Trafikverkets återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet under 2015

Transkript

1 TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av ) Dnr (7) Vattenmyndigheterna Länsstyrelsen i Norrbottens län Luleå s återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet under 2015 har ett utpekat ansvar enligt åtgärdsprogrammen inom svensk vattenförvaltning. Ansvaret omfattar: Åtgärd Banverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och dagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status Åtgärd Vägverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och vägdagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Vägverket behöver även verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder. Nedan följer återrapportering för Åtgärder Övergripande frågeställningar 1.1 Bedöm status (inte påbörjad, pågående, färdigställd) för s genomförande av åtgärd 13 och 27 vid slutet av 2015? Åtgärden är i likhet med 2014 pågående. 2 Vandringshinder 2.1 Hur har regionerna arbetat med kartläggning av vandringshinder under 2015? Har trafikverket identifierat alla kontaktpunkter (t.ex. trummor) och kontaktsträckor till 2016? Hur många av kontaktpunkterna respektive kontaktsträckorna utgör konfliktpunkter/sträckor? Hur många åtgärder har genomförts vid dessa konfliktpunkter?

2 TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av ) Dnr (7) har arbetat med kartläggning av vandringshinder. Alla kontaktpunkter eller trummor kommer inte ha identifierats till 2016 varför vi inte kan svara sammantaget på hur många konfliktpunkter som finns. De riktade åtgärder som har genomförts i olika vattensystem i s regioner under 2015 är totalt följande: 33 åtgärder vandringshinder fisk (väg och järnväg). 16 åtgärder vandringshinder utter (väg och järnväg). Som kuriosa kan nämnas att inom projekt Förbifart Stockholm så har 1 vandringshinder för fisk anlagts, för att skydda en population av vattensalamandrarna från att ätas upp av fiskar. 2.2 Beskriv s arbete med miljödatabaserna Miljöwebben och AquaVia under Miljöwebb Landskap är ett IT-system med information om miljöföreteelser som finns i s anläggning. Miljöwebb Landskap samlar relevant information om förekomst och status för s miljöföreteelser. Information från Miljöwebb Landskap används för planering av underhåll och investering lokalt, regionalt och nationellt samt för analys av tillstånd och åtgärder av betydelse för. I Miljöwebb Landskap finns information om följande miljöföreteelser: allé artrik vägmiljö artrik järnvägsmiljö grod- och kräldjurspassage väganknutet kulturminne bevarandevärd bro solitära träd faunapassage för medelstora däggdjur vattenfaunapassage faunapassage för stora däggdjur (under utveckling) kulturväg (under utveckling). AquaVia är en It-lösning och en databas för vattenrelaterade frågor inom. AquaVia utvecklas kontinuerligt och ny information tillförs löpande. Arbetet med informationssäkerhet kopplad till AquaVia pågår och förväntas förhoppningsvis inom en snar framtid leda till att informationen kan tillgängliggöras för relevanta användare. AquaVia har kompletterats med information från Miljöboken med alla tillstånd till vattenverksamhet som berör verksamheten samt nationellt täckande information om vidtagna skyddsåtgärder såsom dagvattenanläggningar, tätskikt osv. Identifierade och riskbedömda konfliktsträckor mellan väg och grundvattenförekomster av betydelse för dricksvattenförsörjningen är ytterligare exempel på framtagen information.

