Trafikverkets återrapportering till Vattenmyndigheterna av genomförande av åtgärdsprogrammen 2017

Transkript

1 1(5) Vattenmyndigheterna Kopia till: Diariet s återrapportering till Vattenmyndigheterna av genomförande av åtgärdsprogrammen Vilka insatser har genomfört och/eller planeras för att utveckla och tillhandahålla kunskapsunderlag och information enligt åtgärd 1? Har insatserna omfattat områdena väg- och järnvägspassager som utgör vandringshinder, förebyggande åtgärder för att minska olycksrisker samt minskad påverkan från väg- och järnvägsavvattning, saltning och användning av bekämpningsmedel? s insatser omfattar områdena väg- och järnvägspassager som utgör vandringshinder, förebyggande åtgärder för att minska olycksrisker samt minskad påverkan från väg- och järnvägsavvattning, saltning och användning av bekämpningsmedel. Insatser sker inom alla s processer och verksamhetsområden - planering, investering samt drift och underhåll. Riktade miljöåtgärder i befintliga anläggningar En viktig komponent i s planering är att identifiera, bedöma och vid behov vidta riktade vattenmiljöåtgärder i befintliga anläggningar där brister konstaterats. Nedan följer en redogörelse av dessa insatser under 2017 samt planerad fortsättning 2018, för respektive åtgärdsområde. Väg- och järnvägspassager över vatten som utgör vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer region Nord har under år 2017 genomfört 63 åtgärdsvalsstudier för vandringshinder i vattendrag, vattendrag som är prioriterade av länsstyrelsen i samråd med vattenråden. Det rör sig i huvudsak om biflöden till Torne- och Kalix älv i Norrbotten samt Öre älv i Västerbotten. Detta har resulterat i planeringsunderlag för vilka 40 st vägtrummor kommer att åtgärdas. Vägtrummorna kommer åtgärdas när medel finns tillgängliga och samordnas med s övriga investeringsobjekt samt andra aktörers åtgärder. De vandringshinder som inte åtgärdas har tillsammans med länsstyrelsen bedömts ej vara nödvändiga för åtgärder. Planeringsunderlaget blir därmed underlag för ny bedömning av MKN. Under 2018 planerar regionen att genomföra ca 50 st åtgärdsvalsstudier för vandringshinder i vattendrag. Vidare har även genomfört en workshop/seminarium tillsammans med länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten. Syftet var att öka förståelsen och höja kunskapen om byggande av väg och järnväg över vatten och vad som krävs för att bland annat klara ekologiska krav. har också deltagit i arbetet med 2 st ansökningar av EU-medel för att åtgärda vandringshinder m.m. Länsstyrelsen i Västerbotten är initiativtagare och de vattendrag som avses är Öre älv o Rickleån. I region Mitt har två stora inventeringar genomförts i samarbete med länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län. Alla vandringshinder utmed statliga, enskilda och kommunala vägar har inventerats av länsstyrelsen under ett antal år och projekten

2 2(5) slutredovisas i slutet av januari står för det statliga vägnätet. Dessa resultat planeras att införas i s GIS-plattform Stigfinnaren/Miljöwebb Landskap och tillgängliggöras. Prioriteringar och åtgärder föreslås sedan utifrån vårt förnyade kunskapsunderlag. Därutöver har under 2017 kontakter upprättats i andra regioner, både med enstaka kommuner och några länsstyrelser, för att få igång samverkan kring denna typ av åtgärder. En mindre mängd åtgärder har också genomförts eller planeras i övriga regioner. Förebyggande åtgärder för att minska olycksrisker och mildra effekterna för vattenmiljön vid sådana olyckor Det nationella arbetet med att ta fram underlag i form av översiktliga riskbedömningar av konfliktsträckor mellan framförallt vägar och grundvattenförekomster har fortsatt under konfliktsträckor har översiktligt riskbedömts. 