Regional projektansökan för Norrbotniabanegruppen, projektbeskrivning. Tillväxtspår med Norrbotniabanan

Transkript

1 Skellefteå Regional projektansökan för Norrbotniabanegruppen, projektbeskrivning. Tillväxtspår med Norrbotniabanan Norrbotniabanegruppen söker medfinansiering, enligt beslut av huvudmannagruppen den 11:e augusti 2016, för ett treårigt regionalt projekt till en kostnad på totalt SEK. Bakgrund Norrbotniabanegruppen etablerades 1999 och har tagit avgörande steg framåt när det gäller att förverkliga bygget av en ny järnväg mellan Umeå och Luleå. Under den senaste projektperiod har arbetet med järnvägsplanerna påbörjats mellan Umeå och Skellefteå och bygghandlingar mellan Umeå och Dåva. Regeringen har avsatt medel för bygget av Norrbotniabanans första 12 kilometrar och EU har uppmärksammat fördelarna med att förlänga Scanmed korridoren från Palermo norrut via den Botniska korridoren till den Arktiska triangeln med Norrbotniabanan/Stambanan genom övre Norrland i söder och österut via Haparanda/Torneå och västerut till Kiruna Narvik. Norrbotniabanan är lokaliserad till den Arktiska regionen. Ett område som får allt större betydelse. Flera olika initiativ pekar på vikten av en fungerande och effektiv infrastruktur i EUs nordligaste delar. I OECDs senaste rapport OECD Territorial Reviews: Northern Sparsely Populated Areas konstateras att Europas nordligaste delar med Norge, Sverige och Finland får en allt viktigare betydelse för de geopolitiska och ekonomiska intressena. Klimatförändringarna, tillgången till kolväten och mineralresurserna samt relationerna med Ryssland håller på att förändra det politiska och ekonomiska landskapet. Rekommendationerna för Sveriges nordligaste delar handlar bland annat om att åtgärda de hinder som begränsar industrins kapacitet att frakta gods. En viktig åtgärd är att färdigställa Norrbotniabanan, men också genom ökade satsningar på infrastruktur i öst-västlig riktning till grannregionerna i Norge och Finland. Idag saknas en kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå. På den befintliga stambanan genom övre Norrland råder kapacitetsbrist och järnvägssystemet saknar redundans då det inte finns något annat elektrifierat spår att leda om trafiken till i händelse av trafikstörningar. De långa avstånden gör att Norr-och Västerbotten får små arbetsmarknader med låg differentieringsgrad. Könsuppdelningen är större än i övriga Sverige och vi ser att kvinnor i större grad återfinns inom vård och omsorg, medan männen finns inom tillverkning och industri. De många gånger omfattande jämställdhetsprogrammen på de större företagen når ofta inte utanför grindarna då samhället i stort är fast i gamla könsuppdelade mönster.

2 Norrbotniabanan kommer att ge de största strukturella förändringarna på över ett hundra år för länen i norr. Restiderna mellan orterna längs kusten blir halverade och vi får en regionförstoring till gagn för konkurrenskraften, kompetensförsörjningen, åtkomst till universiteten. Detta leder i sin tur till ökad samverkan med näringslivet, främjandet av mångfaldhet och jämställdhet och möjlighet till ett större kulturellt och fritidsutbud. Samtidigt får systemet den robusthet som idag saknas med bara ett enkelspår mellan Umeå och Luleå och det blir möjligt att leda om trafiken till annat elektrifierat spår då Norrbotniabanan kommer att fungera i symbios med stambanan genom övre Norrland. Dessutom sänks koldioxidutsläppen och det blir möjligt att uppnå miljömålen för länen i norr. Regionen blir mer tillgänglig för exempelvis besöksnäringen och gynnar små och medelstora företag som får en större marknad i närområdet. Norrbotniabanans mervärden skapas genom kopplingar till Malmbanan i norr och de gränsöverskridande transporterna till Narvik och österut via Haparanda/Torneå samt söderut via Botniabanan och i östvästlig riktning med Midway Alignment of the Bothnian Corridor. Tvärbanorna blir fortsatt viktiga. Med Norrbotniabanan öppnar möjligheter till nya transportstråk som Inlandsbanan vidare via tvärbanan Hällnäs Storuman Lycksele Bastuträsk Skellefteå- Piteå eller Älvsbyn Piteå Skellefteå. Med Norrbotniabanan kommer näringslivet i större utsträckning att få sitt växande behov av gods- och persontransporter tillgodosett samtidigt som transportsektorns koldioxidutsläpp minskar med minst ton per år. Konkurrenskraften ökar genom ökad kapacitet och minskade transporttider. Järnvägssystemet blir robust då vi får ett funktionellt dubbelspår mellan Norrbotniabanan och stambanan genom övre Norrland som säkrar transporterna i händelse av trafikstörningar. Något som saknas helt idag. Mindre och mellanstora företag, som nu trängs undan av de stora företagen på spåret, får större utrymme. Norrbotniabanan bidrar till en regionförstoring genom att koppla samman orterna längs kusten, vilket ger ökad tillgängligheten till universiteten och löser företagens kompetensförsörjning. Detta bidrar till en ökad differentieringsgrad på arbetsmarknaden som då blir mindre sårbar samtidigt som jämställdheten ökar. Sammantaget bidrar Norrbotniabanan till en smart hållbar och inkluderande tillväxt i Övre Norrland, Sverige och Europa. Arbetet med att förverkliga Norrbotniabanan är långsiktigt. Det är långa ledtider för så stora infrastrukturprojekt och det ser likadant ut över hela landet. Norrbotniabanegruppens arbete påbörjades redan 1999 och på sjutton år har vi lyckats med att etablera namnet och syftet med banan, ro järnvägsutredningarna i hamn och påbörja arbetet med järnvägsplanerna. Det gemensamma arbetet med Botniska korridoren projektet har lett till att hela den Botniska korridoren idag ingår i det Europeiska stomnätet för järnväg. Detta innebär att NBBAB har kunnat söka och erhålla medfinansiering från EU för arbetet med järnvägsplanerna. Under den senaste projektperioden har vi arbetat för att få den största av de nio stomnätskorridorerna förlängd med den Botniska korridoren. Scanmed korridoren börjar idag i Palermo och slutar i Stockholm. Vår ambition är att den förlängs till Haparanda/Torneå samt Narvik.

