Beslut. Nr 88/2010/4 Dnr ESAVI/167/04.09/2010 Givet efter anslag Södra Finland

Transkript

1 Beslut Södra Finland Nr 88/2010/4 Dnr ESAVI/167/04.09/2010 Givet efter anslag ÄRENDE SÖKANDE ANTECKNING Anläggande av en grundvattentäkt på fastigheten Grusås I RNr 10:29 och tagande av grundvatten från denna samt inlösande av erforderligt område i Tjöck by i staden Kristinestad Tjöck Vatten Ab Västra Finlands miljötillståndsverk har upphört Från och med har Södra Finlands regionförvaltningsverk fortsatt handläggningen av detta ärende. ANSÖKAN Tjöck Vatten Ab har med en ansökan som anhängiggjorts vid Västra Finlands miljötillståndsverk och sedermera kompletterats anhållit om tillstånd att anlägga en grundvattentäkt på den på Isomäki grundvattenområde belägna fastigheten Grusås I RNr 10:29 i Tjöck by i staden Kristinestad vid provpumpningsplats punkt 7 och att ta grundvatten från denna 380 m 3 /d beräknat enligt årsmedelvärde samt att inlösa för grundvattentäkten erforderligt område. REDOGÖRELSE FÖR PROJEKTET Bakgrund och projektets syfte Sökanden anser att projektet är behövligt för det allmänna intresset. Tjöck Vatten Ab innehar inget tillstånd att ta grundvatten. Vattenlagsenligt tillstånd att ta grundvatten i Kristinestad innehas av KRS-Vatten (staden Kristinestad) och Lappfjärds Vattenandelslag. KRS-Vatten tar sitt grundvatten från Kallträsk och Korsbäck grundvattentäkter. Tjöck Vatten Ab köper nu av KRS-Vatten grundvatten som tas från Korsbäck grundvattentäkt. Enligt Västra Finlands miljöcentral har Tjöck Vatten Ab åren köpt vatten i medeltal 62 m 3 /d. Enligt utvecklingsplanen för vattenförsörjningen i Kristinestad är vattenbehovet år 2020 sammanlagt m 3 /d och vattentillgången m 3 /d. Av detta framgår att vattentillgången är tillräcklig i normala fall, men inte i spe- REGIONFÖRVALTNINGSVERKET I SÖDRA FINLAND tfn fax registratur.sodra@rfv.fi ANSVARSOMRÅDET FÖR MILJÖTILLSTÅND Verksamhetsstället i Helsingfors Stinsgatan 14 PB 115, Helsingfors ymparistoluvat.etela@avi.fi

2 Beskrivning av grundvattenområdet cial-, kris- eller undantagssituationer. Beredskapen i krissituationer är i det närmaste obefintlig. När Tjöck Vatten Ab byggde ut vattenledningsnätet i Tjöck i början av 1990-talet beaktades en framtida vattendistribution från Isomäki grundvattenområde via Tjöck till staden Kristinestad. Den befintliga förbindelseledningen från Tjöck till Kristinestad är dimensionerad för en distribution från Isomäki via Tjöck till Kristinestad. Vattenledningen från Isomäki grundvattenområde till Tjöck Vatten Ab:s ledningsnät är inte ännu byggd. Av den ansökta mängden grundvatten 380 m 3 /d används 80 m 3 /d för eget behov. Inom Tjöck Vatten Ab:s verksamhetsområde finns ca 460 invånare. Den resterande mängden 300 m 3 /d utgör en kristida vattenreserv för staden Kristinestad. Det kontinuerliga uttaget blir endast 80 m 3 /d. Enligt ansökan finns det för närvarande på Isomäki grundvattenområde 6 st vattenbolag eller vattenandelslag och 5 st enskilda hushåll (ca 200 personer), som använder sammanlagt ca 48 m 3 /d grundvatten. Följande vattenbolags vattentäkter kan påverkas av den ansökta vattentäkten: Stangbränn Vattenbolag (brunn nr 500), Översteängs Vattenbolag (brunnarna nr 501 och 501 A), Storängs Vattenbolag (brunnarna nr 502 och 502 A), Portas Vattenbolag (brunn nr 503), Liden Vattenbolag (brunn nr 505) och Påskmark Vattenandelslag (brunn nr 506). Eftersom området för den planerade vattentäkten inte är i sökandens ägo, har sökanden också anhållit om att det erforderliga området på fastigheten Grusås I RNr 10:29 i Tjöck by i staden Kristinestad får inlösas. Fastigheten ägs av Oy L. Simons Transport Ab. Det erforderliga området är m 2 stort. Sökanden har föreslagit att ersättningen som betalas till fastighetens ägare för det inlösta området skall vara 2 /m 2, alltså sammanlagt Isomäki grundvattenområde är beläget i staden Kristinestad och i Bötom kommun ca 14 kilometer från centrum av Kristinestad mot nordost. Området är ett för vattenanskaffning viktigt grundvattenområde. Isomäki grundvattenområde är en del av ett ställvis avbrutet åsavsnitt i nordvästsydostlig riktning. Under ytskiktet av stenig sand-morän förekommer vattenledande jordarter bestående av sand-grus. Grundvattnet ligger djupt i åsens mellersta del. På grundvattenområdet finns två delområden, eftersom det ungefär i mitten av området finns en grundvattendelare. Skikttjockleken ovanför grundvattenytan är ca 5 7 meter. Enligt borrningarna varierar sand- och grusskikten under grundvattenytan mellan ca 4 och 9 meter. Grundvatten sipprar ut eller bildar källor i det försumpade området på den västra sidan av grundvattenområdets södra del. Grundvatten faller också ut i myrområdet i grundvattenområdets södra ända. Flera brunnar har byggts i källorna. I några brunnar stiger vattenytan upp över markytan, vil- 2

