Slututvärdering av. MinBaS. ett utvecklingsprogram för industrimineral, bergmaterial och natursten. Stockholm juni 2005.

Transkript

1 Slututvärdering av MinBaS ett utvecklingsprogram för industrimineral, bergmaterial och natursten Stockholm juni 2005 Sveriges bergrund SGU.Sveriges Geologiska Undersökning Bergman S, Johansson Å & Stephens M.B Ba

2 2 Sammanfattning Planeringen av MinBaS-programmet genomfördes i flera olika steg med start under I september 2002 beslutade riksdagen att tilldela SGU en ram om 15 miljoner kronor för ett treårigt program för utveckling av branscherna industrimineral, ballast och natursten. MinBaS karaktäriseras av en mångfald. Det omfattar ett stort antal företag från de tre delbranscherna bergmaterial-, industrimineral- och stenindustrin. Programdeltagarna är inhomogena i många avseenden, såsom verksamhetsinriktning, storlek, erfarenhet av forskning och kollektivt samarbete, mm. MinBaS företagen är genom leveransförhållanden en del i många samarbetsnätverk med viktiga industrisektorer i landet, såsom bygg- och anläggningsindustrin, massaoch pappersindustrin, kemiindustrin, stål- och metallindustrin, osv. Programmet har framgångsrikt lyckats hålla ihop en inhomogen branschsektor med ett differentierat produktutbud över tre delbranscher och lägga en grund för samarbeten i nätverk som spänner över samtliga delbranscher, forskarvärld, kunder, leverantörer och myndigheter. Sannolikt kommer den fulla effekten av detta nätverksbyggande att skördas först efter programtidens slut. Programmet har drivits i form av ett aktiebolag, MinBaS AB. Bolaget har ägts till lika delar av Föreningen Mineralteknisk Forskning, MinFo, Stenindustrins Forskningsinstitut AB och Sveriges Bergmaterialindustri, dvs. av intressenter från de tre delbranscherna. Ansvarig för att planera, fördela budget, leda och genomföra arbetet, samt följa upp programmet har varit styrelsen i MinBaS AB. Arbetet inom respektive programområde har letts av en styrgrupp som utsetts av MinBaS styrelse. Programmet har totalt omfattat 49,3 Mkr, varav industrin bidragit med 34,3 Mkr (69,6 %) och SGU med 15 Mkr (30,4 %). Det har varit indelat i fem programområden: Po 1 - Optimering av produktionsprocessen från täkt till färdig produkt Po 2 - Nya användningsområden för material från MinBaS - branscherna Po 3 - SMF - Mineral Po 4 - SMF Stenindustrin Po 5 - MinBaS uppföljning och framtidsplanering Programområde 1 har omfattat hela produktionskedjan från utveckling av geologiska och fysikaliska modeller för kartläggning av bergmassans egenskaper, optimering av krossnings-, siktning-, och malningsprocesser i syfte att optime-

3 3 ra den totala produktionsprocessen och minimera den restprodukt som uppkommer. Även utveckling och testning av teknik för att minska damning i produktionen har omfattats av programområde 1. Programområde 2 har varit inriktat mot att utveckla och testa nya användningsområden för mineralindustrins produkter och restprodukter. Arbetet har omfattat ersättning av naturgrus i betong med bergkross, eller med andra restprodukter. I andra delprojekt har möjligheten undersökts att använda mineralprodukter, bergmaterialproduktionens finandel (normalt en restprodukt utan kommersiellt värde) eller restprodukter från den metallurgiska industrin, i olika typer av filter för vatten- och avloppsrening, eller för täckning av deponier. Dessutom har viktiga informations- och utbildningsinsatser genomförts i syfte att anpassa branschens aktörer till de nya CEN standarder som införts i EU. Programområde 3 har främst varit inriktat mot att stödja tidiga utvärderingar, processanpassningar, marknadsstudier o dyl. i små företag med nya mineralbaserade affärsidéer. Programområdet har omfattat delprojekt inom högren grafit, superren kvarts magnesit, apatit samt ett delprojekt för miljövänliga transporter. I flera fall öppnar projekten möjligheter för industriellt intressant vidareförädling inom landet. Den tyngsta insatsen i Programområde 4 har varit framtagandet av den så kallade stenhandboken. Boken är en omfattande sammanställning av data och instruktioner för installation och användning av natursten i olika applikationer. Avsikten är att den ska användas i branschen, i utbildningsverksamhet och hos kunder och myndigheter. Programområdet har också omfattat insatser för inventering av natursten och industrimaterial, samt implementering av EU standarder i branschen. Som helhet har programmet haft ett starkt fokus mot hållbar utveckling med insatser för att minska uttaget av jungfruliga råvaror, dels genom att ersätta dem med restmaterial, dels genom att optimera tekniken i befintliga produktionskedjor. Effekterna är stora mot bakgrund av att det handlar om landets i materialvolym största bransch. Nya applikationsområden för branschens produkter och restprodukter har utvecklats, ofta med en miljöprofil, såsom t ex i täckmaterial för deponier eller filter för rening av vatten eller avlopp. Insatser har gjorts för att minska miljöproblematiken i produktionen, främst damningsproblemen. I perspektiv av hållbar utveckling torde en av programmets främsta effekter vara att det lagt en grund för samarbeten i en hetrogen bransch som tidigare kännetecknats av svaga samarbetstraditioner. Samarbetet spänner över företag från de olika delbranscherna och från olika delar av produktionskedjan, men totalt har även 15 högskoleinstitutioner och institut omfattats. På den regionala nivå har en grund lagts för flera konkreta klustersamarbeten. Främst kan nämnas naturstenindustrins nätverk i sydsverige. Flera av projekten