3 TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av ) Dnr (7) 2.3 Hur kan kartläggning av trummors tekniska status samordnas med miljöbedömningen av trumman? Här har funnits brister men samordnad kartläggning är på gång. Bland annat håller vi på att ta fram en mobil-app som hanterar både teknisk bedömning och miljöbedömning. Se även under pkt Har under 2015 samverkat på lokal nivå med andra aktörer (kommuner, länsstyrelser, skogsbolag, vattenråd etc.) i syfte att utarbeta långsiktiga insatser för att undanröja eller motverka vandringshinder genom gemensamma satsningar? Inom flera trafikverksregioner sker en aktiv dialog med övriga regionala aktörer och myndigheter, framförallt med länsstyrelserna. Exempelvis i Region Nord sker samverkan inom Remibar-projektet. i Nord har även deltagit i referensgrupp till Bottenvikens vattendistrikt. i Nord har även deltagit i 3 EU-ansökningar Ecostreams, Reborn, Pearls of the North. Vidare sitter med i förvaltningsrådet för ÅiV, Åtgärder i vatten. 2.5 Planerar att utforma en utbildningsinsats för intern och extern personal för att inkludera åtgärdsbehov för vandringshinder i ordinarie väg- och järnvägsunderhåll? Exempelvis genom att utveckla tekniska trumbesiktningsprotokollen så att det även inkluderar en enklare bedömning/beskrivning av vandringshinder och eventuellt åtgärdsbehov. Miljöutbildning, inkluderande vandringshindersfrågan, för projektledare inom väg- och järnvägsunderhåll har genomförts även under I Region Väst informeras entreprenörerna c:a 4 ggr/år om insatser inom bl a trumläggning. Inom Remibar genomfördes 2 familjedagar med syfte att sprida kunskap till allmänheten, framförallt riktat mot barn. Totalt deltog 1400 personer. Inom Remibar har även exkursioner anordnats riktade mot allmänheten men även utbildningsinsats riktad mot entreprenörer och projektledare. Ett temablad för trummor och rörbroar håller på att revideras. Detta är ett informationsmaterial för interna och externa aktörer med syfte att anlägga dem på ett ekologiskt och hydrologiskt korrekt sätt. Se även pkt Har verkat för eller anordnat utbildningar/seminarier för att få till stånd kostnadseffektiva åtgärder mot vandringshinder exempelvis överlöp och dämning? Nej. 2.7 Har informerat övriga aktörer angående arbetet med att undanröja eller motverka vandringshinder genom spridning av publikationer, råd och anvisningar eller övrigt informationsmaterial under 2015? I samband med exkursion, se punkt 2.5, har vi jobbat med att utbilda andra aktörer.

4 TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av ) Dnr (7) 3 Dagvatten (arbete med skydd av yt- och grundvatten) 3.1 Har arbetat med revidering och omarbetning av vattenrelaterade publikationer och rådgivande dokument för skydd av yt- och grundvatten under 2015? Ja. Arbetet med dokumentet Yt- och grundvattenskydd pågår och det kommer att färdigställas under Det bör dock observeras att denna typ av vägledningsdokument regelbundet behöver uppdateras och anpassas till ny kunskap och nya omgivningskrav. Dokumentet Vägdagvatten- Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd håller på att revideras och vi har publicerat en reviderad och uppdaterad publikation om Skötsel av öppna vägdagvattenanläggningar. 3.2 Har arbetat med översyn och revidering av rutin för olyckshantering vid olycka med miljöfarligt ämne på järnväg/väg under 2104? Har myndigheten för samhällsskydd och beredskap bidragit till arbetet? Ja, avseende el- och trafiksäkerhetsrelaterade olyckor. Dock har möjligheten att bättre styra upp arbetet med avseende på hantering av föroreningar varit begränsad. Diskussionen med TFF om ansvar för vägolyckor fortgår. Nej, myndigheten för samhällsskydd och beredskap har inte bidragit till arbetet. 3.3 Har deltagit i nationella och internationella projekt/seminarier inom arbetet med skydd av yt- och grundvatten under 2015? Ja, deltar bl a i det Nationella nätverket för dricksvatten, som administreras av Livsmedelsverket, och i referensgruppen i Dricksvattenutredningen. Internationellt medverkar i samarbetet inom CEDR (Conference of European Directors of Roads), inom arbetsgruppen TG 15, Water Quality. Delprojekt 1 State of the art report är slutfört och har resulterat i rapporten Management of Contaminated Runoff Water a Review. Delprojekt 2, att identifiera forskningsbehov inom området, har påbörjats. Under året har även ett nytt forskningssamarbete inletts inom ramen för NordFou REHIRUP (Reducing Highway Runoff Pollution), mellan, Norges Vegvesen och Danmarks vegdirektorat. 3.4 Har arbetat med skydd av yt- och grundvatten med avseende på saltinträngning i vattenskyddsområden under 2015? Hur sker kartläggningen? Hur sker samverkan med kommunerna och SGU? arbetar kontinuerligt med att försöka minska användningen av vägsalt genom att effektivisera och optimera halkbekämpningen. Inte minst inom vattenskyddsområden. Vi har lyft frågan om en nödvändig översyn av befintlig forskning och eventuellt behov att ny forskning, avseende vägsalt, inom ramen för CEDR-samarbetet, se ovan. Vi kartlägger inte vattenförekomster med avseende på saltpåverkan. Saltanvändningen vid konfliktsträckor kan däremot vara en komponent vid riskbedömningar.

