UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN

Transkript

1 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KVALITETSAVDELNINGEN INSPEKTIONS- OCH ANALYSENHETEN SKOLBARNOMSORGSINSPEKTÖRER CATHRINE SAHLSTEN, TELEFON BENGT THORNGREN, TELEFON SID 1 (10) Rapport från inspektion av skolbarnsomsorgen vid Maria Fritidsklubb 17/2-20/ Box 22049, Stockholm. Telefon Fax Besöksadress Hantverkargatan 2F

2 SID 2 (10) UPPDRAG OCH GENOMFÖRANDE Inspektions- och analysenheten utvärderar den pedagogiska verksamheten och främjar barns, ungdomars och vuxnas lärande genom att granska måluppfyllelsen utifrån nationella och kommunala styrdokument kontrollera efterlevnaden av nationella och kommunala riktlinjer granska hur förskolan/ skolan utvärderar sin egen verksamhet ge rekommendationer om vad som bör förändras och utvecklas Vi genomför vårt uppdrag genom att läsa material som förskolan/skolan ställer till förfogande och även material från andra källor (ex. från Skolverket) intervjua elever/barn, personal och skolledning. Vid granskningen av förskolors verksamhet intervjuas föräldrar i stället för barn. observera verksamheten Inspektionen följs upp på olika sätt beroende på skolform. I första hand granskar vi måluppfyllelsen, det vill säga att vi bildar oss en så heltäckande bild som möjligt av hur målen i styrdokumenten tolkas och förverkligas på förskolan/skolan. Vi gör detta utifrån en prioritering av mål från läroplaner och andra nationella styrdokument. Dessutom bedömer vi hur riktlinjerna i dessa styrdokument följs, liksom mål och riktlinjer i Stockholms stads skolplan och förskoleplan. Förutom detta granskar vi förskolans/skolans förmåga att själv utvärdera sin kvalitet för att förbättra verksamheten. I bedömningen av verksamhetens kvalitet utgår vi även från Skolverkets Allmänna råd om kvalitetsredovisning. Hög kvalitet innebär enligt Skolverkets definition främst att verksamheten utmärks av att den väl: strävar mot och uppfyller nationella mål svarar mot nationella krav och riktlinjer uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella (t.ex. skolplan, lokal arbetsplan och andra lokala planer) kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man har. 1 1 Från Skolverkets instrument BRUK för kvalitetsarbete i förskola och skola, s 8.

3 SID 3 (10) BESKRIVNING AV ENHETEN Maria Fritidsklubb är en enskilt driven verksamhet i form av en ekonomisk förening. Fritidsklubben är belägen i Mariaskolans lokaler på Södermalm, Ringvägen 23. Det är tre personer som ingår i den ekonomiska föreningen och tillsammans verkar som verksamhetens ledning. Ledningen har varit med från starten när föreningen bildades. Verksamheten ingick tidigare som en del i skolan, men knoppades av Verksamheten är uppdelad på ett fritidshem för barn i årskurs 3 och en öppen fritidsverksamhet för barn i årskurs 4-6. I fritidshemmet Maria Miniklubb är det 81 barn inskrivna och i den öppna fritidsverksamheten Maria Fritidsklubb går det Barnen kommer till verksamheten efter skoldagens slut och stängning av Maria Miniklubb sker klockan och stängning av Maria Fritidsklubb klockan Maria Miniklubb har öppet med heldagsomsorg alla lovdagar och Maria Fritidsklubb har öppet alla lovdagar förutom jul och sommaruppehåll. Maria Miniklubb som vänder sig till barnen i årskurs 3 har sin hemvist två trappor upp i en av husgavlarna och Maria Fritidsklubb för barnen i årskurs 4-6 har lokaler i källarplanet med sin hemvist i det så kallade Badet. Fritidsklubben delar lokaler med ungdomsverksamheten som är på kvällstid.