3 ket orsakar överlopp i brunnarna. På basen av information från enkäter faller grundvatten också ut i Peninluoma söder om grundvattenområdet. På området bedrivs huvudsakligen skogsbruk och marktäkt. I relation till avlagringens storlek har det under flera decennier tagits ganska rikligt med marksubstanser i områdets mellersta och norra del. Dessutom finns flera vattentäkter i områdets norra del och i den västra kanten av områdets södra del. Även i områdets södra ända finns en brunn för vattentäkt. 3 Provpumpningen På basis av kartgranskning, sondering med markradar och fältgranskning fokuserades undersökningarna till det omfattande sand-grustäktsområdets södra del. Provpumpningen vid punkt 7 utfördes med en eldriven pump under tiden Provpumpningsplatsen låg i en sandgrop med en bottenhöjd på nivån N ,1 m. I provpumpningen användes 4 sugrör med en diameter på 32 mm. Nedre ändan av rören var försedda med en 1,0 meter lång sildel som låg på nivån N ,30 +32,30 m. Provpumpningens verkningar Under det första dygnet var uttaget i medeltal 530 m 3 /d. Under följande vecka, ända till 14.6, varierade uttaget m 3 /d. Uttaget minskades 14.6 till 503 m 3 /d. Efter detta varierade uttaget m 3 /d ända till 22.6 då det ytterligare minskades. Under perioden var uttaget m 3 /d. I juli varierade uttaget m 3 /d ända tills provpumpningen avslutades Provpumpningen pågick i 44 dygn. Sammanlagt pumpades m 3 grundvatten, i medeltal 470 m 3 /d. Vattenuttag på provpumpningsplatsen sänker grundvattennivån mest i åsens längdriktning, där jorden är mest vattengenomsläpplig. Vattenuttag påverkar inte grundvattenförhållandena i den norra delen av grundvattenområdet. På provpumpningsplatsen var grundvattennivån N ,19 m när provpumpningen inleddes. Under det första dygnet sjönk den till N ,03 m, dvs. 0,16 m. Efter detta sjönk grundvattennivån till N ,78 m innan uttaget minskades Grundvattensänkningen var då 0,41 m från utgångsnivån. Efter detta sjönk grundvattennivån så att den i slutet av juli var N ,67 m och +34,46 m när provpumpningen avslutades. Grundvattennivån hade då sjunkit med 0,73 m. Ca 0,35 km från provpumpningsplatsen mot syd-sydväst, ca 0,3 km västerut, ca 0,4 km norrut och ca 0,1 km österut följde grundvattennivån nivån på provpumpningsplatsen och var 0,08 0,55 m högre än den. I denna zon avspeglades provpumpningens inverkan i form av en sänkning på 0,5 meter, vilket även inkluderade den naturliga sänkningen. Ytterligare ca 0,7 0,9 km söderut och norrut samt ca 0,35 0,5 km västerut och österut från provpumpningsplatsen avspeglades pumpningens inverkan som en 0,25 meters sänkning inklusive den naturliga sänkningen.