4 4 i programområde 3 är också i olika stadier av att etablera samarbeten av lokal/regional triple helix karaktär. På europeisk nivå har det genom MinBaS skapats en samlad nationell plattform som underlättar planering och framtida medverkan i europeiska gemensamhetsprogram Ur ett jämnställdhetsperspektiv har programmet varit en förebild i branschen genom att det haft kvinnor i centrala positioner i programledning, i delprojekt och i FoU grupperingarna. På sikt kan bl. a programmets inriktning mot ökad FoU och ett starkare miljöengagemang förväntas bidra till en jämnare könsfördelning i branschen. I programmet har det gjorts omfattande insatser för att sprida information om pågående projekt och framkomna resultat. Till stor del har informationsspridningen varit baserad på engagemanget från de medverkande branschorganisationerna och utnyttjat dessa organisationers etablerade kanaler för att nå sina medlemmar, såsom medlemsmöten, hemsidor, seminarier, rapporter mm. Framtagningen av Stenhandboken, har inneburit en särskilt stor informationsspridning mellan olika företag som arbetar med natursten och dessutom en omfattande extern informationsspridning till kunder, utbildningssystemet, myndigheter, m fl. Slutsatser och rekommendationer MinBaS - programmet har med begränsade ekonomiska resurser åstadkommit viktiga resultat i flera avseenden. De tekniska forsknings- och utvecklingsinsatserna har varit av strategisk betydelse för de medverkande företagen, och hade endast varit möjliga att genomföra i starkt begränsad omfattning utan programmet. Det kunskapstillskott och ökade kundperspektiv som MinBaS programmet inneburit har de facto varit en central faktor bakom företagens beslut att delta. Utvecklingsarbetet har i flera fall dessutom varit värdefullt ur ett bredare samhällsperspektiv, bland annat genom en stark fokusering mot resurssnål och hållbar utveckling. Programmet har lagt en viktig grund för nya och stärkta nätverk mellan enskilda företag, delbranscher och forskare i en bransch med svaga samarbetstraditioner. Erfarenheten visar, enligt vår mening, att ett arbete som avser att, liksom i MinBaS-programmet, föra samman företag och organisationer från olika delbranscher kring gemensamma FoU-frågor måste vara långsiktigt. Nya samarbetsmönster och strukturella förändringar kräver lång tid och betydande uthållighet för att etableras och bli bestående. För att nå full effekt av insatserna i MinBaS är det därför vår uppfattning att programmet bör fullföljas med en etapp II.

5 5 Det är vår uppfattning att de nätverk och samarbetsrelationer som börjat utbildas genom MinBaS-programmet utgör ett betydande investerat s.k. socialt kapital, vilket är en viktig förutsättning för att i ett långsiktigt perspektiv effektivt kunna överföra nya produkt- och processidéer till ekonomiska värden. Erfarenheten från många klusteransatser visar dock att klustringsarbetet är en sårbar process som utan ett kontinuerligt värdetillskott lätt riskerar att tyna bort. Det är därför, ur ett samhällsekonomiskt perspektiv, av stor vikt att de investeringar som gjorts i MinBaS ges det långsiktiga stöd som krävs för att de ska hinna ge avkastning, bli överkritiska och självgående. Vi vill peka på att de nätverk och klusteransatser som är ett resultat av MinBaS -programmet skulle tillföras ett icke obetydligt mervärde genom att utvidgas med sådana myndigheter som hanterar tillstånd, regler och lagar inom branschen. Därmed skulle ett fullständigt triple helix etableras. En bransch med den komplexitet och mångfald som MinBaS representerar har beröringspunkter med många delar av det svenska innovationssystemet. Vi ser risker i detta och vill peka på behovet av en diskussion om, och översyn av, var i innovationssystemet branschens utveckling kan ges de förutsättningar som bäst gynnar en balanserad utveckling såväl i berörda företag som för andra intressen i samhället. Det är vidare vår uppfattning att programledningen gjort ett utomordentligt arbete och att detta till stor del varit möjligt tack vare ett antal eldsjälar som bidragit med betydande frivilliga arbetsinsatser. Detta har varit en styrka i programmet, men utgör samtidigt en riskfaktor. Inför en eventuell ny etapp av MinBaS rekommenderar vi att det ges utrymme för att engagera fasta resurspersoner för programledning med tillhörande administration och att man eftersträvar en större spridning av tunga arbetsinsatser. Vi vill även peka på den roll en rätt balanserad kunskapsavspaning och forskning kan få i en klusteransats av MinBaS s karaktär med många mindre företag. Detta mot bakgrund av att möjligheten till ett ständigt kunskapstillskott ofta är ett starkt bakomliggande incitament för ett aktivt företagsengagemang. Uteblir av något skäl det upplevda kunskapstillskottet faller efter ett tag ofta intresset även för andra klusteraktiviteter, varvid investeringar i socialt kapital och nätverkskompetens riskerar att gå förlorade. MinBaS representerar en bred grupp företag med vitt skilda FoU-behov. Att samla alla dessa olika FoU-behov i ett branschgemensamt institut, eller på en högskola, torde inte vara realistiskt. I stället behövs andra arbetsformer av kluster- eller nätverkskaraktär för att samordna och administrera branschens FoU behov. Det är utvärderarnas mening att en sammanhållande beställarorganisation skulle vara en värdefull vidareutveckling av det samarbete som etablerats genom MinBaS. Hur en sådan beställarorganisation ska organiseras är enligt utvärderarna en fråga som bör övervägas inför en eventuell fortsättning av MinBaS i en andra etapp.

6 6 Innehåll Sammanfattning. Slutsatser och rekommendationer. Innehåll Utvärderingen - uppdrag och arbetsmetod Bakgrund till och motiv för MinBaS programmet MinBaS - branschen i ett perspektiv av kluster, nätverk och innovationssystem Effekter av programmet Hållbar tillväxt och utveckling Kluster, nätverk och innovationssystem Tekniska och vetenskapliga resultat Kompetensutveckling i delbranschen Jämställdhet och integration Internationell samverkan Spridning av programmets resultat Programmets ledning, styrning, organisation och arbetssätt Synpunkter på branschens framtida utveckling Utvärderingen - uppdrag och arbetsmetod Styrelsen i MinBaS AB gav i mars 2005, efter samråd med SGU, i uppdrag att genomföra en process- och effektutvärdering av det genomförda FoU programmet MinBaS. Utvärderingens målsättning har varit att inför programmets avslutning, den 30 juni 2005, ge en god bild av resultat och måluppfyllelse. Framför allt har, efter hörande av programmets statliga huvudman, SGU, följande aspekter beaktats: - resultat i relation till programplan - mål, metodik och ledningsformer - kompetenshöjning hos deltagarna - ekonomi, hantering och effektivitet i genomförandet - tekniska och vetenskapliga resultat - resultatspridning och resultatens nytta för målgruppen - programmets nytta för att stärka nätverk, kluster och innovationssystem - programmets bidrag till hållbar tillväxt omfattande sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter Utvärderingen har genomförts under perioden 25 april-30 juni 2005 av en grupp bestående av: - professor Åke Uhlin

