Dnr SAMÖ 2017/ Årsredovisning Beslutad av styrelsen Sida 1 SAMÖ 2017/

Transkript

1 Dnr Årsredovisning 2016 Beslutad av styrelsen Sida 1

2 Ordförande har ordet För att möta behoven för dem som står längst från arbetsmarknaden och är i behov av integrerad samverkan har Samordningsförbundet Östra Östergötland, SAMÖÖ, valt modellen med plattformar, lokalt anpassade efter de behov som finns i Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik. En modell vi tror på men som också har sina utmaningar. Inte minst när det gäller att hitta trovärdiga former för bedömning av utvecklingen över tid för den verksamhet förbundet finansierar men också stöd för att förbättra samordningen av rehabiliteringsinsatserna. Det var med den bakgrunden vi tillsammans med ytterligare två förbund 2012 tog initiativ till det indikatorprojekt som implementerats under året. Med stöd av projektets indikatorer identifierade styrelsen tre långsiktiga mål som till stora delar har sin utgångspunkt i den enskildes upplevda stegförflyttning. Inom allt fler områden i samhället ser vi att samverkan är en framgångsfaktor. Framtidens utmaningar är många och vi ser allt fler exempel på att dessa möts bäst med utökade möjligheter till samordning och samverkan. Det finns dock en del hinder på vägen. Samordningsförbundens uppdrag är enligt lagstiftningen dels att stödja samverkan mellan parterna dels att följa upp och utvärdera rehabiliteringsinsatserna. Sen lagstiftningen kom har mycket vatten hunnit rinna under broarna och allt fler förbund utvecklas mot integrerad samverkan. För att underlätta den utvecklingen och för ökad samverkan mellan huvudmän är det angeläget att se över lagstiftningar och regelverk. Efter att Finspångs kommun beslutade lägga ner sitt eget samordningsförbund och att söka medlemskap i SAMÖÖ tecknade samtliga medlemmar i början på året en avsiktsförklaring om att Finspång skulle gå med som medlem från 1 januari Det gav goda möjligheter att inkludera Finspång i både styrelsens såväl som plattformarnas utvecklingsarbete. Samordningsförbundet är inne i en viktig utvecklingsfas, allt i syfte att stärka förutsättningarna för vår långsiktiga strategi med integrerad samverkan. Under 2016 har styrelsen fortsatt arbetet med att utveckla både sitt interna arbete men också att öppna upp kontaktytorna med fler samhällsaktörer. Genom att vara öppen för behoven i samhället vill vi bidra till samhällsnyttan i än större utsträckning. Bland annat genom att utveckla samarbetet med såväl civila sektorn, företag som tar ett socialt ansvar (CSR-företag) som övriga näringslivet. Integrerad samverkan förutsätter att samverkande parter jobbar nära varandra med förståelse för varandras roller och uppdrag. Men det förutsätter också en modell för ledning och styrning där vi lär av varandra, utvecklar samarbetet och har en samsyn kring mål och syfte för förbundet. Därför är det viktigt att vi fortsätter utveckla samordnad planering och dialog. Vi är på god väg inte minst tack vara det stora engagemang som finns hos förbundets medlemmar, dessas medarbetare såväl som förbundets. Ert engagemang borgar för en fortsatt positiv utveckling. Irma Görtz Ordförande Sida 2

3 Innehållsförteckning sida 1. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanfattning av verksamhetsåret Om förbundet Organisation Historik Lagrum Uppdrag Finansiering/Medlemsavgifter Verksamhetsidé och vision Beskrivning av verksamheten Målgrupper Insatser Måluppfyllelse och resultat Uppföljning och resultat för individinriktade insatser Uppföljning och resultat för strukturövergripande insatser Styrelsens arbete under året Ekonomiskt utfall Ekonomisk sammanfattning RESULTATRÄKNING BALANSRÄKNING KASSAFLÖDESANALYS REDOVISNINGSPRINCIPER NOTER EVENTUELLA TILLÄGGSUPPLYSNINGAR STYRELSENS BESLUT BILAGOR TILL ÅRSREDOVISNINGEN 1. Verksamhetsberättelse mötesplatser och information 2. Resultatsammanställning helåret Verksamhetsberättelse NP-Samverkan 4. Verksamhetsberättelse Plattform Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik 5. Verksamhetsberättelse praktiksamordning Valdemarsvik Sida 3