4 Efter att provpumpningen avslutades steg vattennivån vid provpumpningsplatsen med 0,10 m under det första dygnet. En vecka senare hade vattenytan stigit med 0,15 m jämfört med nivån som rådde före provpumpningen inleddes. Även i punkterna 1, 9, 3 och 19 på meters avstånd från provpumpningsplatsen började nivån stiga, medan den fortsatte att sjunka i de andra observationspunkterna i närheten av provpumpningsplatsen. Ungefär i mitten av augusti började vattnet stiga i punkterna som låg längre bort från provpumpningsplatsen. Brunnarna och hör till vattensammanslutningar och är belägna ca 0,3 0,8 km mot väst, sydväst och söder från provpumpningsplatsen. Brunnarna är belägna ca 1,4 1,8 km norrut från provpumpningsplatsen. Vattennivån i brunnarna och 506 är ca 1,7 3,9 m lägre än vattennivån i provpumpningspunkten. Vattennivån i brunn 500 ligger ca 0,10 m lägre än vattennivån i provpumpningspunkten. Då provpumpningen hade pågått i ca två veckor, hade vattennivån i brunnarna 502 och 506 (20.6) sjunkit 0,03 0,13 m och i brunnarna 501 och 501 A (21.6) 0,21 0,22 m. I brunn 500 låg vattennivån (22.6) 0,22 m och i brunn 502 A 0,03 m lägre än nivån före provpumpningen inleddes. I brunn 503 låg vattennivån 0,05 m högre än nivån som rådde innan provpumpningen inleddes. Eftersom sänkningen av grundvattennivåerna började synas i brunnarna, började man infiltrera vatten i grundvattnets strömningsriktning i området ovanför brunnarna 501, 501 A, 502, 503 och 506. I närheten av brunn 500 inleddes infiltreringen Mängden vatten var i genomsnitt ca 5 l/min/brunn. Trots att vatten infiltrerades i närheten av brunnarna och 506 visar resultaten av provpumpningen att provpumpningen sänkte vattennivån i brunnarna 500, 501, 501 A, 502, 502 A, 503 och 506 samt att det sannolikt kommer att förekomma skadeverkningar, åtminstone som en följd av långvarigt vattenuttag, även i brunnarna 504 och 505. Om vatten inte hade infiltrerats i närheten av brunnarna, skulle effekterna av provpumpningen ha avspeglats tydligare i brunnarnas vattennivåer. I brunnarna sjönk vattennivån under perioden med 0,09 0,38 m, vilket kan anses vara en normal sänkning med beaktande av brunnarnas användning och årstiden. Brunnarna hittades först vid fältsynen Brunnarna är rörbrunnar och vattennivåerna i brunnarna mättes I brunn 512 sjönk vattennivån 0,16 m. I brunnarna 513 och 514 sjönk vattennivån under perioden med 0,02 0,17 m. Provpumpningen föregicks av de regnfattiga somrarna och höstarna åren , varvid vattennivån sommaren 2005 låg lägre än genomsnittet. Perioden från slutet av juni ända till mitten av juli var het och exceptionellt nederbördsfattig. Enligt observationerna var månadsnederbörden i juni-juli mindre på undersökningsområdet än den genomsnittliga nederbörden vid Meteorologiska institutets Kankalo nederbördsstation i Bötom under perioden Däremot var nederbörden avsevärt större i augusti- 4

5 september. I början av juli 2005 låg grundvattennivån vid Bötom grundvattenstation ca 0,5 m lägre jämfört med månadsmedelvärdet åren Grundvattennivån vid Taipale grundvattenstation i Alavus låg ungefär på medelnivån i början av juli. Grundvattenförekomstens kapacitet och vattnets kvalitet Åtgärder för att förebygga skador HANDLÄGGNING AV ANSÖKAN Det effektiva grundvattenbildningsområdet vid provpumpningspunkten är ca 0,75 km 2 stort. På detta område uppskattas att ca 40 % av årsnederbörden (650 mm), dvs. ca 530 m 3 /d blir grundvatten. På basis av provpumpningen, väderleksobservationerna samt mark- och grundvattenförhållandena uppskattas att i medeltal 450 m 3 /d grundvatten kan tas från provpumpningsplatsen för vidare användning. Grundvattnet från pumpningsplatsen var mjukt, järn- och manganfritt, och uppfyller social- och hälsovårdsministeriets kvalitetskrav och -rekommendationer för grundvatten, förutom i fråga om surheten. Halterna av kväveföreningar, ammonium, nitrit och nitrat var små. Bakterier förekom inte. Tjöck Vatten Ab förbinder sig enligt ansökan att leverera vatten till brunnsägarna utan kostnadsersättning för anslutningsdelen, i det fall att vattentäkten orsakar olägenheter. 5 Kungörelse Miljötillståndsverket har enligt 16 kap. 6, 7 och 8 vattenlagen tillkännagivit ansökan med en kungörelse i miljötillståndsverket och i staden Kristinestad och Bötom kommun berett tillfälle att under tiden anföra påminnelser, yrkanden och åsikter med anledning av ansökan. Påminnelser och yrkanden Kungörelsen har särskilt tillsänts de myndigheter och i saken delaktiga som framgår av handlingarna. 1) Västra Finlands miljöcentral har ansett att den ansökta vattentäkten är av stor betydelse för Tjöck bys vattenförsörjning och staden Kristinestads vattenförsörjning i special-, kris- eller undantagssituationer. Vid förverkligandet av vattentäkten bör de mindre vattenbolagens vattentäkter som finns på grundvattenområdet beaktas. Miljöcentralen har ansett att tillstånd kan beviljas med beaktande av de synpunkter som framförs i påminnelsen. Den ansökta vattenmängden 380 m 3 /d behövs för Tjöck Vatten Ab:s vattenbehov och för att förbättra krisvattensituationen i staden Kristinestad. Om tillståndet beviljas enbart för Tjöck Vatten Ab:s fortgående vattenbehov borde tillståndet inte understiga 150 m 3 /d räknat som årsmedelvärde. Vattentagningen bör inledas med en mindre vattenmängd och stegvis ökas

