Utredning på uppdrag av regeringen: PROGRAM FÖR INDUSTRIMINERAL-, BALLAST- OCH STENINDUSTRIERNA. Dnr /

Transkript

1 Utredning på uppdrag av regeringen: PROGRAM FÖR INDUSTRIMINERAL-, BALLAST- OCH STENINDUSTRIERNA Dnr /

2 INNEHÅLL Uppdraget... 3 Förslag... 3 MinBaS... 3 Stenakademien... 3 Bakgrund... 4 Det genomförda programmet MinBaS... 4 Utvärdering av programmet MinBaS... 5 Programmet för industrimineral-, ballast- och stenindustrierna... 5 Tillgång och effektivt utnyttjande av fyndigheter... 5 Potentiella innovationsområden...6 Funktionsbaserade högkvalitativa produkter...6 Miljöteknik... 7 Små och medelstora företag... 8 Nationell och internationell samverkan... 8 Stenakademien...9 Bakgrund och aktiviteter...9 Fortsatt verksamhet...9 Samråd Bilaga 1. Programförslag för industrimineral-, ballast och stenindustrierna, MinBaS II, daterat

3 PROGRAM FÖR INDUSTRIMINERAL-, BALLAST- OCH STENINDUSTRIERNA UPPDRAGET SGU fick i regleringsbrevet för 2006 ett uppdrag avseende Program för industrimineral-, ballast- och stenindustrierna. Uppdraget lyder: SGU skall tillsammans med industrin och relevanta myndigheter utforma förslag till fortsättning av det tidigare MinBaS-programmet. Syftet med programmet är att stärka industrimineral-, ballast- och stenindustriernas konkurrenskraft och tillväxt. SGU skall i programförslaget särskilt beakta utveckling av potentiella innovationsområden och möjligheten att utveckla funktionsbaserade högkvalitativa produkter ur industriella mineral och bergarter. Förslaget skall vidare ha ett speciellt fokus på miljöteknik och små och medelstora företag. För att bidra till goda former för teknikspridning mellan företag och akademi skall SGU även lämna förslag på vilka åtgärder som krävs för att projektet Stenakademin skall kunna ges en mer permanent form. SGU skall redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 1 maj FÖRSLAG MinBas Sommaren 2005 presenterade de berörda branscherna ett förslag till fortsatt MinBaS-program, det s.k. MinBaS II. Med utgångspunkt från strategisamtalen och från SGUs uppdrag i regleringsbrevet har programmet efter underhandskontakter med SGU uppdaterats och reviderats, bl.a. i syfte att tillgodose de aspekter som lyfts fram i SGUs uppdrag. SGU har granskat industrins förslag till fortsatt utvecklingsprogram för industrimineral-, ballastoch stenindustrin och då särskilt utifrån de aspekter som särskilt lyfts fram i uppdraget och kan konstatera följande: Behovet av långsiktiga forskningsinsatser inom strategiska teknikområden har identifierats och projektinsatser för detta finns inplanerade. Konkurrenskraft, tillväxt och innovation står i centrum både vad avser nya produkter och produktionsmetoder och kommer att främjas, vilket kommer att gynna sysselsättningen i glest befolkade områden samt små och medelstora företag. Detta i sin tur kan stimulera nyföretagande. De aktuella branscherna består framför allt av små och medelstora företag som har en potential att utvecklas vidare. De enskilda företagen har dock otillräckliga finansiella och kompetensmässiga resurser för eget utvecklingsarbete. Ett optimalt utnyttjande av landets mineral- och stenresurser är eftersträvansvärt samtidigt som energibehov och miljöpåverkan måste minimeras, bl.a. genom fokusering på ny miljöteknik som främjar resurssnål och hållbar utveckling. De resurser och fördelar som Sverige har med gynnsam geologi för industrimineral-, ballastoch stenindustrin bör även nyttjas för ökad export samt om möjligt minskad import. Nätverksskapande kontakter och samarbete samt att via EU verka för europeiska forskningsinsatser är av betydelse. På europeisk nivå kan programmet skapa en samlad nationell plattform som underlättar planering och framtida medverkan i europeiska gemensamhetsprogram. Aktiviteterna ökar efterhand inom EU genom initiativ, förslag och direktiv och därmed även möjligheterna till olika samarbetsformer samt ökad forskning och utveckling. Programarbetet kommer att bedrivas med en öppen resultatspridning och även utgöra delar av forskarutbildningen vid universitet och högskolor. Den kunskap och kompetens som finns i samhället, t.ex. vid SGU, förutsätts nyttjas aktivt. Det föreslagna programmet för industrimineral-, ballast- och stenindustrierna kommer enligt SGUs bedömning att stärka de för Sverige viktiga mineral-, ballast- och naturstensbranscherna, som framför allt utgörs av små och medelstora företag, och som verkar över hela landet. Nationellt och internatio- 3

4 nellt samarbete och utveckling främjas. Programmet ligger i linje med strategiprogrammet och bidrar till att målen för näringspolitiken uppnås. SGU föreslår att programmet planeras för fem år och ges en total budgetomfattning om 87 miljoner kronor samt att SGU tillförs 42 miljoner kronor för att stödja programmet förutsatt att industrin bidrar med minst 45 miljoner kronor. Stenakademien Stenakademien är ett västsvenskt initiativ och ett regionalt kompetenscentrum, med ambition att utvecklas till ett nationellt sådant. SGU finner att verksamheten som bedrivits är av stor betydelse för utveckling av stennäringen och regionen samt har totalt en betydande kunskaps- och kompetenshöjande effekt. Det är av betydelse för landet att initiativ av detta slag stöds, eftersom det gynnar tillväxt och tillkomsten av nya aktiviteter och därmed arbeten. SGUs uppdrag är att lämna förslag till hur projektet Stenakademien skall kunna ges en mer permanent form. SGU har tagit del av Stenakademiens förslag till verksamhet och budget och konstaterar att, för att projektet i sin nuvarande form ska kunna driva permanent, krävs ett löpande och varaktigt driftbidrag i storleksordningen 4 miljoner kronor per år. I landet förekommer aktiviteter liknande de Stenakademien avser att bedriva, t.ex. vid Kompetenscentrum Sten i Skåne. Det synes angeläget att dessa, delvis överlappande och delvis kompletterande verksamheter samordnas, vilket ter sig särskilt angeläget vid skapandet av ett nationellt centrum. På så sätt kan bl.a. marknadsförings- och utbildningsinsatser koordineras. SGU föreslår av ovannämnda skäl att en oberoende utredning snarast initieras med syfte att klargöra förutsättningarna för samarbete och samordning av verksamheten mellan olika kompetenscentra som berör natursten i Sverige. Eftersom utbildning är ett betydande inslag i dessas verksamhet är det viktigt att berörda högskolors och universitets ambitioner och möjligheter att stödja verksamheten klarläggs. Detsamma gäller branschens beredskap att engagera sig och finansiellt bidra. Vidare är det viktigt att kopplingen till tillväxtprogrammet tydligt klargörs. BAKGRUND Industrimineral-, bergmaterial- (ballast) och naturstensbranscherna består till största delen av små och medelstora företag. Produkterna från företagen används i praktiskt taget all tillverkning och varukonsumtion i vårt samhälle, t.ex. vid väg-, bro- och husbyggnad, i asfalt och betong, samt vid industriella processer såsom cement-, stål- och gjutgodstillverkning samt cellulosa- och pappersframställning. Natursten, som främst används i husfasader, men också som golvbeläggning samt vid gravstenstillverkning, är ett praktiskt taget outslitligt material. Det kan även återanvändas på olika sätt. Den svenska produktionen av samtliga nämnda material uppgår till omkring 85 miljoner ton per år till ett värde av ca 10,5 miljarder kronor. Importen omfattar ungefär 4,5 miljoner ton, främst av s.k. kvalificerade industrimineral till ett värde av ca 2,5 miljarder kronor. Värdet av exporten utgör ca 1 1,5 miljarder kronor. Sammanlagt är ca personer direkt verksamma inom de tre delbranscherna. Företagen i branschen är spridda över hela landet och många verkar i glesbygder med undersysselsättning. Verksamheterna har följaktligen stor lokal betydelse, inte minst för sysselsättningen och nyföretagandet. DET GENOMFÖRDA PROGRAMMET MINBAS En utredning av de aktuella delbranschernas verksamhet och betydelse för samhället genomfördes av SGU år 1998 på uppdrag av Näringsdepartementet. Den redovisades som ett programförslag, Industriella mineral- och bergarter, MinBaS ett program för näringslivsutveckling. Regeringen 4

5 beslöt i september 2002 att tilldela SGU 15 miljoner kronor för ett treårigt program för utveckling av delbranscherna industrimineral, ballast och sten, med villkor att industrin satsade minst lika mycket. Det genomfördes av Föreningen Mineralteknisk Forskning (MinFo), Sveriges Bergmaterialindustri (SBMI) och Stenindustrins Forskningsinstitut AB-SFI samt deras medlemsföretag under Den totala omfattningen blev slutligen 49,3 miljoner kronor, där industrin satsade 34,3 miljoner kronor mot ursprungligen planerade 15 miljoner kronor och SGU 15 miljoner kronor genom det nationella programmet för Innovation och kluster. Arbetet bedrevs i ett 30-tal projekt med ingående delprojekt. Drygt 45 delstudier genomfördes. Sammanlagt var ca 150 företag (varav ett hundratal inom stenindustrin) samt drygt 15 universitets- och högskoleinstitutioner och FoUinstitut engagerade. Närmare 200 ingenjörer och forskare deltog. Resultaten spreds till deltagande företag och andra intresserade genom skriftliga rapporter och publikationer samt vid seminarier, informationsdagar och konferenser. Utvärdering av programmet MinBaS Dahméninstitutet i Örebro gjorde en extern utvärdering av programmets resultat under våren I utvärderingen slår man fast att måluppfyllnaden inom de allra flesta av programmets tekniskt inriktade projekt var mycket god och det genomförda utvecklingsarbetet för deltagande företag varit till stor nytta. Vissa tekniska resultat som samlats i handböcker, databaser och olika instruktioner har nu börjat användas, medan andra förväntas komma till nytta under de närmaste åren. Lägre energi- och vattenförbrukning och bättre miljö vid omställning till effektivare produktion eller bättre produkter är påtagliga resultat. Nationella och internationella kontakter och samarbeten har etablerats. PROGRAMMET FÖR INDUSTRIMINERAL-, BALLAST- OCH STENINDUSTRIERNA Sommaren 2005 presenterade de berörda branscherna ett förslag till fortsatt MinBaS-program, det s.k. MinBaS II. Med utgångspunkt från strategisamtalen och från SGUs uppdrag i regleringsbrevet har programmet efter underhandskontakter med SGU reviderats och uppdaterats, bl.a. i syfte att tillgodose de aspekter som lyfts fram i SGUs uppdrag. Det reviderade programförslaget från industrin delges i sin helhet i bilaga 1. Programmet är industriellt inriktat med fokus främst på små och medelstora företag, och avses bli 5-årigt med start hösten Omfattningen av den totala budgeten beräknas till totalt 87 miljoner kronor. Bidrag från statligt håll föreslås bli 42 miljoner kronor att ställas till förfogande för att komplettera de minst 45 miljoner kronor som industrin är beredd att satsa. I programmet anges att annan industriell medverkan är möjlig, såsom från kundföretag, leverantörer och andra branscher som gruvindustrin. Programförslaget är baserat på behovsanalyser. Förslag ges till utvecklingsåtgärder som bedöms nödvändiga för att stärka konkurrenskraft och tillväxt inom industrimineral-, bergmaterial- och naturstensindustrin och för att genom innovationer utveckla såväl ny produkter som nya produktionsmetoder. Ett grundläggande syfte är att utveckla en resurssnål och långsiktigt hållbar produktion. Fokus ligger på kretsloppsanpassad produktutveckling. Ett optimalt och långsiktigt utnyttjande av landets råvaruresurser betonas samtidigt som miljöpåverkan, genom bl.a. utvecklande av ny miljöteknik, minimeras samt energibehovet minskas. Kvantitativa mål har uppsatts för programmet såsom: materialutbytet ska öka med i genomsnitt 5 procent i flertalet pågående täktverksamheter och fyndigheter genom processoptimering, den årliga förbrukningen av naturgrus ska sänkas till de nivåer som är relevanta för uppsatta miljömål, användningen av restprodukter från verksamheterna ska öka med 30 procent, energiförbrukningen ska reduceras med 20 procent i enskilda processteg, produktvärdet ska öka med 20 procent samt nya verksamheter uppstartas. Tillgång och effektivt utnyttjande av fyndigheter Mineral- och malmfrågorna har redan idag och kommer även fortsättningsvis att ha stor betydel- 5

6 se för råvaruförsörjningen. EU-området är en stor importör och förbrukare av mineral och malmer, medan endast en mindre andel produceras här. Många mineral och metaller kommer att ha strategisk och försörjningspolitisk betydelse i framtiden. Det är därför enligt SGUs bedömning nödvändigt att en politik för hållbar utveckling baseras på ett globalt perspektiv. Sverige har till skillnad från många andra länder goda geologiska förutsättningar för utveckling av produkter baserade på nya mineralförekomster. Det behövs kunskap om dessa tillgångar, en kunskap som även är av betydelse för kommuner och länsstyrelser som planeringsunderlag vid bedömning av exploatering respektive bevarande. SGU anser också att frågan om miljöpåverkan är angelägen. Programmet föreslår att konkreta projekt i samverkan med relevanta myndigheter planeras för att ta fram tekniska underlag kring gränsvärden och riskbedömningar i syfte att underlätta arbetet vid tillståndsgivning och uppföljning av verksamheterna. Vidare är säkerställande av tillgångar, effektivt utnyttjande, samt utveckling och applikationsanpassning av produkter nödvändigt för att kunna öka marknadsandelar och därmed tillväxten. En viktig del av programmet är uppbyggt kring konkreta insatser inom dessa strategiska områden. Potentiella innovationsområden I uppdraget pekas på att potentiella innovationsområden skall utvecklas. Svensk forskning och industri har idag flera styrkeområden som rör såväl produktionsprocesser som produktutveckling. Potentiella innovationsområden, vilka kan generera produkter eller tjänster och som kan bli exportframgångar, förutsätter ett välutvecklat forskningssamarbete mellan berg- och mineralindustrin, utrustnings- och systemleverantörer samt de stora avnämarna. En stark teknikutveckling kan ge förutsättningar för expansion genom vidareförädling och ny produktion vilket i sin tur kan skapa nya marknader. Detta gynnas enligt SGU av ny teknik och nya system, utveckling mot högförädlade produkter, applikationsanpassning samt ett högre utnyttjande av mineraliska restprodukter. Programmet innehåller projekt med denna inriktning även om denna del bör vidareutvecklas i den fortsatta dialogen mellan SGU och branschen. Programmet omfattar bl.a. insatser för utveckling av avancerade automatiserade produktionssystem, processkontroll och IT-baserade system för optimering av produktionsprocesserna. Detta är innovationsområden, där leverantörer av utrustning och system kan utveckla sina produkter, såsom ITbaserade programvaror och sensorer samt utrustning för borrning, brytning, krossning, malning och olika typer av separationsteknologier i samarbete med berg- och mineralindustrin. Produktutveckling kräver samarbete i samtliga produktionsled och även med kunderna. Enligt SGU tas sådan hänsyn i det föreslagna programmet. Användningen av naturstensmaterial i Sverige är jämfört med övriga Europa förhållandevis låg, och det behövs en ökad insikt och kunskap för att nyttja detta inhemska material som är förknippat med många fördelar. Det finns idag heller inga egentliga tekniska eller ekonomiska ersättningsmaterial för de flesta mineral- och stenapplikationer. Stenmaterial har en mycket lång livscykel vilket på sikt gör det till ett ur miljösynvinkel mycket lämpligt material. Insatser för att genom innovationer utveckla nya applikationer och användningsområden för stenmaterial, inkluderande restmaterial från stentäkterna, ansluter väl till tillväxtprogrammet. Samarbete kan bedrivas med entreprenörer och arkitekter. Användningen av krossat berg och andra material ökar och fördjupade kunskaper behövs om de olika användningsområdena. I detta ingår även att utveckla olika industrimineralbaserade produkter. De arbeten som planeras i programmet och som rör utvecklingen av avancerade bergmaterial, cementoch betongprodukter, byggmaterial, nya produkter för massa- och pappersindustrin samt den metallurgiska industrin, eldfasta material, samt produkter för vattenrening och sanering av förorenad mark, är enligt SGU angelägna innovationer. I det EU-arbete som SGU regelbundet deltar i, betonas den stora efterfrågan på nya förekomster av mineral och sten. Utnyttjandet av olika mineral och bergarter som förekommer i Sverige såsom magnesit, grafit, wollastonit, kaolin, superren kvarts, kalksten m.m. är av betydelse för svenskt näringsliv. SGUs bedömning är att man i det föreslagna programmet tar hänsyn till dessa aspekter. Exempel är innovation av nya produkter såsom utveckling av grafitprodukter för bränsleceller, nya wollastonitprodukter för filler och kaolinpigment för pappersindustrin. En betydande del av mineralindustrin finns i glest befolkade områden utanför de gängse tillväxtområdena i landet. En livskraftig mineralindustri och nyetablering av sådan kan bidra till sysselsättningen. Flera företag är exportberoende, och det är 6

