Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av genomförda åtgärder 2015

Transkript

1 Sammanställning av myndigheternas och kommunernas redovisning av

2 Utgiven av: Ansvarigt distrikt: Författare: Layout Webbenkät / kartbilder: Foto framsida: Upplaga: Vattenmyndigheterna i samverkan Norra Östersjöns vattendistrikt Malin Willför, Åse Eliasson, Helene Lager, Malin Naess, Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo, Stina Welander Vattenmyndigheterna Dennis Lindgren och Mathias Cramér Turbinbron i Västerås, Karin Broman Endast digital utgåva Länsstyrelsen Norrbottens län Länsstyrelsen Västernorrlands län Länsstyrelsen Västmanlands län Länsstyrelsen Kalmar län Länsstyrelsen Västra Götalands län Luleå Härnösand Västerås Kalmar Göteborg Telefon Telefon Telefon Telefon Telefon Hemsida

3 Inledning Sveriges fem vattendelegationer beslutade i december 2009 om Åtgärdsprogram för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomster. Programmet innehåller åtgärder som genomförs av myndigheter och kommuner inom sina respektive ansvarsområden. Den första åtgärden i Åtgärdsprogrammet säger att myndigheter och kommuner varje år ska rapportera föregående års genomförda åtgärder till vattenmyndigheterna. Sammanställningen ska underlätta för läsaren att skapa sig en övergripande bild av hur långt myndigheter och kommuner har kommit i åtgärdsarbetet. Sammanställningen summerar 2015 års åtgärdsarbete och jämför utvecklingen sedan I likhet med rapporteringen för 2010, 2011, 2012, 2013 och 2014 läggs de fullständiga svaren från myndigheterna upp på vattenmyndigheternas webbplats, I sammanställningen redovisas svaren från berörda nationella myndigheter, alla länsstyrelser och för de 262 av landets 290 kommuner som rapporterat. För länsstyrelserna och kommunerna har goda exempel lyfts fram i syfte att öka kunskap och sprida framgångsrika modeller för hur åtgärdsarbete kan bedrivas. Slutsatser Återrapporteringen från nationella myndigheter visar att 8 åtgärder är färdigställda och 18 åtgärder är pågående. Alla myndighetsåtgärder har påbörjats. Många av de åtgärder som inte har slutförts är av löpande karaktär. Exempel på det är Naturvårdsverkets åtgärd 5 eller Trafikverkets åtgärder 13 och 27 som alla innebär att ta fram förbättrat kunskapsunderlag inom myndighetens expertområden. Flera nationella myndigheter som primärt inte arbetar med vattenfrågor skriver att åtgärdsprogrammet har lett till att frågan har lyfts och medvetenheten om vattenförvaltningen inom den egna myndigheten har ökat. Även samverkan mellan myndigheter har blivit bättre. Åtgärdsarbetet hos länsstyrelserna är pågående då samtliga åtgärder riktade till länsstyrelserna kräver kontinuerligt arbete. Återrapporteringen visar att vattenförvaltningen är en del av den dagliga verksamheten i högre grad än tidigare. Beslutsprocesser och strategier för att uppnå mål och prioriteringar finns framtagna. Några länsstyrelser menar att arbetet även effektiviserats genom samverkansgrupper, flera länsstyrelser lyfter dock att resurser saknas. Många länsstyrelser lyfter att arbetet med åtgärdsprogrammet har bidragit till en ökad samverkan på flera plan, med kommunerna kring vattenfrågor, med andra länsstyrelser, samt med andra intressenter, bl. a genom vattenorganisationerna. Ett ökat fokus på avrinningsområden istället för enskilda vatten kan ses. I 2015 års återrapportering har 262 av landets 290 kommuner svarat och ingår i sammanställningen. Antalet kommuner som rapporterar har ökat varje år under vattenförvaltningscykeln vilket i sig visar på ett ökat arbete kring vattenfrågorna. Det märks att åtgärdsarbetet hos kommunerna går framåt. Ett exempel är åtgärd 33 där 159 kommuner anger att de fastställt områden med hög skyddsnivå för enskilda avlopp, vilket är en ökning med 46 kommuner jämfört med Jämfört med förra året är det många fler kommuner som anser att det finns vattenskyddsområden med otillfredsställande skydd. Flera kommuner rapporterar att arbetet med att fastställa vattenskyddsområden försvåras på grund av resurs- och prioriteringsfrågor på länsstyrelserna som ger långa handläggningstider. 3(60)

4 Innehåll Inledning...3 Slutsatser...3 Innehåll...4 Åtgärdernas betydelse i arbetet med vattenfrågor...5 De centrala myndigheternas rapportering...7 Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV)...7 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Trafikverket Boverket Jordbruksverket Kammarkollegiet Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Riksantikvarieämbetet Skogsstyrelsen Livsmedelsverket (SLV) Statistiska Centralbyrån (SCB) Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) Länsstyrelsernas rapportering Kommunernas rapportering (60)

5 Åtgärdernas betydelse i arbetet med vattenfrågor I 2015 års enkäter för återrapportering ställdes en extra fråga till alla myndigheter, länsstyrelser och kommuner med anledning av att 2015 var det sista året i innevarande förvaltningscykel. Frågan löd: Hur har åtgärderna riktade till myndigheten/länsstyrelsen/kommunen i Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram bidragit till att driva ert arbete med vattenfrågor framåt? Nedan ges en sammanfattning av svaren. För Sveriges geologiska undersökning och Havs- och vattenmyndigheten har själva åtgärdsprogrammet haft mindre betydelse då de är föreskrivande myndighet för genomförandet av ramdirektivet för grundvatten respektive ytvatten. Däremot skriver SGU att åtgärdsarbetet inneburit en välkommen anledning för myndigheten att bygga upp erfarenheter och åtgärda tidigare kunskapsbrister avseende grundvattenberoende ekosystem och utbytet mellan grundvatten och ytvatten samt att arbetet lett till ett utökat kontaktnät. Naturvårdsverkets arbete med vattenfrågor är till stor del av pågående karaktär såsom deltagande i regeringsuppdrag, samverkan med andra myndigheter, deltagande i prövningar och så vidare. Åtgärderna riktade till Naturvårdsverket kan här lyfta fram och tydliggöra de insatser som behövs för att uppnå god ekologisk status. Ett exempel är att inom miljöövervakning av farliga ämnen i vattenmiljön har flera undersökningar specifikt anpassats eller utformats utifrån de krav som ställs i åtgärdsprogrammet. Kammarkollegiet skriver att åtgärderna har gett möjlighet att dels strukturera upp arbetet med myndighetens eget arbete, dels gett myndigheten en ökad möjlighet att dela kollegiets kunskaper och erfarenheter med andra myndigheter, kommuner och intresseorganisationer. Kammarkollegiet ser en ökad förståelse hos länsstyrelser och kommuner för att tillsyn är en väsentlig del av åtgärdsarbetet för att få normerna operativa. Boverket uppger att åtgärden har stärkt vattenfrågornas position inom verket. Boverket har formerat en intern vattengrupp och deltar aktivt i flera olika myndighetsnätverk med koppling till vattenfrågor. Åtgärden har bidragit till att Boverket dels har bidragit till finansiering av länsstyrelsens vägledningsmaterial och dels till att Boverket har tagit fram eget vägledningsmaterial om till exempel dagvattenhantering i detaljplan. Riksantikvarieämbetet skriver att åtgärden har medvetandegjort det stora behovet av kunskap om kulturmiljöer vid vatten för genomförandet av åtgärdsprogrammet. Inom Skogsstyrelsen har åtgärderna bidragit till en utveckling av verktyg och arbetssätt, ett ökat fokus på vattenfrågor samt ett stort engagemang från hela sektorn. SMHI skriver att åtgärdernas övergripande nivå har stakat ut målsättningen med myndighetens arbete inom vattenförvaltningen. Åtgärdsprogrammet har således fungerat som kravställare på SMHI:s insatser inom vattenförvaltningen och signalerat Vattenmyndigheternas intresse i fortsatt arbete. För Trafikverket har det utpekade ansvaret i åtgärdsprogrammet tillsammans med omvärldstryck, kunskapsuppbyggnad och utökad nationell samverkan inom vattenförvaltningen påtagligt drivit myndighetens arbete med vattenfrågor framåt. 5(60)

6 Vattenfrågor har i allt högre grad fått en mer naturlig plats, både i planering, i investeringsskedet liksom vid underhållsåtgärder. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap poängterar att myndigheten inte är en operativ myndighet i dessa frågor men att en del påverkan kan ha skett vid myndighetens utbildningsorter i form av en ökad medvetenhet när det gäller vattenskyddsfrågor. Flera länsstyrelser lyfter att arbetet med åtgärdsprogrammet har bidragit till en ökad samverkan på flera plan, med kommunerna kring vattenfrågor, med andra länsstyrelser, samt med andra intressenter, bl. a genom vattenorganisationerna. Likaså beskriver flera länsstyrelser att vattenfrågorna har bidragit till en ökad samverkan internt mellan enheter och avdelningar och gett en mer enhetlig syn på vattenfrågor på länsstyrelserna, samt ett ökat fokus på avrinningsområde istället för enskilda vatten. Åtgärderna, statusklassningen och miljökvalitetsnormerna anges som en viktig grund för prioritering av länsstyrelsernas ordinarie arbete med exempelvis tillsyn, prövning och planering. Som exempel nämns åtgärd 20 och 30, som har bidragit till konkreta insatser som sannolikt inte skulle ha genomförts annars. Åtgärderna och åtgärdsprogrammet har varit en drivkraft till samverkan kring ansökningar av gemensamma åtgärdsinriktade projekt från exempelvis LIFE-fonden. Många kommuner lyfter fram att åtgärderna har satt fokus på vattenfrågorna och att det i viss mån har blivit lättare att få gehör politiskt för arbetet. Några kommuner uppger till och med att man har fått ökade personella resurser för att kunna jobba med åtgärderna i åtgärdsprogrammet. Samtidigt skriver andra kommuner att åtgärderna visserligen lyft vattenfrågorna men att resursbristen utgör ett hinder för arbetet. Även om åtgärderna ligger inom kommunens ansvarsområde och problemen varit kända sedan tidigare så har åtgärdsprogrammet bidragit till att göra det tydligt och mer synligt. Vattenförvaltningen har blivit en naturlig del i bland annat planarbetet och åtgärderna i åtgärdsprogrammet ger extra tyngd till arbetet med att få med vattenfrågorna i kommunens arbete. Andra effekter som lyfts är att åtgärderna lett till fördjupad dialog kring miljökvalitetsnormer för vatten, både inom kommunen och externt, bättre samarbete mellan förvaltningar och bolag och samordning mellan olika aktörer. Några myndigheter och kommuner skriver att själva återrapporteringen till vattenmyndigheterna har utgjort ett tillfälle att stämma av läget internt och att på ett samlat sätt förankra och informera ledningen om sådant som görs kopplat till vattenförvaltningen. Den årliga rapporteringen ger en återkommande aktualisering av frågorna. 6(60)