7 konfliktsträckor har genomgått fördjupad riskbedömning och 4 åtgärdsvalsstudier har genomförts. Därutöver har ett antal riskbedömningar och åtgärdsvalsstudier påbörjats under året. Under 2018 planeras översiktliga riskbedömningar genomföras av ett hundratal konfliktsträckor mellan statliga vägar och ytvatten, framförallt sådana av betydelse för dricksvattenförsörjningen. Ett flertal fördjupade riskbedömningar/åtgärdsvalsstudier planeras Särskilt kan nämnas en planerad omfattande satsning på konfliktsträckor med vattenförekomster av betydelse för dricksvattenförsörjningen i region väst. Åtgärder för att minska påverkan på vattenmiljön från väg- och järnvägsavvattning, saltning och användning av bekämpningsmedel Det tidigare genomförda arbetet med att inventera befintliga vattenskyddsåtgärder vid statliga vägar i hela landet, bland annat för rening av dagvatten, fortsätter. Under kommer en stor satsning göras för att fullfölja och slutföra denna inventering som till dags dato omfattar ca 750 anläggningar. Inventeringen kommer bland annat att kompletteras med anläggningar kopplade till den statliga järnvägen. Informationen tillgängliggörs, sekretesskänsliga uppgifter undantagna, i s GIS-plattform Stigfinnaren/Miljöwebb vatten. Åtgärder vid byggnation Vid investeringar i nya- liksom reinvesteringar i befintliga anläggningar tas kunskapsunderlag, stöddokument och information fram och åtgärder vidtas vid behov. Omfattningen varierar naturligt eftersom projektens storlek och påverkan kan skilja avsevärt och kontakterna med vattenförekomster varierar från fall till fall. Nedan följer exempel på hanteringen av vattenskydd i två stora pågående projekt, ett avseende väg, Förbifart Stockholm (FS) och ett avseende järnväg, Mälarbanan (MB): FS sprider kontinuerligt kunskap/information om de för projektet aktuella recipienternas känslighet och behov av skyddsåtgärder under byggskedet (rening av länshållningsvatten), vid miljöinformation/utbildning till nyanställda i projektet och projektets entreprenörer. Projekt FS har kontinuerligt provtagit och analyserat vatten i de recipienter som berörs under projektets bygg- och driftskede. Provtagning har skett ca två år innan start av byggskedet för att få en uppfattning och referens av recipienternas status innan byggskedet. Årsrapporter från referensprovtagningen har sammanställts och delgivits berörda tillsynsmyndigheter. Fastställandet av utsläppsnivåer och andra försiktighetsmått för länshållningsvatten sker i dialog med de kommunala tillsynsmyndigheterna i respektive berörd kommun. För att komma fram till lämpliga riktvärden på länshållningsvatten upprättas handlingsplaner för respektive delprojekt/entreprenad. En utvärdering efter prövotiden enligt handlingsplanen ska ske med berörd tillsynsmyndighet varefter riktvärden kan fastställas beroende på recipientens känslighet och status. I kontrakt med entreprenören ställs sedan krav på minst sedimentationsanläggning med oljeavskiljare samt kontinuerlig provtagning av fysikaliska och kemiska parametrar. Utgående länshållningsvatten ska innehålla de riktvärden som anges i kontraktet. Vid sprängning bildas höga kvävehalter varför kravet

3 är att detta vatten ska pumpas till spillvattennätet för distribution till närmaste reningsverk. För driftskedet projekteras magasin/dammar för att omhänderta trafikdagvattnet. bidrar varje år med ekonomiska medel till Igelbäcksgruppen och deltar regelbundet vid möten med gruppen vars medlemmar består av kommuner som berörs av Igelbäckens avrinningsområde, Länsstyrelsen i Stockholms län samt Stockholm Vatten och Avfall AB som leder gruppen. Bidraget går till ett övervakningsprogram med årliga vattenanalyser och en sammanfattande rapport. Projekt MB sprider kontinuerligt kunskap/information om de för projektet aktuella recipienternas känslighet och behov av skyddsåtgärder under byggskedet (rening av länshållningsvatten) på samma sätt som FS. Projektet har också en pågående överlämning av nya järnvägen på sträckan Barkarby Kallhäll till verksamhetsområde Underhåll. Överlämningen omfattar skötsel och underhåll av anlagda grod- och vilttrummor under järnvägen samt ett rörmagasin i Kallhäll där det sker en fördröjning av vatten från järnvägen (delen inom Östra Mälarens vattenskyddsområde), som också möjliggör en uppsamling i samband med t.ex. kemikalieolyckor. Fastställandet av utsläppskrav och andra försiktighetsmått för länshållningsvatten sker i dialog med de kommunala tillsynsmyndigheterna i respektive berörd kommun. Dialogen har lett fram