4 1. Förvaltningsberättelse Årsredovisningen innehåller en översiktlig redogörelse av resultat och verksamhetsutveckling samt en redovisning av det ekonomiska utfallet för budgetåret Till redovisningen hör fem bilagor. 1.1 Sammanfattning av verksamhetsåret Årsredovisningen redovisar förbundets utfall och resultat för 2016 samt en kort beskrivning av förbundets utveckling under det gångna året har präglats av ett fortsatt utvecklingsarbete med Plattformarnas medarbetare och samverkansteam. Även styrelsen har under året påbörjat sitt eget utvecklingsarbete som har resulterat i en marknadsplan innehållande bl.a. långsiktiga strategier och aktivitetsplan för det kommande året. I början av året tecknade förbundets medlemmar en avsiktsförklaring kring att Finspångs kommun skulle gå in som medlem fr.o.m. 1 januari Ett implementeringsarbete har pågått kring NP-Samverkan vilket har resulterat i att delar av projektet kopplas till Plattform Norrköping fr.o.m. den 1 januari Förbundet har under året fortsatt med att utveckla former för ledning och styrning tillsammans med styrelsen och styrgrupperna. Styrelsen och styrgrupperna för plattformarna har tillsammans genomfört två dialogmöten och en gemensam konferens kring mål och visionsgemenskap. Styrgruppernas roll och funktion har under året reviderats från att ha ett operativt ansvar att leda och styra verksamheterna till ett strategiskt ansvar. En utvärdering av Plattform Norrköping har under året genomförts av Norrköpings kommuns PUFF-enhet vars syfte har varit att identifiera förbättringsområden. Utvärderingsarbetet kring NP-Samverkan har pågått under hela 2016 och kommer att slutredovisas under En samhällsekonomisk utvärdering har även gjorts av NP- Samverkanhar som visar på ett positivt samhällsekonomiskt resultat på sikt. För 2016 avsatt styrelsen 1,5 mkr som utvecklingsmedel till nyanlända. Utvecklingsmedlen resulterade i fyra ansökningar (mötesplatser och information för nyanlända, behovsanalys för utrikesfödda med svaga kunskaper i svenska språket, praktiksamordning i Söderköping för nyanlända samt praktiksamordning i Valdemarsvik för nyanlända). Under året har utvecklingsarbetet kring verksamhetsuppföljning och måluppfyllelse fortsatt. Måluppfyllelsen mäts utifrån begreppen utfall i samband med avslutad insats, resultat ett år efter avslutad insats och effekter tre år efter avslutad insats. När det gäller måluppfyllelsen utifrån de långsiktiga mål som är satta för verksamheten kan vi se att vi inte fullt ut når målet kring upplevelsen av att den egna arbetsförmågan skall öka med 90 % vid avslutad insats (utfall upplevelse deltagare 54 %, utfall bedömning av professionen 80 %). Vi når målet att 15 % skall ha ett arbete vid avslutad insats (utfall 17,6 %). Tittar vi lite bredare på utfallet så har 60,8 % gått vidare till arbete/studier/af/fortsatt rehabilitering via AF i samband med avslut. Vi når inte målet om att 25 % skall ha ett arbete ett år efter avslutad insats (resultat 23,1 %). Tittar vi lite bredare på resultatet så har 61,5 % gått vidare till arbete/studier/af ett år efter avslutad insats. Målet kring att 90 % av deltagarna skall uppleva att de fått stöd genom insatsen är uppfyllt (utfall 90,2 %). Slutligen kan konstateras att målet kring att 80 % av deltagarna skall uppleva att deras livskvalitet ökat inte har nåtts fullt ut (utfall 71 %). Under 2016 har arbetet fortsatt med indikatorprojektet under ledning av Nationella rådet för samordningsförbund (NNS) i samarbete med Örebro universitet. En tredje mätning har genomförts med indikatormåtten som nu är färdiga att användas. Hela indikatorprojektet presenterades i en slutrapport under senhösten. Implementeringen av indikatorprojektet har fördröjts då ett samråd med Datainspektionen behövde genomföras för att säkra upp att personuppgiftsbehandlingen är laglig. Sida 4

5 Förbundet har under året finansierat sju individinriktade insatser och två strukturinriktad insatser. Därutöver har två behovsanalyser genomförts varav en varit inriktad på unga vuxna med aktivitetsersättning och den andra riktad till utrikesfödda med svårigheter att lära sig svenska språket. Totalt har 358 deltagare varit inskrivna i verksamheterna under Verksamheterna har lämnat verksamhetsberättelse för det gångna året som finns med som bilagor till årsredovisningen och som även innehåller en individberättelse. För de verksamheter som upphört under året har slutrapporter lämnats. Förbundet har under året genomfört ett antal olika typer av utbildningsinsatser som riktat sig till medarbetare i huvudmännens organisationer, medarbetare i verksamheter finansierade av förbundet samt till förbundets styrelse. Verksamhetens totala kostnad för 2016 har uppgått till kronor. Medlemsavgifter och övriga intäkter har uppgått till kronor, vilket ger ett underskott på kronor. Underskottet har balanserats med eget kapital. 1.2 Om förbundet Organisation Samordningsförbundet är en fristående juridisk organisation med Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, region Östergötland samt Norrköpings, Söderköpings och Valdemarsviks kommuner som medlemmar. Förbundets organisation består av en styrelse som utses av medlemmarna. Till sin hjälp har den ett kansli. Kansliet består av en förbundschef, två samordnare och en assistent på 0,25 % tjänst. Ekonom, ekonomiassistent och nämndsekreterarfunktion köps från Norrköpings kommun Historik Samordningsförbundet bildades den 1 januari 2005 under namnet Norrköpings Samordningsförbund och från och med den 1 april 2009 utvidgat med Söderköpings och Valdemarsviks kommuner. I samband med utökningen bytte förbundet namn till Samordningsförbundet Östra Östergötland Lagrum Samordningsförbundet verkar utifrån Lagen om finansiell samordning av rehabiliterings-insatser (2003:1210) och förbundsordningen som beslutats av samordningsförbundets medlemmar. Lagens syfte är att ge lokala aktörer möjligheter att utveckla samverkan inom rehabiliteringsområdet och samordna gemensamma insatser riktade till personer i behov av samordnad rehabilitering samt underlätta en effektiv resursanvändning. Samordningsförbundet följer även lagen om kommunal redovisning (1997:614) och kommunallagen (1991:900) i tillämpliga delar Uppdrag De verksamheter som förbundet finansierar kompletterar myndigheternas ordinarie verksamhet. Samordningsförbundens uppgift är i första hand att verka för att medborgare ska få stöd och rehabilitering till egen försörjning. På individnivå verkar samordningsförbundet genom att finansiera insatser som bedrivs av de samverkande parterna. Samordningsförbundet stödjer också aktivt insatser som syftar till skapa strukturella förutsättningar för att myndigheterna ska kunna samarbeta bättre. Det kan t.ex. handla om kompetensutveckling och kunskapsutbyte. Sida 5