7 SGUs uppfattning att det finns goda möjligheter att öka exporten av mineral- och stenprodukter, inklusive ballastmaterial. Länderna runt Östersjön har behov av ballastmaterial av hög kvalitet, vilket finns i det svenska urberget. Vidareutvecklandet av speciella spetskompetensområden inom samtliga processer från undersökning, utvinning, efterbehandling, återanvändning till produkt- och materialutveckling är enligt SGU viktiga områden som programmet tar fasta på. Samarbete med myndigheter, organisationer samt universitet och högskolor är viktigt i detta sammanhang. Resultatöverföring och teknikspridning ingår i programmet, vilket är fundamentalt för att påskynda innovation. Funktionsbaserade högkvalitativa produkter Teknisk standardisering och yrkeskunnig personal är av stor betydelse för branschens utveckling. Kraven på produktcertifiering och funktionskrav ökar. Den pågående Europastandardiseringen är av vikt för att genomföra liksom tillämpningen av de europeiska hållbarhetsindikatorerna. Ett ökat deltagande planeras följaktligen i EUs standardiseringsarbete och även insatser för att anpassa och implementera nya metoder och standarder i delbranscherna, vilket är av speciell betydelse för de små och medelstora företagens framtida konkurrenskraft. Nya och förbättrade undersökningsmetoder, kvalitetsbedömning av olika geologiska material, optimalt utnyttjande av materialen, minimering av lagerhållning samt utnyttjande av restmaterial och sekundära material är av vikt. Infrastruktursatsningar och byggverksamhet kräver funktionsbaserade material efter de krav och behov som ställs. Nya metoder vid brytning och sprängning är av betydelse för att uppnå ett effektivt och optimalt materialutbyte. Olika sprängningsmetoder används beroende på syftet. Ökat nyttjande av mineral och natursten kommer att ge nya användningsområden och skapa förutsättningar för nya produkter. I programmet ingår på ett bra sätt ett antal produktions- och processtekniska utvecklingsinsatser för att optimera och styra produktionsprocesserna och lägga grunden för framtagning av högkvalitativa produkter. Materialutvecklingen inom bergmaterialsektorn är av avgörande betydelse för att uppnå det nationella miljömålet som avser minskad naturgrusanvändning. Centralt här är möjligheterna att använda krossat berg i stället för naturgrus. Denna problematik är ett centralt tema i det föreslagna programmet. Det är enligt SGU särskilt viktigt att bidra till att skapa förutsättningar för användning av krossat berg inom sådana områden där naturgrus fortfarande används. Ett sådant område är betongtillverkning, där förutsättningarna för ökad användning av krossat berg behöver belysas och utvecklas för att få fram kriterier för att bedöma vilka krav som skall ställas på bergmaterialet för att uppnå önskad hållfasthet på betongen. Omfattande samarbete mellan producenter av bergmaterial, cement och mineralfiller samt kunderna inom betongbranschen planeras i programmet. Målet är att utveckla goda ballastmaterial och utveckla produktionsmetoder och beredningssystem för att producera högkvalitativa betongprodukter ur främst krossade material och andra alternativa produkter till dagens naturgrus. SGU anser att fortsatt utveckling av högkvalitativa produkter inom områdena bygg och anläggning, betong, byggmaterial, vägbyggnad, papper, metallurgi, sjö- och skogskalkning, vattenrening, deponitäckning, jord- och marksanering och stabilisering har hög prioritet för industrimineralsektorn. Detta kräver nyutveckling av ytbehandlade produkter och produkter med unika egenskaper i sina användningsområden samt därmed tvärvetenskapligt samarbete. Naturstensindustrin bör fortsätta med åtgärder för att förstärka marknaden med speciella insatser för att öka funktionsservicen. Detta rör kostnadseffektiva, tekniskt säkra och miljövänliga system för inbyggnad såsom bruk, fästmassor, mekanisk förankring etc. Ett annat innovationsområde rör s.k. restprodukter och material som idag läggs på lager, dock i allt mindre utsträckning, och som kan nyttjas på många håll i samhället. Även bergmaterial från väg- och järnvägsskärningar samt från tunnelarbeten är av intresse för en hållbar utveckling. De restmaterial som framkommer vid dessa processer är viktiga att kunna använda på relevant sätt. Av denna anledning finns enligt SGU anledning att göra kvalitetsklassning av alla typer av bergmassor, restmassor från stenbrott, täkter och gruvor etc. I programmet finns ett flertal projekt planerade som avser utveckling av nya produkter och användningsområden för restprodukter, inom t.ex. miljötekniska applikationer som täckning av deponier och som filter för vattenrening eller sanering och inom markstabilisering. 7

8 Miljöteknik Hållbart naturresursutnyttjande med minsta möjliga miljöpåverkan är ledstjärnor i de initiativ som tas inom EU. SGU anser att programmets förslag till optimering av produktionsprocessen, bl.a. genom ny teknik, kan ge effektivare och resurssnålare produktionsmetoder och produktionsprocesser vilket i sin tur kan stärka konkurrenskraft och tillväxt. Branscherna är volymmässigt mycket stora. Det är därför viktigt att utveckla logistiken. Tillfällig lagring, omlastning och transport av material bör minimeras och helst undvikas. Automatiserade produktionssystem samt utveckling av sensorer, olika mätsystem och IT för flödesstyrning ger totalt betydande effekter. Det finns enligt SGU anledning att utveckla dessa system för effektivare och resurssnålare produktion i enlighet med programmet. Speciellt kan nämnas de utvecklingsinsatser som syftar till en optimering av produktionsprocesserna för fragmentering (sprängning, krossning, malning), där ny teknik och modellbaserade planerings-, styroch kontrollsystem förväntas ge energibesparingar och högre materialutnyttjande. Inom transportområdet är de i programmet föreslagna utvecklingsinsatserna, där nya system och utrustningar skall utvecklas för att minska energiåtgången i de interna transportsystemen i täkter och anläggningar, av stort intresse. Sten- och mineralutvinning förväntas idag ske med minsta möjliga miljöpåverkan och ett minskat utnyttjande av resurser såsom energi, mark och vatten. Här finns enligt SGU viktiga utvecklingsområden. De i programmet planerade insatserna för att utveckla nya bränslen och nya tekniker för framställning av avancerade industrimineralprodukter som cement och kalk, vilka reducerar behovet av kol- och oljebaserade bränslen i bränningsoch kalcineringsprocesserna, är viktiga. Det är av betydelse att insatser görs för att minska andelen fint material som produceras i de olika processerna. Detta ingår i programmet liksom insatser för att öka användningen av andra typer av restmaterial. Genom de process- och produktutvecklingsinsatser som föreslås kan nya användbara produkter skapas vilket ökar materialutnyttjandet och minskar deponeringen. Miljöpåverkan från anläggningar måste så långt som möjligt begränsas och här finns enligt programmet förslag på åtgärder såsom förbättring av både den yttre miljön och arbetsmiljön, som till exempel ytterligare reducering av damm, vibrationer och buller. I programmet lyfter man även fram efterbehandlingsfrågorna i täkter och stenbrott. Hantering och rening av vatten är annan prioriterad verksamhet. Nya användningsområden för koldioxid är något som också tas upp i EU-sammanhang. SGU bedömer att på sikt blir koldioxidlagring viktig. I programmet ingår förslag till insatser för att skapa metoder för att fastlägga koldioxid samt för att i samverkan med användare kunna finna system att använda den koldioxid som genereras, t.ex. vid bränning av karbonatinnehållande industrimineral och kalkstenar. Små och medelstora företag De här aktuella branscherna består mestadels av små och medelstora företag (SMF). Programmet syftar främst till att gynna dessas utveckling och nyetablering och på så sätt främja sysselsättningen samt Sveriges infrastruktur. Detta är en prioriterad framtidsfråga inom EU och i det kommande sjunde ramprogrammet. SGU anser att detta är en viktig fråga som också lyfts fram i programmet. De större producenterna kommer att aktivt delta liksom ett stort antal små- och medelstora företag, t.ex. ett hundratal mindre företag från naturstensindustrin. Specifika projekt för exempelvis naturstensföretagen planeras för att tillgodose deras behov. För att underlätta de små och medelstora företagens medverkan har också utökade resurser avsatts i programmet för att stödja dessa företag i planering och uppföljning av projektarbetet liksom för att stärka teknikspridning och resultatöverföring till gagn för just de mindre företagen. Nationell och internationell samverkan Samarbeten mellan producenter och leverantörer av utrustning och system samt mellan producenter och kunder är viktiga framgångsrecept. Deltagande leverantörer av utrustning och tjänster förväntas genom samarbetet med mineralbranschen öka sina kunskaper inom skilda områden av vikt för egen produktutveckling. Det är även viktigt att pågående samarbeten som rör teknisk utveckling, rekryterings- och utbildningsfrågor samt extern information kan ökas enligt programmet liksom nätverksskapande kontakter mellan företag, utbildnings- och forskningsinstitutioner samt myndigheter. Genom programmet ges dessutom möjlighet att delta i europeiska forskningssatsningar inom relevanta områden, vilket SGU anser vara viktigt. Inom Europa tas initiativ med bl.a. utvecklandet av s.k. tekniska plattformar för eventuell finansie- 8

9 ring inom det kommande sjunde ramprogrammet. Där berörs områden såsom mineralresurser, hållbar utveckling av naturresurser, energi med minsta möjliga miljöpåverkan etc. Ett tvärdisciplinärt synsätt och idéutveckling är definitivt av stor betydelse för Sverige, och genom programmet ges möjlighet att i ökad omfattning nå de små och medelstora företagen och engagera dem. SGU anser att både nationell och internationell samverkan prioriteras i programmet. STENAKADEMIEN Bakgrund och aktiviteter Naturstensindustrin i Sverige består av relativt små bolag som geografiskt sett är spridda över landet, dock med tyngdpunkt på landets södra och mellersta delar. Användningen av natursten i Sverige ligger fortfarande på en förhållandevis låg nivå och är ungefär hälften av genomsnittet i övriga Europa. Totalt sysselsätts i Sverige ca helårsarbetare inom stenindustrin. Dessutom finns ca helårsarbetare i anslutande verksamheter, t.ex. service och transporter. Den del av branschen som är direkt relaterad till stenhuggeriverksamhet omsätter 1,3 miljarder kronor på årsbasis och exporten svarar för ungefär 60 procent av den totala omsättningen. De tre största bolagen (AP- Sten AB i Skåne, Emmaboda Granit AB i Småland och Bohusläns Kooperativa Stenindustri i norra Bohuslän) omsätter årligen mellan 80 och 140 miljoner kronor och övriga bolag har en omsättning på mellan 5 och 25 miljoner kronor per år. Branschorganisation för företag inom stenindustrin är Sveriges Stenindustriförbund med kansli i Kristianstad. Natursten har många förnämliga egenskaper ur resurs- och miljösynpunkt. Ökad användning av natursten är av stor betydelse för ökad resurshushållning, minskad miljöbelastning och ett långsiktigt hållbart nyttjande av naturresurser. Natursten har ur livscykelperspektiv många goda egenskaper, bl.a. teknisk beständighet. Sten kan alltid återanvändas till olika ändamål. Stenakademien är ett samverkansprojekt mellan Sotenäs kommun, stenindustrin i norra Bohuslän, företrätt av Bohusläns Kooperativa Stenindustri, kommunerna Munkedal, Tanum och Strömstad samt Chalmers Arkitektur och Bergen Arkitektskole i Norge. Idag är det ett regionalt centrum men man strävar efter att utvidga samarbetet till flera högskolor, företag och kommuner. Under har verksamheten bedrivits inom ramen för ett EU-projekt med stöd av bl.a. strukturfond Mål 2 och Västra Götalandsregionen. Under 2005 bedrevs verksamheten i mindre omfattning med stöd av kommunförbundet Fyrbodal/Västra Götalandsregionen, Västra Götalandsregionens kulturnämnd, Nordisk kulturfond samt Sparbanksstiftelsen Väst genom projektet Sten i designprocess i Fyrbodal knutet till Designåret Det övergripande syftet är att stärka förutsättningarna för en positiv utveckling i norra Bohuslän, att stärka områdets särskilda resurser samt att fokusera och utveckla den kunskap som finns knuten till hantering och bearbetning av natursten. Stenindustrin har lång tradition i denna del av landet och bl.a. Bohusgraniten har hög kvalitet. Man önskar öka intresset för natursten som ett miljöanpassat och resurssnålt byggnadsmaterial. Syftet är även att stimulera innovativ produktutveckling. Målet är att etablera Stenakademien som ett regionalt kompetens-, utvecklings- och resurscentrum samt på sikt utveckla centrumet till ett nationellt sådant. Samarbete med högskolor är en viktig del av verksamheten, liksom att bidra till bildandet av lokala, regionala, nationella och internationella nätverk. Verksamheten har sin bas i Hunnebostrands Folkets Hus. I nordöstra Skåne utvecklas ett regionalt kompetenscentrum för sten i syfte att stärka den skånska stenindustrin eftersom svensk stenindustri har ca 30 procent av sin verksamhet i denna del av landet. Projektet bygger på ett samarbete mellan företrädare för stenindustrin, Göinge kommun, Region Skåne, Lunds Tekniska Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet. Yrkesutbildning på gymnasienivå, program för praktiska och teoretiska kortkurser, eftergymnasial utbildning, högskolekurser i samarbete med Lunds universitet design/ produktutveckling, seminarieverksamhet, utbildning i ämnet natursten på arkitekt- och byggnadsingenjörsutbildningarna vid Lunds Tekniska Högskola (LTH), doktorand på LTH, besöksnäring, exkursioner etc. pågår och planeras. Den totala kostnaden för Kompetenscentrum Sten för perioden är ca 9,4 miljoner kronor. 9

10 Fortsatt verksamhet Stenakademien önskar upprätthålla och vidareutveckla de aktiviteter och samarbeten som inletts och etablerats samt skapa förutsättningar för utveckling av nya verksamheter. Industrin strävar efter att stärka befintlig stenindustri, utveckla nya verksamheter och skapa förutsättningar för industrins långsiktiga överlevnad, finna nya avsättningar och användningsområden för stenmaterialet, öka och bredda kunskapen om materialet bland arkitekter m.fl. samt få djupare kunskap om materialets möjligheter inom perspektivet hållbar utveckling och andra miljökrav. Kommunerna vill bl.a. skapa förutsättningar för en utveckling av stenindustrin för generering av arbetstillfällen och ökad tillväxt, gynna företagsetablering, utveckla turistnäringen samt stärka samarbetet mellan kommuner, högskolor och näringsliv. Högskolorna önskar stärka undervisningen i byggnadsmaterial, delta i formuleringen av forsknings- och utvecklingsprojekt i dialog och samverkan med stenindustrin samt delta i en dialog och diskussion kring lokala och regionala utvecklingsfrågor med näringsliv, högskolor, kommuner och enskilda. Stenakademien har presenterat sina framtidsplaner för SGU. Verksamheten planeras omfatta en budget om drygt 4 miljoner kronor samt ett bidrag om kronor från industrin i form av arbetstid. Detta skulle medge drygt tre anställda personer. SGUs uppdrag är att föreslå hur Stenakademien kan ges en mer permanent form. Enligt SGUs bedömning fordrar den verksamhetsinriktning och den omfattning som skisseras i projektet ett löpande årligt bidrag på ungefär 4 miljoner kronor för en permanent verksamhet. Eftersom ambitionerna är att utveckla Stenakademien till ett nationellt centrum torde närmast tillhand ligga att dessa medel tillhandahålls från central nivå. SGU anser emellertid att eftersom det i landet finns delvis överlappande och kompletterande verksamheter och aktiviteter, bör möjligheterna till samverkan och samordning klarläggas. Uppbyggandet av ett nationellt centrum för utveckling av stenindustrin framstår enligt SGU som angelägen. Det är SGUs uppfattning att branschens utvecklingspotential är mindre väl utnyttjad. Branschen är dock liten och en splittring av resurser för kompetensutveckling, utbildning, FoU och marknadsföring framstår som slöseri. Mot denna bakgrund föreslår SGU att en oberoende utredning initieras med uppgift att klarlägga förutsättningarna för samarbete och samordning av de kompetenscentra som syftar till utveckling av stenindustrin. Det är i samband med detta viktigt att klarlägga hur olika utbildningsanordnares resurser optimalt kan utnyttjas för att främja en positiv utveckling. Berörda universitet och högskolors ambitioner och deras möjligheter att bidra till finansiering av verksamheten bör vara ett viktigt inslag i den föreslagna utredningen liksom branschens beredskap att bidra. SAMRÅD Samråd har under arbetets gång hållits med MinBaS styrelse, vilken också levererat en ansökan enligt bilaga 1. Diskussioner har även hållits med representanter för Stenakademien. Avstämning har skett med SGUs Prospekteringsråd och Mineralresursråd, NUTEK och VINNOVA. Rapporten har behandlats i SGUs styrelse. 10

11 MinBaS Mineral Ballast Sten 1 Bilaga 1 ANSÖKAN Programförslag MinBaS II Ett program för tillväxt och konkurrenskraft inom industrimineral-, bergmaterial- och naturstensindustrin Stockholm 24 mars Slutversion Stenindustrins Forskningsinstitut AB

12 2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING BAKGRUND SVENSKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KONKURRENSKRAFT OCH TILLVÄXT INOM MINBAS- BRANSCHERNA GEOLOGI TILLGÅNGAR PRODUKTION OCH MARKNAD NATURRESURSHANTERING - AVFALLSHANTERING/ÅTERVINNING/DEPONIER REGELVERK ENERGI POTENTIELLA SPETSOMRÅDEN FÖR TILLVÄXT OCH INNOVATION PROGRAMMETS SYFTE OCH MÅLSÄTTNING PROGRAMMETS RELEVANS FÖR NÄRINGSLIV OCH SAMHÄLLE FÖRVÄNTADE LÅNGSIKTIGA EFFEKTER PROGRAMPLAN PROGRAMSTRUKTUR INRIKTNING MÅLOMRÅDE 1 - UTVECKLING AV EN INTEGRERAD OCH OPTIMERAD PRODUKTIONSPROCESS Delområde 1.1 Prospektering/undersökningar/miljöpåverkan Delområde 1.2 Produktionsteknik MÅLOMRÅDE 2 - UTVECKLING AV HÖGKVALITATIVA PRODUKTER OCH EN FUNKTIONSANPASSAD APPLIKATIONSTEKNIK Delområde 2.1 Produktutveckling Delområde 2.2 Applikationsteknik MÅLOMRÅDE 3 - PLANERING, UPPFÖLJNING, TEKNIKBEVAKNING, RESULTATÖVERFÖRING OCH IMPLEMENTERING FOU-SAMVERKAN Utvecklingsprogrammet MinBaS Organisationernas FoU-verksamhet Forskning vid universitet, högskolor och institut Klusterförutsättningar Andra nationella samarbeten Nordiskt samarbete Europeiskt samarbete European Technlogy Platform Sustainable Mineral Resources Internationellt samarbete ORGANISATION OCH GENOMFÖRANDEPLAN ORGANISATION OCH STYRNING GENOMFÖRANDEPLAN DELTAGARE I PROGRAMMET PARTER ÖVRIGA DELTAGARE FORSKNINGSNÄTVERK BUDGET TEKNIKÖVERFÖRING OCH RESULTATSPRIDNING BILAGA 1 LISTA - PROJEKTFÖRSLAG ANNEX TILL PROGRAMFÖRSLAG MINBAS II... STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN FÖR MINBAS - BRANSCHERNA...