5 TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av ) Dnr (7) samarbetar kontinuerligt med SGU i flera avseenden men inte specifikt avseende salt under Vilka erfarenheter har från införande av det nya utökade kontrollprogrammet av skydd av yt- och grundvatten med avseende på ogräsbekämpning vid järnväg under 2015? Inför bekämpningssäsongen 2015 upprättade ett nationellt kontrollprogram för bekämpningsmedlet Roundup Bio (verksam substans är glyfosat) som används för ogräsbekämpning vid banvallar och bangårdar. Grundvattenrör sätts ut på fem platser i Sverige. På dessa tar vi grundvatten- och jordprover tre gånger per år. Det övergripande syftet med programmet är att öka kunskapen kring eventuell spridning i järnvägsmiljö av glyfosat och dess nedbrytningsprodukter till grundvattnet och lagring i jord. Provtagningsplatserna är Hultsfred, Vetlanda, Borlänge, Vansbro och Ljusdal. Kriterierna för urval av platser är följande: Behov av bekämpning varje år. Ej restriktionsyta. Bekämpning av andra aktörer i närområdet ska ej finnas. T ex jordbruk, kyrkogårdar och samhällen. Inga vattentäkter i närområdet som kan påverkas av ogräsbekämpningen. Lämpliga geologi- och jordartsförhållanden På platsen bör inte cellplast som kan avlänka vattenflöde finnas. Platserna bör vara tillgängliga med bil. Provtagningsfrekvens: Referensprov vid installation. Första provtagningen ska ske i anslutning till besprutningstillfället, ca dagar därefter. Andra provtagningen ska ske efter ca 3 månader (glyfosats halveringstid). En tredje provtagning ska ske efter ca 9 månader. Årsrapport från provtagningen 2015 finns sammanställd i Nationellt kontrollprogram för provtagning av bekämpningsmedel. 3.6 Beskriv kortfattat s arbete med skydd av yt- och grundvatten vid vattenförekomster med risk för olyckor med utsläpp som följd under 2015? Hur många högt prioriterade konfliktsträckor har varit föremål för åtgärder under 2014? Har detta arbete samordnats med Livsmedelsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, åtgärd 19, i så fall hur? arbetar i enlighet med den metodik som utvecklats. Arbetet med att komplettera och utveckla metodiken och publikationen Yt-och grundvattenskydd har intensifierats under Arbetet är nu inne i en slutfas och en reviderad publikation avses att fastställas under Riskbedömningar har genomförts enligt fastställd metodik även under 2015 och konfliktsträckor