7 De centrala myndigheternas rapportering Naturvårdsverket (NV) och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) I samband med bildandet av HaV juli 2011 övergick vissa ansvarsområden från Naturvårdsverket och Fiskeriverket till Hav. HaV är sedan bildandet ansvariga för åtgärderna 3, 4 och 7. Åtgärd 2 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från avloppsreningsverk reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. Naturvårdsverket rapporterar att åtgärden är pågående. Naturvårdsverket rapporterar att en ny föreskrift har varit ute på remiss och att den ska fastställas under våren 2016 och träda i kraft under årsskiftet 2016/2017. Länsstyrelserna har deltagit i samrådet och har även varit representerade i den referensgrupp som varit kopplad till framtagandet av föreskriften. Naturvårdsverket deltar främst i prövningar som gäller större avloppsreningsverk, med en belastning på över pe, mestadels genom skriftliga yttranden till tillståndsprövande instans. I yttrandena beaktas aktuella miljökvalitetsnormer och avstämningar görs med berörd länsstyrelse. Under 2015 har det endast varit någon enstaka prövning. Under 2015 har Naturvårdsverket inte fått några nya regeringsuppdrag kopplat till åtgärden. Däremot har arbete pågått med två olika regeringsuppdrag kopplade till utsläpp till vatten och avloppsreningsverk. Dessa uppdrag gäller: Screening av miljögifter och Mikroplaster. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Naturvårdsverket har åter fått bemyndigande om att föreskriva om rapportering av bräddningar från avloppsledningsnät. Det nya bemyndigandet är kopplat till ledningsnät som är anslutna till en avloppsreningsanläggning vilken är tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen. Det ger ökade möjligheter för uppföljning och åtgärder kopplade till bräddning av avloppsvatten och därmed förbättrade möjligheter att uppnå miljökvalitetsnormerna. Åtgärd 3 (Havs- och vattenmyndigheten) Havs- och vattenmyndigheten behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelserna, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel så att utsläppen av kväve och fosfor från enskilda avlopp reduceras till de ytvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av övergödning. HaV bedömde i 2013 års rapportering att åtgärden var färdigställd. Förslag på föreskrift och ekonomiska styrmedel lämnades i slutrapporteringen till regeringsuppdraget Enskilda avlopp i september 2013.Ärendet är fortfarande under 7(60)

8 beredning hos Miljö- och energidepartementet. I regeringsuppdraget identifierades även effektiv tillsyn som ett styrmedel som skulle kunna öka åtgärdstakten. Under 2014 tog HaV fram en vägledning för effektiv tillsyn och under 2015 har den spridits till kommunerna. HaV har under 2015 utlyst medel för projekt som kan underlätta tillsyn och prövning av enskilda avlopp/små avloppsanläggningar. Utlysningen resulterade i att 12 projekt fick dela på ca 3,9 miljoner kr. Projekten kommer att presenteras på HaV:s webbplats under våren Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? HaV har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna genom att i vägledningen för effektiv tillsyn av små avloppsanläggningar ge förslag på hur man kan prioritera tillsynen med avseende på vattenförekomsternas status. I utlysningen av medel har projekt som syftar till att underlätta prioritering av tillsynsobjekt och bedömning av skyddsnivå vid prövning av nya avloppsanläggningar fått stöd. Åtgärd 4 (Havs- och vattenmyndigheten) Havs- och vattenmyndigheten behöver i samråd med Naturvårdsverket ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för vattenrelaterad miljöövervakning och recipientkontroll så att all sådan övervakning uppfyller tydliga och gemensamma krav med avseende på kvalitet, tillgänglighet, spårbarhet och jämförbarhet samt för vad som i övrigt krävs enligt förordning (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön. HaV bedömer åtgärden som pågående. Regeringen kommer att ge uppdrag till HaV och Naturvårdsverket att under 2016 jobba vidare med de förslag som presenterades i regeringsuppdrag angående verksamhetsutövarnas recipientkontroll. HaV har fått ett regeringsuppdrag om att ge förslag på en organisation som långsiktigt ska säkerställa en god datatillgänglighet. Naturvårdsverket kommer att som en del i sin ordinarie verksamhet få i uppdrag att titta på möjligheten att utöka kraven på inrapportering av belastningsdata och möjlighet att genomföra en vattenkontrollavgift. I mars 2015 redovisade HaV regeringsuppdrag om hur verksamhetsutövares egenkontroll av vattenrecipienten bättre kan samordnas med den regionala och nationella miljöövervakningen, Vattenanknuten recipientkontroll Redovisning av regeringsuppdrag M2014/1605/Nm. Fem olika förslag på fortsatt arbete lades fram. Dessa handlade om åtgärder för att 1) öka datatillgängligheten, 2) uppdatering av undersökningstyperna i syfte att specificera kvalitetskrav kopplat till verksamhetsutövarnas kontroll av recipienten samt för kontroll av miljökvalitetsnormer, 3) utveckling av vägledning om egenkontroll av vattenrecipienten, 4) se över behov av utökade krav på inrapportering av belastningsdata samt 5) att regeringen tillsätter utredning angående möjligheten att genom vattenkontrollavgift finansiera kontroll av uppfyllande av miljökvalitetsnormer för vatten. Under 2015 har även extra medel tilldelats de nationella datavärdarna Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Sveriges geologiska undersökning SGU) och Sveriges meterologiska och hydrologiska institut (SMHI) för att utveckla datavärdskapen med syfte att öka kapaciteten att ta emot och tillgängliggöra data från bland annat 8(60)

9 recipientkontrollen. En annan viktig pusselbit i arbetet med ett förbättrat dataflöde är att skapa ett nationellt stationsregister med unika identifierare för respektive station. Ett kontinuerligt arbete pågår med att revidera och anpassa den nationella miljöövervakningen till vattenförvaltningens behov. Arbetet utgår från plan presenterad i rapporten Nationell akvatisk miljöövervakning Under 2015 presenterades ett nytt program för mjukbottenfauna i marin miljö. I förslaget har ett samordnat program presenterats som omfattar så väl den samordnade recipientkontrollen, regional och nationell övervakning. Under 2015 har diskussioner förts med länsstyrelser för att få till en anpassning av den regionala miljöövervakningen samt recipientkontrollen. För att samordna arbetet med anpassning av dagens övervakning till vattenförvaltningens behov har en nationell strategisk grupp bildats med representanter från Vattenmyndigheterna, HaV, SGU och Naturvårdsverket. En operativ grupp har fått i uppgift att ta fram en plan för det kommande arbetet. En viktig del i detta arbete kommer att vara att ta fram övervakningsprogram som kan uppfylla vattenförvaltningens behov. Därefter kan arbete påbörjas med att anpassa dagens övervakning, bland annat verksamhetsutövarnas recipientkontroll. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Arbetet syftar till att få till en övervakning och tillgängliggöra data så att en tillförlitlig bedömning kan göras av tillståndet i yt- och grundvatten. Detta är grunden till att kunna ställa krav på åtgärder som leder till att miljökvalitetsnormerna kan uppfyllas. Förutsättningarna för detta har ökat, men ännu inte lett till konkreta resultat i form av en förändring i befintlig övervakning eller genom en ökad datatillgänglighet. Förhoppningen är att konkreta resultat ska ses under de kommande åren. Åtgärd 5 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver, efter samråd med Kemikalieinspektionen, Sveriges Geologiska Undersökning, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket, förbättra kunskapsunderlaget om de prioriterade ämnenas förekomst och miljöeffekter samt de särskilda förorenande ämnenas förekomst och effekt på den ekologiska statusen för att utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för att minska effekterna av dessa ämnen, särskilt i de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå god kemisk status eller god ekologisk status. Naturvårdsverket bedömer åtgärden som pågående. Arbetet med att ta fram ett förbättrat kunskapsunderlag om förekomst av prioriterade ämnen och särskilda förorenande ämnen sker fortlöpande. Nedan några exempel på projekt som har genomförts under 2015: Under 2015 har Naturvårdsverket, tillsammans med en lång rad andra myndigheter, däribland Länsstyrelserna som spelat en särskilt viktig roll, påbörjat regeringsuppdraget Screening av miljögifter, vilket ska rapporteras senast 1 april Till följd av förbättrade analysmetoder för flamskyddsmedel med högre känslighet har ett uppdrag avseende analys av flamskyddsmedel i vattendragsproverna som 9(60)

10 insamlades för screeningen av Poly- och perfluorerade alkylsubstanser (PFAS) och flamskyddsmedel 2013 lagts ut. Ett uppdrag avseende kompletterade mätningar av filtrerad halt metaller parallellt med de ordinarie mätningarna i omdrevssjöar har påbörjats. Under hösten 2015 har en förtätning av den löpande insamlingen av blåmussla genomförts vilken medför möjlighet till analys och statusbedömning av bland annat halt av Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) vid fler lokaler än de tre som ingår i den löpande miljöövervakningen. När det gäller förbättrat kunskapsunderlag om de prioriterade ämnenas miljöeffekter så har EU-arbetet med att ta fram den första bevakningslistan för prioämnesdirektivet (2013/39EU) avslutats under året. Revidering av listan över prioriterade ämnen pågår. Naturvårdsverket deltar även i HaV:s arbete med att ta fram en vägledning avseende klassificering av status för miljögifter. Under året har tre uppdrag lagts ut: 1. ett uppdrag avseende utvärdering av potentiell påverkan på bentiska organismer till följd av användning av växtskyddsmedel, där bottenfauna i delar av de vattendrag som provtagits avseende växtskyddsmedel inom regeringsuppdraget Screening av miljögifter undersöks. 2. ett uppdrag avseende utvärdering av metallhalter i omdrevssjöar, för att dessa resultat bättre ska kunna utnyttjas vid klassificering av kemisk och ekologisk status. 3. Ett uppdrag avseende mätningar av filtrerade metallhalter parallellt med de ordinarie mätningarna i ett urval omdrevssjöar har påbörjats. Under 2015 har Naturvårdsverket bland annat tagit fram två nya föreskrifter inom bekämpningsmedelområdet. Det är dels föreskrifter om spridning och viss övrig hantering av växtskyddsmedel, dels föreskrifter om spridning av vissa biocidprodukter. De nya föreskrifterna har tagits fram som ett led i en generell anpassning till gällande EU-rätt och till förordningen om bekämpningsmedel. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Övervakning av farliga ämnen i vattenmiljön genomförs utifrån många olika syften och kravställare, där vattenförvaltningen är en. Många av de undersökningar som gjorts under perioden skulle troligen ha genomförts även utan denna specifika åtgärdspunkt. Åtgärdspunkten har dock medfört att det genomförts en lång rad studier som har anpassats när det gäller val av ämnen, provtagningslokaler, provmatriser och provtagningstillfällen utifrån de krav som ställs utifrån vattenförvaltningen. Det har vidare genomförts ett antal undersökningar specifikt utformade utifrån dessa krav. Åtgärd 6 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver utveckla det nationella systemet med datavärdar så att de omfattar de kvalitetsfaktorer och den påverkansdata som är av betydelse för vattenförvaltningen. Naturvårdsverket bedömer åtgärden som pågående Liksom tidigare år rapporterar Naturvårdsverket att denna åtgärd är beroende av närmare direktiv från HaV då det är de som kommer stå för den huvudsakliga drift- och 10(60)

11 förvaltningskostnaden för både insamling av data och utökade vattenrelaterade datavärdskap. Istället har Naturvårdsverket fortsatt utvecklingen av en fristående och gemensam valideringstjänst för miljödata samt ett gemensamt stationsregister för alla övervakningsstationer i Sverige. Under 2015 startades ett projekt mellan Naturvårdsverket och HaV samt berörda datavärdar med syfte att etablera ett Stationsregister under Naturvårdsverket har även arbetat med ett register över alla kemiska parameternamn m.m. som nås via en webbtjänst. Åtgärd 7 (Havs- och vattenmyndigheten) Havs- och vattenmyndigheten behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för, och anpassa den nationella kalkningsplanen till att omfatta de vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status på grund av antropogent orsakad försurning. HaV bedömde åtgärden i 2013 års rapportering som genomförd. Genom att HaV granskar länsstyrelsernas åtgärdsplaner, kommunicerar resultaten och ger förbättringsförslag åstadkommer HaV en nationell styrning mot mer ändamålsenlig och effektiv kalkning. Samverkan med länsstyrelser sker på de årliga kalkhandläggarträffarna. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? HaV har vid uppföljning och granskning av länsstyrelsernas regionala åtgärdsplaner påpekat brister i effektuppföljningen och den vattenkemiska måluppfyllelsen i kalkade vatten. Detta bör ha bidragit till ökade insatser för att upprätthålla eller uppnå ph-målen vilket i sin tur bör ha bidragit till förbättrade förutsättningarna att följa miljökvalitetsnormerna. Åtgärd 8 (Naturvårdsverket) Naturvårdsverket behöver i sitt arbete med bidrag till att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilda förorenande ämnen, till vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status. Naturvårdsverket bedömer åtgärden som pågående. Naturvårdsverket fortsätter arbeta med att fördela medel till förorenade områden med hjälp av en nationell plan. Syftet med planen är att se till att åtgärder vidtas i de mest prioriterade förorenade områdena. Som beskrivits i tidigare rapporteringar utgår fördelningen av bidrag från flera prioriteringsgrunder där risken att förorena en vattenförekomst är en av dessa. För att förstå hur prioriteringen görs och vilka prioriteringsgrunder som används av Naturvårdsverket kan man läsa mer i den nationella planen för efterbehandling. När det gäller vägledning av länsstyrelserna så har några av projekten under 2015 haft mer koppling till vatten och bland dem tar Naturvårdsverket upp följande: 11(60)