13 3 Sammanfattning BAKGRUND Detta programförslag bygger på behovsanalyser och upprättade förslag till utvecklingsåtgärder som behövs för att stärka konkurrenskraften och tillväxten inom industrimineral-, bergmaterial och naturstensindustrin. Arbetet har genomförts av deltagarna i det tidigare utvecklingsprogrammet MinBaS (Mineral-Ballast-Sten) som genomfördes under perioden Programmet var mycket framgångsrikt och har av externa utvärderare fått positiva omdömen vad avser såväl måluppfyllelse som genomförande. Programmet drevs av organisationerna Föreningen Mineralteknisk Forskning MinFo, Sveriges Bergmaterialindustri SBMI och Stenindustrins Forskningsinstitut AB- SFI samt deras företag inom ett gemensamägt utvecklingsbolag MinBaS AB. Det är dessa organisationer och företag som står bakom förslaget till det här presenterade MinBaS II programmet. Programmet har utarbetats i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning som kontinuerligt följt tillkomsten av programmet och bidragit med direktiv och förslag. Förutsättningar för konkurrenskraft och tillväxt En analys av de svenska förutsättningarna visar att det finns en god potential för tillväxt inom bergmaterial-, industrimineral- och naturstensindustrin. Sverige har goda geologiska förutsättningar att utveckla mineralfyndigheter. Det finns mycket stora tillgångar. Industrins framgångar har kommit av en successivt ökande teknisk standard och yrkeskunnig personal. Flera av företagen ligger i regioner där de markant bidrar till sysselsättningen. De produkter som produceras är av avgörande betydelse för landets infrastruktur och för flera inhemska exportindustriers produktion. Det finns idag inga tekniska eller ekonomiska alternativ för bergmaterial och industrimineral i sina applikationer. Natursten är det byggmaterial som har den längsta hållbarheten och en hög exklusivitet. Det finns förutsättningar för att utveckla hemmamarknaden och en export av högkvalitativa berg- och mineralprodukter. Utrustningsleverantörer och kunder kan i samverkan med berg- och mineralindustrin utveckla nya innovativa produkter och system. Företagen lever dock i en globalt konkurrensutsatt marknad med stora krav på kvalitet och pris. Samhället önskar en hållbar utveckling, där berg- och mineralutvinningen förväntas ske med ett minimum av miljöpåverkan och utnyttjande av resurser som energi, land och vatten. Detta ger speciella utmaningar. Naturresurshanteringen, regelverken kring mineralutvinningen och energifrågorna har speciell tyngd i detta sammanhang. MinBaS II programmets omfattning Föreliggande program bygger på det tidigare utvecklingsarbetet och innehåller förslag till nya prioriterade områden. Programmet är till sin uppbyggnad industriellt inriktat med tyngdpunkt i tillämpade projekt. Programförslaget, som planeras för 5 år, har en budgetomfattning av totalt 87 miljoner kronor, varav 42 miljoner kronor ansöks från staten. Industriföretagen är beredda att bidra med 45 miljoner kronor för programmets genomförande vid denna omfattning. I vissa projekt kan även påräknas ytterligare medfinansiering från akademierna till de forskargrupper som genomför arbetet. Programmets syfte och målsättning Syftet med MinBaS II är att främja konkurrenskraft och tillväxt. Industrins förutsättningar skall tas till vara genom att man inför effektivare produktionssystem och stärker produkt- och marknadsutvecklingen med kraftiga insatser. En hållbar utveckling i MinBaS - branscherna skall uppnås genom att skapa tekniska underlag så att industrins möjligheter till etablering och fortsatt mineralproduktion främjas, och tekniker införas som medger ett optimalt utnyttjande av landets råvaruresurser samtidigt som energibehovet och miljöpåverkan skall minimeras. Såväl kvalitativa som kvantitativa mål finns uppställda för programarbetet. Programarbetet förväntas också bidra till att vidareutveckla speciella spetskompetensområden som tidigare byggts upp vid universitet, högskolor och institut. Pågående samarbeten avseende teknisk utveckling, rekryterings-/utbildningsfrågor och extern information mellan alla mineralutvinnande delbranscher inklusive leverantörer, kunder och andra intressenter förutsätts öka. Likaså ska de nätverksskapande kontakterna mellan företag, utbildnings/forskningsanstalter och myndigheter stärkas ytterligare. Fortsatt utveckling av samarbetet med parter i de nya och gamla EU-länderna ingår. Syftet är att genom MinBaS II programmet ge möjlighet för deltagande forskningsorganisationer och företag att anknyta till europeiska forskningssatsningar inom relevanta områden. Strategiska utvecklingsområden En genomgång av utvecklingsbehoven, som redovisas i ett annex till programförslaget, har gjorts för att ge en bas för upprättande av programplanen för MinBaS programmet. Denna visar att det krävs omfattande utvecklingsinsatser inom såväl prospektering, förundersökningar, produktionsutveckling

14 4 som produktutveckling för att ta tillvara den potential som finns för tillväxt, konkurrenskraft och innovation och främja en hållbar utveckling i berg- och mineralindustri. Arbetet måste drivas både inom företagen och i form av omfattande samarbeten mellan producenter, leverantörer och kunder, forskningsorganisationer och myndigheter. Sju nyckelområden där behov finns av fortsatta utvecklingsinsatser har identifierats och förslag har ställts upp till åtgärder för varje område. Några av utvecklingsbehoven är branschgemensamma; andra är mer delbranschspecifika. Industrin har prioriterat insatser inom följande områden för att öka tillväxten och konkurrenskraften: 1. Insatser för att säkra tillgången till fyndigheter för fortsatt produktion och för utveckling av nya mineralprodukter 2. Insatser för att stärka konkurrenskraften genom effektivare och resurssnålare produktionsmetoder 3. Insatser för att främja marknadstillväxten och innovationspotentialen 4. Insatser för att främja en miljömässigt bärkraftig utveckling 5. Insatser för att öka små och medelstora företags möjligheter att delta och implementera resultaten 6. Insatser för ökad samverkan nationellt och internationellt 7. Insatser för att främja spjutspetsforskning inom specifika områden Programplan En programplan har utarbetats för ett 5-årigt gemensamt utvecklingsprogram för de tre delbranscherna industrimineral, bergmaterial och natursten på basis av den sammanställning som gjorts av strategiska utvecklingsområden och de förslag till åtgärder som givits. Högprioriterade åtgärdsförslag har förts in under relevanta ramprojekt i programplanen. Prioriterade huvudområden i den uppställda programplanen är produktions- och produktutveckling samt applikationsteknik, vilket är i samstämmighet med insatsfördelningen i den föregående etappen av programmet. Programmet innehåller förslag till ett 15-tal större ramprojekt, vilka indelats i ett stort antal delprojekt, som av industrin bedömts som de mest angelägna. Inom produktionsutvecklingen ligger inriktningen mot introduktion av ny tekniker och system och inom produktutveckling mot högförädlade produkter, applikationsanpassning och ett högre utnyttjande av mineraliska restprodukter. För att kunna följa programarbetets utveckling och styrning och även ge möjligheter för såväl deltagarna som medfinansiärerna att under programmets löptid kunna föreslå förbättringar skall en utvärderingsgrupp från Dahméninstitutet knytas till programmet för att genomföra en kontinuerlig utvärdering under hela löptiden. De projektförslag som utarbetats bygger på resultat från det tidigare genomförda utvecklingsarbetet och aktuella industriella frågeställningar. I jämförelse med det tidigare genomförda programmet har områdena processtyrning och optimering i produktionsprocesserna, produktutveckling och applikationsteknik fått ökad prioritet. Speciell vikt har lagts vid materialutvecklingen inom bergmaterialsektorn vid det teknikskifte som krävs vid övergången från naturgrus till krossade material; vilket är ett Miljömål. Insatser för att bedöma miljöpåverkan från anläggningar och efterbehandlingsfrågorna är ett nytt prioriterat område. För att tillgodose de små och medelstora företagens behov har insatserna för planering, uppföljning, resultatspridning och implementering ökats och utgör ett eget huvudområde. Behovet av långsiktiga forskningsinsatser inom strategiska teknikområden har identifierats och projektinsatser för detta finns inplanerade. Budgetvolymen på förslaget är dubblerat i förhållande till föregående program. Erfarenheterna från genomfört arbete visar att det är fullt realistiskt för de deltagare som ingår att kunna driva ett program i denna storleksordning och att det krävs en sådan omfattning på programmet för att uppnå uppställda målsättningar. Deltagare Från alla delbranscher deltar de större producenterna aktivt, men också ett mycket stort antal små och medelstora företag (SMF). Från naturstensindustrin deltog t.ex. ett 100-tal SMF i det avslutade programarbetet. Ett klustersamarbete inom produktionsområdet sker mellan producenter och leverantörer av utrustning och system och inom produktutvecklingsområdet mellan producenter och kunder. I flera projekt är regionala och lokala myndigheter och organisationer involverade i arbetet. I vissa ramprojekt, relevanta exempelvis för gruvindustrin, kan ytterligare företag inbjudas deltaga. Utvecklingsarbetet skall genomföras vid högskolor, universitet och institut och i nära samarbete med industrin och externa experter. Chalmers tekniska högskola, KTH, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Högskolan i Kalmar, Uppsala universitet, Cement o Betonginstitutet, SP m.fl. utgör idag samarbetspartners, vilka också är tilltänkta för det kommande programmet. Det finns idag en upparbetad samarbetsstruktur. Denna kan nyttjas för programmets administration och genomförande. Ett särskilt programområde har inrättats för att tillgodose behovet av resultatöverföring och teknikspridning.

15 5 1. Bakgrund Detta programförslag bygger på gemensamma behovsanalyser av vilka utvecklingsåtgärder som behövs för att stärka konkurrenskraften och tillväxten inom industrimineral-, bergmaterial och naturstensindustrin. Dessa har genomförts av deltagarna i det tidigare utvecklingsprogrammet MinBaS (Mineral-Ballast-Sten), som genomfördes under perioden Programmet var mycket framgångsrikt och har av externa utvärderare fått positiva omdömen vad avser såväl måluppfyllelse som genomförande. Sammanlagt var 150- talet företag (varav ett 100-tal inom stenindustrin) samt 15-talet universitets-/högskoleinstitutioner och FoU-institut engagerade i projektarbetena. Närmare 200 ingenjörer och forskare deltog aktivt. Programmet hade en omfattning av totalt drygt 49 miljoner kronor. SGU gav stöd till arbetet med 15 miljoner kronor via SGU: s uppdrag att genomföra ett insatsområde för mineralindustrins utveckling inom det nationella programmet för Innovation och kluster. Industrin finansierade programmet med 34 miljoner kronor. Programmet drevs av organisationerna Föreningen Mineralteknisk Forskning MinFo, Sveriges Bergmaterialindustri SBMI och Stenindustrins Forskningsinstitut AB-SFI samt deras företag inom ett gemensamägt utvecklingsbolag MinBaS AB. Det är dessa organisationer och företag som står bakom förslaget till det här presenterade MinBaS II programmet, vilket bygger på det tidigare utvecklingsarbetet och också innehåller förslag till nya prioriterade områden. MinBaS-branschen består av tre industrigrenar, vilka arbetar med utvinning av bergmaterial, industrimineral och natursten. Produkterna från företagen i dessa delbranscher används som råvara, tillsatsmedel eller färdig produkt i någon form i praktiskt taget all tillverkning och varukonsumtion i vårt samhälle. Den svenska produktionen av nämnda material i olika former uppgår till omkring 85 miljoner ton per år till ett ungefärligt värde av 10,5 miljarder kronor. Sammanlagt är ca personer verksamma inom de tre delbranscherna. Företagen i branschen är spridda över hela landet; oftast är deras verksamheter belägna i glesbygder med undersysselsättning. Det finns en stor mängd små och medelstora företag inom samtliga delbranscher. 2. Svenska förutsättningar för konkurrenskraft och tillväxt inom MinBaS-branscherna 2.1 Geologi Tillgångar Sverige har goda geologiska förutsättningar att utveckla mineralfyndigheter. Det finns mycket stora tillgångar. Den Baltiska urbergsskölden, som täcker stora delar av vårt land, innehåller graniter, gnejser, kvartsiter och kristallina kalkstenar, vilket ger unika möjligheter att påträffa lämpliga bergarter för produktion av industrimineral, natursten, ballast och metallförande mineral. Berggrunden i fjällkedjan utgörs av fältspatsandstenar, kvartsiter, glimmerskiffrar och ultrabasiska bergarter; - en bas för produktion av såväl industrimineral som natursten. I södra delen av landet utgörs berggrunden av sedimentära bergarter och kvartsiter. Sedimentära kalkstenar utgör råvara för cement och kalkprodukter samt natursten, kvartsiter utgör kvalificerade ballastmaterial för betong och asfalt. I de yngre sedimentära bergarterna finns kalkstenar och leror. Jordavlagringar från inlandsisen ger möjlighet till utvinning av kvartssand, naturgrus och leror. Inom Sverige finns potential att utveckla produktionen av industrimineral för export till EU. Detta gäller främst mineraltyper, som antingen ej finns tillgängliga inom EU:s andra medlemsländer eller som börjar bli bristvaror i Europa. Sådana är högkvalitativ ballast, byggnadssten, i viss mån kvarts, fältspater och dolomit av god kvalitet. Andra exempel är

