POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS. Varbergs kommun Östra Långgatan

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (42) Hamn- och gatuförvaltningen Beslutsorgan Hamn- och gatunämnden Tid Måndagen den 20 mars, kl Plats B1, Stadshus B Ärenden 1. Val av justerare, förslag Erik Hellsborn (SD) 2. Anmälan av eventuella övriga ärenden 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Information om kommungemensam kundservice 5. Månadsrapport efter februari 2017 (HGN 2016/ ) 6. Begäran om utökad investeringsbudget för inköp av lastbil (HGN 2017/0114-1) 7. Internkontrollplan Hamn- och gatunämnden (HGN 2017/0089-1) 8. Kaktusplanteringen 2017 (HGN 2015/ ) 9. Information om utvecklingsplan för Brunnsbergsskogen 10. Beläggningsplan 2017 (HGN 2016/0793-1) 11. Yttrande över revisionsrapport - Granskning av ärendehantering Fästningsbadet (HGN 2017/0078-2) 12. Information om hamnverksamheten samt bakgrund och underlag för nytt förvaltningsavtal 13. Information om nytt förslag gällande ansvar och roller för handelshamnen 14. Projektkalendern 15. Yttrande angående motion (SD) om väderskydd till Derome tätortslekplats (HGN 2017/0026-2) 16. Remissvar: Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning (HGN 2017/0004-3) 17. Förvaltningen informerar POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Östra Långgatan hgn@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

2 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 18. Redovisning av delegeringsbeslut 19. Meddelanden 20. Övriga ärenden Tobias Carlsson Ordförande Oskar Reinholdsson Sekreterare Ärende 4, 9, 12-14, 17 - Informationsärenden, inga handlingar Tidplanering Tid ca Ärende Föredragande Kajsa Jeppsson, serviceförvaltningen Joakim Malmberg Joakim Malmberg / Oskar Reinholdsson Karin Sjödin Elias Werling Henrik Petzäll Joakim Malmberg / Jan Johansson / Henrik Petzäll Anders Wiberg Martin Johansson Katarina Wellholt Henrik Petzäll Henrik Petzäll

3 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 4. Information om kommungemensam kundservice

4 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 5. Månadsrapport efter februari 2017 Dnr: HGN 2016/ Handläggare: Joakim Malmberg Dokument: Beslutsförslag Månadsrapport efter februari 2017 Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. Godkänna redovisningen av månadsrapporten efter februari Beskrivning av ärendet Hamn- och gatuförvaltningen skriver inför varje nämndsammanträde fram en rapport för att följa upp hamnoch gatunämndens verksamhet och ekonomi. Beslutsunderlag Månadsrapport efter februari 2017 Ekonomi och verksamhet För perioden redovisar nämnden en nettokostnad gällande driftramen på tkr jämfört med en helårsbudget på tkr (periodbudget på tkr). För att siffrorna skall vara rättvisande är det dock bättre att titta på utfallet exklusive periodiserade investeringsbidrag och kapitalkostnader eftersom nämnderna inte kompenserats utifrån förändringar i dessa poster. Exklusive dessa poster redovisar driftramen en nettokostnad på tkr jämfört med en helårsbudget på tkr (periodbudget tkr). Det är svårt att jämföra resursförbrukningen med 2/12 delar av helårsbudgeten eftersom resursförbrukningen varierar kraftigt beroende på tidsperiod. Som exempel kan nämnas att nämnden knappt haft några kostnader hittills för bidrag till vägföreningar, offentlig utsmyckning eller toppbeläggningar. Däremot har kostnaderna för perioden varit höga när det gäller t ex skötseln av bostadsnära park. Hamnavdelningen redovisar för perioden ett överskott motsvarande 424 tkr. Från och med januari 2017 har hamnavdelningen inga hyresintäkter för Tullhuset vilket påverkar driftresultatet negativt. Avdelningen påverkas också negativt av ökade hyreskostnader i och med att kontoret i Tullhuset numera hyrs av VFAB. Årets första två månader innebär lågsäsong vad gäller gästhamnen och de förhyrda båtplatserna. Under inledningen av året har kajreparationer i Varbergs innerhamn fortsatt vilket belastar resultatet.

5 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Hamn- och gatunämnden prognostiserar ett nollresultat vad gäller driftramen. Vad gäller hamnavdelningen prognostiseras i nuläget ett nollresultat med tanke på ett antal osäkerhetsfaktorer t ex vad gäller kostnader för kajreparationer i Varbergs innerhamn För perioden redovisar hamnoch gatunämnden upparbetade investeringsutgifter tkr. Årets investeringsbudget uppgår till en volym på tkr (exklusive ombudgeteringar från 2016). Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Joakim Malmberg Controller Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

6 1 Månadsuppföljning januari-februari 2017 Hamn-och gatunämnden

7 2 Innehåll 1. Förvaltningschefen har ordet Verksamhet Väsentliga händelser Ekonomi Periodens resultat gata/park Periodens resultat hamnverksamheten Prognos helårsutfall gata/park Prognos helårsutfall hamnverksamheten Investeringar Exploateringar Personal... 10

8 3 1. Förvaltningschefen har ordet Våren närmar sig med stormsteg och det är dags att summera de två första månaderna på året. Vi har haft en mild vinter med få snöröjningsinsatser däremot har det varit en del halkbekämpningsinsatser. När vi nu börjar summera och analysera hur vinterväghållningen sett ut i vinter kan vi konstatera att det kan komma att bli ett påtagligt problem till kommande vinter hur vi ska säkerställa att det finns resurser i form av externa fordon och entreprenörer som kan och vill utföra uppdrag för kommunen. Kort sagt är intresset mycket svalt bland externa entreprenörer att ta uppdrag inom ramen för kommunens vinterväghållning och vinterberedskap. Vi ser därför att det är nödvändigt att inom ramen för vår egen regi utöka vagnparken med ett snöröjningsfordon som dessutom under övrig tid kan utgöra en viktig del av övrig vagnpark. Förvaltningen tar därför fram ett förslag på inköp av en lastbil som behandlas i separat beslutsärende. Vårens annalkande innebär också en hel del städinsatser där inte minst sandupptagningen är i fokus för både förvaltning och allmänhet. All flis/grus/sand som var nödvändig att lägga ut på vägnätet under vintern behöver nu tas upp på ett effektivt och snabbt sätt vilket efterfrågas av en hel del som hör av sig till förvaltningen. Förra våren drog arbetet ut på tiden vilket orsakade en del klagomål från flera som hörde av sig. Maskinparken, både den egna men även den maskinpark som våra upphandlade entreprenörer använder sig av, nådde inte upp till den kvalitetsnivå som man kan förvänta sig förra året. Detta gjorde att förra årets arbete inte riktigt blev som önskat. Vi kan komma att få vissa bekymmer även i vår även om vi vidtagit en del åtgärder i form av bland annat skiftgång för att kunna köra längre pass per dag och utnyttja maskinerna mer. Under året kommer vi också påbörja bytet av våra egna båda sopmaskiner för att framgent kunna sköta verksamheten bättre och mer effektivt. I arbetet med sandupptagningen är särskilt gång- och cykelvägar prioriterade. Under årets inledning har vi också slutfört ytterligare några av alla våra projekt som vi hanterar. Ibland brukar vi också bjuda in till ståtligt invigningsfirande för att synliggöra att vi gått i mål med arbetet. Under januari har vi till exempel invigt Lugnets nya lekplats samt Strandpromenadens belysning, vilket båda har varit efterlängtade projekt som rönt stor uppmärksamhet och uppskattning Framtagandet av förslag till nytt förvaltningsavtal för handelshamnen har fortsatt under början av Det finns fortsatt en hel del frågor att reda ut innan ett nytt avtalsförslag kan presenteras för parterna, dessutom har det uppkommit helt nya förslag på hur ansvarsförhållandena kan tänkas se ut i handelshamnen. Arbetet med framtagande av olika planeringsdokument har fortsatt under inledningen av Vi har tagit fram en hel del viktiga planeringsdokument under slutet av 2016 i form av cykelplan, trafiknätsanalys, mobility management plan mm men ser ett fortsatt stort behov av ett antal andra viktiga planeringsdokument. Inom några månader har vi förhoppningen att kunna presentera vår nya Tekniska handbok som kommer utgöra en viktig grund för dels vår egen planering och projektering men som också kommer kunna vara en grund för anläggningar som byggs ut genom annan parts försorg.

9 4 Förvaltningens viktigaste tillgång och resurs är våra medarbetare. Något oroande är att när vi nu får tillgång till statistiken över sjukfrånvaron ser vi att frånvaron ökar något på förvaltningen. Vi följer noggrant statistiken och framförallt tar vi aktivt tag i arbetet med att få ner sjukfrånvaron. Utöver diskussioner i chefsgrupperna på förvaltningen om åtgärder, både individuella och i grupp, har vi också tagit fram en ny rutin för vår rehabiliteringsprocess. Vi kommer också fortsatt jobba med både friskvårdssatsningar och hälsofrämjande insatser. Arbetet med att försöka vara en attraktiv arbetsgivare är viktigt för att både behålla medarbetare men även för att kunna vara lyckosam vid rekryteringar av nya medarbetare. 2. Verksamhet 2.1 Väsentliga händelser Det är alltjämt svårt för förvaltningen att rekrytera personal. Detta gäller för i stort sett samtliga yrkeskategorier inom förvaltningen t ex projektledare, landskapsarkitekter, trafikplanerare och anläggningsarbetare. Förvaltningens bedömning är att konkurrensen om kvalificerad arbetskraft kommer bli ännu hårdare de närmsta åren som en följd av stora infrastrukturinvesteringar i Västsverige. Det blir även allt svårare för förvaltningen att finna entreprenörer som är intresserade av att arbeta med vinterväghållning. Förvaltningen har i dagsläget haft svårt att finna kapacitet på marknaden. Som en följd av bristen på externt utbud användes under inledningen av 2016 endast två lastbilar som därmed blev tvungna att täcka de ytor som det krävs tre lastbilar för. Detta får negativa effekter för nämndens verksamhet och riskerar att leda till bristande måluppfyllelse. Vidare riskerar det att påverka kommuninvånarnas förtroende för kommunen. Ytterst är det självklart också en fråga om trafiksäkerhet och framkomlighet. Bristande vinterväghållning genererar höga samhällsekonomiska kostnader. Kraven från Hallandstrafiken, kommuninvånare i stort samt nämndens egna målsättningar har ökat under de senaste åren. I dagsläget har förvaltningen avtal med två entreprenörer som tillhandahåller tre lastbilar. Avtalet med den entreprenören som tillhandahåller två lastbilar löper ut i oktober 2017 vilket riskerar att leda till att förvaltningen endast har tillgång till en lastbil inför vintersäsongen 2017/2018. Mot bakgrund av ovannämnda redogörelse kommer förvaltningen föreslå att en lastbil köps in för att kunna nyttjas vid framförallt vinterväghållning (se separat ärende). 3. Ekonomi Hamn- och gatunämnden har två separata redovisningsenheter - en för gata/park som huvudsakligen är kommunbidragsfinansierad och en för hamnverksamheten som är en resultatenhet utan kommunal skattefinansiering.

10 5 3.1 Periodens resultat gata/park För perioden redovisar nämnden en nettokostnad gällande driftramen på tkr jämfört med en helårsbudget på tkr (periodbudget på tkr). För att siffrorna skall vara rättvisande är det dock bättre att titta på utfallet exklusive periodiserade investeringsbidrag och kapitalkostnader eftersom nämnderna inte kompenserats utifrån förändringar i dessa poster. Exklusive dessa poster redovisar driftramen en nettokostnad på tkr jämfört med en helårsbudget på tkr (periodbudget tkr). Det är svårt att jämföra resursförbrukningen med 2/12 delar av helårsbudgeten eftersom resursförbrukningen varierar kraftigt beroende på tidsperiod. Som exempel kan nämnas att nämnden knappt haft några kostnader hittills för bidrag till vägföreningar, offentlig utsmyckning eller toppbeläggningar. Däremot har kostnaderna för perioden varit höga när det gäller t ex skötseln av bostadsnära park. Som en följd av den milda vintern har drift och anläggning kunnat prioritera att arbeta i bostadsnära park. Avdelningen har utfört större insatser på Hästhaga (hantering av sly), Breared (gamla stormskador mm samt röjning av sly), Lugnet (passat på att beskära och gallra vid och kring nya lekplatsen), Brunnsberg (stormskador och gallring) och Furuberg (stormskador och gallring). Intäkt Kostnad Netto Budget Prognos Avvikelse Netto Tkr Föregåe Perioden Perioden Perioden Helår Helår Helår nde helår Driftram

11 6 3.2 Periodens resultat hamnverksamheten Hamnavdelningen redovisar för perioden ett överskott motsvarande 424 tkr. Från och med januari 2017 har hamnavdelningen inga hyresintäkter för Tullhuset vilket påverkar driftresultatet negativt. Avdelningen påverkas också negativt av ökade hyreskostnader i och med att kontoret i Tullhuset numera hyrs av VFAB. Årets första två månader innebär lågsäsong vad gäller gästhamnen och de förhyrda båtplatserna. Under inledningen av året har kajreparationer i Varbergs innerhamn fortsatt vilket belastar resultatet. Intäkt Kostnad Netto Budget Prognos Avvikelse Netto Tkr Föregåe Perioden Perioden Perioden Helår Helår Helår nde helår Hamnen Prognos helårsutfall gata/park Hamn- och gatunämnden prognostiserar ett nollresultat vad gäller driftramen. 3.4 Prognos helårsutfall hamnverksamheten Vad gäller hamnavdelningen prognostiseras i nuläget ett nollresultat med tanke på ett antal osäkerhetsfaktorer t ex vad gäller kostnader för kajreparationer i Varbergs innerhamn.

12 7 3.5 Investeringar För perioden jan-feb redovisar hamnoch gatunämnden upparbetade investeringsutgifter tkr. Årets investeringsbudget uppgår till en volym på tkr (exklusive ombudgeteringar från 2016). Projektspecifika uppföljningar görs efter april, augusti och december. Gällande projektet Södra Näs GC-väg har nämnden skrivit fram ett ärende till kommunstyrelsen och begärt utökad projektbudget med tkr. Frågan har ännu i behandlats av kommunfullmäktige, men KS-förvaltnings förslag till beslut är att utöka projektbudgeten med tkr och att dessa medel omdisponeras från Kattegattleden (1 000 tkr) och Veddige GC-väg (500 tkr). I inledningen av 2017 fattade Kommunfullmäktige beslut om utökad projektbudget för Fästningsbadet - från tkr till tkr (brutto). Detta innebär att fästningsbadet har en nettobudget på tkr då avser investeringsbidrag från Sparbanksstiftelsen. Kommunfullmäktige fattade även beslut om att tilldela hamnoch gatunämnden tkr i projektbudget för förstärkning av fästningspiren.

13 8 Projekt Utfall Budget Omb. av korsningar Brunnspark/Kyrkogatan Smärre centrumåtgärder Lekplatser Omb. Norrgatan Tvååker, cent. park Mötesplatser serviceorter Ungdomslek på landsbygd Utveckling badplatser Strandpromenaden Motionsspår Gröna huvudstråk Kvarteret Kilen Varbergs flygplats Beläggningsarbeten Offentliga toaletter Offent.toaletter service Förstär. Fästningspiren Tenaljen Fästningsbadet Teaterplatsen Hundrastgårdar Innerhamnen- Fästningsomr Trädförnyelse Ram för verks. invest Omskyltn. Rätt fart Kollektivtrafikåtgärder Trafikmiljöåtgärder Beläggning GC-vägar Cykel - om och nytt Cykelåtgärder Tillgänglighetsåtg.enl.pl Gc Västra Vallgatan Cykel- service Veddige, gc-väg Södra Näsvägen gc-väg Kattegattleden Belysning GC-vägar Arbetsmaskiner parkavdeln Utv. Innerhamn o Träslövs Affärsbehov hamn Pirhuvud Renovering Tullhus Summa

14 9 3.6 Exploateringar För perioden redovisar hamnoch gatunämnden exploateringsutgifter motsvarande tkr. Precis som för investeringarna görs projektspecifika uppföljningar efter april, augusti och december. Projekt Utfall Kv. Trädgården Kv. Atle Kv. Malmen Svärdfisken 29 (E1) Lektorn 8, del av Björnen Brunnsberg Träslöv 8: Träslöv, Nygrannes Träslöv, Kapellgatan (VH) Kv. Alunskiffern (Breared 0 Träslövsläge, Skotvägen Grytåsvägen m.fl Öster, Ankarskolan Tvååker, Stenen Tvååker, Smeakalles äng Tvååker, Smeakalles, E Munkagård 1: Himle, N Lantmannavägen Södra Trönninge Trönningenäs, inre delen Göingegården Hallagården,Trönninge 7:5 750 Trönningenäs 5:29, A Göingegården, E Hansegården/Gröningagård Trönninge, Norr Pilgatan Trönningenäs (Etikhus) Trönninge N Pilgatan E Bläshammar 2:12 (Skanska) Pilgatan väg Bua, Kvarndammsvägen 0 Bua Hamnplan Kv Hajen Holmagärde Tändstiftet Summa

15 10 4. Personal Andel anställda utan någon sjukfrånvaro Sjukfrånvaro för samtliga anställda totalt, R12 Sjukfrånvaro för samtliga anställda 1-14 dagar, Rl2 Sjukfrånvaro 60 dagar eller längre av total sjukfrånvaro, R feb Jan 32.23% 5.74% 3.59% 18.92% 2015 Feb Jan 35.83% 3.83% 2.53% 23.51%

16 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 6. Begäran om utökad investeringsbudget för inköp av lastbil Dnr: HGN 2017/ Handläggare: Joakim Malmberg Dokument: Beslutsförslag Begäran om utökad investeringsbudget för inköp av lastbil Förslag till beslut Hamn och gatunämnden beslutar 1. Föreslå kommunfullmäktige att utöka hamnoch gatunämndens investeringsbudget för 2017 med tkr gällande inköp av lastbil. 2. Skicka ärendet vidare till kommunstyrelsen för vidare handläggning Beskrivning av ärendet Hamn- och gatuförvaltningen har behov av ett flertal olika arbetsmaskiner för att kunna fullfölja sina åtaganden enligt gällande reglemente. Det kan till exempel gälla gräsklippare, traktorer och sopmaskiner. Vad anbelangar maskiner med hög nyttjandegrad är det viktigt att maskinen finns i den egna vagnparken alternativt att maskinen enkelt och snabbt kan hyras på marknaden. Idag har hamnoch gatuförvaltningens drift- och anläggningsavdelning en egen grundkapacitet för att klara huvuddelen av arbetet inom parkdriften. Avdelningen hyr emellertid in en rad olika specialmaskiner samt maskiner som används vid investerings- och exploateringsprojekt (anläggningsarbeten inom områdena gata/park). Under de senaste åren har det blivit allt svårare att finna entreprenörer som är intresserade av att bistå med sina tjänster vad gäller vinterväghållning och barmarksrenhållning. Detta flaggade hamnoch gatunämnden för i driftbudgeten för 2017 under avsnittet förvaltningsanknuten trendspaning. Där framkom: Förvaltningen har påverkats av att kommunens transportcentral avvecklades för ett antal år sedan. Inför de kommande åren finns en oro över att det inte finns erforderlig extern kapacitet på marknaden i form av bland annat lastbilar som kan sköta vinterväghållningen (grus- och sandning). Verksamheten behöver tre lastbilar för att klara av vinterväghållningen, men det blir allt svårare att finna intresserade entreprenörer. Ovannämnda beskrivna oro har dessvärre redan besannats då förvaltningen i dagsläget haft svårt att finna kapacitet på marknaden. Som en följd av bristen på externt utbud användes under inledningen av 2016 endast två lastbilar som