6 1.2.5 Finansiering/Medlemsavgifter Årets tilldelning från förbundsmedlemmarna uppgår till kronor, där Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar med hälften av medlen, landstinget/regionen med en fjärdedel och kommunerna med resterande fjärdedel. Därutöver har förbundet haft kronor i övriga intäkter varav kronor erhållits från Försäkringskassan för genomförande av behovsanalys för unga vuxna med aktivitetsersättning. Utöver ovanstående medel har även kronor används av eget kapital Verksamhetsidé och vision Förbundets verksamhetsidé är; att bygga upp en långsiktig, flexibel och stadigvarande verksamhet för arbetslösa personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser med målsättningen att öka förmågan till förvärvsarbete så att de på sikt kan bli självförsörjande. Förbundets vision är; Samordningsförbundet Östra Östergötland ska ge förutsättningar till ökad egen försörjning genom arbete samt ökad livskvalitet för de individer som är i behov av samordnade insatser. 1.3 Beskrivning av verksamheten Inledning - Verksamhetsplanen för 2016 Verksamhetsplanen för 2016 innehåller övergripande mål, finansiella mål, fokusområden och långsiktig strategi samt planerad verksamhet. Till varje verksamhet som finansieras av förbundet tecknas samverkansavtal med alla berörda parter. I samverkansavtalen beskrivs bl.a. parternas gemensamma åtagande, uppdraget, målsättning, bidrag för utförande av verksamheten samt uppföljning och utvärdering. Nedan redovisas ovanstående delar och aktiviteter enligt verksamhetsplanen för Följande fokusområden är prioriterade i verksamhetsplanen för Implementering av indikatorprojektet och utveckling av förbättrade former för uppföljning och utvärdering Under 2016 har arbetet fortsatt med indikatorprojektet under ledning av Nationella rådet för samordningsförbund (NNS) i samarbete med Örebro universitet. En tredje mätning har genomförts med indikatormåtten som nu är färdiga att användas. Hela indikatorprojektet presenterades i en slutrapport under senhösten. Implementeringen av indikatorprojektet har fördröjts då ett samråd med Datainspektionen behövde genomföras för att säkra upp att personuppgiftsbehandlingen är laglig. Hela konceptet kommer att ägas av NNS och intresserade samordningsförbund kommer att få teckna licenser för att använda indikatorerna. Inom ramen för indikatorprojektet har socialstyrelsen haft i uppdrag att prova utfallet av indikator 11, dvs. långtidseffekter av insatser genom samordningsförbunden, genom samkörning av uppgifter från SUS (myndighetsgemensamt uppföljningssystem som används för att följa upp resultaten av samverkan och finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet) med SCB-statistik. Under året har förbundet fortsatt utvecklingsarbetet med verksamhetsuppföljning och måluppfyllelse på kvartalsnivå. Sedan årsskiftet har förbundets reviderade långsiktiga mål följts upp och vi kan se att det finns svårigheter när det gäller mätningen av vissa mål då mätinstrumenten har varit svåra att svara på för deltagarna. Verka för ett ökat lärande i verksamheter finansierade av förbundet samt i medlemmarnas ordinarie verksamheter Se avsnitt kring insatsredovisning utbildningsinsatser. Sida 6

7 Uppföljning av reviderad modell för ledning och styrning mellan styrelse och styrgrupper Under året har modellen för ledning och styrning provats. Modellen har reviderats genom att styrgruppernas uppdrag att operativt leda och styra plattformarna har ändrats så att styrgrupperna har i uppdrag att strategiskt leda och styra plattformarna utifrån givet uppdrag. I samband med detta har samordnarnas roller också reviderats så att de har i uppdrag att leda och styra plattformarna operativt. Utveckling av styrelsens arbetssätt, varumärke samt revidering av kommunikations plan Styrelsen har under året arbetat med sitt eget utvecklingsarbete med stöd av processledare. Arbetet har resulterat i en marknadsplan där styrelsen arbetat med en SWOT-analys, tagit fram långsiktiga strategier och aktivitetsplan som är synkroniserad med förbundets verksamhetsplan för Marknadsplanen kommer att följas upp på kvartalsnivå. Arbetet med att ta fram en reviderad kommunikationsplan ingår som en del i aktivitetsplanen och kommer att genomföras under Utveckling av förbundets internkontrollarbete Styrelsen har under 2016 har arbetat med att ta fram en ny modell för intern kontroll och styrning. Den nya modellen bygger på COSO-modellen. Målområdet ökad ägarvinst/samhällsvinst skall bearbetas under året för att finna en målformulering som stämmer med ägarnas ambitioner, likaså skall målet vara mätbart Styrelsen har valt att avvakta med fokusområdet och påbörja detta arbete under Långsiktig strategi Samordningsförbundets strategi är att långsiktigt bygga upp och finansiera verksamhet till de behovsgrupper som står längst ifrån arbetsmarknaden och som har behov av samordnade insatser. Utgångspunkten i detta arbeta är att utveckla lokalt långsiktiga behovsanpassade och över tid föränderliga plattformar i de tre kommuner som förbundet verkar i. För att lyckas krävs ett integrerat samarbete och medverkan med de ordinarie myndigheterna med målet att utveckla former för fördjupat samarbete och samordning så att de samlade resurserna används effektivt. Vidare är det viktigt att kunskaper och erfarenheter från plattformarna sprids och tas tillvara på i de ordinarie organisationerna så att färre personer hamnar mellan stolarna. Under 2014 infördes utvecklingsmedel som är riktade mot kartläggnings- och metodutvecklingsinsatser till förbundets behovsgrupper. Under 2016 fortsätter satsningen med utvecklingsmedel Målgrupper I proposition 2002/03:132 uppskattas behovsgrupperna för den finansiella samordningen uppgå till fem procent av den yrkesverksamma befolkningen. Översatt till samordningsförbundets geografiska område innebär det att cirka personer (Norrköping 4258, Söderköping, 424, Valdemarsvik 218) är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. Behovsgruppen kännetecknas av; Olika former av fysiska eller psykiska besvär samt arbetsmarknadsmässiga eller sociala problem ofta en kombination av dessa. Befinner sig ofta ganska långt från arbetsmarknaden och är beroende av det offentliga för sin försörjning. Sida 7

8 Målgruppsbeskrivning Tabell 1. Antal deltagare per kön och ålder Ålder Kvinna Man Totalt Totalt (Uppgifterna hämtade från månadsfilen) Kommentar; 47 % av deltagarna är under 30 år och medelåldern är 33,17 år. 49 % av deltagarna är kvinnor. Tabell 2. Andel deltagare per kön och tid i offentlig försörjning Kön Kvinna Man Totalt Tid i offentlig försörjning Upp till 1 år 16% 25% 21% Upp till 2 år 13% 13% 13% Upp till 3 år 11% 8% 10% Upp till 4 år 10% 8% 9% Upp till 5 år 9% 4% 6% Upp till 6 år 5% 4% 5% Upp till 7 år 4% 6% 5% Upp till 8 år 3% 3% 3% Upp till 9 år 4% 4% 4% Mer än 9 år 18% 13% 15% Ej tillämpligt 6% 13% 10% Totalt 100% 100% 100% (Uppgifterna hämtade från SUS) Kommentar; 44 % har haft offentlig försörjning upp till tre år, 20 % från fyra upp till sex år, 12 % från sju upp till nio är och 15 % har haft offentlig försörjning i mer än nio år. Generellt har kvinnor haft längre tid i offentlig försörjning än männen. Tabell 3. Andel deltagare per kön och högsta utbildningsnivå Kön Kvinna Man Totalt Utbildning Annan eftergymnasial utbildning 1% 2% 2% Forskarutbildning 1% 0% 0% Grundskola 44% 54% 49% Gymnasium 39% 35% 37% Högskola/Universitet mer än 3 år 3% 1% 2% Högskola/universitet upp till 1 år 1% 2% 1% Högskola/Universitet upp till 3 år 6% 1% 4% Saknas/okänd 5% 5% 5% Totalt 100% 100% 100% (Uppgifterna hämtade från SUS) Sida 8