7 7 - tekn. lic. Erik Lövgren - bergsingenjör Carl-Otto Frykfors - bergsingenjör Ulf Holmberg I utvärderingen framkomna slutsatser och rekommendationer har baserats på: - genomgång av planeringsdokument, ansökningshandling, del- och slutrapporter, liksom annan dokumentation. - intervjuer med ett drygt 20 tal deltagare i MinBaS. - en skriftlig enkätstudie som syftat till att ge bred information om programmet. Enkätsvaren omfattar 40 olika deltagare som representerar olika programområden, företag med olika verksamhetsinriktning och storlek, forskning och programledning - en heldags hearing i vilken deltog 14 personer representerande olika kategorier av medverkande i programmet. Dessutom närvarade representanter från SGU. Vid hearingen gavs fördjupade möjligheter att framföra synpunkter på programmet Bakgrund till och motiv för MinBaS programmet Den mineralpolitiska utredningen, och andra därefter följande utredningar och analyser, har lyft fram industrimineral som ett område inom svensk gruv- och mineralhantering med betydande förnyelsepotential. De geologiska förutsättningarna för en ökad utvinning är goda. Det samlade produktvärdet och sysselsättningen inom sektorn som helhet är i paritet med, och förväntas på sikt kunna överstiger metallgruvornas. Mineralproduktionens sekundära värden i tunga avnämarbranscher som t ex. massa- och pappersindustri, eller anläggnings- och byggindustri är betydande. Företag, bransch- och forskningsorganisationer inom industrimineralsektorn har under lång tid arbetat för att stärka förutsättningarna för en konkurrenskraftig svensk produktion av industriella mineral och bergarter. En viktig insikt i arbetet har varit att det inom sektorn krävs ett nära samarbete mellan delbranscherna och med närliggande branscher, särskilt mellan mineralproducenter och olika kundkategorier, men även med forskarsamhälle och leverantörer av tjänster och utrustning, liksom med myndigheter och tillståndgivande organ samt andra normbildande organisationer. Detta synsätt ligger till grund för MinBaS-programmet. Ett vanligt första steg för att åstadkomma utveckling genom strategisk samverkan är att använda forskning och teknologiutveckling, samt viss explorativ marknadsutveckling som medel att initialt binda samman intressenterna. Denna typ av utvecklingsansats har också MinBaS-programmet byggt på. Det klusteroch nätverksbildande som varit en målsättning har dock inte under den korta programtiden, 2 ½ år, kunnat genomföras i sin fulla omfattning.

8 8 Frågan om en närmare samverkan mellan MinBaS - branscherna väcktes redan i samband med det regionala utvecklingsprogrammet MTU som genomfördes mellan MinFo-gruppens industrimineralföretag och stenindustrins många små företag. En informell samarbetsgrupp bestående av ledningarna från de båda branschorganisationerna bildades 1997 för att diskutera frågor av gemensamt intresse. I dessa diskussioner framkom starka önskemål från företagen att få förutsättningarna för en gemensam utveckling av delbranscherna belysta i en statlig utredning. Under 1998 uppdrog Näringsdepartementet åt SGU att, i nära samarbete med företrädare för branschen, genomföra en utredning av den svenska industrin för produktion av industriella mineral och bergarter. (ISBN ). I utredningen påvisades behov av utvecklingsarbete såväl inom geologi som inom produktions- och processteknik, produkt- och marknad. I utredningen föreslogs att ett branschgemensamt FoU-program med fokus på teknik- och marknadsutveckling skulle utarbetas i samverkan med näringen. Under november 1999 påbörjades planeringen av ett FoU-program för näringslivsutveckling enligt utredningens förslag. SGU förslogs av näringen ansvara för projektledning och samordning av arbetet. Totalt var ca 200 personer från företag, forskningsorganisationer, branschorganisationer och myndigheter engagerade i utarbetandet av ett sammanhållet programförslag som sträckte sig från geologi/prospektering till produktanpassning och marknadsutveckling. Programförslaget som omfattade 300 miljoner kronor fördelade på fem år presenterades i november 2000 för Näringsdepartementet. Under våren 2002 uppdrog regeringen åt SGU att utarbeta ett programförslag för ett kluster omfattande de mineralutvinnande branscherna. I juni 2002 lämnade SGU ett förslag till inriktning och finansiering av programmet. Under september samma år beslutade riksdagen att med medel för regional utjämning och utveckling tilldela SGU en ram om 15 miljoner kronor för ett treårigt program för utveckling av branscherna industrimineral, ballast och natursten. Därmed startades arbetet att anpassa det tidigare förslaget till den nya volymen. MinBaS - branschen i ett perspektiv av kluster, nätverk och innovationssystem Det mest karakteristiska för MinBaS är mångfalden. Här finns en mängd företag, stora som små, som formerar sig i delbranscherna bergmaterial-, industrimineral- och stenindustrin. Här finns även organisationer och sammanslutningar av olika slag, nationella, regionala och lokala myndigheter, FoU-institut, högskolor och forskningsstiftelser, producenter och kunder, utrustningsleverantörer och underleverantörer till dessa, etc. Många små person- och företagsbaserade nätverk i MinBaS bildar metanätverk, som bildar meta-metanätverk av högre ordning, vilka i sin tur gränsar eller t.o.m. utgör delar av andra metametanätverk såsom anläggningsindustrin, pappersindustrin, kemiindustrin, ståloch metallindustrin, osv. Att se logiken i mångfalder av det här slaget och att