17 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) därmed blev tvungna att täcka de rundor/ytor som det egentligen krävs tre lastbilar för. Detta får negativa effekter för nämndens basverksamhet och riskerar att leda till bristande måluppfyllelse. Vidare riskerar det att påverka kommuninvånarnas förtroende för kommunen. Ytterst är det självklart också en fråga om trafiksäkerhet och framkomlighet. Bristande vinterväghållning genererar höga samhällsekonomiska kostnader. Kraven från Hallandstrafiken, kommuninvånare i stort samt nämndens egna målsättningar har ökat under de senaste åren. I dagsläget har förvaltningen avtal med två entreprenörer som tillhandahåller tre lastbilar. Avtalet med den entreprenören som tillhandahåller två lastbilar löper ut i oktober 2017 vilket riskerar att leda till att förvaltningen endast har tillgång till en lastbil inför vintersäsongen 2017/2018. Mot bakgrund av ovannämnda redogörelse föreslår förvaltningen att en lastbil köps in för att kunna nyttjas vid framförallt vinterväghållning. Det återfinns dock flera användningsområden för lastbilen t ex vid tångkörning samt hantering av massor vid anläggningsarbeten. Således finns det ingen risk att lastbilen endast kommer att användas under några få dagar vissa delar av året. Snarare förhåller det sig så att lastbilen kommer att användas dagligen inom förvaltningens basverksamhet. Tilläggas kan även att Varberg är en tillväxtkommun och har som ambition och vision att ytterligare växa som kommun. Det kommer i sin tur att medföra ytterligare ytor att sköta varför kapaciteten gällande vinterväghållning snarare behöver öka än minska under de närmsta åren. Beslutsunderlag Projektbeskrivning inköp av lastbil. Driftbudget 2017 och plan Övervägande Avvägningen i det här fallet handlar inte primärt om frågan vilken typ av tillgångar kommunen skall ha i egenregi och vilka tillgångar/tjänster som skall köpas på marknaden. Den här frågan handlar snarare om vilken vagnpark kommunen behöver ha i de fall som utbudet på marknaden är begränsat. Inför vintersäsongen 2017/2018 finns en påtaglig oro att klara av att sköta vinterväghållningen enligt fastställa riktlinjer. I det värsta scenariot har förvaltningen endast tillgång till en lastbil inför vintersäsongen 2017/2018. I förvaltningens övervägande är en viktig parameter att kunna ha en egen grundkapacitet för att snabbt kunna rycka ut på akuta jobb.

18 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Ekonomi och verksamhet Inköpet av en lastbil medför en investeringsutgift på tkr vilket i sin tur medför kostnader för internränta och avskrivning. En rimlig avskrivningstid för en lastbil är 15 år. Investeringen medför i övrigt inga ökade driftkostnader som nämnden inte har idag. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Tomas Kaspersson Joakim Malmberg Förvaltningschef Avdelningschef drift och Controller anläggning Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

19 Projektbeskrivning inför budgetbeslut Ansvarig nämnd/styrelse: Projektets benämning: I Hamn- och gatunämnden I Inköp av lastbil Beskriv projektets syfte och de behov som tillgodoses: Projektets syfte är att köpa in en lastbil för att ha en egen grundkapacitet för att i synnerhet klara av vinterväghållningen. Det är i dagsläget svårt att finna kapacitet på marknaden vad gäller lastbilar varför det är nödvändigt för kommunen att ha en egen grundkapacitet. Lastbilen kommer även att ha andra använingsområden somt ex barmarksrenhållning, tångkörning samt massahantering. Bidrar investeringsprojektet till fullmäktiges eller nämnds måluppfyllelse? 0 Ja O Nej Ange vilket/vilka mål som projektet anknyter till och hur det bidrar till att uppnå målet: Under nämndsmålet öka andelen hållbara resor och transporter finns en åtgärd som handlar om trafiksäkerhet och framkomlighet. Under samma mål finns också cykelfrämjande åtgärder som beskriver förbättrad vinterväghållning. Har åtgärdsval utförts enligt fyrstegsanalys? 0 Ja 0 Nej Ansvarig handläggare för åtgärdsval: I Har förstudie utförts för investeringsprojektet? 0 Ja 0 Nej Ansvarig förstudieledare: I Projektbeskrivning (ange omfattning, yta, innehåll, etc): Avdelning drift- och anläggning är i behov av att köpa in en lastbil för att klara av att sköta vinterväghållningen enligt beslutade riktlinjer.

20 lnvesteringskalkyl inför budgetbeslut Kalkyl upprättad år: 2017 lndexering enligt index: Projektering påbörjas: Investering avslutas: 2017 Utförande-/byggperiod: Slutredovisning av projekt sker ti ll (ange ansvarig nämnd, kommunstyrelse eller fullmäktige):!hamnoch gatunämnden I Avskrivningstid investering: 15 OBS! vi tillämpar komponentavskrivning from år Ange genomsnittlig avskrivningstid ovan. Ev. specifikation av olika del investeringar anges nedan i kalkyl. Berä knad investering (ange Totalt för Prognos Förslag år Förslag år Förslag år Förslag år Förslag år Avskriv belopp i tkr) projektet tom inne ningstid varande å r (år) Inkomster lnvesteringsbidrag från statliga myndigheter I EU lnvesteringsbidrag från övriga Summa investerinesinkomster Uteifter Projekteringsutgifter Utgifter för mark inkl. slutplanering Byggutgifter varav varav varav varav Inventarier Oförutsett Summa investeringsutgifter Nettoinvestering Avser kalkylen en förändring på redan beslutat projekt:...]ja l:dnej Beskriv vad förändringen i så fa ll innebär:

21 Driftkalkyl inför budgetbeslut Investeringen tas i drift (år och månad): okt-17 Aktuell räntesats för internränta: I 2,50%1 Beräknad drift av investeringens År2016 År2017 År2018 År 2019 År 2020 objekt (ange belopp i tkr) Intäkter Periodiserat investeringbidrag Hyresintäkter Summa driftintäkter Kostnader Skötsel, driftsunderhåll Övriga kostnader, media Kaoitalkostnader: Avskrivning Kapitalkostnader: Internränta Summa driftkostnader Nettokostnad OBS! From 2014 kommer aktivering ske under löpande år i samband med att objektet tas i bruk. Ryms driftskostnaden av objektet inom ram: U Ja.:d Nej Beräknad förändrad År2016 År2017 År2018 År 2019 År 2020 verksamhetskostnad kopplad till investeringens objekt (ange belopp i tkr) Intäkter Avgifter Övriga intäkter Summa verksamhetsintäkter Kostnader Personalkostnad Övriga kostnader Summa verksamhetskostnader Nettokostnad Ryms verksamhetens nettokostnad inom ram: ~ Ja _)Nej Beskrivning av underlag till drift- och verksamhetskostnad och vad beräkningen avser, samt vilken nettoförändring som det orsakar:

22 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 7. Internkontrollplan Hamn- och gatunämnden Dnr: HGN 2017/0089 Handläggare: Oskar Reinholdsson Dokument: Protokollsutdrag från hamnoch gatunämndens arbetsutskott HGN au 15 Dnr HGN 2017/0089 Internkontrollplan Hamn- och gatunämnden Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. godkänna internkontrollplan för 2017 Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden är enligt kommunallagen ansvarig för den interna kontrollen inom nämnden. En god intern kontroll: säkrar uppföljningen av verksamhetens prestationer, kvalitet och ekonomi ger den politiska ledningen ett redskap som bidrar till att medborgarna kan bevara sin tilltro till det kommunala arbetet stärker förtroendet för det demokratiska arbetet ser till att regler och rutiner är tydliga och följs bidrar till att upprätthålla säkerhet och rättssäkerhet i den kommunala verksamheten undanröjer misstankar om oegentligheter. En viktig del av den interna kontrollen är att skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner. Organisationen blir då mindre sårbar vid exempelvis personalförändringar. Redovisning och övrig information ska vara rättvisande och tillförlitlig annars kan detta få negativa följder genom att de beslut som fattas riskerar att bli felaktiga. En grundförutsättning för en effektiv verksamhet, det vill säga måluppfyllelse, är att säkerställa att lagar, policys, reglementen mm följs. Kommunens tillgångar ska skyddas mot förluster eller förstörelse och allvarliga fel upptäckas och elimineras. Förslaget till ny internkontrollplan för 2017 har tagits fram utifrån uppföljningen av internkontrollplanen för 2016 och har föregåtts av en risk- och väsentlighetsanalys av de risker och kontrollaktiviteter som ingick i 2016 års plan. Samtliga risker har värderats och poängsatts utifrån hur sannolikt det är att risken

23 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) inträffar och vilka konsekvenser risken har för verksamheten. Om sannolikheten att en risk uppstår är låg och risken inte medför några större konsekvenser för verksamheten får risken riskvärde 1. Om sannolikheten att en risk uppstår är hög och risken medför allvarliga konsekvenser för verksamheten får risken riskvärde 16. Enligt kommuncentrala riktlinjer bör endast risker med riskvärde på minst 9 ingå i nämndens internkontrollplan. Beslutsunderlag Förslag till internkontrollplan 2017 Hamn- och gatunämnden. Sammanställning av risker Hamn- och gatuförvaltningen. Övervägande Jämfört med föregående års plan innehåller förslaget till plan för 2017 betydligt färre punkter, vilket beror på ett antal överväganden. Först och främst gäller att internkontrollplanen bör innehålla ett fåtal prioriterade kontrollpunkter att titta närmare på och följa upp under året snarare än samtliga identifierade risker. På detta sätt möjliggörs en mer omfattande uppföljning av de strategiskt utpekade riskerna. Uppföljningen kan därefter utgöra underlag för eventuella åtgärder för att på sikt minimera eller helt eliminera risken. Därtill följs flera punkter från föregående års plan upp i samband med exempelvis måluppföljning eller andra befintliga rutiner/system som den regelbundna ekonomiska rapporteringen. Därav återfinns inte dessa risker i förslaget till internkontrollplan. Den nya värderingen av riskerna har även medfört att flera risker bedöms ligga under den risknivå som enligt kommuncentrala riktlinjer föranleder att risken bör tas med i nämndens internkontrollplan. Endast de risker som bedöms vara mest allvarliga bör tas med i internkontrollplanen, i detta fall risker med ett sammanlagt riskvärde på minst 9. Risker med lägre riskvärde än 9 ingår i förvaltningens egenkontroll och ligger således utanför internkontrollplanen. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen

24 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Dnr: HGN 2017/ Handläggare: Oskar Reinholdsson Dokument: Beslutsförslag till hamnoch gatunämnden Internkontrollplan Hamn- och gatunämnden Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. godkänna internkontrollplan för 2017 Beskrivning av ärendet Hamn- och gatunämnden är enligt kommunallagen ansvarig för den interna kontrollen inom nämnden. En god intern kontroll: säkrar uppföljningen av verksamhetens prestationer, kvalitet och ekonomi ger den politiska ledningen ett redskap som bidrar till att medborgarna kan bevara sin tilltro till det kommunala arbetet stärker förtroendet för det demokratiska arbetet ser till att regler och rutiner är tydliga och följs bidrar till att upprätthålla säkerhet och rättssäkerhet i den kommunala verksamheten undanröjer misstankar om oegentligheter. En viktig del av den interna kontrollen är att skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner. Organisationen blir då mindre sårbar vid exempelvis personalförändringar. Redovisning och övrig information ska vara rättvisande och tillförlitlig annars kan detta få negativa följder genom att de beslut som fattas riskerar att bli felaktiga. En grundförutsättning för en effektiv verksamhet, det vill säga måluppfyllelse, är att säkerställa att lagar, policys, reglementen mm följs. Kommunens tillgångar ska skyddas mot förluster eller förstörelse och allvarliga fel upptäckas och elimineras. Förslaget till ny internkontrollplan för 2017 har tagits fram utifrån uppföljningen av internkontrollplanen för 2016 och har föregåtts av en risk- och väsentlighetsanalys av de risker och kontrollaktiviteter som ingick i 2016 års plan. Samtliga risker har värderats och poängsatts utifrån hur sannolikt det är att risken inträffar och vilka konsekvenser risken har för verksamheten. Om sannolikheten att en risk uppstår är låg och risken inte medför några större konsekvenser för verksamheten får risken riskvärde 1. Om sannolikheten att en risk uppstår är hög och risken medför allvarliga konsekvenser för verksamheten får risken riskvärde 16. Enligt kommuncentrala riktlinjer bör endast risker med riskvärde på minst 9 ingå i nämndens internkontrollplan.

25 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Beslutsunderlag Förslag till internkontrollplan 2017 Hamn- och gatunämnden. Sammanställning av risker Hamn- och gatuförvaltningen. Övervägande Jämfört med föregående års plan innehåller förslaget till plan för 2017 betydligt färre punkter, vilket beror på ett antal överväganden. Först och främst gäller att internkontrollplanen bör innehålla ett fåtal prioriterade kontrollpunkter att titta närmare på och följa upp under året snarare än samtliga identifierade risker. På detta sätt möjliggörs en mer omfattande uppföljning av de strategiskt utpekade riskerna. Uppföljningen kan därefter utgöra underlag för eventuella åtgärder för att på sikt minimera eller helt eliminera risken. Därtill följs flera punkter från föregående års plan upp i samband med exempelvis måluppföljning eller andra befintliga rutiner/system som den regelbundna ekonomiska rapporteringen. Därav återfinns inte dessa risker i förslaget till internkontrollplan. Den nya värderingen av riskerna har även medfört att flera risker bedöms ligga under den risknivå som enligt kommuncentrala riktlinjer föranleder att risken bör tas med i nämndens internkontrollplan. Endast de risker som bedöms vara mest allvarliga bör tas med i internkontrollplanen, i detta fall risker med ett sammanlagt riskvärde på minst 9. Risker med lägre riskvärde än 9 ingår i förvaltningens egenkontroll och ligger således utanför internkontrollplanen. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Oskar Reinholdsson Joakim Malmberg Förvaltningschef Verksamhetsutvecklare Controller Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

26 Internkontrollplan (5) Hamn- och gatunämnden Dnr: HGN 2017/0089 Internkontrollplan 2017 Hamn- och gatunämnden Dokumenttyp: Styrdokument Beslutad av: Hamn- och gatunämnden Gäller för: Hamn- och gatunämnden Dokumentnamn: Internkontrollplan 2017 Beslutsdatum: Dokumentansvarig: Hamn- och gatuförvaltningen Diarienummer: HGN 2017/0089 Giltig till och med: Tillsvidare Senast reviderad:

27 Internkontrollplan (5) Hamn- och gatunämnden Dnr: HGN 2017/0089 Inledning Hamn- och gatunämnden är enligt kommunallagen ansvarig för den interna kontrollen. I kommunallagens 6 kap. 7 står följande: Nämnderna skall var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. De skall också se till att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredsställande sätt. Detsamma gäller när vården av en kommunal angelägenhet med stöd av 3 kap. 16 har lämnats över till någon annan. Lag (1999:621). Syfte med intern kontroll och styrning Intern kontroll och styrning syftar till att säkerställa att fullmäktiges mål uppnås och ska därför ses som ett hjälpmedel och inte ett mål eller en process i sig, utan ska i hög grad vara integrerad i verksamhetens ordinarie processer. Fullmäktiges och nämndens beslut ska genomföras på ett så effektivt sätt som möjligt och med god ekonomisk hushållning. God intern kontroll säkrar uppföljningen av verksamhetens prestationer, kvalitet och ekonomi ger den politiska ledningen ett redskap som bidrar till att medborgarna kan bevara sin tilltro till det kommunala arbetet stärker förtroendet för det demokratiska arbetet ser till att regler och rutiner är tydliga och följs bidrar till att upprätthålla säkerhet och rättssäkerhet i den kommunala verksamheten undanröjer misstankar om oegentligheter

28 Internkontrollplan (5) Hamn- och gatunämnden Dnr: HGN 2017/0089 En viktig del av den interna kontrollen är att skapa ändamålsenliga och väl dokumenterade system och rutiner. Organisationen blir då mindre sårbar vid exempelvis personalförändringar. Redovisning och övrig information ska vara rättvisande och tillförlitlig annars kan detta få negativa följder genom att de beslut som fattas riskerar att bli felaktiga. En grundförutsättning för en effektiv verksamhet, det vill säga måluppfyllelse, är att säkerställa att lagar, policys, reglementen mm följs. Kommunens tillgångar ska skyddas mot förluster eller förstörelse och allvarliga fel upptäckas och elimineras. Med en god intern kontroll undviks ofta oavsiktliga fel. De avsiktliga kräver mer sofistikerade kontroller och en väl strukturerad ansvarsoch befogenhetsfördelning. Ytterligare ett syfte med intern kontroll är att den transparens som skapas skyddar såväl politiker som tjänstemän från oberättigade misstankar. Viktiga verktyg för en god intern kontroll är exempelvis reglemente, budget, intern arbetsordning, delegeringsförteckning och internkontrollplan. Enligt kommuncentrala riktlinjer ska varje nämnd besluta om ny internkontrollplan senast i mars månad det år som planen gäller. Riskanalys och riskvärdering Arbetet med interkontrollplanen har föregåtts av en risk- och väsentlighetsanalys. Att identifiera och analysera risker är avgörande för en organisations möjligheter att nå sina mål. En sammanställning av analys och värdering av de risker som har identifierats av hamnoch gatuförvaltningen återfinns som bilaga till internkontrollplanen. Detta för att skapa förståelse för hur analys och internkontrollplan hänger ihop.