6 enligt bolagets behov under samtidig effektiverad kontroll av vattennivån i brunnarna nr 500, 501, 501 A, 502, 502 A, och I det fall att vattentagningen påverkar vattennivån i någon av dessa brunnar bör åtgärder omedelbart vidtas för att säkra ifrågavarande vattenbolags vattenanskaffning. 2) Miljönämnden i staden Kristinestad har i sin påminnelse bl. a. konstaterat att sökanden har ett av fullmäktige fastställt verksamhetsområde för hushållsvatten omfattande Tjöck och Påskmark. På Isomäki grundvattenområde finns sex vattenbolag som tar sitt hushållsvatten från området. De flesta av bolagen har ett av hälsoskyddsmyndigheten godkänt provtagningsprogram. På grundvattenområdet har tagits en stor mängd marksubstans som medfört risker. En skyddsplan för grundvattnet samt eftervårdsplaner för marktäkterna bör uppgöras. Eftersom ph-värdet år 2009 varit mellan 6,1 och 6,6, medan kravet är att ph är 6,5, bör sökanden planera en höjning av ph från början. Miljönämnden har rekommenderat att alla verksamma vattenbolag går samman och samverkar till ett gemensamt vattenbolag med en gemensam, större vattentäkt. En gemensam uppslutning kring en vattentäkt kunde säkra alla intressenters tillgång till vatten på lika villkor. Sökanden skall uppgöra ett provtagningsprogram. Bolaget borde inte sälja nya vattenanslutningar till fastigheter förrän avloppsfrågan beträffande ifrågavarande fastighet är ordnad enligt kraven i hushållsavloppsvattenförordningen. I detta ansökningsärende bör vattentillgången för befintliga vattenbolag i området säkras till självkostnadspris. 3) Österbottens arbets- och näringscentral har i sin påminnelse konstaterat att det inom grundvattentäktens närområde finns försvagade harroch öringbestånd som är beroende av att vattenflödet i Tjöck å och framförallt i Penikån kan upprätthållas på åtminstone nuvarande nivå. Vattentäkt kan minska vattenflödet i småvattendrag inom täktens influensområde och lågvattenföringar kan vara skadliga för de fiskebestånd som förekommer i närliggande bäckar. Vattentäkt kan också bidra till försämring av vattenkvaliteten i sådana småvattendrag som finns inom verksamhetens influensområde. Med beaktande av den planerade vattentäktens omfattning, utflödets huvudsakliga riktning och avrinningsområdenas storlek är det däremot inte troligt att verksamheten har avgörande skadliga effekter på de berörda vattendragens fiskbestånd. Eftersom det finns värdefulla fiskbestånd i området och då täktens effekter inte med säkerhet kan bedömas på förhand, bör tillståndshavaren åläggas att undersöka täktverksamhetens inverkan på vattenflödet i närområdets småvattendrag. 4) Storängs Vattenbolag (Haapalanlähde RNr 16:36, Tjöck, Kristinestad, brunnarna nr 502 och 502 A) har inte motsatt sig projektet men krävt att sökanden förbinder sig att leverera gratis vatten till bolagets medlemmar ifall vattentillgången väsenligt minskar eller dess lämplighet som dricksvatten försvagas. 5) AA (Frilund RNr 10:27 och Ålme RNr 10:30, Tjöck, Kristinestad) har motsatt sig byggandet av grundvattenbrunnen på den tilltänkta platsen och 6

7 ansett sig som enskild lantbruksföretagare drabbas oskäligt mycket genom värdeminskning av området. På påminnarens fastighet finns ca m 3 grus och påminnaren har för avsikt att framöver ansöka om grustäktstillstånd på fastigheten. Påminnaren har som lösning föreslagit att sökanden köper ca 3 hektar av fastigheten av honom, att påminnaren får skriftliga garantier för att han på sin fastighet kan erhålla tillstånd för grustäkt, att sökanden betalar påminnaren ersättning för fastighetens värdeminskning eller att grundvattentäkten flyttas till ett område längre bort från påminnarens fastigheter. 6) Påskmark Vattenandelslag (Källan RNr 16:38, Tjöck, Kristinestad, brunn nr 506) och Liden Vattenbolag (Hagen RNr 4:1, Åback, Kristinestad, brunn nr 505) har i sin gemensamma påminnelse yrkat att ansökan förkastas. Om tillstånd beviljas har de yrkat att nuvarande vattenbolag och deras nuvarande och framtida konsumenter skall ha en trygg vattenförsörjning från Isomäki grundvattenområde till samma pris som konsumenterna normalt betalar till respektive vattenbolag. Påminnarna har konstaterat att Isomäki grundvattenområde har använts i över 50 år av olika vattenandelslag och privata konsumenter till självkostnadspris. Att ge 85 % av grundvattenområdets maximala vattentillgång åt ett kommersiellt aktiebolag, som kan prissätta vattnet till marknadspris för att bolaget skall ge maximal avkastning på investerat kapital, är fel. I grundvattenutredningen konstateras att ansökan om vattenuttag även skall innefatta en plan över hur vattenförsörjningen i brunnarna skall ordnas. Denna utredning saknas i ansökan. 7) BB (Perälappi RNr 5:72 och Westergård RNr 5:79, Myrkky, Bötom, brunn 509) har krävt att sökanden förbinder sig att leverera vatten till hennes fastighet, ifall vattentäkten sänker vattennivån i hennes brunn eller förorsakar försämring i vattenkvaliteten. Vattnet skall levereras utan förbindelseavgift. Vattnet i påminnarens brunn sjönk under provpumpningen 42 cm fastän nederbörden var normal. Under torra år kommer vattnet inte att räcka till. 8) Översteängs Vattenbolag, öppet bolag, (Översteängs vattentag RNr 2:64, Tjöck, Kristinestad, brunnarna nr 501 och 501 A) har inte motsatt sig projektet, men konstaterat att sökanden i fortsättningen skall säkra vattentillgången till de på området befintliga brunnarna. 9) Oy L. Simons Transport Ab (Grusås I RNr 10:29, Tjöck, Kristinestad) har ansett att sökanden är förpliktad att ersätta påminnarens förlorade inkomster, ifall tillstånd beviljas. Påminnaren har arrenderat ut fastigheten Grusås I RNr 10:29 till ett bolag som ansökte om marktäktstillstånd. Eftersom bolaget inte blev beviljat ett tillstånd enligt ansökan sades arrendeavtalet med påminnaren upp. Sökandens utlåtande om ansökan för marktäktstillstånd har till sin del inverkat på marktäktsbeslutet och bidragit till att arrendeavtalet sades upp. 7