16 6 grafit, den enda som förekommer i EU. Mineralet wollastonit produceras i endast två EUländer idag. Det finns goda förekomster av superren kvarts i landet. Ett ytterligare exempel är kaolin som finns i landet och är en importvara idag. 2.2 Produktion och marknad Bergmaterial Produktionen av bergmaterial pågår över hela landet och i nära nog samtliga av Sveriges kommuner. Produktionen förbrukas till övervägande del inom landet. En kraftig förändring har skett inom produktionen av ballastmaterial, andelen naturgrus har den senaste 20 års perioden minskat med nästan 50 miljoner ton utgjorde naturgrus 82% av bergmaterialproduktionen, år 2004 var andelen naturgrus nere i 27 % av totalen. Denna minskning ligger i linje med de miljömål som uppställts. Omställningen av produktionen från naturgrus till bergkross medför också stora förändringar i industristrukturen mot större täkter, relativt sett färre produktionsställen med längre transportavstånd till kund. Kvaliteten på produkterna är också skild från naturgruset. Detta kräver funktionsanpassningar i nära samarbete med kunderna. Detta är speciellt märkbart inom produktionen av betong där ett nära samarbete krävs med cement- och betongproducenterna. Ballastindustrin möter också alltmer ökade krav på produkternas kvalitet och funktionsanpassning samt certifiering av produkterna. Ett mycket krävande utvecklingsarbete för den stora mängden små företag i branschen som har begränsade personella resurser. Den svenska produktionen av bergmaterial har under början av 2000-talet legat relativt konstant på ca miljoner ton med en ökning under senaste året % av produktionen går till vägbyggnadsändamål, 10 % går till betongproduktion för hus- och anläggningsbyggande, resterande går till fyllnadsmaterial, järnvägsbankar mm. Den planerade omfattande infrastrukturinvesteringarna i landet på väg- och järnvägssidan under kommande 10-årsperiod medför en klar förbättring av marknadsläget. En fortsatt utbyggnad av samhället ställer krav på tillgång till fyllnads- och ballastmaterial för väg- bro och husbyggnad, betongtillverkning m.m. Det finns idag inga material som pris- och kvalitetsmässigt kan ersätta bergmaterialen i dessa användningsområden. Recirkulerat byggmaterial används där det finns tillgängligt, men kommer alltid att utgöra en mindre del av det tonnage som åtgår. Möjligheter finns också att utveckla branschen genom en ökande exportmarknad, något som ju skett i Norge. Detta förutsätter att bergmaterialtäkter kan etableras i kustområden med tillgång till hamnar. Industrimineral Tillgången på kvalificerade mineral i Sverige är god och de flesta mineralproducenter har brytvärda tillgångar för många års produktion. De svenska producenterna har lyckats att väl följa teknikutvecklingen och att uppfylla marknadens krav på produkterna. Detta har bl.a. medfört att internationella producenter visat ökat intresse för att inkludera svenska och andra nordiska enheter i sina koncerner. I Sverige finns ett antal exportindustrier, vilka är stora förbrukare av industrimineral, och vars produktion utgör en betydande del av EUs produktion inom dessa sektorer. Exempel är metallurgisk industri och pappersindustrin. Deras behov av industrimineral, både tillsatsråvaror och processprodukter framställda av industrimineral, fylls till stor del nationellt. Branschen följer den internationella trenden och genomgår en kontinuerlig strukturomvandling mot högre förädling av produkterna samt ökad specialisering och koncentrering inom vissa produktområden. Detta är p.g.a. den starka konkurrensen en nödvändighet för bibehållen lönsamhet och innebär med all säkerhet fortsatta förändringar i ägarstrukturen inom vissa sektorer genom integrering av mineralproduktionsenheter med

17 7 vidareförädlingsföretag eller avknoppning av mineralproduktionen till företag som är specialiserade inom mineralproduktion och distribution. Marknaden för kvalificerade mineralprodukter inom de stora exportindustrierna kommer att även framgent präglas av avnämarindustriernas cykliska konjunktur. Det finns dock inte inom dessa områden några substitut för industrimineral som kan konkurrera i funktion och pris de närmaste åren. En fortsatt stark konkurrens inom vissa sektorer kommer att bestå, främst för de produkter där volymen har stark inverkan på lönsamheten. För kvalificerade mineralprodukter, som filler och pigment, samt brända och släckta kalkprodukter kommer efterfrågan att öka. Trots att de stora avnämarna huvudsakligen kommer att finnas inom svensk basindustri också i framtiden, finns tendens till ökad inriktning mot export av kvalificerade industrimineralprodukter. Detta innebär att förstärkt samverkan med utländska koncerner med stora resurser för marknad och distribution kommer att krävas för en vidareutveckling av de svenska enheternas möjligheter på exportmarknaden. Natursten Naturstensindustrin i Sverige utvinner ett 70-tal stensorter varav ett flertal är unika. Dessa är uppskattade internationellt sett och har ett högt marknadsvärde. I den svenska stenindustrin finns en lång tradition och en hög teknisk nivå vilket skapat förtroende hos kunderna. Den ökande konkurrensen från lågprisländer har dock inneburit följande för de svenska producenterna: Ökade kvalitetskrav, krav på större blockstorlek samt pressade priser på vanliga färger och mönster. De svenska företagens möjligheter att hävda sig i en konkurrensutsatt marknad är att fortsätta producera stenkvaliteter med stark färg och tilltalande mönster som är efterfrågade och betingar ett högt pris. Det är också helt nödvändigt att arbeta för ett fortsatt förtroende med avseende på leveranssäkerhet och pålitlighet. Det geografiska läget är i de flesta fall positivt för stenindustrin med inriktning på en europeisk marknad. På den svenska bygg- och anläggningsmarknaden har den använda mängden av sten av hög kvalitet varit konstant trots att det totala byggandet minskat. Dock har sten en förhållandevis låg marknadsandel i svensk bygg- och anläggningsmarknad, trots att det är ett populärt material bland arkitekter. Ett ökat utnyttjande av natursten i utomhusmiljön i bostadsområden, gatu - och torgmiljö har givit en marknadsförstärkning de senaste åren. På gravstensmarknaden finns det inget som tyder på en ökning av volymen. Antalet renoveringar och kompletteringar kan väntas vara konstant. Som ett led i att öka marknadsföringen av sten har stora insatser gjorts för att utbilda arkitekter och byggnadsingenjörer i naturstenskunskap och behovet av ytterligare insatser är stort. För att förstärka marknadsförutsättningarna för stenindustrin, där de flesta företag är mycket små, krävs betydande centrala insatser till hjälp i marknadsförings- och utvecklingsarbetet. Det krävs utveckling för att finna totallösningar med inbyggnadsmaterial (bruk, fästmassor, mekanisk förankring etc) tillsammans med branscher inom byggnadssektorn samt institut och högskolor/universitet inom detta område. Idag krävs också att producenterna levererar en funktion och inte enbart en produkt; teknisk service rörande användning, montage och skötsel ingår förutom rent kvalitetsmässiga produktkrav. 2.3 Naturresurshantering - avfallshantering/återvinning/deponier Inom bergmaterialindustrin är f.n. en viktig fråga möjligheterna att uppnå de satta miljömålen om minskad naturgrusanvändning. Branschen har på några få år lyckats sänka andelen naturgrus till under 30 % av den totala ballastvolymen från tidigare 80%. Det är förenat med

18 8 stora tekniska och ekonomiska insatser att uppnå de mål som satts. Förslag har lämnats till en modifiering av målen. Där föreslås att större hänsyn tas till värdet av att bevara områden där grusutvinning hotar framtida vattenförsörjning än att fixera uttaget till en viss volym vid en viss tidpunkt, medan man däremot kan medge grusutvinning i områden där inte vattenförsörjningen hotas. Restmaterialen från bergmaterialindustrin utgör ännu inte i volym några stora mängder ( ca 1 miljon ton); det är torra produkter och inerta naturmaterial. I allmänhet drivs produktionen så att det inte uppstår stora mängder restmaterial att deponera, men lokala undantag finns. Inom industrimineralproduktionen deponeras inte heller några stora mängder material; mängden är mycket låg i förhållande till den malmmineralproducerande industrins volymer. De produkter som deponeras från kalkstens- och dolomitindustrin, där de största volymerna faller, utgörs av torra, inerta produkter. Inom naturstensindustrin är utbytet i täkterna relativt sett lågt av geologiska skäl. Det bryts dock endast totalt 1 miljon ton natursten i landet, varför mängden skrotsten, en grov, torr inert produkt, är mycket låg. Under senare år har också ett stort arbete lagts ned på att använda skrotsten från naturstenstäkter som råvara till bergmaterial, en trend som förväntas öka. Efterbehandling av täkterna är reglerad i täkttillstånden och industrin arbetar successivt med att förbättra sina åtgärder. Som exempel kan nämnas att bergmaterialindustrin satsat stora utvecklingsresurser på efterbehandling av täkter. För att premiera goda industriinsatser på området har ett pris instiftats, vilket väckt internationell uppmärksamhet. 2.4 Regelverk Ett systematiskt miljöarbete och ökad kompetens inom företagen har bidragit till att minska utsläpp och energiförbrukning inom industrin. Miljöbalken infördes 1999 för att ge en bättre miljö med hjälp av ökad miljökontroll och skärpta miljökrav. Företagen upplever dock regelverket som krångligt och handläggningstiderna för att få ett tillstånd anses vara för långa. Särskilt småföretag har svårt att klara miljöreglerna utan konsulthjälp. För att göra miljölagstiftningen mer begriplig och lätthanterlig krävs att byråkratin minskar och att reglerna görs enklare. Hållbar utveckling har tre dimensioner, en social och ekonomisk dimension förutom miljö. Företagen upplever ofta att miljödelen blivit dominerande i myndigheternas tolkningar. Vidare har enskilda företag drabbats av bristen på inflytande när avsättning av områden inom Natura 2000 genomförts, vilket menligt kommit att påverka framtida utvinningsmöjligheter. 2.5 Energi Branscherna har flera energikrävande moment allt i från maskiner, processer och förädling till transporter. Energiförbrukningen vid produktion av bergarter och mineral skiljer sig kraftigt åt från delbransch till delbransch. Energiförbrukningen vid produktion av bergmaterial är relativt låg och består mest av elenergi för drift av krossar och av drivmedel för interntransporter. Vid produktion av industrimineral är det främst i finmalningssteget och i vidareförädlingsstegen (kalk- och klinkerbränning samt extrem finmalning) som de stora energimängderna konsumeras, då i form av termisk energi för bränningsstegen och elenergi för malning. Vid produktion av natursten åtgår mycket små energimängder i produktionsledet och det är först vid avancerad bearbetning som energi förbrukas, dock i mycket små mängder. Tillgången och priset på drivmedel är viktig för alla delbranscher, då en stor del av produkterna transporteras på bil. En viktig fråga för industrimineralsektorn är hur lagstiftning rörande energibeskattning och nuvarande system för utsläppsrätter skall utformas, då detta starkt påverkar framtida

19 9 produktion av avancerade brända produkter i landet. I EUs energiskattedirektiv finns ett tillägg som rör Mineralogiska undantag (CO 2 ) och industrimineralindustrin anser att den nationella energibeskattningen borde följa EUs direktiv i denna fråga. 3. Potentiella spetsområden för tillväxt och innovation Svensk forskning och industri har idag flera styrkeområden som rör såväl produktionsprocesser som produktutveckling. Potentiella innovationsområden som kan generera produkter eller tjänster som kan bli exportframgångar ligger främst i ett välutvecklat forskningssamarbete mellan berg- och mineralindustrin och utrustnings- och systemleverantörerna samt med de stora avnämarna. Detta bäddar för ny teknik och nya produkter. En satsning på prospektering och exploatering av landets tillgångar och marknadsföring av högkvalitativa berg- och mineralprodukter av unika karaktär, kan leda till ökad export av dessa. Exempel på områden i produktionsprocesserna där leverantörer av utrustning och system kan utveckla sina produkter i samarbete med berg- och mineralindustrin: Geologiska prospekteringsmetoder och digitaliserad geologisk information Detonikområdet Bergmekanik och förstärkningsmetoder Automatiserade produktionssystem Processkontroll och IT-baserade system för optimering av produktionsprocesser som krossning, malning mm Sensorer och mätsystem Produktionsteknologiområdet (utrustning för borrning, brytning, krossning, malning, olika typer av separationsteknologier som mediaseparation) Materialhanteringsområdet Yttre miljöområdet (metoder för efterbehandling, reducering av damm, vibration och buller) Exempel på produktområden där kunderna kan utveckla sina produkter i samarbete med bergoch mineralindustrin: Utveckling av högkvalitativa funktionsanpassade produkter sker genom kompetenser inom mineralogi, partikelteknologi, ytkemi, utvecklade system/metoder för kontroll. Speciellt kan nämnas följande potentiella produktområden: Avancerade cement- och betongprodukter Produkter för massa- och pappers- samt metallurgisk industri Eldfasta monolitiska material Produkter för miljöapplikationer som vattenrening och sanering av förorenad mark Avancerade byggmaterialprodukter Naturstensprodukter med totalfunktionskoncept System för att recirkulera och återanvända restmaterial från mineral- och metallurgisk produktion i nya produkter och användningsområden. Exempel på mineralprodukter som kan utvecklas till högkvalitativa varor för export är: Högkvalitativa bergmaterial Ökat utbud av unika naturstensstensorter Unika mineralprodukter av grafit, superren kvarts, wollastonit m.fl.

20 10 4. Programmets syfte och målsättning Det övergripande målet för hela programmet är att stärka konkurrenskraften och tillväxten inom industrimineral-, bergmaterial- och naturstensindustrin. Samtidigt skall en resurssnål, långsiktigt hållbar produktion utvecklas. Företagen förväntar att programmet skall leda till att industrins möjligheter till etablering och fortsatt mineralproduktion främjas och att förbättrad lönsamhet och ökade marknadsförutsättningar uppnås. Nedan redovisas av industrin uppställda kvalitativa mål som ska uppnås med hjälp av resultat från programmet. Kvalitativa mål Geologisk information Produktionsteknik Energi Miljö Produkter och marknad Samverkan Kompetens Säkrare produktionsplanering, ökad potential för ny produktion. Högre produktutbyten, lägre kostnad, högre produktkvalitet. Nya produktionsprocesser som ger optimalt energiutnyttjande Bättre tekniskt underlag för miljökonsekvenser, åtgärder mot damm, vibration och buller. Ökad förädling, ökad export och fler arbetstillfällen. Ökad återanvändning av mineralprodukter. Effektivare utvecklingsarbete genom ökat samarbete mellan företag och människor i hela mineralindustrin samt med myndigheter och forskningsorgan Personal med ökat tekniskt och marknadsmässigt kunnande och underlättad rekrytering Inom ramen för detta 5-åriga program kan även vissa kvantitativa mål sättas upp i projekt riktade mot enskilda företag. Det kan vara ett för kort tidsspann att till fullo kunna avläsa resultat i kvantitativa termer för mer långsiktiga satsningar. Följande kvantitativa mål har bedömts som uppnåeliga inom en 10-årsperiod från ett sådant programs start: -Materialutbytet ska öka med i genomsnitt minst 5 % i flertalet pågående täktverksamheter och fyndigheter, där så är möjligt genom processoptimering. -Den årliga förbrukningen av naturgrus ska sänkas till nivåer som är relevanta för uppsatta miljömål år Öka användningen av restprodukter från verksamheterna med 30 %. -Energiförbrukningen inom MinBaS-branschernas processer ska reduceras med 20 %. -Saluvärdet för branschens produkter ska sammantaget ha ökat med 20 % genom ökad förädling och nya produkter. -Ett antal nya verksamheter baserade på industriella mineral och bergarter ska startas. 5. Programmets relevans för näringsliv och samhälle Programmet kommer att ha stor betydelse för utvecklingen inom skilda sektorer av landets näringsliv, såsom infrastrukturbyggande, bostadsbyggande, metallurgisk och kemisk industri inkl massa och pappersindustrin. Genom att utveckla den inhemska bergmaterial-, industrimineral- och naturstensindustrin skapas förutsättningar för en långsiktig försörjning av råvaror och förnödenheter för dessa sektorers behov. Genom en kontinuerlig kompetensuppbyggnad i industrin och genom samarbete med kunderna för applikationsanpassning kommer de stora avnämarindustrierna att dra nytta av resultaten i sin egen utveckling. Deltagande leverantörer av utrustning och tjänster kommer genom samarbetet med branschen att öka sina kunskaper inom skilda områden av mineralbranschen av vikt för den egna produktutvecklingen.

21 11 En livskraftig mineralindustri är av stor betydelse för sysselsättningen i de områden där utvinning sker. Genom en stark teknikutveckling kommer förutsättningar att finnas för expansion genom vidareförädling och ny produktion och skapande av nya marknader. En del av mineralindustrin finns i glest befolkade områden utanför de gängse tillväxtområdena i landet. För de deltagande forskningsorganisationerna innebär samarbetet med industrin att kunskaperna ökar om industrins behov, vilket bidrar till att forskningen kring nya processer och produkter snabbare kan omsättas i industriella applikationer. För industrins framtida kompetensförsörjning kommer samarbetet med högskolor och universitet att innebära att de personer som utbildas har en bättre insikt i industrins förutsättningar och förhoppningsvis kan rekryteringen av unga, välutbildade medarbetare till mineralindustrin förstärkas. Programmet bidrar till energimässigt relevanta och miljömässigt attraktiva processer och produkter. Vid utvinning av mineral är bestämmelserna kring tillstånd för produktion mycket stränga och mineralproducenterna måste vid varje tillfälle visa att de processer som skall användas uppfyller myndigheternas miljökrav. Därför är en systematiserad FoU-insats inom detta teknikområde av högsta betydelse för möjligheten att kunna vidareutveckla svensk produktion av mineral. Insatser för att underlätta bergmaterialindustrins övergång till krossade produkter och dessa materials användning gynnar möjligheterna att nå satta miljömål rörande naturgrusutvinningen. Speciella insatser görs för en kretsloppsanpassad produktutveckling. Tillvaratagande av restprodukter ingår som vitala delar i studien. Genom att utveckla och införa bättre teknik kan en bättre yttre och inre miljö uppnås; lägre förbrukning av naturresurser och energi ger mindre påfrestningar på miljön; vibrationer, buller och damm minskas. 6. Förväntade långsiktiga effekter Resultaten från MinBaS programmet förväntas i första hand komma deltagande företag tillgodo i form av effektivare produktionsanläggningar, utvidgade och stärkta marknader samt nya produktionsenheter. För de leverantörer som deltar förväntas den egna produktutvecklingen ha stärkts med ökande marknad som resultat. Vidare avses programmet bidra till kompetenshöjning inom ett antal områden, vilket kommer att öka företagens konkurrensförmåga på sikt. Samtliga regioner, där vi verkar, kommer att få del av effekterna av deltagande företags ökade kompetens. Redan etablerade samarbeten stärks och genom att samverkan sker i nya kontaktnät ökar möjligheterna till överföring av kunskaper och resultat såväl inom olika regioner som mellan dessa. Engagemanget i nätverket inom olika programområden ger deltagande företag direkta kontakter mot forskningen vid institut, högskolor och universitet och med såväl nationella som regionala myndigheter. Samarbetet kommer även att ge forskningsnätverket vid universitet och högskolor en inblick i företagens dagsproblem och förhoppningen är att kompetens skall byggas upp vid regionala högskolor och institut genom forskningssamverkan med MinBaS-branscherna.