12 Kommunerna kring Mälaren samt Gotland och Dalarna inbjuds årligen till träffar som syftar till kompetensutveckling, erfarenhetsutbyte och vägledning vad gäller förorenade områden. Under 2015 lyftes bland annat organiska miljögifters påverkan på ytvatten för de drygt 100 deltagarna. I Västra Götalands län pågår projektet Uppställningsplatser för småbåtar med målsättningen att ge kommunerna praktisk vägledning för att kunna arbeta effektivt med tillsyn av båtuppställningsplatser. Sådana uppställningsplatser är oftast kraftigt förorenade och pågående spridning till närliggande skyddsvärda akvatiska miljöer är påvisad. I Västerbotten pågår ett projekt om att utveckla tillsynen inför och vid efterbehandling av gruvor. En förbättrad tillsyn bedöms kunna bidra till ett minskat läckage av metaller från gruvor till recipienter. Tillsynsarbetet är ett viktigt styrmedel för att ställa krav på åtgärder för förorenade områden, i de fall det finns en ansvarig verksamhetsutövare. Naturvårdsverket arbetar med att effektivisera tillsynen, där en grundläggande fråga är att klargöra tillsynsansvaret mellan länsstyrelser och kommuner. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? I Naturvårdsverkets prioritering för att bevilja medel för efterbehandling till förorenade områden är påverkan på vatten en prioriteringsgrund. Efterbehandlingsarbetet handlar inte bara om att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö utan bidrar även till att bland annat miljökvalitetsmålen Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård kan uppnås. När efterbehandling av förorenade områden sker bidrar detta till att förutsättningarna för att nå miljökvalitetsnormerna för vatten förbättras. 12(60)

13 Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Åtgärd 9 Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram kartunderlag som anger åkermarkens erosionskänslighet och risken för höga förluster av fosfor, särskilt vid vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. SGU bedömde i rapportering för 2014 åtgärden som genomförd. Nedan beskrivs arbete kring kartunderlag för fosforerosion samt sulfidjordar. För mer info se myndighetens svar på vattenmyndigheternas websida. Åkermarkens kornstorlekssammansättning (textur) är av stor betydelse vid bedömning av risk för fosforerosion från åkermark. Genom att kombinera texturkartor med högupplösande höjddata kan det vara möjligt att identifiera områden där det finns risk för fosforerosion. Under 2015 har SLU i Skara tagit fram en högupplösande karta som redovisar matjordars lerhalter för all jordbruksmark i södra Sverige. SGU bedömer att de detaljerade kartor som SLU tagit fram ger bra förutsättningar att identifiera platser där det finns risk för fosforerosion. Från ungefär 2/3 av svensk åkermark har SGU tagit fram relativt detaljerade jordartskartor för skala 1: Merparten av övrig åkermark omfattas av översiktligare kartor för skala 1: För en mindre andel av åkermarken saknas moderna jordartskartor. I de områden där jordartskartor saknas eller är av översiktlig karaktär är därför de texturkartor som kan användas för att bedöma risk för fosforerosion sannolikt sämre. De översiktliga kartorna uppgraderas dock kontinuerligt för att kunna redovisas i skala 1: Därmed kommer det framledes vara möjligt att uppdatera befintliga kartor som redovisar åkermarkens textur. Under senare år har dessutom flera av SGUs äldre jordartskartor (i skala 1:50 000) uppdaterats med hjälp av Lantmäteriets höjddata, i syfte att förbättra kartornas noggrannhet. Övrigt För att säkrare identifiera områden med sulfidhaltiga jordar och sura sulfatjordar har SGU under 2012 och 2013 undersökt förekomster av dessa jordar i Norrbotten och Västerbotten. Dessa undersökningar har nu utvärderats och under 2015 presenterades resultaten i en SGU-rapport (Sohlenius m.fl. 2015). Under 2015 påbörjades två treåriga Interreg-projekt där SGU deltar. Projekten syftar till att ta fram åtgärder som kan användas för att minska de negativa effekter som sura sulfatjordar har på vissa kustnära vatten. De två projekten utförs i samarbete med Finland och i Sverige fokuseras arbetet på avrinningsområden i Norrbotten och Västerbotten där vattnets kvalitet påverkas negativt av sura sulfatjordar. Projekten leds av Länsstyrelsen i Norrbotten samt Närings-, trafik- och miljöcentralen i Södra Österbotten. SGU karaktäriserar jordarna på de platser där åtgärder testas samt karterar förekomster av sura sulfatjordar i de huvudavrinningsområden där dessa platser är belägna. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? SGU har bidragit till att det idag finns kartunderlag som kan användas som ett verktyg för att identifiera områden där det finns risk för erosion av fosfor. Dessa underlag ger 13(60)

14 bättre förutsättningar för att sätta in åtgärder på rätt platser och därmed signifikant minska mängden fosfor som når sjöar och vattendrag. Åtgärd 10 Sveriges Geologiska Undersökning behöver ta fram hydrogeologiskt kartunderlag, av relevans för vattenförvaltningens behov, som anger grundvattenförekomsternas flödesförhållanden och utbytet mellan grundvatten och ytvatten, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god kemisk status eller god ekologisk status. SGU bedömde att åtgärden är pågående. Utgångspunkten för åtgärd 10 är Sveriges grundvattenmagasin, som alla är karterade, även om underlagsmaterial och metodik vid karteringen har varierat. Nedan följer ett förklarande resonemang om den kunskapsvariation som förekommer. Kunskapen om grundvattnets samspel med ytvattnet är generellt sett låg och utredningsarbete som fokuserar på att lyfta denna fråga har länge varit eftersatt. I likhet med tidigare års verksamhet anknyter åtgärden till den löpande kartläggningen av grundvatten vid SGU med användning inom en rad samhällsinriktningar. I uppdatering av kartläggningen av grundvatten ingår beskrivning av huruvida ett signifikant utbyte mellan yt- och grundvatten är att förvänta samt i vilken riktning detta sker; från grund- till ytvatten eller tvärtom. Nytillskott vad gäller kartlagt område i fält är dock förhållandevis begränsat. Störst karteringsarbete under året, både vad gäller area och antal karterade objekt, har utförts i Södra Östersjöns vattendistrikt tätt följt av Västerhavets vattendistrikt. Utöver bedömningen av utbytet mellan grund- och ytvatten som beskrivits ovan så utgör även tillrinningsområden till grundvattenförekomster en viktig parameter för att börja få förståelse för vattenbalanser mellan ytvatten och grundvatten. Lite drygt 10procent av landets grundvattenförekomster är nu fältkarterade med sina respektive gällande tillrinningsområden. SGU har utvecklat metoder och rutiner för att i GIS-miljö generera tillrinningsområden till grundvattenförekomster och kontaktzoner mot akvatiska och terrestra system genom s.k. flödesackumulation med hjälp av den nationella höjdmodellen, NH. Metoden kan särskilja grundvattentillrinningen i relation till uppströms ytavrinning som kan erhållas genom SMHIs modellering av Sveriges samtliga delavrinningsområden. Därmed kan t.ex. information ges om vattenbalans mellan grundvatten och ytvatten vid de grundvattenberoende akvatiska systemen. Tillrinningsområden till alla vattenförvaltningens grundvattenförekomster har genererats i GIS-miljö. Underlaget finns hos Vattenmyndigheten. Ett arbete har inletts att ta fram rutiner för ett konceptuellt arbetssätt där vattenbalans sätts i fokus och lyfter frågor som styr hur utbyte kan tänkas ske mellan och grundvattenmagasin och ytvatten. Metoden ska omfatta en systematisk genomgång av viktiga lokala faktorer som nederbörd, geologi, topografi, lagerföljd mm. som styr grundvattenbildning, strömning och uppehållstid samt en diskussion hur dessa faktorer påverkar grundvattnet kvantitativt och kvalitativt. Arbetssättet kommer att presenteras vid en workshop med Vattenmyndigheterna och Länsstyrelser under våren Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? 14(60)

15 Arbetet med utbyte mellan yt- och grundvatten samt arbetet med grundvattenberoende ekosystem, framförallt akvatiska system, har bidragit till att sätta fokus på ekologiska värden vid bedömning av miljökvalitetsnormerna. Åtgärd 11 Sveriges Geologiska Undersökning behöver fortsätta arbetet med att insamla information om befintliga vattentäkter med ett uttag större än 10 m 3 /dygn eller som försörjer fler än 50 personer samt avgränsa betydande grundvattenförekomster. SGU bedömer åtgärden som pågående/delvis genomförd. SGU har byggt upp ett system för insamling, förvaltning och tillhandahållande av information om kommunala vattenverk och vattentäkter (yt- och grundvatten) med tillhörande vattenkvalitetsdata. Informationen lagras i databasen Vattentäktsarkivet vid SGU. Åtgärden omfattar insamling av information för två typer av vattenproduktionsanläggningar, (1) allmänna anläggningar med kommunala huvudmän och (2) större enskilda anläggningar med privat ansvar. Insamlad information utgörs dels av information om själva anläggningen och dels av information om vattnets kvalitet. Systemet för informationsinsamling är idag frivilligt och bygger på att vattenproducenterna registrerar och levererar data. Det är viktigt att länsstyrelser och vattenmyndigheter, använder Vattentäktsarkivet och inte gör egna parallella system. Uppföljningen av åtgärden föreslås i följande tre delar: a) Allmänna vattenproduktionsanläggningar Förutom en årlig uppmaning till Vattenproducenterna att uppdatera anläggningsinformation i Vattentäktsarkivets webbtjänst hann endast en riktad insats påbörjas 2015 vars arbete fortgår gjordes en grov kontroll av mängden analysdata varvid en större datalucka för råvatten upptäcktes. Upptäckten har resulterat i att SGU utvecklat ett verktyg som kontrollerar inkommet analysdata från laboratorierna och som kan detektera större databortfall från kommuner och län. Det saknade råvattendatat från 2014 har inte kommit in till SGU trots flertaliga kontakter med det aktuella laboratoriet. Ytterligare ett försök kommer att göras att få in de saknade proverna i nästa års leverans från laboratorierna. b) Större enskilda vattenanläggningar En rimlig målambition med dagens resurser är att det ska finnas ett system att lagra och tillhandahålla information om större enskilda vattentäkter samt en metodik för hur insamlingen ska gå till. Den åtgärden är uppfylld. SGU saknar resurser för att genomföra en systematisk insamling av större enskilda vattentäkter. Åtgärden engående metodik är pågående, men inte aktiv. c) Avgränsning av betydande grundvattenförekomster Åtgärden pågår, se även åtgärd 10. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Vattentäktsarkivet används som underlag i vattenmyndigheternas arbete med risk- och statusbedömning och är ett betydande bidrag till den kontrollerande övervakningen. I många grundvattenförekomster är data från Vattentäktsarkivet den enda informationskällan. Det ökar förutsättningarna för att sätta lämpliga miljökvalitetsnormer och bedöma grundvattnets status. 15(60)