till utsläppshalter som projektet ska innehålla innan vattnet får avledas till recipient. Anläggandet av rörmagasinet har hanterats inom ramen för aktuell järnvägsplan och grod och vilttrummorna genom kommunens beslut om kompensationsåtgärder för intrång i ett kommunalt naturreservat. MB och FS deltar regelbundet i möten med Bällstaågruppen vars medlemmar består av kommuner som berörs av Bällstaåns avrinningsområde, Länsstyrelsen i Stockholms län samt VA-huvudmännen i de berörda kommunerna. bidrar även med ekonomiska medel varje år och bidraget går till ett övervakningsprogram med årliga vattenanalyser och en sammanfattande rapport. Åtgärder vid drift och underhåll Användningen av kemiska bekämpningsmedel är generellt förbjuden i s verksamhet enligt vår interna styrande riktlinje TDOK 2010:310. Bekämpning av jätteloka samt bekämpning på banvallar och bangårdar är dock undantagna från förbudet. Bekämpning av växtlighet på banvallar och bangårdar görs för att upprätthålla säkerheten för resenärer och personal. samråder alltid med kommunernas miljökontor för att säkerställa att känsliga områden inte besprutas, till exempel skyddsområden för vattentäkter, sjöar och vattendrag. För att ytterligare minska risken utförs ingen bekämpning när det regnar eller när det blåser mer än 5 m/s. har tagit fram en webbaserad karttjänst som visar känsliga områden och restriktionsytor utmed järnvägsspåren. Restriktionsytor är områden på spåren som undantas från kemisk ogräsbekämpning. Kartverktyget är tillgängligt även för miljöhandläggare på kommuner, länsstyrelser och för entreprenörer. 3(5) har upprättat ett nationellt kontrollprogram för bekämpningsmedlet Roundup Ultra med glyfosat som verksam substans. Grundvattenrör har satts ut på fem platser i Sverige. På dessa tar vi grundvatten- och jordprover tre gånger per år. Det övergripande syftet med programmet är att öka kunskapen kring eventuell spridning i järnvägsmiljö av glyfosat och dess nedbrytningsprodukter till grundvattnet och lagring i jord. deltar i ett internationellt utvecklingsprojekt som analyserar alternativa kemiska preparat och möjliga alternativa metoder som används av europeiska järnvägsförvaltare. Projektet kommer fortsätta även under följer kontinuerligt utvecklingen av saltförbrukningen och saltindex på det statliga vägnätet. Regelbundna månatliga uppföljningar görs av förbrukade mängder vägsalt (NaCl), inom samtliga 110 driftområden i landet. bevakar utvecklingen och nya möjligheter att sköta halkbekämpning på andra sätt men i dagsläget bedöms vägsalt vara det bästa alternativet i en sammanvägd bedömning. Nedgången i förbrukningen under föregående år förklaras av teknikutvecklingen,

4 4(5) att väghållningsmaskinerna i dag sprider saltet mer precist, att en flytande lösning med mindre salt ofta används, till skillnad mot förr då enbart torrsalt, som lätt blåste av vägbanorna, nyttjades. Utveckling och forskning kring alternativa metoder pågår och deltar i ett sameuropeiskt projekt (CEDR, Water quality, se nedan) som adresserar frågan. Krav- och rådsdokument samt Forskning och innovation, FOI - s tekniska krav och råd för avvattning, TK Avvattning, TDOK 2014:0045 och TR Avvattning, TDOK 2014:0046, som kopplar bland annat till trumläggning och fria vandringsvägar, har reviderats under Vägdagvatten Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärder. Innehållet är under revidering. - Handbok Yt- och grundvattenskydd. Handboken är under revidering. Fortsatt metodikutveckling under Rutin vattenverksamhet. Rutinen har reviderats under Användningen av kemiska bekämpningsmedel regleras övergripande i TDOK 2010:310 Kemiska produkter - granskningskriterier och krav för och TDOK 2013:0621 Hantering av restriktionsytor vid kemisk ogräsbekämpning på järnväg. Dokumenten ses över och uppdateras vid behov under s handbok för skötsel av öppna dagvattenanläggningar kommer under 2018 att omarbetas och utvecklas. Kunskapsuppbyggnad sker också via de FOI-satsningar som deltar i. Speciellt kan nämnas samarbetet inom CEDR, Water quality 1 och NordFou-projektet REHIRUP 2, Sustainable design and maintenance of stormwater treatment