22 12 7. Programplan 7.1 Programstruktur Programmet är uppdelat i två primära Målområden, 1 Utveckling av en integrerad och optimerad produktionsprocess 2 Utveckling av högkvalitativa produkter och en funktionsbaserad applikationsteknik Denna indelning baserar sig på industrins prioriteringar av de utvecklingsinsatser som krävs för att skapa tillväxt, konkurrenskraft och en fortsatt hållbar mineralproduktion. Fokus ligger på insatser inom dessa två målområden. Området Planering, teknikbevakning, tekniköverföring och resultatspridning är fundamentalt för genomförandet av programmet och för att kunna tillgodose de små företagens behov. Det har därför givits statusen av ett tredje målområde. Varje målområde är indelat i delområden som tillsammans innehåller ett 15-tal ramprojekt. Se nedanstående lista. Målområde 1 Utveckling av en integrerad och optimerad produktionsprocess 1.1 Prospektering/undersökningar/miljöaspekter Ramprojekt Nya förundersökningsmetoder, materialkarakterisering och täktplanering Ramprojekt Miljöpåverkan från anläggningar 1.2 Produktionsteknik Ramprojekt Bergteknik - brytning Ramprojekt Mineralteknik Ramprojekt Modellering och optimering av produktionsprocessen Ramprojekt Transporter och logistik Målområde 2 Utveckling av högkvalitativa produkter och en funktionsanpassad applikationsteknik 2.1 Produktutveckling Ramprojekt Vägbyggnad Ramprojekt Krossat ballastmaterial i Framtida betong Ramprojekt Deponibyggande Ramprojekt Filter/vattenrening Ramprojekt Utveckling av industrimineralbaserade produkter 2.2 Applikationsteknik Ramprojekt Applikationsteknik för natursten Ramprojekt Europastandardisering

23 13 Målområde 3 Planering, uppföljning, teknikbevakning, resultatöverföring och implementering Ramprojekt Planering, uppföljning, teknikbevakning, resultatöverföring och implementering Ramprojekt Framtida forskning och utveckling inom MinBaS-området 7.2 Inriktning Behovet av åtgärder för att skapa konkurrenskraft och tillväxt och en fortsatt hållbar utveckling är delvis gemensamma för alla deltagare i programmet, men också delbransch eller företagsspecifika. En hållbar tillväxt i industrin måste omfatta alla delar, såväl ekonomiska, sociala som ekologiska faktorer och detta återspeglar sig i programmets projekt. Inriktning, målsättning och primära intressenter inom de olika mål- och delområdena varierar. Nedanstående figur ger en schematisk bild över hur programplanens ramprojekt är anpassade till de strategiska utvecklingsområden som identifierats för MinBaS - branscherna och dess relation till övergripande mål i Strategiprogrammet Metallurgi. Mineralteknik och mineralbaserade produkter Europastandardisering Simuleringsmodeller Produktutveckling inom bl a betong, vägbyggnad deponi, filter, natursten SME-företag Teknikbevakning, resultatspridning Produktanpassning och innovationer Strategiska nischer Ramprojekt i MinBaS II programmet (exempel) Strategiprogrammets mål Högkvalitativa produkter Innovation och spjutspetsteknik Tillväxt Samverkan nationellt och internationellt Konkurrenskraft Strategiska utvecklingsområden för MinBaSbranscherna Säkra tillgång till fyndigheter Hållbar resursanvändning Förundersökningmetoder materialkaraktärisering Miljöteknik Effektiv och resurssnål produktion Bergteknik brytning, optimering av produktionsprocesser Transport och logistik Täktplanering efterbehandling Miljöpåverkan från anläggningar Konkurrenskraftig produktion och bärkraftig tillväxt Projekten inom programmets målområde 1 är starkt inriktade på åtgärder för att säkerhetsställa mineralproduktionen genom att dels tillgång till lämpliga fyndigheter dels produktionsoptimering med kostnadseffektivitet som viktiga mål för tillväxt. Energibesparing och resurssnålare produktion med minskade utsläpp till vatten och luft samt minskad och förbättrad deponering och efterbehandling är andra huvudmålsättningar, vilket gynnar den hållbara utvecklingen. Flera av ramprojekten är av gemensamt intresse för hela mineralindustrin, såsom ramprojekt Miljöpåverkan från anläggningar, ramprojekt Modellering och optimering av produktionsprocessen samt Transporter och logistik. Här finns identifierat

24 14 ett antal enhetsprocesser där grundläggande kunskapsuppbyggnad behövs för att vidareutveckla t.ex. modeller och system. Det är också inom detta målområde 1 som det finns stor potential för leverantörer av utrustning och tjänster att utveckla innovativa produkter. Hållbar utveckling och miljöaspekterna kommer också igen inom målområde 2, där flera ramprojekt har som målsättning att finna nya användningar för restmaterial som idag deponeras; andra har inriktning mot att utveckla mineralprodukter avsedda att lösa miljöproblem. Högkvalitativa produkter och funktionsanpassad marknadsutveckling Primärt för tillväxten är att utveckla och applikationsanpassa produkter samt att skapa förutsättningar för att kunna öka marknaden för produkterna. Samtliga delprojekt inom målområde 2 har denna inriktning. Några av projekten har ett brett intresse hos olika delbranscher, såsom Krossade material för framtida betong, Vägbyggande och Deponi, där ett antal produkter har potential att avsättas i volymmässigt stora kvantiteter. Anpassning och införande av Europastandarder är också ett viktigt marknadsprojekt av gemensamt intresse. Andra ramprojekt är delbranschspecifika och speglar viktiga marknadsområden för parterna i programmet. Inom detta programområde finns också identifierat ett behov av mer grundläggande kunskapsuppbyggnad kring mineralens partikelegenskaper och betydelse som bas för utveckling och applikationsanpassning av nya högkvalitativa produkter. Småföretagsutveckling De mindre företagen har ofta prioriterat produkt- och marknadsutveckling som det viktigaste behovet för tillväxt. Detta har tillgodosetts i programmet genom att t.ex. för stenindustrin, som består av ett mycket stort antal småföretag, samla insatserna under ett ramprojekt Applikationsteknik för natursten. För mindre företag inom industrimineralsektorn finns behov av såväl process- som produktutveckling och det förutsätts att företagsspecifika insatser kan skapas främst under ramprojekten Mineralteknik och Utveckling av industrimineralbaserade produkter som kan tillgodose dessa företags behov. De mindre företagen delar de större företagens behov av insatser för att möjliggöra en fortsatt exploatering av befintliga och nya fyndigheter och har därför gemensamt intresse av flera av de planerade projekten inom målområde 1, såsom ramprojekt Miljöpåverkan från anläggningar. 7.3 Målområde 1 - Utveckling av en integrerad och optimerad produktionsprocess Delområde 1.1 Prospektering/undersökningar/miljöpåverkan Inom detta delområde ska industrin bygga upp geologiska och fysikaliska modeller baserade på bergartsmaterialens specifika egenskaper i syfte att minimera effekterna av råvarans inhomogenitet. Dessa modeller ska utgöra basen för utveckling av modeller för produktionssystem och kvalificerad produktutveckling. Arbetet ska grundas på resultat från tidigare genomförda forskningsprojekt. De geologiska klassificeringssystemen skall utformas med inriktning på slutprodukternas kvalitetskrav. Industrin skall i samverkan med myndigheterna verka för att förbättrade geologiska informations- och klassificeringssystem kan utarbetas och göras tillgängliga för industrin för att underlätta etablerande av nya fyndigheter. Ny IT-teknologi bör utnyttjas för utveckling av informationssystemen.

25 15 Följande ramprojekt ingår. Ramprojekt Nya förundersökningsmetoder, materialkaraktärisering och täktplanering Inom projektområdet behandlas bergets egenskaper med avseende på produktionsoptimering. Avsikten är att från mätbara egenskaper hos bergmassan ge underlag för styrning av produktionen inom mineral- och bergmaterialindustrin. Tidigare projekt inom MinBaS har utvärderat förundersökningsmetoder för karaktärisering av produktionens råvara. Inom ramen för detta program skall viss uppföljning av detta arbete göras. Georadar och färgklassning är exempel på metoder som kan komma till användning. Inom kalkindustrin finns ett starkt incitament att minska produktionsbortfallet i form av finmaterial vid bränning av kalkprodukter. Ett projekt har som mål att studera karbonatstenars (kalkstenar och dolomitstenar) påverkan vid upphettning. Målsättningen är att få fram bakomliggande orsaker till varför hållfasthetsförsvagningar uppstår under och efter bränningsprocessen och hur dessa kan relateras till bergarternas textur, mineralogi, kemi mm. Det slutgiltiga målet är att skaffa fram kunskap som leder till att man på ett så tidigt stadium som möjligt (helst redan vid prospekteringen) skall kunna prediktera hur en viss råvara kommer att uppträda vid bränning. Variationerna i materialegenskaper kan i första steget användas för selektiv brytning och i nästa steg för optimal styrning av den vidare produktionen. Detta bör resultera i högre produktionstakt och mindre spill. Industrin har stort intresse av moderna planeringsverktyg för brytning. Inledningsvis sker en kartering av de hjälpmedel, som finns idag och som används i liknande delbranscher, exempelvis inom gruvindustrin. Några av verktygen väljs ut och valideras för MinBaSindustrierna. Täktplanering innebär också att man tar hänsyn till hela täktens livslängd och förbereder anläggningen på bästa sätt för transporter, uppställning av utrustningar etc. Ur förundersökningar hämtas data för selektiv brytning, så att fyndighetens olika delar används på bästa sätt. Som ett delprojekt studeras också användning av täkter för samtidig utvinning av flera råvaror multianvändning av brytningsområden. Exempelvis borde blockstensbrytning kunna samordnas med bergmaterialutvinning. Ett annat exempel kan vara kalkstensbrytning, där restprodukter används vid deponibyggande. Ramprojekt Miljöpåverkan från anläggningar Kraven i samband med tillståndsgivning har blivit strängare i den nya lagstiftningen och det är i dag mycket svårt att få tillstånd att öppna nya fyndigheter. Grunderna för bedömning av villkoren varierar mellan olika tillståndsmyndigheter. Det saknas klara riktlinjer för hur grundvattenfrågorna skall bedömas. Dessutom råder osäkerhet om bedömningen av relevanta nivåer för t.ex. buller, damm och vibrationer. Villkoren i täkttillstånd måste givetvis garantera en låg miljöpåverkan, men alltför stränga gränsvärden kan resultera i drastiskt höjda kostnader för produktionen. I slutänden innebär detta höjda priser för färdigt material. Inom projektområdet studeras vissa parametrars värde för miljöpåverkan i relation till rationella produktionsförhållanden. Hur väger man samman olika typer av påverkan för hållbar utveckling? Särskilt intresse bör ägnas åt materialtransporternas inverkan ställda mot övriga parametrar. Projektet bör även studera positiva effekter av mineralutvinning. Man kan med god efterbehandling lämna ett område, som fått högre värde än före brytningens start. Tillämpningen av de europeiska hållbarhetsfaktorerna SDI, Sustainable Development Indicators behandlas i ett delprojekt och förslag till industrierna om den praktiska användningen och rapporteringen utarbetas.

26 16 Delområde 1.2 Produktionsteknik Arbetet avser en fortsättning av de studier som utförts inom MinBaS Här fortsätts utvecklingen av optimerade och integrerade produktionsprocesser från sprängning eller annan losshållning av råvaran till nedbrytning och upparbetning. Det avser dels rent fysiska arbetsmetoder och dels styrningen av processerna. Genom att bygga fysikaliska modeller och använda nya mätmetoder och nyutvecklade datormodeller skall brytningsplanering och produktionsmomenten optimeras. Kontinuerlig information ger underlag för processoptimeringen i efterföljande upparbetningssteg. En ökad automation, kontroll och styrning av produktionsprocesserna skall eftersträvas. Arbetet baseras på anpassning av nya mätmetoder on-line, såsom bildanalys, laserdiffraktion etc. och vidareutveckling av datorbaserade modeller framtagna i tidigare genomförda forskningsarbeten. Dessa metoder skall on-line bevaka olika delar av processerna och slutprodukternas kemiska och fysikaliska kvalitet. En vidareutveckling och anpassning mot IT-baserade presentationssystem ingår i detta arbete. Den processtekniska utvecklingen skall koncentreras mot att introducera ny teknik och utrustning. Separationsprocesser, försortering av material, med syfte att förbättra energiutnyttjandet i efterföljande processer skall studeras, liksom torra och våta klasseringsprocesser för upparbetning av finkorniga material. Mer företagsspecifika projekt kan inriktas mot andra typer av mineraltekniska produktionsmetoder som magnetisk och elektrisk separation, flotation etc. För att fortsätta förbättringen av den yttre och inre miljön med avseende på damm, vibration och buller skall ny produktionsteknik utvecklas inom t ex sprängning och brytning. Nyutvecklad utrustning för åtgärder mot damm skall introduceras och anpassas för branschens företag, t ex elektrostatiska dammavskiljningsmetoder, specialfilter och kapslingar samt nya mätmetoder för övervakning och kontroll. Följande ramprojekt ingår. Ramprojekt Bergteknik - brytning Resultat från tidigare forskning har ökat förståelsen för den mekaniska sönderdelningen av berg. Detta i kombination med utvecklingen av sprängmedel, nya mätmetoder samt modern informationsteknik för mätning, överföring, tolkning och styrning har ökat möjligheterna att utveckla brytningstekniken. Syftet är att skapa en mer selektiv brytning med lägre finandel, mindre vibrationer, och kostnadseffektiva metoder. Inom detta projekt skall verktyg för brytningsplanering användas, baserade på ny teknik. Utveckling av selektiv brytning och brytning med hög precision är ett delområde. Ett annat större projekt inom bergteknik brytning är det fortsatta arbetet med modeller för sprängning i bergtäkter. I en förstudie har olika sprängmodeller studerats och en första fullskalestudie utfördes inom MinBaS för att verifiera en modell, som visat sig stämma bra mot verkliga erfarenheter. Nästa steg är ytterligare verifiering och insatser där

27 17 nya sprängtekniker och andra parametrars inverkan skall studeras för att öka förståelsen av losshållning med sprängning. Ramprojekt Mineralteknik Ur kostnads och energieffektivitetssynpunkt finns incitament att så tidigt som möjligt i processkedjan avskilja icke önskvärt material. Ökande krav på slutprodukternas kvalitet har också framdrivit ett ökat behov av att ytterligare koncentrera råmaterialen före upparbetning och vidareförädling. I ett delprojekt skall ett pågående utvecklingsarbete med nya sorteringstekniker drivas vidare. Nya sensorers och sorteringsmetoders lämplighet för mineraltekniska applikationer skall utvärderas tekniskt och ekonomiskt. Vid hantering av restmaterial och industrimaterial, som innehåller fina fraktioner, krävs oftast någon typ av hanterings- och upparbetningsmetoder för att kunna finna avsättning för produkterna och även för att kunna optimera processen, så att de oönskade finfraktionerna kan avlägsnas utan stora materialförluster och omhändertas på ett miljömässigt acceptabelt sätt. Ett projektarbete planeras mot studier av moderna klasseringsmetoder där torra metoder prioriteras. Huvudvikten läggs vid försök i större skala. Även andra typer av upparbetningsmetoder kan bli aktuella såsom olika typer av agglomereringstekniker samt separationsmetoder som magnetisk separation för att avlägsna föroreningar. Av skärskilt intresse för bergmaterialindustrin är denna typ av processutveckling vid framtagande av helkrossad ballast till betong som ersättning för naturgrus. För utveckling av nya mineralfyndigheter måste processer tas fram, vilka ger produkter en hög kvalitet. Dessa företagsspecifika projektarbeten innefattar flera separationstekniker, som t ex flotation, gravimetrisk, elektrisk och magnetisk separation samt kemiska och termiska processer för vidareförädling av produkterna. Avvattning av mineralprodukter sker i ett antal delsteg, vanligen genom förtjockning, filtrering och torkning. Inom ett delprojekt skall studeras främst det mekaniska filtreringssteget med inriktning på en effektivisering av utrustning och system. Ett delprojekt syftar till att på ett systematiskt sätt utveckla kostnadseffektiva system och kontrollerbara metoder för att minimera diffus damning i mineralindustrin. Utvärdering och implementering av lämpliga tekniklösningar för skilda områdena skall göras. Arbetet kommer att utgöra en vidareutveckling av de studier som pågår inom nuvarande MinBaS-progam. För producenter av brända kalkprodukter är intresset stort att finna effektiva bränslesystem till den termiska processen och även insatser för att tillvarata spillvärmen. Olika bränslesystem och alternativa bränslens effektivitet och eventuella påverkan slutprodukternas kvalitet skall utredas. Vid produktion av industrimineral innehållande karbonater genereras vid framställning av produkter på termisk väg ett överskott av CO 2. Det finns ett industriellt intresse av att inventera möjligheterna att utveckla tekniker för omhändertagande och bindning av koldioxiden samt också att finna nya användningsområden för detta CO 2- överskott. Ramprojekt Modellering och optimering av produktionsprocessen Övergripande är målsättningen att finna enkla metoder att kontinuerligt studera resultatet av förändringar i fragmenteringsprocessen, vilket kan skapa möjligheter för att optimera avvägningen mellan fragmentering genom sprängning och krossnings- och malningsstegen. De planerade arbetena inom ramprojektet bygger på de utvecklingsinsatser, som genomförts under det tidigare MinBaS-programmet. Det finns också en koppling till ramprojekt Bergteknik ovan och de sprängtekniska studierna.

