystemet för att försöka säkerställa att systemet exporterar korrekt data till ekonomisystemet. Likaså följer förvaltningen kontinuerligt upp antalet fördelade timmar mot egna verksamheter, mot projekten och mot andra kunder. Gällande timpengsverksamheten för drift- och anläggningsavdelningen ser vi en svag intäktsökning (250 tkr) jämfört med samma period föregående år. Dessvärre har nettoresultatet försämrats jämfört med föregående år eftersom personalkostnaderna och övriga kostnader ökat med tkr. Eftersom avdelningen förstärkts med nyanställda parkoch anläggningsarbetare borde intäktsökningen varit högre åren emellan. Detta är något förvaltningen löpande analyserar. En felkälla kan dessvärre vara det nya tidrapporteringssystemet som i skrivande stund är svårt att förlita sig på. Dessvärre är korttidssjukfrånvaron jämförelsevis hög på avdelnings drift- och anläggning vilket påverkar intäkterna påtagligt samtidigt som det får negativa effekter för verksamheten liksom ekonomin eftersom förvaltningens timpriser baseras på en viss volym fördelade timmar per individ. Ett arbete bestående av nya rutiner och fler insatser pågår för att minska sjukfrånvaron. För perioden har nämnden vissa verksamheter som redovisar lägre nettokostnader jämfört med samma period föregående år. En sådan verksamhet är vinterväghållningen som redovisar lägre nettokostnader som en följd av färre halkbekämpningsinsatser jämfört med samma period förra året. Eftersom det inte betalas ut och kostnadsförs några bidrag till enskilda utfarter under 2017 är även dessa redovisade kostnader lägre jämfört med förra året. Nettokostnaderna för drift, underhåll och tillsyn av kommunens lekplatser har varit lägre jämfört med samma period föregående år. De interna mantimmarna liksom inköp av utrustning har varit lägre i år, men under oktober-december kommer en del insatser att utföras. Gällande verksamhet offentlig utsmyckning redovisar nämnden lägre nettokostnader jämfört med samma period föregående år som en följd av att det under 2016 var en hel del kostnader förknippat med nya parkbänkar och blomsterurnor. Intäkterna för upplåtelser av offentlig plats har ökat kraftigt jämfört med föregående år. Dels har det att göra med att förvaltningen under 2017 förbättrat sina faktureringsrutiner, men ökningen förklaras också av ett antal större byggbelamringar. Gällande skötseln av de offentliga toaletterna har nettokostnaderna reducerats eftersom förvaltningen inte gjort lika omfattande underhållsarbeten under Glädjande är också att växthusen visar ett bättre ekonomiskt resultat jämfört med samma period Något högre intäkter liksom lägre kostnader för reparationer har bidragit till ett starkare nettoresultat. 5

10 Tabell utfall driftramen (gata/park) Verksamhet Netto Budget HAMN- OCH GATUNÄMND LEDNING OCH ADMINISTRATION GATOR OCH VÄGAR Gatuunderhåll/beläggning Vinterväghållning Offentlig belysning Parkering Föreningar och samfälligheter Dagvatten ej samfälligheter Gröna ytor trafikområden Kapitalkostnader PARK OCH ALLMÄN PLATS Salutorg Offentlig plats Utomhusbad Motionsspår Offentliga toaletter Lekplatser Finpark Bostadsnära park Offentlig utsmyckning Städning Parkservice Kapitalkostnader MYNDIGHETSUTÖVNING VATTENVÅRDSÅTGÄRDER GETTERÖNS FLYGPLATS INDUSTRISPÅR BUSSTRAFIK 0 0 PROJEKT O DRIFTSAVDELNING PÅGÅENDE ARBETEN SUMMA HAMN- O GATUNÄMND

11 3.2 Periodens resultat hamnverksamheten Hamnavdelningen redovisar ett överskott motsvarande tkr för perioden. Fartygsintäkterna har ökat jämfört med förra året, bland annat som en följd av ett en ny containerlinje tillkommit. Periodresultatet har belastats med tkr för renoveringskostnader gällande snekajen. Redan andra halvåret 2017 börjar effekterna av stadsutvecklingsprojektet att påverka hamnekonomin. Då skall nämligen Almer oil avveckla sin verksamhet vid industrihamnen vilket påverkar avdelningens intäkter negativt med 100 tkr för 2017 och 200 tkr för Eftersom kundens avetablering inte är slutförd kommer hamnavdelningen fakturera även för vissa månader under andra halvåret Under hösten 2017/våren 2018 planerar hamnavdelningen att ta fram en underhållsplan för Varbergs innerhamn och Träslövsläges fiskehamn. Detta för att både på kort och lång sikt säkra att anläggningarna har god status samt att underlätta kommande budget- och planeringsförutsättningar. En väsentlig fråga som fortfarande inte har gått helt i mål gäller kajskadan i Farehamnen som inträffade våren Då kommunens försäkring inte fullt ut täckte de kostnader som återställningsarbetena orsakade uppstod en differens mellan fakturerat belopp och av försäkringsbolaget inbetalat belopp. Kommunen har förhandlat med motpartens försäkringsbolag och dessa förhandlingar slutade med att kommunen får täckning för 85 % av kostnaderna som försäkringen inte täckte. Detta skapar en negativ resultateffekt på ca 250 tkr. Diskussioner pågår inom kommunkoncernen gällande vilken aktör som ska bära den här kostnaden. 7

12 Tabell utfall hamnavdelningen Hamnavdelningen Intäkter Kostnader Nettoresultat Budget Handelshamn Förvaltningsområde Upplagsytor Bogsering Färjeläge Färjeläge Farled Farled HHVAB Farled Stena line Varbergs innerhamn Kajer o förhyrda båtplats Gästhamn med servicehus Träslövsläges fiskehamn Kajer o förhyrda båtplats Ställplatser Träslövsläge Farled Upplagsytor Övriga verksamheter Arbetsavdelning Externa arbeten Administration Ställplatser Naturum Summa

13 3.3 Prognos helårsutfall gata/park Helårsprognosen är ett nollresultat gällande gata/park. Det återfinns dock en del verksamheter vars resursförbrukning bedöms avvika från helårsbudget. Prognosen är att kostnaderna för vinterväghållning kommer vara lägre än budgeterat som en följd av den milda vintern. Bedömningen är att verksamheten trafikområden gröna ytor kommer visa ett överskott jämfört med budget som en följd av att avdelning drift och anläggning prioriterat arbetet i bostadsnära park. Som en följd av att avdelningen tidigare år prioriterat arbetet med trafikområden gröna ytor är underhållsskulden i dagsläget lägre vilket har inneburit att de interna mantimmarna i högre utsträckning kunnat nyttjas på andra verksamheter. Gällande grönyteskötseln på vägföreningar bedöms kostnaderna överskrida budget bland annat som en följd av dräneringsjobb i Veddige. Gällande kommunens finparker kommer en hel del återplantering att utföras som en följd av tidigare års almsjuka. Som en följd av låga grundvattennivåer har VIVAB rekommenderat drift- och anläggning att hämta vatten på reningsverket och sköta bevattning manuellt istället för automatiskt. Den här hanteringen blir kostnadsdrivande. Den nya gröneyteupphandlingen gällande gräsklippning för med sig högre kostnader än tidigare år. Detta belastar budgeten för vägföreningar eftersom förvaltningen sköter större delarna av centrala Varberg i egenregi. Gällande upparbetade investeringsutgifter i vissa investeringsprojekt pågår förnärvarande diskussioner om projektens fortsatta framdrift. Hamn- och gatunämnden har genom sitt budgetförslag föreslagit att upparbetade utgifter för Teaterplatsen (45 tkr) driftförs på årets resultat. För närvarande finns dessutom ett beslutsförslag till kommunstyrelsen om att avsluta projektet Multiparken och att hamn- och gatunämnden får driftföra nedlagda medel (786 tkr) på årets resultat. Hanteringen av frågan är anmärkningsvärd eftersom kommunstyrelsen föreslås avsluta ett projekt som hamn- och gatunämnden tidigare fått budgetbeslut på, och därtill föreslår att hamn- och gatunämnden får hantera upparbetade utgifter på årets resultat. 3.4 Prognos helårsutfall hamnverksamheten Hamnverksamheten prognostiserar ett överskott motsvarande tkr. Med nuvarande ekonomiska modell och fördelningar i roller och ansvar hade hamnverksamheten visat ett överskott på ca tkr om det inte vore för pågående kajreparationer i gästhamnen. Anledningen till att förvaltningen prognostiserar ett överskott på tkr trots att periodens resultat är väsentligt högre beror på att det tillkommer en del kostnader under oktoberdecember. Det finns en risk att hamnavdelningen får hantera den sista delen av totalkostnaden för att återställa kajen efter kajskadan. Kostnader för framtagandet av en underhållsplan kommer att belasta resultatet liksom underhållsarbeten gällande fogning av stenkajen i Varbergs innerhamn. Ett arbete pågår dessutom med att renovera lotsstugan utmed innerhamnpiren vilket belastar resultatet med interna mantimmar och inköp av material. De närmsta åren står hamnavdelningen inför stora förändringar eftersom Stena line försvinner från Varberg i mitten av Intäkterna från Stena line både vad gäller verksamhet färjeläge och verksamhet farled är en väldigt väsentlig del av den totala hamnekonomin. När de nya pirhuvudena är färdigställda kommer även kapitalkostnaderna (avskrivning och internränta) öka kraftigt för verksamhet farled. Under byggnationen av Varbergs tunneln, och framförallt när den nya skogshamnen är färdigställd försvinner även stora områden som hamnavdelningen för närvarande hyr ut som 9

14 upplagsytor. Även upplagsytorna är en väsentlig del av hamnekonomin vilket måste beaktas i kommande budgetprocesser och vid förändringar i roller och ansvar för handelshamnen. 10

15 3.5 Investeringar För perioden har hamn- och gatunämnden upparbetade investeringsutgifter motsvarande tkr jämfört med årets investeringsbudget på tkr. Helårsprognosen för 2017 är på tkr. Gällande avvikelser så handlar det framförallt om förstärkning av fästningspiren och renoveringen av hamnens pirhuvud. Avseende förstärkningen av fästningspiren så visar de fördjupade geotekniska undersökningarna att det inte behövs förstärkningsåtgärder i den utsträckning som tidigare befarats. Det innebär att projektprognosen är på 620 tkr. Avseende renoveringen av hamnens pirhuvud så är bedömningen att projektet först avslutas 2018 och att prognosen för årets resursförbrukning är på tkr. Tidplanen påverkas av när utrustningen för jetinjekteringen finns tillgänglig för projektet. Arbetena beräknas avslutas under 2018 (se även ytterligare text under förvaltningschefen har ordet). Gällande ombyggnation av korsningar finns vissa tidsavvikelser, där delprojektet Trävslövsvägen/Österängsvägen först börjar byggas tidigast 2018 som en följd av att en ny detaljplan måste antas. Gällande delprojektet Magasinsgatan/Trädlyckevägen måste byggnationen anpassas efter VIVAB:s ledningsomläggningar vilket medför att byggnation sannolikt först startar hösten Däremot är det snart byggstart för delprojektet Kattegattvägen/Södra vägen där upphandling och tilldelningsbeslut är klart. Detta innebär sammantaget att prognosen är att tkr upparbetas under jämfört med en budget på tkr. Gällande projekt Brunnsparken där byggstart var september 2017 prognostiseras att tkr av årets budget inte upparbetas utan överförs till Byggnationen av Tvååker central park blir tidsfördröjd som en följd av föroreningar i marken. Markägaren, det vill säga kommunstyrelsen, ansvarar för marksanering och har anlitat hamn- och gatuförvaltningen för att projektleda uppdraget. Arbetet pågår under hösten Därefter kan arbetat med byggnation av den centrala parken intensifieras. Gällande projekt offentliga toaletter är prognosen att 940 tkr kommer att upparbetas under Toalettbyggnaden som avses är Brunnsparken och leverans är planerad till våren 2018 för att passa ihop med upprustningen av Brunnsparken. Gällande projekt cykel - bygg om och bygg nytt är prognosen tkr vilket betyder att tkr överförs till Orsaken är att vissa sträckor måste projekteras under hösten för att sedan kunna byggas under våren

16 Tabell utfall investeringsbudget Projekt Nettoutgift Budget 2017 Prognos 2017 Avvikelse 2017 Projektbudget Projektprognos Omb. av korsningar Brunnsparken Smärre centrumåtgärder Lekplatser Omb. Norrgatan Tvååker, cent. park Mötesplatser serviceorter Ungdomslek på landsbygd Utveckling badplatser Strandpromenaden Motionsspår Gröna huvudstråk Kvarteret Kilen Varbergsflygplats Beläggningsarbeten Offentliga toaletter Offent.toaletter service Förstär. Fästningspiren Tenaljen Oklart Oklart Fästningsbadet Teaterplatsen Hundrastgårdar Innerhamnen- Fästningsomr Trädförnyelse Ram för verks. invest Bulleråtgärder Omskyltn. Rätt fart Kollektivtrafikåtgärder Trafikmiljöåtgärder Trafikvägvisning centrum Beläggning GC-vägar Cykel - om och nytt Cykelåtgärder Tillgänglighetsåtg.enl.pl Gc Västra Vallgatan Cykel- service Veddige, gc-väg Södra Näsvägen gc-väg Kattegattleden Belysning GC-vägar Arbetsmaskiner parkavdeln Utv. Innerhamn o Träslövs Affärsbehov hamn Pirhuvud Renovering Tullhus Ombyggnad Östra Hamnvägen Naturvall Summa

17 3.6 Exploateringar För perioden redovisar hamn- och gatunämnden exploateringsutgifter motsvarande tkr jämfört med tkr motsvarande period föregående år. Precis som för investeringarna görs projektspecifika uppföljningar efter april, augusti och december. 13

18 Projekt Utfall Kv. Trädgården Kv. Atle Kv. Malmen Svärdfisken 29 (E1) Kvarnliden Svärdfisken, E Bålverket 4 o Lektorn 8, del av Björnen Brunnsberg Träslöv 8: Träslöv, Nygrannes Träslöv, Kapellgatan (VH) Arboretum 2 Träslöv 9:8 m Breared Jonstaka/Österleden Kv. Alunskiffern (Breared Träslövsläge, Skotvägen 0 Grytåsvägen m.fl Öster, Ankarskolan Tvååker, Stenen Tvååker, Smeakalles äng Tvååker, Bjällemad Tvååker, Smeakalles, E Munkagård 1: Himle, N Lantmannavägen Södra Trönninge Trönningenäs, inre delen Göingegården Hallagården,Trönninge 7: Trönningenäs 5:29, A Göingegården, E Hansegården/Gröningagård Trönninge, Norr Pilgatan Trönningenäs (Etikhus) Trönninge N Pilgatan E Bläshammar 2:12 (Skanska) Pilgatan väg Bua, Kvarndammsvägen Bua Hamnplan Kv Hajen Holmagärde Tändstiftet Summa

19 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) 5. Hamn- och gatunämndens sammanträdestider 2018 Dnr: HGN 2017/0588 Handläggare: Oskar Reinholdsson Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 86 Dnr HGN 2017/0588 Hamn- och gatunämndens sammanträdestider 2018 Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämndens arbetsutskott beslutar 1. anta följande sammanträdestider för arbetsutskottet 2018: 12 februari, 12 mars, 9 april, 7 maj, 4 juni, 3 september, 1 oktober, 5 november, samt 3 december 2. arbetsutskottets sammanträden startar kl föreslå att hamn- och gatunämnden beslutar anta följande sammanträdestider för 2018: 26 februari, 26 mars, 23 april, 21 maj, 18 juni, 17 september, 15 oktober, 19 november, samt 17 december 4. föreslå att hamn- och gatunämnden beslutar att nämndens sammanträden startar kl Beskrivning av ärendet Hamn- och gatuförvaltningen har tagit fram ett förslag för 2018 års sammanträdestider för hamn- och gatunämnden respektive arbetsutskottet. HGN AU HGN 12 februari 26 februari 12 mars 26 mars 9 april 23 april 7 maj 21 maj 4 juni 18 juni 3 september 17 september 1 oktober 15 oktober 5 november 19 november 3 december 17 december

20 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Såväl arbetsutskottets som nämndens sammanträden föreslås starta kl Beslutsunderlag Hamn- och gatuförvaltningens beslutsförslag 25 september Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen

21 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Dnr: HGN 2017/ Handläggare: Oskar Reinholdsson Dokument: Beslutsförslag till hamn- och gatunämnden Hamn- och gatunämndens sammanträdestider 2018 Förslag till beslut Hamn- och gatunämndens arbetsutskott beslutar 1. anta följande sammanträdestider för arbetsutskottet 2018: 12 februari, 12 mars, 9 april, 7 maj, 4 juni, 3 september, 1 oktober, 5 november, samt 3 december 2. arbetsutskottets sammanträden startar kl föreslå att hamn- och gatunämnden beslutar anta följande sammanträdestider för 2018: 26 februari, 26 mars, 23 april, 21 maj, 18 juni, 17 september, 15 oktober, 19 november, samt 17 december 4. föreslå att hamn- och gatunämnden beslutar att nämndens sammanträden startar kl Beskrivning av ärendet Hamn- och gatuförvaltningen har tagit fram ett förslag för 2018 års sammanträdestider för hamn- och gatunämnden respektive arbetsutskottet. HGN AU HGN 12 februari 26 februari 12 mars 26 mars 9 april 23 april 7 maj 21 maj 4 juni 18 juni 3 september 17 september 1 oktober 15 oktober 5 november 19 november 3 december 17 december Såväl arbetsutskottets som nämndens sammanträden föreslås starta kl Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Oskar Reinholdsson

22 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Förvaltningschef Verksamhetsutvecklare Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

23 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) 6. Uppföljning av intern kontroll - Badvattenkvalitet Dnr: HGN 2017/0089 Handläggare: Oskar Reinholdsson Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 87 Dnr HGN 2017/0089 Uppföljning av intern kontroll - Badvattenkvalitet Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. godkänna redovisning av uppföljning gällande badvattenkvalitet. Beskrivning av ärendet Enligt hamn- och gatunämndens plan för intern kontroll för 2017 ska förvaltningen genomföra en uppföljning gällande badvattenkvaliteten efter sommarsäsongen. Förvaltningen ansvarar för att utföra provtagning av badvattnet enligt uppdrag samt åtgärder och märkning vid förekomst av otjänligt badvatten. En sammanställning av resultaten rapporteras därefter till nämnden. Hamn- och gatunämnden beslutade 17 oktober 2016, 100, att föreslå kommunstyrelse respektive kommunfullmäktige att utreda och åtgärda dagvattenflöden och havsströmmar i området kring Björkäng. Detta då provtagning av badvattenkvaliteten i Björkängs havsbad med jämna mellanrum visar en undermålig badvattenkvalitet sedan ett antal år tillbaka. Vid underkänt resultat åläggs kommunen från EU och Havs- och vattenmyndigheten (HAV) att skylta och i övrigt informera allmänheten om den underkända badvattenkvaliteten. För att närmare undersöka orsakerna till den sämre badvattenkvaliteten vid Björkäng har förvaltningen i år tagit prover i tre flöden som rinner ut vid badstrandens närhet Tvååkers kanal, Dagvatten Norr samt Törlan på uppdrag av samhällsutvecklingskontoret och kommunekologen. Kommunekologen har själv tagit ytterligare prov längre uppströms i dessa flöden. Resultaten av de proverna redovisas inte här, men kort kan sägas att de proverna har haft dåliga resultat överlag. Försäsongsprovet togs i år 9 juni på samtliga badplatser. Mellan 22 juni och 21 augusti togs prover varje vecka, varannan gång på de södra respektive norra

24 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) badplatserna. Sammanlagt tas prover vid 25 av kommunens badplatser, 22 havsbad samt 3 insjöbad. Under året har 139 prover samt 6 omprover tagits, totalt 145 prover. Av de 139 proverna har 126 varit tjänliga utan anmärkning. På följande badplatser har proverna visat en badvattenkvalitet som varit otjänlig respektive tjänlig med anmärkning: Otjänligt vid 2 tillfällen: Björkäng. Otjänligt vid ett tillfälle: Sanddamm. Tjänligt med anmärkning vid 4 tillfällen: Stråvalla. Tjänligt med anmärkning vid 3 tillfällen: Södra Näs. Tjänligt med anmärkning vid ett tillfälle: Videberg, Kärra södra, Träslövsläge, Kagabäcken, Björkäng. För varje prov som varit otjänligt har det tagits omprov. Vid Björkäng har omprov även tagits vid tjänligt med anmärkning. Omproven har varit tjänliga utom ett vid Björkäng som visade tjänligt med anmärkning. I det fallet visade det andra omprovet tjänligt. I samband med proverna har förvaltningen vidtagit åtgärder och märkning vid förekomst av otjänligt badvatten. Beslutsunderlag Hamn- och gatuförvaltningens beslutsförslag 25 september Protokollsutdrag: -

25 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Dnr: HGN 2017/ Handläggare: Oskar Reinholdsson Dokument: Beslutsförslag till hamn- och gatunämnden Uppföljning av intern kontroll - Badvattenkvalitet Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. godkänna redovisning av uppföljning gällande badvattenkvalitet. Beskrivning av ärendet Enligt hamn- och gatunämndens plan för intern kontroll för 2017 ska förvaltningen genomföra en uppföljning gällande badvattenkvaliteten efter sommarsäsongen. Förvaltningen ansvarar för att utföra provtagning av badvattnet enligt uppdrag samt åtgärder och märkning vid förekomst av otjänligt badvatten. En sammanställning av resultaten rapporteras därefter till nämnden. Hamn- och gatunämnden beslutade 17 oktober 2016, 100, att föreslå kommunstyrelse respektive kommunfullmäktige att utreda och åtgärda dagvattenflöden och havsströmmar i området kring Björkäng. Detta då provtagning av badvattenkvaliteten i Björkängs havsbad med jämna mellanrum visar en undermålig badvattenkvalitet sedan ett antal år tillbaka. Vid underkänt resultat åläggs kommunen från EU och Havs- och vattenmyndigheten (HAV) att skylta och i övrigt informera allmänheten om den underkända badvattenkvaliteten. För att närmare undersöka orsakerna till den sämre badvattenkvaliteten vid Björkäng har förvaltningen i år tagit prover i tre flöden som rinner ut vid badstrandens närhet Tvååkers kanal, Dagvatten Norr samt Törlan på uppdrag av samhällsutvecklingskontoret och kommunekologen. Kommunekologen har själv tagit ytterligare prov längre uppströms i dessa flöden. Resultaten av de proverna redovisas inte här, men kort kan sägas att de proverna har haft dåliga resultat överlag. Försäsongsprovet togs i år 9 juni på samtliga badplatser. Mellan 22 juni och 21 augusti togs prover varje vecka, varannan gång på de södra respektive norra badplatserna. Sammanlagt tas prover vid 25 av kommunens badplatser, 22 havsbad samt 3 insjöbad. Under året har 139 prover samt 6 omprover tagits, totalt 145 prover. Av de 139 proverna har 126 varit tjänliga utan anmärkning. På följande badplatser har proverna visat en badvattenkvalitet som varit otjänlig respektive tjänlig med anmärkning:

26 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Otjänligt vid 2 tillfällen: Björkäng. Otjänligt vid ett tillfälle: Sanddamm. Tjänligt med anmärkning vid 4 tillfällen: Stråvalla. Tjänligt med anmärkning vid 3 tillfällen: Södra Näs. Tjänligt med anmärkning vid ett tillfälle: Videberg, Kärra södra, Träslövsläge, Kagabäcken, Björkäng. För varje prov som varit otjänligt har det tagits omprov. Vid Björkäng har omprov även tagits vid tjänligt med anmärkning. Omproven har varit tjänliga utom ett vid Björkäng som visade tjänligt med anmärkning. I det fallet visade det andra omprovet tjänligt. I samband med proverna har förvaltningen vidtagit åtgärder och märkning vid förekomst av otjänligt badvatten. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Jenny Bergström Avdelningschef Drift och anläggning Protokollsutdrag