8 8 Förklaring Sökanden har tillställt regionförvaltningsverket sin förklaring med anledning av påminnelserna och yrkandena. REGIONFÖRVALTNINGSVERKETS AVGÖRANDE Sökanden har till alla delar omfattat 1) Västra Finlands miljöcentrals påminnelse samt påminnelsen av 2) Miljönämnden i staden Kristinestad förutom yrkandet att inte sälja vatten till nya anslutare. Bolaget är skyldigt att leverera vatten till alla på verksamhetsområdet på enahanda grunder. Sökanden har noterat påminnelsen av 3) Österbottens arbets- och näringscentral. Sökanden har omfattat de i 4) Storängs Vattenbolags, 6) Påskmark Vattenandelslags och Liden Vattenbolags, 7) BBs och 8) Översteängs Vattenbolags, öppet bolag, påminnelser framförda kraven om att kostnadsfritt leverera vatten till dessa bolags brunnar om deras vattentillgångar eller -kvalitet i väsentlig omfattning försämras till följd av sökandens åtgärder. Sökanden har motsatt sig samtliga krav framförda i 5) AAs påminnelse, eftersom ansökan inte berör dessa fastigheters eventuella grustag. Beträffande påminnelsen av 9) Oy L. Simons Transport Ab har sökanden motsatt sig alla krav och konstaterat att ansökan lämnades in och därmed kan den inte på något sätt ha påverkat Kristinestads tekniska nämnds marktäktsbeslut daterat , vilket avser att skydda redan befintliga brunnars vattenmängd och -kvalitet. Avgörande av tillstånd Regionförvaltningsverket beviljar Tjöck Vatten Ab tillstånd att anlägga en grundvattentäkt på Isomäki grundvattenområde på den av Oy L. Simons Transport Ab ägda fastigheten Grusås I RNr 10:29 i Tjöck by i staden Kristinestad i enlighet med den till ansökan bifogade planen samt att ta grundvatten för att användas som hushållsvatten och för industrins behov inom Tjöck Vatten Ab:s verksamhetsområde och i undantagssituationer i staden Kristinestad i enlighet med tillståndsbestämmelse 1). Regionförvaltningsverket beviljar Tjöck Vatten Ab rätt att inlösa det för vattentäkten behövliga m 2 stora området av fastigheten Grusås I RNr 10:29 i Tjöck by i staden Kristinestad. Området anges i bilaga 2 till detta beslut. Skador Förutom den ersättning för rätten att inlösa för vattentäkten behövligt område, vilken tillståndshavaren i tillståndsbestämmelse 5) ålagts att betala, orsakar projektet inte på förhand sett annan skada, men eller förlust av förmån som enligt vattenlagen skall ersättas. Tillståndsbestämmelser Tillståndshavaren skall följa stadgandena i vattenlagen och tillståndsbestämmelserna nedan. 1) Vatten får tas från denna grundvattentäkt så att mängden uppgår till högst 380 m 3 /d beräknat som månadsmedelvärde. Slösande med vatten skall undvikas.