29 Internkontrollplan (5) Hamn- och gatunämnden Dnr: HGN 2017/0089 PLAN FÖR INTERN KONTROLL Nämnd/styrelse: Hamn- och gatunämnden (HGN) År: 2017 Huvudprocess: Samhällsbyggnadsprocessen Delprocess: Myndighetsutövning Kontrollmoment Kontrollansvarig Kontrollmetod Kontrollfrekvens Rapportering när/hur Risk/väsentlighet Rätt bedömning av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Delprocess: Dagliga leveranser Avdelningschef Trafik Stickprovskontroll av tio ärenden görs av hamnoch gatunämndens arbetsutskott (HGN AU). Årlig HGN AU, november 2017 Kontrollmoment Kontrollansvarig Kontrollmetod Kontrollfrekvens Rapportering när/hur Risk/väsentlighet 12 Badvattenkvalitet Avdelningschef Drift och anläggning Förvaltningen utför provtagning av badvattnet enligt uppdrag samt åtgärder och märkning vid förekomst av otjänligt badvatten. Årlig HGN, i delårsbokslut 9 Beredskap och kapacitet vinterväghållning Avdelningschef Drift och anläggning Avstämning görs årligen mot checklista över arbetsmoment inför vintersäsongen. Kapaciteten för att klara vinterväghållningen analyseras utifrån egen personal och vagnpark samt kapacitet på marknaden. Årlig HGN, oktober God barmarksrenhållning Avdelningschef Drift och anläggning Utvärdering årligen. Kapaciteten för att klara barmarksrenhållningen analyseras utifrån egen personal och vagnpark samt kapacitet på marknaden. Årlig HGN, oktober

30 Internkontrollplan (5) Hamn- och gatunämnden Dnr: HGN 2017/0089 Återkoppling i felanmälan Förvaltningschef Avstämning mot felanmälansystem. I samband med detta görs en översyn av system och arbetssätt för felanmälan under gånger/år HGN, i tertialrapport, delårsrapport och bokslut 9 Handläggning Tyck om Varberg Delprocess: Vidmakthållande Förvaltningschef Sammanfattning av antal ärenden samt svars- och handläggningstid samt uppföljning. 3 gånger/år HGN, i tertialrapport, delårsrapport och bokslut Kontrollmoment Kontrollansvarig Kontrollmetod Kontrollfrekvens Rapportering när/hur Risk/väsentlighet Ärendehantering och utfall gällande bidrag för enskilda vägar Delprocess: Styrprocesser Underdelprocess: Intern kontroll Controller Sammanställning av ärenden och ekonomi. Översyn av bidragssystemet görs under Årlig HGN, december 2017 Kontrollmoment Kontrollansvarig Kontrollmetod Kontrollfrekvens Rapportering när/hur Risk/väsentlighet Verkställande av kommunfullmäktiges beslut Delprocess: Stödprocesser Förvaltningschef Underdelprocess: Inköp och upphandling Uppdragslistan genomgår en större revidering under våren och redovisas för nämnden under våren. 12 Årlig HGN, maj Kontrollmoment Kontrollansvarig Kontrollmetod Kontrollfrekvens Rapportering när/hur Risk/väsentlighet 9 Hantering av anlitande av leverantörer utanför ramavtal Controller Stickprovskontroll av större fakturor. Framtagande av rutin. Årligen HGN, september

31

32 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Sammanställning av risker* Hamn- och gatuförvaltningen * Risker där uppföljning sker i befintlig struktur/system (ex. måluppföljning) värderas ej utifrån väsentlighet/sannolikhet Strategisk målinriktning/strategisk inriktning: Huvudprocess: Samhällsbyggnadsprocessen Delprocess: Samhällsplanering Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Närhet till parker, rekreationsområden och lekplatser Nyttan av gröna och blå stråk samt ekosystemtjänster Delprocess: Utvecklande och byggande Mindre attraktiv stad och minskad nöjdhet och förtroende från allmänheten Mindre attraktiv stad och felaktiga prioriteringar av ekonomi och verksamhet Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Riskhanteringsåtgärder Befintliga kontrollaktiviteter Ingår som indikator i uppföljning av nämndens mål Ingick tidigare i måluppföljningen som indikator, men utgick inför 2017 pga. svårigheten att mäta och avsaknad av bland annat mätverktyg Riskhanteringsåtgärder Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Punkten utgår från internkontrollplanen då uppföljning sker enligt befintlig struktur (måluppföljning) Punkten utgår - Ansvarig Avdelningschef Offentliga rummet

33 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Projektavvikelser, innehåll Felaktiga prioriteringar av ekonomi och verksamhet, minskat förtroende Projektavvikelser, tid Felaktiga prioriteringar av ekonomi och verksamhet, minskat förtroende Projektavvikelser, kostnad Felaktiga prioriteringar av ekonomi och verksamhet, minskat förtroende Delprocess: Myndighetsutövning Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Befintliga kontrollaktiviteter Följs upp genom regelbundna avstämningar och statusrapport för varje enskilt investeringsobjekt i tertialbokslut, delårsbokslut och årsbokslut Följs upp genom regelbundna avstämningar och statusrapport för varje enskilt investeringsobjekt i tertialbokslut, delårsbokslut och årsbokslut Följs upp genom regelbundna avstämningar och statusrapport för varje enskilt investeringsobjekt i tertialbokslut, delårsbokslut och årsbokslut Riskhanteringsåtgärder Föreslagna, nya eller Ansvarig förändrade kontrollaktiviteter - Avdelningschef Projekt - Avdelningschef Projekt - Avdelningschef Projekt

34 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Antal evenemang/ torgplatser Rätt bedömning av parkeringstillstånd för rörelsehindrade Handläggningstid parkeringstillstånd för rörelsehindrade Handläggning upplåtelse av offentlig plats Handläggning och arkivering av transportdispenser Mindre attraktiv stad pga. ett minskat antal upplåtelser, evenemang, aktiviteter och torghandlare Brister kan leda till minskat förtroende för nämnden som myndighetsutövare Brister kan leda till minskat förtroende för nämnden som myndighetsutövare Brister kan leda till minskat förtroende för nämnden som myndighetsutövare Brister kan leda till minskat förtroende för nämnden som myndighetsutövare Befintliga kontrollaktiviteter Ingår som indikator i uppföljning av nämndens mål (antal kust- och strandnära aktiviteter) Stickprovskontroll av tio ärenden görs av hamnoch gatunämndens arbetsutskott Kontroll av handläggning inom utlovad tid, redovisning av antalet inkomna ärenden och beslut samt överklaganden Sammanställning av antal ärenden och delegeringsbeslut redovisas för nämnd månatligen Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Punkten utgår från internkontrollplanen då uppföljning sker enligt befintlig struktur (måluppföljning) Stickprovskontroll av tio ärenden görs av hamnoch gatunämndens arbetsutskott (förändrat regelverk och osäkerhet gällande rättsläge och bedömningsnivå) Punkten utgår (egenkontroll) Punkten utgår (egenkontroll) - Punkten utgår (egenkontroll) Ansvarig Avdelningschef Offentliga rummet Avdelningschef Trafik Avdelningschef Trafik Avdelningschef Offentliga rummet Avdelningschef Trafik

35 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Korrekt utförd parkeringsövervakning Brister kan leda till minskat förtroende för nämnden som myndighetsutövare Sammanställning av överklagade beslut och eventuella återtagna beslut om parkeringsanmärkning Punkten utgår (egenkontroll) Avdelningschef Trafik Felaktiga/överklagade beslut Brister kan leda till minskat förtroende för nämnden som myndighetsutövare Avstämning/inventering av överklagade beslut görs årligen Punkten utgår (egenkontroll) Arkivredogörare Delprocess: Dagliga leveranser Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Upplevelsen av offentliga platser och naturområden Mindre attraktiv stad, kommuninvånare ej nöjda med sin upplevelse av offentliga platser och naturområden Riskhanteringsåtgärder Befintliga kontrollaktiviteter Ingick tidigare i måluppföljningen som indikator, men utgick inför 2017, bland annat på grund av att den aktuella undersökningen Kritik på teknik endast genomförs var tredje år års resultat redovisat för nämnden i december 2016 Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Punkten utgår från internkontrollplanen Resultat från nästa undersökning redovisas 2019 Ansvarig Verksamhetsutvecklare Badvattenkvalitet Otjänligt badvatten, kan orsaka sjukdom hos badande om inte märkning av badplatser sker enligt gällande Förvaltningen utför provtagning av badvattnet enligt uppdrag samt åtgärder och märkning vid förekomst av otjänligt badvatten Förvaltningen utför provtagning av badvattnet enligt uppdrag samt åtgärder och märkning vid Avdelningschef Drift och anläggning

36 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen riktlinjer och anvisningar från Havs- och vattenmyndigheten förekomst av otjänligt badvatten Beredskap och kapacitet vinterväghållning Störningar i infrastrukturen innebär stora samhällsekonomiska konsekvenser och kostnader Avstämning görs årligen mot checklista över arbetsmoment inför vintersäsongen Avstämning görs årligen mot checklista över arbetsmoment inför vintersäsongen. Kapaciteten för att klara vinterväghållningen analyseras utifrån egen personal och vagnpark samt kapacitet på marknaden Avdelningschef Drift och anläggning God barmarksrenhållning Störningar i infrastrukturen innebär stora samhällsekonomiska konsekvenser och kostnader Utvärdering årligen Utvärdering årligen. Kapaciteten för att klara barmarksrenhållningen analyseras utifrån egen personal och vagnpark samt kapacitet på marknaden Avdelningschef Drift och anläggning Skräpfria allmänna platser Mindre attraktiv stad, vitesföreläggande från Miljö och hälsa Visuella kontroller genomförs regelbundet Punkten utgår (egenkontroll) Avdelningschef Drift och anläggning Aktuell information på webben Felaktig information kan ge ökat antal klagomål och ett minskat förtroende från allmänheten Ses över regelbundet. En större översyn av förvaltningens samtliga sidor på kommunens hemsida gjordes under hösten 2016 Punkten utgår (egenkontroll) Kommunikatör

37 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Återkoppling i felanmälan Felanmälan tas ej emot eller åtgärdas. Kan orsaka minskat förtroende från allmänheten Avstämning mot felanmälansystem Avstämning mot felanmälansystem. I samband med detta görs en översyn av system och arbetssätt för felanmälan under 2017 Förvaltningschef Handläggning Tyck om Varberg Nöjdheten och förtroendet från allmänheten kan minska Sammanfattning av antal ärenden per kategori samt svars- och handläggningstid Sammanfattning av antal ärenden per kategori samt svars- och handläggningstid Förvaltningschef Klagomål på bristande information Nöjdheten och förtroendet från allmänheten kan minska Avstämning mot diariet årligen Punkten utgår. Hanteras inom felanmälan och Tyck om Varberg - Kontroll av den vilda skyltningen Sämre trafiksäkerhet med otillåtna skyltar i trafik- och gatumiljöer samt på offentlig plats Visuell besiktning Punkten utgår (egenkontroll) - Standard på lekplatser Person- och sakskador pga. olyckor. Nöjdhet och förtroende från allmänheten kan minska Besiktning och funktionskontroller enligt bestämt intervall Punkten utgår (egenkontroll) Avdelningschef Drift och anläggning Standard på fast utrustning (exempelvis bänkar) Person- och sakskador pga. olyckor. Nöjdhet och förtroende från Visuell besiktning Punkten utgår (egenkontroll) Avdelningschef Drift och anläggning

38 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Delprocess: Vidmakthållande allmänheten kan minska Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Översyn av stadsträd (status) Felbedömningar och otillräckliga inventeringar kan leda till skada på egendom eller personer Riskhanteringsåtgärder Befintliga kontrollaktiviteter Visuell besiktning och inventering av stadsträd Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Punkten utgår (egenkontroll) Ansvarig Avdelningschef Drift och anläggning/ Offentliga rummet Skötselplaner Ej korrekt utförd skötsel av offentliga platser Inventering av antal skötselplaner Punkten utgår (egenkontroll) Avdelningschef Offentliga rummet Ärendehantering och utfall gällande bidrag för enskilda vägar Brister kan leda till minskat förtroende för kommunen som myndighetsutövare Sammanställning av ärenden och ekonomi Sammanställning av ärenden och ekonomi. Översyn av bidragssystemet görs under 2017 Controller Blue Flag-certifiering Ej uppnådd certifiering kan innebära miljö- och säkerhetsrisker i hamnen Ingår som indikator i uppföljning av nämndens mål Punkten utgår från internkontrollplanen då uppföljning sker enligt befintlig struktur (måluppföljning) Avdelningschef Hamn Behovsinventering för ramning av Uppgrundningar kan leda till Ramning sker årligen eller än oftare vid behov Ramning utförs årligen under vår/sommar. Avdelningschef Hamn

39 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen åttametersbassäng, ledgångsdjup begränsad åtkomst till kajanläggning Punkten utgår (egenkontroll) Ledgångsdjup i farleden Uppgrundningar kan leda till begränsad åtkomst till kajanläggning Mätning med certifierat sjömätningsfartyg. Mätning gjordes senast Intervall för mätning är var år Punkten utgår (egenkontroll) Avdelningschef Hamn Efterlevnad hamnskyddsplan Bristfällig plan och efterlevnad kan leda till att hamnen stängs Planen beskriver hamnskyddsarbetet. Dialog förs kontinuerlig med Transportstyrelsen som även utgör kontrollinstans Upprättad hamnskyddsplan (2014) gäller i 5 år. Transportstyrelsen är kontrollinstans och kan när som helst utföra ej föranmäld kontroll. Avdelningschef Hamn Eftersom planen gäller till och med 2019 och då extern kontrollinstans finns utgår punkten Efterlevnad säkerhetsledningssystem för tåg/spår Bristfällig TRI och efterlevnad av densamma kan leda till stängd anläggning Transportstyrelsen är kontrollinstans och reglerar spårverksamhet med krav att en Trafiksäkerhetsinstruktion (TRI) finns upprättad. Kommunens TRI är publicerad samt sänd till samtliga aktörer som opererar på de spår som nämnden äger och förvaltar Då extern kontrollinstans finns utgår punkten från internkontrollplanen Avdelningschef Hamn

40 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Efterlevnad säkerhetsledningssystem för flygplats Bristfällig efterlevnad kan leda till stängd anläggning Transportstyrelsen är kontrollinstans och utför verksamhetskontroller vartannat år (senaste kontrollen i september 2015) Då extern kontrollinstans finns utgår punkten från internkontrollplanen Avdelningschef Hamn Delprocess: Styrprocesser Underdelprocess: Mål och inriktning Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Måluppfyllelse av nämndens mål och inriktningar Felaktiga prioriteringar av ekonomi och verksamhet Riskhanteringsåtgärder Befintliga kontrollaktiviteter Nämndens mål och inriktningar följs upp i befintlig struktur för rapportering enligt kommungemensamma anvisningar i Hypergene Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Punkten utgår från internkontrollplanen då uppföljning sker enligt befintlig struktur (måluppföljning) Ansvarig Verksamhetsutvecklare Uppföljning av kvalitetsfaktorer/ uppdaterade handlingsplaner för huvuduppdrag Felaktiga prioriteringar av ekonomi och verksamhet Ny rutin/struktur för uppföljning av kvalitetsfaktorerna tas fram inför första tertialuppföljningen 2017 Punkten utgår Verksamhetsutvecklare Delprocess: Styrprocesser Underdelprocess: Planering Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Riskhanteringsåtgärder

41 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Andelen hållbara resor Felaktiga prioriteringar av ekonomi och verksamhet. Befintliga kontrollaktiviteter Ingår som indikator i uppföljning av nämndens mål Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Punkten utgår från internkontrollplanen då uppföljning sker enligt befintlig struktur (måluppföljning) Ansvarig Strategisk utredare Antal cyklister längs arbetspendlingsstråk Felaktiga prioriteringar av ekonomi och verksamhet. Ingår som indikator i uppföljning av nämndens mål Punkten utgår från internkontrollplanen då uppföljning sker enligt befintlig struktur (måluppföljning) Strategisk utredare Antal cykelolyckor Felaktiga prioriteringar av ekonomi och verksamhet. Ingår som indikator i uppföljning av nämndens mål Punkten utgår från internkontrollplanen då uppföljning sker enligt befintlig struktur (måluppföljning) Strategisk utredare Andel eftersatta beläggningsytor Felaktiga prioriteringar av ekonomi och verksamhet. Ingår som indikator i uppföljning av nämndens mål Punkten utgår från internkontrollplanen då uppföljning sker enligt befintlig struktur (måluppföljning) Gatuingenjör Antal besökare Mindre attraktiv stad Ingick tidigare i måluppföljningen som indikator, men utgick inför 2017, då kommunen ännu inte har ett system eller en metod för att mäta det totala antalet besökare Punkten utgår då mätning ej kan genomföras -

42 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Antal gästnätter i hamnen Mindre attraktiv stad och innerhamn Ingår som indikator i uppföljning av nämndens mål Punkten utgår från internkontrollplanen då uppföljning sker enligt befintlig struktur (måluppföljning) Avdelningschef Hamn Inaktuell krisplan Otillräcklig beredskap vid krissituationer Kris- och beredskapsplan är upprättad Punkten utgår Förvaltningschef Delprocess: Styrprocesser Underdelprocess: Budget Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Prognos/budget Konsekvenser för ekonomi och verksamhet Riskhanteringsåtgärder Befintliga kontrollaktiviteter Ekonomiska resultatet för driftramen och hamnen följs upp vid varje nämndsammanträde. Statusrapport för varje enskilt investerings- och exploateringsprojekt skrivs fram vid tertialbokslut, delårsbokslut och årsbokslut. Avvikelser på investeringsobjekten aviseras löpande Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Punkten utgår från internkontrollplan då det redan finns en befintlig uppföljningsstruktur Ansvarig Controller

43 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Efterlevnad projektstyrningsmodellen Konsekvenser för ekonomi och verksamhet om projektstyrningsmodellen ej efterlevs Avstämning görs vid tertial, delår och helårsbokslut. En ny projekthandbok arbetas fram av förvaltningen. Avdelningschef Projekt Status aktuella investeringsprojekt Konsekvenser för ekonomi och verksamhet Statusrapport för varje enskilt investerings- och exploateringsprojekt skrivs fram vid tertialbokslut, delårsbokslut och årsbokslut. Avvikelser på investeringsobjekten aviseras löpande Punkten utgår från internkontrollplan då det redan finns en befintlig uppföljningsstruktur Avdelningschef Projekt Delprocess: Styrprocesser Underdelprocess: Intern kontroll Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Revidering av internkontrollplan Konsekvenser för ekonomi och verksamhet, risk för felaktiga prioriteringar samt att lagkrav ej uppnås Riskhanteringsåtgärder Befintliga kontrollaktiviteter Internkontrollplan revideras årligen och riskanalyser samt riskvärdering görs Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Punkten utgår då framtagande av ny internkontrollplan finns föreskrivet i kommuncentrala riktlinjer Ansvarig Verksamhetsutvecklare/ Controller Rapportering i enlighet med internkontrollplan Minskat förtroende för nämnden Avstämning mot innevarande års internkontrollplan Punkten utgår då uppföljning sker enligt befintliga riktlinjer Verksamhetsutvecklare/ Controller