28 18 Ny mätteknik för bestämning av partikelstorlek och form skall utvärderas. De finns ett antal kommersiella system utvecklade inom andra industribranscher, vilka kan anpassas till mineralindustrin, men även nyutveckling krävs. Målsättningen är att uppnå energieffektivitet genom att koppla mätdata till processtyrning Ett projekt rörande utveckling av modeller och nya programvaror för krossprocessen skall fortsätta. Det förutsätts att de långsiktiga forskningsprojekt som företagen idag stöder inom krossningsoptimering och optimal fragmentering drivs vidare för att stärka kompetensuppbyggnaden inom området. Även inom området malning pågår ett arbete med validering av nya simuleringsverktyg för olika typer av kvarnar, vilket enligt plan skall drivas vidare. Simuleringsmodellerna för krossning och malning kan också användas för utveckling av nya typer av utrustning. Ett stort projektarbete avser optimering av sprängning krossning förädling, där befintliga modeller för produktionsplanering och styrning sammanfogas till så lång kedja som möjligt. Gränssnitten mellan olika delprocesser studeras, så att slutläget i en process utgör starten av nästa. Ramprojekt Transporter och logistik Transport av mineralprodukter och dess logistik utgör en viktig del av produktionskedjan och är väsentliga för marknadsföringen av produkterna. Transporter är energikrävande och valet av transportsystem är miljöpåverkande. Inom det genomförda MinBaS-programmet drevs ett projekt kring miljövänligare transporter till kund. Inom detta ramprojekt skall ett delprojekt riktas mot inventering och utvärdering av nya, effektivare transportsystem för materialströmmarna internt i anläggningar. Vidare skall genomföras ett antal studier avseende logistikkoncept för förpackning och tranport. Andra viktiga utvecklingsområden är tranportlösningar för att underlätta export av mineral, bergmaterial och sten samt effektiva system för transport av restprodukter till områden där det finns behov av dessa material.

29 Målområde 2 - Utveckling av högkvalitativa produkter och en funktionsanpassad applikationsteknik Målsättningen med detta område är att utveckla nya högkvalitativa produkter och att söka nya användningsområden för de restprodukter som uppstår i produktionen, såsom finfraktioner av bergmaterial och kalksten, överskottmaterial från stenbrytning m.m. Arbetet skall drivas i nära samarbete med kunderna. För produktutvecklingen kommer det att krävas kompletterande grundläggande forskningsarbeten kring partikelegenskaperna. Mineralens och bergarternas ytegenskaper, partikelformens och partikelstorleksfördelningens samt den kemiska sammansättningens inverkan i olika applikationsområden måste klarläggas, som en led i produktutvecklingsarbetet. Det krävs också att det utvecklas värderingsmodeller för mineralens funktion i olika applikationer samt anpassning av produkterna till nya kravspecifikationer. Olika marknadsinriktade åtgärder skall göras för specifika delbranschområden. Delområde 2.1 Produktutveckling Utvecklingsinsatserna skall riktas mot viktiga marknadsområden för industriella mineral och bergarter såsom utveckling av vägbyggnadsmaterial, cement- och betongprodukter, produkter som kan användas t.ex. inom deponibyggande och för vattenfiltrering. Arbetet inom dessa områden bygger på resultat från pågående MinBaS-program. Specifika studier planeras för att finna metoder att förbättra produktegenskaperna, tex genom ytbehandling liksom insatser för att anpassa mineralprodukter i viktiga applikationsområden för industrimineral. Följande ramprojekt ingår: Ramprojekt Vägbyggnad Mycket stora tonnage av bergmaterial och industrimineralprodukter avsätts inom vägbyggnadsområdet. Det bedrivs dock omfattande FoU-insatser på många håll kring vägbyggnadsmaterial, rörande såväl användningen av naturliga råvaror som restprodukter. Syftet är att anknyta och samarbeta med andra pågående utvecklingsprojekt och program inom området. Behovet av värderingsmodeller som beaktar ekonomiska, tekniska samt miljömässiga aspekter bör utarbetas för utvärdering av restmaterialens potentiella värde samt miljöpåverkan. Delstudier rörande funktionskrav, livscykelanalyser och dimensioneringsmetoder, främst riktade mot användningen av restmaterial är prioriterade. Utvecklingsarbeten kring asfaltfiller och produkter för stabilisering ingår som väsentliga delar i ramprojektet. Dessutom finns ett utvecklingsbehov kring material och utförande av grusvägar och grusvägsunderhåll. Orsaken till dessa nödvändiga studier är besluten om övergång från naturgrus till krossmaterial och den ökade användningen av återvunna material. Ramprojekt Krossat ballastmaterial i Framtida betong I den första etappen av MinBaS- projektet bedrevs ett omfattande arbete inom området och på basis av resultat av denna utveckling skall arbetet drivas vidare. Projektet har hög prioritet för främst bergmaterialindustrin och skall genomföras i samarbete med cement- och betongproducenterna. Projekten inriktas även fortsatt mot att kvantifiera de relevanta partikelegenskaperna och korrelera dessa med de reologiska parametrarna samt därmed sammanhängande framtagning av metoder för förbättring av de för betong relevanta egenskaperna. Delprojekt syftande till vidareutveckling inom områdena betongproportionering och proportioneringsprogram ingår. För att få praktisk användning måste

30 20 utvecklingen och implementeringen drivas vidare kring förenklade metoder för produktkontroll vid tillverkning av sand från krossat berg. Det förutsätts att påbörjade långsiktiga forskningsarbeten inom området kring ballastmaterialens egenskaper och dess påverkan på betongens bearbetbarhet och egenskaper kan drivas vidare för att öka den teoretiska basen. Detta ramprojekt skall ha en nära koppling med utvecklingsarbeten rörande krossningsutveckling för optimering av t.ex. kornform och mineraltekniska upparbetningsmetoder. Även delprojekt kring utveckling av andra, nya cementbaserade produkter baserade på naturliga råvaror i kombination med användbara restmaterial, t.ex. för neutralisering och bindning av metallföroreningar etc. kan bli aktuella att genomföra inom detta område. Ramprojekt Deponibyggande Det ligger en stor marknadspotential i användningen av mineralprodukter i samband med byggande av deponier för slutförvaring av avfall, speciellt inom sektorn kommunala deponier. Inom MinBas-programmet genomfördes en katalogisering av material från MinBaS- branscherna och deras lämplighet som delmaterial för byggande och täckande av deponier. En pilotversion av en databas skapades som medger en bättre regional användning och ökar möjligheterna att kombinera delbranschernas material till nya produkter. Arbetet inom detta ramprojekt riktas mot en vidareutveckling av databasunderlaget. I enskilda fall kan fortsatta studier av olika delmaterial och deras egenskaper vid tester i större skala tillsammans med deponiägare och entreprenörer genomföras. Ramprojekt Filter/vattenrening Mineraliska material används som adsorbent av olika typer av föroreningar i vatten. Materialen kan appliceras i olika typer av filterkonstruktioner alltifrån rening av dricksvatten till rening av lakvatten från deponianläggningar. Inom det tidigare MinBaS-projektet genomfördes studier av olika materialtyper och deras förmåga att adsorbera oorganiska såväl som organiska ämnen ur vatten. Inom detta ramprojekt skall arbetet drivas vidare. Utredningar av deras anpassning i olika typer av filterkonstruktioner i större skala tillsammans med kunder planeras. Ramprojekt Utveckling av industrimineralbaserade produkter Marknadsavsättningen för högkvalitativa industrimineralprodukter finns inom en mängd industriområden; inom byggmaterialsektorn i form av puts, spackel, lättbetong, som filler och pigment inom pappers- och polymerindustrin, som gödnings- och jordförbättringsmedel inom jord- och skogsbruk, inom miljöområdet för rökgasrening och för kalkning av försurade sjöar.

31 21 Produktutvecklingen och anpassningen av mineralen i sitt applikationsområde sker oftast i nära samarbete mellan enskilda producenter och kunden. De utvecklingsinsatser, som skall genomföras i detta ramprojekt, har en mer grundläggande, kunskapsuppbyggande karaktär, vilka lämpar sig för ett bredare samarbete mellan flera producenter. Dessa kan innehålla utveckling av tekniker för att anpassa och förbättra mineralegenskaper i olika applikationer, såsom vidhäftning mot organiska material genom utveckling av olika ytbehandlingsmetoder eller utveckling av metoder att framställa mineralprodukter som tål hantering och transport utan brytas ned och generera damm. Inom tidigare forskningsprogram har mineralproducenterna bedrivit utvecklingsarbeten tillsammans med kundernas forskningsorganisationer inom områdena som mineral i papper och polymer och dessa områden är fortsatt prioriterade. Delområde 2.2 Applikationsteknik I syfte att möjliggöra ökad användning av natursten i Sverige skall det drivas arbeten relaterade till applikation av natursten i bygg- och anläggningsindustrin. Delprojekten är riktade såväl mot metod- som marknadsutvecklingsinsatser. En viktig del i applikationstekniken för mineralprodukter är införande och anpassning av produktstandarder, främst CEN-dito, varför ett ramprojekt riktas mot detta område. Följande ramprojekt ingår Ramprojekt Applikationsteknik för natursten Detta ramprojekt är delbranschspecifikt för naturstensindustrin. Syftet är att öka användningen av sten i Sverige och ramprojektet har högsta prioritet för naturstensindustrin. Det är av yttersta vikt för utvecklingen inom naturstensindustrin att kunderna, dvs. arkitekter, konstruktörer och myndigheter får tillgång till bästa tänkbara tekniska informationsverktyg och utbildningsmaterial rörande applikation av natursten. Samma krav på underlagsmaterial ställs från utbildningsanstalter för blivande arkitekter och byggare. Insatserna bygger på erfarenheter från de projektarbeten som drivits i det avslutade MinBaS- projektet. Arbetet i programområdet delas in i ett antal delprojekt med inriktning mot nära samarbete med kunder. Syftet är att fortsätta utvecklingen av metoder och dimensioneringskriterier till grund för utarbetande av produktinformation och montageanvisningar för naturstensprodukter anpassade till krav i bygg- och anläggningsindustrin. Mallar för egenkontroll skall utarbetas. Utvecklingsarbeten rörande prisvärda konstruktioner för bygg- och anläggning skall genomföras. Insatser skall genomföras för att vidareutveckla användandet av LCA-verktyget inom naturstensindustrin. Marknadsförutsättningarna för okrossad natursten skall utredas. Inom montage skall speciellt samspelet mellan natursten och olika typer av bruk och fästmassor studeras. Undervisnings- och informationsmaterial om stenproduktion och produkter skall vidareutvecklas på basis av det arbete som startats i

32 22 förra programetappen. Speciella insatser skall också göras för att introducera relevant marknadsföringsunderlag för utveckling av företag som arbetar mot begravningssektorn. Den inventering av natursten- och industrimineralförekomster på Sveaskogs marker som inleddes under föregående programetapp i norra och mellersta Sverige planeras fortsätta i landets södra delar. Av stor vikt för att öka kunskaperna och samarbetet med kunderna är stöd till långsiktiga forskningsprojekt rörande naturstensbyggandet vid arkitekturinstitutioner vid främst Lunds tekniska högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet. Det finns utarbetade förslag till doktorandprojekt; insatser bör göras för att skapa möjligheter för stenindustrin att fortsatt kunna medverka i denna typ av forskningssamarbete. Ramprojekt Standarder Införandet av nya CEN-standarder för mineralprodukter ökar. Det är av yttersta vikt för marknadsutvecklingen att dessa standarder snabbt anpassas till förhållanden och regelverk som råder i landet. Omfattande provningar behöver oftast genomföras, de nya metoderna och standarderna måste implementeras i såväl producent- som konsumentledet. Omfattande utbildningsinsatser behöver göras för att öka kunskapen om produktkrav och kontrollmetoder. Baserat på erfarenheter från två projekt kring nya CEN-standarder för bergmaterial respektive natursten som genomförs inom det genomförda MinBaS - programmet, skall delprojekt drivas för olika delbranscher för att öka beredskapen vid utarbetande av nästa generations standarder, som inkluderar återvinning och miljöaspekter. Samarbete med SIS förutses. Området CE-märkning av produkter skall också belysas inom ramen för projektet. 7.5 Målområde 3 - Planering, uppföljning, teknikbevakning, resultatöverföring och implementering Erfarenheterna från det genomförda MinBaS-programmet visar att det är viktigt att redan från start inrätta specifika ramprojekt med en egen budget för det omfattande detaljplanerings- och uppföljningsarbete som krävs. Detta arbete genomförs av styrelsen och i de centrala kanslierna och är av stor vikt för underlätta de små- och medelstora företagens medverkan i programmet. Teknikspridningsinsatser i form av projektrapporter, hemsidor, nyhetsblad, artiklar i fackpress samt g konferenser, seminarier och utbildningsinsatser måste genomföras inom alla delområden. Överföring av kunskaper om tillgänglig teknik, inom och utom landet, samt spridning av framkomna resultat ingår i programmet som viktiga delar för att uppställda mål ska nås. De är speciellt viktigt för utnyttjande av resultaten i praktisk drift och för marknadsutvecklingen i de mindre företagen. Vidare skall ett centralt ramprojekt för detaljplanering av enskilda projekt samt planering av framtida utvecklingsinsatser inrättas. Detta görs för att vidareutveckla de resultat som framkommer inom programmet och för att ge kontinuitet åt igångsatta långsiktigare forskningsarbeten inom olika delområden. Utvärdering En kontinuerlig utvärdering av programarbetet skall utgöra ett delprojekt inom detta målområde och ses som en integrerad del av programarbetet. Den utvärderingsgrupp, Dahméninstitutet, som genomförde uppföljningen av den föregående programetappen föreslås driva detta arbete. Utvärderingen ska ske parallellt med genomförandet av programmet. Syftet

33 23 är att ge en kontinuerlig bild av programmets resultatutveckling och måluppfyllelse. Särskild vikt skall läggs vid en avstämning mot de faktorer som lyfts fram i regerings finansieringsbeslut. Utvärderingen ska stämma av programarbetet och ge synpunkter till stöd för programmets genomförande. Vidare skall i detta arbete belysas faktorer som är viktiga för anslagsgivaren, men som ofta inte har omedelbar prioritet för programmets deltagare. Hit hör frågor som rör innovationssystemutveckling, hållbar utveckling, jämställdhet och integration, påverkan och betydelse på regional och lokal nivå bland annat vad avser sysselsättning. 8 FoU-samverkan Utvecklingsprogrammet MinBaS Det nyss avslutade utvecklingsprogrammet MinBaS utgör basen för MinBaS II programmet. Erfarenheterna och resultaten från de olika utvecklingsinsatser som genomförts inom detta program ligger till grund för flera av de tunga ramprojekt som ingår i föreliggande program. Forsknings- och utvecklingsarbeten som föreslås inom områdena bergteknik, mineralteknik modellering och optimering av produktionsprocessen samt för området produktutveckling avseende framtida betong, deponi samt filter liksom fortsatta satsningar på marknadsutveckling för stenindustrin utgör alla en vidareutveckling av de arbeten som genomförts inom utvecklingsprogrammet MinBaS Organisationernas FoU-verksamhet Bergmaterial Branschorganisationen Sveriges Bergmaterialindustri - SBMI har i samarbete med företagen och SBUF under många år gjort strategiska satsningar på att stödja långsiktiga forskningsprojekt och bygga upp forskargrupper vid främst Chalmers tekniska högskola, CTH, Göteborg och SveBeFo (nu Swebrec,Ltu) inom produktionsteknik (krossning, siktning, detonik) samt vid KTH, Stockholm inom teknisk geologi, mark och vattenteknik (efterbehandling) samt anpassning och implementering av kontrollmetoder och standarder i industrin i samarbete med SP, Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut. Industrimineral Föreningen Mineralteknisk Forskning - MinFo har sedan 1976 arbetat med kollektiva FoUprogram för mineralindustrin och leverantörerna. Långsiktiga forskningssamarbeten har byggts upp kring strategiska områden som finmalning, klassering, torra separationsprocesser och partikelteknologi vid Avd f Mineral teknik, Luleå tekniska universitet samt kring produktutveckling vid kundernas forskningsinstitut, såsom med CBI inom betong, med STFI inom papper, med YKI inom ytkemi, med Sveriges Lantbruksuniversitet - SLU inom kalk som jordförbättring etc., liksom med CTH, tillämpad mekanik och Swebrec inom områdena krossning och detonik- fragmentering. Natursten Branschorganisationen Sveriges Stenindustriförbund med Stenindustrins Forskningsinstitut - SFI och företagen har under många år arbetat strategiskt med att stödja forskningsprojekt riktade mot natursten i byggande vid främst Arkitekturinstitutionerna vid Lunds tekniska högskola och SLU. Speciella insatser har gjorts för att skapa teknisk-vetenskapligt underlag för livscykelanalyser, montage och underhåll i samarbete med Högskolan i Kalmar, CBI och YKI. En kraftig insats har gjorts för anpassning och implementering av kontrollmetoder och standarder i industrin i samarbete med SP.