9 Kommentar; 49 % har grundskola som högsta utbildningsnivå och 37 % har gymnasium. Männen har generellt en lägre utbildningsnivå än kvinnorna. Tabell 4. Antal deltagare per kön och remittent Remittent Kvinna Man Totalt AF FK Kommun Region Östergötland Annan/saknas uppgift Summa (Uppgifterna hämtade från månadsfilen) Kommentar; Störst remittent har varit kommunerna följt av Arbetsförmedlingen och Region Östergötland Insatser Insatsredovisning strukturpåverkande insatser Mötesplatser och information för nyanlända (Bilaga 1) Drivs av Försäkringskassan i samarbete Arbetsförmedlingen, migrationsverket, Norrköpings kommun och skatteverket Tidsperiod Syfte Under 2016 är syftet med Mötesplatser och information i Norrköping att utveckla projektet ytterligare och få en mer lokal förankring. Mål Det övergripande målet med projektet är att ta fram en förenklad process för den nyanlända och minska kostnaderna för de involverade myndigheterna. I tillägg till detta har projektet även som mål att lyfta idéer för förbättringar av interna processer hos respektive myndighet och kommun. Efter projektårets slut ska den mer lokala förankringen ha resulterat i ett större kundinflöde, bättre samverkan mellan parterna samt en fortsatt ökad trygghet och en snabbare väg till egen försörjning för projektets målgrupp. Måluppfyllelse Målen är uppfyllda. 640 personer har under projekttiden varit aktuella i mötesplatser och information. Samverkan över myndighetsgränser MYSAM Drivs av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Norrköpings kommun (arbetsmarknadskontor, socialkontor, vård- och omsorgskontor) samt Region Östergötland Mål Att forma en långsiktig samverkan över myndighetsgränser kring individer med ohälsa som har behov av samordning från olika myndigheter. Att arbeta fram en gemensam metod för samverkan över myndighetsgränser enligt processen för samordnad individuell plan (SIP), där individen och berörd handläggare hos respektive myndighet är delaktig i arbetet. Sida 9

10 Måluppfyllelse Projektet avslutades i förtid eftersom MYSAM-projektet drog ut på tiden utifrån den plan som förelåg, tog Försäkringskassan upp frågan och styrgruppen beslutade att projektet skulle läggas ner. Insatsredovisning - kartläggning och analys Behovsanalys unga vuxna med aktivitetsersättning Tidsperiod Syfte Syftet med behovsanalysen var dels att kartlägga och belysa hur de olika vägarna ser ut för unga vuxna som bedöms ha potential att på sikt gå vidare till arbete eller studier, och dels att inventera målgruppen. Syftet var vidare att genom kartläggning och fokusgrupper samt utifrån behovsanalysen utarbeta en aktivitetsplan som innehåller förslag på förbättringsområden på lång sikt. Behovsanalys för utrikesfödda med språksvårigheter att lära sig svenska språket Tidsperiod Syfte Syftet var att genomföra en behovsanalys av grupper inom Arbetsmarknad och vuxenutbildningskontoret samt Arbetsförmedlingen och utifrån resultatet få nya och adekvata kunskaper samt utarbeta förslag till aktivitetsplan. Tanken var att behovsanalysen skall ge en mångsidig bild av orsakerna till svårigheterna med språkinlärningen. Utifrån resultatet av behovsanalysen utarbetas ett förslag till aktivitetsplan kring hur man kan arbeta vidare med frågan inom ordinarie verksamheter. Insatsredovisning - uppföljning och utvärdering Indikatorprojektet Under året slutfördes indikatorprojektet som presenterades i en slutrapport under senhösten. Samtliga mått är säkrade vad gäller reliabilitet och validitet. Det som återstår innan indikatormåtten kan användas skarpt på individnivå är ett samråd med datainspektionen för att säkra upp lagligheten kring personuppgiftsbehandlingen. Systemet kommer att ägas av Nationella nätverket för Samordningsförbund (NNS) och respektive samordningsförbund som använder indikatorerna tecknar en licens genom NNS. Aventus dokumentations- och uppföljningssystem Under året fick förbundet ett föreläggande från Datainspektionen om att upphöra behandla personuppgifter som inte är enbart av administrativ karaktär i Aventus. Eftersom beslutet även berörde andra samordningsförbund utarbetades tillsammans ett underlag till överklagan. Parallellt med detta uppvaktades nationella nätverket för samordningsförbund med en skrivelse kring att driva frågan vidare då det handlar om förändringar i aktuell lagstiftning. Förbundet har fått avslag på sin överklagan hos förvaltningsrätten och har begärt prövningstillstånd hos kammarrätten. Utvärdering av NP-Samverkan genom PUFF-enheten Under året har utvärderingen av NP-Samverkan pågått vilken kommer att vara färdig under 1;a kvartalet 2017 Sida 10