3 Banan har varit inne i den nationella transportplanen 2004 med tre miljarder men åkte ur 2007 tillsammans med andra ej påbörjade byggprojekt. Nu är det av största vikt att Norrbotniabanan åter tar sig in i den nationella transportplanen. Syfte Norrbotniabanegruppens påverkansarbete är långsiktigt och syftar till att skapa förutsättningar för att beslut skall tas om att hela Norrbotniabanan, mellan Umeå och Luleå, byggs. NBBG har de två senaste åren bl.a. arbetat med att påvisa Norrbotniabanans mervärden med omkringliggande infrastruktur. Kunskapen om mervärdena med banan måste byggas vidare och hållas levande. Därför behövs ett fortsatt utrednings-, informations- och opinionsbildande arbete. Kunskapsuppbyggandet kommer att fokusera på vilka tillväxtspår som Norrbotniabanan skapar. En viktig utgångspunkt är regeringens direktiv till Trafikverket för deras arbete med den kommande nationella transportplanen Enligt direktivet ska det i planförslaget redovisas hur planen beaktar de prioriterade utmaningar som beskrivs i propositionen som lades fram i oktober Bland annat ska följande delar redovisas vilka direkt kan kopplas till Norrbotniabanan; klimat, bostadsbyggande, förbättrade förutsättningar för näringslivet, sysselsättning och ett inkluderande samhälle. Syftet i detta projekt blir att ta nästa steg i kunskapsuppbyggandet, med ny och fördjupad kunskap, om Norrbotniabanan och fortsätta påverkansarbetet genom att: identifiera Norrbotniabanans tillväxtspår som rör persontrafiken identifiera Norrbotniabanans tillväxtspår som rör godstrafiken Mål Det övergripande målet med projektet är att påverkansarbetet skall leda till att beslutfattare beslutar att hela Norrbotniabanan ska byggas mellan Umeå och Luleå samt att detta genomförs i sin helhet. För att nå projektets övergripande mål måste kunskapen om Norrbotniabanans betydelse för den regionala, nationella och internationella utvecklingen kontinuerligt öka. Delmål är att verka för att 1) Nytt kunskapsunderlag om NBBs tillväxtspår rörande persontrafiken tas fram. Med utgångspunkt från bl.a. Botniabanans resandestatistik och effekter ge en beskrivande bild av de tillväxteffekter och samhällsutveckling som Norrbotniabanan förväntas ge. 2) Nytt kunskapsunderlag om NBBS tillväxtspår rörande godstrafiken tas fram. Genom att beskriva transportflödena för godstrafiken vill vi se vilka behov som behöver tillgodoses och utvecklas som exempelvis samspelet mellan väg, järnväg och sjöfart. Viktigt är att också följa upp utbyggnaden