44 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Verkställande av kommunfullmäktiges beslut Minskat förtroende hos allmänhet och kommunfullmäktige Lagkrav efterlevs ej Avstämning mot uppdragslistan Uppdragslistan genomgår en större revidering under våren och redovisas för nämnden under våren Förvaltningschef Redovisning av delegeringsbeslut Brister kan leda till minskat förtroende för nämnden som myndighetsutövare Sammanställning av delegeringsbeslut redovisas för nämnden månatligen. Stickprovskontroll utförs årligen Punkten utgår (egenkontroll) Verksamhetsutvecklare Delprocess: Stödprocesser Underdelprocess: Medarbetare Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser God arbetsmiljö/ arbetsglädje Bristande arbetsmiljö, svårighet att rekrytera och behålla medarbetare Riskhanteringsåtgärder Befintliga kontrollaktiviteter Rapportering till nämnden och KS/KF i samband med tertialuppföljningarna Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Rapportering till nämnden och KS/KF i samband med tertialuppföljningarna Ansvarig Förvaltningschef Systematiskt arbetsmiljöarbete Bristande arbetsmiljö, svårighet att rekrytera och behålla medarbetare Rapportering till nämnden och KS/KF i samband med tertialuppföljningarna Rapportering till nämnden och KS/KF i samband med tertialuppföljningarna Förvaltningschef

45 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Plan för jämställdhet och mångfald samt mot diskriminering Minskat förtroende hos allmänheten, felaktiga prioriteringar av ekonomi och verksamhet, lagkrav uppnås ej Ny plan ska tas fram under 2017 Punkten utgår Verksamhetsutvecklare Förekomst av bisysslor Minskat förtroende hos allmänheten Frågan tas upp på lönesamtal och eventuella förtroendeskadliga bisysslor sammanställs Punkten utgår (egenkontroll) Förvaltningschef Delprocess: Stödprocesser Underdelprocess: Ekonomiadministration Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Rutin för hantering av representation Felaktiga prioriteringar av ekonomi och minskat förtroende hos allmänheten Riskhanteringsåtgärder Befintliga kontrollaktiviteter Under 2017 ska en ny rutin för hantering av representation tas fram Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Punkten utgår Ansvarig Controller Avgiftsdebitering enligt taxa Felaktiga prioriteringar av ekonomi och minskat förtroende hos allmänheten Kontroll av debitering enligt beslutad taxa görs regelbundet Punkten utgår (egenkontroll) Controller Delprocess: Stödprocesser

46 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Underdelprocess: Administration Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Arkivering av allmänna offentliga handlingar Bristfällig dokumentation vilket kan medföra att lagkrav ej uppnås Riskhanteringsåtgärder Befintliga kontrollaktiviteter Stickprov mot diarium och ärendehanteringssystem Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Punkten utgår (egenkontroll) Ansvarig Arkivredogörare Delprocess: Stödprocesser Underdelprocess: Inköp och upphandling Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Hantering av anlitande av leverantörer utanför ramavtal Skadestånd kan utkrävas om ramavtal ej följs Riskhanteringsåtgärder Befintliga kontrollaktiviteter Framtagande av rutin Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Stickprovskontroll av större fakturor. Framtagande av rutin Ansvarig Controller Efterlevnad av ramavtal gällande fordon och transporter Skadestånd kan utkrävas om ramavtal ej följs Granskning 2 gånger/år Ingår i punkten ovan. Utgår därmed Avdelningschef Drift och anläggning Delprocess: Stödprocesser Underdelprocess: Juridik Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Riskhanteringsåtgärder

47 Sammanställning av risker 2017 Hamn- och gatuförvaltningen Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Förteckning av lagar och krav Risk att lagkrav ej uppnås Befintliga kontrollaktiviteter Sammanställning av lagar och föreskrifter med anknytning till verksamheten Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Punkten utgår Ansvarig Verksamhetsutvecklare Delprocess: Stödprocesser Underdelprocess: IS/IT Riskinventering Prioritering Kvantifiering, belopp/värde Benämning risk Väsentlighet Sannolikhet Total Värdering av konsekvenser Förteckning PUL-lista Risk att lagkrav ej uppnås Riskhanteringsåtgärder Befintliga kontrollaktiviteter Lista över behandlingar av personuppgifter enligt PUL är framtagen Föreslagna, nya eller förändrade kontrollaktiviteter Det är idag oklart hur kommunen kommer att hantera de förändringar i lagstiftningen som följer på införandet av Dataskyddsförordningen under 2018 och vad som händer med befintliga PUL-ombud på förvaltningarna. Punkten bör därför utgå i avvaktan på kommuncentrala riktlinjer i frågan Ansvarig PUL-ombud

48 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 8. Kaktusplanteringen 2017 Dnr: HGN 2015/0725 Handläggare: Karin Sjödin Dokument: Protokollsutdrag från hamnoch gatunämndens arbetsutskott HGN au 16 Dnr HGN 2015/0725 Kaktusplanteringen 2017 Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. Varbergs Riksteaterförening ska tilldelas äran att pryda årets kaktusplantering. Beskrivning av ärendet Varbergs Riksteaterförening firar 80 år Med anledning av jubileumsåret har föreningen ansökt om att få pryda kaktusplanteringen i Varberg med sitt emblem. Varbergs Riksteaterförening gör det möjligt för kommunens invånare att ta del av dramatik på scen. Föreningen erbjuder en bredd av föreställningar, från drama till standup, på spelplatser som varierar mellan bygdegårdar till teaterscener. Sammanlagt har 7 stycken föreningar sökt till kaktusplanteringen Utöver Varbergs Riksteaterförening har Varbergs Sim, Trönninge BK, PS-Musikalens Intresseförening, Lions Club Varberg, Studieförbundet vuxenskolan och Vänsterpartiet ansökt. Beslutsunderlag Inkommande ansökningar, Kaktusplanteringen Övervägande Hamn -och gatuförvaltningen använder följande urvalskriterier för val av emblem till kaktusplanteringen. Föreningen ska ha ett allmänintresse och vara angeläget för en stor majoritet av boende, besökare och näringsliv. Föreningen ska ha ett jubileum, högre ålder prioriteras före lägre. Föreningen ska inte exkludera medlemmar med avseende på kön, religion eller etnisk tillhörighet. Föreningens verksamhet ska gynna alla invånare. Dessutom premieras en lokal förankring. Sju stycken föreningar har i år sökt om få pryda Varbergs kaktusplantering med sitt emblem. Det är Vänsterpartiet som firar 100 år. Lions Club Varberg som firar

49 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 100 år sedan föreningen grundandes i Chicago. Varbergs riksteaterförening firar 80 år. Studieförbundet vuxenskolan liksom Trönninge BK firar 50 år. Varbergs Sim firar 40 år och PS-Musikalens intresseförening firar 30 år. Vänsterpartiet, som är en partipolitiskt bunden förening, bedöms inte kunna leva upp till kriteriet om allmänintresse och är därför inte aktuellt för att pryda kaktusplanteringen. Lions Clubs varbergssektion startade 1954, vilket bedöms vara mer relevant att uppmärksamma än ett internationellt jubileum. Föreningen bör därför ansöka efter sitt lokala jubileumsår. De övriga sökande föreningarna har alla en bred och generationsöverskridande verksamhet med en lokal förankring. Studieförbundet vuxenskolan som firar 50 år, fotbollsklubben Trönninge BK, 50 år och Varbergs Sim som firar 40 år, liksom ynglingen bland ansökningarna, PS- Musikalens intresseförening som firar 30 år. Alla dessa föreningar har varit svåra att förbigå i valet av kaktusplantering Då vi i urvalskriterierna säger att högre ålder premieras framför ett lägre jubileum så har ålder tillslut fått fälla utslaget. Teater som underhåller och roar men också teater som oroar och väcker tankar och engagemang är en uppgift som i takt med dagens samhällsutveckling känns mer angeläget än någonsin. Valet för kaktusplanteringen 2017 har fallit på Varbergs Riksteaterförening. Föreningen, med sina 80 år på nacken, är äldst bland de föreningar som har en lokal koppling till sitt jubileum. Föreningen erbjuder en verksamhet som inte exkluderar någon avseende ålder, kön, religion eller etnisk tillhörighet. Ett varierat utbud till medlemmar och besökare avseende både klassisk teater och ny dramatik varvat med tillställningar som stand-up, dans eller musik. Tillsammans med en bred variation av spelplatser, från teaterscener till bygdegårdar ger bedömningen att föreningen har ett allmänintresse och blir en angelägenhet för boende, besökare och näringsliv. Protokollsutdrag: Stadsträdgårdsmästare Ansökande föreningar

50 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Dnr: HGN 2015/ Handläggare: Karin Sjödin Dokument: Beslutsförslag till hamnoch gatunämnden Kaktusplanteringen 2017 Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. Varbergs Riksteaterförening ska tilldelas äran att pryda årets kaktusplantering. Beskrivning av ärendet Varbergs Riksteaterförening firar 80 år Med anledning av jubileumsåret har föreningen ansökt om att få pryda kaktusplanteringen i Varberg med sitt emblem. Varbergs Riksteaterförening gör det möjligt för kommunens invånare att ta del av dramatik på scen. Föreningen erbjuder en bredd av föreställningar, från drama till standup, på spelplatser som varierar mellan bygdegårdar till teaterscener. Sammanlagt har 7 stycken föreningar sökt till kaktusplanteringen Utöver Varbergs Riksteaterförening har Varbergs Sim, Trönninge BK, PS-Musikalens Intresseförening, Lions Club Varberg, Studieförbundet vuxenskolan och Vänsterpartiet ansökt. Beslutsunderlag Inkommande ansökningar, Kaktusplanteringen Övervägande Hamn -och gatuförvaltningen använder följande urvalskriterier för val av emblem till kaktusplanteringen. Föreningen ska ha ett allmänintresse och vara angeläget för en stor majoritet av boende, besökare och näringsliv. Föreningen ska ha ett jubileum, högre ålder prioriteras före lägre. Föreningen ska inte exkludera medlemmar med avseende på kön, religion eller etnisk tillhörighet. Föreningens verksamhet ska gynna alla invånare. Dessutom premieras en lokal förankring. Sju stycken föreningar har i år sökt om få pryda Varbergs kaktusplantering med sitt emblem. Det är Vänsterpartiet som firar 100 år. Lions Club Varberg som firar 100 år sedan föreningen grundandes i Chicago. Varbergs riksteaterförening firar 80 år. Studieförbundet vuxenskolan liksom Trönninge BK firar 50 år. Varbergs Sim firar 40 år och PS-Musikalens intresseförening firar 30 år. Vänsterpartiet, som är en partipolitiskt bunden förening, bedöms inte kunna leva upp till kriteriet om allmänintresse och är därför inte aktuellt för att pryda

51 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) kaktusplanteringen. Lions Clubs varbergssektion startade 1954, vilket bedöms vara mer relevant att uppmärksamma än ett internationellt jubileum. Föreningen bör därför ansöka efter sitt lokala jubileumsår. De övriga sökande föreningarna har alla en bred och generationsöverskridande verksamhet med en lokal förankring. Studieförbundet vuxenskolan som firar 50 år, fotbollsklubben Trönninge BK, 50 år och Varbergs Sim som firar 40 år, liksom ynglingen bland ansökningarna, PS- Musikalens intresseförening som firar 30 år. Alla dessa föreningar har varit svåra att förbigå i valet av kaktusplantering Då vi i urvalskriterierna säger att högre ålder premieras framför ett lägre jubileum så har ålder tillslut fått fälla utslaget. Teater som underhåller och roar men också teater som oroar och väcker tankar och engagemang är en uppgift som i takt med dagens samhällsutveckling känns mer angeläget än någonsin. Valet för kaktusplanteringen 2017 har fallit på Varbergs Riksteaterförening. Föreningen, med sina 80 år på nacken, är äldst bland de föreningar som har en lokal koppling till sitt jubileum. Föreningen erbjuder en verksamhet som inte exkluderar någon avseende ålder, kön, religion eller etnisk tillhörighet. Ett varierat utbud till medlemmar och besökare avseende både klassisk teater och ny dramatik varvat med tillställningar som stand-up, dans eller musik. Tillsammans med en bred variation av spelplatser, från teaterscener till bygdegårdar ger bedömningen att föreningen har ett allmänintresse och blir en angelägenhet för boende, besökare och näringsliv. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Karin Sjödin tf Avdelningschef Offentliga rummet Protokollsutdrag

52 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 9. Information om utvecklingsplan för Brunnsbergsskogen

53 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 10. Beläggningsplan 2017 Dnr: HGN 2016/0793 Handläggare: Elias Werling Dokument: Protokollsutdrag från hamnoch gatunämndens arbetsutskott HGN au 17 Dnr HGN 2016/0793 Beläggningsplan 2017 Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. ställa sig bakom följande prioriteringsordning gällande åtgärder för toppbeläggning 2017: - Karlbergsvägen - Nygatan - Stambergsgatan - Björkebergsvägen - Enebergsvägen - Träslövsvägen Vegagatan - Ringvägen (Krabbes v-ankaret) - Sanatorievägen - Skansgatan - Håstensgatan - Östra vägen - Rantzaugatan - Granitvägen - Egnahemsgatan - Björkgatan 2. ställa sig bakom följande prioriteringsordning gällande åtgärder för toppbeläggning i serviceorter som kommunen har drift- och underhållsavtal med (Tvååker, Bua, Träslövsläge och Sandbacka): - Strandbackavägen - Hällevägen - Prästgårdsvägen - Skomakarevägen - Höråsvägen - Trossvägen - Vidhallavägen - Fjordvägen - Lönnvägen - Tillfart Reningsverk, Bua - Ekvägen 3. förvaltningen kan vid behov omprioritera ordningen av ovannämnda objekt. Beskrivning av ärendet Förvaltningen har under 2016 utrett behovet av toppbeläggning och förstärkningsåtgärder på vägnätet där hamnoch gatuförvaltningen är väghållare. Detta underlag ligger till grund för åtgärder som föreslås 2017.

54 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Utöver rambudgeten har förvaltningen 2017 två investeringsprojekt som innehåller ny beläggning. Beläggning GC-vägar (på gång- och cykelvägar) och Beläggning (med fokus på huvudgator/genomfartsleder). Beslutsunderlag Bilaga: Kartbild över resultatet av underhållsutredning. Övervägande Till grund för att ta fram prioriterade områden 2017 ligger underhållsutredningen samt besiktning på plats av förvaltningen. Förvaltningen har utgått från de objekt som har stört behov av underhållsåtgärder. Föreslagna objekt i årets beläggningsplan är främst lokalgator med äldre beläggning som problem med krackelering, sättningar och skador som är till följd av gammal asfalt. De föreslagna objekten för investeringsprojektet Beläggning har istället fokus på huvudgator/genomfartsleder där problemen istället är slitage på grund av mycket och tung trafik. Inom dessa områden ökar slitaget i en betydligt snabbare takt. Protokollsutdrag: Gatuingenjör

55 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Dnr: HGN 2016/ Handläggare: Elias Werling Dokument: Beslutsförslag till hamnoch gatunämnden Beläggningsplan 2017 Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. ställa sig bakom följande prioriteringsordning gällande åtgärder för toppbeläggning 2017: - Karlbergsvägen - Nygatan - Stambergsgatan - Björkebergsvägen - Enebergsvägen - Träslövsvägen Vegagatan - Ringvägen (Krabbes v-ankaret) - Sanatorievägen - Skansgatan - Håstensgatan - Östra vägen - Rantzaugatan - Granitvägen - Egnahemsgatan - Björkgatan 2. ställa sig bakom följande prioriteringsordning gällande åtgärder för toppbeläggning i serviceorter som kommunen har drift- och underhållsavtal med (Tvååker, Bua, Träslövsläge och Sandbacka): - Strandbackavägen - Hällevägen - Prästgårdsvägen - Skomakarevägen - Höråsvägen - Trossvägen - Vidhallavägen - Fjordvägen - Lönnvägen - Tillfart Reningsverk, Bua - Ekvägen 3. förvaltningen kan vid behov omprioritera ordningen av ovannämnda objekt. Beskrivning av ärendet Förvaltningen har under 2016 utrett behovet av toppbeläggning och förstärkningsåtgärder på vägnätet där hamnoch gatuförvaltningen är väghållare. Detta underlag ligger till grund för åtgärder som föreslås Utöver rambudgeten har förvaltningen 2017 två investeringsprojekt som innehåller ny beläggning. Beläggning GC-vägar (på gång- och cykelvägar) och Beläggning (med fokus på huvudgator/genomfartsleder). Beslutsunderlag Bilaga: Kartbild över resultatet av underhållsutredning.