16 Åtgärd 12 Sveriges Geologiska Undersökning behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag om grundvatten som visar på påverkan på terrestra och akvatiska ekosystem, särskilt för områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. SGU bedömer att åtgärden är pågående. SGU har i vissa delar tagit över det projekt som drogs igång inom vattenförvaltningen som berört grundvattenberoende terrestra ekosystem kopplat till Natura 2000-områden. Vattenmyndigheternas arbetsgrupp tog fram en metodik för identifiering av kvantitativt påverkade ekosystem och en genomgång av samtliga naturtypers grundvattennivåberoende. Naturtypernas känslighet ställdes även i relation till respektive naturtyps relativa värde utifrån hur stor total areautbredning naturtypen har (jämfört med total area med Natura 2000-skydd). Detta har gett möjligheten att prioritera arbetet till känsliga naturtyper som också är relativt sett ovanliga. SGU har i GIS-miljö valt ut de Natura 2000-områden som dels innehåller grundvattennivåberoende naturtyper och som också är belägna på eller nära en grundvattenförekomst och kontrollerat beroendet utifrån ett geologiskt och topografiskt perspektiv. Underlaget är levererat till Vattenmyndigheten. Ett nära samarbete med Vattenmyndigheterna, HaV och länsstyrelsernas Natura handläggare blir nödvändigt för att samordna arbetet med att ta fram och revidera bedömningsgrunderna för yt- och grundvattnets kemiska respektive ytvattnets ekologiska status. Detta arbete har identifierats som viktiga aktiviteter under Vattenmyndigheternas föreslagna åtgärdsprogram för cykeln Som nämnts under Åtgärd 10 så har SGU under 2015 låtit sammanställa ett par relevanta rapporter. En syntesrapport om grundvattenberoende faktorer som påverkar ekosystemen, både kvantitativt och kvalitativt, finns framme och kommer tidigt under 2016 att publiceras på SGUs hemsida (Werner, K. & Collinder, P. (2016). Grundvattenkemiberoende ekosystem. Förslag på prioritering av svenska naturtyper inom nätverket Natura SGU Dnr /2015). Vidare har SGU fortsatt att satsa interna FoU-medel för kunskapsuppbyggnad och omvärldsanalys kring grundvattenberoende ekosystem. Kunskapsläget har sammanställts till en rapport i SGUs serie (Thorsbrink, M., Dahlqvist, P., Holgersson. B. & McCarty. J. Geologins betydelse för Grundvattenberoende ekosystem. Redovisning av ett internt kunskapsuppbyggande FoUarbete vid SGU. SGU-rapport under framställning). Rapporten kommer att utgöra ett gott underlag för arbetet som kommer att fortsätta även under Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Arbetet med utbyte mellan yt- och grundvatten samt arbetet med grundvattenberoende ekosystem, framförallt akvatiska system, har bidragit till att sätta fokus på ekologiska värden vid bedömning av miljökvalitetsnormerna. Naturvårdsverket och HaV har t.ex. uppmärksammat att det finns beröringspunkter mellan bedömningsgrunderna för ekologisk ytvattenstatus och nyckeltalen för god bevarandestatus i angränsande Natura 2000-områden (jfr. prövningen av Mertainen gruvan). SGU ser att deras engagemang kring åtgärdspunkter 10 och 12 med vattenbalans och grundvattenberoende ekosystem kan komma att vara viktiga pusselbitar i detta arbete. 16(60)

17 Trafikverket Banverket och Vägverket blev i april 2010 sammanslagna till myndigheten Trafikverket. Åtgärderna 13 och 27 övergick därmed till Trafikverket. Åtgärd 13 Banverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och dagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Se svar under åtgärd 27 nedan. Åtgärd 27 Vägverket behöver ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och vägdagvattens påverkan på yt- och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Vägverket behöver även verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder. Trafikverket rapporterar genomförande av åtgärd 13 och 27 som pågående. Åtgärder för vandringshinder Trafikverket har arbetat med kartläggning av vandringshinder. Alla kontaktpunkter eller trummor kommer inte ha identifierats till 2016 varför Trafikverket inte kan svara sammantaget på hur många konfliktpunkter som finns. De riktade åtgärder som har genomförts i olika vattensystem i Trafikverkets regioner under 2015 är totalt följande: 33 åtgärder vandringshinder fisk (väg och järnväg). 16 åtgärder vandringshinder utter (väg och järnväg). Inom projekt Förbifart Stockholm har ett vandringshinder för fisk anlagts, för att skydda en population av vattensalamandrar från att ätas upp av fiskar. Miljöwebb Landskap är ett IT-system med information om miljöföreteelser som finns i Trafikverkets anläggning. Miljöwebb Landskap samlar relevant information om förekomst och status för Trafikverkets miljöföreteelser. Information från Miljöwebb Landskap används för planering av underhåll och investering lokalt, regionalt och nationellt samt för analys av tillstånd och åtgärder av betydelse för Trafikverket. I Miljöwebb Landskap finns information om följande miljöföreteelser, allé,,artrik vägmiljö, artrik järnvägsmiljö, grod- och kräldjurspassage, väganknutet kulturminne, bevarandevärd bro, solitära träd, faunapassage för medelstora däggdjur, vattenfaunapassage, faunapassage för stora däggdjur (under utveckling), och kulturväg (under utveckling). AquaVia är en IT-lösning och en databas för vattenrelaterade frågor inom Trafikverket. AquaVia utvecklas kontinuerligt och ny information tillförs löpande. Arbetet med informationssäkerhet kopplad till AquaVia pågår och förväntas förhoppningsvis inom en snar framtid leda till att informationen kan tillgängliggöras för relevanta användare. AquaVia har kompletterats med information från Miljöboken med alla tillstånd till vattenverksamhet som berör verksamheten samt nationellt täckande information om vidtagna skyddsåtgärder såsom dagvattenanläggningar, tätskikt osv. Identifierade och 17(60)

18 riskbedömda konfliktsträckor mellan väg och grundvattenförekomster av betydelse för dricksvattenförsörjningen är ytterligare exempel på framtagen information. Under 2015 har det skett en aktiv dialog inom flera trafikverksregioner med övriga regionala aktörer och myndigheter, framförallt med länsstyrelserna. Exempelvis i Region Nord sker samverkan inom Remibar-projektet. Trafikverket i Nord har även deltagit i referensgrupp till vattendelegationen i Bottenvikens vattendistrikt och i tre EUansökningar kopplade till åtgärder för vatten. Vidare sitter Trafikverket med i förvaltningsrådet för Åtgärder i vatten. Utbildning med avseende på åtgärdsbehov för vandringshinder för projektledare inom väg- och järnvägsunderhåll har genomförts under I Region Väst informeras entreprenörerna c:a 4 ggr/år om insatser inom bl.a. trumläggning. Inom EU-projektet Remibar genomfördes två familjedagar med syfte att sprida kunskap till allmänheten, framförallt riktat mot barn. Totalt deltog 1400 personer. Inom Remibar har även exkursioner anordnats riktade mot allmänheten och utbildningsinsats riktad mot entreprenörer och projektledare genomförts. Ett informationsmaterial om trummor och rörbroar för interna och externa aktörer revideras med syfte att anläggandet av dessa ska ske på ett ekologiskt och hydrologiskt korrekt sätt. Åtgärder för dagvatten Trafikverket har arbetat med revidering och omarbetning av vattenrelaterade publikationer och rådgivande dokument för skydd av yt- och grundvatten under Arbetet med dokumentet Yt- och grundvattenskydd pågår och det kommer att färdigställas under Dokumentet Vägdagvatten- Råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd håller på att revideras och Trafikverket har publicerat en reviderad och uppdaterad publikation om skötsel av öppna vägdagvattenanläggningar. Trafikverket har arbetat med översyn och revidering av rutin för olyckshantering vid olycka med miljöfarligt ämne på järnväg/väg under Detta främst med avseende eloch trafiksäkerhetsrelaterade olyckor. Dock har möjligheten att bättre styra upp arbetet med avseende på hantering av föroreningar varit begränsad. Diskussionen med trafikförsäkringsföreningen (TFF) om ansvar för vägolyckor fortgår. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har inte bidragit till arbetet. Se även MSB:s svar. Trafikverket deltar bland annat i det Nationella nätverket för dricksvatten och i referensgruppen i Dricksvattenutredningen. Internationellt medverkar Trafikverket bland annat i samarbetet inom CEDR (Conference of European Directors of Roads). Delprojekt 1 State of the art report är slutfört och har resulterat i rapporten Management of Contaminated Runoff Water a Review. Delprojekt 2, att identifiera forskningsbehov inom området, har påbörjats. Under året har även ett nytt forskningssamarbete inletts inom ramen för NordFou REHIRUP (Reducing Highway Runoff Pollution), mellan Trafikverket, Norges Vegvesen och Danmarks vegdirektorat.) Trafikverket arbetar kontinuerligt med att försöka minska användningen av vägsalt genom att effektivisera och optimera halkbekämpningen. Inte minst inom vattenskyddsområden. Frågan om en nödvändig översyn av befintlig forskning och eventuellt behov att ny forskning har lyfts avseende vägsalt, inom ramen för CEDRsamarbetet, se ovan. Dock kartläggs inte vattenförekomster med avseende på saltpåverkan. Saltanvändningen vid konfliktsträckor kan däremot vara en komponent vid 18(60)

19 riskbedömningar. Trafikverket samarbetar kontinuerligt med SGU i flera avseenden men inte specifikt avseende salt under Inför bekämpningssäsongen 2015 upprättade Trafikverket ett nationellt kontrollprogram för bekämpningsmedlet Roundup Bio (verksam substans är glyfosat) som används för ogräsbekämpning vid banvallar och bangårdar. Grundvattenrör sätts ut på fem platser i Sverige. På dessa tas grundvatten- och jordprover tre gånger per år. Det övergripande syftet med programmet är att öka kunskapen kring eventuell spridning i järnvägsmiljö av glyfosat och dess nedbrytningsprodukter till grundvattnet och lagring i jord. Provtagningsplatserna är Hultsfred, Vetlanda, Borlänge, Vansbro och Ljusdal. Årsrapport från provtagningen 2015 finns sammanställd i Nationellt kontrollprogram för provtagning av bekämpningsmedel. Arbetet med att komplettera och utveckla metodiken och publikationen Yt-och grundvattenskydd har intensifierats under Arbetet är nu inne i en slutfas och en reviderad publikation är avsedd att fastställas under Riskbedömningar har genomförts enligt fastställd metodik även under 2015 och konfliktsträckor prioriteras för vidare hantering utifrån erhållen riskklass. Under året har behovet av vattenskyddsåtgärder utretts vid ett antal konfliktsträckor med hjälp av riskanalyser och efterföljande åtgärdsvalsstudier. Skyddsåtgärder pågår på flera platser. Som exempel kan nämnas en samlad riskbedömning för Stockholms reservvattentäkt Bornsjön, i Salems kommun, skyddsåtgärderna som pågår längs väg 860 vid vattentäkten Rya i Lindesbergs kommun och väg 21 vid Ignaberga i Hässleholms kommun samt åtgärderna för Gävle vattentäkt vid E16/Väg 56 vid Valbo. Tre objekt har färdigställts under året. Trafikverket arbetar med metodiken åtgärdsvalsstudie för att säkerställa fyrstegsprincipen även för vattenskydd. Metodiken används tillsammans med andra aktörer för att komma vidare med åtgärder för vattenskydd vid olika vattenförekomster i anslutning till infrastrukturen. På regionnivå deltar Trafikverket även aktivt genom att lämna synpunkter vid framtagande av vattenskyddsföreskrifter och vattenskyddsområden. Trafikverket deltar även i flera lokala och regionala konstellationer såsom olika vattenråd och vattenvårdsförbund. I år tillkom exempelvis bland annat det nya planerade grundvattenrådet för Stockholmsåsen. Trafikverket har under 2015 samverkat nationellt via samverkan inom till exempel Nationella nätverket för dricksvatten, internationellt inom ramen för bland annat CEDR. Trafikverket har informerat övriga aktörer angående skydd av yt- och grundvatten delvis inom nationella samarbeten och genom information kring den riskbedömningsanalys som genomförts i Trafikverket. Publikationen om skötsel av öppna vägdagvattenanläggningar ligger ute på webben. Trafikverket inbjuds vidare regelbundet att komma och presentera sitt arbete vid olika seminarier, workshops och dylikt hos Länsstyrelser med flera. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Kunskapsuppbyggnaden det har genererat innebär att trafikverket idag vet betydligt mer om sina anläggningars förhållande till, och påverkan på vatten. Myndigheten har en bättre bild över var insatser krävs, både avseende vandringshinder och vattenskyddsåtgärder. Brister i rutiner har identifierats och åtgärdats för överlämning och underhåll av anläggningskomponenter för vattenskydd vid våra vägar och järnvägar. 19(60)