9 Vattentagningen bör inledas med en mindre vattenmängd, högst 150 m 3 /d, och stegvis ökas enligt bolagets behov under samtidig effektiverad kontroll av vattennivån i brunnarna nr 500, 501, 501 A, 502, 502 A, och Om den i tillståndsbestämmelse 7) ålagda kontrollen av de ovan nämnda brunnarna påvisar att grundvattnet i dessa minskar avsevärt, bör tillståndshavaren minska vattentagningen gradvis tills situationen normaliserats. 2) Vattentäkten bör förses med tillförlitliga mätanordningar för mätning av de tagna vattenmängderna. Tillståndshavaren skall föra bok över de tagna vattenmängderna per dygn. 3) Vattentäkten skall användas så att ingen åsamkas mer olägenhet än vad som är oundvikligt för ordnandet av vattenanskaffningen. 4) Vattentäktsområdet bör ingärdas och besås. På området får inte bedrivas annan verksamhet än sådan som hänför sig till vattentäktsverksamheten. På vattentäktsområdet får inte lagras för grundvattnets kvalitet skadliga ämnen, såvida de inte är nödvändiga för råvattnets behandling. Ämnena bör förses med sakenligt skydd. 5) Tillståndshavaren skall för den beviljade rätten att inlösa för vattentänkten behövligt område som engångsersättning betala euro till Oy L. Simons Transport Ab (Grusås I RNr 10:29 i Tjöck by i staden Kristinestad). Ersättningen skall betalas före inledandet av arbetena, dock senast inom en månad efter att tillståndet vunnit laga kraft. Efter förfallodagen skall på det fördröjda beloppet betalas en årlig dröjsmålsränta i enlighet med 4 1 mom. räntelagen, vars belopp är sju procentenheter högre än den i 12 räntelagen avsedda referensränta som gäller vid tidpunkten i fråga. Tillståndshavaren bör utan dröjsmål skriftligen underrätta regionförvaltningsverket då ersättningen betalats. 6) Tillståndshavaren skall, såvida annat ej avtalas, kostnadsfritt leverera vatten till fastigheterna, där brunnarna nr 500, 501, 501 A, 502, 502 A, och är belägna ifall vattenuttaget från brunnarna förhindras eller försvåras eller vattenkvaliteten i brunnarna försvagas till följd av detta projekt. Innan tagandet av grundvatten inleds skall tillståndshavaren uppgöra en plan för hur vattentillgången i ovan nämnda brunnar skall ordnas. Planen skall tillställas ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Södra Österbottens närings- trafik- och miljöcentral för godkännande. Tillståndshavaren är därtill skyldig att ersätta de skador som eventuellt uppstår av anläggandet och användningen av vattentäkten och som omedelbart framträder, såvida annat ej avtalas. 9

10 Om nyttjandet av vattentäkten förorsakar att tillgången till vatten från någon på vattentäktens verkningsområde belägen annan brunn förhindras eller försvåras bör härigenom uppkommen skada, ifall vederbörande det yrkar, i stället för att ersättas med pengar gottgöras områdets ägare eller den, som i stöd av annan särskild rätt därifrån tar vatten på i 11 kap. 12 vattenlagen stadgat sätt. 7) Vattentäktens inverkan på områdets grund- och ytvattenförhållanden samt verkningsområdets brunnar skall kontrolleras genom mätning av grund- och ytvattennivåerna, vattenflödet i närområdets småvattendrag samt grundvattnets fysikalisk-kemiska kvalitet. Tillståndshavaren bör uppgöra en kontrollplan som skall tillställas ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral för godkännande inom två månader efter att tillståndet vunnit laga kraft och i vilket fall som helst i god tid innan tagandet av grundvatten påbörjas. Kontrollplanen kan vid behov ändras på ett av närings-, trafik- och miljöcentralen godkänt sätt. Kontrollen skall påbörjas från och med den av ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral förelagda tidpunkten i god tid innan tagandet av grundvatten påbörjas. 8) Anläggningsarbetena skall inledas och slutföras inom tre år efter det att detta beslut vunnit laga kraft, vid äventyr att tillståndet och den beviljade rätten att inlösa erforderligt område annars förfaller. 9) Tillståndshavaren skall skriftligen på förhand meddela om inledandet av tagandet av grundvatten till ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral samt till miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad. 10) Sedan anläggningsarbetena slutförts skall därom inom 60 dagar skriftligen meddelas regionförvaltningsverket, ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral samt miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad. 10 Motivering Tjöck Vatten Ab har i dagens läge ingen grundvattentäkt, utan köper sitt vatten för distribution. Inom Tjöck Vatten Ab:s verksamhetsområde finns ca 460 invånare. Den i ansökan avsedda vattentäkten är av stor betydelse för Tjöck bys vattenförsörjning och staden Kristinestads vattenförsörjning i special-, kris- eller andra undantagssituationer. Det finns en förbindelseledning från Tjöck till Kristinestad som är dimensionerad för en distribution från Isomäki via Tjöck till Kristinestad. Enligt planen används 80 m 3 /d för sökandes egna behov och den resterande mängden 300 m 3 /d utgör en vattenreserv vid undantagssituationer för staden Kristinestad. Regionförvaltningsverket har i enlighet med nutida praxis begränsat mängden grundvatten som får tas, så att mängden fastställs som månadsmedelvärde istället för årsmedelvärde. Ifall mängden fastställdes som årsmedelvärde skulle det vara möjligt att under en stor del av året ta en be-