56 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Övervägande Till grund för att ta fram prioriterade områden 2017 ligger underhållsutredningen samt besiktning på plats av förvaltningen. Förvaltningen har utgått från de objekt som har stört behov av underhållsåtgärder. Föreslagna objekt i årets beläggningsplan är främst lokalgator med äldre beläggning som problem med krackelering, sättningar och skador som är till följd av gammal asfalt. De föreslagna objekten för investeringsprojektet Beläggning har istället fokus på huvudgator/genomfartsleder där problemen istället är slitage på grund av mycket och tung trafik. Inom dessa områden ökar slitaget i en betydligt snabbare takt. Ekonomi och verksamhet Den totala budgeten 2017 för beläggningsarbeten där hamnoch gatuförvaltningen är väghållare är tkr. - Toppbeläggning tkr - Serviceorter med drift- och underhållsavtal tkr - Beläggning (på huvudgator/genomfartsleder) tkr - Beläggning GC-vägar tkr Åtgärder kommer att redovisas separat inom respektive budget. Förvaltningen bedömer kostnaderna för beläggningsplanen (föreslagna prioriterade åtgärder) kan komma att överstiga budget. Detta kan innebära att prioriteringsordningen för de ovannämnda åtgärderna kan komma att omvärderas. Förvaltningen föreslås ges mandat att göra denna omprioritering. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Elias Werling Gatuingenjör Protokollsutdrag

57 Ramböll Sverige AB Ramböll RST Underhållsutredning oktober 2016 Varbergs kommun (gator i Varbergs tätort) 2016 Varberg (översikt)..,_,.,. --~... a ':l '~~ J<nttegott Restlevnadstid Kauega(t Eftersatt (0 år) 1 år 2-4 år 5-7 år > 7år Uppdrag nr: (2)

58 Ramböll Sverige AB Ramböll RST Underhållsutredning oktober 2016 Varbergs kommun (gator i Varbergs tätort) 2016 Varberg (översikt) _v;;...,- '----,._ ~..,_,.,. --~.. a ':l '~~ J<nttegott Funktionsklass Kauega(t Huvudgata Uppsamlingsgata Lokalgata Industrigata ln-/genomfartsled Uppdrag nr: (2)

59 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 11. Yttrande över revisionsrapport - Granskning av ärendehantering Fästningsbadet Dnr: HGN 2017/0078 Handläggare: Henrik Petzäll Dokument: Protokollsutdrag från hamnoch gatunämndens arbetsutskott HGN au 18 Dnr HGN 2017/0078 Yttrande över revisionsrapport - Granskning av ärendehantering Fästningsbadet Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. lägga revisionsrapporten Granskning av ärendehantering Fästningsbadet till handlingarna samt översända förvaltningens yttrande till kommunrevisionen som svar på revisionsrapporten. Beskrivning av ärendet KPMG har på uppdrag av kommunrevisorerna genomfört revisionen Granskning av ärendehantering Fästningsbadet. Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma huruvida hamnoch gatunämnden haft en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll över processen Fästningsbadet. Kommunrevisorerna har därefter överlämnat revisionsrapporten till hamnoch gatunämnden för handläggning. Beslutsunderlag Revisionsrapport Granskning av ärendehantering Fästningsbadet. Övervägande Hamn- och gatuförvaltningen lät med hjälp av extern resurs under hösten 2016 göra en genomlysning av beslutsprocessen avseende Fästningsbadet. Genomlysningen presenterades i form av ett PM för hamnoch gatunämnden i oktober Genomlysningen visade på projektet Fästningsbadets utveckling över tid och de beslut som fattats under projektets olika faser. Sammanställningen

60 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) och slutsatserna i detta PM överensstämmer relativt väl med de noteringar som även nu kommunrevisionen lyfter fram i revisionsrapporten enligt detta ärende. Revisionsrapporten kritiserar den ursprungliga kalkylen för projektet och att den har haft en förlamande effekt på verkställigheten i projektet. Detta har påverkat beslutsprocessen i projektet. Vid starten, år 2008, för projektet Fästningsbadet fanns det inga tydliga regler i kommunen för hur kalkylunderlag och all övrig dokumentation kopplat till ett projekt skulle se ut inför ett beslut om resurser och finansiering för nya projekt. Kommunens nu gällande regler för investeringsprocessen innehåller idag betydligt större krav på dokumentation i form av bland annat åtgärdsval och förstudier inför beslut än vid tillfället då Fästningsbadet ursprungligen togs med i planeringen. Precis som i hamnoch gatuförvaltningens egna PM Genomlysning av beslutsprocessen framgår det av kommunrevisionens revisionsrapport att projektets mycket långa planerings- och genomförandetid inneburit att både nämnd och förvaltning haft väldigt många inblandade personer under dessa hittills 8-9 år som projektet pågått. Detta kan ha påverkat kontinuiteten och stringensen i framdriften av projektet. Revisionsrapporten synliggör också på motsvarande sätt som framgår av förvaltningens PM att väldigt mycket energi och resurser genom åren lagts på framtagande av kompletterande utredningar för alternativa utformningar och genomföranden av Fästningsbadet. Kommunrevisionens granskningsrapport har haft som övergripande syfte att bedöma huruvida hamnoch gatunämndens styrning, uppföljning och kontroll har varit tillräcklig för projektet. Revisionsrapporten visar inte på att styrningen, uppföljningen och kontrollen varit otillräcklig. Den samlade bedömningen och slutsatsen därmed får anses vara att nämnden har haft tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av projektet fram till dags datum. Protokollsutdrag: Kommunrevisionen Kommunstyrelsen

61 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Dnr: HGN 2017/ Handläggare: Henrik Petzäll Dokument: Beslutsförslag till hamnoch gatunämnden Yttrande över revisionsrapport - Granskning av ärendehantering Fästningsbadet Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. lägga revisionsrapporten Granskning av ärendehantering Fästningsbadet till handlingarna samt översända förvaltningens yttrande till kommunrevisionen som svar på revisionsrapporten Beskrivning av ärendet KPMG har på uppdrag av kommunrevisorerna genomfört revisionen Granskning av ärendehantering Fästningsbadet. Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma huruvida hamnoch gatunämnden haft en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll över processen Fästningsbadet. Kommunrevisorerna har därefter överlämnat revisionsrapporten till hamnoch gatunämnden för handläggning. Beslutsunderlag Revisionsrapport Granskning av ärendehantering Fästningsbadet. Övervägande Hamn- och gatuförvaltningen lät med hjälp av extern resurs under hösten 2016 göra en genomlysning av beslutsprocessen avseende Fästningsbadet. Genomlysningen presenterades i form av ett PM för hamnoch gatunämnden i oktober Genomlysningen visade på projektet Fästningsbadets utveckling över tid och de beslut som fattats under projektets olika faser. Sammanställningen och slutsatserna i detta PM överensstämmer relativt väl med de noteringar som även nu kommunrevisionen lyfter fram i revisionsrapporten enligt detta ärende. Revisionsrapporten kritiserar den ursprungliga kalkylen för projektet och att den har haft en förlamande effekt på verkställigheten i projektet. Detta har påverkat beslutsprocessen i projektet. Vid starten, år 2008, för projektet Fästningsbadet fanns det inga tydliga regler i kommunen för hur kalkylunderlag och all övrig dokumentation kopplat till ett projekt skulle se ut inför ett beslut om resurser och finansiering för nya projekt.

62 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Kommunens nu gällande regler för investeringsprocessen innehåller idag betydligt större krav på dokumentation i form av bland annat åtgärdsval och förstudier inför beslut än vid tillfället då Fästningsbadet ursprungligen togs med i planeringen. Precis som i hamnoch gatuförvaltningens egna PM Genomlysning av beslutsprocessen framgår det av kommunrevisionens revisionsrapport att projektets mycket långa planerings- och genomförandetid inneburit att både nämnd och förvaltning haft väldigt många inblandade personer under dessa hittills 8-9 år som projektet pågått. Detta kan ha påverkat kontinuiteten och stringensen i framdriften av projektet. Revisionsrapporten synliggör också på motsvarande sätt som framgår av förvaltningens PM att väldigt mycket energi och resurser genom åren lagts på framtagande av kompletterande utredningar för alternativa utformningar och genomföranden av Fästningsbadet. Kommunrevisionens granskningsrapport har haft som övergripande syfte att bedöma huruvida hamnoch gatunämndens styrning, uppföljning och kontroll har varit tillräcklig för projektet. Revisionsrapporten visar inte på att styrningen, uppföljningen och kontrollen varit otillräcklig. Den samlade bedömningen och slutsatsen därmed får anses vara att nämnden har haft tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll av projektet fram till dags datum. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Martin Johansson Projektchef Protokollsutdrag

63 Varbergs kommun Revisorerna ( Till Hamn- och gatunämnden ( Revisionsrapport: "Granskning av ärendehantering Fästningsbad" l KPMG har på vårt uppdrag biträtt i rubricerad granskning. På revisionsmöte den 8 februari 2017 har vi i egenskap av revisorer fått genomgång av rapport från KPMG. Härmed överlämnar vi revisionsrapporten till hamnoch gatunämnden. Vi emotser ett svar från nämnden senast 8 maj ( ( Ordförande

64 Varbergs kommun ( F ästningsbadet Revisionsrapport ( ( ( KPMGAB Kristian Gunnarsson 2017 KPMG AB, the Swedlsh member firm of KPMG lnternational, a Swiss cooperative. All rlghts reserved.

65 Varbergs kommun Fästningsbadet Innehåll Ärendehantering - en tillbakablick Budget och ekonomiska prognoser i projektet Analys och bedömning ( ( ( 2017 KPMG AB, the Swedish mombcr firm of KPMG lnternatlonal, a Swiss cooperatlve. All rights reserved.

66 Varbergs kommu11 F ästningsbadet Bakgrund, syfte och avgränsning Revisorerna har identifierat behov av att klargöra hur ärendet "Fästningsbadet" har hanterats utifrån olika perspektiv. ( Det övergripande syftet med granskningen är att bedöma huruvida hamnoch gatunämnden haft en tillräcklig styrning, uppföljning och kontroll över processen "Fästingsbadet". Följande huvudsakliga frågeställningar ingår i granskningen: ), Vilka inledande underlag och kostnadsberäkningar (förstudier) för projektet har presenterats för politiken? ), Projektering och upphandling av konsulter? ), Beslutsprocessen och eventuella omprioriteringar under investeringsprocessen? ), Hur har projektorganisation och ansvar reglerats? );>- Vem/vilka har fått vilka rapporter och vid vilka tillfällen? );>- Vilka beslut har politiken fattat med anledning av redovisade utfall och avvikelser? ), Hur har delegationsordning tillämpats? );>- Hur har kommunens egna riktlinjer och styrande dokument för liknande investeringar tillämpats? ( ( ), Samspel och ansvarsfördelning mellan förvaltning - nämnd - kommunstyrelse och kommunfullmäktige i ärendet? ), Vilka förklaringar finns till de ekonomiska avvikelserna? ), Vilken "kontrollapparat" har kommunen haft i projektet? ), Hur avses projektet drivas vidare (tidsaspekter, kostnadsramar mm) 2. Metod Granskningen består till stor del av dokumentgranskning och analys. Avstämningar och kontroller sker med berörda tjänstemän och politiker i kommunen KPMG Bohlins AB, the Swedish memberfirm of KPMG lnternatlonal, a Swiss cooperative. All rlght.s reserved. 1

67 Varbergs kommun Fästningsbadet ( ( ( 3. Ärendehantering 1 - en tillbakablick Det som idag utgör planering för Fästningsbadet har sitt sta1tskott i gatunämndens arbete 2006 med badplan för Varbergs kommun. Tillsammans med andra berörda nämnder utarbetar gatunämnden under en vision 2015 för k01mnunens strandbadplatser. Syftet med visionen är att: Ha hög standard på strandbaden Fastställa skötsel- och utrustningsstandard V ara vägledande för beslut i förnyelse- och förändringsfrågor V ara vägledande för långsiktiga utvecklingsförslag. Efter beredningsprocess och remissförfarande antar kommunfullmäktige de förslag som anges i visionen att utgöra underlag för fortsatt utveckling av strandbaden. Det som i allmänna ordalag kallas fästningsbadet benämns i visionen som Barnens badstrand. I visionen framhålls att denna badstrand bör utvecklas ytterligare med soldäck och möjlighet att bada på djupt vatten, d.v.s. någon form av sol- och baddäck. I visionen finns inga färdiga förslag att utgå ifrån, däremot finns en grov kostnadsbedömning för olika förbättringsåtgärder. I denna anges att utveckling av barnens badstrand beräknas till 5 mnkr. Det anges att de olika projekten framgent kommer att behandlas i kommande budgetarbete. Under 2010 anlitades arkitekt för att ta fram en ideskiss för bad på piren nordväst om Varbergs fästning. Gatunämnden ställde sig positiva till förslagen och gav förvaltningen i uppdrag att ta fram kostnadsberälming till investeringsbudget. Gatunämnden beslutar att bilda en arbetsgrupp med representanter från stadsbyggnadskontoret, planeringskontoret, kultur- och fritidsförvaltningen, Marknad Varberg och gatukontoret. Arbetsgruppen ska enligt beslutet: Bedöma om den planerade badanläggningen passar in i V arbergsmiljön Undersöka vilka tillstånd som behövs Beräkna om investeringen är rimlig Beräkna drift- och underhållskostnader I utredning daterad framgår svar på ovanstående frågor. Underhållskostnaden bedöms till tkr/år. Någon beräkning om investeringen är rimlig framgår dock inte av I Samtliga protokoll och tillgängliga dokument har analyserats och redovisas kronologiskt i detta avsnitt KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG lnternational, a Swiss cooperative. All rights reserved. 2

68 Vitrbergs kom, Fästningsbadet tjänsteskrivelsen. I gatunämndens protokoll har punkten "beräkna om investeringen är rimlig" utgått och frågan berörs inte. Beslut fattas dock att ställa sig positiva till fortsatt planering av badanläggning utmed piren vid Fästningen. I protokoll från hamnoch gatunämnden framgår att information lämnas om planerat Fästningsbad. Av informationen framgår att om allt går enligt planerna kan badet vara klart sommaren { \ { Nämnden rar information om Fästningsbadet i tertialuppföljningarna under Gatuförvaltningen avropar konsulttjänst genom beställningsskrivelse daterad Konsulttjänsten innebär att konsulten ska göra en förstudie/systemhandling avseende tekniska förutsättningar för grundläggning och konstruktion av Fästoingsbadet. Avropet sker från ett tidigare upphandlat ramavtal daterat Ungefär samtidigt, , anlitas konsult (samma arkitekt som tidigare anlitades för den första ideskissen, se ovan) för framtagande av systemhandling när det gäller gestaltning, arkitektur, disponering av ytor, materialval, skiss för byggnation av WC och omklädningsrum m.m. Förstudierna avseende de tekniska lösningarna och geotekniska förutsättningarna finns presenterade i rapporter daterade Några iakttagelser som kan framhållas utifrån undersökningarna är: Träpålar bedöms inte ha tillräcklig bärförmåga och inte klara den islast de kan bli utsatta för. Därför rekommenderas stålrörspålar. Produktionskostnaden för bryggan uppskattas till cirka 16 mnkr. ( ( Ovanstående förstudier är inte att betrakta som detaljprojektering, d.v.s. mer ingående och noggranna geotekniska undersökningar behöver göras innan upphandling och projektstart. Hamn- och gatunämnden behandlar verksamhetsberättelsen för 2011 i nämnden I denna framgår att man gjort förstudier kring Fästningsbadet och att den tänkta konstruktionen visar sig vara kraftigt kostnadsdrivande 2 Med anledning av detta kommer alternativa konstruktioner och utformningar att studeras. De aktuella utredningsrapporterna/förstudierna har inte presenterats i nämnden innan denna slutsats i verksamhetsberättelsen presenteras för nämnden i december. Det går alltså inte att finna några beslut utifrån d e beställda utredningarna informeras nämnden om arbetet med Fästningsbadet (1 Y2 år har gått sedan utredningarna och kostnadskalkyl presenterades, se ovan). Nämnden beslutar i enlighet med ordförandens yrkande att förvaltningen återkommer till nämnden med en mer detaljerad ekonomisk kalkyl och fortlöpande kostnadsuppföljning i projektet. 2 Kostnadsdrivande jämfört med vad, en kalkyl byggd på inga undersökningar! 3 Vid detta tillfälle borde beslut fattas om projektets vara eller icke vara, se vidare 4.2) 2017 KPMG Bohlins AB. the Swedish member firm of KPMG lnternational, a Swiss cooperatlve. All rights reserved. 3

69 Varbergs kommun Fästningsbadet Nämnden får infonnation från tjänsteman vid VFAB (Varbergs Fastighets AB) om kostnadskalkyl och genomförandeplan för Fästningsbadet (finns ingen konkret information i protokollet). Hamn- och gatuförvaltningen ansöker om medfinansiering till projektet Ansökan är ställd till Sparbanksstiftelsen. I ansökan finns en kostnadskalkyl som bedöms till 10,8 mnkr ex.kl. servicebyggnad för toaletter och omklädningsrum. ( På nämndsmötet ges information om att totalkostnadskalkyl redovisas vid nästkommande möte. Det framgår också att ansökan om medfinansiering har skickats in till Sparbanksstiftelsen Varberg redovisas kostnadskalkyl för Fästningsbadet inkl. Tenaljen. Kostnader som tillkommit är kostnader för tillgänglighetsåtgärder, muddring och geoteknisk undersökning. Totalkostnaden uppskattas till tkr. Vidare anges i protokollet att nämnden ska få löpande rapporter om arbetet. I skrivelse daterad framgår bakgrund till val av träslag och varför Azobeträ bör användas. I skrivelsen framgår också en uppdaterad kostoadskalkyl. Skrivelsen är riktad som kompletterande information till Sparbanksstiftelsen. Den uppdaterade kalkylen ligger på tkr och utgör takkostnad för projektet får nämnden åter information. Bland annat att geoteknisk undersökning pågår samt att anmälan om vattenverksamhet har lämnats 4 I granskningen framkommer att det fanns brister i projektledningen vid detta tillfälle. ( ( På möte med hamnoch gatunämndens arbetsutskott deltog projektledare från VF AB och informerade om statusen för projektet. Informationen handlar om att möte med Sparbanksstiftelsen är inplanerat och att byggstarten är försenad och tidigast kan påbörjas efter sommarsäsongen På nämndens möte ges information om att byggnationen kommer att försenas och vara färdigställt till badsäsongen Förseningen beror på tillstånd från Länsstyrelsen gällande vattenverksamhet/strandskydd, utredning av de geotekniska förutsättningarna, val av entreprenadform och upphandling samt leveranstid Azobeträ. Sparbanksstiftelsen beslutade i februari 2014 att bevilja hela det sökta beloppet ( tkr) för uppförande av fästningsbadet. Nämnden informeras om att förfrågningsunderlaget för upphandling är under färdigställande. Av protokoll framgår att nämnden får information om att förvaltningen själva framöver kommer att projektleda projektet Fästningsbadet. Orsaken till att förvaltningen tog över 4 Uppdrag att undersöka eventuella tillstånd gavs redan Drygt tre år senare görs detta beträffande vatten verksamheten! 2017 KPMG Bohlins AB, tho Swedish memberfirm of KPMG lnternational, a Swiss cooperative. All rights reserved. 4

70 Varbergs kommu1t Fästnings badet ärendet igen var att man sedan en tid tillbaka hade byggt upp och förstärkt sin projektorganisation och enligt uppgift hade man nu bättre resurser att driva projektet. Nämnden får information om aktuellt läge På nämndsmöte ger projektledaren infonnation om att badet förväntas vara färdigställt till säsongen Ett tjänsteutlåtande med förslag om inriktningsbeslut kommer att skrivas fram till nämnden i november. ( { Hamn- och gatunämnden behandlar ärendet när det gäller utformningen av projektet samt förklaringar till förseningarna i projektet. Det framgår också av protokollet vid denna tidpunkt att det pågår en omprojektering för att färdigställa förfrågningsunderlaget. Som pålning redovisas nu att träslaget Greenheart ska användas där pålarna är synliga samt kompletterat med betongpålar som inte blir synliga (av estetiska skäl). Ytskikt ska utgöras av träslaget Azobe. Nämnden beslutar att anta den principiella utformningen samt överlåter åt förvaltningen att besluta om exakt utformning. Ett år senare, , framgår i tjänsteskrivelse att man föreslår hamnoch gatunämnden att besluta att anta anbud för entreprenad vid byggnation av ny badanläggning till en anbudssumma av tkr 5 I upphandlingen går att konstatera att 16 anbudsgivare tagit del av underlagen men endast ett anbud inkom. När ärendet tas upp i nämnden framgår endast av protokollet att ärendet utgår på grund av oklarheter gällande finansiering. ( ( Några månader senare, , beslutar nämnden att avbryta upphandlingen med motivationen att anbudet överstiger projektets budgeterade medel samt på grund av bristande konkurrens. Kommentar: Med stor respekt för beslutet att avbryta upphandlingen på grund av bristande konkurrens går det ändå att konstatera att entreprenadkostnaden ovan samt inköpt material (cirka 7 mkr) uppgår totalt till cirka 14 mkr för projektet. Av detta fanns beslut om bidrag på 12,6 mkr. Vi har svårt att förstå varför man inte påbö1jade projektet vid detta tillfälle! Parallellt med upphandlingen finns protokoll över informationsmöten kring projektets del som handlar om "Pirhuvud 6 och infästning Fästningsbad". På dessa möten deltar representanter från PEAB, ÅF, Tengbom samt hamnoch gatukontoret. Detta delprojekt handlar om att förstärka befintlig pir enligt råd från konsult inför badbyggnationen. Hamn- och gatunämndens arbetsutskott får information om fortsatt inriktning för Fästningsbadet. Utgångspunkten enligt förvaltningen är att använda det inköpta materialet och nedlagt arbete så långt som möjligt och utifrån detta studera den totala kostnaden för olika alternativ. Utifrån lämnad info1mation får förvaltningen i uppdrag att: Undersöka behovet av ytterligare tillstånd för vattenverksamhet Med sakkunniga undersöka och verifiera de budgeterade kostnader som ryms kalkylen 5 Denna summa avser endast entreprenaddelen, material har redan inforskaffats för cirka 7 mkr. 6 Detta projekt har inte direkt med Fästningsbadet att göra utan är enligt uppgift ett projekt för sig och behöver göras oavsett Fästningsbad eller ej KPMG Bohlins AB, lhe Swedlsh member firm of KPMG lntemational, a Swiss cooperative. All rights reseived.