20 Trafikverket har också identifierat bristande rutiner vid tekniska bedömningar av och åtgärder vid trummor, brister vi håller på att åtgärda. Man har utvecklat sina databaser för hantering av vattenmiljödata. Metodik för riskbedömningar har utvecklats och man har också en tydligare bild av vilka forskningsbehov som finns. Den ökade kunskapen leder till att insatserna i allt högre grad görs i rätt prioriteringsordning, på rätt plats och med rätt åtgärdsval. Kraven har också inneburit att åtgärdstakten har ökat, men arbetet behöver intensifieras om målen ska nås till 2021/2027. Det ovan nämnda bedöms sammantaget medföra att förutsättningarna för att nå miljökvalitetsnormerna förbättrats. 20(60)

21 Boverket Åtgärd 14 Boverket behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Sveriges Geologiska Undersökning, Riksantikvarieämbetet, Fiskeriverket och länsstyrelserna, utveckla kunskapsunderlag samt råd och anvisningar för den svenska samhällsplaneringen för genomförandet av vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram. Boverket rapporterar åtgärden som pågående. Under 2015 har Boverkets interna vattennätverk bidragit till att samordna Boverkets synpunkter och deltagande inom utredningar såsom dricksvattenutredningen, riksrevisionens huvudstudie om avledning av vatten och de delar av riksintresseutredningen som rör vattenförsörjning. Nätverket har också bidragit till att samordna Boverkets deltagande i nationella myndighetsnätverk, konferenser och projektdeltagande. Sakområden som behandlats under 2015 är bland annat: dricksvatten, dagvatten, enskilda avlopp, havsplanering, havsmiljöförvaltning, vattenförvaltning, material i kontakt med dricksvatten, klimatanpassning och översvämning. Inom nationella nätverket för dricksvatten deltar Boverket i styrgrupp, koordineringsgrupp, arbetsgrupp för dricksvatten och planering samt arbetsgrupp för forskning och utveckling. Boverket driver främst frågor som berör hur dricksvatten beaktas i den kommunala och regionala planeringen, bygglov och byggande, däribland frågor som relaterar till material i kontakt med dricksvatten. En bra hänsyn till dricksvattenförekomster i den kommunala planeringen bidrar till målen inom vattenförvaltningen. Under hösten 2015 var Boverket värd för ett tvådagarsmöte med arbetsgruppen för dricksvatten och planering. Boverket har under 2014 och 2015 arbetat med att ta fram en vägledning för hur dagvatten kan hanteras vid tillämpning av plan- och bygglagen (PBL). Vägledningen presenterades i juni 2015 som ett tema på Boverkets digitala vägledningsplattform PBL Kunskapsbanken. I samband med lanseringen genomfördes även ett webbseminarium. I samband med vägledningsarbetet om dagvatten hölls flera möten och diskussioner med Svenskt Vatten. Boverket har även deltagit som föreläsare vid Svenskt Vattens arrangemang om dagvattenhantering. En vägledning om de möjligheter som PBL erbjuder vad gäller att hantera dagvatten i detaljplaner presenterades i juni. Boverket har även medverkat i en referensgrupp till ett projekt finansierat av Havs- och vattenmyndigheten (HaV) som resulterat i rapport 2015: 15, "Juridiken kring vatten och avlopp". Vägledningarna kan användas av handläggare på länsstyrelsen vid samråds- och granskningsyttrande och vid länsstyrelsens tillsyn av kommunala planer. Boverket har medverkat som föredragshållare om vattenfrågor bland annat vid Plan- och bostadsdagarna i Varberg, Mälarkonferensen i Uppsala samt SKLs konferens om klimatanpassning och nyexploatering. Boverket har även deltagit i flera av Dricksvattenutredningens aktiviteter och i vattenförvaltningens samrådsförfarande. Boverket och HaV fick ett uppdrag i regleringsbrevet för 2015 att tillsammans se över relationen mellan prövningsförfarandena för små avlopp enligt plan- och byggförordningen och miljöbalken. Resultatet redovisas i en gemensam rapport med förslag till regelförändringar (Rapport 2015:43 Små avloppsanläggningar - Översyn av prövningsförfaranden enligt plan- och byggförordningen och miljöbalken). För kustkommunerna innebär havsmiljödirektivet och den nya nationella havsplaneringen ett ökat incitament att behandla kustområdena i sin kommunala översiktsplanering. Under 21(60)

22 2016 planerar Boverket tillsammans med HaV att påbörja en vägledning for kust- och havsplanering. Boverket bevakar kontinuerligt den rättspraxis som utvecklas vad gäller miljökvalitetsnormer för vatten och klimatanpassning. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Åtgärden har bidragit till ett ökat fokus på vattenfrågor inom samhällsplaneringen. Som ett resultat av åtgärden finansierade Boverket pilotprojekt där flera länsstyrelser tog fram vägledningsmaterial vad gäller hur vattenförvaltningen och miljökvalitetsnormer kan beaktas i den kommunala planeringen utifrån PBL. Denna vägledning har varit mycket värdefull och har drivit arbetet med integreringen av vattenförvaltningen inom PBLtillämpningen framåt. Arbetet med åtgärd 14 har också visat på hinder och svårigheter utifrån hur lagstiftningen är formulerad. Boverket har vid flera tillfällen påpekat att det komplicerade reglerna med olika typer av miljökvalitetsnormer och med en i PBL oklar koppling till beslutade åtgärdsprogram, gör att det råder stor osäkerhet i hur de olika miljökvalitetsnormerna för vatten ska tolkas i plansammanhang och vilka krav på utredningar och åtgärder som kan ställas på kommunen i samband med planläggning av mark och vatten. Det är också sällan som prövning av miljökvalitetsnormer ställs på sin spets i olika PBL-prövningar och det saknas idag rättspraxis inom området. Detta är frågor som måste hanteras i kommande vattenförvaltningscykel (60)

23 Jordbruksverket Åtgärd 15 Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Jordbruksverket bedömer åtgärden som pågående. Jordbruksverket bedriver, sedan ett antal år tillbaka, rådgivning inom ramen för Greppa Näringen. Under 2015 har rådgivningsaktiviteten varit något lägre än under åren 2013 och 2014, med 2900 gårdsbesök (ca 900 färre besök än 2014). Det var länge oklart när finansieringen i det nya Landsbygdsprogrammet skulle komma igång och i flera län låg aktiviteterna i Greppa Näringen nere under hösten 2015 i avvaktan på beslut om medel. Jordbruksverket genomför inom Greppa Näringen utbildningsdagar för rådgivare som bland annat syftar till att skapa förutsättning för rådgivningsarbetet i näringsbelastade områden. Under 2015 har ett intensivt arbete pågått för att förnya beräkningsprogrammet STANK under det nya namnet VERA och programmet lanserades i augusti Pilotprojektet Greppa Fosforn har genomfört ett slutseminarium. Jordbruksverket och Greppa Näringen har deltagit på ett antal lantbrukarmässor och informerat om bl.a. nya metoder för att anpassa gödslingen av kväve mer exakt till grödans behov. Under våren och försommaren 2015 har projektet med nollrutor i höstvete, fortsatt. Tanken är att rapportering av kväveupptaget i nollrutor ska bidra till att gödsling med givor som överstiger grödans behov, undviks. När resultat finns från flera års mätningar, kommer förståelsen öka för hur kväveupptaget speglar gödslingsbehovet. Mätningarna planeras att fortsätta under Samverkan med länsstyrelserna. Jordbruksverket, som leder Greppa Näringen, har överlåtit till länsstyrelserna att prioritera sakområden och geografiska områden för rådgivning. Sedan 2014 är länen organiserade i fem samverkansregioner för Greppa Näringen. Under 2015 har alla fem regioner utvecklat strategidokument över hur rådgivningen kan prioriteras bättre till utpekade vattenförekomster enligt ramdirektivet för vatten. Som en följd av detta har i region Öst länsstyrelserna främst i Östergötlands och Jönköpings län, redan under 2015 valt ut områden där den enskilda rådgivningen prioriteras. Övriga lantbrukare har länsstyrelserna i dessa län börjat hänvisa till gruppaktiviteter och kurser och inte i första hand fortsatt enskild rådgivning. Samarbetet mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket inom Greppa Näringen har under 2015 skett genom länsstyrelserepresentation i projektets styrgrupp. Samverkan mellan länsstyrelserna i respektive region har letts av fem regionsamordnare. Under 2015 har 2900 gårdsbesök gjorts på 2171 gårdar, varav 262 startbesök hos lantbrukare som tidigare inte deltagit i rådgivningen och 332 uppföljningsbesök då genomförda åtgärder har summerats. Flest rådgivningar har utförts i Västra Götalands, Skånes, Östergötlands, Jönköpings och Hallands län. I de fyra län där rådgivning påbörjades under 2014; Jämtlands, Västernorrlands, Västerbotten och Norrbottens län utfördes totalt 131 gårdsbesök, främst 23(60)

24 startbesök med beräkning av växtnäringsbalans och genomgång av vilken rådgivning som kan behövas på gården. Individuell rådgivning i Greppa Näringen 2015 uppdelat på sakområden, totalt 2900 besök. Jämfört med 2014 har, i absoluta tal, rådgivningsbesöken då växtnäringsbalanser beräknas ökat tillsammans med rådgivning kring fosforåtgärder, grovfoderodling och integrerat växtskydd. I Greppa Näringen finns olika former av medlemskap, t.ex. rådgivningsmedlemmar som får återkommande besök och endast IT-tjänster för de som endast vill utnyttja tjänster på hemsidan. För närvarande finns 8417 rådgivningsmedlemmar registrerade som aktiva i databasen. Det är något färre än vad som fanns ett år tidigare. Av de som var registrerade som aktiva 2015 har ca 300 medlemmar tillkommit det senaste året framförallt i Västerbottens, Jämtlands, Skånes, Norrbottens och Västra Götalands län. Antalet rådgivningsmedlemmar per distrikt ser ut som följer: I Bottenvikens vattendistrikt har den rådgivning som påbörjades 2015 fortsatt och det finns nu 103 rådgivningsmedlemmar i Väster- och Norrbottens län. I Bottenhavets vattendistrikt har rådgivningsverksamheten kommit igång i både Västernorrlands och Jämtlands län, med totalt 57 rådgivningsmedlemmar. De besök som har utförts i Dalarnas och Gävleborgs län har främst ägt rum i länens södra slättområden och all rådgivning redovisas därför för Norra Östersjöns vattendistrikt. Till Norra Östersjöns vattendistrikt har förutom Dalarnas och Gävleborgs län även rådgivning som utförts i Stockholms, Uppsalas, Södermanlands, Örebros och Västmanlands län. Antalet rådgivningsmedlemmar i distriktet är Till Södra Östersjöns vattendistrikt har medlemmar i Östergötlands, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge och Skånes län räknats. För närvarande finns 4066 medlemmar i distriktet. 24(60)