11 Samhällsekonomisk utvärdering av NP-Samverkan Utvärderingen har genomförts av företaget payoff och visar på en samhällsekonomisk lönsamhet på längre sikt. Utvärdering av plattform Norrköping Utvärderingen genomfördes under året och syftade till att fånga upp förbättringsområden. Verksamhetsuppföljning och måluppfyllelse Löpande uppföljning av verksamheterna avrapporteras till styrelsen kvartalsvis. Likaså sker uppföljning till styrelsen via lägesrapporter från verksamheterna. Under året har förbundet fortsatt utvecklingsarbetet med verksamhetsuppföljning och måluppfyllelse på kvartalsnivå. Då möjligheterna att använda Aventus uppföljningsmodul har upphört, efter Datainspektionens beslut, görs allt uppföljnings- och dokumentationsarbete manuellt. Insatsredovisning utbildningsinsatser Följande utbildningsinsatser har genomförts under året. Nationell konferens i Eskilstuna I april 2016 genomfördes en tvådagars nationell konferens i Eskilstuna riktad till samtliga samordningsförbund och berörda intressenter. Från förbundet deltog personal från kansliet och styrelsen, styrgrupper, chefsgrupp, samverkansteam, koordinatorer och medarbetare i projekt som förbundet finansierat. Frukostmöten Under året har frukostmöten arrangerats av förbundet. Mål- och visionsgemenskapskonferens Konferensen genomfördes i september och inbjudna till konferensen var alla medarbetare i Plattformarna Norrköping, Söderköping, Valdemarsvik och samteamet i Finspång samt styrelsen, styrgrupperna och samverkansteamen. Syftet med konferensen var att samla alla till samhörighet och delaktighet i förbundets vision, mål och gemensamma uppdrag. Nätverksträffar för förbundschefer Förbundschefen har deltagit på nätverksträffar för förbundschefer i nätverket för Östergötland och finns även med i nätverket för förbundschefer i Östra Mellansverige. Workshops Under året har en workshops genomförts kring projektet NP-Samverkan och en workshop kring förstegsinsatser genomförts. Gemensamma inspirationsdagar för medarbetare Under september genomfördes två inspirationsdagar för samtliga medarbetare inom samordningsförbunden i Östergötland. Föreläsning med psykiatriker Åsa Kadowaki kring psykisk ohälsa Till föreläsningen var medarbetare från samtliga organisationer inbjudna. Drygt 140 personer deltog på föreläsningen. Insatsredovisning individinriktade insatser Under 2016 har sju individinriktade verksamheter finansierats med stöd från samordningsförbundet. Antalet individer som under året ingått i någon verksamhet uppgår till 358 deltagare. Därutöver har personer tagits upp i samverkansteam och bedömarteam där annan rekommendation har föreslagits Sida 11

12 utifrån ordinarie myndigheters insatser. Fördjupad statistisk information om de finansierade verksamheterna redovisas i bilaga 2, Resultatsammanställning Samordningsförbundet Östra Östergötland helår Verksamhetsberättelse för verksamheterna redovisas i bilagor och inkluderar även individberättelser. Tabell 5. Antal deltagare per kön som varit aktuella under 2016 Verksamhet Kvinna Man Totalt Varav avslutade NP-Samverkan Plattform Norrköping Plattform Söderköping Plattform Valdemarsvik Fördjupat handledarstöd Praktiksamordning Valdemarsvik SAFE Totalt (Uppgifterna hämtade från månadsfilen) Den genomsnittliga inskrivningstiden för de som avslutats i samtliga verksamheter är 14,2 månader. För plattformarna är motsvarande inskrivningstid 16,47 månader. I samverkansteamet för Plattform Norrköping har 122 personer aktualiserats, varav 84 personer skrivits in i plattformen och resterande 38 personer har fått en annan rekommendation. I samverkansteamet för plattform Söderköping har 30 personer aktualiserats varav 15 skrivits in i plattformen. I samverkansteamet för plattform Valdemarsvik 19 personer aktualiserats varav fem skrivits in i plattformen. I Bedömarteamet för SAFE-projektet har 37 personer aktualiserats för gemensam bedömning och i inskrivningsgrupp för NP-Samverkan har 32 personer aktualiserats varav 18 personer skrivit in. Utvecklingsmedel för nyanlända För 2016 avsattes 1,5 mkr till utvecklingsmedel för nyanlända. Syftet var att stimulera olika typer av insatser för att bättre möta gruppen nyanlända. Samtliga parter har haft möjlighet att ansöka om medlen. Medlen resulterade i fyra ansökningar; mötesplatser och information för nyanlända, praktiksamordning för nyanlända i Valdemarsvik, praktiksamordning för nyanlända i Söderköping och behovsanalys för utrikesfödda med svårigheter att lära sig svenska språket. NP-Samverkan (Bilaga 3) Drivs av Norrköpings kommuns arbetsmarknadskontor samt vård- och omsorgskontoret. NP-Samverkan har under året bestått av NP-coacher och projektledare. Tidsperiod Syfte Syftet med en förlängning av NP-Samverkan under 2016 var att arbetssättet/verksamheten skulle implementeras inom ordinarie verksamheter till Mål Att personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska få bättre förutsättningar att hantera sina vardagsliv så att förmågan till förvärvsarbete ökar. Att utveckla metoder och modeller för att främja samsyn och samordning mellan berörda myndigheter och öka kunskapen hos berörda både om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i stort och om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser för den enskilda personen. Sida 12

13 Att under projekttiden hitta varaktiga lösningar för implementering av metoder och modeller till ordinarie verksamheter. Måluppfyllelse Mål ett och två är uppfyllda. När det gäller mål tre fördes en långvarig diskussion med samtliga berörda huvudmän (både politiker och tjänstemän). Diskussionen mynnade ut i att huvudmännen inte var beredda att implementera NP-Samverkan till ordinarie verksamhet utan förordade att verksamheten skulle implementeras till Plattform Norrköping. NP-Samverkan är till viss del implementerad i Plattform Norrköping fr.o.m. årsskiftet. NP-Samverkan har sedan start följs av en utvärderingsgrupp både vad gäller processen och effekter på individ- och organisationsnivå. Slutrapport från projektet kommer att redovisas i mars Plattform Norrköping (Bilaga 4) Bemannas personellt av Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Norrköpings kommun (arbetsmarknadskontoret, socialkontoret, vård- och omsorgskontoret) och Region Östergötland (rehab öst och vuxenpsykiatrin). Tidsperiod Start Syfte Syftet med plattformen är att bygga upp en långsiktig och stadigvarande verksamhet för arbetslösa personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser med målsättningen att öka förmågan till förvärvsarbete så att de på sikt kan bli självförsörjande. Plattformen ska vara flexibel i arbetssätt, metoder och som verksamhet bestående över tid. Inom plattformen ska insatser kunna ges både individuellt och i grupp samt samordnas med de ordinarie myndigheternas insatser utifrån deltagarna behov. Mål De gemensamma målen för plattformarna redovisas under avsnitt Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för plattformarna redovisas under avsnitt Plattform Söderköping (Bilaga 4) Drivs personellt av Söderköpings kommun med alla huvudmän representerade. Tidsperiod Syfte Syftet med plattformen är att bygga upp en långsiktig och stadigvarande verksamhet för arbetslösa personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser med målsättningen att öka förmågan till förvärvsarbete så att de på sikt kan bli självförsörjande. Plattformen ska vara flexibel i arbetssätt, metoder och som verksamhet bestående över tid. Inom plattformen ska insatser kunna ges både individuellt och i grupp samt samordnas med de ordinarie myndigheternas insatser utifrån deltagarna behov. Mål De gemensamma målen för plattformarna redovisas under avsnitt Sida 13