27 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) 7. Uppföljning av intern kontroll - Beredskap och kapacitet vinterväghållning Dnr: HGN 2017/ Handläggare: Joakim Malmberg Dokument: Beslutsförslag Uppföljning av intern kontroll - Beredskap och kapacitet vinterväghållning Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. godkänna redovisning av uppföljning gällande beredskap och kapacitet vinterväghållning. Beskrivning av ärendet Som en punkt i nämndens interna kontrollplan för 2017 ingår det att följa upp vinterväghållningen. Det som ska utvärderas och analyseras är avstämningen mot checklistan över arbetsmoment inför vintersäsongen samt kapaciteten att klara vinterväghållningen utifrån de tre resurserna; egen personal, egen vagnpark och kapacitet på marknaden. Avstämning mot checklistan Inför vintersäsongen går drift- och anläggningsavdelningen igenom en checklista för att kontrollera och säkerställa att alla moment kommer att fungera under vintersäsongen samt att alla handlingar är uppdaterade utifrån rådande förutsättningar. Detta utgör ett omfattande och viktigt jobb för att rutinerna ska fungera under säsongen. Exempel på dokument som är viktiga att gå igenom och uppdatera är instruktion till jourhavande arbetsledare, telefonnummer till entreprenörer, kartor, förarlistor och beredskapslistor. En annan viktig förberedelse är att se till att kartorna är uppdaterade så att nya bostadsområden är inkluderade. Tillgången till snökäppar och sand inventeras. Drift- och anläggning började i september att gå igenom de olika punkterna i checklistan och fortsätter med detta arbete under oktober. Den största farhågan beträffande checklistan har varit att entreprenören som ansvarar för plogbilstur 1 (lastbilstur 1) enligt gällande avtal inte gett besked om vederbörande accepterat att bistå förvaltningen under vintersäsongen 2017/2018. Den 26/9 lämnade dock entreprenören positivt besked och därmed har förvaltningen fått klartecken från entreprenörerna som ansvarar för de tre plogbilsrundorna under denna

28 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) kommande säsong. Sett över kommande flerårsperiod är dock läget högst oklart. I övrigt löper avstämningen mot checklistan på enligt plan. Egen personal Beträffande egen personal har avdelning drift- och anläggning alltid en arbetsledare och en park/anläggningsarbetare som jourhavande under vintersäsongen. Jourhavande arbetsledare gör, med utgångspunkt i beslutade riktlinjer, en bedömning om vederbörande skall kalla ut entreprenörer och egen personal. Gällande den egna personalen så finns det alltid under vintersäsongen ca 15 medarbetare som kan kallas in. Under ordinarie arbetstid kan ytterligare medarbetare ställa om i sina arbetsuppgifter för att arbeta med vinterväghållning. Egenregiverksamheten ansvarar för snöröjning och sandning av GC-vägar, övergångsställen och busshållplatser. Förvaltningen sköter ingen vinterväghållning av körbanor i egenregi. Förvaltningen gör bedömningen att det finns en tillräcklig beredskap och kapacitet beträffande egen personal. Egen vagnpark Gällande den egna vagnparken har förvaltningen tillgång till fyra större traktorer och nio mindre. Med dessa sköter förvaltningen snöröjning och halkbekämpning av GC-vägar i centrala Varberg. Beträffande traktorer gör förvaltningen bedömningen att kapaciteten är tillfredsställande, men egenregiverksamheten riskerar att bli ytterst sårbar utan tillgång till en lastbil. Utifrån nuvarande kvalitetsnivå fungerar det inte att snöröja och halkbekämpa de större vägarna (bussgator) med traktorer. Problemet är att kapaciteten både vad gäller plogning och sandning är avsevärt mycket lägre med en traktor än med en utrustad lastbil. Därmed riskerar arbetet med att snöröja och halkbekämpa ta väsentligt mycket längre tid vilket leder till samhällsekonomiska kostnader och konsekvenser för framkomligheten. Marknaden Gällande vinterväghållning upphandlar förvaltningen all snöröjning och halkbekämpning av körbanor. Ansvarsfördelningen och åtagandena mellan de externa entreprenörerna ser ut enligt nedan: De största vägarna (genomfartsleder) Här ansvarar den entreprenör som är upphandlad av Trafikverket för snöröjning och halkbekämpning. Detta gäller i huvudsak Österleden, Västkustvägen och Värnamovägen. Denna del av den upphandlade vinterväghållningen har fungerat tillfredsställande de senaste åren och förvaltningens bedömning är att beredskapen och kapaciteten är tillfredsställande. Större vägar i centrum (bussgator) Här ansvarar upphandlade entreprenörer för tre lastbilsrundor. Gällande dessa större vägar fungerar det inte ändamålsenligt att snöröja och halkbekämpa med hjälp av traktorer. Kapaciteten är helt enkelt för begränsad vilket leder till att

29 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) arbetet tar betydligt längre tid. Detsamma gäller om förvaltningen enbart har tillgång till exempelvis två lastbilar. I och med att lastbilsrundorna blir betydligt mer omfattande med endast två lastbilar kan det innebära att arbetet tar tio timmar jämfört med sex timmar. Förutom ansvaret för snöröjning och halkbekämpning av bussgatorna ansvarar dessa entreprenörer för att halkbekämpa lokalgatorna inne i centrala Varberg. Gällande marknaden har det varit problematiskt för förvaltningen att hitta entreprenörer som är beredda att bistå med sina lastbilstjänster. Så sent som den 26/9 lämnade entreprenören som ansvarar för en av lastbilsrundorna positivt besked och därmed har förvaltningen fått klartecken från entreprenörerna som ansvarar för de tre plogbilsrundorna inför vintersäsongen 2017/2018. Förvaltningen känner emellertid en påtaglig oro inför kommande vintersäsonger. Med anledning av detta har hamn- och gatunämnden ställt sig bakom en framtagen förstudie gällande inköp av lastbil för att ha en egen grundkapacitet, men när detta beslutsförslag skrivs har ärendet ännu inte behandlats av kommunfullmäktige. Lokalgator i centrum (samt Tvååker, Bua och Träslövsläge) Här ansvarar flera olika upphandlade entreprenörer för totalt 13 olika geografiska områden. Ansvaret är att snöröja lokalgator med hjälp av traktorgrävare, lastmaskin/hjullastare eller annat likvärdigt fordon (i centrum ingår ej halkbekämpning då lastbilarna ansvarar för detta efter att de är klara med bussgatorna) Dessa gällande avtal löper ut november 2018 vilket innebär att förvaltningen måste gå ut med ny upphandling under nästa år. Det här upplägget har fungerat väl, men förvaltningen uttrycker en viss oro för de nya upphandlingarna som skall göras under Det finns en risk att intresset på marknaden för dessa åtaganden är begränsat med tanke på det förväntade trycket på anläggningsbranschen och transportföretagen vid kommande infrastruktursatsningar i regionen. Detta kan leda till att förvaltningen totalt sett har en för begränsad beredskap och kapacitet inför kommande vintersäsonger. Sammanfattande analys av beredskap och kapacitet Den sammanfattande bedömningen av kapaciteten för vinterväghållning är att den är relativt god. Med hjälp av egen personal, egen vagnpark och framförallt externa resurser på marknaden kan förvaltningen med relativt kort inställelsetid hantera snöröjning och halkbekämpning. Det finns emellertid en påtaglig oro framförallt vad gäller de lastbilsrundor som sköter vinterväghållningen av bussgatorna i centrala Varberg (och halkbekämpningen av lokalgatorna i centrum). Under de senaste åren har det blivit allt svårare för förvaltningen att finna entreprenörer som är intresserade av dessa åtaganden. Då förvaltningen inte har tillgång till en egen lastbil finns ingen grundkapacitet att klara snöröjning och halkbekämpning av bussgatorna. På flerårsbasis kan det här bli ett stort problem.

30 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Bedömningen från förvaltningen är även att det kan bli svårt att finna entreprenörer som är intresserade av att snöröja lokalgatorna i centrala Varberg. Detta bedöms i nuläget inte som ett lika stort problem som det begränsade utbudet av lastbilar eftersom förvaltningen har adekvata fordon för att snöröja lokalgatorna. Ekonomi och verksamhet Vinterväghållning är en viktig del av hamn- och gatunämndens basverksamhet. Oavsett om det gäller snöröjning, halkbekämpning eller sandupptagning är det tydligt att verksamheten berör många kommuninvånare. Hamn- och gatuförvaltningen ansvar på detta område är omfattande i och med att förvaltningen ansvarar för hela centrala Varberg, genom driftavtal även för Tvååker, Bua och Träslövsläge samt även för sandupptagningen i stora delar av kommunen. Utöver det bistår förvaltningen många privatpersoner med vinterväghållning av gångbanor samt andra kommunala aktörer med vinterväghållning kring fastigheter. Verksamheten präglas till stora del av höga fasta kostnader för beredskap, personal och fordon vilket leder till att större delen av budgeten upparbetas även de år med jämförelsevis lite snö. De år som de snöar mer är det svårt att uppnå budgetbalans. Detta riskerar, vilket även SKL påtalat i en rapport, att budgeten för gatuunderhåll får användas för att reglera underskott i budgeten för vinterväghållning. Det riskerar att bygga upp en underhållsskuld på vägnätet. Om utbudet på marknaden alltjämt fortsätter att vara begränsat riskerar dessutom kommande upphandlingar att innebära ökade kostnader såväl gällande fast beredskapsersättning som rörliga timersättningar. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Tomas Kaspersson Avd. chef drift och anläggning Protokollsutdrag

31 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) 8. Uppföljning av intern kontroll - God barmarksrenhållning Dnr: HGN 2017/ Handläggare: Joakim Malmberg Dokument: Beslutsförslag Uppföljning av intern kontroll - God barmarksrenhållning Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. godkänna redovisning av uppföljning gällande god barmarksrenhållning. Beskrivning av ärendet Som en punkt i nämndens interna kontrollplan för 2017 ingår det att följa upp barmarksrenhållningen. Det som ska utvärderas och analyseras är kapaciteten att klara barmarksrenhållningen utifrån de tre resurserna; egen personal, egen vagnpark och kapacitet på marknaden. Egen personal I dagsläget har förvaltningen fyra personer med aktuell kompetens att köra sopmaskin. Enligt förvaltningens bedömning är det tillräckligt i nuläget, men förvaltningen överväger att eventuellt lära upp ytterligare någon medarbetare. Egen vagn/maskinpark Förvaltningen har i dagsläget tillgång till egna sopmaskiner vilka används till att sköta barmarksrenhållningen på gång- och cykelvägar huvudsakligen i centrala Varberg. Maskinparken har uppdaterats och anpassats utifrån det uppdrag som finns nu och även framgent. Därmed har förvaltningen en fungerade egen maskinpark för att klara barmarksrenhållningen. Kapacitet på marknaden I dagsläget har förvaltningen ramavtal med en leverantör där vi kan avropa tjänster gällande barmarksrenhållning. I den senaste upphandlingen som gjordes inkom anbud och förvaltningens bedömning är att det alltjämt finns kapacitet på marknaden.

32 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Analys/bedömning Förvaltningen bedömer att det sammantaget finns tillräckliga resurser vad gäller egen personal, egen maskinpark och marknadskapacitet varför det i dagsläget inte finns någon oro att klara av barmarksrenhållningen. Med tanke på att kommunen har ramavtal med extern entreprenör så finns möjlighet att anpassa volymen köpta tjänster utifrån kapaciteten vad gäller egen personal och egen maskinpark. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Tomas Kaspersson Avd.chef Drift och anläggning Protokollsutdrag

33 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) 9. Trafik- och parkeringsutredning för centrala Varberg och Västerport Dnr: HGN 2017/ Handläggare: Mattias Bengtsson Dokument: Beslutsförslag till hamn- och gatunämnden Trafik- och parkeringsutredning för centrala Varberg och Västerport Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att 1. ställa sig bakom genomförd utredning som utgör ett viktigt underlag för den fortsatta planeringen av Varbergs centrala delar. Beskrivning av ärendet Syftet med trafik- och parkeringsutredningen för centrala Varberg och stadsutvecklingsprojektet är att ta ett helhetsgrepp över trafikföringen och parkeringsfrågan i området kopplat till stadsutvecklingsprojektet och behovet av ett nytt parkeringshus i nordöstra delarna av Varberg. Ny bro mellan Birger Svenssons väg och Östra Hamnvägen I utredningen har två olika broalternativ, Susvindsbron och Norra Stationsbron, studerats. Det kan konstateras att de båda alternativen har olika funktion och effekt. Susvindsbron ger i första hand en omfördelning från Getteröbron och kan i ett längre perspektiv fungera avlastande för Birger Svenssons väg när den når sin maxkapacitet. Norra Stationsbron får en avlastande effekt på trafiken kring stationsområdet men innebär att trafiken även i fortsättningen leds en bra bit ner på Birger Svenssons väg, vilket ställer höga krav på utformning för att vägen ska kunna fortsätta utvecklas till en stadsgata. För att skapa en fungerande lösning på såväl kort som lång sikt föreslås därför att Norra Stationsbron anläggs för att avlasta trafiken kring stationsområdet samt att ett reservat för Susvindsbron läggs in i planprogrammet för Västerport samt kommande detaljplaner. Förlängning av Östra Hamnvägen söderut I utredningen har en förlängning av Östra Hamnvägen söderut längs nuvarande järnvägsspår studerats. Fyra möjliga sträckningar har studerats; till Bäckgatan, Prästgatan, Lasarettsgatan eller Ringvägen. Utredningen konstaterar att en förlängning till Lasarettsgatan är det alternativ som ger bäst effekt. Därför föreslås att kommunen arbetar vidare utifrån att Östra Hamnvägen förlängs till Lasarettsgatan med en koppling till Bäckgatan och närliggande parkeringshus.

34 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Ny parkeringsanläggning i nordöstra delen av Varbergs centrum I utredningen har flertalet alternativa lokaliseringar studerats för en ny parkeringsanläggning i nordöstra delen av Varbergs centrum. Avstånd till målpunkter, tillgänglighet och antal platser har varit viktiga aspekter i utredningen. Det föreslås att möjligheterna att anlägga en ny större parkeringsanläggning i första hand på fastigheten Renen 17 utreds vidare, men att även andra ytor beaktas. För att i så stor utsträckning som möjligt kunna sätta permanenta resmönster och samordna en tillfällig parkeringslösning under byggtiden av Varbergstunneln, föreslås även att tillfälliga parkeringar på dessa platser utreds vidare tillsammans med ytor inom dagens hamnområde. Beslutsunderlag PM Trafik- och parkeringsutredning för centrala Varberg och Stadsutvecklingsprojektet, (Dnr: KS 2017/0508) Övervägande Under arbetets gång har olika lösningar testats utifrån de förutsättningar som finns med hänsyn till fastigheter, trafikmängder, resmönster o.s.v. De åtgärder som föreslås är väl genomarbetade och utgör ett bra underlag för den fortsatta planeringen av Varbergs centrala delar. Ekonomi och verksamhet Föreslagna åtgärder kommer att innebära kostnader för kommunen och hamnoch gatunämnden som framtida investeringar enligt gällande investeringsprocess. Samråd Arbetet har utförts gemensamt av samhällsutvecklingskontoret och hamn- och gatuförvaltningen med löpande avstämningar med Stadsutvecklingsprojektet. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Mattias Bengtsson Strategisk Trafikplanerare Protokollsutdrag

35 PM 1 (36) Dnr: KS 2017/0508 Samhällsutvecklingskontor Hilda Lagström, Hamn- och Gatuförvaltningen Mattias Bengtsson, Trafik- och parkeringsutredning för centrala Varberg och Stadsutvecklingsprojektet POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER. E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan ks@varberg.se Samhällsutvecklingskontor TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

36 (36) Dnr: KS 2017/0508 Innehåll Inledning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Upplägg och utgångspunkter... 5 Tidigare ställningstaganden och underlag... 5 FÖP stadsområdet... 5 Handelsstrategin... 6 Trafikstrategi Trafiknätsanalys Utredning för norra stadsområdet... 6 Förstudie ny trafiklösning i Lassabacka/ Norra stadsområdet... 7 Broutredning... 7 PM - Gamla spåret mellan befintlig station och dubbelspåret i Hamra... 8 PM - Trafikutredning Västerport och anslutande vägar... 8 Nuläge och pågående planering... 8 Birger Svenssons Väg... 8 Västra Vallgatan... 9 Östra Hamnvägen... 9 Del 1 Trafik Västerport och anslutande vägar Nollalternativ Ny bro i norr Tidigare ställningstaganden Nuläge Nollalternativ...12 Studerade alternativ...12 Susvindsbron...12 Norra Stationsbron...12 Sammanfattning Förlängning av Östra Hamnvägen söderut...14 Tidigare ställningstaganden...14 Nuläge Nollalternativ Studerade alternativ...16 Alternativ 1 Östra Hamnvägen förlängs till Bäckgatan Alternativ 2 - Östra Hamnvägen förlängs till Bäckgatan och Prästgatan

37 (36) Dnr: KS 2017/0508 Alternativ 3 Östra Hamnvägen förlängs till Bäckgatan och Lasarettsgatan Alternativ 4 Östra Hamnvägen förlängs till Ringvägen...19 Sammanfattning Trafik och parkering i Västerport Nuläge Allmän parkering i framtiden...21 Boendeparkering i Västerport...21 Övergripande trafikstruktur i Västerport...21 Sammanfattning...21 Del 2 Parkeringshus i nordöstra delen av Varbergs centrum Tidigare ställningstaganden Nuläge Alternativ för lokalisering Alternativ 1 Inspektören (Gamleby) Alternativ 2 - Pipebruket Alternativ 3 Vid Hagaskolan Alternativ 4 Renen 17 (Bullerbyn) Alternativ 5 Renen Sammanfattning Del 3 - Parkering under byggtiden av Varbergstunneln Sammanfattning, konsekvenser och slutsatser Bro i norr Förlängning av Östra Hamnvägen söderut Trafik och parkering i Västerport Nytt parkeringshus Parkering under byggtiden Förslag... 36

38 (36) Dnr: KS 2017/0508 Inledning Bakgrund I och med stadsutvecklingsprojektet där järnvägen läggs i en tunnel, hamnen flyttas och en ny stadsdel växer fram ges nya förutsättningar och möjligheter att se över trafiksituationen och skapa en hållbar och fungerande trafiklösning i de centrala och västra delarna av Varberg. Både Birger Svenssons väg och Östra Hamnvägen utgör idag viktiga infartsvägar till Västerport och till Varbergs centrum. I samband med stadsutvecklingsprojekten skapas nu möjligheter att knyta ihop dessa vägar med bro norr om den nya stationen och på så vis minska barriäreffekten som järnvägen utgör. Söderut kan Östra Hamnvägen förlängas längs nuvarande järnvägsspår för avlastning av Västra Vallgatan och förbättrade trafikflöden i södra staden. Detta innebär för Västerport att området blir mer lättillgängligt för exempelvis besökare som kommer söderifrån. I samband med byggandet av Varbergstunneln kommer ett stort antal parkeringsplatser i anslutning till stationsområdet att försvinna, både tillfälligt och permanent. Antalet parkeringsplatser som försvinner under byggtiden ersätts inte fullt ut inom järnvägsprojektet och de parkeringsplatser som ersätts placeras nordväst om den tillfälliga stationen där de enbart fyller en funktion för pendlare och inte för stadens centrala målpunkter. Även bygget av Västerport påverkar parkeringssituationen i staden både permanent och tillfälligt under byggtiden, eventuellt kan flytten av hamnen frigöra ytor i ett strategiskt bra läge för parkering i centrumnära läge på lång sikt. Behov av nytt p-hus i de nordöstra delarna av centrum har identifierats i det pågående arbetet med att ta fram en parkeringsstrategi för Varbergs tätort, detta har stöd även i trafikstrategin. Som en följd av framförallt tunnelprojektet kommer behovet öka ytterligare då ca 300 platser försvinner i området öster om järnvägen, dessa ersätts av tunnelprojektet med 330 platser som dock ligger väster om spåret och är till för pendlare och inte för stadens övriga behov. Bristen på parkeringar i området ger onödig söktrafik och innebär också en risk för utvecklingen i stadens centrala delar. För att hantera detta är det viktigt att ta hänsyn till helheten i trafiksystemet så att parkeringshuset placeras i bra läge utifrån hur vi vill leda trafiken i staden, vilket i dag till viss del saknas. Syfte Syftet med trafik- och parkeringsutredningen för centrala Varberg och stadsutvecklingsprojektet är att ta ett helhetsgrepp över trafikföringen och parkeringsfrågan i området kopplat till stadsutvecklingsprojektet och behovet av ett nytt parkeringshus i nordöstra delarna av Varberg. Dessa frågor hänger ihop och har stor påverkan på varandra och behöver därför utredas tillsammans för att undvika suboptimering och att riskera att missas.

39 (36) Dnr: KS 2017/0508 Upplägg och utgångspunkter Denna utredning är uppdelad i tre delar utifrån den problematik och de frågeställningar som nämns ovan. Del 1 omfattar trafik och parkering i Västerport med anslutningar, del 2 omfattar nytt parkeringshus och del 3 omfattar parkering under byggtiden av Varbergstunneln. De trafikmängder som beskriv i de olika delarna är baserade på den trafikutredning som Sigma Civil på uppdrag av Varbergs kommun, tog fram i samband med denna utredning och som beskrivs mer nedan (PM - Trafikutredning Västerport och anslutande vägar). Trafikmängderna är beräknade fram till år För att studera och jämföra alternativa lösningar har de jämförts med ett nollalternativ. Nollalternativet innebär en framskrivning av dagens trafikmängder och trafikstruktur fram till I sista kapitlet i denna utredning sammanfattas och konsekvensbeskrivs resultatet i de olika delarna och ett förslag till åtgärder presenteras. Tidigare ställningstaganden och underlag FÖP stadsområdet I den fördjupade översiktsplanen för stadsområdet (2010) ges övergripande principer för trafikstrukturen i de centrala delarna av Varberg. Bland annat anges att genomfartstrafik ska undvikas samtidigt som viktiga målpunkter ska

40 (36) Dnr: KS 2017/0508 vara smidiga att nå samt att åtgärder som minskar biltrafiken i innerstaden och i stadskärnan ska stimuleras. Redan i FÖP:en beskrevs möjligheten att koppla samman Birger Svenssons väg till Östra Hamnvägen och en förlängning av Östra Hamnvägen söderut till Prästgatan. I FÖP:en beskrevs även möjligheterna till förändring och stadsutveckling längs Birger Svenssons väg samt möjligheterna att knyta ihop den nya stadsdelen Västerport (i FÖP:en kallat Västra Centrum) med stadskärnan. Handelsstrategin Utvecklingen längs Birger Svenssons väg är någonting som tas upp även i handelsstrategin (2015). I strategin beskrivs Birger Svenssons väg som en länk mellan stadskärnan och handeln i Lassabacka, vilken ska beaktas i stadsutvecklingen. Trafikstrategi 2030 Trafikstrategi 2030 antogs av fullmäktige 2015 och pekar ut Varbergs kommuns inriktning vid arbete med trafik- och stadsplanering med horisontår Strategin ska bidra till att uppnå ett effektivt, säkert och hållbart trafiksystem. Den ska utgöra underlag och vara till hjälp i det vardagliga arbetet med att skapa och planera Varbergs kommande trafiksystem. För att nå ett effektivt, säkert och hållbart trafik- och transportsystem är strategin indelad i tre huvudinriktningar med därtill kopplade ställningstaganden och strategier: Hållbart resande Hållbara godstransporter Hållbart stadsrum Trafiknätsanalys 2030 Som en fördjupning av trafikstrategin har en trafiknätsanalys tagits fram som blev klar Trafiknätsanalysen togs fram av ÅF på uppdrag av Varberg kommun. Analysen har horisontår 2030 med en utblick mot 2050 och konstaterar att det kommer uppstå kapacitetsbrister i Varbergs trafiksystem om inga större åtgärder görs. Underlaget lyfter bl a behovet av en ny bro över järnvägen/tråget och en förlängning söderut av Östra Hamnvägen som rekommenderade åtgärder för att hantera framtidens ökade trafikmängder. Utredning för norra stadsområdet I januari 2016 antogs utredningen för norra stadsområdet av kommunfullmäktige som ett följduppdrag ur den fördjupade översiktsplanen. Utredningen fokuserar på trafiksituationen i och kring Lassabacka handelsområde. Området utgör idag den huvudsakliga entrén till stadsområdet norrifrån. Här sammanstrålar flera stora transportleder och området har generellt ett strategiskt läge i närheten av hamnen, järnvägsstationen och stadskärnan.