facilities. Aktiviteten kring s vägforskningsstation Testsite E18 ökar och anläggningen planeras utvecklas under Vunnen kunskap och information delges och diskuteras med aktörer inom vattenförvaltningen på många olika sätt och i olika forum. Även under 2017 har så skett. Utöver vad som nämnts ovan samt under fråga 2 kan som exempel nämnas en egen åtgärd i Miljömålsrådet, kostnadseffektivare vattenskydd, liksom deltagande i Havs- och vattenmyndighetens åtgärd i samma råd, gemensam planering för genomförandet av vatten- och havsmiljöförvaltningens åtgärdsprogram. Vidare deltar i en samverkan ledd av Naturvårdsverket i arbetet med nästa fördjupade utvärdering av miljömålen, Temaområde Hav och vatten samt i Nationellt nätverk för dricksvatten. Vi har sedan hösten 2017 också en representant i VAKA. 2. Vilken samverkan har skett med Riksantikvarieämbetet, länsstyrelserna och kommunerna och andra relevanta aktörer i genomförandet av åtgärden och vilket har resultatet varit? Samverkan sker kontinuerligt på olika platser, i många olika sammanhang och under olika former. Utöver vad som nämnts under fråga 1 kan följande exempel nämnas. - Inför varje riktad miljöåtgärd avseende skydd av vatten sker samverkan med relevant länsstyrelse och/eller kommun och VA-huvudman. Som ett exempel kan nämnas region Mitts samverkan med Gävle kommun och Gästrike vatten, som påbörjades under hösten 2017, för att diskutera skyddsåtgärder och förebyggande åtgärder för att minska olycksrisker på vägnätet inom Gävle Valboåsens vattenskyddsområde. Det önskvärda resultatet är att komma överens 1 CEDR (Conference of European Directors of roads) 2 REHIRUP (Reducing Highway Runoff Pollution) (

5 5(5) om miljömässigt välmotiverade och kostnadseffektiva försiktighetsmått och skyddsåtgärder. - I region Syd har under 2017 deltagit i ett antal samverkansmöten avseende naturvårdsfrågor med länsstyrelserna i Skåne och Jönköpings län. Vi har också deltagit i möten som länsstyrelserna bjudit in till med anledning av deras regeringsuppdrag om regional handlingsplan för Grön Infrastruktur. Resultatet bidrar till ömsesidig förståelse och samsyn. - s deltagande i och svar på remisser, bland annat rörande nya vattenskyddsområden, vilket förhoppningsvis leder till bland annat ändamålsenliga skyddsföreskrifter. 3. Hur anser ni att åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Vilka insatser har genomfört som bidrar till ett effektivare åtgärdsarbete i ett avrinningsområdesperspektiv? anser att de kunskapsunderlag som tas fram och den samverkan som sker med andra aktörer, bidrar till att både förbättra förutsättningar att följa miljökvalitetsnormerna för vatten och ett effektivare åtgärdsarbete i ett avrinningsområdesperspektiv. Ett bra exempel på detta är de samlade grepp som tas kring vandringshinder för ett helt vattendrag. Inventeringarna och samverkan med andra aktörer ger oss möjlighet att prioritera åtgärder och ta fram flerårsplaner för att utföra fysiska åtgärder på ett effektivt sätt och möjliggör att alla aktörer tar sitt ansvar för att säkra en god status. De vägledningsdokument och de kunskapsunderlag som tas fram bidrar också till att underlätta s arbete med egenkontroll, både i bygg- och driftskede. 4. Har utfört arbete utöver åtgärd 1 under 2017, som förbättrar förutsättningarna för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas? s kunskapsuppbyggnad omsätts i olika typer av åtgärder i verksamhet och anläggningar, vilka kan vara både av fysisk och av administrativ karaktär. Åtgärderna bidrar till att förbättra förutsättningarna för att miljökvalitetsnormerna ska kunna följas i vattenförekomsterna där de genomförs. Frågan om lokalisering av anläggningarna är ett annat arbetsområde. Som exempel kan nämnas det långsiktiga arbetet för att flytta Gävle godsbangård, som i dagsläget är placerad inom vattenskyddsområdet Gävle Valboåsen, som försörjer hela Gävle stad med dricksvatten. Andra områden som arbetar med har också bäring på frågan om vattenkvalitet. Inte minst arbetet med val av material och kemiska produkter, efterbehandling av förorenade områden, trafiksäkerhet, luft samt fordon och bränslen.