14 Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för plattformarna redovisas under avsnitt 1,4.1. Plattform Valdemarsvik (Bilaga 4) Drivs personellt av Valdemarsviks kommun med alla huvudmän representerade. Tidsperiod Syfte Syftet med plattformen är att bygga upp en långsiktig och stadigvarande verksamhet för arbetslösa personer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser med målsättningen att öka förmågan till förvärvsarbete så att de på sikt kan bli självförsörjande. Plattformen ska vara flexibel i arbetssätt, metoder och som verksamhet bestående över tid. Inom plattformen ska insatser kunna ges både individuellt och i grupp samt samordnas med de ordinarie myndigheternas insatser utifrån deltagarna behov. Mål De gemensamma målen för plattformarna redovisas under avsnitt Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för plattformarna redovisas under avsnitt 1,4.1. Fördjupat handledarstöd Drivs av Valdemarsviks kommuns arbetsmarknadsenhet. Tidsperiod Mål För de enskilda individerna som får ta del av det fördjupade handledarstödet är målsättningen att de med den fördjupade insatsen ges bättre förutsättningar att rusta sig inför arbetslivet. Att med det fördjupade handledarstödet komplettera den kedja av insatser som erbjuds i Valdemarsviks kommun. Att utifrån gjorda positiva erfarenheter och kunskaper implementera metodutvecklingsprojektet till ordinarie verksamhet Måluppfyllelse Samtliga mål är uppfyllda. Slutrapport redovisas under april SAFE-projektet Drivs av Försäkringskassan och Norrköpings kommuns arbetsmarknadskontor. Till projektet finns även Arbetsförmedlingen kopplad. Tidsperiod Mål Få en klarare bild av hur stort behovet av samordningsinsatser från Försäkringskassan är hos målgruppen Pröva en struktur i form av en särskild avdelad handläggare för att hantera det påträffade behovet Öka kunskapen om respektive organisations uppdrag och därigenom minimera gränsdragningsproblematiken mellan främst Försäkringskassan och kommunerna avseende målgruppen Sida 14

15 Öka kompetensen hos medarbetare inom kommunen så att de är bättre rustade att upptäcka och bedöma behov hos målgruppen Måluppfyllelse Målen är uppfyllda. Slutrapport redovisas under mars Praktiksamordning Söderköping Drivs av Söderköpings kommuns arbetsmarknadsenhet. Tidsperiod Syfte Projektet syftar till att skapa en sammanhållen praktiksamordningsfunktion inom kommunens arbetsmarknadsenhet. Uppdraget är att samordna all kommunal praktik för nyanlända personer inom etableringen och skapa en väg in för Arbetsförmedlingen. Projektet avslutades i förtid då arbetsmarknadsenheten inte kunde säkra den fortsatta finansieringen för Praktiksamordning Valdemarsvik (Bilaga 5) Drivs av Valdemarsviks kommuns arbetsmarknadsenhet. Implementerat till kommunen Tidsperiod Syfte Projektet syftar till att skapa samverkan i en praktiksamordningsfunktion men även lyfta in målgruppen nyanlända i de befintliga strukturer av samverkan som finns. Genom att använda de befintliga strukturerna ges bättre förutsättningar för implementering i ordinarie arbete. Syftet med projektet är också, att med personella förstärkningar tillsammans med övriga funktioner inom AME, stärka samarbetet med de egna kommunala verksamheterna, arbetsförmedlingen samt på sikt det privata näringslivet. Mål Att tillsammans med övriga funktioner inom arbetsmarknadsenheten och integrationsenheten stärka samarbetet med de egna kommunala verksamheterna, Arbetsförmedlingen samt på sikt det privata näringslivet. Att i samarbete med Arbetsförmedlingen samordna anskaffningen av praktikplatser vilket kan ge framtida anställningar för nyanlända personer. Måluppfyllelse Målen är uppfyllda och verksamheten implementerad till kommunens ordinarie verksamhet. 1.4 Måluppfyllelse och resultat Uppföljning och resultat för individinriktade insatser Långsiktiga mål individinriktade insatser De långsiktiga målen och analysen av måluppfyllelsen avser plattformsverksamheten. 1) Ökad egenförsörjning genom arbete Sida 15