71 Varbergs kommun Fästningsbadet Kontrollera om medfinansieringen gäller för de olika alternativen Lägga en tidsplan för det fo1tsatta arbetet som gynnar ett kostnadseffektivt nyttjande av marknadens resurser. Uppdragsbelcräftelse (daterad ) där en ny konsult får i uppdrag att kostnadsuppskatta och bedöma för- och nackdelar med olika placeringsaltemativ, anläggningens konstruktion samt sammanställa alla tidigare handlingar till ett överskådligt dokument. Konsulten ska också föreslå en alternativ konstruktionslösning och placering av brygganläggningen med kostnadsuppskattning. Två utredningar har presenterats efter detta dels utredning om konstruktion och alternativa utföranden, dels en utredning om beslutsprocessen i ärendet. Båda presenterade i oktober ( 3.1 Budget och ekonomiska prognoser i projektet Enligt den ekonomiska beräkning vi tagit del av tom 2016 har totalt 15,3 mkr upparbetats för perioden Av detta utgör cirka 7 mkr materialkostnad. Övriga stora poster är tekniska konsulter på totalt cirka 3 mkr. Anläggningsarbeten 2015 cirka 3,5 mkr. Kostnad egen arbetstid (Varbergs Fastighets AB samt Hamn- och gatukontoret) uppgår till totalt cirka 1,2 mkr. Den ursprungliga budgeten som angavs i investerings budgeten 2011 uppgick till 8,3 mkr. Budgetposten var en grov uppskattning och byggde inte på några förstudier eller undersökningar. Budgetposter och beräkningar har efter 2011 sedan varierat och ändrats under ärendets gång. ( ( Den första utredningen (november 2011) som gjordes avseende tekniska och geotekniska förutsättningar visade en produktionskostnad för bryggan på cirka 16 mkr. Några beslut med anledning av dessa konsultutredningar kan vi inte finna utan det gick 1 Y:z år innan nämnden hanterade ärendet igen och då beslutade att ta fram en mer detaljerad ekonomisk kalkyl. Bedömning av slutkostnad uppgår enligt uppgift till cirka 30 mkr. Av detta står Sparbanksstiftelsen för 15,5 mkr. 3.2 Analys och bedömning Min bedömning är att den första framtagna kalkylen/budgeten var förödande för projektets effektivitet och genomförande. Den ursprungliga kalkylen har haft en "förlamande effekt" på verkställigheten i projektet. De första utredningarna som gjordes efteråt visade en dubbel investeringskostnad. Hade man vid detta tillfälle politiskt tagit ställning till om investeringen var rimlig så hade man genomfört projektet för länge sedan enligt min bedömning. Har man inte gjort en riktig projektering från början blir det svårt att bedöma och analysera kalkyler över tid. Det blir som att jämföra äpplen med päron. Min bedömning är också att förvaltningen haft en hög ambition i att försöka utreda och hitta kostnadseffektiva alternativ också beroende på avsaknad av politisk beslutskraft och att politiken 2017 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG lntematlonal, a Swiss cooperatlve. All rlghts reserved. 6

72 Varbergs kommu11 Fästnings badet beslutar om att ge uppdrag att återkomma med förnyad kalkyl snarare än att ta ställning till det som finns. Bristen på beslutskraft har också gjort att kostnader upparbetats under alla år. Min avslutande slutsats är att kostnaden att inte genomföra Fästningsbadet nu i princip är lika hög som att genomföra den eftersom man annars går miste om bidraget från Sparbanksstiftelsen. KPMG, dag som ovan ( Kristian Gunnarss Certifierad kommunal revisor ( ( KPMG Bohlins AB, the Swedlsh member firm or KPMG Jnternatlonal, a Swlss cooperatlve. All rights reserved.

73 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 12. Information om hamnverksamheten samt bakgrund och underlag för nytt förvaltningsavtal

74 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 13. Information om nytt förslag gällande ansvar och roller för handelshamnen

75 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 14. Projektkalendern

76 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 15. Yttrande angående motion (SD) om väderskydd till Derome tätortslekplats Dnr: HGN 2017/0026 Handläggare: Katarina Wellholt Dokument: Protokollsutdrag från hamnoch gatunämndens arbetsutskott HGN au 19 Dnr HGN 2017/0026 Yttrande angående motion (SD) om väderskydd till Derome tätortslekplats Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. avstyrka motion angående väderskydd till Derome tätortslekplats 2. översända yttrandet till kommunstyrelsen för vidare hantering. Beskrivning av ärendet Till kommunen har inkommit motion från Erik Hellsborn (SD) angående väderskydd till Derome tätortslekplats. Enligt motionären behövs ett väderskydd i Derome, men också på andra platser, för att just skydda vid regn och blåst, men också kunna ge skugga soliga dagar, då lekplatsen är öppen och saknar naturligt skydd av höga uppvuxna träd. Beslutsunderlag Motion (SD) om väderskydd till Derome tätortslekplats Begäran från kommunstyrelsen om yttrande över motionen Övervägande Enligt lekplatsriktlinjerna ska en lekplats bland annat vara en mötesplats, innehålla många olika lekvärden och vara tillgängliga. Vid dialogprocesser i samband med utveckling av lekplatser inkommer ofta många olika önskemål från invånare. Alla önskemål kan dock inte tillgodoses med hänsyn till projektets budget, men förvaltningen försöker i möjligaste mån tillgodose behov och önskemål hos invånare och boende. Det framkom önskemål om väderskydd på dialogmötet med invånarna i Derome, men detta prioriterade bort till förmån för fler lekfunktioner som efterfrågades i högre utsträckning av invånarna.

77 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) För att på längre sikt skapa viss skugga på lekplatsen planterades 9 stycken nya träd som dock inte skyddar fullt ut mot regn. Det ligger också bostadshus nära lekplatsen som påverkas av lekplatsens utformning. Med hänsyn till bostadshusen bedömdes träd lämpligare än väderskydd då träd kan upplevas som mer luftiga än ett tak av de boende närmast lekplatsen. Om man vill komplettera lekplatsen med ett väderskydd behöver stenmjölsytan utökas och den nya storgatstenskanten flyttas. Ett nytt väderskydd för alltså med sig kringkostnader. Väderskyddet och de kringarbeten som det för med sig ny stenmjölsyta och storgatstenskant samt montering av väderskyddet och nedgjutning av väderskyddets stolpar bedöms kosta kronor. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen

78 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Dnr: HGN 2017/ Handläggare: Katarina Wellholt Dokument: Beslutsförslag till hamnoch gatunämnden Yttrande angående motion (SD) om väderskydd till Derome tätortslekplats Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. avstyrka motion angående väderskydd till Derome tätortslekplats 2. översända yttrandet till kommunstyrelsen för vidare hantering Beskrivning av ärendet Till kommunen har inkommit motion från Erik Hellsborn (SD) angående väderskydd till Derome tätortslekplats. Enligt motionären behövs ett väderskydd i Derome, men också på andra platser, för att just skydda vid regn och blåst, men också kunna ge skugga soliga dagar, då lekplatsen är öppen och saknar naturligt skydd av höga uppvuxna träd. Beslutsunderlag 1. Motion (SD) om väderskydd till Derome tätortslekplats 2. Begäran från kommunstyrelsen om yttrande över motionen Övervägande Enligt lekplatsriktlinjerna ska en lekplats bl.a. vara en mötesplats, innehålla många olika lekvärden och vara tillgängliga. Vid dialogprocesser i samband med utveckling av lekplatser inkommer ofta många olika önskemål från invånare. Alla önskemål kan dock inte tillgodoses med hänsyn till projektets budget, men förvaltningen försöker i möjligaste mån tillgodose behov och önskemål hos invånare och boende. Det framkom önskemål om väderskydd på dialogmötet med invånarna i Derome, men detta prioriterade bort till förmån för fler lekfunktioner som efterfrågades i högre utsträckning av invånarna. För att på längre sikt skapa viss skugga på lekplatsen planterades 9 st. nya träd som dock inte skyddar fullt ut mot regn. Det ligger också bostadshus nära lekplatsen som påverkas av lekplatsens utformning. Med hänsyn till bostadshusen bedömdes träd lämpligare än väderskydd då träd kan upplevas som mer luftiga än ett tak av de boende närmast lekplatsen.

79 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Om man vill komplettera lekplatsen med ett väderskydd behöver stenmjölsytan utökas och den nya storgatstenskanten flyttas. Ett nytt väderskydd för alltså med sig kringkostnader. Ekonomi och verksamhet Om ett väderskydd trots allt ska anläggas uppkommer kostnader för uppförandet. Väderskyddet och de kringarbeten som det för med sig ny stenmjölsyta och storgatstenskant + montering av väderskyddet och nedgjutning av väderskyddets stolpar borde kunna rymmas inom en budget av :-. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Katarina Wellholt Landskapsarkitekt Protokollsutdrag Kommunstyrelsen

80 Yttrande 1 (1) Dnr: KS 2016/ Hamn- och gatunämnden Samhällsutvecklingskontoret Hilda Lagström, Östra Långgatan Varberg Begäran om yttrande till hamnoch gatunämnden Ärende Motion från Erik Hellsborn (SD) om väderskydd till Derome tätortslekplats Diarienummer KS 2016/0648 Yttrande senast 30 april 2017 Samhällsutvecklingskontoret Hilda Lagström POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Engelbrektsgatan ks@kommunen.varberg.se 15,Östra Vallgatan 12 (hiss) TELEFAX WEBBPLATS Varberg Varberg

81 Varberg Motion till kommunfullmäktige Varberg: Väderskydd till Derome tätortslekplats Varbergs kommun Kommunstyrelsen ( : :.... Dnr.f??!J..( ~k.jh..~:f..~.~" Lekplatserna i Varbergs kommun håller generellt en mycket god kvalitet vad gäller själva lekredskapen. Vad gäller skydd från väder och vind är det inte lika bra på alla håll. Vissa lekplatser ligger i lummiga miljöer, omgivna av träd. Dessa erbjuder skugga för den som önskar det, och har även en viss skyddade effekt mot regn och vind. Detta är dock inte fallet med Derome tätortslekplats. Lekplatsen ligger på en stor, öppen plats utan skydd från vädrets makter. Ett skydd från sol, regn och vind är därför önskvärt, företrädesvis komplett med sittplatser och eventuellt även ett bord. Lekande barn behöver kunna söka skydd från regn. Skydd från vinande vind och gassande sol skulle vara till gagn för föräldrar som sitter bredvid med de allra minsta, medan storasyskonen leker, och även för nämnda storasyskon vid pauser för vila eller fika. Det finns sannolikt fler lekplatser i behov av liknande lösningar. Derome tätortslekplats kan därför ses som ett pilotprojekt. Om väderskyddet blir till glädje i Derome kan liknande projekt bli aktuella på andra platser där behov och efterfrågan finns. Med detta föreslår jag Varbergs kommunfullmäktige besluta att: - komplettera Derome tätortslekplats med ett väderskydd. Erik Hellsbom (SD)

82 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 16. Remissvar: Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning Dnr: HGN 2017/0004 Handläggare: Henrik Petzäll Dokument: Protokollsutdrag från hamnoch gatunämndens arbetsutskott HGN au 20 Dnr HGN 2017/0004 Remissvar: Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning Arbetsutskottets förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. ställa sig bakom det upprättade yttrandet och remissvaret samt översända remissvaret till Miljö- och energidepartementet / Regeringskansliet för vidare hantering 2. översända yttrande till kommunstyrelsen för kännedom. Beskrivning av ärendet Miljö- och energidepartementet och Naturvårdsverket har upprättat ett betänkande avseende åtgärder för minskad nedskräpning. Betänkandet har av Regeringskansliet utsänts på remiss till ett antal myndigheter, verk, länsstyrelser, organisationer och kommuner, däribland Varbergs kommun. Kommunstyrelsens förvaltning i Varberg har översänt betänkandet till hamnoch gatunämnden för hantering och ombett att hamn-och gatunämnden tar fram ett yttrande över betänkandet som utgör Varberg kommuns yttrande över betänkandet och remissunderlaget. Remissvaren ska ha kommit in till Miljö- och energidepartementet senast den 31 mars Beslutsunderlag Remisshandlingar upprättade av Regeringskansliet, Miljö- och energidepartementet samt Naturvårdsverket benämnt Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning, daterade respektive

83 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Övervägande Naturvårdsverkets redovisning kan något förenklat sägas vara indelad i ett antal delar enligt nedanstående. Kommentarer och synpunkter lämnas för respektive del enligt följande: 1. Allmän orientering och bakgrund. Varbergs kommun har inga synpunkter på denna del. 2. Nedskräpningsboten. Naturvårdsverkets remisshandling beskriver regelverk, tillämpning och erfarenheter av hur boten praktiskt används. Slutsatsen i denna del är att ingen förändring föreslås för nedskräpningsboten. Varbergs kommun har ingen avvikande mening till det som föreslås i denna del av remisshandlingen. 3. Nationellt förebyggandearbete. Av remisshandlingen framgår det att det nationella förebyggandearbetet mot nedskräpning är säkerställt. Samtidigt konstateras dock att när det gäller attityd- och beteendefrågor är inte den långsiktiga finansieringen säkerställd. Trots konstaterandet om att den långsiktiga finansieringen inte är säkerställd föreslås inga åtgärder då det kan anses föregripa de pågående förhandlingarna inom EU avseende producentansvaret. Naturvårdsverket anser således att det är mindre lämpligt att i nuläget föreslå en finansiering av arbetet med attityd- och beteendefrågor utan vill invänta resultatet av pågående förhandling inom EU avseende en utökning av producentansvaret. Varbergs kommun har full förståelse för slutsatsen i remissunderlaget i denna del men ser ändå det som angeläget att säkerställa en långsiktig finansiering av de viktiga attityd- och beteendefrågorna som förutsättning för att uppnå minskad nedskräpning. Varbergs kommun föreslår därför att frågeställningen om finansiering studeras vidare parallellt med pågående förhandlingar inom EU rörande utökat producentansvar och att alternativa finansieringsmodeller presenteras. 4. Finansieringsformer för marint skräp. Remisshandlingen synliggör problembilden för det marina skräpet samt kommunernas och statens kostnader/finansiering för strandstädningen. Slutsatsen och förslaget i denna del är att extra medel till strandstädning behövs på Bohuskusten. Handlingen visar på att nedskräpningen är stor längs Västkusten och våra stränder och särskilt utsatt anses Bohuskusten vara. Varberg kommuns bild är att strandstädningen tar i anspråk ett inte obetydligt utrymme av budgeten för kommunerna längs Västkusten och Varberg utgör inget undantag då kommunen har en lång kuststräcka av Hallandskusten. Varberg kommuns ställningstagande och önskemål i denna del är således att hela Västkustens ska prioriteras vad det gäller extra medel för

84 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) strandstädningen och att satsningen inte bara ska gälla Bohuskusten. Vi kan kanske också konstatera något självkritiskt att kommunerna längs Hallandskusten kanske inte varit tillräckligt tydliga och kommunikativa i att lyfta hur problemen ser ut vad det gäller nedskräpningen längs Hallandskusten på motsvarande sätt som det förefaller framgå av remissunderlaget att kommunerna utmed Bohuskusten möjligen varit. 5. Ändring i lagen om gaturenhållning och skyltning. Naturvårdsverkets remisshandling beskriver bakgrunden, otydligheten och problemen med nuvarande lagstiftning inom området. Målet i denna del är att skapa större tydlighet i vilket ansvar olika parter har avseende renhållning på detaljplanelagd mark och icke planlagd mark. Målet är också att växt- och djurliv och naturmiljön ska tillmätas större betydelse när och hur renhållningsinsatser ska genomföras. Varbergs kommun tycker dessa målsättningar är viktiga och behöver hanteras bättre än vad som är fallet idag. För att uppnå dessa mål föreslås bland annat i remissunderlaget ett förstärkt ansvar för kommunerna. Ett förstärkt ansvar för kommunerna lär dessvärre innebära högre kostnader för kommunerna också. I remissunderlaget beskrivs renhållningskostnaderna i en kommun som utgörande en mycket liten del av kommunernas totala kostnader. Det framgår inte tydligt i remissunderlaget om det är ett argument för att motivera förslaget om förstärkt ansvar för kommunerna att hantera nedskräpning i natur och mark. För många samhällsbyggande och tekniska förvaltningar i kommunerna utgör dock strandstädnings- och renhållningskostnaderna en inte obetydlig del av kostnaderna i verksamheten. Jämförelsevis är det sannolikt också så att statens totala kostnader för städning utgör en mycket liten del av statens totala utgifter. Förslagsvis borde vidare utredningar initieras för att utröna om statsbidrag eller särskilda anslag kan bli aktuella för att stödja kommunerna om beslut fattas om förstärkt ansvar avseende kommunernas städning och renhållning. Varbergs kommun anser vidare att remissunderlaget behöver utvecklas och bli tydligare vad det gäller ansvaret för städning och renhållning på privat mark i de fall då den privata markägaren underlåter att sköta sin mark. Inte minst är det viktigt för kommunerna att kunna motivera för medborgarna varför skattekollektivet får bära kostnader för städning på privat mark. Varbergs kommun delar slutsatsen i denna del av remisshandlingen om att gaturenhållningslagen bör ses över. Förslagsvis bör då alla de föreslagna förändringarna enligt remisshandlingen i denna del avvakta tills att ett helhetsgrepp tas avseende en översyn av gaturenhållningslagen. Protokollsutdrag: Miljö- och energidepartementet / Regeringskansliet Kommunstyrelsen

85 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) Dnr: HGN 2017/ Handläggare: Henrik Petzäll Dokument: Beslutsförslag till hamnoch gatunämnden Remissvar: Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning Förslag till beslut Hamn- och gatunämnden beslutar 1. ställa sig bakom det upprättade yttrandet och remissvaret samt översända remissvaret till Miljö- och energidepartementet / Regeringskansliet för vidare hantering 2. översända yttrande till kommunstyrelsen för kännedom Beskrivning av ärendet Miljö- och energidepartementet och Naturvårdsverket har upprättat ett betänkande avseende åtgärder för minskad nedskräpning. Betänkandet har av Regeringskansliet utsänts på remiss till ett antal myndigheter, verk, länsstyrelser, organisationer och kommuner, däribland Varbergs kommun. Kommunstyrelsens förvaltning i Varberg har översänt betänkandet till hamnoch gatunämnden för hantering och ombett att hamn-och gatunämnden tar fram ett yttrande över betänkandet som utgör Varberg kommuns yttrande över betänkandet och remissunderlaget. Remissvaren ska ha kommit in till Miljö- och energidepartementet senast den 31 mars 2017 Beslutsunderlag Remisshandlingar upprättade av Regeringskansliet, Miljö- och energidepartementet samt Naturvårdsverket benämnt Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning, daterade respektive Övervägande Naturvårdsverkets redovisning kan något förenklat sägas vara indelad i ett antal delar enligt nedanstående. Kommentarer och synpunkter lämnas för respektive del enligt följande: 1. Allmän orientering och bakgrund. Varbergs kommun har inga synpunkter på denna del.