11 tydligt större mängd vatten, vilket enligt uppgifterna i ansökan skulle överskrida grundvattentäktens kapacitet åtminstone under torra år. På verkningsområdet finns dessutom ett antal brunnar som är i användning. Resultaten av provpumpningen visar att trots att vatten infiltrerades i närheten av brunnarna och 506, sänkte provpumpningen vattenytorna i brunnarna 500, 501, 501 A, 502, 502 A, 503 och 506 samt att det sannolikt kommer att förekomma skadeverkningar, åtminstone som en följd av långvarigt vattenuttag, även i brunnarna 504 och 505. Isomäki grundvattenområde nämns inte i förvaltningsplanen för Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavets vattenförvaltningsområde. Målet beträffande grundvatten i förvaltningsplanen är att uppnå god status på alla grundvattenområden till år Statusen på Isomäki grundvattenområde är god och försämras inte till följd av detta projekt. Därmed har projektet ingen inverkan på målsättningarna i förvaltningsplanen för Kumo Älv Skärgårdshavet Bottenhavets vattenförvaltningsområde. På förhand bedömt anses nyttan av tagandet av grundvatten i enlighet med tillståndsbestämmelserna vara avsevärt större än den skada, men eller annan förlust av förmån, som därav eventuellt förorsakas, speciellt sett ur allmän synpunkt. Åtgärderna leder inte på förhand sett till att vattentillgången till förfång för bosättningen eller näringslivet förhindras eller försvåras på ett vidsträckt område, inte heller till någon annan skadlig förändring i naturförhållandena. Tillståndshavaren har ålagts att innan tagandet av grundvatten inleds inlämna en plan över hur vattentillgången i brunnarna och skall ordnas samt en plan för kontroll av vattentäktens verkningar till ansvarsområdet för miljön och naturresurserna vid Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral för godkännande enligt 2 kap. 14 a vattenlagen. Detaljerna i en kontrollplan kan behöva justeras på basen av erfarenheter från kontrollen, därför har detaljerna inte fastslagits i detta beslut. Rätt att inlösa det behövliga området kan beviljas, eftersom anläggandet av grundvattentäkten kan anses vara påkallat av allmänt behov. Regionförvaltningsverket omfattar den av sökanden föreslagna ersättningen för området som berättigats att inlösa. Ersättningen på 2 /m 2 är tillräcklig med beaktande av att den allmänna prisnivån på obebyggda skogsfastigheter i Kristinestadsregionen är i medeltal ca 2 /m 2 och obebyggda småhusfastigheter ca 3 /m 2. Lagrum 9 kap. 4 2 mom., 6 och 8, 2 kap. 3, 8, 11 och 11 a, 11 kap. 3, 12, 14 och 14 a samt 16 kap. 23 a vattenlagen Utlåtande om påminnelser och yrkanden Regionförvaltningsverket har beaktat de i 1) Västra Finlands miljöcentrals och 2) Staden Kristinestads miljönämnds påminnelser framförda 11

12 HANDLÄGGNINGSAVGIFT synpunkterna på det sätt som framgår ur tillståndsbestämmelserna ovan, de i 3) Österbottens arbets- och näringscentrals påminnelse framförda synpunkterna på det sätt som framgår ur tillståndsbestämmelse 7) samt de i 4) Storängs Vattenbolags, 7) BBs och 8) Översteängs Vattenbolags, öppet bolag, påminnelser framförda yrkandena på det sätt som framgår ur tillståndsbestämmelse 6). Beträffande 5) AAs påminnelse, konstaterar regionförvaltningsverket att förutsättningar för beviljande av tillstånd föreligger på de grunder som framförts ovan i motiveringen. Eventuell värdeminskning av påminnarens fastighet till följd av att tillstånd för grustäktsverksamhet på fastigheten eventuellt inte beviljas, är inte en sådan till följd av denna grundvattentäkt uppkommen skada men eller annan förlust av förmån, vilken tillståndshavaren enligt vattenlagen ansvarar för. Då det förefaller osannolikt att i dagens läge kunna få tillstånd att ta marksubstans på ett för vattenskaffning viktigt klassificerat grundvattenområde, oberoende av om grundvattenförekomsten utnyttjas för tillfället eller ej konstateras att förutsättningen enligt 11 kap. 7 vattenlagen att förordna Tjöck Vatten Ab att inlösa en del av hans fastighet inte föreligger. Regionförvaltningsverket kan inte heller ålägga tillståndshavaren att flytta den tilltänkta grundvattentäkten, utan endast bevilja tillstånd för tagande av grundvatten på den plats som avses i ansökan eller förkasta denna. Angående 6) Påskmark Vattenandelslag och Liden Vattenbolags påminnelse konstaterar regionförvaltningsverket att förutsättningar för beviljande av tillstånd föreligger på de grunder som framförts ovan i motiveringen och att de i påminnelsen framförda yrkandena tagits i beaktande på det sätt som framgår ur tillståndsbestämmelse 6). Beträffande 9) Oy L. Simons Transport Ab:s påminnelse konstaterar regionförvaltningsverket att påminnarens förlorade inkomster inte är en sådan till följd av denna grundvattentäkt uppkommen skada men eller annan förlust av förmån, vilken tillståndshavaren enligt vattenlagen ansvarar för. Handläggningsavgiften är euro, vilken Servicecentret för statens ekonomi- och personalförvaltning fakturerar senare. 12 Motivering MEDDELANDEN För beslutet uppbärs i enlighet med miljöministeriets förordning om miljötillståndsverkens avgiftsbelagda prestationer (1388/2006) och bilagan till nämnda förordning, vilken tillämpas, eftersom ärendet anhängiggjorts före , den avgift som stadgats för täkt av grundvatten till hushållsvatten som är högst 500 m 3 /d. Regionförvaltningsverket meddelar på i 12 kap. 2 vattenlagen stadgat sätt om detta beslut och den beviljade rätten att inlösa ett m 2 stort område av fastigheten Grusås I RNr 10:29 i Tjöck by i staden Kristinestad