9 9 uppfatta dem som nationella system i ett globalt perspektiv, skiljer sig radikalt från tidigare decenniers enögda fokus på de enskilda företagens affärslogik. Den nya logiken, mångfaldens logik, har i dag många namn. Man talar om innovationssystem, om kluster, om triple-helix, om mode 2, liksom om system och nätverk, osv. Innovationsforskaren och den drivne konsulten som vill översätta innovationsforskarens utsagor i handling ser mångfalden ur ett evolutionärt och institutionellt perspektiv. Klusterpraktikern och klusterforskaren anlägger i sin tur ett strukturellt perspektiv. Triple-helix influerade forskare utgår från aktörsperspektivet, medan mode-2 forskare och många förändringskonsulter mest intresserar sig för processperspektivet. Den gemensamma nämnaren för alla dessa nya benämningar och forskningsriktningar är att man försöker förklara och förstå mångfaldens utvecklingslogik; - att förstå de komplexa sociala systemens utvecklingslogik och dynamik. MinbaS är både ett komplext socialt system och ett tekniskt utvecklingsprojekt. Det är viktigt att slå fast detta medan det är av mindre vikt att diskutera om MinBaS är ett kluster, innovationssystem, multipelt innovationsnätverk eller något annat av dessa mer svårfångade begrepp. Vi har i utvärderingen därför haft ambitionen att se MinBaS - både i perspektiv av ett komplext socio-ekonomiskt system och i ett tekniskt utvecklingsprogram. Därmed har vi, vid sidan av traditionella parametrar för en utvärdering, också haft ett antal utgångspunkter som är anpassade till att studera den utvecklingslogik som kännetecknar komplexa systemet. För en sammanfattande översikt över de begrepp som diskuteras inom såväl forskningen som den mer tillämpade verksamheten på dessa områden hänvisar vi till bilaga 2. Effekter av programmet Hållbar tillväxt och utveckling Vid genomförandet av programmet ingick målsättningen att programmet i sin helhet skulle bidra till en hållbar tillväxt omfattande såväl ekonomiska, sociala som ekologiska aspekter. Utvärderingsgruppen har undersökt huruvida programmet bidragit till en sådan utveckling och kommit fram till följande bedömningar. Ekonomisk hållbar tillväxt och utveckling

10 10 Programmet har i flera fall bidragit till arbetet med standardisering på EU-nivå och detta bidrar på sikt till en ekonomisk hållbar tillväxt och utveckling. Standard ger möjligheter till att höja kvaliteten och bevaka rättigheter till kvalitetsprodukter, detta bidrar på sikt till att skapa nya och stadigvarande arbetstillfällen. FoU håller internationellt hög klass, de deltagande företagen får på detta sätt en god plattform för att satsa på egen teknik- och produktutveckling. Företagen får en stark hemmamarknad genom att MinBaS som samlande kraft indirekt kan underlätta kompetensutbyte och kvalificerade kundkontakter. Samverkan mellan internationella företag ger spjutspetskunnande och detta ger särskilt en god draghjälp till de små och medelstora företag som deltagit i MinBaS. Exporten kan utvecklas på sikt och i landet finns omvittnat goda geologiska förutsättningar som kan omvandlas till möjligheter och exploateras med nya och miljövänliga metoder. En effektivare bergmaterialhantering kan minska behovet av att exploatera naturgrustäkter och bidra till att sänka stat/kommuns kostnader för anläggningar särskilt avseende vägbyggen och underhåll av gator. Fyndigheter av för Sverige nya typer kan bli grund för utveckling/produktion av ny avancerad industriell teknologi i landet (ex grafit- och kvartsprojekten). Mineralindustrin är värdefull för många industrisektorer (ex. massa, papper, stål, metall, plast, etc.) och MinBaS bidrar därigenom indirekt till en ekonomisk hållbar tillväxt även i dessa industribranscher. Social hållbar tillväxt och utveckling Utvärderarna har konstaterat flera exempel på hur MinBaS har förstärkt en social hållbar tillväxt och utveckling. Utsatta regioner och glesbygd som inte har stora industrier eller kvalificerade arbetskraftsresurser att tillgå kan känna viss tillförsikt i och med att bergmaterial och mineraltillgångar inte är flyttbara tillgångar som kanske kan vidareförädlas till lönsamma produkter. Yrkeskunnande inom MinBaS området lyfts upp och ungdomar kan få en position vid hemorten utan akademisk utbildning. Täktföretag kan naturligtvis ur råvarusynpunkt ej heller bli föremål för utflyttning till Kina och andra länder med låga lönekostnader så länge råvaran bryts och bearbetas i Sverige (importen från Kina är dock inom lågkvalitetssegmentet för natursten och vissa typer av industrimineral som flusspat och wollastonite redan betydande). Nya utbildningar inom MinBaS - området kan etableras i regionerna och utvecklas till hög specialistnivå vilket bidrar till en social hållbar tillväxt och utveckling. Nätverksperspektivet i MinBaS har stor betydelse för att skapa en social dimension i branschen. Deltagandet i MinBaS - dagarna visar hur nätverksbyggandet stärkt hela området. De sociala relationerna mellan människor som inte tidigare sett en gemensam framtid har därigenom förstärkts. Samverkan mellan enkla företag i glesbyggd, storföretag, avnämarbranscher, FoU systemet etc. förstärker den kulturella identiteten av bergshantering på ett positivt sätt genom sina 1000 åriga anor och det faktum att många människor kan känna sig delak-

11 11 tiga genom sin kompetens och tysta kunskap, även om de inte har akademiska meriter. Ekologisk hållbar tillväxt och utveckling Flera aspekter på ekologisk hållbar tillväxt och utveckling kan påverkas av arbetet i programmet. Möjligheterna till minskad vattenförbrukning/damning påverkas genom nya metoder. Ett av de mest väsentliga resultaten är att möjligheterna att spara naturgrus förbättras genom att bergmaterial kan bearbetas på ett mer kostnadseffektivt sätt. Resultaten pekar även på att det går att sänka energiförbrukning i processer och även sänka energiförbrukningen i transportledet av bergmaterial hanteringen. Vattenrening med finmaterial och behandlade mineral ger nya möjligheter till att skapa ny effektiv teknik. Skärpt standard ger möjligheter till miljövänligare fix och andra fogningsmaterial. Buller, vibrationer och ljuddämpning kan förbättras ytterligare och här har programmet inte utnyttjat alla möjligheter eftersom prioriteringar av andra frågor skapat litet utrymme för resursinsatser. Bättre beslutsunderlag för att öppna täkter borde vara ett resultat som kommer ur MinBaS redan nu och detta gynnar alla. Här kan aspekten på ekologisk hållbar tillväxt förbättras genom ytterligare insatser. Industrimineralsidan kan bli mycket sofistikerad ur FoU synpunkt med höga förädlingsvärden och en stark inriktning mot att förbättra miljökvaliteterna inom flera produktområden om resurser avdelas för att på djupet studera de miljömässiga konsekvenserna av gamla och nya industrimineral. Utvärderingsgruppen har kommit fram till att programmet har bidraget till en hållbar tillväxt och utveckling. Utvärderarna kan vidare konstatera att en implementering av programmets resultat ute i samhället kommer ytterligare att bidra till en hållbar tillväxt och utveckling. Ett ytterligare värde skulle kunna ligga i att vidga nätverket med myndigheter som hanterar tillstånd, regler, lagar. Det innebär en ömsesidig lärprocess som ökar möjligheterna av att i praktiken samverka i ett givande och tagande och ständigt utveckla och förfina alla parters dagliga arbete utifrån vetenskapliga utgångspunkter, inom en bred ram av vetenskaper. Kluster, nätverk och innovationssystem I MinBaS-programmet medverkar de tre delbranscherna, bergmaterial-, industrimineral- och stenindustri. Totalt ingår dessa branscher genom leverantörsförhållanden i mycket omfattande nätverk som spänner över bygg- och anläggningsindustri, massa- och pappersindustri, stål- och metallindustri, plastindustri och kemiindustri för att nämna ett antal av de viktigaste. Därtill kommer viktiga relationer med leverantörer av t ex maskiner och transporter. Branschen kännetecknas av nätverk som utgör delar av andra nätverk i ett mycket kom-