41 (36) Dnr: KS 2017/0508 I utredningen görs några övergripande ställningstaganden samt ett antal förslag på trafik- och andra åtgärder. Ett av de övergripande ställningstagandena är att staden ska kopplas samman, såväl nordsydligt som östvästligt, och norra stadsområdets roll som stadens entré ska beaktas i all kommande planering. I utredningen beskrivs även kopplingen mot Östra Hamnvägen som viktig för att avlasta Getterövägen från trafiken mellan stadens norra delar och stationsområdet samt stadskärnan. Genom en ny länk mellan Birger Svenssons väg och Östra Hamnvägen kan framtida konflikter mellan hamntrafiken och övrig trafik i korsningen av industrispåret till hamnen och Östra Hamnvägen i stor mån undvikas. En ny västlig koppling skulle således resultera i ett mindre sårbart trafiksystem för stadens norra delar. Förstudie ny trafiklösning i Lassabacka/ Norra stadsområdet Som ett följduppdrag till utredningen för norra stadsområdet har en förstudie gjorts för att utreda förutsättningarna för att bygga en ny väg, inklusive gångoch cykelväg, längs Susvindsspåret mellan Kamremsgatan och Västkustvägen/Birger Svenssons väg för att på så sätt skapa en alternativ väg mellan Värnamovägen och Västkustvägen och då avlasta Lassabackarondellen. Förstudien togs fram av ÅF på uppdrag av Varbergs kommun. Förstudien visar att det är möjligt att anlägga en cirkulationsplats vid plankorsningen mellan Susvindsspåret och Västkustvägen/Birger Svenssons väg och sedan gå österut och ansluta till Kamremsgatan vid fastigheten Tändstiftet 1 utan att göra intrång i Brunnsbergsskogen. Genom att skapa en ny huvudinfart till handelsområdet norr om Susvindsspåret och väster om Birger Svenssons väg kan på sikt Birger Svenssons vägs koppling till Lassabackarondellen stängas vilket ger möjlighet att förenkla trafikföringen i Lassabackarondellen. Broutredning I samband med stadsutvecklingsprojektet har en broutredning tagits fram som utreder de tekniska möjligheterna att uppföra en ny bro över tråget. Utredningen är framtagen av ÅF på uppdrag av Varbergs kommun. I utredningen har tre möjliga korsningar över järnvägen studerats, Norra Stationsbron, Susvindsbron samt korsningen mellan industrispåret och Östra Hamnvägen. I utredningen konstateras att både Susvindsbron och Norra Stationsbron är tekniskt möjliga att genomföra. Norra stationsbron behöver dock påbörjas i samband med bygget av tunneln, då konstruktionen kommer behöva vila på trågkanten. När det gäller Susvindsbron kommer den först att kunna anläggas efter att tunnelprojektet avslutats. Att anlägga en planskild korsning mellan industrispåret till hamnen och Östra Hamnvägen i form av vägbro eller passage under spåret, bedöms inte som rimlig att fortsätta utreda.

42 (36) Dnr: KS 2017/0508 PM - Gamla spåret mellan befintlig station och dubbelspåret i Hamra I samband med att detaljplanerna för Varbergstunneln antogs, skrevs avtal om dess genomförande mellan Trafikverket och kommunen. Som underlag till detta tog kommunen i PM:et ställning till de åtgärder som föreslogs i Trafikverkets järnvägsutredning från 2002, gällande återställande av marken efter att järnvägen tagits ur drift. I järnvägsutredningen beskrivs tre olika åtgärdsnivåer, A, B och C. Kommunen utredde dessa i PM:et för att se att åtgärderna inte utgjorde någon begränsning i kommunens framtida användning av marken. I PM:et konstateras att inga av de föreslagna åtgärderna kommer vara till hinder för framtida utveckling längs med gamla spårets sträckning. I PM:et föreslås bland annat att möjligheterna att förlängs Östra Hamnvägen söderut i spåret sträckning skall utredas. PM - Trafikutredning Västerport och anslutande vägar Som underlag till denna utredning har under våren 2017 en trafikutredning gjorts av Sigma Civil på uppdrag av Varbergs kommun. Denna syftade till att analysera effekter och konsekvenser i trafiknätet vid en ny bro i norr, förlängning av Östra Hamnvägen samt korsningar längs Östra Hamnvägen i framtidens Västerport. Resultatet av dessa analyser och simulering ligger till grund för de resonemang som förs i Del 1 Trafik Västerport och anslutande vägar i detta dokument. Nuläge och pågående planering Birger Svenssons Väg Birger Svenssons väg är den primära infarten till innerstaden och är för bilister det huvudsakliga alternativet till Östra Hamnvägen. Det är den genaste vägen till stationen och för många även den mest naturliga kopplingen till stadskärnan. Birger Svenssons väg övergår i Västra Vallgatan i höjd med Baggens gränd. Längs Birger Svenssons väg, har det under flera år pågått en långsam förädling och förtätning, framför allt av kontorsbyggnader. I de södra delarna har det möjliggjorts för flerbostadshus som en naturlig utveckling av stadsbebyggelsen. Stråket utvecklas långsamt till att få en mer stadsmässig karaktär. I planprogrammet för Svärdfisken beskrivs en omvandling av Birger Svenssons väg, från industri och kontor till att bli en del av Varbergs centrum med bostäder och kommersiella lokaler. I det pågående detaljplanearbetet för Svärdfisken 33 mfl beskrivs en utveckling med flerbostadshus, ytterligare kontor samt centrumanvändning utmed Birger Svenssons väg, så som restaurang och/eller mindre butiker. För att möta denna utveckling är ett gestaltningsprogram under framtagande. Där beskrivs Birger Svenssons väg som Varbergs nya paradgata och stadsboulevard. I gestaltningsprogrammet föreslås åtgärder för att dämpa hastigheterna och minska trafikmängderna på gatan för att istället leda om trafik till Östra Hamnvägen och Västkustvägen.

43 (36) Dnr: KS 2017/0508 Västra Vallgatan Västra Vallgatan, förlängningen av Birger Svenssons väg, utgör en genomfart i stadskärnan med kopplingar tvärs över. Målpunkter i väster är bland annat hamnen och Varbergs fästning. I öster utgör kvarteren i stadskärnan målpunkter. Västra Vallgatan har sedan flera år tillbaka omvandlats från huvudled till stadsgata och hastigheterna har sänkts för att öka tryggheten för oskyddade trafikanter och för att skapa ett attraktivare stadsrum. Östra Hamnvägen Östra Hamnvägen är i praktiken en sekundär infart till västra innerstaden från norr, även om det redan i Lassabacka finns vägvisning P centrum via Östra Hamnvägen. Vägen används för transporter till och från hamnen och korsas av två industrispår i plan. Parkeringshuset Briggen (ca 350 platser) nås via denna väg, liksom markparkeringarna vid hamnplan (ca 220 platser). Östra Hamnvägen ingår i pågående planprogram för Västerport och kommer på sikt att omvandlas till en genomfartsgata i den nya stadsdelen samt utgöra infart till staden från norr. Östra Hamnvägen kommer utgöra en viktig infart till stationsområdet och pendelparkeringen.

44 (36) Dnr: KS 2017/0508 Del 1 Trafik Västerport och anslutande vägar 1.1 Nollalternativ 2030 Bild 1. Översiktlig bild nollalternativ Nollalternativet innehåller inga justeringar utöver de som är planerade i befintliga beslut och planer, dvs det finns med tre anslutningar mellan Östra Hamnvägen och Västra Vallgatan/Birger Svenssons väg utöver de som redan finns idag med Otto Torells gata och Södra Hamnvägen. Dessutom har Baggens gränd stängts mot Birger Svenssons väg och Västra Vallgatan är stängd för biltrafik utanför den nya stationen mellan Baggens gränd och Magasinsgatan. De nya anslutningarna är: 1. I höjd med Baggens gränd 2. Förlängning av Magasinsgatan söder om den nya stationen till Östra Hamnvägen 3. Förlängning av Engelbrektsgatan till Östra Hamnvägen Pendelparkeringen med 330 p-platser är placerad norr om den nya stationen väster om spåren och boendeparkering för Västerport med 2000 platser är fördelad med ett behov av 40% i de södra delarna och 60% längre i norr i området. Befintliga anläggningar med parkeringshuset Briggen samt Östra och Västra Hamnplan finns kvar med nuvarande kapacitet.

45 (36) Dnr: KS 2017/0508 I nollalternativet avlastar de tre nya kopplingarna mellan Östra Hamnvägen och Västra Vallgatan/Birger Svenssons väg till stor del av de befintliga kopplingarna Otto Torells gata och Södra Hamnvägen. Norrifrån kommer framförallt Östra Hamnvägen bli belastad med trafik till Västerport och pendelparkeringarna. Då det inte finns någon koppling över järnvägen norrut mellan Baggens gränd och Getteröbron kommer trafiken som väljer Birger Svenssons väg i norr behöva passera över vid Baggens gränd precis norr om stationen. Söderifrån kommer trafiken i första hand gå Västra Vallgatan fram till Magasinsgatan och där ansluta till Östra Hamnvägen, dvs huvuddelen av trafiken söderifrån kommer passera Gallerian precis som i dagens situation. Viss trafik kommer även välja att köra över Platsarna, främst via Lasarettsgatan och Slottsgatan. 1.2 Ny bro i norr Tidigare ställningstaganden I utredningen för norra stadsområdet lyftes behovet av att skapa fler östvästliga kopplingar inom norra stadsområdet, dels möjligheten att koppla Västkustvägen mot Östra Hamnvägen (västerut) och Västkustvägen med Äckregårdsvägen (österut). Kopplingen mellan Västkustvägen och Östra Hamnvägen är viktig för att avlasta Getterövägen från trafiken mellan stadens norra delar och stationsområdet samt stadskärnan. Detta är angeläget med tanke på de framtida ökade godstransporterna till och från hamnen samt utvecklingen av Västerport och Varbergs nya stationsområde. På så vis kan även framtida konflikter mellan hamntrafiken och övrig trafik i korsningen av industrispåret till hamnen och Östra Hamnvägen i stor mån undvikas. En ny västlig koppling skulle således resultera i ett mindre sårbart trafiksystem för stadens norra delar. Det exakta läget för den nya kopplingen mellan Västkustvägen och Östra Hamnvägen behöver studeras utifrån ett samhällsutvecklingsperspektiv, dvs. vad som är bäst för den övergripande utvecklingen av stadens norra delar med hänsyn till bl.a. trafikflöden, stadsbyggnad, näringslivsutveckling, natur- och rekreationsvärden samt hållbara transporter osv. Nuläge Mellan Östra Hamnvägen och Birger Svenssons väg är det idag till största delen industri- och verksamhetsområde på båda sidor om järnvägen som i princip delar området på mitten. Även i framtiden kommer järnvägen gå i ungefär denna sträckning och dela området. I nordost finns ett industrispår, Susvindsspåret, som idag är ur trafik men fortfarande ligger kvar, dock finns beslut om att det ska tas bort. I området mellan Östra Hamnvägen och järnvägen har det varit oljeverksamhet och risken finns att marken är förorenad vilket kan begränsa områdets framtida användningsområde. I norr mot Getterövägen ligger reningsverket och en biogasanläggning.

46 (36) Dnr: KS 2017/0508 Nollalternativ I nollalternativet tillkommer ingen ytterligare bro utöver de som redan är beslutade i närhet till den nya stationen. Vilket innebär att framförallt Östra Hamnvägen kommer bli belastad med trafik till Västerport och pendelparkeringarna med ca 6000 fordon/dygn norr om den nya stationen. Då det inte finns någon koppling över järnvägen norrut mellan Baggens gränd och Getteröbron kommer trafiken som väljer Birger Svenssons väg i norr behöva passera över vid Baggens gränd precis norr om stationen där ca 3000 fordon/dygn beräknas passera. Studerade alternativ Susvindsbron Susvindsbrons läge pekades ut redan i utredningen för norra stadsområdet. Detta broläge ansluter i öster till nuvarande susvindsspår. I det förslag till trafiklösning som tagits fram i förstudien för norra stadsområdet finns möjligheterna att ansluta en eventuell Susvindsbro till befintlig och planerad trafikstruktur. I väster kommer Susvindsbron att landa in i det som utgör område C i planprogrammet för Västerport. Område C är i planprogrammet utpekat som framtida utvecklingsområde och Susvindsbrons eventuella påverkan på området är därför svårt att avgöra i nuläget. Susvindsbron får ett trafikflöde på ca fordon/dygn. Trafik omfördelas i första hand från Getterövägen och norra delarna av Östra Hamnvägen till den nya bron. En mindre mängd trafik omfördelas också från Birger Svensson väg till den nya bron och Östra Hamnvägen. I ett längre perspektiv kan dock Susvindsbron fungera avlastande för Birgers Svenssons väg när den inte klarar av att ta emot mer trafik, vilket kan antas ske närmare år I det pågående gestaltningsprogrammet för Birger Svenssons väg föreslås dessutom åtgärder för att dämpa hastigheten och minska trafikmängden på gatan vilket gör att dess kapacitetstak nås tidigare och ökar behovet av Susvindsbron. Effekterna av en ökad trafik på industrispåret som korsar Östra Hamnvägen antas också öka trafiken på Susvindsbron för att undvika att fastna i en bomfällning. Norra Stationsbron Norra Stationsbron finns med som ett vägreservat i detaljplanerna för Varbergstunneln och föreslås lokaliseras norr om stationsområdet i höjd med nuvarande inlinesbana på fastigheten Renen 14. Norra Stationsbron får ca fordon/dygn. Den avlastar bron i Baggens Gränds förlängning med en halvering av flödet och bron i Magasinsgatans förlängning med 20-25% jämfört med nollalternativet. Norra Stationsbron förändrar ruttvalet för trafik som tidigare använde Magasinsgatan för att ta sig mot västra delarna av centrala Varberg. De väljer i viss utsträckning att köra Östra Långgatan och vidare över Gamla Kyrkbacken mot Norra Stationsbron istället för Magasinsgatan. Beroende på hur den planerade gång- och cykelpassagen mellan Norra Stationsbron och förlängningen av Baggens gränd utformas och hur stort G/C-flödet blir kan

47 (36) Dnr: KS 2017/0508 fler antas välja Norra Stationsbron om de riskerar att bli stående och vänta på korsande på passagen. Bild 2. Översiktlig bild över de två alternativa broarna; Susvindsbron och Norra Stationsbron Sammanfattning De två broalternativen i norr har olika funktion och ger helt olika effekter. Susvindsbron ger i första hand en trafikomfördelning från Getteröbron och avlastar de centrala kopplingarna mellan Östra Hamnvägen och Västra Vallgatan i begränsad utsträckning. I ett längre perspektiv kan dock Susvindsbron fungera avlastande för Birgers Svenssons väg när den inte klarar av att ta emot mer trafik, vilket kan antas ske närmare år 2050 eller eventuellt tidigare beroende på föreslagna åtgärder i gestaltningsprogrammet för Birger Svenssons väg. Effekterna av en ökad trafik på industrispåret som korsar Östra Hamnvägen antas också öka trafiken på Susvindsbron för att undvika att fastna i en bomfällning. På sikt ges med Susvindsbron också möjligheten att få en ny väg mellan Östra Hamnvägen och Österleden parallellt med den hårt trafikerade Värnamovägen och cirkulationen i Lassabacka under förutsättning att en väg anläggs i Susvindsspårets dragning österut. Möjligheterna att koppla en eventuell Susvindsbro med Västkustvägen och i förlängningen även

48 (36) Dnr: KS 2017/0508 Österleden, möjliggörs i den trafiklösning som föreslagits i förstudien för norra stadsområdet, som beskrivits tidigare i denna utredning. Norra Stationsbron i kombination med en begränsad framkomlighet på bron i förlängningen av Baggens gränd ger en avlastning av både bron i förläningen av Baggens Gränd och bron i förlängningen av Magasinsgatan, samt de västra delarna av Magasinsgatan. Den ger dock upphov till överflyttning av trafik till Östra Långgatan och Gamla Kyrkbacken. Beroende på hur den planerade gång- och cykelpassagen mellan Norra Stationsbron och förlängningen av Baggens gränd utformas och hur stort G/C-flödet blir kan fler antas välja Norra Stationsbron om de riskerar att bli stående och vänta på korsande på passagen. 1.3 Förlängning av Östra Hamnvägen söderut Tidigare ställningstaganden När utbyggnaden av Varbergstunneln är klar, preliminärt 2025, kommer den nuvarande järnvägen från befintlig stationsbyggnad fram till dagens dubbelspår i Hamra söder om staden, att tas bort. Västkustbanan kommer gå i tunneln under staden vilket innebär att befintlig järnvägsanläggning avvecklas och att marken återgår till kommunens ägo. Flytten av järnvägen möjliggör för kommunen att använda marken på nya sätt jämfört med dagens spårtrafik samt att den barriär som järnvägen utgör försvinner. I och med den omfattande exploateringen kring stationsområdet och den nya stadsdelen Västerport kommer trycket på de centrala gatorna att öka. Det är därför av stor vikt att utreda möjligheterna att skapa en förlängning av Östra Hamnvägen söderut. En förlängning av Östra Hamnvägen är en åtgärd som föreslogs redan i den fördjupade översiktsplanen från I FÖP:en föreslogs en förlängning till Prästgatan för att avlasta Västra Vallgatan. Detta innebär att Östra Hamnvägen skulle få en tydlig funktion som huvudväg med angöring till nya stationsområdet och Västerport. I PM - Gamla spåret mellan befintlig station och dubbelspåret i Hamra konstateras vidare att det finns flera olika alternativ att förlänga Östra Hamnvägen till utöver Prästgatan. Även en förlängning till Bäckgatan, Lasarettsgatan samt Ringvägen är möjliga alternativ. I PM:et listas även förslag på vidare utredningar, däribland att utreda de befintliga broarnas status samt att utreda de trafikala konsekvenserna som finns för de olika alternativen och hur dessa påverkar trafikflödena i staden. Ett första steg att utreda alternativen genomfördes i samband med Trafiknätsanalys 2030 (2016) där bland annat förlängning av Östra Hamnvägen på banvallen studerades till Bäckgatan, Prästgatan, Lasarettsgatan och Ringvägen. Alternativen och dess genomförbarhet har även studerats i PM - Trafikutredning Västerport och anslutande vägar.

49 (36) Dnr: KS 2017/0508 Nuläge En förlängning av Östra Hamnvägen söderut är först aktuell när tunnelprojektet är genomfört och nuvarande järnvägssträckning tas ur drift. Spårområdet utgör idag gränsen mellan bostadsområdet Platsarna i väster och stadskärnan i öster. Sträckan går delvis i en bergsskärning och delvis i höjd med kringliggande bebyggelse. Norrifrån, mellan Södra Hamnvägen och Bäckgatan ligger spårområdet i samma nivå som omkringliggande bebyggelse. Mellan Bäckgatan och Lasarettsgatan går spårområdet i en bergskärning för att sedan återigen gå i marknivå. Över denna sträcka finns två broar, mellan Fästningsgatan och Prästgatan samt mellan Slottsgatan och Lasarettsgatan, som länkar samman bostadsområdena på västra och östra sidan om spåret. Broarna ägs av Trafikverket och kommer efter spårets nedläggning att övertas av kommunen. En första utredning kring broarnas status genomfördes under 2016 av ÅF på uppdrag av kommunen. Bild 3. Översiktlig bild över befintliga väganslutningar söder om Södra Hamnvägen. Västra Vallgatan utgör en genomfartsväg genom stadskärnan och har en skyltad hastighet på 30km/timme. Under sommartid är Västra Vallgatan hårt belastad då den används för att nå många av stadens centrala målpunkter. En förlängning av Östra Hamnvägen skulle innebära att en stor del av genomfartstrafiken som idag går på Västra Vallgatan flyttas till den nya vägen.

50 (36) Dnr: KS 2017/0508 Nollalternativ 2030 I nollalternativet görs ingen förlängning av Östra Hamnvägen söderut. Det innebär som idag att den huvudsakliga vägen in mot de västra och centrala delarna av Varberg söderifrån är Västra Vallgatan. Den trafikeras med mellan till fordon/dygn beroende på vilket vägavsnitt man tittar på. Förbi gallerian är den genomsnittliga årsdygnstrafiken ca 5600 fordon i nollalternativet. Studerade alternativ Alternativ 1 Östra Hamnvägen förlängs till Bäckgatan 2030 Bild 4. Förlängning av Östra Hamnvägen till Bäckgatan. Detta alternativ innebär att kvarteret vid gallerian på Västra Vallgatan, mellan Södra Hamnvägen och Bäckgatan, får en avlastning. Västra Vallgatan är på denna sträcka utformad för blandtrafik med busshållplats och rekommenderad hastighet 10 km/h. Om Östra Hamnvägens förlängning görs mer attraktiv för bilister med exempelvis 40 km/h, förväntas ett flertal bilister välja Östra Hamnvägen istället för Västra Vallgatan. Alternativ 1 är relativt enkelt att genomföra då nivåskillnaderna är små mellan Bäckgatan och Södra Hamnvägen. En förlängning av Östra Hamnvägen kan därmed kopplas till Bäckgatan utan större ingrepp i den befintliga miljön.

51 (36) Dnr: KS 2017/0508 Alternativ 1 innebär en avlastning och minskning av fordon/per dygn på Västra Vallgatan (förbi gallerian) på ca 50% (från ca 5600 till 2900 fordon). Alternativet ger även en avlastning på Västra Vallgatan mellan Södra Hamnvägen och Magasinsgatan på ca 20% (från mellan 7400 och 6200 till mellan 6100 och 4900 fordon). Alternativ 2 - Östra Hamnvägen förlängs till Bäckgatan och Prästgatan 2030 Bild 5. Förlängning av Östra Hamnvägen till Prästgatan och Bäckgatan. Alternativ 2 innebär en förlängning av Östra Hamnvägen till både Bäckgatan och Prästgatan vilket innebär att två kvarter vid Västra Vallgatan, mellan Södra Hamnvägen och Prästgatan, avlastas. Att förlänga Östra Hamnvägen till Bäckgatan och Prästgatan underlättar för tillgängligheten till parkeringsanläggningarna Trädgården och Kyrkoherden. Att förlänga Östra Hamnvägen till både Bäckgatan och Prästgatan ger samma avlastning på Västra Vallgatan som i alternativ 1 fast, på en längre sträcka. Den ger också ökad avlastning på sträckan förbi gallerian. Avlastningen på Västra Vallgatan mellan Södra Hamnvägen och Magasinsgatan är densamma som i alternativ 1. Prästgatan går i nuläget på en bro över järnvägen, vilket förutsätter fyllnad av massor i nuvarande bergsskärning alternativt någon lösning med ramp och stödmur.

52 (36) Dnr: KS 2017/0508 Alternativ 3 Östra Hamnvägen förlängs till Bäckgatan och Lasarettsgatan 2030 Bild 6. Förlängning av Östra Hamnvägen till Lasarettsgatan och Bäckgatan. Alternativ 3, som innebär att Östra Hamnvägen förlängs till Bäckgatan och Lasarettsgatan, ger den längsta avlastningen på Västra Vallgatan. Om detta alternativ skall kunna dra nytta av närheten mellan parkeringshuset Kyrkoherden och Östra Hamnvägen, bör man fundera på in- och utfart till parkeringshuset som nås från både Bäckgatan och Prästgatan. Det krävs att man kommer upp i höjdnivå vid Prästgatan för att nå parkeringshuset denna väg. Genomförandemässigt gäller liknande förutsättningar som i alternativ 2, men med en betydande nivåskillnad mellan banvallen och Lasarettsgatan. Detta kan lösas på två sätt, antingen genom att den nya vägdragningen går under den befintliga bron till Prästgatan eller genom att bergsskärningen fylls upp till marknivå och bron tas bort. Att dra vägen under bron till Prästgatan ger en lutning på 8 % vilket är brant, men fullt möjligt. Att fylla bergsskärningen innebär att både Prästgatan och Lasarettsgatan kommer ligga i markplan.

53 (36) Dnr: KS 2017/0508 Alternativ 4 Östra Hamnvägen förlängs till Ringvägen Bild 7. Förlängning av Östra Hamnvägen till Ringvägen. Detta alternativ skulle möjliggöra avlastning av Rosenfredsgatan och Västra Vallgatan över en längre sträcka. En förlängning hela vägen till Ringvägen ger dock en mycket liten extra avlastning av Västra Vallgatan utöver den avlastning som förlängningen till Bäckgatan redan gett. Dagens banvall utgör en tydlig barriär mellan stadskärnan och Platsarna, strandpromenaden och havet. En förlängning till Ringvägen skulle innebära att vägen blir en fortsatt barriär även då järnvägen tas ur bruk. Genom att inte förlänga Östra Hamnvägen hela vägen ner till Ringvägen utan endast till Lasarettsgatan, skapas stora möjligheter att utveckla området kring Kurtinen.