4 av vägnätets bärighet för att det ska koppla till järnvägar och terminaler för att åstadkomma största möjliga miljövinst. 3) Arbeta för att planeringen slutförs mellan Umeå och Skellefteå samt att 4) planeringen påbörjas och slutförs mellan Skellefteå och Luleå 5) Arbeta gentemot målgrupperna på ett sådant sätt att Norrbotniabanan finns med i den nationella transportplanen ) Arbeta för att stomnätskorridoren Scandinavian Mediterranean Corridor förlängs till Haparanda/Torneå och Narvik. Målgrupp Målgrupper är beslutsfattare, myndigheter, tjänstemän, politiker, näringsliv, opinionsbildare, organisationer, allmänhet m.fl. Resultatspridning Arbetet kommer att bedrivas på flera plan. I direkt dialog, skrivet material, nätverk, webben, sociala medier, mässor, föredrag, utredningar, samverkan med andra myndigheter, organisationer och näringsliv mm. Kunskapsuppbyggandet kommer att delges samtliga målgrupper via alla informationskanaler samt personliga möten. Styrgruppen träffs 3-4 gånger per år då en lägesrapport ges av vad som genomförts sedan sist. Lägesrapporten redovisas skriftligt till finansiärerna av projektet. Projektavgränsning Norrbotniabanan är gränsöverskridande över två län och flera kommuner. Banan påverkar råvaruförsörjningen till övriga Sverige och Eu för vidareförädling. Därför krävs en gemensam samordning av frågan då ingen av finansiärerna själv kan driva Norrbotniabanegruppens arbete, medan nyttan av banan delas av samtliga involverade. Aktiviteter För att Norrbotniabanan ska kunna förverkligas krävs ett fortsatt långsiktigt utrednings-, informations- och opinionsbildande arbetet. Styrgruppen kommer att successivt besluta om vilka åtgärder och aktiviteter som behöver göras. Händelser i omvärlden, ex. det politiska läget, har stor inverkan på Norrbotniabanans arbete och därför kan planeringen och aktiviteter omprioriteras efter hand. I "samverkan med andra myndigheter" ingår bland annat att delta i Trafikverkets fortsatta utredningsarbete, delta i diskussioner rörande finansieringsfrågor och förutsättningar för beslut om Norrbotniabanan tillsammans med berörda myndigheter. En viktigt del är att delta i kommunernas arbete rörande Norrbotniabanan. I "samverkan med andra organisationer" är samarbetet nära med bland andra Norrbotniabanan AB, Nya Ostkustbanan, Botniskakorridoren och North Sweden.

5 Aktiviteter(6st) 1) Extern kommunikation och informationsspridning. Mässor, informationsmaterial, debattartiklar, webb, mm För att få ut budskapet in Norrbotniabanans mervärden krävs projektets närvaro i olika former. Grunden är ett basmaterial som kan utvecklas under projektets gång. Det skall finnas i tryckt form, finnas tillgängligt på webben, användas i debattartiklar och sociala medier och finnas tillgängligt vid fysiska möten mm. Basmaterialet om Norrbotniabanan ska inkludera jämställdhets-, mångfalds-, miljö-och klimatperspektiv. Projektets närvaro på mässor och konferenser är mycket viktigt för dialogen med målgrupperna. Det handlar om att ge information och inhämta kunskap om hur målgruppen tar emot det. Det personliga mötet är av stor betydelse. Nätverk byggs och NBBG får kanaler att sprida sin information. Här är möten med riksdagspolitiker av stor vikt och möten kommer att ske två gånger per år direkt med dessa. Många möten sker på mässor och konferenser. De politiska kongresserna är en viktig mötesplats och NBBG har skissat på att delta på 2-4 kongresser per år. För att möta näringslivet och byggbranschen och det ökade intresset från denna sektor planerar NBBG att delta i 3-4 fackmässor under projektettiden, exempelvis Nordic Rail och Framtidens gruv- och mineralkonferens. Vidare är det viktigt att synas i olika forskningssammanhang för att inhämta och lämna ny kunskap och där har NBBG räknat med att delta i VTIs årliga Transportforumdagar i Linköping. NBB är ett ovanligt projekt på så sätt att man har ett stort förankrat stöd hos allmänheten. Därför blir sociala medier betydelsefulla. NBBG har deltagit varje år i Noliamässan, men avstår i år när mässan hålls i Umeå för att lämna plats till Trafikverket som behöver föra en dialog med allmänheten med tanke på den pågående planeringen. Varje år räknar NBBG med ett eller två seminarium i Almedalen delvis under paraplyet Botniska korridoren. Utöver Almedalen planeras också några seminarier och möten i Bryssel men också på andra platser där vi ser möjligheter att utveckla den Botniska korridoren i det Europeiska stomnätet för järnväg. 2) Avslutsarbete samt sammanställning av projektresultatet, slutrapport. Projektet kommer löpande att sammanställa resultaten och redovisa det till finansiärerna via styrgruppsmöten och årsberättelser. Därför kommer den slutgiltiga sammanställningen och utvärderingen av projektresultatet inte vara så betungande men viktigt för helheten. När detta arbete inleds kommer fortfarande en del aktiviteter att pågå av egen kraft, ex. information via webben. 3) Utvärdering och lärande Projektet kommer löpande att sammanställa ny kunskap och redovisa det till finansiärerna via styrgruppsmöten och årsberättelser. 4) Framtagande av nytt kunskapsunderlag om NBB Ny kunskap ska tas fram bl.a. med utgångspunkt från Botniabanan och regeringens direktiv. Kunskapsuppbyggnaden utgår från följande delar Vilka tillväxtspår ser vi med Norrbotniabanan när det gäller persontrafiken?