12 12 plext mönster som spänner över många teknikområden och diversifierade produkter. Att samla denna typ av diversifierade kompetensbehov är ofta svårt och kräver i allmänhet ett aktivt framsyns- och roadmaps arbete för att skapa samsyn och kritisk massa kring ledbilder och potentiella fokusområden. I detta avseende har MinBaS kommit långt. Branschgemensam forskning bedrivs i andra industrisektorer vanligen vid s.k. industriforskningsinstitut där verksamheten ofta finansieras av staten och industrin tillsammans. Vid bergmaterial- och naturstensindustrins branschföreningar har branschgemensam forskning i begränsad utsträckning bedrivits sedan lång tid, till största del finansierad av industrin. Något branschgemensamt forskningsinstitut finns dock inte. Att samla mineralindustrins alla olika FoU-behov i ett institut torde vara svårt eller omöjligt. I stället behövs andra arbetsformer av kluster- eller nätverkskaraktär. För detta krävs en sammanhållande beställarorganisation. Det är utvärderarnas mening att detta är ett naturligt nästa steg för att i en förlängning öka styrkan i det samarbete som etablerats genom MinBaS. Hur en sådan beställarorganisation ska organiseras är enligt utvärderarna en fråga som bör övervägas inför en eventuell fortsättning av MinBaS i en andra etapp. Ett syfte med MinBaS-programmet var att föra samman företag och organisationer inom delbranscherna och deras nätverk kring gemensamma FoU-frågor av strategisk betydelse för branscherna. Vi menar att detta arbete varit mycket framgångsrikt och att MinBaS lagt en grund för komplexa samverkansnätverk med företag och forskarvärld som aktörer och att programmets allra viktigaste resultat är att det brutit barriärer och skapat dialoger, samarbeten gemensamma visioner. Erfarenheter från liknande klusteransatser pekar på att nya samarbetsmönster och strukturella förändringar vanligen kräver lång tid och en betydande uthållighet. För att nå full effekt av insatserna i MinBaS är det vår uppfattning att programmet borde fullföljas med en etapp II. Vår uppfattning stärks av den enkätundersökning vi genomfört. Enkätfrågan Har programmet bidragit till att det egna företaget i ökad utsträckning deltar i företagsnätverk och kluster får den genomsnittliga svarspoängen 3,51 på den 5 gradiga skalan (1 = inte alls, 5 = i hög grad). Hearing och genomförda intervjuer bekräftar bilden och flera deltagare har framfört uppfattningen att nätverksbyggandet är den effekt av programmet som varit den allra viktigaste. Något svagare är responsen på enkätfrågan Har programmet bidragit till att det egna företaget har/kommer att ha ökade myndighetskontakter. Frågan besvaras i genomsnitt med poängen 2,76, således tydligt lägre än vad avser samverkan/nätverk med andra företag (3,51). Bilden bekräftas i intervjuer och i den hearing som genomförts. Skillnaden mellan olika branscher och svarande av olika storlek är marginell.

13 13 Vi menar att det nätverk som MinBaS lagt en så god grund för skulle stärkas, på ett för såväl enskilda aktörer, som för samhället önskvärt sätt, om det genom medverkan från myndighetssidan utvidgades till ett komplett triple helix. På den regionala nivån finner vi att grunden lagts för konkreta klustersamarbeten. Det bästa exemplet är det samarbete som omfattar företag inom stenindustrin, läroanstalter och myndigheter i region Skåne, Kalmar/Öland, och Bohuslän. I Bergslagen har de diskussioner som förts med Tillväxtdelegationens för Västmanland, Värmland och Dalarna, kommuner, länsstyrelser, Bergskraftgruppen, intresseföreningen Bergslaget m fl. lagt en grund som har förutsättningar att utvecklas till konkreta regionala/lokala triple helix baserade kluster. Projekten inom programområde 3 är också i olika stadier av att etablera samarbeten av lokal/regional triple helix karaktär. Mellan MinBaS-branscherna och den metallutvinnande gruvindustrin finns många gemensamma intressen. Mot den bakgrunden har möjligheten till samarbete i kommande utvecklingsprogram undersökts. Diskussioner har bl. a förts i den informella Bergsam-gruppen, där frågor av gemensamt intresse såsom täkttillstånd, tillämpning av minerallagen, utbildningar, mm, har tagits upp. Utvärderarna menar att en fortsättning av dessa diskussioner i en konkretiserad samverkan skulle spara gemensamma resurser och kunna tillföra värdefullt utbyte av kunskap och annan erfarenhet. Det finns ett stort antal högskoleinstitutioner och forskningsinstitut som arbetar inom områden som berör MinBaS-företagen. Vi konstaterar att programmet, inom de givna ekonomiska ramarna, gjort värdefulla insatser för att integrera företag och forskningsutförare i utvecklingsprojekt med uttalad industrirelevans. Enkätstudien bekräftar att deltagande företag upplever en betydande kompetenshöjning i samarbetet med forskarvärlden. Nedan listas forskningsutförare som varit en del av de nätverk som arbetat inom ramen för MinBaS-programmet. Högskolor och universitet -Chalmers Tekniska Högskola - kompetens inom geovetenskap och maskinutveckling/enhetsoperationer -Luleå Tekniska Universitet - kompetens inom bergteknik, mineralteknik och betongkonstruktion SWEBREC centrum för sprängteknik - kompetens inom detonik/bergteknik. -KTH, Mark och vattenteknik- kompetens inom teknisk geologi samt byggmaterial -Lunds Tekniska Högskola - kompetens rörande sten i arkitekturen -Riksantikvarieämbetet kompetens inom restaurering av natursten -Sveriges Lantbruksuniversitet inst. för markvetenskap. Kompetens inom teknisk geologi/filterteknik -Kompetenscentrat Mimer, Luleå Tekniska universitet kompetens inom restproduktanvändning