4 SID 4 (10) SAMMANSTÄLLNING AV VERKSAMHETENS OLIKA VERKSAMHETERS STYRKOR, SVAGHETER, BRISTER OCH UTVECKLINGSOMRÅDEN Vårt uppdrag som inspektörer är att granska och utvärdera verksamhetens resultat. Med resultat menar vi verksamhetens förmåga att uppnå och sträva mot de nationella och kommunala målen samt efterleva de riktlinjer och krav som finns i styrdokumenten. Våra bedömningar presenteras utförligare under rubriken RESULTAT/ MÅLUPPFYLLELSE. Styrkor Vår inspektion har visat att verksamheten utmärks av ett antal styrkor, bland annat dessa: Ledningen bedriver ett nära ledarskap. Personaltätheten är hög och utbildningsnivån hos de anställda är god. Fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten erbjuder ett stort utbud av varierad verksamhet. Barnen har stora möjligheter att välja aktivitet inom båda verksamheterna. Verksamheterna ger goda möjligheter till idrott och rörelse och skapande verksamhet. Verksamheterna genomför årligen en utvärderingsenkät till föräldrar. Svagheter Vår inspektion har visat att det finns vissa områden som verksamheten delvis brister i, bland annat följande: Lokalerna för båda verksamheterna är delvis inte ändamålsenliga och transportsträckorna är svåra att överblicka för de anställda. Skolverkets Allmänna råd för öppen fritidsverksamhet och Kvalitet i fritidshem ligger inte till grund för planering och utvärdering av verksamheten. Verksamheterna saknar kvalitetsredovisning. Det saknas en gemensam värdegrund i personalgrupperna. Barnens möjlighet till ett rum för lugn och ro saknas på Maria Fritidsklubb. Planeringstiden för de anställda i verksamheterna är otillräcklig. Rutinerna i fritidshemmets verksamhet för barnens omsorg och säkerhet kan brista.

5 SID 5 (10) Brister som skolan måste åtgärda utifrån gällande lagstiftning Verksamheten saknar likabehandlingsplan. Upprätta en kvalitetsredovisning/verksamhetsberättelse. Områden att utveckla Vi bedömer att följande utvecklingsområden, som kan utgå från såväl svagheter som styrkor, bör prioriteras: Ledningen och arbetslaget för fritidshemmet bör utarbeta rutiner för att skapa bättre överblick över transportsträckor utifrån säkerhet och omsorg. Skolverkets Allmänna råd för Kvalitet i fritidshem och Skolverkets Allmänna råd för öppen fritidsverksamhet bör ligga till grund för planering och utvärdering av verksamheten. Verksamhetsplanen för fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten bör utvecklas med utvärderingsbara mål. Personalen bör aktivt arbeta för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande i verksamheterna. Ledningen och de anställda bör föra pedagogiska diskussioner i syfte att få till stånd en gemensam plattform. Utveckla samarbete med andra öppna fritidsverksamheter. Organisation och förutsättningar Tre anställda ingår i ledningen och de har någon form av pedagogisk utbildning. Ledningen bedriver ett nära ledarskap och arbetar i den dagliga verksamheten vilket är en styrka för verksamheterna. Övriga anställda har halvtidstjänster och har anställts utifrån sin specialistkunskap på exempelvis idrott, musik eller bild. Maria Miniklubb och Maria Fritidsklubb ingår i varsitt arbetslag. Varje vecka har arbetslaget en timmes möte med information och planering av verksamheten. Barn och personal På Maria Miniklubb finns 81 inskrivna barn vilket är en stor barngrupp om alla är där samtidigt. Eftersom verksamheten erbjuder många olika aktiviteter finns strukturer för att bilda mindre grupper vilket gör att det fungerar väl. På Maria Fritidsklubb är det 212 barn inskrivna i årskurs 4-6. Verksamheten använder sig av närvarotavlan för årskurs 4 som är uppsatt på väggen i hallen Antalet anställda omräknat i årsarbetare är 9,62. Det innebär en förhållandevis god