25 Till Västerhavets vattendistrikt har lantbrukare i Hallands, Jönköpings, Västra Götalands och Värmlands län förts. Idag finns 2936 rådgivningsmedlemmar i området. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Från 2016 kommer en tydligare prioritering av rådgivningen inom Greppa Näringen att ske till områden med övergödda vattendrag. Åtgärd 15 är en bidragande orsak till det. Åtgärden har bidragit till att Greppa Näringen i viss grad uppgraderat arbetet med åtgärder för att minska fosforförluster och något mindre fokuserat på kväveförluster. Det kan ha förbättrat förutsättningarna för att nå miljökvalitetsnormerna. Åtgärd 16 Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel med syfte att minska jordbrukets inverkan på vattenkvaliteten, särskilt i områden med vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Jordbruksverket bedömer åtgärden som pågående. Jordbruksverket har i tidigare återrapporteringar beskrivit hur underlag har tagits fram i projektet Styrmedel för bättre vattenkvalitet och genom det tekniska underlag som Jordbruksverket tog fram tillsammans med Skogsstyrelsen inför programperioden av landsbygdsprogrammet. Regeringen beslutade om Landsbygdsprogrammet i juni 2014 och EU-kommissionen godkände det i maj I programmet finns olika ersättningsformer med syfte att förbättra vattenkvaliteten. Till exempel finns miljöersättningar för skyddszoner (skyddszoner mot vattendrag och anpassade skyddszoner) och minskat kväveläckage (odling av fånggrödor och vårbearbetning). Genom miljöinvesteringen för förbättrad vattenkvalitet är det möjligt att söka stöd för olika insatser till exempel installation av kalkfilterbrunnar, att skapa fria vandringsvägar och att skapa nya biotoper längs med och i vattnet. Möjligheten att använda dessa kommer dock först under Jordbruksverket har under 2015 arbetat med att utveckla administrativa system och föreskrifter för att kunna inför de ersättningsformer som öppnar upp under Jordbruksverket har under 2015 samverkat med HaV kring tolkningen av vad som är grundläggande och kompletterande åtgärder i jordbruket och om hur effekterna av nitratdirektivet kan beräknas. HaV och jordbruksverket har under året tagit fram en strategi, som ett första steg i arbetet med att prioritera vattenåtgärder för att minska jordbrukets fysiska påverkan. Arbetet med att utveckla underlag har lett till vissa förändringar av ersättningsformerna i landsbygdsprogrammet och till att nya åtgärder för att förbättra vattenkvaliteten kommer att vara ersättningsberättigade. Ersättningsformerna öppnas 2016 och effekterna uppstår därmed efter Övriga insatser under år 2015 som har koppling till åtgärd 16: Efter Jordbruksverkets översyn har regeringen beslutat om en viss utvidgning av de nitratkänsliga områdena. Jordbruksverket har i föreskrifter preciserat vilka områden 25(60)

26 som tillkommer. Föreskriften beslutades under 2015 och förändringen gäller från 1 april Jordbruksverket har genomfört en nationell jordprovtagning i åkermarkens matjordslager. Den nya jordartskartan har en högre upplösning än den tidigare jordartskartan. Den kan användas i sammanhang där geografiska skillnader i matjordens egenskaper har betydelse, exempelvis för att beräkna åkermarkens läckage av näringsämnen eller som ett underlag för att bedöma var åtgärder behöver vidtas. Greppa Fosforn startades 2006 som ett pilotprojekt för att testa åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark i praktiken. Projektet slutredovisades Arbetet med åtgärd 16 finansieras genom Jordbruksverkets förvaltningsanslag. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Inriktningen på arbetet med att minska övergödningen och förbättra vattenkvaliteten har under den senaste tioårsperioden blivit mer inriktat på att minska fosforbelastningen. Det beror på effekter av diskussionen om kväve eller fosfor ska åtgärdas ur ett havsperspektiv och på de långtgående kraven i BSAP på att minska fosforbelastningen till Östersjön. Även åtgärdsprogrammen inom vattenförvaltningen är i hög grad inriktade på att minska fosforbelastningen, men mer ur ett ytvattenperspektiv. Att åtgärdsarbetet därmed blivit mer inriktat på att minska fosforbelastningen kan ha förbättrat förutsättningarna att följa miljökvalitetsnormerna. Åtgärd 17 Statens Jordbruksverk behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Jordbruksverket bedömer åtgärden som pågående. Jordbruksverket har i tidigare års återrapporteringar beskrivit arbetet med att minimera riskerna med användningen av växtskyddsmedel inom jordbruket och att uppnå en behovsanpassad bekämpning. Arbetet leder i förlängningen till en minskad tillförsel eller riks för tillförsel till våra vattenmiljöer. Nedan beskrivs aktiviteter som genomförts under 2015 och som inte beskrivits tidigare. Jordbruksverket har fortsatt arbetet med att genomföra direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel. Tagit fram nya föreskrifter om dokumentation av växtskyddsarbetet. I länsstyrelsernas behörighetsutbildningar lades inför kurssäsongen 2014/2015 en kursdag med information om integrerat växtskydd till. En förändring är också att det krävs behörighet för att använda växtskyddsmedel i växthus, och att det införts en kurs för detta. Under 2014 lanserade Greppa Näringen en ny rådgivningsmodul med inriktning mot integrerat växtskydd. Intresset för den ökade från 2014 till 2015, och under 2015 gjordes 147 av totalt 234 av växtskyddsrådgivningarna till lantbrukare, inom detta område. 26(60)

27 Jordbruksverkets regionala rådgivare (växtskyddscentralerna) har fortsatt arbeta med rådgivning och kunskapsunderlag för att minska miljöeffekterna av växtskydd i jordbruket Anordnat en nationell växtskyddskonferens i samarbete med SLU. Där diskuterades framtidens växtskydd och utmaningarna med nya skadegörare, förändrat klimat, resistensproblematik och tillämpningen av integrerat växtskydd. Fortsatt arbete med handlingsplan för hållbar användning av växtskyddsmedel. Jordbruksverket och Kemikalieinspektionen har tillsammans genomfört ett tillsynsprojekt om bekämpningsmedel i jordbruket. Syftet var bland annat att öka kunskapen om integrerat växtskydd hos lantbrukare och miljöinspektörer. Resultatet har gett värdefull information om hur längt jordbrukarna har kommit i sitt arbete med integrerat växtskydd, dokumentation och val av preparat. Miljöinspektörerna bedömde att 86 procent av de besökta jordbruken uppfyllde kraven på integrerat växtskydd. Projektet Säkert växtskydd fortsatte arbetet med att öka säkerheten för lantbrukare i samband med användning av växtskyddsmedel. Informationsspridning genom växtskyddsbrev via Jordbruksverkets webbplats och via mobilapplikationer. Jordbruksverket har fortsatt driva utvecklingen av ekologisk produktion genom kompetensutveckling av rådgivare och lantbrukare. När det gäller samverkan med andra myndigheter i frågan har Jordbruksverket en fortlöpande dialog med Kemikalieinspektionen om frågor som rör godkännande av preparat. Samverkan med länsstyrelserna sker främst via Greppa Näringen men Jordbruksverket har även en tät dialog med länsstyrelserna angående behörighetsutbildningarna. Samverkan med både Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket sker också i projektet Säkert växtskydd. Utöver detta sker utbyte av information och diskussion av aktuella frågor bland annat i Jordbruksverkets växtskyddsråd. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Åtgärden har ökat fokus på vattenfrågorna, även om det är svårt att skilja ut om någon verksamhet har startat endast på grund av åtgärden. Eftersom flera nya regelverk har införts och håller på att införas i svensk lagstiftning, har direktivet om hållbar användning av bekämpningsmedel haft större påverkan på hur Jordbruksverket arbetar med att minska påverkan från växtskyddsmedel, än åtgärd (60)

28 Kammarkollegiet Åtgärd 18 Kammarkollegiet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket, Fiskeriverket och länsstyrelserna, ta fram underlag och strategier med syfte att åtgärda vandringshinder, regleringar, vattenhushållningsfrågor och andra fysiska ingrepp som påverkar vattenförekomster så att de inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god ekologisk potential. Kammarkollegiet bedömde åtgärd 18 som färdigställd i 2013 års rapportering. I oktober 2013 slutredovisade Kammarkollegiet åtgärd 18 genom skrivelsen Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan. Nedan beskriver Kammarkollegiet uppföljning av åtgärd 18.. Under 2015 har Kammarkollegiet deltagit i ett flertal möten och konferenser för att beskriva användningen av strategin. Kammarkollegiet har vidare deltagit som utställare vid Havs- och vattenforum i Göteborg i maj och tagit fram en informationsbroschyr som då delades ut. Kammarkollegiet höll föredrag på handläggarträff om restaurering av vattendrag och kalkning i Örebro i mars och redogjorde bland annat för användningen av strategin när det finns behov av återställningsåtgärder i vattendrag. Kammarkollegiet höll föredrag för Fisk och utredningsgrupperna (FUG) på deras konferens i Stockholm i maj om vad som krävs innan det är aktuellt att använda omprövningsinstrumentet. Kammarkollegiet deltar i möten med Naturvårdsverket och HaV om myndigheternas prioritering av mål och ärenden. Samverkan mellan myndigheterna pågår, precis som tidigare, i ett stort antal tillståndsmål i mark- och miljödomstolarna. Vidare har ett stort antal kontakter skett och den del yttranden skrivits där länsstyrelser och kommuner har efterfrågat särskild vägledning i rättsliga frågor, vanligast är fortfarande frågor om äldre avgörandens omfattning m.m. Kammarkollegiet har, under år 2015 endast fått två underrättelser som kan utgöra en anmälan enligt 1 kap. 13 miljötillsynsförordningen (2011:13) från tillsynsmyndigheterna för att få miljökvalitetsnormen efterföljd. Underrättelserna har hanterats enligt strategin. Anmälan kom från Länsstyrelsen i Gävleborgs län och länsstyrelsen i Västra Götalands län. Antalet anmälningar får anses, jämfört med behovet, vara extremt lågt. Kammarkollegiet har yttrat sig i en remiss från Länsstyrelsen i Jämtlands län gällande åtgärdsplan för ett vattensystem. Kammarkollegiet har också tagit del av ett flertal av de samrådsyttrande som getts in till vattenmyndigheterna och som har nämnt eller berört strategin. Kammarkollegiet har i remissvaren till vattenmyndigheterna ställt sig positiv till Vattenmyndigheternas förslag att fördjupa arbetet med kollegiets strategi. Kammarkollegiet har utfört arbetet enligt sin egen verksamhetsplan och har identifierat ett antal ärenden för några handläggare, som nu arbetar vidare med dessa. I ett ärende har kontakt tagits med berörd länsstyrelse, som dock avstyrkte vidare rättsliga åtgärder, vilket medförde att Kammarkollegiet lade ärendet ad acta. I huvudsak gav dock resultatet att antalet ärenden, inräknat samtliga handläggare, är tämligen få. Det bör innebära att strategins huvudpoäng, dvs. att ha som prioritering att ställa krav på 28(60)

29 åtgärder för att få normen efterföljd i första hand i tillståndsprövningar, bör anses fungera. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? För att bedöma den frågan behövs ytterligare uppföljningar, vilka förhoppningsvis kan genomföras under den kommande cykeln. 29(60)

30 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Åtgärd 19 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och länsstyrelserna, utveckla riktlinjer för undersökande övervakning för inträffade olyckor, naturliga och andra, som kan påverka vattenförekomsters ekologiska, kemiska eller kvantitativa status. MSB bedömer att arbetet är pågående. I återrapporteringen för 2014 beskrev MSB att arbetet med åtgärd 19 har frusits p.g.a. av oklarheter i det ursprungliga uppdraget från Vattenmyndigheterna. Beslutet att avvakta med fortsatt arbete togs i dialog med Vattenmyndigheterna under hösten Under 2015 har inget samarbete skett med Naturvårdsverket, Sveriges geologiska undersökning, Trafikverket samt länsstyrelserna. Samarbete har dock skett med vattenmyndigheten och till del även HaV där ett visst samarbete kring eventuellt framtida åtgärder skett. MSB ser att åtgärderna behöver genomföras i samarbete med Kustbevakningen, vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i första hand. I återrapportering för 2011 anger MSB ett behov av kringinformation för att underlätta undersökande övervakning ex. om jordarternas genomströmningsförmåga vid ett olycksområde. Denna utvecklingsmöjlighet kvarstår. MSB har dock inte samarbetat med SGU om detta under I nuläget finns inga planer på att informera och utbilda exempelvis SOS-alarm, räddningstjänsten, kommunerna och länsstyrelserna om undersökande övervakning eftersom det nya uppdraget till myndigheten ännu inte är definierat. Men om uppdraget fortsättningsvis kommer att innehålla sådana uppgifter kommer MSB att planera utifrån dessa förutsättningar. Då MSB primära målgrupp är kommunerna, och till viss del även länsstyrelserna, kommer i så fall detta att ske genom MSB ordinarie utbildningsverksamhet och via seminarier och kortare kurser. Finansieringen under 2015 har skett via ramanslag och kommer troligen inte att vara tillräckligt under 2016 beroende på vilka aktiviteter som ska genomföras. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Eftersom åtgärden inte är fullföljd går det inte att svara på denna fråga på ett bra sätt. 30(60)