54 (36) Dnr: KS 2017/0508 Sammanfattning Förlängningen av Östra Hamnvägen till Bäckgatan ger en lokal avlastning på Västra Vallgatan utanför gallerian (mellan Bäckgatan och Södra Hamnvägen). En ytterligare förlängning till antingen Prästgatan eller Lasarettsgatan ger ytterligare avlastning av Väsh a Vallgatan som är lika stor i båda alternativen men avlastningen sh äcker sig olika långt söderut på Västra Vallgatan. En förlängning till Lasarettsgatan är det alternativ som ger avlastning under längst sträcka på Väsh a V allgatan. En förlängning hela vägen till Ringvägen ger en mycket liten "extra" avlastning av Västra Vallgatan utöver den avlastning som förlängningen till Bäckgatan redan gett. En förlängning av Östra Hamnvägen söderut kommer att öka belastningen på Östra Hamnvägen från 4800 till 7000 fordon per dygn. 1.4 Trafik och parkering i Västerport Nuläge Idag finns 3 större allmänna parkeringsanläggningar i Västerpo1t och dess direkta närhet, Östra hamnplan (ca 130 p-platser), Västra hamnplan (ca 95 p platser) och p-huset Briggen (ca 350 p-platser). Dessa fyller först och främst en funktion som besöksparkering men Briggen även som pendelparkering då det är tillåtet att parkera gratis upp till 17 timmar. Beläggningen på dessa parkeringar är hög, sommartid är inte ovanligt att det är helt fullt. Cykelparkeringar föms idag placerade i anslutning till Can1pus och Drottning Blankas gymnasium. Bild 8. Större parkeri11gar i dage11s Västerport

55 (36) Dnr: KS 2017/0508 Allmän parkering i framtiden Strax norr om den nya stationen, väster om spåren kommer större parkeringar anläggas i markplan med ca 330 parkeringsplatser avsedda för pendlare. Detaljplanen tillåter dock att ytterligare ett plan kan anläggas på vissa av dessa ytor. Både Östra och Västra hamnplan ligger på mark som är väldigt intressant för andra ändamål än parkering. De ligger dock väldigt strategiskt till även som parkering med närhet till flera av Varbergs mest populära målpunkter som till exempel centrum med torget och gallerian, fästningen, socitén och gästhamnen. Med sin placering i södra delarna av framtidens Västerport ligger de också bra till med tanke på att det är i Västerports södra delar som de flesta allmänna målpunkter är tänkta att hamna. Med fler målpunkter kommer också efterfrågan på parkering öka vilket gör att ytterligare parkeringsplatser i området behöver öka. Lämplig placering för större allmänna cykelparkeringar är i närhet till målpunkter i anslutning till grönstråket, stationen och vid Campus/Hamnplan. Boendeparkering i Västerport Parkering för boende i Västerport hanteras inte i denna utredning, däremot konstateras att det är kritiskt att detta hanteras på ett bra sätt tidigt i planeringsfasen av området. Med ett antagande om en p-norm för boende på 0,8 (med dagens p-norm hamnar ca halva Västerport på 0,8 och halva på 1,0) ges att bostäder kräver parkeringsplatser. Räknar man med m 2 per parkeringsplats så blir den totala ytan som krävs för parkering m 2 som behöver hanteras på kvartersmark. Även cykelparkering för boende behöver hanteras i planprogrammet. Övergripande trafikstruktur i Västerport Genom hela Västerport kommer Östra Hamnvägen gå som en genomfartsgata och infart till staden från norr. På sträckan utmed Östra Hamnvägen har korsningarna med Norra Stationsbron, Baggens gränd, Magasinsgatan, Engelbrektsgatan identifierats som korsningar som studerats mera ingående med avseende på kapacitet beroende på den relativt höga trafikmängden på såväl Östra Hamnvägen som anslutande gator. Utifrån denna analys kan det konstateras att kapaciteten förväntas bli tillräcklig i de studerade korsningarna med väjningsplikt mot Östra Hamnvägen. Andra motiv finns dock för att anlägga cirkulationsplatser i en eller flera korsningspunkter, bl a för att få efterlevnad av hastighet samt möjliggöra för bussar att kunna vända utan att behöva köra hela kvarter. Sammanfattning Behovet och efterfrågan av parkering i Västerport är stort och med fler målpunkter kommer behovet öka ytterligare. De ca 570 allmänna parkeringsplatser som idag finns kommer behöva utökas för att tillfredsställa efterfrågan främst i de södra delarna, annars finns en stor risk för söktrafik såväl i området som i andra delar av staden. Om de två parkeringarna Östra och Västra Hamnplan skulle tas i anspråk för andra ändamål innebär det att ca

56 (36) Dnr: KS 2017/ platser behöver ersättas i dess direkta närhet. Om de två parkeringsanläggningarna försvinner är det lämpligt att anlägga en ny parkeringsanläggning med minst samma antal platser som Briggen har. Detta skulle ge ca 700 allmänna platser i området. För norra delarna av Västerport är behovet av allmänna platser inte lika stort, bortsett från det stora behovet av pendelparkeringar. Här finns också möjligheten att bygga på ett plan på någon av ytorna utpekade för pendelparkering för att erbjuda allmän besöksparkering även i denna del av Västerport och staden. Större allmänna cykelparkeringar placeras lämpligen i anslutning till grönstråket, stationen och vid Campus/Hamnplan. Bild 9. Parkeringsstruktur Västerport Kapacitetsmässigt antas det räcka med korsningar där anslutande gator mot Östra Hamnvägen har väjningsplikt. Dock finns det andra motiv för att anlägga cirkulationsplatser i en eller flera korsningspunkter, bl a för att få efterlevnad av hastighet samt möjliggöra för bussar att kunna vända utan att behöva köra hela kvarter.

57 (36) Dnr: KS 2017/0508 Del 2 Parkeringshus i nordöstra delen av Varbergs centrum Tidigare ställningstaganden I arbetet med Varbergs kommuns parkeringsstrategi har behovet av ett nytt parkeringshus i nordöstra delen av Varbergs centrum identifierats utifrån bl.a. inventeringar av beläggningsgraden i befintliga anläggningar. Varberg växer och när antalet bostäder och verksamheter ökar, ökar också behovet av ytterligare parkeringsmöjligheter. Ett nytt parkeringshus i nordöstra delen av Varbergs centrum behövs för att undvika att leda trafiken norr- och österifrån genom centrum för att ta sig till en parkeringsanläggning. I Varbergs Trafikstrategi nämns en cityring utanför stadskärnan med långtidsparkering i parkeringshus och korttidsparkering på gata innanför cityringen. Detta nämns även i förslaget till parkeringsstrategi där det står att parkeringsanläggningar bör anläggas i utkanten av centrum för att minska antalet bilar i centrum. Parkeringarna ska anläggas på ett sådant avstånd at det är möjligt att gå och cykla till alla stora målpunkter. Nuläge Kring stadskärnan finns strategiskt lokaliserade parkeringshus, Lorensberg, Kanngjutaren, Briggen och Kyrkoherden (Trädgården tillkommer). Dessa har kapacitet att svälja en stor del av trafiken i centrum. Utöver parkeringshusen finns en rad parkeringsplatser runtom i staden på öppen mark. På sommarhalvåret ökar trafiken i stadsområdet markant i samband med turismtillströmningen samt utflyttning till fritidsboenden. Varbergs allmänna parkeringar är i nuläget kostnadsfria att stå på. Vissa av dem tidreglerades med P-skiva. Parkering finns både som längsgående korttidsparkeringar på gata och långtidsparkeringar samlade i större anläggningar, såväl markparkering som parkeringshus.

58 (36) Dnr: KS 2017/0508 Bild 10. Karta över dagens större allmänna parkeringar i centrala Varberg. Observera att parkeringen norr om stationen försvinner när tunnelbygget startar I samband med arbetet med parkeringsstrategin gjordes under vintern 2016 en inventering av parkeringsplatser utifrån beläggning vid olika tidpunkter. Totalt inventerades 5615 platser, varav 4859 allmänt tillgängliga, 756 reserverade och 59 handikapplatser. De platser som inventerats är dels platser som kommunen har rådighet över och dels platser som har annat huvudmannaskap men är viktiga att lyfta fram då de medverkar till en del av Varbergs stadskärnas tillgänglighet. Inventeringen visar på en potential i ett bättre utnyttjande. Den totala genomsnittliga beläggningsgraden var 61 %. Ser man till endast allmänna parkeringar blir siffran 63 %. För reserverade platser var beläggningen däremot 53 %. Av det totala antalet inventerade parkeringsplatser hade totalt ca st en beläggning på minst 90 % vid samma tidsperiod.

59 (36) Dnr: KS 2017/0508 Bild 11. Tabell över högsta uppmätta beläggningsgrad på parkeringsanläggningar. Under sommaren 2016 genomfördes en andra inventering. Resultatet visar på att beläggningen i bostadsområdena är ungefär densamma vinter som sommar. Beläggningen är betydligt högre under sommaren ca 70% än under vintern ca 50%. Väster om järnvägen är det hårt tryck under sommaren och här finns klart brist på parkeringar under turistsäsongen vilket medför mycket söktrafik inne i centrum. Även om potentialen i bättre utnyttjande av framförallt reserverade platser så är det tydligt att flera av de allmänna platserna har ett mycket högt utnyttjande, se tabell ovan. Bild 12. Infartsvägar till centrum

60 (36) Dnr: KS 2017/0508 När det gäller trafik som kommer österifrån är det främst Österängsvägen, Trädlyckevägen eller Västkustvägen som används för att ta sig in till stadskärnan. De befintliga parkeringsanläggningarna Lorensberg och Kanngjutaren samt Falkenbäck bidrar delvis till att minska söktrafiken längre in mot stadskärnan då dessa ligger strategiskt strax utanför stadskärnan. Kommer man från nordost via exempelvis Trädlyckevägen behöver man söka sig lite längre in i stadskärnan innan man hittar någon större, samlad parkering. I nuläget är det Falkenbäck som ligger bäst till, den är dock ofta i stort sett fullbelagd och kommer under en period att stängas av då området ska exploateras. I samband med detta kommer trafikanter hänvisas till kringliggande anläggningar. När projektet är färdigt kommer det inrymma p- däck och samma antal allmänna parkeringsplatser som i nuläget. Som genomförd inventering är behovet av parkeringsplatser i detta område stort redan idag. På grund av exploatering och när arbetet med järnvägstunneln påbörjas kommer ytterligare ca 33o platser försvinna, till viss del ersätts dessa dock under byggtiden väster om spåren där de fyller en funktion för pendling och under när tunneln är klar har de ersatts fullt ut, dock även då väster om spåren och enbart för pendling. En utveckling av Varbergs centrum och nya framtida målpunkter i närområdet (inte minst stationsområdet, utveckling längs Birger Svenssons väg och kvarteret Renen 13) kommer också bidra till en ökad efterfrågan på parkeringsplatser i denna del av Varberg. Även den förväntade framtida befolkningsökningen i Varberg kommer medföra ett högre tryck på parkeringar i hela staden. Här behöver en noggrann analys och utredning göras gemensamt med andra aktörer men uppskattningsvis är behovet en ny p-anläggning i storlek med p-hus Lorensberg, dvs ca platser. Alternativ för lokalisering I urvalet av studerade alternativ har platsens lokalisering och avstånd till stadskärna och stationsområde varit avgörande. För att platsen ska vara lämplig för en ny parkeringsanläggning krävs bla att den är lätt att ta sig till (tillgänglighet) och att det går att utforma en bra parkeringslösning på platsen. I denna utredning har parkering endast studerats i markplan. Följande alternativ har därför studerats:

61 (36) Dnr: KS 2017/0508 Bild 13 och 14. Studerade ytor för ny parkeringsanläggning Alternativ 1 Inspektören (Gamleby) På fastigheten finns en befintlig parkering samt en kulturhistoriskt klassad byggnad. Om man utgår ifrån att den befintliga byggnaden på fastigheten ska vara kvar återstår ca 2500kvm vilket motsvarar dagens parkeringsyta på ca 90 parkeringsplatser totalt i ett plan. Den befintliga parkeringsytan är för liten för att motivera ett nytt parkeringshus på. Dock är det möjligt att i samband med bostadsexploatering anlägga parkeringsdäck och på så sätt möjliggöra för ytterligare parkeringsplatser. Fastigheten ligger ca 500 meter från Stora torget och 200 meter från Varbergs nya station. Alternativ 2 - Pipebruket Området ligger i nära anslutning till det nya stationsområdet. Inom kvarteret finns en befintlig bensinmack. I dagsläget äger kommunen endast en liten del av kvarteret och ytan skulle motsvara ungefär 50 parkeringsplatser. Att uppföra en parkeringsanläggning för ett sådant litet antal platser är inte motiverat. Att anlägga en parkeringsanläggning inom kvarteret Pipebruket är intressant först om kommunen äger en större del av kvarteret. Fastigheten ligger ca 450 meter från Stora torget och 100 meter från Varbergs nya station. Alternativ 3 Vid Hagaskolan Ett parkeringsläge vid Trädlyckevägen innan man når Magasinsgatan, kan vara lämpligt med tanke på de potentiella trafikmängderna (upp till ca fordon per dygn år 2030) som delvis skulle fångas upp i en samlad

62 (36) Dnr: KS 2017/0508 parkeringslösning. Samtidigt är detta ca 600 m från den planerade nya stationen vilket innebär ca 10 minuters gångväg då man även behöver ta sig ned till perrongerna. Platsen ligger även på för långt avstånd från stadens andra målpunkter så som torget, gallerian vilket gör att platsen är mindre prioriterad utifrån överskådliga trafikmängder och parkeringsbehov. Detta läge bedöms även ligga på för långt avstånd från stationen för att vara ett attraktivt val för pendlare. Pendlare hänvisas även i första hand till parkering direkt väster om spårområdet. Detta alternativ studeras därför inte ytterligare i detta skede. Dock kan denna lokalisering bli aktuell på lång sikt då staden växt ytterligare och befintliga parkeringsytor inte räcker till. Alternativ 4 Renen 17 (Bullerbyn) Ligger i nära anslutning till nya stationsområdet och nås enkelt norrifrån via Norra vägen och Birger Svenssons väg. På platsen idag finns en förskola men som inom kort kommer att flytta till nya lokaler i Brunnsberg. Att lokalisera en ny parkeringsanläggning i så nära anslutning till det nya stationsområdet kan få en positiv effekt på det regionala kollektivtrafikresandet. Det innebär samtidigt att trafiken dras längre in på Magasinsgatan och till stadskärnan vilket är en nackdel för närmiljön. Rent kapacitets- och framkomlighetsmässigt skulle dock detta läge fungera bra då det har bra läge till flera av stadens målpunkter. En parkering i detta läge, som kommer att bli mycket attraktivt, bör även förutsättas samnyttja parkering mellan pendlare, boende och besökare. Fastigheten ligger ca 700 meter från Stora torget och 200 meter från Varbergs nya station. En parkeringsanläggning på fastigheten skulle kunna tillskapa ca parkeringsplatser i markplan. Alternativ 5 Renen 13 Tidigare industriverksamhet och marken innehåller höga föroreningshalter. Idag pågår ett stort saneringsprojekt som beräknas pågå till ca Marken kommer troligtvis endast kunna saneras ner till mindre känslig markanvändning. Ej lämpligt med garage i källområden (1 och 2). I framtiden skulle platsen kunna användas för parkering i kombination med exempelvis kontor. Om hela fastighetens yta skulle användas för parkeringsändamål skulle det ge ca 600 platser i ett plan. Då detta projekt ligger så pass långt fram i tiden är det inte aktuellt att gå vidare med och utreda för ny parkeringsanläggning. Sammanfattning Sammanfattningsvis så är bristen på bilparkering väster om järnvägen stor, vilket leder till söktrafik. Genom bättre information skulle fler kunna hitta till parkeringsgaragen i öster. Det bästa vore att få fler långtidsparkeringar (24 h) på gångavstånd till centrum i anslutning till större leder och bra vägvisning och information om beläggning på dessa platser.

63 (36) Dnr: KS 2017/0508 Ur inventeringen går det även att utläsa att de parkeringsanläggningar som har högst beläggningsgrad är de som ligger i norra och nordöstra delen av Varbergs centrum med en högsta uppmätta beläggningsgrad på 100%. Med tanke på parkeringar som försvinner och förväntad utveckling av Varbergs centrum med nya målpunkter och ökad befolkning behöver en utredning göras tillsammans med andra aktörer för att fastställa det framtida behovet men uppskattningsvis är behovet en ny p-anläggning i storlek med p- hus Lorensberg, dvs ca platser. Med tanke på den betydande trafikmängd som kommer in till centrum österifrån via Västkustvägen och Trädlyckevägen, kan det finnas anledning att titta närmare på en möjlighet till parkering där. I utredningen har 5 alternativa lokaliseringar studerats, på fastigheterna Inspektören, Pipebruket, Renen 13, Renen 17 samt grönytan vid Hagaskolan. Avstånd till målpunkter och tillgänglighet har varit viktiga aspekter. Även antalet möjliga parkeringsplatser har spelat in.

64 (36) Dnr: KS 2017/0508 Del 3 - Parkering under byggtiden av Varbergstunneln I samband med att bygget av järnvägstunneln påbörjas 2019 och fram till dess att den är färdig 2025 kommer en stor mängd parkeringsplatser försvinna, dels större parkeringsanläggningar i närheten av dagens station men även gatuparkering då ett antal gator kommer stängas av för allmän trafik. Till detta tillkommer exploatering i kvarteret Malmen där det idag är parkering vilket innebär att dessa försvinner. Även parkeringen i järnvägsparken försvinner, denna är dock inte allmän. Bild 15. Parkeringar som försvinner i samband med järnvägstunnelns byggstart Totalt handlar det om ett bortfall på runt 310 platser, fördelat på ca 230 platser på större parkeringar och 80 gatuparkeringar. Tunnelprojektet ersätter 180 av dessa platser, dock på den västra sidan av spåren och ca 400 meter norr om stationen. Med denna placering kan de antas fylla en funktion för pendlare från stationen, dock ingen funktion för staden i övrigt. Detta innebär att det skapas ett underskott på mer än 130 platser för

65 (36) Dnr: KS 2017/0508 andra behov än pendling i området öster om spåren och för målpunkter i nordöstra delen av centrala Varberg. För att hantera denna brist på parkering för målpunkter i nordöstra delen av centrala Varberg har ett antal lämpliga platser/ytor för tillfällig parkering under denna tid identifierats. Även ett par ytor i hamnområdet har identifierats för ytterligare parkering väster om spåren. 1. Gräsområdet nordost om kyrkoruinen Denna yta är idag gräsbevuxen och ska användas av Tingsrätten under tiden de renoverar sina lokaler, därefter kan den göras om till tillfällig parkering. Kräver dock bygglov. Ytan ligger i anslutning till Göteborgsvägen och är m 2 vilket innebär parkeringsplatser. 2. Renen 17 (Bullerbyn) Ligger i nära anslutning till nya stationsområdet och nås enkelt norrifrån Birger Svenssons väg via Norra vägen. På platsen idag finns en förskola men som inom kort kommer att flytta till nya lokaler i Brunnsberg. Hela fastigheten är ca m 2 vilket motsvarar parkeringsplatser. 3. Gamlebyskolan Gamlebyskolan används idag som parkering, delvis som poolbilar och andra bilar i kommunal verksamhet men även som allmän parkering. Här skulle det vara möjligt att uppföra ytterligare en våning i en tillfällig parkeringslösning likt den som tidigare fanns vid Göteborgs central. Idag finns det ca 90 platser på parkeringen, vid bygge av ytterligare ett plan förloras ett antal av platserna på markplan vilket gör att det faktiska antalet ytterligare parkeringar inte blir speciellt stort. 4. Hamnen, där silos har rivits i Magasinsgatans förlängning På denna yta är det svårt att uppskatta hur mycket yta som faktiskt är tillgänglig och möjlig att använda som tillfällig parkering. Uppskattningsvis borde det vara minst m 2 vilket motsvarar platser i ett mycket bra läge i förhållande till stationen. Denna yta ingår dock i första fasen i Västerports planerade utbyggnad och riskerar därmed att inte vara tillgänglig som parkering när det arbetet påbörjas. 5. Hamnen, Stena Lines uppställningsområde Om och när Stena Line flyttar sin verksamhet från dagens färjeläge frigörs en stor yta på ca m 2, ca platser, också dessa i ett mycket attraktivt läge i förhållande till stationen. Även denna yta ingår i första fasen i Västerports planerade utbyggnad och riskerar därmed att inte vara tillgänglig som parkering när det arbetet påbörjas. Ytan ligger dock i anslutning till parkeringshuset Briggen på en yta som är intressant för ett nytt framtida parkeringshus i Västerport och möjligheten att anlägga detta parkeringshus tidigt i utbyggnaden av Västerport behöver utredas.

66 (36) Dnr: KS 2017/0508 Bild 16. Lämpliga ytor för tillfällig parkering under järnvägstunnelns byggtid I bilden ovan är även parkeringen med 180 pendelparkeringar inkluderad, punkt 6.

67 (36) Dnr: KS 2017/0508 Sammanfattning, konsekvenser och slutsatser Bro i norr Två olika broalternativ, Susvindsbron och Norra Stationsbron, har utretts. Det kan konstateras att de bägge broalternativen har två olika funktioner men fyller samma syfte som är att flytta trafik från Birger Svenssons väg till Östra Hamnvägen samt att avlasta stationsområdet. Susvindsbron ger i första hand en trafikomfördelning från Getteröbron och avlastar de centrala kopplingarna mellan Östra Hamnvägen och Västra Vallgatan i begränsad utsträckning. I ett längre perspektiv kan dock Susvindsbron fungera avlastande för Birgers Svenssons väg när den inte klarar av att ta emot mer trafik, vilket kan antas ske närmare år 2050 eller eventuellt tidigare beroende på föreslagna åtgärder i gestaltningsprogrammet för Birger Svenssons väg. Effekterna av en ökad trafik på industrispåret som korsar Östra Hamnvägen antas också öka trafiken på Susvindsbron för att undvika att fastna i en bomfällning. På sikt ges med Susvindsbron också möjligheten att få en ny väg mellan Östra Hamnvägen och Österleden parallellt med den hårt trafikerade Värnamovägen under förutsättning att en väg anläggs i Susvindsspårets dragning österut. Norra Stationsbron innebär fortsatt höga trafikmängder på Birger Svenssons väg men bidrar till förbättrad trafikföring kring själva stationsområdet. Bron innebär att trafiken även i fortsättningen leds en bra bit ner på Birger Svenssons väg, vilket ställer höga krav på utformning och framkomlighet för att vägen ska kunna fortsätta utvecklas till en stadsgata. Norra Stationsbron i kombination med en begränsad framkomlighet på bron i förlängningen av Baggens gränd ger en avlastning av både bron i förlängningen av Baggens Gränd och bron i förlängningen av Magasinsgatan, samt de västra delarna av Magasinsgatan. Den ger dock upphov till överflyttning av trafik till Östra Långgatan och Gamla Kyrkbacken. En del av denna överflyttade trafik kan antas söka sig till den större parkeringen där Norra Stationsbron ansluter till Östra Hamnvägen. Anläggs ett nytt parkeringshus på fastigheten Renen 17 som föreslås i detta PM bör denna trafik delvis söka sig dit istället och därmed minska den förväntade överflyttningen till Östra Långgatan och Gamla Kyrkbacken något. För att ytterligare öka attraktiviteten på det nya parkeringshuset och silningen i vägnätet bör Gamlebygatan och Baggens gränd kopplas ihop norr om fastigheterna Charleshill och Malmen i anslutning till den södra fastighetsgränsen på Renen 13. Beroende på hur den planerade gång- och cykelpassagen mellan Norra Stationsbron och förlängningen av Baggens gränd utformas och hur stort G/C-flödet blir kan fler antas välja Norra Stationsbron om de riskerar att bli stående och vänta på korsande på passagen. I denna utredning föreslås därför att Norra Stationsbron anläggs för att avlasta trafiken kring stationsområdet samt att ett reservat för Susvindsbron läggs in i planprogrammet för Västerport samt kommande detaljplaner.

68 (36) Dnr: KS 2017/0508 Förlängning av Östra Hamnvägen söderut Förlängningen av Östra Hamnvägen till Bäckgatan ger en lokal avlastning på Västra Vallgatan utanför gallerian. En förlängning till Lasarettsgatan är det alternativ som ger avlastning under längst sträcka på Västra Vallgatan. En förlängning hela vägen till Ringvägen ger en mycket liten extra avlastning av Västra Vallgatan utöver den avlastning som förlängningen till Bäckgatan redan gett. En konsekvens av att möjliggöra fler anslutningar mellan stadskärnan och Platsarna är att en viss ökning av trafikmängderna kan komma att ske i dessa områden. När det gamla spåret försvinner, försvinner också den barriär som banvallen utgjort mellan stadskärnan och kusten. Att anlägga en ny väg innebär att en ny barriär skapas. En förlängning som sträcker sig som längst till Lasarettsgatan innebär att sträckan söder om tillgängliggörs. Detta är en viktig anledning till varför det inte är lämpligt att förlängs Östra Hamnvägen ner till Ringvägen. Eftersom spåret idag går i en bergsskärning behöver höga krav ställas på hur gatan utformas och fylls upp för att passa in i stadsbilden. För att få till en bra trafiklösning krävs att en noga avvägning görs huruvida bron över Prästgatan ska bevaras eller inte. Det går tekniskt sett att ha kvar den och samtidigt klara lutningen som behövs för att vägen ska kunna ansluta till Lasarettsgatan. Om man väljer att ta bort bron över Prästgatan skulle det vara möjligt att utforma den nya vägen med flackare lutning. I denna utredning förordas därför att Östra Hamnvägen förlängs till Lasarettsgatan samt Bäckgatan för direkt koppling till parkeringshusen. Trafik och parkering i Västerport Behovet och efterfrågan av parkering i Västerport är stort och med fler målpunkter kommer behovet öka ytterligare. De ca 570 allmänna parkeringsplatser som idag finns kommer behöva utökas för att tillfredsställa efterfrågan främst i de södra delarna, annars finns en stor risk för söktrafik såväl i området som i andra delar av staden. Om de två parkeringarna Östra och Västra Hamnplan skulle tas i anspråk för andra ändamål innebär det att ca 220 platser behöver ersättas i dess direkta närhet. Skulle så bli fallet är det lämpligt att anlägga ett nytt p-hus byggs med minst samma antal platser som Briggen har. Detta skulle ge ca 700 allmänna platser i området. För norra delarna av Västerport är behovet av allmänna platser inte lika stort, bortsett från det stora behovet av pendelparkeringar. Här finns också möjligheten att bygga på ett plan på någon av ytorna utpekade för pendelparkering för att erbjuda allmän besöksparkering även i denna del av Västerport och staden. Större allmänna cykelparkeringar placeras lämpligen i anslutning till grönstråket, stationen och vid Campus/Hamnplan. Längs Östra Hamnvägen föreslås en cirkulationsplats där Norra Stationsbron möter Östra Hamnvägen då det på denna plats kommer vara mycket trafik där det är viktigt att man på ett smidigt sätt kommer ut på Östra Hamnvägen.