6 SID 6 (10) personaltäthet. Det finns ingen extra personal för att stödja barn i behov av särskilt stöd. Dessa uppgifter ingår i ordinarie tjänster. Verksamheten har fått medel från Stockholm stad för barn i behov av särskilt stöd. I dessa fall sker ansökningar i nära samarbete med föräldrarna. I tabellen nedan redovisas antalet barn i grupperna samt antalet personal på fritidshemmet beräknat i årsarbetare. Avdelningens namn Avdelnings typ Barn/avd Antal heltidsanställda fritidspedagoger eller motsvarande* Antal heltidsanställda barnskötare och övrig personal Summa MMK Årskurs ,75 2,25 5,0 MFK Årskurs ,37 2,25 4, ,12 4,5 9,62 * Med motsvarande menas fritidspedagog eller lärare med examen från en statlig lärarutbildning mot de yngre åldrarna och vid utländsk utbildning ska den vara validerad för att omfattas Antal barn/ personal Maria Miniklubb: 16,2 (jämför Stockholm stad ht 2007: 16,6) Andel fritidspedagoger eller motsvarande Maria Miniklubb: 55 % % (jämför Stockholm stad ht 2007: 40 %) Miniklubbens lokaler ligger på andra våningen i skolbyggnaden. Den har ett stort kök där ett drygt 40-tal sittplatser finns. Där serveras det gående mellanmålet och det används även som en plats där man kan umgås och spela sällskapsspel. Det finns ett mindre lekrum där barnen kan spela pingis, se på film samt ett mysrum där barnen kan koppla av. I källarplanet har Miniklubben tillgång till ett skapande rum, ett kombinerat biljard- och TV-spelsrum och ett lite större pingisrum. Miniklubben saknar en hall där barnen kan hänga av sig sina ytterkläder och väskor. Idag låter barnen sina saker vara kvar på hyllorna i korridoren utanför sitt klassrum, vilket ligger i närheten av klubben. Alla barn har en egen mindre låda där de kan förvara egna saker i anslutning till klubbens kök och entrén där aktivitetstavlan finns. Fritidsklubbens hemvist ligger i källarplanet och har tillgång till två större ytor. Ett rum ligger i anslutning till köket och fungerar som cafeteria. Det andra stora rummet är badet och används för biljard och pingis. TV-spel finns en halvtrappa upp i rummet. Det finns även datorrum, musikstudior, och verkstäder för skapande och så kallade levande tyger. Verksamheterna disponerar dagligen skolans två mindre idrottssalar från klockan fram till klockan Barnen på Maria Miniklubb har transportsträckor till de olika verkstäderna och idrottssalarna vilket försvårar för de anställda att få överblick över lokalerna. Vi bedömer att verksamheten på fritidshemmet behöver skapa rutiner för att få överblick över verksamhetens ytor där barnen förflyttar sig. Verksamheterna har tillgång till skolans skolgård men använder den inte regelbundet. De bedriver en begränsad verksamhet i utemiljön, särskilt i samband