14 14 -Bergsskolan i Filipstad /Högskolan Dalarna kompetens inom geologi, mineralteknik, miljö Institut och teknikexperter: -Cement och Betonginstitutet-CBI -kompetens inom cementbaserade material. - Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut -SP - kompetens inom materialprovning, certifiering och metodutveckling, miljö -Minpro AB - kompetens inom processutveckling - NCC teknik kompetens inom miljö/ bygg- och anläggning - Artesia Grundvattenkonsulter kompetens inom teknisk geologi, filtreringsteknik - Scancem Research kompetens inom cementbaserade material och betongteknik Även andra institut med specialistkompetens har kontaktats i olika frågor: -Arbetslivsinstitutet, IVL -Ångströmslaboratoriet. -Ytkemiska Institutet-YKI MinBaS-programmet har dessutom samarbetat med andra pågående program såsom MinFos program med Energimyndigheten kring Energibesparing i produktionsprocessen och de båda programmen för användning av restprodukter i nya användningsområden, Kompetenscentrat Mimer vid Luleå tekniska universitet och Värmeforsk:s sk. Askprogram. På europeisk nivå har MinBaS - representanter deltagit i arbetet för att etablera en europeisk plattform för den mineralutvinnande industrin. Två europeiska nätverk som arbetat med framtida forskningsplanering; E-Core och NESMI har specialbevakats, liksom den för närvarande pågående planeringen av det 7 Ramprogrammet och etablerandet av s.k. European Technology Platforms. Som en direkt följd av MinBaS har stenindustrin varit engagerad i Leonardoprogrammet och enskilda företag deltar i det just startade I-Stone programmet. Vi bedömer att det genom MinBaS har skapats en samlad nationell plattform som underlättar planering och framtida medverkan i europeiska gemensamhetsprogram. Tekniska och vetenskapliga resultat Programområde 1: Optimering av produktionsprocessen från täkt till färdig produkt Utvärderarna finner att MinBaS-programmets näst största område i finansiering räknat 14,0 Mkr (företagens egen finansiering 56,3%) åstadkommit flera mycket viktiga resultat inte minst för att ett innovationssystem med regional

15 15 utvecklingspotential har skapats på den mycket korta tiden, som en syntes av dess resultat. Utvärderarna anser att ett av de mest intressanta resultaten är den systemanalys av den i 12 moduler beskrivna produktionskedjan som MinBaS - deltagarna med ständigt förfinade underlag från projektområde 1, gemensamt utarbetat och implementerat bland aktörerna i MinBaS-programmet. Det systemanalysarbete som skett har inneburet att såväl företag med 2 eller anställda som myndigheter, akademiska ämnesföreträdare och provnings/standardiseringsorgan enkelt kan avgöra var i produktionskedjan de har sitt ansvar och affärsområde, men framförallt insikten om var i produktionskedjan alla andra befinner sig (inklusive utländska konkurrenter). Detta hade sannolikt inte varit möjligt att enas om eller implementera som idé med sådan bredd och genomslag, utan MinBaS-uppbyggnaden. Eftersom en förutsättning för att kunna skapa självorganiserande innovationssystem är att systemsambanden skapar samhörighet och i nästa steg transparanta resultat, så är systemanalysen ett skarpt underlag som ger utomordentliga förutsättningar för satsningar på varaktigt regional utveckling. Utredarna konstaterar att systemanalysen som resultat inte kan skyddas men att MinBaS-deltagarna, i detta läge, har ett stort övertag på grund av sin insikt om var alla aktörer är positionerade och vilka problem som återstår att lösa, för att kunderna skall känna att hela området går framåt och vilja satsa på såväl teknisk utveckling som inköp av förbättrade produkter. Det verkar även som om i stort sett alla deltagarna tror på sin egen roll och funnit en plats som aktör i detta stora övergripande system sammanhang av produktionsaktiviteter från berg till kund. Utredarna anser detta vara ett föredömligt resultat. Ett annat särskilt värdefullt resultat är att forsknings- och modellarbete, delvis på grundforskningsnivå, på så kort tid utvecklats till redskap för produktionsoptimering och ny teknik. Deltagarna i MinBaS påpekar även själva att värdet av den direkta kombinationen grundforskning och praktiska produktionsåtgärder ses som särskilt värdefull trots att den inte var helt självklar från början. Normalt tar implementering lång tid och utvärderarna finner att detta måste ses som ett ovanligt men även lyckat exempel på samverkan akademi-industri som bör fortsätta. Projekt 1:1 Bergets egenskaper klassificering ur ett produktionsperspektiv Bergets egenskaper är nödvändiga att känna i detalj för att kunna optimera produktionsprocessen så att inte suboptimering inträffar i något led. Bergets egenskaper kan skilja mycket mellan olika bergmaterial. Även i stort sett likartade bergmaterial, exteriör såväl som från mineral- respektive grundämnesanalyser, skiljer sig åt i väsentliga egenskaper. Det behövs därför stora mängder kvalitativa data för att karakterisera berg, ett särskilt problem är att dessa data sedan förändras under produktionsprocessen. Metodbeskrivningar, provningsdata och karakteriseringar har inte funnits tillgängliga på ett överskådligt sätt tidigare.