69 (36) Dnr: KS 2017/0508 Detta blir också en naturlig port till Västerport och gatan byter karaktär. En cirkulationsplats kan också vara lämplig där Magasinsgatan möter Östra Hamnvägen då detta är i anslutning till busstationen och en lämplig plats för bussarna att vända utan att behöva köra runt hela kvarter. Nytt parkeringshus Ur inventeringen går det att utläsa att de parkeringsanläggningar som har högst beläggningsgrad är de som ligger i norra och nordöstra delen av Varbergs centrum med en högsta uppmätta beläggningsgrad på 100%. Med tanke på den betydande trafikmängd som kommer in till centrum österifrån via Västkustvägen och Trädlyckevägen, kan det finnas anledning att titta närmare på en möjlighet till parkering där. I utredningen har 5 alternativa lokaliseringar studerats, på fastigheterna Inspektören, Pipebruket, Renen 13, Renen 17 samt grönytan vid Hagaskolan. Avstånd till målpunkter och tillgänglighet har varit viktiga aspekter. Även antalet möjliga parkeringsplatser har spelat in. Renen 13 samt grönytan vid Hagaskolan är i dagsläget inte aktuella att utreda vidare då en omfattande sanering pågår på Renen samt att grönytan vid Hagaskolan ligger på för långt avstånd till centrala målpunkter för att kunna vara ett realistiskt alternativ utifrån överskådliga trafikmängder. Ytan på Pipebruket är i dagsläget för liten för att motivera en parkeringsanläggning. Eftersom fastigheten Inspektören redan används för parkering och byggnaden är skyddad är det oklart hur stor ytterligare yta och parkering som kan åstadkommas. Därför förordas i den här utredningen att fastigheten Renen 17 utreds vidare för ny parkeringsanläggning. Renen 17 skulle även kunna fungera som tillfällig parkering under arbetet med järnvägstunneln vilket innebär att resmönster hållbara över tid sätts tidigt i det projektet vilket är önskvärt. Parkering under byggtiden I samband med att bygget av järnvägstunneln påbörjas 2019 kommer en stor mängd parkeringsplatser försvinna, dels större parkeringsanläggningar i närheten av dagens station men även gatuparkering då ett antal gator kommer stängas av för allmän trafik. Totalt handlar det om ett bortfall på runt 310 platser, fördelat på ca 230 platser på större parkeringar och 80 gatuparkeringar. Till viss del ersätts dessa, dock norr om stationen på västra sidan av spåren där de enbart fyller en funktion för de som pendlar med tåg. För att hantera denna brist på parkering för målpunkter i nordöstra delen av centrala Varberg har ett antal lämpliga platser/ytor för tillfällig parkering under denna tid identifierats. - Gräsområdet nordost om kyrkoruinen - Renen 17 (Bullerbyn) - Gamlebyskolan Även ett par ytor i hamnområdet har identifierats för ytterligare parkering väster om spåren. - Hamnen, där silos har rivits i Magasinsgatans förlängning - Hamnen, Stena Lines uppställningsområde

70 (36) Dnr: KS 2017/0508 För att i så stor utsträckning som möjligt kunna sätta permanenta resmönster och samordna en tillfällig parkeringslösning med en permanent föreslås i första hand att tillfälliga parkeringar anläggs på fastigheten Renen 17 (Bullerbyn) och där Stena Line idag har sin verksamhet under förutsättning att dessa platser utreds vidare som permanenta parkeringslösningar. Förslag Utifrån resultatet i denna utredning föreslås att: - Norra Stationsbron anläggs för att avlasta trafiken kring stationsområdet - Ett reservat för Susvindsbron läggs in i planprogrammet för Västerport samt kommande detaljplaner. - Östra Hamnvägen förlängs söderut till Lasarettsgatan och med anslutning till Bäckgatan - Möjligheterna att anlägga en ny parkeringsanläggning, i första hand på fastigheten Renen 17, utreds vidare. - Möjligheterna att anlägga tillfälliga parkeringar i första hand på fastigheten Renen 17 och på Stena Lines verksamhetsområde utreds vidare. Bild 15. Föreslagen övergripande trafiklösning

71 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) 10. Yttrande över samrådshandling för Gestaltningsprogram Birger Svenssons väg Dnr: HGN 2017/0457 Handläggare: Andreas Lindqvist Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 89 Dnr HGN 2017/0457 Yttrande över samrådshandling för Gestaltningsprogram Birger Svenssons väg Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. till byggnadsnämnden översända hamn- och gatuförvaltningens överväganden i detta beslutsförslag 2. aktuellt förslag till Gestaltningsprogram Birger Svenssons väg ska i samråd med hamn- och gatuförvaltningen bearbetas enligt överväganden från hamnoch gatunämnden. Beskrivning av ärendet Byggnadsnämnden har beslutat den 22 juni 2017 att stadsbyggnadskontoret för Gestaltningsprogram Birger Svenssons väg ska inhämta yttranden från kommunstyrelsens arbetsutskott, barn- och utbildningsnämnden, hamn- och gatunämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden, Räddningstjänsten Väst, Marknad Varberg, Varberg Energi AB, Varbergsortens El, VIVAB, Hallandstrafiken, Länsstyrelsen i Hallands län, Trafikverket och Telia Sonera AB. Fördjupning ÖP 2010 för stadskärnan anger att möjligheter till förändring och stadsutveckling finns av kvarteren längs Birger Svenssons väg. Öster om resecentrum har kvarteret Renen och de anslutande kvarteren i söder potential för kompletteringar som kan bidra till att knyta ihop stadskärnan med Västra Centrum. Behovet av riktlinjer för utformning av Birger Svenssons väg i samband med pågående och framtida stadsförnyelse har formulerats av hamn- och gatunämnden som framfört önskemålet att byggnadsnämnden bör ansvara för ett gestaltningsprogram för området. Detaljplanearbete pågår vid den södra delen av vägen och programförslaget har avgränsats till vägsträckan mellan

72 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Brunnsbergsvägen i norr till Baggens gränd i söder, där planerna för det nya stationsområdet tar vid. Enligt stadsbyggnadskontorets beskrivning av detta ärende är syftet med Gestaltningsprogram Birger Svenssons väg att ange riktlinjer så att gatan som helhet förmedlar en positiv bild till såväl tillfälliga besökare som boende. Det ska vara en grön miljö som inbjuder till hållbara transporter som promenader och arbetspendling med cykel och den ska berätta om det kulturhistoriskt viktiga området som starkt bidragit till Varbergs identitet. Mötet med staden handlar om att visa upp en entré och markera att man närmar sig staden och dess stadskärna. Förslaget till Gestaltningsprogram Birger Svenssons väg innebär att gatan ska planteras med trädallé och byggas om till smalare körfält med passager till generösa och väl belysta utrymmen för gående och cyklister. Programmet ska vara vägledande för gestaltningen i kommande detaljplaner av det offentliga rummet i Birger Svenssons väg och för bebyggelsen utmed vägen. Beslutsunderlag Hamn- och gatuförvaltningens beslutsförslag 18 september Samrådshandling: Gestaltningsprogram Birger Svenssons väg Överväganden Hamn-och gatuförvaltningen välkomnar beslutet att ta fram Gestaltningsprogram Birger Svenssons väg. Förvaltningen ser fram emot att ett gestaltningsprogram ska kunna säkerställa att gestaltning och arkitektur likriktas för hela vägsträckan. Detta är särskilt viktigt, eftersom det efterhand ska tillkomma ett flertal detaljplaner runt Birgers Svenssons väg. Varbergs kommun ska genom stadsbyggande arbeta för god kvalité och medveten arkitektonisk miljö. Gestaltningsprogrammets syfte behöver emellertid förtydligas så att man förstår att detta dokument ska vara styrande även för kommande detaljplaner. Gestaltningsprogrammets syfte ska vara att tydligt ange konkreta riktlinjer inför förverkligande. Gestaltningsprogrammet bör också förmedla kommunens avsikt så som den formuleras i Vision Hamn- och gatuförvaltningens uppfattning är att gestaltningsprogrammet i första hand ska vara underlag för kommande detaljplaner. Det är inte något planprogram enligt PBL. Gestaltningsprogrammet behöver också ge riktlinjer för kommande planering och projektering av allmän plats utmed Birger Svenssons väg, både inom och utanför aktuella planområden. Tanken med de olika färgindelningarna på texten - Fakta, Vision och Riktlinjer - är bra och gör gestaltningsprogrammet tydligt. Faktatexten ska vara relevant och bör vara mer samlad. Det finns i gestaltningsprogrammet under riktlinjetexterna oväsentlig information som antingen kan tas bort eller läggas under Fakta.

73 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Textavsnitt under Vision bör kortas ner. Texten kan få vara svepande och vara vag i sina formuleringar. Visionen för gestaltningsprogrammet kan formuleras som börsatser. Texter för Riktlinjer är i förslaget till gestaltningsprogrammet vaga och kommer inte att säkerställa likriktighet för de arkitektoniska och de gestaltningsmässiga delarna och problemen. Med vaga uttryck menas till exempel en grön karaktär, stadsmässigt, bilda frontmotiv, anger tonen. Med dessa begrepp blir det inte tydligt vad som menas. Riktlinjerna i gestaltningsprogrammet bör vara ska-krav. Gestaltningsprogrammet behöver förkortas och förtydligas i sina formuleringar gällande riktlinjerna. Delen Gestaltning av trafikytor har kommit längst i tydlighet där sektionen och delar av texten inte ger utrymme för tolkningar. För gatubelysning och parkbelysning bör hänvisas till kommunens Belysningsstrategi, som är under framtagande. Den bild på belysning som visas i gestaltningsprogrammet (som är traditionell och klassisk) överensstämmer inte med texten i programmet, där man i stället nämner modernt uttryck. Samrådshandlingens avsnitt om dagvatten behöver bearbetas. Hamn- och gatuförvaltningen ska omhänderta dagvatten från allmän plats och detta kan ibland ske inom trafikytor, park eller naturmark. Dagvatten från kvartersmark kan inte omhändertas i parkanläggning. Redovisningen av intervjun i slutet av gestaltningsprogrammet bör utgå, eftersom den i detta sammanhang inte uppfyller någon funktion. Protokollsutdrag: Byggnadsnämnden

74 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Dnr: HGN 2017/ Handläggare: Andreas Lindqvist Dokument: Beslutsförslag till hamn- och gatunämnden Yttrande över samrådshandling för Gestaltningsprogram Birger Svenssons väg Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar att 1. till byggnadsnämnden översända hamn- och gatuförvaltningens överväganden i detta beslutsförslag 2. aktuellt förslag till Gestaltningsprogram Birger Svenssons väg ska i samråd med hamn- och gatuförvaltningen bearbetas enligt överväganden från Hamn- och gatunämnden Beskrivning av ärendet Byggnadsnämnden har beslutat den 22 juni 2017 att stadsbyggnadskontoret för Gestaltningsprogram för Birger Svenssons väg ska inhämta yttranden från kommunstyrelsens arbetsutskott, barn- och utbildningsnämnden, hamn- och gatunämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden, Räddningstjänsten Väst, Marknad Varberg, Varberg Energi AB, Varbergsortens El, VIVAB, Hallandstrafiken, Länsstyrelsen i Hallands län, Trafikverket och Telia Sonera AB. Fördjupning ÖP 2010 för stadskärnan anger att möjligheter till förändring och stadsutveckling finns av kvarteren längs Birger Svenssons väg. Öster om resecentrum har kvarteret Renen och de anslutande kvarteren i söder potential för kompletteringar som kan bidra till att knyta ihop stadskärnan med Västra Centrum. Behovet av riktlinjer för utformning av Birger Svenssons väg i samband med pågående och framtida stadsförnyelse har formulerats av Hamn- och gatunämnden som framfört önskemålet att Byggnadsnämnden bör ansvara för ett gestaltningsprogram för området. Detaljplanearbete pågår vid den södra delen av vägen och programförslaget har avgränsats till vägsträckan mellan Brunnsbergsvägen i norr till Baggens gränd i söder, där planerna för det nya stationsområdet tar vid. Enligt stadsbyggnadskontorets beskrivning av detta ärende är syftet med Gestaltningsprogram Birger Svenssons väg att ange riktlinjer så att gatan som helhet förmedlar en positiv bild till såväl tillfälliga besökare som boende. Det ska vara en grön miljö som inbjuder till hållbara transporter som promenader och arbetspendling med cykel och den ska berätta om det kulturhistoriskt viktiga området som starkt bidragit till Varbergs identitet. Mötet med staden handlar om att visa upp en entré och markera att man närmar sig staden och dess stadskärna.

75 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Förslaget till Gestaltningsprogram för Birger Svenssons väg innebär att gatan ska planteras med trädallé och byggas om till smalare körfält med passager till generösa och väl belysta utrymmen för gående och cyklister. Programmet ska vara vägledande för gestaltningen i kommande detaljplaner av det offentliga rummet i Birger Svenssons väg och för bebyggelsen utmed vägen. Beslutsunderlag Underlag för detta beslutsförslag är: - Samrådshandling , BN Överväganden Hamn-och gatuförvaltningen välkomnar beslutet att ta fram Gestaltningsprogram för Birger Svenssons väg. Förvaltningen ser fram emot att ett gestaltningsprogram ska kunna säkerställa att gestaltning och arkitektur likriktas för hela vägsträckan. Detta är särskilt viktigt, eftersom det efterhand ska tillkomma ett flertal detaljplaner runt Birgers Svenssons väg. Varbergs kommun ska genom stadsbyggande arbeta för god kvalité och medveten arkitektonisk miljö. Gestaltningsprogrammets syfte behöver emellertid förtydligas så att man förstår att detta dokument ska vara styrande även för kommande detaljplaner. Gestaltningsprogrammets syfte ska vara att tydligt ange konkreta riktlinjer inför förverkligande. Gestaltningsprogrammet bör också förmedla kommunens avsikt så som den formuleras i Vision Hamn- och gatuförvaltningens uppfattning är att gestaltningsprogrammet i första hand ska vara underlag för kommande detaljplaner. Det är inte något planprogram enligt PBL. Gestaltningsprogrammet behöver också ge riktlinjer för kommande planering och projektering av allmän plats utmed Birger Svenssons väg, både inom och utanför aktuella planområden. Tanken med de olika färgindelningarna på texten - Fakta, Vision och Riktlinjer - är bra och gör gestaltningsprogrammet tydligt. Faktatexten ska vara relevant och bör vara mer samlad. Det finns i gestaltningsprogrammet under riktlinjetexterna oväsentlig information som antingen kan tas bort eller läggas under Fakta. Textavsnitt under Vision bör kortas ner. Texten kan få vara svepande och vara vag i sina formuleringar. Visionen för gestaltningsprogrammet kan formuleras som bör -satser. Texter för Riktlinjer är i förslaget till gestaltningsprogrammet vaga och kommer inte att säkerställa likriktighet för de arkitektoniska och de gestaltningsmässiga delarna och problemen. Med vaga uttryck menas till exempel en grön karaktär, stadsmässigt, bilda frontmotiv, anger tonen. Med dessa begrepp blir det inte tydligt vad som menas. Riktlinjerna i gestaltningsprogrammet bör vara ska -krav.

76 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Gestaltningsprogrammet behöver förkortas och förtydligas i sina formuleringar gällande riktlinjerna. Delen Gestaltning av trafikytor har kommit längst i tydlighet där sektionen och delar av texten inte ger utrymme för tolkningar. För gatubelysning och parkbelysning bör hänvisas till kommunens Belysningsstrategi, som är under framtagande. Den bild på belysning som visas i gestaltnings-programmet (som är traditionell och klassisk) överensstämmer inte med texten i programmet, där man i stället nämner modernt uttryck. Samrådshandlingens avsnitt om dagvatten behöver bearbetas. Hamn- och gatuförvaltningen ska omhänderta dagvatten från allmän plats och detta kan ibland ske inom trafikytor, park eller naturmark. Dagvatten från kvartersmark kan inte omhändertas i parkanläggning. Redovisningen av intervjun i slutet av gestaltningsprogrammet bör utgå, eftersom den i detta sammanhang inte uppfyller någon funktion. Ekonomi och verksamhet Hamn- och gatuförvaltningen kommer, genom de förslag som framförs i Gestaltningsprogram för Birger Svenssons väg, att få utökade kostnader för drift och underhåll av gångbanor och träd. Samråd Inför detta yttrande har förvaltningen haft interna samråd kring förslaget. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Protokollsutdrag Andreas Lindqvist Landskapsarkitekt

77 Remiss Dnr: SBK (2) VARBERGS KOMMUN Stadsbyggnadskontoret Till Enligt sändlista Begäran om yttrande Ärende Gestaltningsp rogram Birger Svensson väg Byggnadsnämnden har beslutat den 22 juni 2017 att stadsbyggnadskontoret vidare ska handlägga ärendet och inhämta yttrande från kommunstyrelsens arbetsutskott, barn- och utbildningsnämnden, hamn- och gatunämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, socialnämnden, Räddningstjänsten Väst, Marknad Varberg, Varberg Energi AB, Varbergsortens El, VIVAB, Hallandstrafiken, Länsstyrelsen i Hallands län, Trafikverket och Telia Sonera AB gällande Gestaltningsprogram för Birger Svenssons väg - södra delen, upprättad. Fördjupning ÖP 2010 för stadskärnan anger att möjligheter tiu förändring och stadsntveckling finns av kvaiteren längs Birger Svenssons Väg när järnvägen är ombyggd i tunnel. Öster om resecentrum har kvarteret Renen ocb de anslutande kvmteren i söder potential för kompletteringar som kan bidra till att knyta ihop stadskärnan med Västra Centrnm. Behovet av riktlinjer för utformning av Birger Svenssons Väg i samband med pågående och framtida stadsförnyelse har formulerats av Hamn och Gatunämnden som framfört önskemålet att Byggnadsnämnden ansvarar för ett gestaltningsprogram för området. Detaljplanearbete pågår vid den södra delen av vägen och programförslaget har avgränsats till aktuell del, mellan Brunnsbergsvägen i norr till Baggens gränd i söder, där planerna för det nya stationsområdet tar vid. Gestaltningsprogrammets syfte är att ange riktlinjer så att gatan som helhet förmedlar en positiv bild till såväl tillfälliga besökare som boende. Det ska vara en grön miljö som inbjuder till hållbara transporter som promenader och arbetspendling med cykel och den ska berätta om det kulturhistoriskt viktiga området som starkt bidragit till Varbergs identitet. Mötet med staden handlar om att visa upp en entre och markera att man närmar sig staden och dess stadskärna. Förslaget innebär att Birger Svenssons Väg planteras med trädalle och byggs om till smalare körfält med passager till de generösa och väl belysta utrymmen som ordnas för gående och cykling. Programmet ska vara vägledande för gestaltningen av det offentliga rummet i Birger Svenssons Väg och för bebyggelsen vid vägen. POSTADRESS Varbergs kommun Stadsbyggnadskontoret Varberg BESÖKSADRESS Östra Långgatan 27 Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFON TELEFAX ORGANISATIONSNR E-POST ADRESS bn@varberg.se WEBBP.LATS

78 Remiss 2 (2) Dnr: SBK Fastighetsförteckningen bifogas ej. Handlingar Ni finner alla handlingar på vår hemsida: homradesbestammelser/aktuellaprogramochplaner Diarienummer BN SBK Yttrande senast Den 28 september 2017 STADSBYGGNADSKONTORET Inger Axbrink Planarkitekt Bilaga: Gestaltningsprogrammet i pappersformat Sändlista Kommunstyrelsens au Länsstyrelsen Trafikverket Hallandstrafiken Barn- och utbildningsnämnden Hamn- och Gatunämnden Kultur- och fritidsnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Räddningstjänsten Socialnämnden Marknad Varberg Varberg Energi AB Varbergsortens El VIVAB TeliaSonera Skanova AB Swedegas AB

79 Gestaltningsprogram för Birger Svenssons Väg - södra delen Samråds handling GODKÄNT AV BYGGNADSNÄMNDEN ~ VARBERGS UJ KOMMUN

80 UPPDRAGET Fördjupning ÖP 2010 för stadskärnan anger att möjligheter till förändring och stadsutveckling finns av kvarteren längs Birger Svenssons Väg när järnvägen är ombyggd i tunnel. Behovet av riktlinjer för utformning av vägen i samband med pågående och framtida stadsförnyelse har formulerats av Hamn- och Gatunämnden som framfört önskemålet att Byggnadsnämnden ansvarar för ett gestaltningsprogram för området. Den 7 november togs beslut i Byggnadsnämnden att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att tillsammans med Hamn- och gatuförvaltningen upprätta Gestaltningsprogram för Birger Svenssons Väg. Detaljplanearbete pågår vid den södra delen av vägen och programförslaget har avgränsats till aktuell del, mellan Brunnsbergsvägen i norr till Baggens gränd i söder, där planerna för det nya stationsområdet tar vid. Nästa steg i arbetet leds av Hamn- och gatuförvaltningen och gäller etappindelning och ekonomi för ombyggnad till stadsgata. Planering för åtgärder som minskar konflikter mellan trädplantering och rördragningar sker i samarbete med VIVAB. SYFTET Gestaltningsprogrammets syfte är att ange riktlinjer så att gatan som helhet förmedlar en positiv bild till såväl tillfälliga besökare som boende. Det ska vara en grön miljö som inbjuder till hållbara transporter som promenader och arbetspendling med cykel och den ska berätta om det kulturhistoriskt viktiga området som starkt bidragit till Varberg identitet. Mötet med staden handlar om att visa upp en entré och markera att man närmar sig staden och dess stadskärna. ARBETSGRUPPEN FÖR GESTALTNINGSPROGRAMMET Inger Axbrink, planarkitekt Stadsbyggnadskontoret Jens Bengtsson, landskapsarkitekt Hamn- och Gatuförvaltningen Sofia Lindgren, trafikplanerare Hamn- och Gatuförvaltningen Gestaltningsprogram 2017

81 FAKTA Text utan färgfält betyder att innehållet är en redogörelse av förhållandena fram till nutid. INNEHÅLL Stadsboulevard i Varberg - entré norra infarten - Hur var det förut? - Hur miljön har förändrats RIKTLINJER för gestaltningen GRÖNT STADSRUM FÖR ALLA - Trädplantering - Gröna kontaktpunkter - Park vid teater Halland - Gatumöbler GATA - Gestaltning av trafikytor - Trottoar, parkering, trädrad och gång- och cykelväg - Säkra passager - Belysning BYGGNADER - Längs gatan - Historiskt om de nya byggnaderna VISION Detta färgfält betyder att innehållet är berättande text om hur det kan se ut i framtiden. RIKTLINJE Detta färgfält betyder att innehållet är en anvisande text om hur utformningen bör vara genomförd. Gestaltningsprogram 2017

82 Stadsboulevard i Varberg - entré norra infarten Mötet med Varberg och dess omgivningar har betydelse för hur staden uppfattas. För att förmedla en positiv bild till såväl tillfälliga besökare som boende handlar mötet med staden om att visa upp en entré och markera att man närmar sig staden och dess stadskärna. Att arbeta med karaktärerna, orienterbarhet och tydlighet vid entréerna och längs infartsvägarna kan stärka Varbergs identitet. Varbergs nya paradgata ska vara en grön miljö som inbjuder till hållbara transporter som promenader, cykling samt resor med kollektivtrafik. Den leder in till det nya viktiga området för möten och kommunikation, både för alla slag av resande och för sociala aktiviteter. Flytt av järnväg och ett nytt resecentrum ger möjlighet att koppla Birger Svenssons väg till Östra Hamnvägen och en förlängning av Östra Hamnvägen söderut till Prästgatan. Bebyggelsen längs den nya stadsgatan ska berätta om det kulturhistoriskt viktiga området som starkt bidragit till Varberg identitet, vi ska fortsätta att gå med lätta steg i välgjorda skor och många cyklar ska lätt komma fram och synas på plats. Varbergarens stolthet över staden och den kreativa andan ska ge ett välkomnande till besökaren! Hur var det förut? Vägen är döpt efter Birger Svensson ( ) som startade verksamhet med cyklar i Varberg och 1908 inregistrerade han firman Svenska Cykeldepoten. Svensson kom att bli känd som Fattigpojken som blev Sveriges cykelmonark. I liten skala startades en partiaffär för cyklar under våren 1909 med arbetare Carl Bartholdsson och en springpojke. Även om en verkstad fanns påbörjades ingen egentlig verkstadsdrift förrän med ett tjugotal arbetare expanderade företaget med en ny fabrik som utvecklades till att bli en av norra Europas största tillverkare av tvåhjulingar, cyklar, mopeder och motorcyklar med en kapacitet av ca enheter per dag. Fram till mitten av 1940-talet var en bit av Birger Svenssons Väg del av Riksväg 2 (f.d. E6) genom Varberg. Bakom inlines-banan på nr 49 kan man ännu se en del av den stensättning med så kallad lus som Rikstvåan belades med under och 1940-talen. Byggnader för olika verksamheter växte upp i ett läge nära järnvägen. Likt Monarks fabrik har infarten präglats av tillverkningsindustri och fraktbolag med behov av stora volymer och bra logistiska förutsättningar. Dessutom mekaniska verkstäder och på senare tid alltmer utbyggt för handel, delvis för skrymmande varor. f.d. Gunnebo bruks fabrik inrymmer restaurang- och aktivitetslokaler Gestaltningsprogram 2017