7 SID 7 (10) med att lokalerna inte är ändamålsenliga. Det bedömer vi som ett utvecklingsområde. Materialet för barnens aktiviteter finns tillgängligt och i verkstäderna presenteras det en stor variation av material att prova på. I verkstäder samlas och återanvänds material för ett kreativt skapande, vilket visar på vägar till en ur miljösynpunkt hållbar utveckling utan onödig konsumtion av material. Verksamheterna har inget samarbete med andra liknande verksamheter men tar emot studiebesök årligen vilket kan ge impulser till utveckling. I Skolverkets allmänna råd för den öppna fritidsverksamheten anges att verksamheten ska samverka med övrig fritidsverksamhet för barn och ungdom i kommun/närsamhället.. Målstyrning Vi bedömer att ledningen har ett tydligt och nära ledarskap vilket är en styrka för verksamheterna. Ledningen är förtrogen med uppdraget och den dagliga verksamheten. Med en mindre organisation och ett nära ledarskap bör goda förutsättningar finnas för att ha utvecklande samtal om verksamheten. Personalen påtalade dock i vår intervju att de tidsmässiga förutsättningarna att utveckla verksamheten är begränsade. Personalen kände inte till Skolverkets Allmänna råd vilket vi bedömer är en svaghet och som bör prioriteras som utvecklingsområde. Skolverkets Allmänna råd för kvalitet i fritidshem och Skolverkets Allmänna råd för öppen fritidsverksamhet bör ligga till grund för planering och utvärdering av verksamheten. Fritidsklubben har en verksamhetsplan 2008/2009 som revideras årligen i samarbete med personalgruppen. I planen beskrivs mål och metoder, förutsättningar för miniklubben och fritidsklubben samt det breda utbudet av aktiviteter. Vi bedömer att det är ett levande dokument och att det behöver utvecklas utifrån styrdokumenten. Det finns struktur för att ta in barn, personal och föräldrarnas synpunkter på verksamheterna. Det sker genom samtal, enkäter och utvärderingar. Resultatet sammanfattas av ledningen och ligger till grund för ändringar i verksamhetsplanen i samband med nytt verksamhetsår. Maria Fritidsklubb har ingen kvalitetsredovisning/ verksamhetsberättelse vilket ska upprättas enligt Stockholm stads riktlinjer.. Den ska innehålla en utvärdering där de pedagogiska resultaten och måluppfyllelsen ska analyseras. Vi bedömer att det systematiska kvalitetsarbetet kan utvecklas ytterligare genom att personal och barn i högre grad blir delaktiga i dialoger om resultaten av enkäterna. Ledningen redovisar sammanställningar av föräldraenkäterna på hemsidan.

8 SID 8 (10) Verksamheten Vi bedömer att verksamheterna kompletterar skolan tidsmässigt och innehållsmässigt i varierande grad: i hög grad genom en medveten prioritering av öppettider, i mindre grad som komplement till skolan då samverkan sker i begränsad omfattning. Barnen erbjuds dagligen ett stort utbud av varierad verksamhet vilket vi anser vara en styrka. När barnen kommer till verksamheten vet de vilka olika aktiviteter som finns att välja på genom information via anslagstavla, bildskärm, informationsblad och hemsida. Personalen fördelar sig på olika lokaler och aktiviteter. Barnen kan fritt välja vad de vill delta i och när som helst byta aktivitet. Denna valfrihet ingår i verksamhetens metod att tillgodose barnens behov. De aktiviteter som erbjuds är exempelvis data- och TV-spel, idrott, skapande, biljard, bakning, pingis, musik och teater. Vi anser att detta arbetssätt förutsätter att alla barn kan göra aktiva val och hävda sin rätt i gruppen. Den verksamhet som skiljer sig från de öppna aktiviteterna är teaterverksamheten. Teatern bygger på kontinuitet och har därför erbjudit barn att anmäla sitt intresse och därmed delta vid flera tillfällen. Vi menar därför att särskild vikt bör läggas vid att möta och stödja barn som inte självklart kan föra sin talan. Detta kan till exempel gälla barn i behov av särskilt stöd. Treorna har sin verksamhet till större delen i lokaler för skapande, i idrottssalarna och på hemvistet. För årskurs 4-6 fungerar det tidigare badet i källaren som hemvist. Vi bedömer att det finns goda förutsättningar för idrott och rörelse i och med tillgång till två idrottssalar under eftermiddagen. I källarlokalen vistas många barn och det pågår flera olika aktiviteter samtidigt, vilket bland annat för med sig en hög ljudnivå. Lokalerna kan dessutom upplevas som trånga. För barnen som väljer skapande aktiviteter är det däremot en lugn miljö och färre antal barn utspridda i flera rum. Vi bedömer att lokalerna i sin helhet endast delvis är ändamålsenliga. Vi bedömer att verksamheten ytterligare kan utveckla områden som bidrar till att barnen successivt vidgar sina kunskaper om sig själva och sin omvärld. Det kan gälla barnens möjlighet till lek i grupp, verksamhet utomhus, lära känna sin närmiljö och förmågan att själva hantera sin vardag. Då verksamheten ska utgöra ett komplement i barnets liv kan barn med många fritidsintressen behöva fler tillfällen till social samvaro och rekreation. Genusperspektivet bör ytterligare ligga till grund vid planering av aktiviteter då många fritidsintressen är könsbundna och att pojkar på vissa områden har lättare att ta för sig på flickornas bekostnad. Vi har sett exempel på detta vid bokning av tid för dataspel eller plats vid pingisbordet. I Skolverkets allmänna råd kan man läsa: Den öppna fritidsverksamheten kan ge utrymme för både pojkars och flickors intressen, men också medvetet försöka bryta invanda könsrollsmönster.