16 Mätpunkter; utfall (i samband med avslut i insatsen), resultat (efter 1 år), effekter (efter 3 år). a. Upplevd ökad arbetsförmåga 90%, mätpunkt utfall Utfall: 54 %. Av de 35 1 deltagare som har avslutat och har skattat sin upplevda arbetsförmåga med WAI IN och UT, har 19 deltagare skattat sin upplevda arbetsförmåga högre än vid start. (metod WAI) 80 %. Bedömning koordinator, 28 av 35 deltagare har fått en ökad arbetsförmåga. (metod Skala 1-4) b. Arbete (alla typer inklusive subventionerat), mätpunkter - utfall 15%, - resultat 25%, - effekter 60% Utfall: 17,6 %. Vid avslut har 13 av 74 deltagare arbete. (metod statistik från månadsfilen) 60,8 %. Vid avslut har 45 av 74 deltagare gått till arbete/studier/af/forts. Rehab AF. Resultat: 23,1 %. Vid uppföljning efter ett år har 3 av 13 deltagare arbete. 61,5 %. 8 av 13 arbetar/studerar/af. (metod Långsiktiguppföljning efter 1 år) Effekter: Underlag saknas i dagsläget. Kommentar Målet kring ökad försörjning genom arbete mäts genom utfall (i samband med avslutad insats), resultat (efter 1 år) och effekter (efter 3 år). Målet är nedbrutet i två delar Upplevd ökad arbetsförmåga 90%, mätpunkt utfall och Arbete (alla typer inklusive subventionerat), mätpunkter - utfall 15%, - resultat 25%, - effekter 60%. Resultatet för målet kring upplevd ökad arbetsförmåga 90 % visar på ett utfall på 54 %. Professionens bedömning av ökad arbetsförmåga visar på ett utfall på 80 %. En svårighet med att mäta upplevd arbetsförmåga har varit tillförlitligheten i mätinstrumentets (WAI) validitet. Mätningen sker genom att individen vid start skattar sin arbetsförmåga utifrån skalan 0 10 och samma skattning sker vid avslut. Det vi tidigt kunde se var att drygt hälften av individerna skattade sin förmåga väldigt högt i samband med start och vår bedömning var att individerna inte hade insikt kring sin situation. Detta antagande byggde på att professionen vid start bedömde arbetsförmågan mycket lägre för samma individer. Utifrån detta har vi tittat på två alternativa lösningar som förhoppningsvis ska ge en större tillförlitlighet till resultatet och som därigenom kan leda till frågor om målet är för högt satt i relation till målgruppen eller om verksamheten behöver ändra sitt arbetssätt. Resultatet för målet Arbete (alla typer inklusive subventionerat), mätpunkter - utfall 15%, är uppnått. Vi har även lagt till resultatet vid utfall med arbete/studier/aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen och fortsatt rehabilitering inom Arbetsförmedlingen, resultatet uppgår i detta fall till 60,8 %. När det gäller resultat 25 % (1 år efter avslutad insats) så är måluppfyllelsen 23,1 %, dvs. inte uppfyllt. Tittar vi på resultatet och kompletterar med arbete/studier/aktivt arbetssökande på 1 Det är totalt 166 deltagare som har skattat sin upplevda arbetsförmåga med hjälp av WAI, när de påbörjade insatsen. 35 av dessa deltagare har avslutat och har gjort en skattning när de slutade. Sida 16

17 Arbetsförmedlingen så uppgår det till 61,5 %. Det totala antalet individer som ingår i populationen är lågt och uppgår till 13 personer. 2) Individens upplevelse av stöd genom insatsen ska öka med 90 %, mätpunkt utfall. Utfall: 90,2 % av deltagarna upplever att de får ett ökat stöd genom insatsen. (metod indikatorprojektet) Kommentar När det gäller målet individens upplevelse av stöd genom insatsen ska öka med 90%, mätpunkt utfall så är det uppfyllt med 90,2 %. Totalt ingår 36 deltagare i populationen. 3) Individens upplevelse av livskvalitet ska öka med 80%, mätpunkt - utfall Utfall: 71 %. 17 av 24 deltagare har ökat sin upplevda hälsa och livskvalitet. 88 % dvs. 7 av 8 livsområden har ökat sina värden. (metod RAND-36) Kommentar Det sista målet, individens upplevelse av livskvalitet ska öka med 80%, mätpunkt utfall visar på en måluppfyllelse på 71 % och är inte uppfyllt dock har 88 % ökat sin livskvalitet inom sju av åtta livsområden. När det gäller mätning av livskvalitet används instrumentet RAND 36. Mätningen sker genom att deltagaren svarar på instrumentet vid start och vid avslut. Även för instrumentet RAND 36 ställer vi oss frågan kring hur tillförlitligt instrumentet är. Instrumentet är krångligt att fylla i och visa grupper har svårigheter att förstå och kunna svara på instrumentets frågor. Vi har därför bestämt oss för att byta ut instrumentet mot ett enklare instrument som förhoppningsvis ska ge en större tillförlitlighet till resultatet och som därigenom kan leda till frågor om målet är för högt satt i relation till målgruppen eller om verksamheten behöver ändra sitt arbetssätt. Finansiella mål Förbundets skall bedriva en verksamhet med god ekonomisk hushållning Kommentar Målet är uppfyllt. Förbundet kommer under 2017 att bryta ner målet kring god ekonomisk hushållning. Förbundets kostnader skall under 2016 inte överstiga budgetramen Kommentar Målet är uppfyllt Uppföljning och resultat för strukturövergripande insatser För insatsen mötesplatser och information för nyanlända har målen med projektet uppfyllts. Projektet MYSAM avslutades i förtid därav finns ingen bedömning av måluppfyllelsen. Resultatet av den genomförda behovsanalysen för unga vuxna med aktivitetsersättning har bl.a. visat på behovet av att utveckla samverkansarbetet mellan parterna men även att utveckla direkta insatser på individnivå. Detta utvecklingsarbete kommer att fortgå under 2017 och har även bäring mot samordnad planering. Sida 17

18 Behovsanalysen för utrikesfödda med svårigheter att lära sig svenska språket visar på behovet av en bättre samordning och ett bättre samarbete mellan myndigheterna. Genomförandet av förslag till förbättringsområden kommer att följas upp under Under året har frågan om samordnad planering lyfts bl.a. från samverkansteam och medarbetare som finansieras av förbundet. En del inom detta område har det arbetats med inom MYSAM projektet och då i form av MYSAM-plan dvs. en gemensam metod för samverkan över myndighetsgränser enligt processen för samordnad individuell plan (SIP), där individen och berörda handläggare hos respektive myndighet är delaktig i arbetet. Utvecklingsarbetet med samordnad planering i ett större perspektiv inkluderande samordnad individuell plan (SIP), insatskatalog och förstegsverksamhet kommer att påbörjas under En process påbörjades under 2016 kring förstegsverksamhet och det genomfördes även en workshop i slutet av året kring detta med medarbetare och chefer från ordinarie myndigheter. Processen kommer att drivas vidare under 2017 utifrån en större kontext inom området samordnad planering. 1.5 Styrelsens arbete under året Styrelsen har under 2016 haft 11 styrelsesammanträden och har varit beslutsför vid samtliga tillfällen. Under 2016 påbörjade styrelsen sitt eget utvecklingsarbete med stöd av processledare. Styrelsen har i sitt utvecklingsarbete tagit fram en marknadsplan som innehåller en nulägesanalys, förbundets positionering, strategisk inriktning och aktivitetsplan utifrån den strategiska inriktningen. Tidigt under våren tecknades en avsiktsförklaring mellan medlemmarna i förbundet och Finspångs kommun om att Finspångs kommun skulle ingå som en medlem i förbundet fr.o.m. den 1 januari Styrelsen för Samordningsförbundet Östra Östergötland har under 2016 bestått av följande ledamöter: Irma Görtz (S) ordförande Norrköpings kommun Birgitta Wessman Thyrsson (S) vice ordförande Region Östergötland Anna Svensson ledamot Arbetsförmedlingen Malin Masimov ledamot Försäkringskassan Gunweig Svensson (S) ledamot Söderköpings kommun Ulla Fall Wallering (S) ledamot Valdemarsviks kommun Claes Hallert (M) ersättare Region Östergötland Criss Hagfeldt (M) ersättare Norrköpings kommun David Bergström ersättare Arbetsförmedlingen Susanne Karlsson ersättare Försäkringskassan Katarina Karlberg (C) ersättare Söderköpings kommun Per Hollertz (M) ersättare Valdemarsviks kommun Sida 18