83 Hur miljön har förändrats På östra sida av Birger Svenssons Väg ligger bostadskvarter och villabebyggelse. Bostäderna började byggas under tidigt 1900-tal vid en äldre gård med bostäder för anställda på Gunnebobruks Varbergsverket. Området bebyggdes raskt vidare och verkstadsarbetare, hantverkare och järnvägsanställda flyttade in från landsbygden omkring. Man bodde på Norrdal i villor för en eller flera familjer i en blandning av byggnadsstilar som rådde under förra seklet. Några radhus och flerfamiljshus ligger längs Birger Svenssons Väg, som dock har entrésidan mot Norrdalsgatan. Monarks cykelfabrik har blivit kontorshotell och butiker Bostadshus som byggts 2009 Kvarteren norr om järnvägsstationen har kommit att bli ett attraktivt stadsnära verksamhetsområde och både byggnadernas innehåll och utförande har förändrats och fått allt högre status, s.k. gentrifiering. Äldre småhus och servicebyggnader byts ut mot flerfamiljshus i fyra till fem våningar. Mycket av den nya bebyggelsen har utformats med platt tak på indragen takvåning och med putsfasad. Det finns i arkitekturen en uppfyllelse av modernismens ideal med industriell produktion, till exempel de strikta linjerna och fönsterbågarna av metall. Alltmer kommer dock en återgång till sadeltak med takkupor och fasaden görs i tegel eller stenmaterial. Gestaltningsprogram 2017

84 RIKTLINJER för gestaltningen GRÖNT STADSRUM FÖR ALLA Hur den fysiska miljön utformas har stor betydelse för hur välkonmande staden upplevs. Oavsett ålder, kön eller fysisk möjlighet ska alla Varbergsbor l1a möjlighet att vara fullt delaktiga i samhå.llslivet och därmed ha tillgång till det offentliga runuuet, vilket underlättar vardagliga 1nöten. I centrala Varberg finns idag flera trädplanteringar utmed gator som förstärker orienterbarheten och förståelsen av stadens struktur. Parker, torg och gröna ytor är andra viktiga delar i stadsrummet genom att de bidrar till det offentliga livet n1ed mötesplatser och ekosystemtjänster. Genom en god utfon1uling av dessa platser stärker vi det levande stadsrummet och uppmuntrar till vistelse och aktivitet. Eftersom Birger Svenssons väg ligger i ett gammalt indust1iområde där det traditionellt inte avsatts ytor för park och naturmark är det mycket viktigt att tillskapa dessa kvaliteter nu när 0111rådet omvandlas till blandad stad. Såväl gatan som de platser som föreslås längs med Birger Svenssons väg bör utfonnas med en tydlig grön karaktär med tanke på att området idag lider b1ist på grönytor och träd. Träd plantering Birger Svenssons väg ska utformas med en alle på båda sidor 0111 gatan. Allen bidrar till gatans grönska och inbjuder till att röra sig till fots eller cykel längs med gatan. Trädplanteringen syftar även till att hålla ner hastigheterna på bilan1a genom att vägutrymmet upplevs som smalare. Utifrån ett kulturhistoriskt perspektiv bygger en alle på Birger Svenssons väg vidare på en tidigare tradition i Varberg av trädplanteringar utmed gator t.ex. i samband med byggandet av järnvägen genom staden i slutet av 1800-talet. Gröna kontaktpunlder Utöver trädplanteringen föreslås två platsbildningar längs med gatan: en i norr i anslutning till Teater Halland/ Monarkområdet och en i söder vid Kyrkogårds backen. Båda dessa platser ansluter till gröna kopplingar upp mot Kyrkogårdsruinen och Brunnsbergsskogen. Utöver dessa platser kan det finnas behov av ytterligare platser t.ex. i form av busshållplatser. Inne på kva1tersmark kan lokaler med verksamheter i bottenplan ytterligare bidra till gatans platsbildningar. Anslutning vid befintliga och nya korsningar för bil- och cykeltrafik följer planteringsprinciperna men kan ändå utformas individuellt. grön mötesplats GESTALTNINGSPROGRAf\11 ST ATIONSOMR'Aoq Detta gestaltningsprogram omfattar sträckningen mellan Brunnsbergsgatan i norr till Baggens gränd i söder. Programarbete för nästa etapp norrut inväntar beslut om den övergripande trafikstrukturen. Park vid Teater Halland Platsen i norr utgör den viktigaste platsbildningen längs med gatan. Utformningen av platsen tillsanunans n1ed allen på Birger Svenssons väg sätter tonen för den nya stadskaraktären i norr. Platsen ska ha ett tydlig grön karaktär, ska kmma fungera smn Gestaltningsprogram 2017

85 bostadsnära park för boende för vila och inspiration men bör även utformas för att kunna fördröja dagvatten inom närområdet. Inspirationsbilder för entrépark vid Göteborgsvägen Parken ska ha ett modernt uttryck som korresponderar till de nya byggnaderna men präglas av gedigna Varbergs material som granithällar och smågatsten. Med tanke på bristen på grönytor i närområdet bör större delen av parken vara grön men en mindre del kan vara hårdgjord torgyta. Platsen kan även utformas med pedagogiska inslag med skyltar som informerar om fördröjning av dagvattnet och träd och andra växters betydelse för olika ekosystemfunktioner i staden. Gatumöbler Möblering i form av sittplatser ska placeras i planteringsytan för att därigenom skapa ett genomgående promenadstråk på västra sidan utan några utskjutande bänkar eller liknande. Möbleringen ska ha ett modernt uttryck som korresponderar med de nya omgivande byggnaderna på västra sidan. Materialen ska vara granit och trä av ädlare art. Planteringsytorna ska planteras med lägre buskar och/eller perenna gräsarter med minimalt skötselbehov. Bilderna intill visar Tåsinge Plads i Köpenhamn. Gestaltningsprogram 2017

86 GATA Gestaltning av trafikytor Den nya gestaltningen och åtgärder enligt -programmet för Birger Svenssons Väg är viktigt för att dämpa hastigheterna och minska trafikmängderna på gatan. Målsättningen är att i stället leda om trafik till Östra Hamnvägen och Västkust.vägen. Flytt av järnväg och ett nytt resecentrum ger möjlighet att göra Östra Hamnvägen till huvudväg för biltrafik med angöring till Tesecentrum. Arbetsgruppen för gestaltningsprogrammet har tagit fran1 ett förslag på en sektion som ska fungera på sträckan mellan Monarkvägen i norr och den nya stationen i söder. Den ska ge stonune till en stadslivsgata och spegla Västra Vallgatan i söder med gång-cykelstråk på östra sidan och gångstråk på västra sidan. Gångvänligt stadslivsstråk. Trottoar utmed Birger Svenssons västra sida ska rustas upp och utfoni1as enligt "Riktlinjer för utformning av gatumiljöer i området kring stadskärnan i Varberg", dvs. gångytor ska vara belagda med natursten och hällar. Passager, övergångsställen och stråk ska ha god tillgänglighet för personer 111ednedsatt rörelsefötmåga. TrottoaTen ska vara 2 meter bred och ttädraden ska vara 3 meter bred DO I : - :1.oooo --z.oooo - ~oooo-i----s sooo - 3.oooo = 0 F0 RGÅRDSMARK GÅNGBANA TR,J\o K0 RBANA TRÅD ARBETSPENDUNG GÅNGBANA L.ASTZON CYKEL HALLPIATS Körbanan ska vara 6,5 meter. Eventuella last.platser lokaliseras i allen på den västra sidan för att skapa angöringsmöjligheter till målpunkterna för den pågående stadsutvecklingen. Handikapparkering ska lösas på kvartersmark eftersom det inte är 1än1pligt att anlägga så.dan parkering utmed ett kollektivtrafikstråk. På östra sidan ska ett arbetspendlingsstråk för gång- och cykel anläggas eftersom det är färre utfruter på den sidan vilket gör att man kommer att kunna cykla snabbare och smidigare. Gång- och cykelstråk.et på östra sidan ska anläggas i asfalt och gång- och cykeltrafikanter ska skiljas åt med 3 rader smågatsten. Cykel- vägen ska vara 3 meter och gångvägen 2 meter bred. TrädTaden på den östra sidan ska vara 2,5 meter bred. Säkra passager Föi-höjda passager anläggs över vägen på platser som överensstä1mner med lägen för infarter och entreer till verksamheter på västra sidan. Boende samt besökare till verksamheter och kontor ska kunna ta sig över gatan till arbetspendlingsstråk föt cykel på östra sidru1 samt ska barn i området kumia ta sig tryggt och säkert till skolan. Exemplet här till höger visar förslag på placering av passager vid kvarteret Svärdfisken. Gestaltningsprogram 2017

87 1 } 2 '"" Belysning Armaturer ska passa in i Varbergs typologi för huvudgator i centrum. Storslagen och ändå :vacker, anpassat till långsamma trafikanter ger trivsam och välkomnande miljö. Valet av belysningsarmaturer ska göras utifrån gatans önskade karaktär som stadsgata, och därför bör höjden på armaturen vara högst 5 meter vid cykel- och gångbanor. Vid gångpassagerna är det särskilt viktigt att belysningen är god. För att få en ändamålsenlig belysning föreslås tvåarmade belysningsstolpar på båda sidor om vägen med armaturen placerad på en höjd mellan 6 till 8 meter mot körbanor. Belysningsstolpar föreslås placeras mellan träden i planteringsbäddarna på ömse sidor om vägen. Detta för att minska framtida problem med trädkronor som växer in i belysningsarmaturer. Gestaltningsprogram 2017

88 BYGGNADER - längs gatan Bostäder och verksamheter omedelbart intill resecentrum ger mycket goda förutsättningar att skapa attraktiva bostadsmöjligheter och lokalisering av högkvalificerade tjänsteföretag i kommunen även i ett regionalt perspektiv. Det är viktigt att den nya stadsgatan blir en del av Varbergs centrum med en blandning av bostäder och verksamheter. Det ska finnas butiker, serveringar som ger liv i stadsrummet och ger möjligheter till variation för flanören. Bebyggelse ska utformas stadsmässigt i kvartersstruktur och sammanhängande väggar i gaturummet. Upp till fyra eller fem våningar, med lokaler i gatuplanet. Nybyggnad vid Delfingatan Inspirationsbilder för byggnader med ståtliga fasader mot gatan, Norra vägen och Västra Vallgatan Gestaltningsprogram 2017

89 Vagabon s uvu ontor Arkitekturen ska ges individuellt, nutida uttryck, volymerna ska accentueras med byggnadsdelar och uttrycksfulla material. Detaljer och material ska ges stor omsorg, särskilt i gatuplanet. Byggnader som uppförts nyligen anger tonen, se bilderna överst. Fasaderna mot Birger Svenssons Väg ska bilda "frontmotiv''. Exempel från Varberg på bilderna nedan till vänster. Historiskt om de nya byggnaderna 2007 invigdes huvudkontoret för skoföretaget Vagabond International AB. Man hade som mål att komma nära centrum och underlätta för tågpendling, dessutom förstärka sitt varumärke och inspirera andra till att skapa en fin infart till V ru berg. Det var det första inslaget längs vägen i en medveten design och klassades i stort sett omgående som en värdefull byggnad, både arkitektoniskt och kulturhistoriskt. Se Bebyggelseinventering Halland Hur förvandlar man ett tråkigt och ganska nedslitet industriområde till att bli en spännande och välkomnande del av staden? Vi började helt enkelt med att bilda ett gemensamt bolag som.fick namnet Ventilo AB berättar Mats, delägare ifastighetsbolaget. Vi har redan från början haft en klar vision om hur vi ville utveckla Birger Svenssons väg och mellan 2007 och fram till idag förvärvades därför ett antal olika fastigheter belägna mellan Monarkhuset i norr och Vagabondhuset i söder. Vi ville investera i god och spännande arktitektur och har anlitat kända arkitektbyråer som White och Wingårdhs. Det var spännande att få ta del av det första visionäraförslaget som presenterades 2010: Fyra styckenfiervåningshus med en spännande arkitektur och en bra mix av kontor, bostäder och butikslokaler. Det känns otroligt glädjande och framför allt spännande, att vi nu börjar närma oss en verklighet av det som var en vision på pappret för några år sedan. Gestaltningsprogram 2017

90

91 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) 11. Yttrande över remiss: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Dnr: HGN 2016/0747 Handläggare: Oskar Reinholdsson Dokument: Protokollsutdrag från hamn- och gatunämndens arbetsutskott HGN au 90 Dnr HGN 2016/0747 Yttrande över remiss: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. tillstyrka förslaget till Handlingsplan mot våldsbejakande extremism, förutsatt att dokumentet kompletteras med konkreta åtgärder utifrån de angivna utvecklingsmålen 2. översända yttrandet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden har efter av kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni 2017, 348, getts möjlighet att yttra sig över förslag till Handlingsplan mot våldsbejakande extremism för Varbergs kommun. Handlingsplanens syfte är att utgöra ett första steg i ett strukturerat utvecklingsarbete och en beredskap för att förebygga och hantera våldsbejakande extremism, något som idag saknas. Handlingsplanen syftar vidare till att beskriva hur arbetet mot våldsbejakande extremism hänger samman med kommunens övriga arbete med säkerhets- och trygghetsfrågor, beskriva kommunens organisation och arbetssätt i arbetet mot våldsbejakande extremism, samt beskriva vilka utvecklingsmål som gäller för kommunens arbete mot våldsbejakande extremism. Hamn- och gatunämnden yttrade sig 13 februari 2017, 2, över ett tidigare förslag till handlingsplan mot våldsbejakande extremism, och beslutade då att avstyrka det dåvarande förslaget till handlingsplan med hänvisning till förvaltningens överväganden gällande behovet av ytterligare bearbetning avseende konkretiseringsnivå, förtydliganden samt övergripande kvalitet. Ärendet hanterades därefter av kommunstyrelsens arbetsutskott 21 mars 2017 och återremitterades för förtydligande. Den nu föreliggande handlingsplanen har

92 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) omarbetats och förtydligats avseende bland annat organisation och ansvar samt kompletterats med utvecklingsmål för arbetet. Beslutsunderlag Hamn- och gatuförvaltningens beslutsförslag 7 september Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 13 juni 2017, 348. Begäran om yttrande från kommunstyrelsens förvaltning. Förslag till handlingsplan mot våldsbejakande extremism, inkommen 21 juni Övervägande Hamn- och gatuförvaltningen ser positivt på den genomförda omarbetningen av förslaget till handlingsplan mot våldsbejakande extremism. När nämnden yttrade sig över det dåvarande förslaget till handlingsplan 13 februari 2017 framfördes behovet av att förtydliga handlingsplanen inom flertalet områden. Bland annat efterfrågades definitioner av centrala begrepp, en mer gedigen omvärldsanalys och riskanalys, samt tydliggörande av former för samverkan mellan berörda aktörer. Nämnden lyfte även vikten av att handlingsplanen är tillräckligt konkret för att kunna utgöra ett underlag för ett fortsatt effektivt arbete mot våldsbejakande extremism. I det nu föreliggande förslaget har merparten av nämndens synpunkter hörsammats och åtgärdats, vilket är glädjande. Förvaltningen ser även positivt på att utvecklingsmål har formulerats utifrån den nationella samordnarens tolv rekommendationer. Namnet till trots kan dock handlingsplanen mer liknas vid en strategi än en handlingsplan. I dokumentet I Varbergs kommuns Riktlinjer styrdokument (KS 2013/0219-2) föreskrivs att en strategi ska peka ut riktning eller mål för att uppnå önskat resultat, medan en handlingsplan ska vara mer konkret och visa på vilka steg eller åtgärder som ska genomföras för att nå uppsatta mål. För att dokumentet ska kunna fungera som en handlingsplan behöver de övergripande utvecklingsmål som anges i dokumentet kompletteras med konkreta åtgärder. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen

93 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Dnr: HGN 2016/ Handläggare: Oskar Reinholdsson Dokument: Beslutsförslag till hamn- och gatunämnden Yttrande över remiss: Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. tillstyrka förslaget till Handlingsplan mot våldsbejakande extremism, förutsatt att dokumentet kompletteras med konkreta åtgärder utifrån de angivna utvecklingsmålen 2. översända yttrandet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden har efter av kommunstyrelsens arbetsutskott 13 juni 2017, 348, getts möjlighet att yttra sig över förslag till Handlingsplan mot våldsbejakande extremism för Varbergs kommun. Handlingsplanens syfte är att utgöra ett första steg i ett strukturerat utvecklingsarbete och en beredskap för att förebygga och hantera våldsbejakande extremism, något som idag saknas. Handlingsplanen syftar vidare till att beskriva hur arbetet mot våldsbejakande extremism hänger samman med kommunens övriga arbete med säkerhets- och trygghetsfrågor, beskriva kommunens organisation och arbetssätt i arbetet mot våldsbejakande extremism, samt beskriva vilka utvecklingsmål som gäller för kommunens arbete mot våldsbejakande extremism. Hamn- och gatunämnden yttrade sig 13 februari 2017, 2, över ett tidigare förslag till handlingsplan mot våldsbejakande extremism, och beslutade då att avstyrka det dåvarande förslaget till handlingsplan med hänvisning till förvaltningens överväganden gällande behovet av ytterligare bearbetning avseende konkretiseringsnivå, förtydliganden samt övergripande kvalitet. Ärendet hanterades därefter av kommunstyrelsens arbetsutskott 21 mars 2017 och återremitterades för förtydligande. Den nu föreliggande handlingsplanen har omarbetats och förtydligats avseende bland annat organisation och ansvar samt kompletterats med utvecklingsmål för arbetet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll 13 juni 2017, 348. Begäran om yttrande från kommunstyrelsens förvaltning. Förslag till handlingsplan mot våldsbejakande extremism, inkommen 21 juni 2017.

94 Varbergs kommun Hamn- och gatuförvaltningen Kallelse/underrättelse (39) Övervägande Hamn- och gatuförvaltningen ser positivt på den genomförda omarbetningen av förslaget till handlingsplan mot våldsbejakande extremism. När nämnden yttrade sig över det dåvarande förslaget till handlingsplan 13 februari 2017 framfördes behovet av att förtydliga handlingsplanen inom flertalet områden. Bland annat efterfrågades definitioner av centrala begrepp, en mer gedigen omvärldsanalys och riskanalys, samt tydliggörande av former för samverkan mellan berörda aktörer. Nämnden lyfte även vikten av att handlingsplanen är tillräckligt konkret för att kunna utgöra ett underlag för ett fortsatt effektivt arbete mot våldsbejakande extremism. I det nu föreliggande förslaget har merparten av nämndens synpunkter hörsammats och åtgärdats, vilket är glädjande. Förvaltningen ser även positivt på att utvecklingsmål har formulerats utifrån den nationella samordnarens tolv rekommendationer. Namnet till trots kan dock handlingsplanen mer liknas vid en strategi än en handlingsplan. I dokumentet I Varbergs kommuns Riktlinjer styrdokument (KS 2013/0219-2) föreskrivs att en strategi ska peka ut riktning eller mål för att uppnå önskat resultat, medan en handlingsplan ska vara mer konkret och visa på vilka steg eller åtgärder som ska genomföras för att nå uppsatta mål. För att dokumentet ska kunna fungera som en handlingsplan behöver de övergripande utvecklingsmål som anges i dokumentet kompletteras med konkreta åtgärder. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Oskar Reinholdsson Verksamhetsutvecklare Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

95 Varbergs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Ks au 348 Dnr KS 2016/0533 Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. remittera förslag till handlingsplan mot vålds bejakande extremism till samtliga nämnder och bolag för yttrande 2. svaren ska vara kommunledningskontoret tillhanda senast i oktober Beskrivning av ärendet Syftet med handlingsplanen är att beskriva hur arbetet mot vålds bejakande extremism hänger samman med kommunens övriga arbete med säkerhetsoch trygghetsfrågor. Planen beskriver kommunens organisation och former för arbetet, samt beskriver vilka utvecklingsmål som gäller för kommunens arbete mot våldsbejalcande extremism. Handlingsplanen gäller för år Beslutsunderlag Beslutsförslag 23 maj Handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Övervägande Varbergs kommun saknar idag ett strukturerat utvecklingsarbete och en beredskap för att förebygga och hantera våldsbejakande extremism. Under perioden maj-oktober 2016 har en arbetsgrupp från kommunen varit engagerad i länsstyrelsens arbete med att kartlägga sociala risker i länet med anledning av flyktingsituationen samt lämna förslag till åtgärder. Deltagandet i detta projekt har gett möjlighet att påbörja kartläggningen av kommunens specifika situation och behov i samband med flyktingmottagandet, och även att skapa nätverk med andra kommunala, regionala och statliga instanser. Ärendet hanterades av kommunstyrelsens arbetsutskott 21 mars 2017 och återremitterades för förtydligande. Handlingsplanen har nu omarbetats där organisation och ansvar förtydligats. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkancte ( /7 /~ Datum

96 Remiss 1 (1) Dnr: KS 2016/ Hallands Hamnar Varberg AB m.fl. Kommunstyrelsens förvaltning Maria Svenningsson, Begäran om yttrande Ärende Handlingsplan mot våldsbejakande extremism Diarienummer KS 2016/0533 Yttrande senast 31 oktober 2017 Kommunstyrelsens förvaltning Maria Svenningsson POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, ks@varberg.se Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

97 Dnr: KS 2016/0533 Förslag Varbergs kommuns strategi mot våldsbejakande extremism

98 Sammanfattning Det här är Varbergs kommuns strategi för det främjande och förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Om samverkan inom detta område ska bli framgångsrikt är det viktigt att samverkan införlivas i redan befintliga strukturer. I Varbergs kommun finns det ett befintligt arbetssätt och en struktur där Räddningstjänsten Väst stödjer kommunens arbete med säkerhets-, folkhälso- och trygghetsfrågor. Arbetet mot våldsbejakande extremism ska inkluderas som en del i detta arbete, d.v.s. Räddningstjänsten Väst ska stödja och samordna kommuns arbete även inom detta område. Den nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism har presenterat tolv rekommendationer för hur ett fungerande lokalt arbete bör organiseras. Kommunens strategi mot våldsbejakande extremism utgår från de tolv rekommendationerna, men har anpassats till lokal nivå. Till vart och en av de tolv rekommendationerna finns det ett utvecklingsmål. Räddningstjänsten Väst ansvar därefter att tillsammans med berörda samverkansaktörer arbeta fram åtgärder utifrån utvecklingsmålen.

99 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Definitioner... 4 Tre våldsbejakande extremistiska miljöer... 5 Begreppet radikalisering... 5 Organisation och arbetssätt... 6 Risker och utmaningar... 7 Kriget i Syrien... 7 Varbergs kommun möter inte alla... 7 Yttrandefrihet, religionsfrihet och brottsliga handlingar... 7 Stigmatisering och legitima religiösa eller politiska aktiviteter... 7 Utvecklingsmål... 8 Uppföljning... 10

100 Bakgrund Syfte Syftet med kommuns strategi mot våldsbejakande extremism är att: Beskriva hur arbetet mot våldsbejakande extremism hänger samman med kommunens övriga arbete med säkerhets- och trygghetsfrågor. Beskriva kommunens organisation och arbetssätt i arbetet mot våldsbejakande extremism. Beskriva vilka utvecklingsmål som gäller för kommunens arbete mot våldsbejakande extremism. Strategin mot våldsbejakande extremism gäller för år Definitioner Nedan beskrivs de definitioner av orden våldsbejakande och extremism som används i detta dokument. Definitionerna är hämtade från rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (2014). Våldsbejakande Ordet våldsbejakande kan användas för att beskriva både innehållet i ett visst material (exempelvis ett tal, en text eller en film) och personers beteende. Om ett material beskrivs som våldsbejakande betyder det att materialets innehåll inte bara accepterar våldsanvändning utan även stödjer användningen av ideologiskt motiverat våld för att främja en sak. När Säkerhetspolisen beskriver en person som våldsbejakande betyder det att personen vid upprepade tillfällen bedöms ha uppvisat ett beteende som inte bara accepterar våldsanvändning utan även stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld för att främja en sak. Att vara våldsbejakande ska inte förväxlas med att vara våldsbenägen; ett våldsbejakande beteende kan innebära ett långvarigt stöd till våldshandlingar som andra begår, trots att personen själv aldrig utövar våld. Extremism Säkerhetspolisen använder ordet extremism för att beskriva rörelser, ideologier eller individer som inte accepterar en demokratisk samhällsordning. Den grundläggande politiska normen, där politiska mål och samhällsförändringar kan påverkas genom politiken och uppnås genom demokratiska processer, accepteras inte. Extremism används också för att beskriva företeelsen där individer använder extrema metoder för att förändra samhället i önskad riktning. Våldsbejakande extremism förekommer både inom den politiska och religiösa sfären.