6 Med utgångspunkt från bl.a. Botniabanans resandestatistik och effekter ge en beskrivande bild av de tillväxteffekter och samhällsutveckling som Norrbotniabanan förväntas ge. Genom att beskriva transportflödena för godstrafiken vill vi se vilka behov som behöver tillgodoses och utvecklas som exempelvis samspelet mellan väg, järnväg och sjöfart. Viktigt är att också följa upp utbyggnaden av vägnätets bärighet för att det ska koppla till järnvägar och terminaler för att åstadkomma största möjliga miljövinst.. 5) Påverkansarbete för att järnvägsplaneringen slutförs mellan Umeå och Skellefteå samt att planeringen påbörjas och slutförs mellan Skellefteå och Luleå samt att Norrbotniabanan finns med i den nationella transportplanen Regeringen har angett att man avser att lägga in NBB i den nationella transportplanen Detta är en specifik aktivitet som riktar sig direkt till regeringen. En förutsättning för att lyckas med aktivitet fem är att aktivitet nummer fyra genomförs. Detta för att vi alla ska tala med en röst och med samma budskap. Förutom direkta kontakter med regeringen, är det också viktigt att oppositionspartierna och andra aktörer nås av NBBGs budskap för att ytterligare öka trycket. 6) Påverkansarbete för att den Botniska korridoren skall utvecklas och för att stomnätskorridoren Scanmed förlängs till Haparanda/Torneå samt Narvik. Här kommer arbetet att ske i samarbete med North Sweden samt parterna inom den Botniska korridoren. NBBG räknar med ett antal seminarier och möten i Bryssel och andra platser där vi ser möjligheter att utveckla den Botniska korridoren i det Europeiska stomnätet för järnväg. I Almedalen kommer seminarier att anordnas under paraplyet Botniska korridoren. Projektorganisation Norrbotniabanegruppen består av en Huvudmannagrupp, en styrgrupp och ett arbetsutskott. Huvudmannagruppen består av representanter från finansiärerna och har ett möte per år. Huvudmannagruppen utser representanter till styrgruppen och eftersträvar en jämn könsfördelning. Styrgruppen bör bestå av kommunalråd, landstingsråd och regionråd samt representanter från näringslivet. Styrgruppen träffas 3-4 gånger per år. Arbetsutskott utses av styrgruppen och samtalar 4-6 gånger per år samt vid styrgruppsmötena. Skellefteå kommun har en långvarig erfarenhet av att driva projekt. Norrbotniabanegruppen har möjlighet att hämta kompetens dels från projektägaren och övriga finansiärer vad gäller jämställdhet och mångfald samt miljö- och klimataspekter. När det gäller Norrbotniabanan som infrastrukturprojekt finns mycket av ovanstående inkluderat i järnvägsutredningarna och Trafikverket har egen kompetens. Vidare ingår NBBG i nätverket "Kvinnor i transportpolitiken" där vi kan följa och ta del av nya rön.

7 Förväntat resultat På sikt, när Norrbotniabanan är i trafik, kommer flera efterfrågade indikatorerna att kunna redovisas, men inte under den ansökta projekttiden. Under projekttiden räknar NBBG med att järnvägsplanerna mellan Umeå och Skellefteå färdigställs och att bygghandlingar mellan Dåva och Skellefteå påbörjas samt att järnvägsplanerna mellan Skellefteå och Luleå påbörjas. Vidare utgår NBBG från en byggstart av delsträckan Umeå-Dåva och att Norrbotniabanan kommer in i den nationella transportplanen2018. När det gäller EU-nivån räknar NBBG med ny medfinansiering från EU och att Scanmedkorridoren förlängs för att inkluderar bl.a. Norrbotniabanan och Malmbanan. Resultat efter projekttiden, effekter på sikt och övriga resultat Norrbotniabanan kommer att ge den största strukturella förändringen i Norr- och Västerbotten på över hundra år. När projektets huvudmål är uppfyllt och trafiken på Norrbotniabanan tas i bruk vet vi sammantaget att banan bidrar till en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning i Övre Norrland, Sverige och Europa.