86 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 2. Nedskräpningsboten. Naturvårdsverkets remisshandling beskriver regelverk, tillämpning och erfarenheter av hur boten praktiskt används. Slutsatsen i denna del är att ingen förändring föreslås för nedskräpningsboten. Varbergs kommun har ingen avvikande mening till det som föreslås i denna del av remisshandlingen. 3. Nationellt förebyggandearbete. Av remisshandlingen framgår det att det nationella förebyggandearbetet mot nedskräpning är säkerställt. Samtidigt konstateras dock att när det gäller attityd- och beteendefrågor är inte den långsiktiga finansieringen säkerställd. Trots konstaterandet om att den långsiktiga finansieringen inte är säkerställd föreslås inga åtgärder då det kan anses föregripa de pågående förhandlingarna inom EU avseende producentansvaret. Naturvårdsverket anser således att det är mindre lämpligt att i nuläget föreslå en finansiering av arbetet med attityd- och beteendefrågor utan vill invänta resultatet av pågående förhandling inom EU avseende en utökning av producentansvaret. Varbergs kommun har full förståelse för slutsatsen i remissunderlaget i denna del men ser ändå det som angeläget att säkerställa en långsiktig finansiering av de viktiga attityd- och beteendefrågorna som förutsättning för att uppnå minskad nedskräpning. Varbergs kommun föreslår därför att frågeställningen om finansiering studeras vidare parallellt med pågående förhandlingar inom EU rörande utökat producentansvar och att alternativa finansieringsmodeller presenteras. 4. Finansieringsformer för marint skräp. Remisshandlingen synliggör problembilden för det marina skräpet samt kommunernas och statens kostnader/finansiering för strandstädningen. Slutsatsen och förslaget i denna del är att extra medel till strandstädning behövs på Bohuskusten. Handlingen visar på att nedskräpningen är stor längs Västkusten och våra stränder och särskilt utsatt anses Bohuskusten vara. Varberg kommuns bild är att strandstädningen tar i anspråk ett inte obetydligt utrymme av budgeten för kommunerna längs Västkusten och Varberg utgör inget undantag då kommunen har en lång kuststräcka av Hallandskusten. Varberg kommuns ställningstagande och önskemål i denna del är således att hela Västkustens ska prioriteras vad det gäller extra medel för strandstädningen och att satsningen inte bara ska gälla Bohuskusten. Vi kan kanske också konstatera något självkritiskt att kommunerna längs Hallandskusten kanske inte varit tillräckligt tydliga och kommunikativa i att lyfta hur problemen ser ut vad det gäller nedskräpningen längs Hallandskusten på motsvarande sätt som det förefaller framgå av remissunderlaget att kommunerna utmed Bohuskusten möjligen varit.

87 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Hamn- och gatuförvaltningen (42) 5. Ändring i lagen om gaturenhållning och skyltning. Naturvårdsverkets remisshandling beskriver bakgrunden, otydligheten och problemen med nuvarande lagstiftning inom området. Målet i denna del är att skapa större tydlighet i vilket ansvar olika parter har avseende renhållning på detaljplanelagd mark och icke planlagd mark. Målet är också att växt- och djurliv och naturmiljön ska tillmätas större betydelse när och hur renhållningsinsatser ska genomföras. Varbergs kommun tycker dessa målsättningar är viktiga och behöver hanteras bättre än vad som är fallet idag. För att uppnå dessa mål föreslås bland annat i remissunderlaget ett förstärkt ansvar för kommunerna. Ett förstärkt ansvar för kommunerna lär dessvärre innebära högre kostnader för kommunerna också. I remissunderlaget beskrivs renhållningskostnaderna i en kommun som utgörande en mycket liten del av kommunernas totala kostnader. Det framgår inte tydligt i remissunderlaget om det är ett argument för att motivera förslaget om förstärkt ansvar för kommunerna att hantera nedskräpning i natur och mark. För många samhällsbyggande och tekniska förvaltningar i kommunerna utgör dock strandstädnings- och renhållningskostnaderna en inte obetydlig del av kostnaderna i verksamheten. Jämförelsevis är det sannolikt också så att statens totala kostnader för städning utgör en mycket liten del av statens totala utgifter. Förslagsvis borde vidare utredningar initieras för att utröna om statsbidrag eller särskilda anslag kan bli aktuella för att stödja kommunerna om beslut fattas om förstärkt ansvar avseende kommunernas städning och renhållning. Varbergs kommun anser vidare att remissunderlaget behöver utvecklas och bli tydligare vad det gäller ansvaret för städning och renhållning på privat mark i de fall då den privata markägaren underlåter att sköta sin mark. Inte minst är det viktigt för kommunerna att kunna motivera för medborgarna varför skattekollektivet får bära kostnader för städning på privat mark. Varbergs kommun delar slutsatsen i denna del av remisshandlingen om att gaturenhållningslagen bör ses över. Förslagsvis bör då alla de föreslagna förändringarna enligt remisshandlingen i denna del avvakta tills att ett helhetsgrepp tas avseende en översyn av gaturenhållningslagen. Hamn- och gatuförvaltningen Henrik Petzäll Förvaltningschef Protokollsutdrag Miljö- och energidepartementet / Regeringskansliet Kommunstyrelsen i Varbergs kommun

88 Remiss M2016/02523/Ke Miljö- och energidepartementet Kemikalieenheten Malin Johansson Naturvårdsverkets redovisning för åtgärder för minskad nedskräpning Remissinstanser 1 Bolagsverket 2 Domstolsverket 3 Förvaltningsrätten i Göteborg 4 Havs- och vattenmyndigheten 5 Kemikalieinspektionen 6 Konkurrensverket 7 Länsstyrelsen i Hallands län 8 Länsstyrelsen i Skåne län 9 Länsstyrelsen i Stockholms län 10 Länsstyrelsen i Västerbottens län 11 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 12 Nacka tingsrätt (Mark- och miljödomstolen) 13 Naturvårdsverket 14 Polismyndigheten 15 Regelrådet 16 Åklagarmyndigheten 17 Ale kommun 18 Arvika kommun 19 Bjurholms kommun Telefonväxel: Fax: Webb: Postadress: Stockholm Besöksadress: Malmtorgsgatan 3 E-post: m.registrator@regeringskansliet.se

89 20 Borås kommun 21 Botkyrka kommun 22 Båstads kommun 23 Dals-Eds kommun 24 Enköpings kommun 25 Eskilstuna kommun 26 Falköpings kommun 27 Flens kommun 28 Gotlands kommun 29 Gävle kommun 30 Göteborgs kommun 31 Hallsbergs kommun 32 Halmstads kommun 33 Haparanda kommun 34 Helsingborgs kommun 35 Hjo kommun 36 Härjedalens kommun 37 Hässleholms kommun 38 Jönköpings kommun 39 Kalmar kommun 40 Karlskrona kommun 41 Kungsbacka kommun 42 Kungälvs kommun 43 Linköpings kommun 44 Ljusdal kommun 45 Luleå kommun 46 Lysekils kommun 47 Malmö kommun 48 Malung-Sälen kommun 49 Mölndals kommun 2 (5)

90 50 Norrköpings kommun 51 Norrtälje kommun 52 Nyköpings kommun 53 Orust kommun 54 Rättviks kommun 55 Simrishamns kommun 56 Skurups kommun 57 Skövde kommun 58 Stenungsunds kommun 59 Stockholms kommun 60 Strömstads kommun 61 Södertälje kommun 62 Tanums kommun 63 Tjörns kommun 64 Uddevalla kommun 65 Umeå kommun 66 Vansbro kommun 67 Varbergs kommun 68 Vindelns kommun 69 Värmdö kommun 70 Värnamo kommun 71 Västerviks kommun 72 Åre kommun 73 Östersunds kommun 74 Avfall Sverige 75 Friluftsfrämjandet 76 Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTIAB) 77 Göteborgs universitets Marina Forskningscentrum 78 Miljöförbundet Jordens Vänner 79 Naturskyddsföreningen 3 (5)

91 80 Skärgårdsstiftelsen i Stockholms län 81 Stiftelsen Håll Sverige Rent 82 Svensk Dagligvaruhandel 83 Svensk Handel 84 Svenska Jägareförbundet 85 Svenska Turistföreningen 86 Svenskt Friluftsliv 87 Svenskt Näringsliv 88 Sveriges kommuner och landsting 89 Sveriges Konsumenter 90 Visita 91 Världsnaturfonden WWF 92 Västkuststiftelsen 93 Återvinningsindustrierna Remissvaren ska ha kommit in till Miljö- och energidepartementet senast den 31 mars Vi ser helst att svaren skickas i elektronisk form (wordoch pdf-format) till: m.registrator@regeringskansliet.se med kopia till malin.johansson@regeringskansliet.se. I remissen ligger att regeringen vill ha synpunkter på förslagen eller materialet i betänkandet. Om remissen är begränsad till en viss del av betänkandet, anges detta inom parentes efter remissinstansens namn i remisslistan. En sådan begränsning hindrar givetvis inte att remissinstansen lämnar synpunkter också på övriga delar. Myndigheter under regeringen är skyldiga att svara på remissen. En myndighet avgör dock på eget ansvar om den har några synpunkter att redovisa i ett svar. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter. 4 (5)

92 Råd om hur remissyttranden utformas finns i Statsrådsberedningens promemoria Svara på remiss hur och varför (SB PM 2003:2). Den kan laddas ner eller beställas från Regeringskansliets webbplats På webbplatsen finns även det remitterade materialet tillgängligt. När svarstiden för remissen gått ut, publiceras alla remissyttranden som kommit in på Frågor under remisstiden besvaras av Malin Johansson tel Björn Dufva Departementsråd 5 (5)

93 NATUR VÅRos VERKET ~!~; SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skrivelse Ärendem : NV Åtgärder för minskad nedskräpning BESÖK: STOCKHOLM -VALHALLAVÄGEN 195 ÖSTERSUND - FORSKARENS VÄG 5, HUS UB KIRUNA - KASERNGATAN 14 POST: l STOCKHOLM TEL: FAX: E-POST: REGISTRATOR@NATURVARDSVERKET.SE INTERNET:

94 NATURVÅRDSVERKET Innehåll INNEHÅLL 2 SAMMANFATTNING 4 1 INLEDNING Uppdraget Genomförande Andra pågående regeringsuppdrag Allmänt om regelverket Nedskräpning 8 2 NEDSKRÄPNINGSBOTEN Nedskräpning regelverk Straffbestämmelser Skälen till införande av brottstypen nedskräpningsförseelse Ringa nedskräpning är inte straffbart Nedskräpningsboten i praktiken Användningen av nedskräpningsboten Operativa erfarenheter från polisen Samband mellan nedskräpningsboten och nedskräpning Möjliga förändringar Böter även för ringa nedskräpning? Höja bötesbeloppet Polisens användning av nedskräpningsboten Administrativa sanktioner Slutsatser 20 3 NATIONELLT FÖREBYGGANDEARBETE Exempel på nationellt förebyggandearbete mot nedskräpning Nationella aktörer som arbetar med att förebygga nedskräpning Huvudansvar hos statliga myndigheter Huvudansvar hos civila aktörer med eller utan statligt bidrag Huvudansvar hos producenterna Finansiering av aktörerna Finansiering av attityd- och beteendefrågor Finansieringsalternativ Slutsatser 29 2

95 NATURVÅRDSVERKET 4 FINANSIERINGSFORMER FÖR MARINT SKRÄP Problembild Kommunernas kostnader för strandstädning Statlig finansiering av strandstädning Nuvarande statlig finansiering Finansieringsalternativ Andra finansieringsformer av strandstädning Producentansvar Slutsatser 37 5 ÄNDRING I LAGEN OM GATURENHÅLLNING OCH SKYLTNING Bakgrund Ansvaret för renhållning enligt miljöbalken Ansvaret för renhållning enligt gaturenhållningslagen Övrig lagstiftning Problem med gaturenhållningslagen Nedskräpning åtgärdas inte på grund svårtolkad lagstiftning Renhållning utförs inte till förmån för växter, djur och naturmiljön Övriga problem med gaturenhållningslagen Referensalternativ Förslag på ändringar Växt- och djurliv och naturmiljön ska tillmätas större betydelse Förenklad lagstiftning och tydligare ansvarsfördelning Lagen bör ses över i sin helhet Konsekvenser av föreslagna förändringar Kommuner Fastighetsägare Växt- och djurliv och naturmiljön i övrigt Friluftsliv och turistnäring Slutsatser 53 6 REFERENSER 54 3

96 NATURVÅRDSVERKET Sammanfattning Det är förbjudet att skräpa ner I Sverige är all form av nedskräpning förbjuden. Trots det upplever många att nedskräpningen har ökat. Skräpiga miljöer upplevs som otrevliga och otrygga av många människor och kommuner och statliga myndigheter lägger varje år stora summor på att städa. Nedskräpning medför skador på växt-och djurliv, både på land och i vatten, och kan ha negativ påverkan både på människors vistelse i naturen och på turistnäringen. Att nedskräpning har flera och betydande negativa konsekvenser är alltså tydligt. En kvantifiering av dessa negativa konsekvenser och även av den faktiska nedskräpningens omfattning samt de problem den medför saknas dock i stor utsträckning. Naturvårdsverkets uppdrag Naturvårdsverket har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera nedskräpningsbotens styreffekt för att minska nedskräpningen och vid behov lämna förslag på nödvändiga förändringar samt att utreda och föreslå hur det nationella förebyggande arbetet mot nedskräpning kan säkerställas. I uppdraget ingår också att utreda om kompletterande finansieringsformer och/eller åtgärder för omhändertagande av marint skräp på stränder behövs, och i så fall föreslå olika alternativ samt att utreda och föreslå hur lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning kan ändras så att kommunerna får ansvar för att beakta miljöaspekter i naturmiljöer och utföra renhållning även inom sådana områden. Naturvårdsverkets förslag Extra medel till strandstädning behövs på Bohuskusten Problemen med marin nedskräpning intar en särställning på Bohuskusten. De skräpmätningar som gjorts visar att det flyter i land lika mycket skräp på Bohuskustens stränder som på havsstränderna i resten av Sverige varje år. Eftersom kuststräckan är hårt drabbad av ilandflutet skräp, vilket innebär att kommunerna här får höga kostnader för strandstädning jämfört med andra kommuner bedömer Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten att det finns ett behov av extra medel till städning av stränder längs Bohuskusten. I dagsläget bedömer Naturvårdsverket att en statlig finansiering av strandstädning är den mest framkomliga vägen, eftersom problemet är regionalt och skräpet till övervägande del är ilandflutet. Däremot ser Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten inte något behov av nya finansieringsformer för marin nedskräpning utöver befintliga anslag. Kommunens ansvar enligt gaturenhållningslagen föreslås motverka skada på växt- och djurliv och naturmiljön i övrigt Kommunens renhållningsåtgärder utgår idag i huvudsak ifrån att olägenheter för människors hälsa ska hindras samt att krav som kan ställas i fråga om trevnad, framkomlighet och trafiksäkerhet ska uppfyllas. Naturvårdsverket föreslår att kommunens ansvar för renhållning utökas till att även skada på växt- och djurliv 4

97 NATURVÅRDSVERKET och naturmiljön i övrigt ska undvikas i skälig utsträckning. Detta kan förväntas medföra ökade kostnader för renhållning för kommunerna, hur stora är dock inte utan vidare underlag möjligt att bedöma. Kommunens ansvar utanför detaljplan föreslås förstärkas och förtydligas Det finns idag en osäkerhet kring gränsdragning för när kommuner, fastighetsägare eller andra aktörer är ansvariga för att städa på allmänrättsligt tillgänglig plats utanför detaljplanelagt område. Naturvårdsverkets uppfattning är att kommunens ansvar är mer långtgående än vad de i vissa fall anser sig ha. Vi föreslår att ansvaret förstärks. Vi föreslår också att man i samband med ändringar av 4 förtydligar innebörden av kommunens sekundära ansvar och gränsdragningen för det i en författningskommentar till 4. Ett förstärkt och förtydligat kommunalt ansvar kan komma att medföra ökade kostnader för renhållning för de kommuner som idag inte tar sitt ansvar fullt ut. Hela gaturenhållningslagen bör ses över Lagen om gaturenhållning och skyltning reglerar frågor av tämligen blandad karaktär den är ålderdomligt utformad, är delvis svårläst och har otillräcklig reglering för vissa frågor. Naturvårdsverket anser därför att en total översyn av lagen vore lämplig. Naturvårdsverkets överväganden Naturvårdsverket har även belyst nedskräpningsbotens syfte och användning och beskrivit nationellt förebyggandearbete. Här förslås inga förändringar. Nedskräpningsboten När det gäller nedskräpningsboten konstaterar Naturvårdsverket att det är svårt att se samband mellan nedskräpningsbot och minskad nedskräpning, detta både på grund av otillräckligt dataunderlag och på svårigheten att skilja ut just botens effekt bland andra faktorer. Ordningsboten har sin styrka i signalvärdet, att den förenklar polisens arbete och avlastar rättssystemet, vilket var syftet med införandet. Naturvårdsverket anser att det är olämpligt att införa administrativa sanktioner (typ miljösanktionsavgift) bl.a. då det idag inte finns någon naturlig tillsynsmyndighet. Det skulle i praktiken förutsätta en ny yrkesgrupp vars arbetsuppgift skulle likna polismyndighetens. Att slänga cigarettfimpar är förbjudet, men mycket vanligt förekommande och påverkar trivseln negativt. Men för att det ska anses vara motiverat och proportionerligt att utöka det straffbara området det vill säga att bötfälla nedskräpning med småskräp så som fimpar behövs enligt Naturvårdsverket ett underlag som tydligare än dagens visar på risken för skada på miljön. Nationellt förebyggandearbete 5