16 16 I projektet har geologiska och fysikaliska modeller utvecklats och använts för kartläggning av bergmassans egenskaper. För att kunna använda dessa förbättrade och delvis nya modeller har särskilda materialkarakteriseringsmoduler byggts upp. Dessa kan nu användas för att optimera produktion och vidareutveckla driftrutiner och utrustning i produktionsanläggningarna, men även för att utveckla nya produktionsmetoder och tekniska system. Utvärderarna finner att det nu finns en metodöversikt som behandlar klassificeringen på ett för produktionsändamålen adekvat sätt. Resultaten har även nyttjats i flera av de andra MinBaS-projekten och har därför varit av stor vikt för MinBaS genomförande inte minst som kontaktskapare mellan grupper som tidigare inte samarbetat. Vi finner det motiverat att arbetet fortsätter i syfte att finna ännu bättre klassificeringsmetoder som kan användas ute i produktionen; - exempelvis i selektiv brytning för optimering av fyndigheters nyttjande. Projekt 1:2 Optimal fragmentering Vid all bergproduktion utgör det minsta finmaterialet egentligen en restprodukt och i vissa fall innebär mängderna ett stort problem. Hur denna finandel skapas och vilka mekanismer som verkar har inte tidigare fastställts med vetenskapliga metoder så att sprängning kunnat optimeras mot en optimal finandel i sprängt material såväl som låg energiförbrukning och liten finandel i efterföljande produktionssteg. Under de ingående delprojekten har hypoteser, modeller och tidigare data använts för att konstruera försöksupplägg med sprängningar, kross och malning för att finna tydliga samband som ger optimerade sprängmodeller. Utvärderingen konstaterar att modellerna av industrin betraktas som värdefulla och praktiskt användbara men att ytterligare försök behövs för att kunna använda modellerna i applikationer generellt. Det har inte på programmets korta tid gått att forcera den teoretiska analysen och samtidigt genomföra tillräckligt många sprängningsförsök i fält och lab. Utvärderarna finner det dock värdefullt om detta forskningsarbete kan slutföras med ytterligare försök eftersom en optimerad fragmentering och förståelse av hur finmaterialet skapas är så viktig att uppnå för att kunna få ett bra utfall från efterföljande steg i produktionskedjan. Detta gäller särskilt energiförbrukningen vid framställning av bergmaterial och industrimineral. En lic.avhandling har redan producerats inom ramen för delprojektet. Projekt 1:3 Optimal krossning/siktning Krossning och siktning möter ständigt varierade kundbehov och krav. Det finns därför en stor efterfrågan på tekniskt/ekonomiskt optimerade krossanläggningar. Flera aktörer har påpekat det positiva i att förstå mekanismerna tillräckligt

17 17 för att kunna utveckla kommersiellt optimala krossprodukter. Detsamma gäller även nya teknikprodukter i anläggningar för krossning och siktning, inte minst mobila enheter som har stort behov av tekniska kravförbättringar, ex ljud- och vibrationskrav. Optimeringsarbetet har visat på viktiga insikter avseende hur den krossade produkten hänger samman med slitage (ingick ej i tidigare studier), vald teknik, ekonomi och kundens krav på kvalitet och producerad kvantitet. Vi anser att det finns uppenbara möjligheter att skapa framtidens krossteknologi utifrån de programmerade optimeringsmodeller som nu finns tillgängliga. Den framtagna programvaran kommer även att finns tillgänglig i utbildningssammanhang vilket är ett särskilt plus. Utvärderarna finner det vidare särskilt intressant att de användbara optimerings-algoritmerna för krossning, och kompetensen att utnyttja dessa, byggts upp bl. a tillsammans med en institution för Maskin- och Fordonssystem, med MinBaS - organisationens stöd. Detta visar enligt vår uppfattning på styrkan i ett innovationssystem som kan använda kompetens långt utanför de ofta specifika och traditionella ämnesreviren, för att komma vidare inom det egna området. Projektet har även givit företagen en värdefull grund för ett fortsatt utvecklingsarbete med kommersiella produkter. En lic.avhandling har också producerats inom ramen för delprojektet. Projekt 1:4 Optimal malning Malning utgör i vissa fall den avslutande delen av produktionsprocessen när industrimineral produceras. Efterbehandling kan förekomma som ytterligare en delprocess för att utveckla en funktionell egenskap som kunden efterfrågar. Vid malning eftersträvas på samma sätt som vid krossning en optimering av energiförbrukning, slitage och produktegenskaper. Inom bergmaterialindustrin uppstår vid krossning en betydande mängd s.k. stenmjöl, 0-2 mm, med ej efterfrågade produktegenskaper, optimering och nyttiggörande av detta behandlas bla i projektområde 2. Optimeringsarbetet avseende malning har visat på viktiga insikter avseende hur den malda produkten hänger samman med slitage, vald teknik, ekonomi och kundens krav på kvalitet och producerad kvantitet på samma sätt som för krossning. En förstudie har genomförts enligt plan tillsammans med Australiensiska forskare, modeller och simuleringsverktyg har tagits fram. De modeller och simuleringar som utvecklats har valideras mot en högtrycksvalskvarn i Ignaberga. Den tillförda energin utnyttjas mest effektivt vid lågt valstryck eller hög periferihastighet.

18 18 Utvärderarna anser att inventeringen av modeller och simulatorer genomförts grundligt och att valideringen har genomförts med hjälp av test i industrianläggningar såsom målen beskrivit. Vår bedömning är att valideringsförsöken bör utvidgas till att gälla även andra kvarntyper så att spridningen av resultat kan genomföras även för dessa. Vi förstår att omfattande industriförsök med många olika typer av kvarnar inte varit möjliga att genomföra med tanke på den korta projekttiden. Utvärderarna anser att det vore av värde att fortsätta valideringsarbetet till att omfatta fler kvarntyper och system med fler sammanhängande kundkrav. En fortsatt validering är väl motiverad mot bakgrund av behoven av att ytterligare optimera malningsprocessen samt potentialen att vidareutveckla kvarnteknologin. Projekt 1:5 Åtgärder mot damning Damning utgör tillsammans med ljud och vibrationer några av de mest besvärliga problemen avseende arbetet i produktionskedjan berg-kund, särskilt i urbana omgivningar. Ökade krav på mineralproduktion kräver ökat behov av energikrävande ventilation, ökad vattenanvändning och dammavskiljning. Damm uppstår i alla led av produktionsprocessen och kräver olika typer av bekämpning i olika delar av produktionskedjan. Mekanismerna för spridning är inte fullständigt klarlagda och det saknas bra inventeringar av ny tillgänglig teknik. Projektets mål var att finna energi- och kostnadseffektiva system och metoder för att minimera diffus damning vid mineralproduktion. Under de ingående delprojekten har samverkan skett med två MinFo projekt (MinFo 4.2.1) och (MinFo 4.2.2) för att bland annat möjliggöra utvidgade experiment i fält med skumbegjutning respektive lokala utsug till elektrostatiska filter. Flera andra metoder har studerats i projektet. Projektet redovisar att försöken vid bergkrossanläggningen i Borås med kapsling och bandavskrapning reducerat dammhalten med 66%, spillet med 30% och avsevärd energibesparing skett. Utvärderarna konstaterar att särskilt Boråsförsöken lyckats väl och kan verka som förebild för hur omsorgsfull hantering av material på produktionsplatsen även leder till goda miljöresultat. Utvärderarna anser vidare att trots delprojektets minimala budget så har ett bra resultat åstadkommits. Hela projektet kan på ett föredömligt sätt verka som likare för omfattande kostnadseffektiva åtgärder mot damm. Det är också av stor betydelse för en långsiktigt hållbar utveckling av hanteringen av bergmaterial och industrimineral i landet. Utvärderarna anser även att det finns stor industriell potential i tillverkning av system för dammavskiljning om referensteknik kan prövas på detta sätt även i fortsättningen. Vi finner det motiverat att arbetet fortsätter i syfte att förstå mekanismerna tillräckligt och för att kunna utveckla kommersiella dammkontrollanläggningar.