31 Riksantikvarieämbetet Åtgärd 20 Riksantikvarieämbetet behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Riksantikvarieämbetet rapporterar att arbetet är pågående och utförs stegvis i regionala projekt. I första hand görs en byråmässig inventering av kulturmiljöer och lämningar vid vatten utifrån befintliga registrerade kulturlämningar och bebyggelse, bland annat med uppgifter från bebyggelseregistret, och fornminnesregistret. Enligt Riksantikvarieämbetets sammanställning i december 2015 har nio länsstyrelser pågående arbete med inventering och tio har färdigställt inventeringen. Stockholms län och Västerbottens län rapporterar att de arbetar utifrån en annan metodik. Det är framförallt Västerhavets och Södra Östersjöns vattendistrikt som har kommit långt med den administrativa inventeringen men även Västmanlands länsstyrelse och Västernorrlands länsstyrelse har färdigställt inventeringarna. Länen genomför arbetet med olika metoder och vad som avses med pågående eller färdig administrativa inventeringar varierar. Detta gör att det kan vara svårt att ge en rättvisande bild av hur långt arbetet har kommit i respektive län. Riksantikvarieämbetet bedömer att åtgärd 20 inte är genomförd av alla länsstyrelser i december De län som har färdigställt den byråmässiga inventeringen saknar i de flesta fall en tydlig prioritering av vattenanknutna kulturmiljöer som är att betrakta som särskilt värdefulla. Riksantikvarieämbetet avser att under 2016 utveckla metoder för urval av kulturmiljöer vid vattendrag. Med utgångspunkt i RAÄ:s plattform för kulturhistorisk värdering och urval ska kriterier för känslighet/tålighet samt prioritering utvecklas för att avväga kulturmiljöintressen mot natur- respektive energiintressen. Arbetet sker i samverkan med länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten. Man har dock inte arbetat med nationell vägledning för att länsstyrelserna ska utveckla en mer enhetlig redovisning av åtgärd 20 i GIS-skikt under Det finns en stor variation av förbrukningen av medel vid olika länsstyrelser för kunskapsunderlag gällande vattenanknutna kulturmiljöer. Västra Götalands län har använt ca 1,2 mkr medan Värmlands län har förbrukat kr. Sammanlagt har ca 4,4 miljoner kr använts av 15 länsstyrelser under påbörjades en utvärdering som syftar till att erhålla kunskap om kulturmiljöarbetets förutsättningar när åtgärder planeras och genomförs vid vattendrag. Utvärderingen beräknas vara klar Följande frågor är centrala för utvärderingen: 1. Har processen i samband med planering och genomförande av åtgärder vid vattendrag skapat goda förutsättningar för att beakta kulturmiljöer? 2. Vilka faktorer leder till att kulturmiljöer beaktas respektive inte beaktas när åtgärder vid vattendrag planeras eller genomförs? 3. Finns goda exempel på genomförda åtgärder där kulturmiljöer har beaktats? 31(60)

32 Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Åtgärden i sig har inte förbättrat förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten. De framtagna kunskapsunderlagen har ökat kännedomen om kulturmiljöer vid vatten. Även om tydliga prioriteringar saknas i de flesta fall så har underlagen sammantaget förbättrat möjligheten att ta hänsyn till värdefulla kulturmiljöer när fysiska åtgärder planeras och tillstånd söks enligt gällande bestämmelser. 32(60)

33 Skogsstyrelsen Åtgärd 21 Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för ändamålsenliga skyddszoner och andra skyddsåtgärder intill vattenförekomster så att god kemisk status och god eller hög ekologisk status bibehålls eller uppnås. Skogsstyrelsen bedömer åtgärden som delvis avklarad, pågående. Skogsstyrelsen arbetar med åtgärd 21 indelat i nio aktiviteter under namnet Vattenförvaltningen i skogen. Av dessa nio bedöms sex som helt avklarade och två som delvis avklarade och en som pågående. Åtgärd 21 bedöms vara genomförd till största delen om man utgår ifrån de aktiviteter som planerades i inledningen av vattenförvaltningscykeln De delaktiviteter som ännu inte är helt genomförda pågår i olika omfattning. Skogsstyrelsen tar med sig dessa in i den nya vattenförvaltningscykeln och fortsätter samverka med andra myndigheter för att komma framåt i frågorna. Under 2015 har ekonomiskt stöd för genomförande av vattenrelaterade natur- och kulturmiljövårdsåtgärder i skogen (Nokås) beviljats för ca 2,6 Mkr. Under 2015 utbetalades ca 1,7 Mkr för genomförande av 46 åtgärder vilket är en minskning från 2014 då 102 åtgärder genomfördes. Skogsstyrelsen har inrättat biotopskydd och tecknat naturvårdsavtal med markägare på skogsmark med koppling till vattenmiljöer. Under 2015 tecknades 20 avtal för biotopskyddsområden vilket är en dubblering från Störst antal biotopskyddsområden bildades i naturtyperna alkärr och strand- eller svämskogar. Under 2015 tecknades 24 naturvårdsavtal vilket är en dubblering sedan 2014 då 12 avtal ingicks. Under 2015 har ca 800 anmälningar om föryngringsavverkning inventerats före avverkning, avseende miljöhänsyn. Metodiken för 2015 är ny med inriktning på kvalitativa värden. Resultaten av tagen hänsyn i samband med avverkning, enligt denna nya metodik, kan först presenteras tidigast Därmed bygger de resultat som sammanställts 2015 (uppföljningar till och med 2014) på samma metodik som tidigare år. Antalet avverkningar där körning över vattendrag har skett har minskat över tiden enligt hänsynsuppföljningen. Enligt resultaten 2015 korsades vattendrag vid 24 procent av avverkningarna. Detta är nästan en halvering mot början av 2000-talet då körning över vattendrag förekom på 43 % av avverkningarna. Andelen körning över vattendrag med ingen påverkan har enligt hänsynsuppföljningen varierat lite över tiden. Andelen med stor påverkan har ökat till 17 %. Det motsvarar ca 2200 passager (beräknat på avverkningar per år) över vattendrag där stor påverkan bedöms ha skett på vattendraget. Även om mängden överfarter har minskat över tiden minskar inte skadorna i samband med de överfarter som ändå görs. Enligt uppföljningen verkar skadorna istället ökat något i samband med överfarterna. Noterbart är också att den senaste resultatsammanställningen (2014) visar på en ökning av antalet överfarter igen. Ett försök med att kartera lämnade kantzoner mot vatten via fjärranalys gjordes under 2014 och avrapporterades i februari Resultaten visar att satellitbildsanalys under vissa förutsättningar kan fungera för att avgöra i vilken utsträckning det sparas skog i ett definierat område i anslutning till en avverkning. Ett problem är att tillgängligt 33(60)

34 kartmaterial över vattendrags geografiska placering ibland inte håller tillräcklig precision och att det är svårt att definiera området som ska karteras. Skogsstyrelsen har under 2015 medverkat i ett pilotprojekt om övervakning av vattenkvalitet i skogsbäckar tillsammans med Länsstyrelsen i Västra Götaland och Havsoch vattenmyndigheten. Havs- och vattenmyndigheten finansierar projektet. Vattenprover har tagits på fem avverkningstrakter före, under och efter avverkning. På trakterna har även miljöhänsynen inventerats enligt den nya metodiken, se stycket ovan. Projektet ska avrapporteras i mars Skogsstyrelsen medverkar i ett antal regionala projekt som bidrar till genomförandet av åtgärd 21 däribland: LIFE Triple Lakes - Ett projekt som leds av länsstyrelsen i Jämtlands län och syftar till att förbättra vattenmiljön i de jämtländska sjöarna Locknesjön, Revsundssjön och Näkten. Digitala flödesmodeller genom att inventera mer än vägtrummor i Gävleborgs län har Skogsstyrelsen och SLU tagit fram ett underlag till nya kartor som visar hur vatten flödar i terrängen. På sikt kan det bidra till att underlätta arbetet med att förhindra körskador. Skogsstyrelsen tog år 2011 initiativ till ett nytt nätverk, Forestry and Water Network, med fokus på skogsbruk och vatten i Östersjöregionen. Ett antal deltagare i nätverket beslutade efter en tid att samarbeta kring en projektansökan. Projektpartners är Skogsstyrelsen, SLU, Skogforsk samt forskningsinstitut med flera från Finland, Lettland, Litauen, Polen samt Ryssland som associerad organisation. I december 2015 tilldelades projektet medel från Östersjöfonden för åren Målet är att projektet ska bidra till minskat näringsläckage och minskad utlakning av farliga ämnen, till exempel metylkvicksilver. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? Utvecklingen av verktyg och arbetssätt har bidragit till att stärka arbetet med skogliga vattenfrågor generellt. Den specifika kopplingen mellan skogsbruk och miljökvalitetsnormerna för vatten är ofta svår att sätta fingret på, men att vattenarbetet stärkts generellt bidrar sannolikt till att förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten också har förbättrats. 34(60)

35 Livsmedelsverket (SLV) Åtgärd 22 Livsmedelsverket behöver, i samråd med Sveriges Geologiska Undersökning, ta fram underlag och utveckla föreskrifter och/eller andra styrmedel för övervakning av råvatten för alla dricksvattentäkter i vattenförekomster där det samlade uttaget är större än 10 m 3 /dygn eller försörjer fler än 50 personer. Livsmedelsverket rapporterade att åtgärden är slutförd. Nedan beskrivs uppföljning av åtgärd 22. I redovisningen av anger Livsmedelsverket att ett förslag till nya regler om bland annat regelbundna mikrobiologiska råvattenundersökningar är under beredning. Målet är att minska riskerna för vattenburen smitta orsakad av parasitära protozoer, i första hand Cryptosporidium. Syftet är att råvattenundersökningarna, tillsammans med faroanalysen av vattentäkten ska bilda underlag till beslut om processkriterier i vattenverket. Karaktärisering av råvattnet med avseende på fekala indikatorer och/eller indexorganismer kan bilda underlag för regler om krav på undersökningar av Cryptosporidium i råvattnet i vissa fall. Även vägledningen till dricksvattenföreskrifterna kommer att revideras när nya regler införs i dricksvattenföreskrifterna. Under 2015 har Livsmedelsverket informerat kontrollmyndigheterna om råvatten via projektet faroanalys samt vid regionala utbildningar där bland annat frågor om råvatten och faroanalys avhandlades. Vidare skriver Livsmedelsverket att de har tagit fram ett webbaserat verktyg till stöd för hantering av olycka vid råvattentäkt. Verktyget Olycka vid vattentäkt är utformat som stöd vid hanteringen av en olycka men kan också användas som stöd för övningar, krisberedskapsplanering, risk- och sårbarhetsanalys och vid utvecklande av handlingsplaner. På Vattenmyndighetens fråga om hur Livsmedelsverkets tillvaratar resultat från sitt eget arbete i samverkan med andra aktörer kring åtgärdsuppdraget svarar Livsmedelsverket att de har medverkat i Dricksvattenutredningens expertgrupp och referensgrupp inom miljöövervakningsområdet. Vidare deltar Livsmedelsverket i de två nationella nätverk som finns inom PFAS-området och i samråd gällande screening av bland annat PFAS i råvatten. Inom kort kommer Livsmedelsverket att publicera en reviderad riskhanteringsrekommendation om PFAS i dricksvatten, vilket i förlängningen kan komma att påverka miljöövervakningen och råvattenkontrollen. Livsmedelsverket har inom ramen för Nationell plattform för arbete med naturolyckor samverkat i projekt med inriktningen att minska konsekvenser vid olyckor. Livsmedelsverket har även uppdraget att leda Nationellt nätverk för dricksvatten. 35(60)