98 NATURVÅRDSVERKET Av de exempel på nationellt förebyggandearbete som berörts i redovisningen så anser Naturvårdsverket att arbetet i dagsläget är säkerställt i den omfattning som behövs. Mot bakgrund av de pågående förhandlingarna i EU om en utökning av producentansvaret ser Naturvårdsverket det som mindre lämpligt att nu föreslå en finansiering av attityd- och beteendefrågor som senare blir svår att ändra på. 6

99 NATURVÅRDSVERKET 1 Inledning 1.1 Uppdraget I regleringsbrevet för budgetåret 2016 ges Naturvårdsverket i uppdrag att: 1. utvärdera nedskräpningsbotens styreffekt för att minska nedskräpningen och vid behov lämna förslag på nödvändiga förändringar, 2. utreda och föreslå hur det nationella förebyggandearbetet mot nedskräpning kan säkerställas, 3. utreda om kompletterande finansieringsformer och/eller åtgärder för omhändertagande av marint skräp på stränder behövs, och i så fall föreslå olika alternativ, och 4. utreda och föreslå hur lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning kan ändras så att kommunerna får ansvar för att beakta miljöaspekter i naturmiljöer och utföra renhållning även inom sådana områden. Under uppdaget ska Naturvårdsverket föra en dialog med berörda myndigheter och aktörer, däribland särskilt med Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten avseende delen om nedskräpningsboten, respektive med Havs- och vattenmyndigheten avseende delen om marin nedskräpning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2016 till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet). 1.2 Genomförande Uppdraget har genomförts av en projektgrupp på Naturvårdsverket. Gruppen har bestått av Emma Sjöberg, Linda Hellblom, Maria Ivarsson och Ulrika Hagbarth projektledare. Avsnittet om nedskräpningsboten har tagits fram tillsammans med Polis- och Åklagarmyndigheterna samt Brottförebyggandet Rådet (BRÅ). Delen om marint skräp på stränderna har stämts av med Havs- och vattenmyndigheten. Flera kontakter har tagits med Håll Sverige Rent och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Andra myndigheter, frivilligorganisationer, kommuner m.fl. aktörer har medverkat i ett möte som Naturvårdsverket arrangerade den 17 juni De synpunkter som kom in under och efter mötet har beaktats. 1.3 Andra pågående regeringsuppdrag På Naturvårdsverket drivs ett aktivt avfallsarbete och myndigheten har även flera pågående regeringsuppdrag inom området. Angränsande regeringsuppdrag som följts under arbetet med detta uppdrag är: Information om allemansrätten, Uppdrag att identifiera och föreslå åtgärder mot utsläpp av mikroplaster i havet från viktiga källor i Sverige och Reviderad nationell avfallsplan inklusive programmet för förebyggande av avfall. 7

100 NATURVÅRDSVERKET 1.4 Allmänt om regelverket I Sverige är all form av nedskräpning förbjuden. Regler om avfall finns i miljöbalken och i ett antal speciallagar. Nedan följer en beskrivning av det allmänna regelverk som i huvudsak har betydelse för nedskräpning. En utförligare beskrivning finns i kapitel 2. Förbudet mot nedskräpning I 15 kap. miljöbalken finns bestämmelser om avfall. Av 15 kap. 26 miljöbalken framgår att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Bestämmelsen innebär ett allmänt förbud mot nedskräpning, den riktar sig till alla och avser såväl gatumark och tomter som naturområden. Medskräp avses både små och stora föremål. Skräp i lagens mening kan alltså utgöras av såväl bilar och byggavfall, som glas, papper, engångsgrillar eller cigarettfimpar. Avfallsinnehavarens ansvar I 15 kap. 11 miljöbalken regleras stadgas ett ansvar för den som innehar avfall. Den som innehar avfall är skyldig att se till att avfallet hanteras på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt, samt att hantera det i enlighet med avfallshierarkin enligt 15 kap. 10 och 2 kap. 5 miljöbalken. 1.5 Nedskräpning Enligt Håll Sverige Rents medborgarundersökning upplever nästan 70 % av de tillfrågade att nedskräpningen i kommunerna har ökat under de senaste åren. Ungefär lika många tycker att nedskräpning är ett problem i kommunen. 1 Nedskräpning medföra många negativa konsekvenser och berör hela hållbarhetsbegreppet eftersom konsekvenserna är både miljömässiga, sociala och ekonomiska. Nedskräpning medför skador på växt- och djurliv, både på land och i vatten. Samtidigt upplevs nedskräpade miljöer som otrevliga och otrygga av många människor och studier visar att redan nedskräpade miljöer lockar till ytterligare nedskräpning eller skadegörelse i form av graffiti eller krossade fönster. Nedskräpningen kan ha negativ påverkan både på människors vistelse i naturen och på turistnäringen. Kommuner och statliga myndigheter lägger varje år stora summor på att städa. Det är tydligt att nedskräpning medför flera och betydande negativa konsekvenser. En kvantifiering av dessa, den faktiska nedskräpningen och de problem den medför saknas dock i stort sett. Varje år genomför Håll Sverige Rent tillsammans med ett antal kommuner skräpmätningar för att mäta skräp i stadsmiljö, detta med hjälp av en metod som tagits fram av Statistiska Centralbyrån (SCB). Den senaste mätningen visar på ökade 1 Håll Sverige Rent, Skräprapporten

101 NATURVÅRDSVERKET mängder, vilket innebär att en långvarig trend med minskad nedskräpning ser ut att ha brutits. 2 De kommuner som genomför skräpmätningar arbetar ofta aktivt med nedskräpningsfrågan och kan därmed inte sägas utgöra ett representativt urval. Det går alltså inte att överföra resultaten av mätningarna till nationell nivå. 2 Håll Sverige Rent, Skräprapporten

102 NATURVÅRDSVERKET 2 Nedskräpningsboten I uppdraget till Naturvårdsverket står det att myndigheten ska utvärdera nedskräpningsbotens styreffekt för att minska nedskräpningen och vid behov lämna förslag på nödvändiga förändringar. Vi har i denna del därför i huvudsak diskuterat nedskräpningsboten. 2.1 Nedskräpning regelverk Straffbestämmelser Som nämnts i avsnitt 1.4 är all form av nedskräpning förbjuden. De gärningar man kan straffas för (det straffbara området) är uppdelade i nedskräpning respektive det lindrigare brottet nedskräpningsförseelse. I båda fallen inträder straffansvar vid såväl uppsåt som oaktsamhet. Straffansvaret omfattar inte ringa fall av nedskräpning. Nedskräpning Miljöbalkens straffbestämmelser finns i 29 kap. Bestämmelsen om ansvar för nedskräpning finns i 7. Av denna framgår att den som med uppsåt eller av oaktsamhet skräpar ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till kan dömas för nedskräpning. Straffet för nedskräpning är böter eller fängelse i högst ett år. Bestämmelsen tar sikte på fall när någon exempelvis lämnar byggavfall, möbler, uttjänta bilar, eller sopsäckar med avfall på en plats som inte är avsedd för det. Nedskräpningsförseelse Sedan 2011 regleras ansvaret för den mindre allvarliga formen av nedskräpning, nedskräpningsförseelse, i en särskild bestämmelse, 7a. Straffet för nedskräpningsförseelse är penningböter och kallas i dagligt tal nedskräpningsbot. Nedskräpningsbot får utfärdas av polis direkt på platsen för förseelsen, detta med stöd av 48 kap. 13 och 14 rättegångsbalken och Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott. Exempel på nedskräpningsförseelse är när någon slänger små mängder skräp så som snabbmatsförpackningar, olika typer av dryckesförpackningar, engångsgrillar och andra engångsartiklar på marken eller platser som inte är avsedda för avfall. I 29 kap. 11 stadgas att för sådan nedskräpningsförseelse som är att anse som ringa döms inte till ansvar för brott.. Undantaget är avsett att tillämpas vid bagatellartade nedskräpningar där någon slänger t.ex. ett kassakvitto eller en cigarettfimp på marken. 10

103 NATURVÅRDSVERKET Skälen till införande av brottstypen nedskräpningsförseelse Straffbestämmelsen för nedskräpningsförseelse i 29 kap. 7a miljöbalken trädde i kraft den 1 juli Lagändringen innebar ingen utvidgning av det straffbara området utan endast en särreglering av sådan nedskräpning som skulle anses som mindre allvarlig. Brottstypen nedskräpningsförseelse skulle således träffa sådana mindre allvarliga gärningar som tidigare omfattades av brottstypen nedskräpning i 29 kap. 7 miljöbalken. Undantaget för ringa brott (29 kap. 11 miljöbalken) skulle även fortsättningsvis gälla i enlighet med rådande praxis. Före införandet av den särskilda straffbestämmelsen för nedskräpningsförseelse omfattades skilda typer av nedskräpning, som i allvarlighetshänseende kunde skilja sig åt väsentligt, av den gemensamma straffskalan i 29 kap. 7, vilken föreskriver böter eller fängelse i högst ett år. Straffskalan ansågs mindre lämplig för de mindre allvarliga fallen. 3 Det var tidigare inte möjligt att lagföra mindre allvarliga brott genom ordningsbot eftersom det endast är möjligt när det för förseelsen inte är föreskrivet strängare straff än penningböter (48 kap. 13 och 14 rättegångsbalken). Regeringens tanke med införandet av den särskilda straffbestämmelsen för nedskräpningsförseelse var således i huvudsak att åstadkomma en mer anpassad och differentierad straffskala, samtidigt som den särskilda straffskalan med penningböter skulle möjliggöra en enklare, mer direkt och därmed effektivare lagföring av de mindre allvarliga fallen av nedskräpning. Regeringen ansåg också att möjligheten till en mer direkt och effektivare sanktion skulle utgöra en tydligare markering från samhällets sida om nedskräpningsförbudets betydelse även i de mindre allvarliga fallen, som ofta drabbade närmiljön. I propositionen framhålls även att andra åtgärder såsom informationskampanjer och liknande har betydelse för att uppnå den moralbildande effekten av ett generellt förbud, vilket i slutändan förväntas resultera i minskad nedskräpning Ringa nedskräpning är inte straffbart 29 kap. 11 möjliggör undantag från straffansvar för nedskräpningsförseelse som är ringa. Undantaget gäller även andra brott mot straffbestämmelserna i 29 kap. miljöbalken, bland annat brott mot områdesskydd 2, för miljöfarlig kemikaliehantering 3,h för otillåten avfallstransport 4 samt nedskräpningsförseelse 7a. Undantaget från straffansvar för gärningar som är att betrakta som ringa är alltså inte unikt för nedskräpning. Lagstiftarens avsikt har under lång tid varit att nedskräpning som framstår som bagatellartad inte ska medföra straffansvar. 5 Förseelser som att slänga enstaka småskräp som papperslappar, fimpar eller äppelskrottar har i linje därmed inte ansetts ha ansågs ett sådant straffvärde som motiverar 3 Prop. 2010/11:125 om nedskräpning, s A. a. s Prop. 1997/98:45 Del 2 MIljöbalk, s

104 NATURVÅRDSVERKET straffansvar. Utgångspunkten för bedömningen av vad som skall anses utgöra ringa brott ska vara det intresse som den ifrågavarande bestämmelsen omedelbart avser att skydda. I samband med förslag till ändring i naturvårdslagen 1970 underströk Lagrådet att nedskräpning ofta är ett resultat av ett stort antal gärningar som var för sig är relativt oskyldiga men sammantaget bidrar till en mer omfattande och allvarlig nedskräpning. Lagrådet anförde också att det för att motverka sådan kollektiv nedskräpning skulle krävas att varje enskild gärning är förbjuden och straffbar. 6 Vid införandet av brottstypen nedskräpningsförseelse ansåg regeringen att sådana överväganden från tidigare lagstiftningsärendena alltjämt var relevanta. 7 Samma avgränsning kommer till uttryck i bilaga 3 till Riksåklagarens föreskrifter (1999:178) om ordningsbot för vissa brott: att kasta bort en bussbiljett, en cigarettfimp, ett kolapapper, ett tuggummi eller liknande är normalt att anse som en ringa förseelse och är inte förenad med straffansvar. Vid bedömningen av om en gärning är att betrakta som ringa eller inte finns utrymme att bland övriga omständigheter, att beakta om den enskilda nedskräpningen utgjort ett led i en kollektiv nedskräpning. 8 Detta innebär en möjlighet att beakta allvaret i en kollektiv nedskräpning vid bedömningen av enskilda gärningar men exakt hur och i vilken omfattning har inte prövats i praxis. Den svenska lagstiftningen till skydd för miljön kan sägas bygga på en avvägningstanke. Ett visst mått av miljöförstöring och andra störningar kan därför accepteras när andra intressen kan anses motivera det. 9 Avsikten med straffrättsliga normer är att de ska förebygga sådana skador av mänskligt handlande som samhället inte kan acceptera. 10 Kriminaliseringen i enskilda fall bör då syfta till att avhålla människor från handlingar både genom straffhotet som sådant och genom moralbildning. 11 De allmänpreventiva effekterna av kriminalisering har generellt värderats relativt högt eftersom miljöbrottslighet i hög grad styrs av rationella överväganden snarare än impulser. Avsikten med miljöstraffrätten är att åstadkomma en allmänpreventiv effekt både direkt (avskräckande genom straffhot) och indirekt (avskräckning genom moralbildning). 12 Det faktum att en förbudsbestämmelse är kopplad till en sanktionsmöjlighet anses kunna ha en allmänpreventiv effekt även om den i praktiken utnyttjas i begränsad 6 (Prop 1970:157 Förslag till ändring i naturvårdslagen, s. 113 f. 7 (Prop. 2010/11:125 Nedskräpning, s A. a. s du Rées 2002 s.17-18). Miljöstraffrätten i praktiken. 10 Träskman, Miljöbrott och mi jöbrottslingar 1994 s Jareborg, 2001, Allmän kriminalrätt s du Rées 2002 Miljöstraffrätten i praktiken, s

105 NATURVÅRDSVERKET utsträckning. Den moralbildande effekten av ett förbud förstärks bland annat av informationsspridning om förbudet och sanktionen vid utbildningar och liknande. Det finns omfattande speciallagstiftning på en rad områden där tillsynen av regelverkets efterlevnad är ganska begränsad, men där det ändå anses motiverat med en sanktion kopplad till förbudet. Mot bakgrund av den moralbildande effekten av ett generellt förbud är all form av nedskräpning förbjuden genom 15 kap. 26 miljöbalken. Regeringen resonerar i motiven till bestämmelsen om nedskräpningsförseelse i termer om allmänprevention och moralbildning när man anger att ett av skälen till ändringarna är att tydligare inskärpa att det är otillåtet att skräpa ner. Möjligheten att utfärda ordningsbot får anses ge uttryck för den individualpreventiva tanken där man genom en effektfull, enkel och snabb lagföring vill inskärpa hotet om sanktion hos de som skräpar ner. Den allra mest bagatellartade nedskräpningen som inte är straffbelagd är också den som framstår som minst överlagd. 2.2 Nedskräpningsboten i praktiken Användningen av nedskräpningsboten I och med att nedskräpningsboten infördes fick polisen en möjlighet att, när en person blir tagen på bar gärning med att slänga skräp på marken, direkt på plats utfärda ordningsbot. Tidigare var polisen tvungen att upprätta en anmälan och ärendet hanterades sedan via åklagare genom strafföreläggande eller domstolsprövning. I figur 1 nedan redovisas hur många nedskräpningsböter som har delats ut sedan införandet i juli Figur 1. Antalet godkända ordningsbotsförelägganden för nedskräpningsförseelse som meddelats under perioden juli Källa: RIOB-rättsväsendets informationssystem för ordningsbot. 13

106 NATURVÅRDSVERKET Det har vid olika tillfällen lyfts fram att ordningsboten för nedskräpningsförseelse används för sällan 13 och att den dä.nned inte fungerar som det var tänkt. Antalet personer som bötfälls beror både på syftet med boten, hur ordni.ngsboten är utformad och hur polisen arbetar. För att polisen ska kunna meddela ett föreläggande om ordningsbot för nedskräpningsförseelse krävs att personen i fråga tas på bar gärning. Polis och förövare måste dä1med befinna sig på samma plats när brottet sker. Idag sker inte riktad kontrollverksamhet avseende nedskräpningsförseelse i någon nämnvärd omfattning, som polisen bedriver när det gäller till exempel föreläggande av ordningsbot för fo1tköming eller andra trafikbrott. Det innebär att polisen mycket sällan patmllerar i ett område med huvudsyfte att bötfälla personer som skräpar ned, vilket innebär att det är slumpen som avgör om någon ska e1tappas med nedskräpning av polis. Enligt uppgift från polisen är det vanligast förekommande med en tillsägelse att plocka upp skräpet, och det är först när personen i fråga inte följer uppmaningen som en ordningsbot. skrivs ut. Om den som har förelagts med en ordningsbot för nedskräpning inte godkänner ordningsboten hanteras ärendet av åklagare. I tabell 1 nedan framgår antalet fall av nedskräpning och nedskräpningsförseelse som hanterats av åklagare och/eller domstol under åren Det är tydligt att antalet nedskräpningsbrott (7 ) som lagfö1ts via åklagare eller domstol har minskat fram till En jämförelse med figur 1 ovan visar att det endast är en liten andel av nedskräpningsförseelsema som inte hanteras genom ordningsbot. Under 2014 delades till exempel 195 nedskräpningsböter ut enligt figur 1, medan endast tio nedskräpningsförseelse hanterades via åklagare eller domstol. Tabell 1. Antal brott av nedskräpning som lagförts via åklagare eller domstol, antal ordningsbotsförelägganden för nedskrävningsförseelse samt det totala antalet lagföri.ngar. Åklagare/domstol Polisen ordnings-bot År 7 7a Totalt Ordningsbot 7 a Totala antalet lagföringar Källa: Statistik från BRÅ och RIOB. 13 Set.ex. ar-hard-kritik/, -medskrapboten-allt-f arre-skrapboter -skrivs-ut 14

Visa mer