19 Styrelsen har organiserat sitt arbete genom ett presidium för beredning av ärenden inför styrelsemöten i vilket ordförande och viceordförande samt kansliets personal ingår i. Styrelsen har till sitt förfogande tillgång till ett kansli med en heltidsanställd förbundschef, 0,25 tjänst som statistikansvarig samt administrativ- och ekonomifunktion. Förbundschefen och statistikansvarig är anställd av samordningsförbundet medan övriga funktioner har köpts från Norrköpings kommun. Därutöver finns två samordnare anställda av förbundet kopplade till plattformarna Norrköping samt Söderköping och Valdemarsvik. Förbundet är medlem i arbetsgivarorganisationen Pacta sedan Till förbundets förfogande har under 2016 funnits två styrgrupper, bestående av tjänstemän från huvudmännens organisationer, kopplade till plattformarna Norrköping samt Söderköping/Valdemarsvik. Därutöver har det funnits två styrgrupper kopplade till två projekt som förbundet finansierat. Förbundet är medlem i föreningen nationella nätverket för samordningsförbund (NNS) och förbundets ordförande har funnits med som ledamot i styrelsen för NNS. Förbundschefen ingår i två nätverk, dels med övriga förbundschefer i Östergötland och dels i ett nätverk för förbundschefer i Östra Mellansverige. Styrelsen har funnits med på Finsamkonferensen i Eskilstuna tillsammans med representanter från styrgrupperna, samverkansteamen och medarbetare från verksamheter som förbundet finansierat. Styrelsen har haft två samrådsförfarande med representanter från förbundets medlemmar, dels kring samråd av årsredovisningen för år 2015 och dels kring verksamhets- och budgetplan Under senvåren bjöd representanter från medlemmarna in till ett gemensamt möte för samtliga medlemmar till de tre samordningsförbunden i Östergötland som följdes upp av ett gemensamt möte under hösten. Tanken är att denna form av medlemssamråd skall fortsätta framöver. Styrelsen har under året haft två dialogmöten med styrgrupperna, en egen planeringsdag kring utarbetandet av marknadsplan samt en gemensam konferens kring mål- och visionsgemenskap tillsammans med styrgrupperna, representanter från samverkansteamen samt medarbetare från Plattformarna. Sida 19

20 1.6 Ekonomiskt utfall Den totala budgeten för 2016 omfattar tkr, varav tkr är intäkter från medlemmarna och resterande medel utgör eget kapital. I resultaträkningen för 2016 redovisas ett underskott med 535 tkr, vilket balanseras med eget kapital. I årsredovisningen har intäkter och kostnader periodiserats. Efter periodisering uppgår verksamhetens intäkter till kr och motsvarande summa för verksamhetens bruttokostnader är kr. Kostnaderna utgörs i huvudsak av åtgärder för individer och grupper med kr. De finansiella kostnaderna utgör bankavgifter om kr. Av det egna kapitalet som tillskjutits i årets budget har inte funnits behov av att använda alla medel. Det hänger samman med att vissa av de avtalade verksamheterna kostat mindre än beräknat. När det gäller det egna kapitalet har styrelsen för avsikt att omsätta dessa medel till verksamhet under Ekonomisk sammanfattning Belopp tkr Utfall jan-dec 2016 Aktuell budget jan-dec 2016 Avvikelse utfall budget Bokslut helår 2015 Nettokostnad Bidrag/intäkt Resultat Utgående eget kapital Likvida medel Redovisnings KPA överskottsfond Överskottsfondens utveckling Överskottsfondens värde per Indexeringskostnad 543 Förändring av överskottsfondens värde Överskott från försäkringarna Överskottsfondens värde per Sida 20

21 2. Resultaträkning Resultaträkning Belopp i kr. Not Verksamhetens medlemsavgifter Övriga intäkter Verksamhetens kostnader Verksamhetens nettokostnad Finansiella kostnader Resultat före extraordinära intäkter Årets resultat Balansräkning Balansräkning Belopp i kr. Not Tillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kassa och banktillgodohavande Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital Kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ansvarsförbindelser 0 0 Sida 21

22 4. Kassaflödesanalys Kassaflödesanalys, den löpande verksamheten Belopp i kr Årets resultat Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital Ökning/minskning kortfristiga fordringar Ökning/minskning kortfristiga skulder Kassaflöde för den löpande verksamheten Kassaflöde från investeringsverksamheten 0 0 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 0 0 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Redovisningsprinciper Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (1997:614) om kommunal redovisning i tillämpliga delar. 6. Noter Not 1. Verksamhetens medlemsavgifter Driftbidrag från staten Driftbidrag från Norrköpings kommun Driftbidrag från Söderköpings kommun Driftbidrag från Valdemarsviks kommun Driftbidrag från Region Östergötland Summa Sida 22

23 Not 2. Kortfristiga fordringar Kundfordringar Fordran Skatteverket, momsersättning Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa Not 3. Eget kapital Ingående balans Årets resultat Summa Not 4. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Leverantörsskulder Skuld Skatteverket, momsersättning Nettolön Löneskatt Semesterlöneskuld Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa Eventuella tilläggsupplysningar Sammanställning av utfall och budget 2016 (tkr) Budget Utfall Differens Insatser Vht 101 Åtgärd individ och grupp Vht 102 Kompetensutveckling personal Vht 103 Processtöd Vht 104 Uppföljning och utvärdering Vht 105 Information Summa insatser Kansli och styrelse Revision Totalt Intäkter/medlemsavgifter Intäkter/övriga intäkter Finansiella intäkter/kostnader Summa intäkter Resultat Sida 23