34 24 Forskning vid universitet, högskolor och institut Vid enskilda institutioner inom flera universitet och högskolor pågår grundläggande forskningsarbeten med direkt relevans för MinBaS-arbetet. Industriforskningsinstituten utgör också en viktig samarbetspartner inom MinBaS- programmet. Speciellt inom produktutvecklingen är samarbetet med kunderna närstående institut av stor betydelse. Vid flera av dessa pågår FoU-verksamhet i samarbete med MinBaS-branscherna. En uppräkning av relevanta forskningsorganisationer och samarbetsområden finns under kapitel 10.3 Forskningsnätverk. Klusterförutsättningar De tre delbranscherna är delvis olika till sin struktur men har också många gemensamma förutsättningar. Ägarstrukturen är likartad med i huvudsak privatägda bolag. Bergmaterialindustrin och naturstensindustrin består av några få större enheter, men också en stor mängd små- och medelstora företag. Produktionen kommer till stånd genom markägaravtal och länsstyrelserna är tillståndsmyndighet. Brytningen sker huvudsakligen i öppna täkter. Samarbeten kring frågor som rör verksamheternas möjligheter till fortsatt exploatering, utveckling av relevanta prospekteringsmetoder, logistikkoncept samt utveckling av metoder för att förbättra den yttre miljön, såsom åtgärder mot damning, buller och vibrationer, är av gemensamt intresse. Inom produktionstekniken har bergmaterial- och industrimineralproduktionen likheter, vilka också finns med såväl gruvindustrin som anläggningsindustrin - undermarksbyggandet. Materialet skall lossgöras genom sprängning och fragmenteras. Upparbetningen skiljer sig åt; inom bergmaterialindustrin sker den idag huvudsakligen genom klassering/fraktionering medan industrimineralen oftast kräver en ytterligare finmalning och separationsprocesser. Flera är de senare är av samma typ som används i den malmbaserade industrin. Med en ökande produktion av krossad ballast och ökande produktkrav kan också delar av bergmaterialproduktionen i framtiden komma att vidareförädlas genom separationsprocesser. En viktig faktor är dock att industrimineral och bergmaterial oftast produceras torrt medan malmmineralens upparbetning sker i våta processer, vilket innebär att teknikerna skiljer sig åt. Industrimineral består oftast av betydligt mjukare bergarter i motsats till granitiska bergmaterial och malmer, vilket medför delvis andra förutsättningar produktionstekniskt. Naturstensindustrins produktionsteknik är helt skild från övrig mineralindustris, dock finns en del likheter med anläggningsindustrin, där t.ex. sågning av berg förekommer vid undermarksbyggande. Gemensamma teknologier ligger i utveckling av en mer processinriktad produktion inom berg- och mineralindustrin med en ökande grad av automation och IT-baserad styrning av produktionsprocessen med införande av kontrollmetoder on-line, utveckling av robusta sensorer och energieffektiva fragmenterings- och upparbetningssystem. En viktig del av ett kluster för produktions- och processutveckling är deltagande från utrustnings- och systemleverantörerna. Behovet av att arbeta i nära samarbete med kunderna för att utveckla och applikationsanpassa produkterna är gemensam för alla branscher. Naturliga kluster för produktutveckling bildas genom samarbete med viktiga avnämare, exempelvis bergmaterial- och industrimineralproducenter i samarbete med betong- och prefabindustrin, kalkföretagen i samarbete med myndigheter, mark- och skogsägare inom sjö- och skogskalkning,

35 25 naturstensindustrin i samarbete med arkitekter och byggentreprenörer, industrimineralproducenter tillsammans med gruvindustri och metallurgisk industri etc. Av gemensamt intresse är att finna nya användningsområden och utveckla nya produkter från material som idag inte kan avsättas på den traditionella huvudmarknaden. Exempel på detta är t.ex. naturstensindustrins restmaterial i stenbrotten, som nu utgör råvara till bergmaterial. Det finns också gemensamma intressen med andra branscher inom detta område; restprodukter från metallurgisk industri som slagger är i stort sett att betrakta som industrimineral och askor från förbränningsanläggningar utgör en råvara med industrimineralliknande egenskaper, liksom gruvindustrins gråbergsmaterial använts som bergmaterial. Inom produktutvecklingen finns en del grundläggande teknologier som är gemensamma för många mineralproducerande branscher och de som arbetar med upparbetning av restprodukter. Fundamentala kunskaper måste byggas upp om partiklarnas egenskaper, såsom form, morfologi och ytegenskaper. Behovet av att utveckla metoder och sensorer för att bestämma partikelegenskaperna hos såväl grova som fina partiklar on-line i produktionsprocessen i syfte att styra och kontrollera produktkvaliteten är också gemensamt. Andra nationella samarbeten I anslutning till verksamheten inom programmet MinBaS första etapp har enskilda företag och organisationer deltagit i forskningssatsningar vid Luleå tekniska universitet (Ltu) i samarbete med gruvindustrin och den metallurgiska industrin som kompetenscentrat Mimer, Minerals and Metals Recycling Research Centre och Företagsforskarskolan inom området Bergteknik och Mineralteknik. Branschorganisationerna samarbetar också med övriga delbranscher inom Bergsam; ett informellt samarbete mellan ett antal organisationer, som verkar inom berg- och mineralindustrin. Syftet är att samla branschen till gemensamma insatser i frågor som berör hela bergindustrin, såsom lagstiftningsfrågor, utbildning, forskning, kompetensförsörjning och samhällsinformation. Inom ramen för detta samarbete ingår också deltagande i en klustergrupp inom organisationen Bergforsk. Nordiskt samarbete De svenska branschföreningarna och enskilda företag har ett etablerat erfarenhetsutbyte med de nordiska programmen. Årligen genomförs en nordisk Konferens i Mineralteknik i Luleå, vartannat år genomförs Ballastforskardagar med värdskapet cirkulerande i de nordiska länderna. Inom stenindustrin samarbetar man främst med den norska branschföreningen i form av årliga informationsmöten och en gemensam branschtidskrift, tidningen STEN. Det har också pågått konkreta samarbetsprojekt mellan den svenska organisationen och norska organisationen inom ramen för MinBaS programmets första etapp. Initiativ har också tagits av Sveriges Stenindustriförbund att utöka samarbetet med Finland i samband med planeringen av föreliggande program. Diskussioner har startat kring möjliga samarbetsprojekt inom t.ex. området miljöpåverkan från anläggningar, efterbehandling av täkter m.fl. teknikområden. Under 1990-talet genomfördes enskilda teknikprojekt och nätverksprojekt inom det mineraltekniska området på samnordisk basis med stöd av dåvarande Nordisk Industrifond Det informella nätverket som då byggdes upp består.

36 26 Europeiskt samarbete European Technlogy Platform Sustainable Mineral Resources Enskilda företag, branschorganisationer och forskningsorganisationer har tidigare deltagit i EU-finansierade forskningsprojekt inom olika teknikområden, såsom extrem finmalning, självkompakterande betong, bergtekniska projekt och projekt riktade mot produktutveckling för natursten. Nu deltar branschorganisationer och enskilda företag aktivt i det tidigare beskrivna Europeiska nätverksamarbetet. Inför planeringen av det kommande 7e ramprogrammet har svenska företag och organisationer blivit starkt engagerade i det pågående arbetet att etablera en teknikutvecklingsplattform för utvinningsindustrierna. Under våren 2005 etablerades en European Technology Platform ETP kallad Sustainable Mineral Resources SMR av ett antal europeiska branschorganisationer och företag. Syftet är att genom FoU-insatser stärka den europeiska industrin. Inom ramen för plattformen skall ett strategiskt FoU-dokument utarbetas, som kan användas för att påverka utformandet av utlysningar inom det kommande 7e ramprogrammet. Därmed bör industrins intresse och möjligheter att delta i framtida program ökas. Denna teknikplattform samlar ett 30-tal företag och organisationer inom branscherna kol, malmmineral, bergmaterial, industrimineral, natursten, olja och gas samt leverantörer till dessa. Ett s.k. Vision document har utarbetats. Nu pågår arbetet med en Strategic Research Agenda och ett arbetsprogram. Fem fokusområden har pekats ut från prospektering till produktutveckling. Bergmaterialindustrin och svensk gruvindustri har engagerat sig starkt i arbetet med representanter från SBMI, LKAB, Boliden och Ltu som Focus Area Leaders och medlemmar av High Level Group, som utgör intressentgruppen bakom plattformen. MinFo är en av de organisationer som stöder arbetet och representerar då även MinBaS AB. MinFos forskningsdirektör är även representant i High Level Group. Den 21 mars 2006 överlämnades från teknikplattformen SMR officiellt samtliga dokument till EU-kommissionens FoUdirektorat. Många av de strategiska utvecklingsområden som identifierats i detta MinBaS II programförslag är även giltiga på EU-nivå och återfinns i den Strategic Research Agenda som nu arbetats fram inom EU, vilket öppnar för framtida projektsamarbeten. De forskningsorganisationer som samarbetat i det nyligen slutförda branschgemensamma utvecklingsprogrammet MinBaS har ett nära samarbete med europeiska forskare inom sina fackområden. De svenska branschföreningarna är medlemmar i sina europeiska motsvarigheter. Information från dessa internationella verksamheter kommer industriföretagen till del via de svenska föreningarnas deltagande. Många av de större producenterna har också verksamheter i de nya EU-länderna som Polen och de Baltiska staterna och därmed finns goda förutsättningar för att skapa en grund för framtida FoU-samarbete. Internationellt samarbete Exempel på internationell samverkan inom forskningen, där branschorganisationer, företag och forskningsorganisationer deltar, är International Mineral Processing Congress (IMPC), International Comminution Research Association (ICRA), en sammanslutning av industriföretag och forskningsorganisationer, vars målsättning är att främja forskning och spridning av forskningsresultat inom området krossning, malning och klassering i hela världen. Liknande internationella samarbeten finns på det bergtekniska området. Det pågår också ett internationellt erfarenhetsutbyte med Brasilien inom mineralteknikområdet som leds från Avd f Mineralteknik i Luleå.

37 27 Flera av mineralföretagen har verksamhet i andra länder och många ingår också i större internationella koncerner och har därmed ett nära samarbete med andra dotterbolag över hela världen i såväl teknik- som marknadsfrågor. 9. Organisation och genomförandeplan 9.1 Organisation och styrning Genom det nu pågående samarbetet, som etablerats inom MinBaS-programmet första etapp, finns dokumenterade erfarenheter av hur deltagarna organiserat styrning, organisation och hantering av programekonomi. Denna modell har fungerat väl och kan även användas för genomförandet av MinBaS II. Som i tidigare etapp av MinBaS-programmet skall arbetet bedrivas inom ramen för ett samägt forskningsbolag, med en styrelse, som har det övergripande ansvaret för programmets genomförande, godkännande av programområdenas budget- och projektplaner samt beslut om resultatspridnings- oh tekniköverföringsåtgärder. Styrelsen utser även ansvariga för programområdena samt godkänner ledamöterna i styrgrupperna för programområdena. Till sitt förfogande för genomförande av programmet har styrelsen ett samordnande kansli, som föreslås bli forskningsorganisationen MinFo. I kansliets uppgifter ingår att sammanställa redovisningar från områdesansvariga och projektledare för beslut i styrelsen samt att sköta redovisning och avrop mot finansiärerna. Vidare ansvarar kansliet också för att meddela områdesansvariga och projektledare styrelsens beslut samt att utbetala medel till programområdena efter styrelsens godkännande av redovisningen. Till kansliet knutna programområdesansvariga skall i samråd med utsedd styrgrupp inom ramen för av styrelsen tilldelad budget besluta om de enskilda projektens genomförande. Dessa driver tilldelat programområde. Kansliet beställer och betalar uppdrag och samlar in egeninsatser om detta ej av praktiska skäl kan genomföras bättre inom den områdesansvariges egen administration. För varje programområde skall utses en styrgrupp med representanter för deltagande företag och forskningsorganisationer. Styrgruppen bevakar genomförandet av projektarbetet och att överenskomna tids- och kostnadsplaner följs. Styrgruppen kan även tillsätta arbetsgrupper till stöd för enskilda projekt. 9.2 Genomförandeplan Arbets- och resursplanen bygger på den i kapitel beskrivna programplanen och dess projekt. Nedan beskrivs kortfattat en arbetsplan samt de resurser som kommer att ingå i de tre huvudområdena. Utvecklingsarbetet syftar primärt till att introducera och anpassa nya tekniker och metoder till mineralindustrins förutsättningar, men grundläggande studier eller metod- eller teknikutveckling kan förekomma. Då programmet består av utvecklingsdelar av starkt branschgemensamt intresse, men också av mer delbranschspecifika projekt blir genomförandet i olika områden utformat på skilda vis. Resultaten från programarbetet kommer att utgöra basen för införandet i produktion och marknadsföring samt för fortsatt teknik- och marknadsutveckling. Arbetet kräver ett tvärvetenskapligt synsätt, där miljöhänsyn och kretsloppstänkande integreras med ett stort antal teknologier, såsom mineralogi, teknisk geologi, bergteknik, bergmekanik, detonationsteknik, informationsteknologi, styr- och reglerteknik, maskinteknik,

38 28 mineralteknik, oorganisk och organisk kemi, ytkemi, fysik, kemisk teknologi, hus- och vägbyggnadsteknik samt arkitektur. Programmet inleds med detaljplanering för genomförandet av delprojekten inom respektive programområde, vilket sker inom styrgrupperna. Genomförandet av projekten inom varje programområde sker i samarbete mellan deltagande företag och organisationer och anlitade forskningsresurser i nätverket. Koordinering sker med pågående projekt och program hos deltagarna och internationella erfarenheter inhämtas med relevans för respektive område. Etappavstämning inom varje programområde sker efter varje 12 månadersperiod, för enskilda projekt gäller den etappavstämning som blivit bestämd under projektens detaljplanering. Målområde 1 Utveckling av en integrerad och optimerad produktionsprocess Resurser: Företag från samtliga delbranscher i samverkan med leverantörer av utrustning och tjänster och specialister i geologi, bergteknik, detonik, produktionsteknik, kontrollmetoder, mineralteknik, miljöteknik (Chalmers Tillämpad mekanik, LTU Berg o Mineralteknik, SWEBREC, KTH, SP, SGU) samt miljö/damm (Högskolan i Kalmar, IVL, m fl.) För specifika företagsprojekt deltar enskilda företag i samverkan med kunder, leverantörer av utrustning, projektpartners och nationella och internationella experter inom processutveckling (mineralteknik, metallurgi) (Minpro, Ltu, YKI, Bergsskolan m.fl.). Målområde 2 Utveckling av högkvalitativa produkter och en funktionsbaserad applikationsteknik Resurser: Företag från samtliga delbranscher i samverkan med kunder och specialister inom produktutveckling-applikationsanpassning av mineral i olika applikationsområden, miljöteknik, ytkemi(cbi, VTI, SGI, YKI, KTH, Uppsala Univ., STFI, IFP, Chalmers, SP, LTU, Naturvårdsverket). För de delbranschspecifika insatserna riktade mot stenindustrin deltar företag i samverkan med kunder och projektpartners och experter inom marknadsföring, mediaproduktion, geologi, metodutveckling, kvalitetssäkring, ytkemi, restaurering, arkitektur (Riksantikvarieämbetet, SP, Lunds Univ., Högskolan i Kalmar, YKI, CBI, m fl). För delbranschspecifika insatser kring certifieringsprojekt förväntas arbetet ske i samverkan mellan branschföreningar, myndigheter, kunder och producenter samt relevanta organisationer som SP, SIS, m.fl. Målområde 3 Planering, uppföljning, teknikbevakning, resultatöverföring och implementering Resurser: Deltagande organisationer i samverkan med medlemsföretagen, andra branschföreträdare, myndigheter, regionala och lokala aktörer och forskningsfinansiärer och forskningsorganisationer och experter Deltagare i programmet 10.1 Parter Ansvarig för programmets genomförande är MinBaS AB, som ägs av nedanstående tre organisationer representerande företag verksamma inom industrimineral-, bergmaterial- och naturstensindustrin. Speciell vikt har lagts vid att få med små- och medelstora företag i det kommande programarbetet; särskilt på sten- men även på industrimineralsidan finns ett stort antal av dessa företag representerade. MinBaS AB och nämnda organisationer drev den första etappen av MinBaS- programmet som avslutades under år 2005.