101 Tre våldsbejakande extremistiska miljöer I rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (2014) beskrivs även hur säkerhetspolisen i dagsläget bedömer att det finns tre våldsbejakande extremistiska miljöer i Sverige; den autonoma miljön, vit makt-miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistiska miljön: Den autonoma miljön beskrivs ofta befinna sig långt ut till vänster på en traditionell politisk skala medan vit makt-miljön i stället beskrivs stå långt ut till höger på samma skala. Det är trots detta inte idealiskt att benämna miljöerna som vänster- respektive högerextremism. Det beror på att det endast är i ett sociokulturellt avseende som högerextremismen är traditionellt höger och vänsterextremismen traditionellt vänster; exempelvis i frågor om lag och ordning, invandringspolitik, nationell identitet etcetera. Islamistisk extremism står för en extrem tolkning av Koranen och har inte mycket gemensamt med konventionell tolkning av islam som religion. Begreppet våldsbejakande islamistisk extremism används för att beskriva den extrema miljö och de personer som ser våld som ett legitimt medel för att uppnå ideologins mål. Trots att begreppet kan kritiseras används benämningen våldsbejakande islamistisk extremism eftersom den aktuella extremistiska miljön hävdar att de agerar utifrån religionen islam. Begreppet radikalisering Rapporten Våldsbejakande extremism i Sverige nuläge och tendenser (2014) ger också en bild av vad som avses med begreppet radikalisering: Radikalisering ses ofta som en socialiseringsprocess även om det finns olika uppfattningar bland forskare om varför och hur radikalisering sker. En beskrivning av radikaliseringsprocessens olika faser redovisas närmare i kommande kapitel. Begreppet radikalisering definieras av Säkerhetspolisen som: Den process som leder till att en person eller en grupp stödjer eller utövar ideologiskt motiverat våld för att främja en sak. Att utveckla antidemokratiska värderingar eller ha extrema åsikter om politik eller religion faller enligt denna definition inte under begreppet radikalisering. Som beskrivs i kapitel tre (i ursprungskällan) inbegriper radikaliseringsprocessen en fas där det utvecklas en acceptans för våld, men de som stannar i en sådan tidigare fas eller avbryter radikaliseringsprocessen är således inte att betrakta som radikaliserade enligt definitionen ovan. Det som är brottsligt och således av intresse för polisen och som därmed inbegrips i definitionen av radikalisering, är uteslutande processen som utmynnar i stöd till, eller delaktighet i, ideologiskt motiverad brottslighet. Definitionen av radikalisering förtydligas också genom benämningen våldsbejakande radikalisering. De individer som anslutit sig till våldsbejakande extremistmiljöer har nästan alltid genomgått en radikaliseringsprocess där det går att identifiera betydande likheter i radikaliseringsprocessen oavsett till vilken ideologi en person radikaliserats. 5

102 Organisation och arbetssätt Om samverkan inom detta område ska bli framgångsrikt är det viktigt att samverkan införlivas i redan befintliga strukturer. I Varbergs kommun finns det ett befintligt arbetssätt och struktur där Räddningstjänsten Väst stödjer kommunens arbete med säkerhets-, folkhälsooch trygghetsfrågor. Arbetet mot våldsbejakande extremism ska inkluderas som en del i detta arbete, d.v.s. Räddningstjänsten Väst ska stödja och samordna kommuns arbete även inom detta område. Denna strategi pekar på att det är Räddningstjänsten Väst som ska stödja och samordna kommunens arbete mot våldsbejakande extremism. Organisation och struktur för detta arbete ska tas fram i särskilt styrdokument. Områden och aktörer som ska ingå i samverkan är bland annat berörda kommunala förvaltningar- och bolag, kommunens säkerhetsskyddsarbete, folkhälso- och brottsförebyggandearbete och internskyddsarbete samt Polismyndigheten. Idag finns struktur och samverkan inom folkhälso- och trygghetsfrågor bl.a. i Folkhälso- och trygghetsrådet och i Trygg i Varberg. Det finns även en samverkansöverenskommelse mellan kommunen och polisen. Framöver ska överenskommelsen omfatta tre parter; Varbergs kommun, Polismyndigheten (Lokalpolisområde Varberg) och Region Halland (Varbergsnämnden). Samverkan ska ske på lokal, regional och nationell nivå. 6

103 Risker och utmaningar Nedan beskrivs risker och utmaningar i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism i Varbergs kommun. Kriget i Syrien Våldsbejakande extremism används som samlingsnamn för våld som utövas med ideologiska motiv. Religiöst våld, vit-maktvåld och autonoma miljön brukar vara de miljöer som inkluderas i begreppet våldsbejakande extremism. Varberg kommuns arbete mot våldsbejakande extremism ska omfatta samtliga former av våldsbejakande extremism. Det är dock viktigt att bryta ut specifika händelser som kräver särskilda insatser. Sedan kriget i Syrien inleddes har arbetet mot våldsbejakande extremism blivit allt mer prioriterat i många länder. Detta på grund av att ett så stort antal individer från Sverige och andra länder valt att resa och ansluta sig till olika stridande grupper, och då främst terrororganisationen Daesh. I dagens globala värld kommer krig och konflikter runt om i världen påverka enskilda länder, då deras medborgare väljer att ta ställning för olika stridande parter och dessutom väljer att ansluta sig i striden. När så sker måste en kommuns arbete mot våldsbejakande extremism ställas om utifrån den unika situationen. Varbergs kommun möter inte alla Att motverka våldsbejakande extremism är ett ansvar för många myndigheter. Ändå finns en risk att individer som är på väg in i våldsbejakande grupperingar inte identifieras i tid. En kommun har relativt god kännedom om sina invånare till dess att de lämnar gymnasiet. Efter gymnasietiden har kommunala verksamheter i stort sett ingen kontakt med sina invånare såvida de inte tar del av sociala insatser eller barnomsorg. En stor grupp av de individer som valt att delta i våldsbejakande miljöer är mellan 20 och 30 år. Invånare i åldersgruppen möter sällan kommunens olika verksamheter. Det finns därför en risk att individer som är på väg in i våldsbejakande miljöer inte identifieras i tid utan upptäcks först om de begår brottsliga handlingar och då blir föremål för polisära insatser. Problematiken visar på vikten av stöd till anhöriga i arbetet. Personer som finns kring en potentiell riskindivid är troligen de som först kommer se tecken på att hen är på väg in i en våldsbejakande miljö. Yttrandefrihet, religionsfrihet och brottsliga handlingar Att arbeta förebyggande mot våldsbejakande extremism handlar till stor del om att bemöta de åsikter som ideologin bygger på. Det våld och de brottsliga handlingar som slutligen är själva konsekvensen tar sin start i olika extrema ideologier. Det är dock inte brottsligt att ha extrema åsikter. Det förebyggande arbetet måste därför balansera demokratistärkande åtgärder, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och religionsfrihet. Stigmatisering och legitima religiösa eller politiska aktiviteter Det finns en risk att våldsbejakande ideologier kopplas samman med legitima politiska eller religiösa rörelser. Det är problematiskt eftersom det riskerar att stigmatisera individer, grupper och organisationer. Det är viktigt att de som utför kommunens förebyggande arbete är medvetna om risken. För att minska risken är också transparens i arbetet och en nära dialog med olika religiösa och politiska grupper viktigt. 7

104 Utvecklingsmål Den nationella samordnaren har presenterat tolv rekommendationer för det lokala arbetet mot våldsbejakande extremism. Kommunen strategi utgår från de tolv rekommendationerna. Utifrån varje rekommendation kopplas ett utvecklingsmål. Räddningstjänsten Väst ansvar därefter att tillsammans med berörda samverkansaktörer arbeta fram åtgärder utifrån utvecklingsmålen. 1. Kontinuerlig och bred samverkan mellan berörda aktörer är a och o i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. Identifiering av de samarbetspartners som är avgörande för det förebyggande arbetet bör ske i ett tidigt skede för att öka medvetenheten och kunskapen om den lokala lägesbilden såväl som potentiella lösningar, samt möjliggöra förberedelser och uppföljning. Utvecklingsmål Berörda aktörer ska identifieras inom aktuella organisationer och myndigheter. 2. Samverkan i befintliga strukturer. Framgångsrik lokal samverkan mot våldsbejakande extremism ska bygga på eller införlivas i redan befintliga strukturer, som exempelvis Folkhälso- och trygghetsrådet, skola, socialtjänst, polis, fritid eller liknande samverkansforum och bör inte bestå av tillfälliga lösningar på projektbasis. Långsiktighet är en nyckelfaktor för framgång i det förebyggande arbetet. Utvecklingsmål Arbete mot våldsbejakande extremism ska inkluderas i kommunens strukturer för Folkhälsooch trygghetsfrämjande arbete. 3. Nödvändiga samverkansaktörer. Samverkan bör ske mellan bl.a. skola, socialtjänst, räddningstjänst, fritidsverksamhet, berörda kommunala bolag, kommunens säkerhetsfunktion, Region Halland och polis. Utvecklingsmål Det ska finnas en väl fungerande samverkansgrupp mot våldsbejakande extremism. 4. Utgångspunkt i uppdaterad lokal lägesbild. En uppdaterad lokal lägesbild ger goda förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Lägesbilden ska innehålla information om vit makt-miljön, den autonoma miljön och den våldsbejakande islamistiska extremistmiljön, dess närvaro och aktiviteter. Utvecklingsmål Varbergs kommun ska ha en aktuell lägesbild. 8

105 5. Tydlig ansvarsfördelning. Det är viktigt att kommunen har en utsedd funktion som ansvarar för arbetet mot våldsbejakande extremism. Denna funktion ska ha ett tydligt mandat att sammankalla samverkansaktörer. Denna funktion kan med fördel också initiera det förebyggande arbetet och vara en kontaktpunkt och kanal för åtgärder vid behov. Utvecklingsmål Kommunens verksamheter ska veta hur arbetet mot våldsbejakande extremism är organiserat utifrån ansvar och roller. 6. Anhöriga som centrala aktörer. Anhöriga till personer som anslutit sig till våldsbejakande extremistmiljöer behöver ofta stöd vid en pågående radikaliseringsprocess men kan också spela en central roll i att hindra och motverka radikalisering. Strategin bör därför ta anhöriga i beaktning. Utvecklingsmål Anhöriga ska inkluderas i kommunens förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. 7. Glöm inte det civila samhället. Att föra kontinuerlig dialog med det civila samhället om våldsbejakande extremism är viktigt. Det kan exempelvis röra sig om lokala idrottsföreningar, trossamfund eller andra ideella organisationer. Dialogen kan med fördel föras inom ramen för en befintlig struktur, exempelvis ett interreligiöst råd eller annan lokal samverkansöverenskommelse med det civila samhället. I de fall där sådan struktur saknas kan den upprättas och med kontinuerliga, regelbundna möten inrättas. Inkludera hellre fler än färre aktörer eftersom alla sitter på en specifik kompetens och ett potentiellt positivt engagemang som gynnar arbetet. Utvecklingsmål Civilsamhället i kommunen ska vara inkluderade i arbetet mot våldsbejakande extremism. 8. Involvera även kritiska vänner. Det är viktigt att dialogen med det civila samhället är öppen och tillåter hög takhöjd. Samtal ska inte bara föras mellan aktörer i samförstånd. Genom att involvera även kritiska aktörer vidgas samverkansperspektivet. Utvecklingsmål Kommunens arbete mot våldsbejakande extremism ska vara transparant och öppet för kritik. 9. Arbeta på flera fronter. Framgångsrik samverkan inkluderar både främjande, förebyggande och motverkande åtgärder mot våldsbejakande extremism. Det är lätt att hamna i ett arbete där bränder måste släckas dagligen. Avsätt därför resurser för det förebyggande arbetet och konkretisera de åtgärder som ska genomföras eftersom detta minskar behovet av det motverkande arbetet. Utvecklingsmål Våldsbejakande extremism ska förebyggas tillsammans med anhöriga och i tidiga åldrar. 10. Se individerna, inte enbart de ideologier som dessa förespråkar. 9

106 Det arbete som sker på individnivå bör fokusera på vilka preventiva åtgärder som kan genomföras för att skapa sammanhang och mening för just den person ärendet gäller. Demokratifrämjande samtal av prestigelös karaktär kräver både tålamod och kunskap. Ta gärna hjälp av den nationella samordnarens utbildningsmaterial Samtalskompassen i detta arbete. Utvecklingsmål Berörda medarbetare i kommunen ska utifrån sin profession kunna genomföra individuella samtal kring våldsbejakande värderingar och demokratiska grunder. 11. Beakta genusperspektivets betydelse för insatserna. Den lokala lägesbilden avgör vilka åtgärder kommunen bör vidta i sitt förebyggande arbete mot våldsbejakande extremism. Vid framtagandet av konkreta åtgärder spelar genusperspektivet en mycket viktig roll. Med detta i åtanke målgruppsanpassas åtgärderna. Utvecklingsmål Säkerställa genusperspektivet i samtliga analyser och åtgärder. 12. Följ upp det förebyggande arbetet kontinuerligt. Det är viktigt att ha en god uppföljning av det samverkansarbete som bedrivs för att finkalibrera insatserna. Med jämna mellanrum bör det genomföras någon form av utvärdering. På så sätt ökar effektiviteten i det förebyggande arbetet. Utvecklingsmål Arbetet ska planeras utifrån behov hos samarbetsaktörer. Uppföljning Räddningstjänsten Väst ansvarar för uppföljningen av strategin med årlig redovisning till Folkhälso- och trygghetsrådet. 10

107 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (39) 12. Yttrande över remiss: Fastighetsinvesteringsprocessen Dnr: HGN 2017/ Handläggare: Martin Johansson Dokument: Beslutsförslag Yttrande över remiss: Fastighetsinvesteringsprocessen Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. tillstyrka förslag till fastighetsinvesteringsprocess. 2. föreslå att processbeskrivningen utvecklas och förtydligas avseende begrepp, roller, ansvar och befogenheter samt att den kompletteras med en illustrativ processkarta. 3. informera om att det inom hamn- och gatuförvaltningen pågår ett arbete med att ta fram en projekthandbok för beskrivning av förvaltningens arbetssätt avseende investerings- och exploateringsprojekt. Beskrivning av ärendet En genomlysning av kommunens investeringsprocess och fastighetsorganisation gjordes under 2015 och som en del i revisionen ingick att revidera investeringsprocessen. Syftet med revideringen är att underlätta för brukare/hyresgäst att fokusera på behov och funktion. öka kopplingen till projektstyrningsmodellen förtydliga ansvars-/arbetsfördelningen i respektive fas förtydliga grindar, beslutsunderlagen - vilka beslut som skall tas, när och av vem. Kommunens fastighetsinvesteringar ska föregås av utredningar som på ett rationellt och förvaltningsgemensamt sätt säkerställer att rätt fastighetsinvesteringar görs vid rätt tidpunkt och på rätt plats. Arbetet med en fastighetsinvestering, från behovsanalys till överlämning ska bedrivas enligt Varberg kommuns projektstyrningsmodell. Uppdaterad investeringsprocess berör än så länge enbart fastighetsinvesteringarna. Beslutsunderlag Remissutgåva avseende fastighetsinvesteringsprocessen, daterad Regler och arbetsmetod för investeringar, KS 2013/0033,

108 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (39) Projektstyrningsmodell, region Halland, utgåva 5, Samhällsbyggnadsprocessen. Övervägande Hamn- och gatuförvaltningen ser positivt på ambitionen att beskriva och förtydliga processen för kommunens fastighetsinvesteringar. Processen för fastighetsinvesteringar har flera gemensamma delar med övriga investeringsprocesser i kommunens nämnder och bolag och då inte minst de investeringar som hamn- och gatunämnden ansvarar för. Även om det finns gemensamma beröringspunkter mellan de olika investeringsprocesserna bör det för tydligheten i förslaget till reviderad fastighetsinvesteringsprocess konsekvent framgå i remissunderlaget att det gäller just fastighetsinvesteringar, tex bör detta framgå i sidhuvudet på resp dokument. Processbeskrivningen är uppdelad i åtta deldokument. Uppdelningen innebär en utifrån verksamhetens förutsättningar motiverad anpassning av projektstyrningsmodellen. Övergripande beskrivning Behovsanalys (idéfas i projektstyrningsmodellen) Åtgärdsval (idéfas i projektstyrningsmodellen) Förstudie Projektutveckling Projektering (genomförandefas i projektstyrningsmodellen) Byggnation (genomförandefas i projektstyrningsmodellen) Överlämning (avsluts- och nyttjandefas i projektstyrningsmodellen) I förslaget till fastighetsinvesteringsprocess föreslås två faser innan förstudierna tas fram, dessa kallas behovsanalys samt åtgärdsval. För de investeringar som hamn- och gatunämnden ansvarar för och som bygger på principerna utifrån kommunens generella investeringsprocess är detta rationaliserat och effektiviserat till att utgöras av en fas som kallas åtgärdsval. Likt fastighetsinvesteringsprocessen delas genomförandefasen upp i projektering och byggnation även i hamn- och gatunämndens investeringar. De faser i den föreslagna fastighetsinvesteringsprocessen som beskriver projektering respektive byggnation är något sparsamt beskrivna och kan behöva utvecklas vad det gäller ansvar, styrning och uppföljning. Hamn- och gatuförvaltningen arbetar för närvarande med att ta fram en projekthandbok som avses användas för hanteringen av de investeringsprojekt som hamn- och gatunämnden ansvarar för samt för de exploateringsprojekt som nämnden utför på uppdrag av kommunstyrelsen. Delar av denna projekthandbok kan med fördel inarbetas i den nu föreslagna fastighetsinvesteringsprocessen.

109 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (39) Det inledande dokumentet övergripande beskrivning bör för tydlighetens skull utvecklas och förtydligas avseende begrepp, roller, ansvar och befogenheter samt kompletteras med en illustrativ processkarta. I denna del beskrivs även olika funktioner och stödjande organ för fastighetsprojektens genomförande. Det bör förtydligas att de båda styrgruppernas mandat över resurserna rör de medverkande och berörda förvaltningarnas och bolagens investeringsverksamhet och inte alla berörda investeringsverksamheter i kommunkoncernen. I det andra stycket i den övergripande beskrivningens inledande textmassa förefaller det som att viktiga ord eller meningar saknas avseende förväntade effekter av de givna förutsättningarna. Ekonomi och verksamhet Förslaget till reviderad fastighetsinvesteringsprocess har ingen direkt ekonomisk påverkan på hamn- och gatunämndens ansvars- och verksamhetsområde. Den reviderade fastighetsinvesteringsprocessen kan dock komma ha god positiv ekonomisk påverkan på kommunens fastighetsinvesteringar om den systematiskt och stringent används för kommande fastighetsinvesteringar. Samråd Samråd om den föreslagna reviderade fastighetsinvesteringsprocessen har skett internt på hamn- och gatuförvaltningen. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Martin Johansson Projektchef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

110 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Ks au 323 Dnr KS 2017/0357 Remiss - Fastighetsinvesteringsprocessen Beslut Arbetsutskottet beslutar 1. förslag till nytt regelverk för hantering och handläggning av kommunens fastighetsinvesteringar skickas ut för remiss till samtliga nämnder, bolag och kommunalförbundet Räddningstjänsten Väst. Förslag till beslut på sammanträdet Harald Lagerstedt (C) föreslår återremiss för att "Projektet Styrgrupps mandat (sid 4/5) ska omformuleras. Med utgångspunkten att det måste vara politiska beslut mellan kommunfullmäktige och en tjänstemannagrupps beslut. Det är inte rimligt att en tjänstemannagrupp kan fatta beslut om investeringsmedel upp till 10 procent eller max 10 miljoner av det av kommunfullmäktige fastställda investeringsbeloppet för ett enskilt objekt." Beslutsordning Ordförande ställer förslag på om ärendet ska återremitteras eller avgöras idag och finner att ärendet ska avgöras idag. Beskrivning av ärendet En genomlysning av kommunens investeringsprocess och fastighetsorganisation gjordes under 2015 och som en del i revisionen ingick att revidera investeringsprocessen. Syftet med revideringen är att underlätta för brukare/hyresgäst att fokusera på behov och funktion. öka kopplingen till projektstyrningsmodellen förtydliga ansvars-/arbetsfördelningen i respektive fas förtydliga grindar, beslutsunderlagen - vilka beslut som skall tas, när och av vem. Kommunens fastighetsinvesteringar ska föregås av utredningar som på ett rationellt och förvaltningsgemensamt sätt säkerställer att rätt fastighetsinvesteringar görs vid rätt tidpunkt och på rätt plats. Arbetet med en fastighetsinvestering, från behovsanalys till överlämning ska bedrivas enligt Varberg kommuns projektstyrningsmodell. Investeringsprocessen är indelad i nedan faser: Behovsanalys Åtgärdsval Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

111 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott Förstudie Projektutveckling Projektering Byggnation Överlämning Uppdaterad investeringsprocess berör än så länge enbart fastighetsinvesteringarna. Beslutsunderlag Beslutsförslag 10 maj Fastighetsinvesteringsprocessen förslag till remiss. Protokollsutdrag: Samhällsutvecklingskontoret Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

112 Yttrande 1 (1) Dnr: KS 2017/ Barn- och utbildningsnämnden m.fl. Kommunstyrelsens förvaltning Begäran om yttrande Ärende Fastighetsinvesteringsprocessen, reviderad 2017 Diarienummer KS 2017/0357 Yttrande senast 31 oktober 2017 Kommunstyrelsens förvaltning Anna-Karin Kvarnemar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan 15, ks@varberg.se Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

113 Övergripande beskrivning Datum Övergripande beskrivning Version Övergripande Beskrivning Fastighetsinvesteringsprocessen är ett övergripande ramverk som fastställer hur fastighetsinvesteringar ska hanteras inom Varbergs kommun. Processen fastställs av kommunstyrelsen, ägs och förvaltas av kommunstyrelsens förvaltning och har utvecklats med stöd av region Hallands projektstyrningsmodell. Processen säkerställer att fastighetsinvesteringar hanteras utifrån ett helhetsperspektiv för kommunen och beskriver vad som skall ingå i investeringens olika faser. Det övergripande syftet med beskrivningarna i investeringsprocessen är att skapa tydliga besluts - och förankringspunkter i projektets olika faser för att säkerställa en ökad kvalité i projektgenomförandet och skapa goda förutsättningar Uppdatering av fastighetsinvesteringsprocessen sker en gång om året, förslagsvis i Q1, och då i samråd med eventuella revideringar av andra processer. För investeringar som inte är fastighetsinvesteringar gäller investeringsprocess beslutad Investeringsprocessens faser Investeringsprocessen är indelad i nedan faser: Behovsanalys Åtgärdsval Förstudie Projektutveckling Projektering Byggnation Överlämning Kommunens fastighetsinvesteringar ska föregås av utredningar som på ett rationellt och förvaltnings-gemensamt sätt säkerställer att rätt fastighetsinvesteringar görs vid rätt tidpunkt och på rätt plats. Arbetet med en fastighetsinvestering, från behovsanalys till överlämning ska bedrivas enligt Varberg kommuns projektstyrningsmodell. Behovet som föranleder en fastighetsinvestering skall utredas genom en detaljerad behovsanalys och därefter ett åtgärdsval. Syftet är att på ett tidigt stadium klarlägga behovet, undersöka kostnadseffektiva möjligheter att åtgärda behovet, belysa tidsoch beslutsaspekter samt definiera eventuellt vidare arbete med en förstudie. En central del i åtgärdsvalet är att det presenterade behovet inte nödvändigtvis tillfredsställs genom en investering, utan kan innebära att behovet tillfredsställs ex. genom en anpassning som i sådana fall genomförs via serviceförvaltningen. Rekommenderar åtgärdsvalet en investering skall beslut om förstudie fattas. En förstudie syftar till att belysa de konsekvenser som fastighetsinvesteringen innebär. Förstudien utgör underlag inför beslut om projektets genomförande eller ej. 1 (6)