19 19 ramområde 2 - Nya användningsområden för material från MinBaS - branscherna Programområde 2 har totalt omsatt 8,3 Mkr, varav 68,2 % har varit företagens finansiering. Området har haft kundkrav och kundnytta som utgångspunkter och planeringen bygger på omfattande marknadsstudier. Området har en tydlig fokusering mot hållbar utveckling genom att på olika sätt skapa förutsättningar för en mer resurssnål användning av MinBaS - företagens produkter och ett därmed minskat uttag av jungfruliga råvaror, främst natursand och grus och ett nyttiggörande av restprodukter. Programområdet har omfattat projekten: - Projekt 2,13 Täckning av deponier - Projekt 2,14, Delprojekt 1 Bergkross som alternativ till naturgrus/sand - Projekt 2,14, Delprojekt 2 Metallavskiljning från deponilakvatten och dagvatten med mineralbaserade filtermaterial - Projekt nr 2,14, Delprojekt 3 Avskiljning av ammoniumkväve och fosfatfosfor i reaktiva filtermaterial - Projekt 2,14, Delprojekt 4 Fosforavskiljning i reaktiva filter vid småskalig avloppsrening - Projekt 2, 21 Framtida betong- Forskningsprogram - Projekt 2.23 Utnyttjande av alternativa ballastmaterial i betong - Projekt 2,22 Doktorandprojekt Finpartikulära restprodukter som filler i cementbaserade material Inom ramen för att öka kunskapen om mineraliska restmaterial i nya produkter har MinBaS även haft samarbete och erfarenhetsutbyte med den pågående forskningen vid kompetenscentrat Mimer vid Luleå tekniska universitet och Värmeforsk:s program Miljöriktig användning av energiaskor. Utvärderarna finner programområdets insatser för recykling och användning av restprodukter samt hushållning med jungfruliga råvaror, applicerad på den bransch som omsätter samhällets volymmässigt största materialmängder, som ett viktigt led i byggandet av en hållbar utveckling i samhället. Inriktningen blir än mer intressant därför att de nya tillämpningar som utvecklats för branschens restmaterial i flera fall också har en inriktning mot att lösa miljörelaterade problem i andra delar av samhället. Vi finner att arbetet i samtliga delprojekt genomförts på ett effektivt sätt och att projekten genomförts i enlighet med planer och budget. Projekt 2,13 Täckning av deponier Enligt en ny förordning från 2001 ska alla deponier underlagras med geologiska barriärer och bottentäckning, samt skall efter avslutad verksamhet förses med sluttäckning. För allt detta krävs stora mängder mineraliska material. Syftet med delprojektet har varit att undersöka förutsättningarna för ökad användning av MinBaS - företagens produkter på området.

20 20 Projektet har omfattat en kunskapsuppbyggnad om marknadsförutsättningar och kvalitetskrav. Material från MinBaS-branscherna har utvärderats och materialen har dokumenterats i en databas. Databasen har i form av en CDskiva gjorts tillgänglig för marknaden. Databasen har utformats för att möjliggöra jämförbarhet mellan olika material, bl. a traditionella anläggningsmaterial och nya alternativ. För att uppnå jämförbarhet har analyser genomförts av materialen avseende exempelvis totalhalt av miljöstörande ämnen, hydraulisk konduktivitet, proctorpackning och laktester. Bedömningar av materialens lämplighet för olika applikationer har gjorts av experter på basis av gällande föreskrifter och förordningar för deponering av avfall. Utvecklingen av databasen har varit efterfrågestyrd, från främst Renhållningsföreningen (kommunala deponiägare). Databasen har i detta skede av ekonomiska skäl begränsats till åtta olika material. Utvärderarna finner att projektet på ett föredömligt bidrar till lösningar på en rad problem. För branschen öppnas nya marknader för produkter som annars är restprodukter med lågt eller inget värde. Vid sidan av ekonomiska fördelar skapas förutsättningar för en ökad hushållning med jungfruliga råvaror. Samtidigt bidrar projektet till en hållbar utveckling av deponiprobematiken i landet. Projekt 2,14, Delprojekt 1 Bergkross som alternativ till naturgrus/sand Inom bergmaterialindustrin uppstår vid krossning en betydande mängd s.k. stenmjöl, en fraktion på 0-2 mm. Detta deponeras oftast eftersom det finns begränsade avsättningsmöjligheter. Delprojektet har undersökt förutsättningarna för att med stenmjöl ersätta naturgrus och sand i filter för bassänginfiltration, långsamfilter och förfilter till reaktiva filter vid rening av dagvatten och avloppsvatten. I projektet har två typiska bergartssammansättningar studerats utifrån effekterna av kornstorlekssammansättning, kornform och specifik yta. Hydrauliska egenskaper för de framställda materialen fastställdes i jämförelse med naturgrus/sand. Det genomförda testarbetet har påvisat potentialen för att använda finkorniga bergkrossmaterial i långsamfilterapplikationer för rening av t.ex. avloppsvatten eller dagvatten. Utvärderingen finner det väl motiverat att söka användningsområden för ett avfall, stenmjöl, som annars skulle deponeras och samtidigt bidra till att spara på en jungfrulig råvara, sand/grus. Vi finner det motiverat att arbetet fortsätter i syfte att förstå mekanismerna tillräckligt för att kunna utveckla kommersiella filter. Projekt 2,14, Delprojekt 2 Metallavskiljning från deponilakvatten och dagvatten med mineralbaserade filtermaterial För lakvatten från deponier har det sedan lång tid funnits önskemål om en lokal vattenbehandling istället för rening tillsammans med avloppsvatten i avloppsreningsverk. För dagvatten eftersträvas en återföring av vattnet till det naturliga kretsloppet lokalt i stället för en integration i kommunala avloppsreningsverk.