39 29 Företagen i de olika delbranscherna har gemensamt att många producerar mineral och bergarter och använder likartade produktionstekniska processer. Varje enskilt företag har god kompetens inom sitt område, vilket kommer att bidra till genomförandet av programmet. Produktionsteknisk utveckling är ett gemensamt intresse för de flesta deltagande företagen, liksom intresset för att finna vägar för återvinning och användning av restmaterial. Produktionsanpassad teknologi samt produkt- och marknadsutveckling grupperar företagen mot olika intressesfärer, beroende främst på vilket produktsortiment företaget producerar. Sveriges Bergmaterialindustri - SBMI, är bergmaterialindustrins branschorganisation. Dess uppgift är att tillvarata medlemsföretagens gemensamma intressen samt att utveckla branschen genom att stödja forskning, utbildning, kvalitetsarbete och kompetensutveckling. SBMI har sedan början av 1990-talet stött forskningsarbeten vid universitet och högskolor och har tidigare haft ett speciellt forskningsutskott som rådgivande funktion till styrelsen. Idag kanaliseras medlemmarnas forskningsbehov via det pågående MinBaS - samarbetet. SBMIs Tekniska utskott har rollen som rådgivande organ också i utvecklingsfrågorna med uppgift att tillvarata framkomna forskningsresultat och verka för att kompetensen vid högskolor och universitet nyttjas för branschrelevant forskning och utbildning samt att sprida forskningsinformation till branschen. Medlemmar i föreningen är företag och personer som tillverkar, bearbetar eller säljer bergmaterial eller är verksamma som leverantörer eller konsulter i branschen. Antalet medlemmar år 2006 är ca 130. Många anläggningar för ballastproduktion ägs och drivs av större företag, men även staten äger täkter. Krav på större investeringar i bergtäkt i jämförelse med täkt av naturgrus har påverkat tendensen till mer samlat ägande. Bland de större aktörerna kan nämnas NCC, Swerock, Sand & Grus AB Jehander samt Vägverket Produktion. Det finns även företag som verkar regionalt med ett antal anläggningar inom ett begränsat område. Ett stort antal täkter över landet drivs av små och medelstora företag, såsom lokala åkerier, lastbilscentraler och enskilda personer. Representanter för medlemsföretagen, kommer att ha en aktiv roll för styrning och genomförande av projektarbetet. Företagen deltar i programmet genom att bidra med egna insatser i form av kontanta medel och eget arbete i projekten. Stenindustrins Forskningsinstitut AB-SFI AB är ett dotterbolag till Sveriges Stenindustriförbund - SSF. SSF är en sammanslutning av företag inom naturstensbranschen. Förbundet har till ändamål att bedriva forskning och information om lämplig användning av natursten, att främja en rationell utveckling av svensk stenindustri, att verka för yrkets höjande i tekniskt och affärsmässigt avseende, att motverka osund konkurrens och att verka för att god affärsetik upprätthålls av medlemmarna. SFI AB är det organ som ansvarar för genomförandet av förbundets aktiviteter. Medlemmarna representerar hela kedjan från brytning via förädling till montering. Här ingår också importörer av sten och leverantörer av utrustning till branschen. Antalet medlemmar år 2006 är ca 110. Stenbranschen består av ett stort antal små företag. Av branschens drygt 200 företag har endast 25 stycken fler än 10 anställda; det största företaget har ca 100 anställda. De fyra största företagsgrupperingarna är Emmaboda Granit AB, AP-Sten AB, Bohusläns Kooperativa Stenindustri samt Skifferbolaget AB. I föreslagna utvecklingsprogram har stenindustrin ett högt, redan identifierat företagsdeltagande per projekt i sitt delbranschspecifika programområde, med upp till 100

40 30 små företag i de största projekten. Industrin kommer att delta i arbetet genom att bidra med kontanta medel och eget arbete i projekten. Föreningen Mineralteknisk Forskning, MinFo är en ideell förening med uppgift att stödja vetenskaplig forskning och utveckling inom mineralteknik och angränsande områden. MinFo planerar, finansierar och administrerar forsknings- och teknikutvecklingsprojekt och program samt arbetar med tekniköverföring och teknikinformation för medlemsföretagens räkning. MinFo har etablerade styrgrupper med företagsrepresentanter för Processteknik och Produktutveckling, vilka leder projektarbetet inom respektive område. Svenska Kalkföreningen och dess företag har deltagit i MinBaS arbetet sedan start. I föreliggande program har branschorganisationen och företagen valt att representeras av MinFo, då samtliga i Svenska Kalkföreningen ingående företag är medlemmar i MinFo. Medlemsföretagen är producenter av industrimineral, bergmaterial och natursten (industrin deltar kollektivt via SSF/SFI) samt leverantörer av utrustning och tjänster till mineralindustrin. MinFo har en grupp av associerade medlemmar, främst mindre företag, och MinFo representerar även en grupp företag, som tidigare deltagit i en satsning på småföretagsverksamhet som genomförts inom MinFo under år Antalet medlemmar, associerade medlemmar samt småföretagsgruppen utgör idag ca 20 företag. Industrimineralbranschens produktionsföretag är till sin struktur att hänföra till gruppen små- och medelstora företag, även om många idag ingår i större koncerner. Under senare år har det skett en omstrukturering mot ökad specialisering och koncentration av ägandet i vissa produktområden. Detta har varit ett sätt att vidareutveckla de svenska företagen och förbättra avsättningsmöjligheterna för produkterna. Mineralproducenter är Björka Mineral AB (Omya AB), Cementa AB, Nordkalk AB, North Cape Minerals AS, SMA-Svenska Mineral AB och SSAB Merox som producerar produkter baserade på restprodukter från SSAB samt Svenska Silkaverken som producerar eldfasta produkter. Producenter av bergmaterial och natursten är Sand &Grus AB Jehander och företagen i Sveriges Stenindustriförbund. Leverantörer av utrustning är Metso Minerals (Sala) AB och Sandvik Rock Processing. Leverantörer av tjänster är CBI och SP, Swedish Geochem Services och Jananders Consulting AB. Bland gruppen små företag-smf kan nämnas Tricorona AB, HGRAB, Pajeb Kvarts, Woxna Graphite AB, Aros Mineral AB, Svenska Kaolin AB m.fl. Företagen kommer att delta i arbetet genom att bidra med kontanta medel och eget arbete i projekten Övriga deltagare Övriga industrideltagare planeras bli leverantörer av utrustning och tjänster av skilda slag som idag står utanför Parterna, men som aktivt kan bidra i olika projekt med teknikkompetens. En relativt omfattande forskningsfinansiering med relevans för MinBaS-programmet sker genom Svenska Byggentrepenörers Utvecklingsfond(SBUF), som idag medfinansierar projekt inom t.ex. ballastmaterialutveckling för betong och optimering av krossanläggningar tillsammans med MinBaS-organisationerna och andra företag. SBUF har delfinansierat också bl.a. de anläggningsinriktade programmen Väg-tunnel-bro-konsortiet och Centrum för Drift och Underhåll. Vidare skall ledande kunder inom och utom ovanstående organisationer och företag inom annan mineralindustri, såsom gruvindustrin, kunna delta i och bidra till arbetet i för dem lämpliga projekt. Ett informellt samarbete sker med samtliga branschorganisationer inom svensk bergindustri genom gruppen Bergsam. Inom ramen för den verksamheten sker ett kontinuerligt informationsutbyte och andra former av samarbeten kring forsknings- och

41 31 utbildningsfrågorna. Detta samarbete förutsätts kunna vidareutvecklas genom detta program. En viktig del för framtidsutvecklingen är att inom programmet upparbeta ett nära samarbete med regionala myndigheter, kommuner och länsstyrelser för att kunna ge företagen möjlighet till en fortsatt utveckling och kontakt med det lokala utbudet av teknikutvecklings- och forskningsresurser Forskningsnätverk I planeringsarbetet har hänsyn tagits till att det i landet på olika håll byggts upp forskargrupper som redan har pågående forskningsarbeten riktade mot de olika delbranschernas behov. Parterna har bedömt att det borde finnas utrymme för grundläggande forskningsinsatser inom den period som programmet omfattar. Dock har det ansetts angeläget att i MinBaS-programmet knyta an till pågående verksamhet hos olika forskargrupper, för att få bästa effekt och kortaste startsträcka i utvecklingsarbetet. Nedan listas identifierade forskningsutförare och teknikexperter inom olika teknikområden med kompetens av relevans för de projektinsatser som planeras inom programmet: Högskolor och universitet, myndigheter -Chalmers tekniska högskola - kompetens inom geovetenskap och maskinutveckling/enhetsoperationer -Luleå tekniska universitet - kompetens inom bergteknik, detonik och mineralteknik -SWEBREC vid LTU-Centrum kompetens inom sprängteknik - detonik/bergteknik. -KTH, Mark och vattenteknik- kompetens inom teknisk geologi samt byggmaterial -Lunds Tekniska Högskola - kompetens rörande sten i arkitekturen -Högskolan i Kalmar - kompetens inom miljö- och livscykelanalyser för små företag(natursten) -Riksantikvarieämbetet kompetens inom restaurering av natursten -Kompetenscentrat Mimer, Luleå Tekniska universitet kompetens inom restproduktanvändning -SGU kompetens inom geologisk informationshantering och utveckling av nya metoder för tolkning av prospekteringsresultat. -Bergsskolan i Filipstad /Högskolan Dalarna kompetens inom geologi, mineralteknik, miljö -Uppsala universitet - kompetens inom området filtrering- vattenteknik Institut och teknikexperter Av stor betydelse för programmets genomförande kommer också vara de sk. avnämarinstitutens kompetenser. Här kan nämnas följande: -Cement och Betonginstitutet-CBI -kompetens inom cementbaserade material. -Ytkemiska Institutet- YKI- kompetens inom ytkemi -Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut -SP - kompetens inom materialprovning, certifiering och metodutveckling -STFI -kompetens inom massa och pappersteknik, bestrykning -IVL Institutet för Vatten och Luftvård- kompetens inom miljö, vatten-luft -SGI Statens geotekniska institut- kompetens inom geoteknik, anläggning - VTI Statens väg- och transportforskningsinstitut- kompetens inom infrastrukturbyggande -Ångströmslaboratoriet- kompetens inom bränslecellsutveckling, -Minpro AB - kompetens inom processutveckling Europeiskt och internationellt FoU - nätverk Det är av stor vikt att det sker ett kontinuerligt samarbete såväl med europeiska som andra internationella experter inom relevanta områden för att vidareutveckla delbranscherna.

42 32 Deltagarna, såväl parterna som övriga deltagare i nätverket samarbetar idag med europeiska och andra internationella organisationer, där såväl frågor av gemensamt branschintresse som teknikutveckling bevakas. Speciellt skall uppföljningen av arbetet inom utvecklingsplattformen ETP SMR följas. Genom deltagande i möten, konferenser och seminarier internationellt kommer deltagarna att kunna föra information och kunnande vidare inom programmet genom att rapportering av denna typ av aktiviteter skall utgöra ett stående inslag i programområdenas löpande arbete med resultat- och teknikspridning. Som tidigare beskrivits under kapitlet Forskningsbehov deltar FoU-organisationerna i nätverket liksom enskilda företag idag i flera EU-finansierade projekt och program, vilket resulterat i breda nätverk inom specifika teknikområden. Många av t.ex. leverantörsföretagen i nätverket ingår i internationella koncerner med hela världen som arbetsfält, vilket ger en viss avstämning mot konceptet om Best Available Practice, vilket gagnar programmets genomförande. För utvecklingen av för Sverige nya typer av fyndigheter måste samarbete ske med relevanta internationella experter för att inhämta den tekniska kompetens som krävs för att på ett effektivt sätt kunna driva utvecklingsarbetet. 11. Budget Programmet planeras för en period av 5 år. Industrin är beredda till insatser genom kontanta medel och andra egna insatser om totalt 45 Mkr för programmets genomförande vid nuvarande omfattning. En förutsättning är att statlig medfinansiering om totalt 42 Mkr kan erhållas. Budgetsammanställningen i tabell 1 visar hur den sammanlagda budgetomfattningen på 87 Mkr föreslås bli fördelad på 5 år vid start Tabell 1 Budgetsammanställning för programmet Totalt Kkr Industrins insatser Statens insatser Totalt Tabell 2 upptar en sammanställning över budgeterad omfattning per ramprojekt och programområde enligt kapitel 7 Projektplan. I samband med att en mer detaljerad verksamhetsplan utarbetas görs också en tidplan för ramprojekten med dess delprojekt.

43 33 Tabell 2 MinBaS II - Budget per programområde och ramprojekt 5 års program Mkr Målområde 1 Utveckling av en integrerad och optimerad produktionsprocess fr MinBaS fr Industri Totalt 1.1 Prospektering/undersökningar/miljöaspekter 1. Nya förundersökningsmetoder, materialkarakterisering och täktplanering Miljöpåverkan från anläggningar Summa delområde Produktionsteknik 1. Bergteknik-Brytning 2,5 3 5,5 2. Mineralteknik Modellering, optimering av produktionsprocessen Transporter och logistik 1,5 1 2,5 Summa delområde Målområde 2 Utveckling av högkvalitativa produkter och en funktionsanpassad applikationsteknik 2.1 Produktutveckling 1. Vägbyggnad Krossat ballastmaterial i Framtida betong Deponibyggande Filter - vattenrening Utveckling av industrimineralbaserade produkter Applikationsteknik 1. Applikationsteknik för natursten Europastandardisering Summa Målområde Målområde 3 Planering, teknikbevakning, tekniköverföring och resultatspridning Summa alla områden Budgeten har baserats på en maximal statlig medfinansiering på 50% på varje ramprojekt. För individuella delprojekt kan fördelningen mellan statliga medel (markerade MinBaS i tabellen) och industrins insatser vara annorlunda. För grundläggande forskningsprojekt vid universitet och högskolor förutsätts andelen statliga medel vara betydligt högre än 50 %, medan utvecklingsprojekt med stark industriell inriktning finansieras huvudsakligen av industrin. Bilaga 1 visar en sammanställning över projektförslag som listats i planeringsarbetet och som föreslagits av deltagarna i programmet. Under detaljplaneringsfasen kommer möjligheterna till medfinansiering och tillgängliga forskningsresurser att avgöra hur stor omfattning varje enskilt förslag kommer att få.

44 Tekniköverföring och resultatspridning Tekniköverföring av kunskaper om tillgänglig teknik, inom och utom landet, samt spridning av framkomna resultat ingår i programmet som viktiga delar för att uppställda mål ska nås. De är speciellt viktiga för implementering av resultaten i praktisk drift och för marknadsutvecklingen. Ett antal projekt inom området Produktionsteknik är riktade mot validering av modeller och system i industriell skala. Inom området Produktutveckling och applikationsteknik planeras att genomföra produktutvärderingsprojekt tillsamman med kunder i större skala. Den interaktiva tekniköverföringen mellan deltagande företag, FoU-organisationer och andra intressenter bedrivs i projektarbetet och inom de styrgrupper och arbetsgrupper som tillsätts för varje programområde. Överföringen, såväl som successivt framkomna resultat, sprids genom arbetsmöten, skriftlig rapportering, internseminarier och studiebesök. Via parternas hemsidor och nyhetsbrev sker en kontinuerlig uppdatering av utvecklingen inom programmet och framkomna resultat. Stor vikt kommer att läggas vid att anpassa informationen till de små och medelstora företagens mottagarkapacitet, vilket underlättas av att många deltagande forskningsorganisationer har vana vid tekniköverföring till små företag. Erfarenheterna från det genomförda MinBaS-programmets första etapp visar nämligen vikten av att omfattande insatser görs i form av utbildnings- och informationsmaterial samt seminarier för att framkomna resultat ska spridas och nyttiggöras, särskilt inom de mindre företagen. I dag är ett livslångt lärande en förutsättning för fortsatt utveckling av individen, industrin och samhället i stort. Detta är av extra vikt vid introduktion av ny teknik. Insatser för fortbildning inom delbranscherna planeras inom MinBaS-programmet. Det är också av stor vikt att en spridning av resultaten sker till kunderna. Speciella insatser skall göras för att utarbeta lämpligt informationsmaterial och fortbildningsinsatser för denna målgrupp. De är till stor del en vidareutveckling av insatser som påbörjats i den föregående programetappen. Central information om MinBaS programmet och dess resultat kommer att ske genom konsortiets parter, de statliga medfinansiärerna och via hemsidor, nyhetsblad, artiklar i dagsoch fackpress samt seminarier och konferenser. MinBaS MinBaS ett utvecklingsprogram för industrimineral bergmaterial och natursten Publicerade rapporter MinBaS-programmet