6 TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av ) Dnr (7) prioriteras för vidare hantering utifrån erhållen riskklass. Under året har vi utrett behovet av vattenskyddsåtgärder vid ett antal konfliktsträckor med hjälp av riskanalyser och efterföljande åtgärdsvalsstudier. Skyddsåtgärder pågår på flera platser. Som exempel kan nämnas en samlad riskbedömning för Stockholms reservvattentäkt Bornsjön, i Salems kommun, skyddsåtgärderna som pågår längs väg 860 vid vattentäkten Rya i Lindesbergs kommun och väg 21 vid Ignaberga i Hässleholms kommun samt åtgärderna för Gävle vattentäkt vid E16/Väg 56 vid Valbo. 3 objekt har färdigställts under året. Inom ramen för den samverkan som sker inom bland annat det Nationella nätverket för dricksvatten, där Livsmedelsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ingår, har fortsatt redogjort för sitt arbetssätt och sin metodik. 3.7 Har samarbetat med andra aktörer (kommuner, länsstyrelser, Livsmedelsverket, SGU etc.) om åtgärder för skydd av yt- och grundvatten på vattenförekomstnivå under 2015? arbetar med metodiken åtgärdsvalsstudie (ÅVS) för att säkerställa fyrstegsprincipen även för vattenskydd. Metodiken används tillsammans med andra aktörer för att komma vidare med åtgärder för vattenskydd vid olika vattenförekomster i anslutning till infrastrukturen. På regionnivå deltar även aktivt genom att lämna synpunkter vid framtagande av vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområden. Vi deltar även i flera lokala och regionala konstellationer såsom olika vattenråd och vattenvårdsförbund. I år tillkom exempelvis bland annat det nya planerade grundvattenrådet för Stockholmsåsen. 3.8 Har under 2015 på nationell och internationell nivå samverkat med andra aktörer i syfte att utarbeta långsiktiga insatser för skydd av yt- och grundvatten genom gemensamma satsningar? Ja, nationellt via samverkan inom t ex Nationella nätverket för dricksvatten, internationellt inom ramen för bland annat CEDR, se ovan. 3.9 Har informerat övriga aktörer angående skydd av yt- och grundvatten genom spridning av publikationer, råd och anvisningar eller övrigt informationsmaterial under 2014? Ja, delvis inom nationella samarbeten och genom information kring den riskbedömningsanalys som genomförts i. Publikationen om skötsel av öppna vägdagvattenanläggningar ligger ute på webben, se även under pkt 3.1. inbjuds vidare regelbundet att komma och presentera sitt arbete vid olika seminarier, workshops odyl hos Länsstyrelser m fl. 4 Sett till hela vattenförvaltningscykeln : 4.1 Hur har åtgärderna riktade till er myndighet i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bidragit till att driva ert arbete med vattenfrågor framåt? Svara kortfattat, max 10 meningar.

7 TDOK 2010:26 Mall_Brev v.3 (Fastställd av ) Dnr (7) Ramdirektivet och de därpå följande förvaltningsplanerna, miljökvalitetsnormerna och åtgärdsprogrammen har satt ett tydligt fokus på vatten, dess värde och nödvändigt behov av åtgärder. Detta, liksom den nationella uppslutningen kring vattenfrågor och deras framflyttade position i den politiska agendan har inneburit en ökad medvetenhet och förståelse även inom s olika verksamhetsområden. Omvärldstryck, en påtagligt utökad nationell samverkan inom vattenförvaltningen, kunskapsuppbyggnad, ökad medvetenhet och förståelse, tillsammans med vår tydliggjorda roll och vårt utpekade ansvar i åtgärdsprogrammen, har påtagligt drivit vårt arbete med vattenfrågor framåt. Vattenfrågor har i allt högre grad fått en mer naturlig plats, både i tidig planering, i investeringsskedet liksom vid underhållsåtgärder. 4.2 Hur anser ni att åtgärderna har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Svara kortfattat, max 10 meningar. Kunskapsuppbyggnaden det har genererat innebär att vi idag vet betydligt mer om våra anläggningars förhållande till, och påverkan på vatten. Vi har en bättre bild över var insatser krävs, både avseende vandringshinder och vattenskyddsåtgärder. Vi har identifierat brister i våra rutiner för överlämning och underhåll av anläggningskomponenter för vattenskydd vid våra vägar och järnvägar, brister som vi åtgärdat. Vi har också identifierat bristande rutiner vid tekniska bedömningar av och åtgärder vid trummor, brister vi håller på att åtgärda. Vi har utvecklat våra databaser för hantering av vattenmiljödata. Vår metodik för riskbedömningar har utvecklats och vi har också en tydligare bild av vilka forskningsbehov som finns. Den ökade kunskapen leder till att insatserna i allt högre grad görs i rätt prioriteringsordning, på rätt plats och med rätt åtgärdsval. Kraven har också inneburit att åtgärdstakten har ökat, men arbetet behöver intensifieras om målen ska nås till 2021/2027. Det ovan nämnda bedöms sammantaget medföra att förutsättningarna för att nå miljökvalitetsnormerna förbättrats. Stefan Engdahl Chef Verksamhetsområde Planering