13 till Österbottens lantmäteribyrå för anteckning i lagfarts- och inteckningsregistret. Regionförvaltningsverket underrättar i enlighet med 12 kap. 1 vattenlagen Österbottens lantmäteribyrå när detta beslut vunnit laga kraft och mottagaren av det inlösta området har fullgjort sin ersättningsskyldighet. 13 MEDDELANDE OM TILLSTÅNDSBESLUT Beslut Tjöck Vatten Ab Kopia av beslutet Meddelande om beslut Staden Kristinestad Bötom kommun Miljövårdsmyndigheten i staden Kristinestad Miljövårdsmyndigheten i Bötom kommun Södra Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för miljön och naturresurserna (per e-post) Österbottens närings-, trafik- och miljöcentral/ ansvarsområdet för näringarna, arbetskraften, kompetensen och kulturen (per e-post) Finlands miljöcentral (per e-post) Österbottens lantmäteribyrå Enligt dpoesavi Annonsering på anslagstavlor Beslutet kungörs på de officiella anslagstavlorna vid Södra Finlands regionförvaltningsverks ansvarsområde för miljötillstånd samt i staden Kristinestad och i Bötom kommun.

14 14 SÖKANDE AV ÄNDRING Ändring i detta beslut kan sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Bilagor 1) Besvärsanvisning 2) Karta över området som inlöses Esko Vähäsöyrinki Birgitta Vauhkonen Pamela Westerlund Ärendet har avgjorts av miljöråden Esko Vähäsöyrinki (ordförande) och Birgitta Vauhkonen. Ärendet har föredragits av föredragande Pamela Westerlund. PW/tr

15 BESVÄRSANVISNING Besvärsmyndighet Besvärstid Besvärsrätt BILAGA 1 Ändring i Södra Finlands regionförvaltningsverks beslut får sökas genom besvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Besvär över den avgift som tas ut för handläggningen av ärendet anförs i samma ordning som besvär över huvudsaken. Tiden för anförande av besvär är trettio (30) dagar från den dag då beslutet gavs, dock så att sagda dag inte räknas med. Besvärstiden utgår Besvär med anledning av beslutet kan anföras av dem vilkas rätt eller fördel saken kan beröra, samt av registrerade föreningar eller stiftelser vilkas syfte är att främja miljöskydd, hälsoskydd eller naturvård eller trivseln i boendemiljön inom det område som påverkas, av vederbörande kommuner, närings-, trafik- och miljöcentraler, kommunala miljövårdsmyndigheter och av andra myndigheter som bevakar allmänt intresse i ärendet. Besvärsskriftens innehåll Bilagor till besvärsskriften I besvärsskriften, som riktas till Vasa förvaltningsdomstol, skall anges - det beslut i vilket ändring söks - ändringssökandens namn och hemkommun - den postadress och det telefonnummer samt den eventuella e-postadress under vilka ändringssökanden kan tillställas meddelanden i saken (om kontaktinformationen ändras skall Vasa förvaltningsdomstol, PB 204, Vasa, e- postadress vaasa.hao@oikeus.fi, underrättas) - till vilka delar ändring söks i beslutet - vilka ändringar som yrkas i beslutet - de grunder på vilka ändring yrkas - ändringssökandens, den lagliga företrädarens eller ombudets underskrift, om inte besvärsskriften tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) Till besvärsskriften skall fogas - de handlingar som ändringssökanden åberopar till stöd för sina yrkanden, om dessa inte redan tidigare har tillställts myndigheten - fullmakt för eventuellt ombud eller, om besväret tillställs elektroniskt, en utredning över ombudets behörighet. Hur besvärsskriften skall tillställas regionförvaltningsverket Besvärsskriften med bilagor skall i två exemplar lämnas in till Södra Finlands regionförvaltningsverks registratorskontor. Besvärsskriften skall vara framme under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Besvärsskriften med bilagor kan också sändas per post, telefax eller e-post. En besvärsskrift som tillställs elektroniskt (per telefax eller e-post) skall tillställas så att den finns till förfogande i den mottagande anordningen eller datasystemet under tidsfristens sista dag före tjänstetidens slut. Södra Finlands regionförvaltningsverks ansvarsområde för miljötillstånds kontaktinformation besöksadress: Stinsgatan 14, Helsingfors postadress: PB 115, Helsingfors telefon: (växel) telefax: (09) e-post: ymparistolupa.etela@avi.fi öppettid: kl Rättegångsavgift För behandlingen av ärendet vid Vasa förvaltningsdomstol tas av ändringssökanden ut en rättegångsavgift på 89 euro. I lagen om avgifter för domstolars och vissa justitieförvaltningsmyndigheters prestationer bestäms särskilt om vissa fall i vilka avgift inte uppbärs.

16