114 Övergripande beskrivning Datum Övergripande beskrivning Version Under genomförandefasen (projektering och byggnation) justeras projektplan, upphandling genomförs och det fysiska arbetet med att förverkliga investeringen sker. Månatlig statusrapportering sker till beställaren vad gäller tid, omfattning och kostnad. Vid genomförandets avslut driftsätts fastighetsinvesteringen. I slutredovisningen ska fokus läggas på uppfyllelsen av de behov som har föranlett investeringen, hur genomförandet avlöpt och eventuella avvikelser. I denna fas överlämnas projektet till förvaltande organisation med kompletta handlingar och godkända protokoll. De olika faserna i investeringsprocessen finns detaljerat beskrivna under respektive dokument, se bilagor: 1. Behovsanalys 2. Åtgärdsval 3. Förstudie 4. Projektutveckling 5. Projektering 6. Byggnation 7. Överlämning 2. Definition och avskrivning Med fastighetsinvesteringar avses att kommunen bygger nytt eller anpassar befintliga lokaler. En investering räknas inte som en driftkostnad eftersom det är en utgift av engångskaraktär och förväntas uppfylla en funktion under flera år. En investering finansieras antingen med lån från externa långivare som exempelvis banken, från kommunen själv eller genom extern medfinansiering. En investering som görs av annan än kommunen och som belastar kommunen i form av hyra, driftsbidrag eller dylikt, är inte att betrakta som en investering men bör behandlas och utredas på samma sätt som om kommunen svarar för investeringen. De kostnader som uppstår i samband med ränta och värdeminskning på investeringen kallas för kapitalkostnad. Kapitalkostnaden är en driftkostnad och belastar kommunens resultat. Ny-, till- och ombyggnad: Eventuellt kvarvarande värde på ersatt/ombyggd investering skrivs ner och belastar årets resultat. Den nya investeringen aktiveras i sin helhet eller som komponenter. Avskrivningskostnaderna skall spegla den faktiska resursförbrukningen/ värdeminskningen. Samma typ av objekt kan därför ha olika långa avskrivningstider beroende på hur, var och av vem anläggningstillgången används. Här måste bedömningar av den förväntade nyttjandetiden göras utifrån tidigare erfarenheter. Komponentindelning görs enligt nedan: 2 (6)

115 Övergripande beskrivning Datum Övergripande beskrivning Version Komponent Mark Markarbeten Grund och stomme Tak Fasad Invändiga ytskikt Teknisk installation Lekutrustning och komplementbyggnad Exempel på utgift Markinköp Schaktning, Sprängning, Dränering, Asfaltering, Stenläggning, Trädgårdsanläggning, Rör, Staket Bottenplatta, Bjälklag, Ytterväggar, Bärande innerväggar, Takkonstruktion Takpannor, Läkt, Underlagspapp, Plåttak, Hängrännor, Stuprör Träpanel, Puts, Fasadsten, Fönster, Ytterdörrar Ej bärande innerväggar, golv, innerdörrar, kök, badrum, bastu, väggbeklädnad, innertak, fönsterbrädor Värme, Ventilation, El, Vatten, Avlopp, Hiss, Låssystem, Larm, Kylanläggning, Solpaneler, Belysning, Tele och data Vindskydd, Rutschkana, Klätterställning, Oisolerat förråd, Sandlåda, Gungställning, Klimatskydd för cyklar 3. Roller, ansvar och mandat 3.1. Arbetsfördelning Att passera en beslutspunkt erfordrar att kraven för beslutspunkten uppfyllts och presenterats för behörig beslutsfunktion Byggnader/fastigheter Initierande nämnds förvaltning ansvarar för att genomföra en behovsanalys Utifrån behovsanalysen studeras olika val av åtgärder av kommunstyrelsens förvaltning för att möjliggöra en lösning, inklusive beröringspunkter i övriga processer såsom exploatering, utbyggnad, lokalförsörjning och budget. Efter åtgärdsvalets rekommendation tar Initierande nämnd beslut om en förstudie ska genomföras eller inte, samt hur förstudien ska finansieras om investeringsprojektet inte godkänns av kommunfullmäktige. Kostnaden för förstudien måste i så fall belasta Initierande nämnds driftbudget. Kommunstyrelsen godkänner eller avslår nämndens beslut om att upprätta förstudie och ansvarar för genomförandet av förstudien. 3 (6)

116 Övergripande beskrivning Datum Övergripande beskrivning Version Efter genomförd förstudie beslutar Initierande nämnd om investeringen ska föreslås kommunstyrelsen eller projektet avbrytas. Kommunstyrelsen beslutar därefter, utifrån förstudien och Initierande nämnds beslut, om investeringen ska lyftas som äskande till kommunfullmäktiges budgetberedning eller projektet ska avbrytas. Om kommunfullmäktige godkänner investeringen ansvarar kommunstyrelsen i egenskap av framtida fastighetsägare för genomförandet av investeringen. Följande organ stöder projektet under genomförandet: Projektets Styrgrupp: Styrgruppens uppdrag är att säkerställa ett kostnadseffektivt genomförande av fastställd förstudie enligt rumsfunktionsprogram, tidsplan och budget. Gruppen har för detta ett mandat att besluta om nödvändiga förändringar som medför ökade kostnader som understiger 10 % av totalkostnaden eller 10 mnkr. Ändringsbeslut som påverkar innehåll och tidplan eller påverkan drift skall alltid tas upp i styrgrupp för enhälligt beslut. Styrgruppen innefattar: beställarens ombud (tillika ordförande), förvaltningschef för berörd förvaltning, ekonomidirektör, fastighetschef, mark- och exploateringschef, projektchef utförandeorganisation och föredragande projektledare. Förvaltningschef ansvarar för att informera och vid behov i förhand förankra kommande beslut i berörd nämnd. Ändringar som avviker från rumsfunktionsprogram eller hyresgästens behov som fastställts i förstudie skall tas upp för godkännande i berörd nämnd. Kostnadsöverstigande av 10 % eller 10 mnkr skall alltid beslutas i kommunfullmäktige. Projektet: Projektledaren har mandat att ta projektspecifika beslut förutsatt att det är inkluderat i projektdirektivet (omfattning, budget och tidplan). Övriga frågor lämnas till beställarens representant för ev. beslut i styrgrupp eller StyrFast. Observera att det är av stor vikt att all input och kommunikation i projektet sker via lokalstrateg eller likvärdig, och inte sker från personal inom verksamheten som berörs direkt till projektorganisationen. StyrFast: För frågeställningar rörande processfrågor gällande gränsdragningar och ansvarsfördelning, om det är en anpassning eller investering etc. skall beslutas inom StyrFast (Styrgrupp för fastighetsinvesteringar). I styrgruppen ingår samhällsplaneringschef, förvaltningschef service och vd Varbergs Fastighets AB. StyrFast har mandat att resursplanera utifrån projektportföljen, ta beslut om avsteg från gällande process och hantera frågeställningar som kan påverka framtida eller pågående förstudier/projekt Ekonomisk ansvarsfördelning Det är alltid initierande nämnd som ansvarar för att investeringar och tilläggsäskanden lyfts i budgetarbetet, och kommunstyrelsen som framtida fastighetsägare som ansvarar för igångsättning av redan beslutade investeringsprojekt. Äskas investeringsmedel för de närmast följande tre åren ska underlaget ska vara komplett med utfört åtgärdsval och slutförd förstudie. För 4 (6)

117 Övergripande beskrivning Datum Övergripande beskrivning Version äskade investeringsprojekt för år fyra och fem i investeringsplanen ska en enkel erfarenhetsbaserad kalkyl anges som senare ska kompletteras med fullständiga beslutsunderlag till kommande budgetberedningar. På så vis uppnås en god informationsnivå i den sammanställda investeringsplanen. Kostnaden för genomförd behovsanalys och åtgärdsval bärs av den initierande nämnden, även om kommunstyrelsens förvaltning arbetat fram åtgärdsvalet. De utgifter som är nedlagda i det äskade projektets förstudie ska ingå i investeringens totalkalkyl. Om inte projektet erhåller budgetbeslut ska dessa utgifter belasta den initierande nämndens driftsresultat. Kommunfullmäktige beslutar om medel för en investering utifrån underlag som behandlar behovet (behovsanalys, åtgärdsval) som föranleder investeringen, samt en utredning (förstudie) om investeringen. Detta görs i samband med att budget och investeringsplan upprättas i november. Endast i undantagsfall kan fullmäktige fatta investeringsbeslut vid andra tidpunkter. I samband med beslutet anges även om och i så fall till vilken politisk instans som slutredovisning av investeringsprojektet ska ske. Om nya oförutsedda händelser eller omständigheter uppstår som gör ett projekt inaktuellt efter att det erhållit ett budgetbeslut av kommunfullmäktige, kan projektet avbrytas och redan nedlagda kostnader kommer då att belasta kommunens resultat genom direktavskrivning. Reinvesteringar på redan befintliga fastigheter äskas av servicenämnden som ansvarar för förvaltningen av kommunens fastigheter. Kapitalkostnader för dessa investeringar belastar hyresgästerna och ingår i befintliga ramar. Åtgärder som initierande nämnd behöver göra för att anpassa lokalerna till verksamheten hanteras som en anpassning och utförs av serviceförvaltningen. Kostnader belastar då driftbudgeten hos serviceförvaltningen det år som anpassningen sker. Vid omfattning som innebär större om- eller tillbyggnad läggs ärendet över till STYRFAST som beslutar om ärendet ska gå in i åtgärdsval hos kommunstyrelsen eller genomföras som en anpassning. Beställningen av genomförandet till utförandeorganisationen sker då från kommunstyrelsen. Anpassningen finansieras genom ett hyrespåslag till den beställande nämnden. Är det anpassning över 1 miljon följs det upp av servicenämnden under punkten projekt över 1 miljon i månadsrapporten. 4. Checklistor Checklistor säkerställer att projekten arbetar metodiskt och likvärdigt. Detta är ett kvarstående arbete och med fördel inarbetas erfarenheter från projekten så att planering och uppföljning av projekten blir så tillfredsställande som det är möjligt. 5 (6)

118 Övergripande beskrivning Datum Övergripande beskrivning Version 6 (6)

119 Behovsanalys Datum Beskrivning Behovsanalys Version Behovsanalys Beskrivning Initierande nämnd äger och ansvarar för behovsanalysen. Behovsanalys är det första steget i det som kan komma att bli ett investeringsprojekt och handlar om att förstå vad som är det faktiska behovet (vad behöver verksamheten) och de bakomliggande faktorerna till att behovet finns. Syftet är att säkerställa verksamhetens behov utifrån nämndens uppdrag samt förväntade förändringar på kort och lång sikt, för att kunna ta beslut om ett åtgärdsval ska genomföras. Behovsanalysen skall även beskriva vilka konsekvenserna blir om behovet inte tillgodoses. Det är viktigt att behovsanalysen belyses väl ur alla aspekter då den ligger som bas för efterkommande faser. En bristfällig behovsanalys kan innebära att ärendet blir återremitterat för revidering. Ett rumsfunktionsprogram (RFP) skall utarbetas för att finnas med som underliggande kravdokument genom hela processen. Respektive förvaltning skall ha rumsfunktionsprogram för de objekt som avses; ett RFP för ex. en skola behöver inte se ut som ett RFP för en förskola utan det är behoven som skall styra. Det är viktigt att löpande göra de justeringar som behövs utefter de erfarenheter som fås i avslutade projekt. Även serviceförvaltningen skall ha RFP för sina teknikutrymmen och utöver denna ansvarar serviceförvaltningen även för att tillhandahålla en teknisk specifikation för behövda komponenter. Resultatet från behovsanalysen dokumenteras i en behovsanalysrapport. Nedanstående punkter skall belysas i behovsanalysen och finns med i mall för behovsanalysen: Bakgrund, nuläge och behov Målbeskrivning Vilka styrande krav och förutsättningar som finns Vilka begränsningar/risker och problem/brister som finns i nuvarande situation Eventuella nyttoeffekter Nollalternativ (Konsekvens vid utebliven förändring) Jämställdhetsanalys Prioritering utifrån verksamhetens behov (enligt budgetprocessens direktiv) Schablonberäkning av investeringen för att estimera framtida hyra i samråd med kommunstyrelsens förvaltning och serviceförvaltningen Schablonberäkning av kostnad för åtgärdsval i samråd med kommunstyrelsens förvaltning Rumsfunktionsprogram (bilagd) Vid omfattning som innebär större om- eller tillbyggnad läggs ärendet över till STYRFAST som beslutar om ärendet ska gå in i åtgärdsval hos kommunstyrelsen eller genomföras som en anpassning, se övergripande beskrivning. Behovsanalys 1 (2)

120 Behovsanalys Datum Beskrivning Behovsanalys Version beslutas i initierande nämnd. Beslutad behovsanalys likställs med beställning och lämnas därmed över till kommunstyrelsen för åtgärdsval. 2 (2)

121 Åtgärdsval Datum Beskrivning Åtgärdsval Version Åtgärdsval Beskrivning Kommunstyrelsen äger och ansvarar för åtgärdsvalet. Åtgärdsvalsstudie är ett förberedande steg för val av åtgärd och grundar sig i behovsanalysen. Åtgärdsvalet kan ses som ett förarbete inför en eventuell förstudie och identifierar de frågeställningar som särskilt behöver belysas i förstudien. Kostnader för genomförande av åtgärdsvalet belastar initierande nämnd. Förstå situationen Åtgärdsvalet utreder och definierar behovet från initierad nämnd. Det är av stor vikt att utredningen lyfter blicken från det framförda behovet i behovsanalysen. Pröva tänkbara lösningar Vid utarbetandet av lösningsalternativ analyseras på vilka sätt det identifierade behovet kan bemötas. Lösningar som innebär kombinationer av åtgärder och arbete mellan förvaltningar ska utredas varför intressenter och aktörer är en viktig del i framtagandet av lösningsalternativ. Samtliga lösningsalternativ ska redovisas med en beskrivning av hur alternativen värderas. Forma en inriktning och rekommendera åtgärder Åtgärdsvalet rekommenderar vilket/vilka av lösningsalternativen som bör arbetas vidare med samt hur vidare arbete ska ske. Det ska belysas vilka tids- och beslutsaspekter som finns för att genomföra åtgärden. Frågeställningar: - Är behovet formulerat begripligt och således redo för att gå in i åtgärdsvalet? - Finns det tidigare genomförda utredningar och/eller undersökningar som kan komma åtgärdsvalet till nytta? - Vilka intressenter och aktörer (interna och externa) som direkt eller indirekt påverkas av åtgärdsvalet ska involveras från och med nu? Serviceförvaltningen, stadsbyggnadskontoret, hamn- och gatuförvaltningen, Vivab, Varberg Energi, VFAB, eventuella externa aktörer - Kan förvaltningar och verksamheter samverka för att öka synergieffekten mellan flera beskrivna behov? - Finns framtida behov beskrivna som direkt eller indirekt påverkas av inkommen behovsanalys? - Är behovsanalysen beskriven och avstämd med övriga processer såsom, Exploateringsprocessen (mark och exploateringsavdelningen) - geografisk placering, exploateringsområden etcetera. Utbyggnadsprocessen (avdelning för samhällsplanering) - bostadsbyggnation och prognosarbete etcetera. Budgetprocessen (ekonomikontoret) - tidpunkter i den årliga budgetprocessen etcetera. 1 (2)

122 Åtgärdsval Datum Beskrivning Åtgärdsval Version Lokalförsörjningsprocessen (mark och exploateringsavdelningen) - övriga eventuella inkomna behovsanalyser identifierade för eventuell synergi etcetera. - Vilket eller vilka alternativ rekommenderas att förstudera? - Vilka tidsaspekter och tidplaner ska åtgärdsvalet ta hänsyn till? När åtgärdsvalet har tagit form är förankringsarbetet med förvaltande organisation och utförarorganisation viktigt. Det vill säga, vad är det beskrivna behovet och vilka lösningar har diskuterats. Det är av stor vikt att eventuella frågeställningar kring detaljplaner och utpekade placeringar är inkluderat i åtgärdsvalet. Färdigt åtgärdsval beslutas i nämnd och tas därefter upp till beslut i kommunstyrelsen. Observera att innan beslut är taget i kommunstyrelsen finns inga ekonomiska medel för att starta upp förstudie och därmed kan inget objektsnummer belastas för kostnader. 2 (2)

123 Förstudie Datum Beskrivning Förstudie Version Förstudie beskrivning Kommunstyrelsen äger och ansvarar för förstudien. Förstudien utgör underlag för beslut om investeringsmedel samt ett eventuellt senare genomförande av investeringen. Förstudien ska vara tydlig och ställningstagande så att genomförandet inte behöver kantas av avgränsningsfrågor. Arbetet ska utföras enligt Varbergs kommuns projektstyrningsmodell. Identifiering och avgränsning Arbetet inleds med att ett syfte definieras utifrån resultatet från behovsanalysen och åtgärdsvalet. För att uppnå en bred förankring och att alla interna och externa aspekter lyfts ska det inledande arbetet bestå av att identifiera externa och interna intressenter och framtagande av en kommunikationsplan. En intressentanalys skall göras då det är av stor vikt för att få synpunkter, idéer och information som kan underlätta genomförande. En tidig förankring och förståelse för projektet kan även ha stor betydelse för tidsaspekten i genomförandet, exempelvis om projektet är avhängt en detaljplanprocess eller annan juridisk prövning. Kommunikationsplanen anger hur vidare kommunikation och förankringsarbete mot intressenter ska ske. Utifrån dialogen med intressenterna definieras och avgränsas vad som ska utredas i förstudien. Eventuellt kan projektgruppens sammansättning behöva revideras. En bred förankring och medverkan av olika professioner innebär att synergieffekter kan lyftas och behandlas samtidigt som arbetet kvalitetssäkras. Utredning och analys Utifrån rumsfunktionsprogram, avgränsningar och definitioner utarbetas ett förslag för att lösa behovet. Beroende på projektets art och storlek kan lösningsförslag behöva stämmas av med styrgrupp innan vidare analys sker. Beställaren ska i förstudieuppdraget ange styrgrupp samt vilka beslut som krävs från densamma innan arbetet kan fortsätta. Resultatet från förstudien dokumenteras i en förstudierapport där följande punkter skall belysas: Beskrivning av alternativen Hur det identifierade behovet kan tillgodoses Hur projektet bidrar till kommunens och initierande nämnds måluppfyllelse Tid- och processplan för genomförandet av projektet Riskanalys för genomförandet Investeringsvolym/ram Kravspecifikation (funktionkrav och rumsfunktionsprogram) Övergripande layout för om-/tillbyggnationen respektive nybyggnationen, inklusive placering på tomt 1 (3)

124 Förstudie Datum Beskrivning Förstudie Version Vilka driftskostnader kapitalkostnad och övriga driftskostnader som investeringen medför. Planerade underhållsåtgärder Beskriva konsekvensanalysen från behovsanalysen Förvaltnings-/nämndsöverskridande frågor och ansvarsfördelning. Tillgänglighet Eventuella verksamhetsförändringar Förslag till prioriteringstriangel, fig.1, inför budgetbeslut. Inledande dialog med konstrådet för avsättning av konstnärlig gestaltning i projektet I förstudien gäller ett kalkylsäkerhetskrav om ±20 % vilket indirekt även anger nivån på förstudiens omfattning, d.v.s. detaljeringsgraden på förstudien. Förstudien ska behandla kommunens totala kostnad för investeringen och hur detta påverkar den initierande nämnden, samt vilka verksamhetsförändringar/utökningar som aktualiseras. En riskanalys ska upprättas för att identifiera och visa på risker med genomförandet samt hur dessa kan hanteras. Riskanalysen görs med fördel genom en tidig brainstorming och bedömning av sannolikheten för att de enskilda riskerna inträffar. Utifrån förslag och riskanalys analyseras därefter konsekvenserna av investeringen. Förstudien ska även innehålla en prioritetstriangel för det specifika projektet som tas fram i samråd med initerande nämnd. Följande tre styrparametrar: Resultat motsvarar ambitionsnivå för projektet vad gäller funktion och kvalité Kalendertid anger hur lång tid projektet får ta i anspråk Resurser anges i form av pengar, antal eller arbetstid Prioriteringstriangeln specificerar vilken av parametrarna som är viktigast och som skall styra projektet. Den ligger till grund för kommunfullmäktiges budgetbeslut avseende tid och investeringsmedel samt för projektplanen och avsättning av resurser i genomförandeskedet. 2 (3)

125 Förstudie Datum Beskrivning Förstudie Version Figur 1 Prioritetstriangel När förstudien är klar presenteras den för initierad nämnd. Efter att nämnden beslutat om förstudien tas ett beslutförslag fram för presentation till kommunstyrelsens arbetsutskott och därefter kommunstyrelsen. Kommunstyrelsens beslut tas därefter med för budgetbeslut. Efter avslutad förstudie och innan projektdirektiv, skall verksamhetens RFP, serviceförvaltningens RFP (teknikutrymmen) och teknisk specifikation fastställas för respektive objekt för att säkerställa att projektet har komplett underlag som behövs för att starta projektering. Samordningen av dessa ansvarar kommunstyrelsen för. För att ge underlag och förutsättningar för att starta projektet, inklusive tids- och kostnadsramar, dokumenteras resultatet i ett projektdirektiv. Nedanstående punkter skall belysas i projektdirektivet: Kort beskrivning av vad som skall genomföras Avgränsningar Intressentanalys Förslag på styrgrupp, organisation Risker Tidsram - När projektet är planerat att starta respektive avslutas. Kalkyl Prioritering - Vad är viktigast: kvaliteten, tiden eller resurserna? Hur skall projektets resultat levereras Alla avvikelser skall genomgående loggas i en loggbok som skall ingå i slutredovisningen Observera att mycket information finns att hämta i förstudien, och behöver då inte skrivas in i projektdirektivet. Ett signerat projektdirektiv med bilagor (förstudierapport, kalkyl och rumsfunktionsprogram) överlämnas från kommunstyrelsen till utförandeorganisation för start av genomförande. 3 (3)

126 Projektutveckling Datum Beskrivning Projektutveckling Version Projektutveckling Beskrivning Kommunstyrelsen äger projektutvecklingsfasen och utförandeorganisationen ansvarar för projektutvecklingsfasen enligt projektdirektivet. Projektutvecklingsfasen börjar med att utförandeorganisationen tar fram en projektplan för projektet utifrån projektdirektivet. När projektplanen är godkänd av beställarorganisationen tas systemhandling och bygglov fram. Projektledare ansvarar för projektet inom de ramar som är satta avseende ekonomi, tid och omfattning. Ansvarig byggprojektledare ansvarar för projekteringsgruppens sammansättning och omfattning vad gäller tidplaner och genomförande. Projekteringsgruppen tar fram systemlösningar/skisser utifrån den beslutade förstudien som legat till grund för projektdirektivet och arbetar kontinuerligt med att förbättra och kvalitetssäkra kalkylen. Utförandeorganisationen tar fram systemhandling i tät dialog med beställare för att säkerställa omfattning/kvalité mot projektets budget. Erforderliga utredningar såsom geoteknik, buller, sanering, infrastruktur etc. utförs i denna fas. Systemhandlingar som tas fram skall tas fram för säkerställer kalkylen. Om kalkylen avviker från beslutad investeringsram skall den (om den överstiger 10 % eller 10mnkr) tas upp för nytt beslut i kommunstyrelsen. Större avvikelser rapporteras till kommunfullmäktige som gör en förnyad prövning av anslaget. Visar systemhandling och utförandeorganisationens kalkyl att projektet ligger inom beslutad budget går projektet (efter överenskommelse med beställare) över i projekteringsfas där framtagandet av förfrågningsunderlag för upphandling av projektet startar. 1 (1)

127 Projektering Datum Beskrivning Projektering Version Projektering Beskrivning Kommunstyrelsen äger projekteringsfasen och utförandeorganisationen ansvarar för projekteringsfasen enligt projektdirektivet. En investering som beslutats av kommunfullmäktige inleds med att projektplanen uppdateras utifrån projektutvecklingen och ska godkännas av kommunstyrelsens förvaltning. I denna fas genomförs en fullskalig projektering med samtliga konsulter för de olika kompetenserna med syfte att ta fram ett förfrågningsunderlag för upphandling av projektet. Observera att vid en partneringsamverkan kan upphandlingen vara gjord i tidigare fas. Även i denna fas skall intressentanalysen justeras för att säkerställa de grupperingar/intressenter som har behov av information, eller som projektet behöver information av. Metod Framtaget material används som underlag för upphandling (förfrågningsunderlag). Efter att anbuden kommit in utvärderas de efter givna kriterier, och vald entreprenör blir tilldelad. Byggprojektledaren sköter upphandlingen enligt LoU. Projektplanen uppdateras om det finns ny/ändrad information. Det är viktigt att här fånga upp övriga kostnader t.ex. markkostnader, administrativa kostnader, olika tillstånd, hamn och gata, myndigheter m.m. som ev. kan ha missats i tidigare faser. Här justeras även den riskanalys som startades upp under tidigare faser. Utförandeorganisationens projektledare ansvarar för projektet enligt projektdirektiv. 1 (2)