9 SID 9 (10) Mellanmålet består av en buffé med flera sorters bröd, pålägg, dryck med mera att välja på. Det är populärt bland barnen som kan välja och äta det de tycker om. Vi ser att personalen prioriterat mellanmålet och att barnen äter med god aptit. Föräldrarna blir inbjudna till informationsmöte innan barnet ska börja i årskurs 3 och barnet har tre dagars inskolning i verksamheten. Personalen erbjuder föräldrasamtal till alla föräldrar vars barn går i årskurs 3 vilket vi ser som en styrka. Barnen är delvis med vid dessa samtal. Vi anser att barnen bör delta i hela samtalet eftersom det handlar om barnets delaktighet och ansvarstagande. Vi bedömer att samarbetet med föräldrarna har en godtagbar struktur och ger förutsättningar att vidareutveckla samarbetet. Barn vi talat med har uttryckt en osäkerhet inför övergången från årskurs 3 till årskurs 4 men vi bedömer att förutsättningarna är goda att få till stånd en röd tråd i verksamheten där barnen känner sig trygga. I samband med att en barngrupp ska flytta över till fritidsklubben följer en ur personalgruppen med för att skapa kontinuitet för både barn och föräldrar. Normer och värden Vi bedömer att barnen i huvudsak trivs i verksamheten. Barn vi talat med har dock gett ett intryck av att läroplanens normer och värden inte är förankrade i barngruppen. Kränkningar kan förekomma och eftersom lokalerna är svåra att överblicka kan det ske utan personalens vetskap. Vi bedömer att personalens förhållningssätt till barnen kan variera och ser därmed behovet av en gemensam värdegrund. I allmänna råden beskrivs skolbarnsomsorgens uttalade inriktning på barns omsorg och sociala utveckling. Vi anser att arbetet med att stärka barnens självkänsla, empatiska förmåga och individens plats i gruppen kan utvecklas. Arbetet mot diskriminering och annan kränkande behandling Verksamheten har tidigare ingått i Mariaskolans antimobbningsarbete. I samband med att verksamheten blev egen enhet fanns ingen tid till att ingå i skolgemensamma grupper. Då personalgruppen upptäcker mobbningsärenden tas även kontakt med hemmet och skolan för information. Verksamheten saknar en likabehandlingsplan vilket årligen ska upprättas enligt Diskrimineringslag (2008:567). Detta bör åtgärdas snarast. Barns inflytande Vi bedömer att verksamheten delvis arbetar för barns rätt till ansvar, delaktighet och inflytande utifrån erfarenhet, ålder och mognad. Barnen får många erbjudanden om för dem attraktiv verksamhet, men deltar i liten utsträckning i planeringen. Vi ser att det finns möjlighet att utveckla barnens inflytande och delaktighet i planering och utvärdering. Detta kan ske i olika former av samråd

10 SID 10 (10) eller aktiviteter ledda av barn. Det kan också handla om barnens ansvarstagande före, under och efter en aktivitet. Samverkan mellan skola och fritidshem Vi bedömer att samverkan mellan skola och fritidshem sker i liten utsträckning. Vi anser att fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten bör utveckla former och innehåll för samverkan med skolan. När barnen ska börja på fritidshemmet inför årskurs 3 sker dock en gemensam planering hur övergången ska ske på bästa sätt. TILL SIST Maria Fritidsklubb har en stor verksamhet med ett rikt utbud av attraktiva aktiviteter för barnen att välja på. Det som ledning och personalgrupp behöver utveckla är att diskutera fram en gemensam värdegrund utifrån styrdokumentens normer och värden samt att utarbeta en likabehandlingsplan. Stockholm Cathrine Sahlsten Bengt Thorngren