36 Statistiska Centralbyrån (SCB) Åtgärd 23 Statistiska centralbyrån behöver tillhandahålla samhällsekonomisk statistik på avrinningsområdesnivå med relevans för vattenförvaltningens behov. SCB rapporterade för 2013 att åtgärden är slutförd. Under 2013 levererade SCB den beställda statistiken samt en omvärldsbevakning för de fem vattendistrikten. Detta levererades både i form av tabeller med data och i form av en rapport Vattendistriktens ekonomiska strukturer och miljöpåverkan Nedan följer Statistiska Centralbyråns rapportering om övrigt arbete genomfört under 2015 med koppling till vatten. Under 2015 fattade SCB beslut om förändringar inom statistikområdet Gödselmedel och kalk. Flera år av budgetäskande om utökat anslag har inte gett något resultat, vilket lett till att SCB i samråd med de huvudsakliga statistikanvändarna har anpassat statistikproduktionen till de budgetramar som finns. Från och med 2016 kommer datainsamlingen till odlingsåtgärder göras gemensamt med gödselmedelsundersökningen och avse samma referensår. Vissa uppgifter kommer att börja hämtas direkt från befintliga register. På så sätt kan urvalsstorleken bibehållas, eller i bästa fall ökas något. Som ett led i att förbättra uppgifterna om vattenuttag och vattenanvändning framöver har flera åtgärder genomförts och ytterligare är planerade. För att förbättra kvaliteten i industrins vattenanvändning har SCB ansökt om, och medgivits, uppgiftslämnarplikt för undersökningen. Undersökningen var tidigare frivillig. I samband med den undersökningsomgång som genomförs under 2016 har nya frågor lagts till om återfört och återanvänt vatten för att få en bättre samlad bild av vattenflödena i industrin. Ett ökat bruk av återanvänt vatten kan liksom recirkulation inom företag antas indikera en högre grad av hushållning med vattenresurser. SCB ser även över redovisningen av den samlade vattenstatistiken med syfte att underlätta användningen av statistiken på ett samlat och diversifierat sätt. Avsikten är att fler variabler ska redovisas i Statistikdatabasen och även kopplas till indelningen i län och vattendistrikt. Under 2015 har SCB genom SMED levererat data om utsläpp från reningsverk och industrier till ett antal internationella rapporteringar. 36(60)

37 Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) Åtgärd 24 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram hydrologisk information på vattenförekomstnivå med relevans för vattenförvaltningens behov. SMHI redovisar åtgärden som pågående. Under 2015 har SMHI arbetat med att förbättra underlag och verktyg som används inom vattenförvaltningen. Fokus för arbetet 2015 har legat på utveckling av Svenskt vattenarkiv (SVAR) och anpassningen till God Hydrografi samt förberedelser för rapporteringen av geografiska data till EU-kommissionen i samverkan med HaV och Vattenmyndigheterna. Inom miljöproblemen övergödning, fysisk påverkan och miljögifter har flera mindre projekt avslutats under Nya satsningar under 2015 har genomförts inom områdena vattenbrist och torka. Exempel på olika aktiviteter och projekt som genomförts under 2015: Observationer. Fler mätdata är tillgängliga. Under året har avtal med flera vattenkraftbolag tecknats för att säkerställa tillgången på vattenstånds- och vattenföringsdata. Informationen kan användas i olika syften, t.ex. för att bedöma regleringspåverkan i sjöar och vattendrag och höja kvaliteten på SMHIs modellberäkningar. Arbete med detta fortsätter även Svenskt vattenarkiv (SVAR). Flera uppdateringar har genomförts. Inför kommande vattenförvaltningscykel har diskussion kring arbetet med revidering av vattenförekomster påbörjats i dialog med HaV. Arbetet med att fram mer detaljerad hydrografisk information i skala 1: inom projektet God Hydrografi, som drivs i samarbete med Lantmäteriet har fortsatt. Vidare har sjöregistret uppdaterats, kustområdena har namnsatts och arbete med uppdatering av registret över sänkta och torrlagda sjöar har fortsatt. Produkter från SVAR, finns att ladda ner från SMHI:s webb. Sammanställning av vattenuttag. SMHI har sammanställt en första sondering av vilka data som finns tillgängliga och som skulle kunna användas i ett register för vattenuttag. Målet är ett register med data på delavrinningsområdesnivå. SMHI har under arbetet varit i kontakt med SCB, Svenskt vatten, SGU, Jordbruksverket och några länsstyrelser. Arbetet bedrivs långsiktigt och fortsätter även Prognoser för lågflöden. Perioder med lågflöden och vattenbrist orsakar problem i många sektorer, inte minst inom jordbruket, och vattenplaneringen skulle gynnas av viss framförhållning. Under året har ett första test av prognoser för lågflöden genomförts med goda resultat. Tanken är att under 2016 kunna börja leverera sannolikhetsprognoser för lågflöden till länsstyrelserna. Miljögifter. SMHI har utvecklat en generell ansats för modellering av godtyckliga ämnen inklusive miljögifter, den s.k. NET-modellen. Under 2015 har dialog påbörjats med en referensgrupp med deltagare från Vattenmyndigheterna, Naturvårdsverket och Länsstyrelsen. Den tidigare modellansatsen, Miljögifts-HYPE, har utvärderats med mätdata över ämneskoncentrationer från SLU. Dessa mätdata används nu också vid vidareutvecklingen av NET-modellen. Övergödning och Fysisk påverkan. Förbättrade modeller för sjöar och vattendrag. Inom vattenförvaltningen har underlagen för att bedöma miljötillståndet förbättrats under Nytt i S-HYPE är att modellen nu kan hantera punktkällor, 37(60)

38 atmosfärsdeposition m.m. som varierar i tiden. En ny version av modellen, S-HYPE 3.0.0, har utvecklats under 2015 och driftsatts i Vattenwebb i början av Webb. Mobilanpassade webbsidor och verktyg. Ett historiskt bildarkiv med ca 4000 foton som visar hydrologiska verksamheten och illustrerar platser från början an 1900-talet finns publicerat i Vattenwebb som stöd för att bedöma dagens miljöpåverkan. Ett webbaserat analysverktyg för vattenkraftsregleringar har utvecklats. Verktyget visar landets större regleringsmagasin och hur dessa påverkar vattenföringen nedströms genom att jämföra den reglerade vattenföringen med en hypotetisk, oreglerad vattenföring. Presentationen inkluderar jämförelser av säsongsvariation, årsmaxflöden och flödets varaktighet för reglerad/oreglerad vattenföring för ca platser i landet. Under året har SMHI tagit flera steg för att mobilanpassa webbsidor. Hydrologiskt nuläge (HydroNu) är en tjänst inom Vattenwebb som nu visar på plats hur ett flöde skiljer sig från normalläge, vilket kan vara viktigt vid t.ex. provtagning av vatten. Spridning av resultat/verktyg som tas fram av SMHI är mycket god och fortsätter öka. Antal besök på SMHI Vattenwebb under 2015 var , varav unika besökare Detta motsvarar en ökning med ca 33 procent jämfört med föregående år. Expertis och samverkan. Under 2015 har SMHI deltagit i vattenförvaltningens koordineringsgrupp samt styrgrupp samt organiserat möten med Operativa gruppen (SMHI, HaV, VM5) där vattenförvaltningens behov av data/verktyg från SMHI diskuterats. Finansiering av åtgärd 24 har till största del kommit från sakanslaget för vattenförvaltningsarbete, och till mindre del från SMHIs allmänna ramanslag. Åtgärd 25 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram klimatprediktioner på avrinningsområdesnivå som underlag för bedömning av effekter på ekologisk status till följd av förändrade höga och låga flöden. SMHI har tidigare angett åtgärden som färdigställd, Nedan finns beskrivning av fortgående klimatprediktioner.. SMHI har under 2015 tagit fram länsvisa klimatanalyser som beskriver dagens och framtidens klimat baserat på observationer och beräkningar utifrån två olika utvecklingsvägar, begränsade utsläpp (RCP4.5) respektive höga utsläpp (RCP8.5). För länsrapporterna har geografiskt detaljerade klimatdata tagits fram och använts för hydrologisk modellering. Alla länsrapporter behandlar temperatur, nederbörd, tillrinning och markfuktighet. För länen i norr finns även information om snö och mer detaljerad information om tillrinning. För landets sydliga län redovisas scenarier kring låg vattentillgång, kyl- och värmebehov samt mer information kring nederbörd. Resultaten beskrivs i form av olika klimatindex, det vill säga medelvärden, säsongsvariationer och mer extrema förhållanden, baserade på statistiska bearbetningar av modelldata. Materialet omfattar 21 länsrapporter, en teknisk rapport som främst beskriver metodiken bakom arbetet, samt en databas. Analyserna har arbetats fram inom ramen för ett regeringsuppdrag och i dialog med länsstyrelserna. Arbete med att göra de olika klimatindexen sökbara via ett webbgränssnitt pågår och färdigställs i början på (60)

39 Åtgärd 26 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut behöver ta fram fysikalisk och hydrografisk information som beskriver vattenomsättningen i kustområden med relevans för vattenförvaltningens behov. SMHI har tidigare angett åtgärden som färdigställd, Nedan beskrivs fortsatt aktivitet rörande vattenomsättningen i kustområden. Kustzonsmodellen i Vattenwebb är nu en nationell modell som räknar utan distriktsgränser och siktdjupsberäkningar samt x- och y-specifik vindreduktion har införts i modellen. Även kalibreringen har förbättrats och modellberäkningarna förlängts i tiden t.o.m. år Inflödet av vatten och näringsämnen från land till kust har beräknats med nya versionen av S-HYPE (se åtgärd 24). En ny version av Kustzonmodellen driftsattes i Vattenwebb i början på 2016, och dataserier från tidigare versioner finns fortfarande tillgängliga i Vattenwebb Arkiv. I likhet med övriga kunskapshöjande åtgärder finns ett ständigt behov av att uppdatera och förbättra informationen om kustvattenförekomsterna som fortsätter även i nästa arbetscykel. En stor potential till förbättring är att nyttja Sjöfartsverkets detaljerade djupdatabas för att beräkna vattenvolymer i vattenförekomsterna och tvärsnittsarealer vid sunden. Förutom att samla in ny djupdata för Kustzonsmodellen så kommer det under 2016 bedrivas arbete inom följande områden, genomföra bakgrundkörningar av kustzonsmodellen samt introducera beräkningar av det oorganiska kolsystemet samt även organiskt kol i Kustzonsmodellen. Hur anser ni att arbetet med åtgärden har bidragit till att förbättra förutsättningarna för att följa miljökvalitetsnormerna för vatten? SMHIs åtgärder är till största del kunskapshöjande åtgärder. Det finns ett stort behov av uppdaterad information om Sveriges vattenresurser eftersom både klimat och påverkanstryck varierar i tid och rum. Genomförandet av SMHIs åtgärder har därför varit en viktig förutsättning för att andra myndigheter och aktörer ska kunna utföra rätt fysiska åtgärd på rätt plats, och på så sätt säkerställa att miljökvalitetsnormerna följs. 39(60)

40 Länsstyrelsernas rapportering Länsstyrelserna har rapporterat genomförandet av åtgärdsprogrammet till vattenmyndigheterna genom att svara på ett antal frågor i ett frågeformulär. Nedan anges de olika åtgärderna som är riktade till länsstyrelserna, de frågor som funnits i frågeformuläret och en sammanfattning av svaren. Länsstyrelserna har tillsammans med övriga berörda åtgärdsmyndigheter svarat på åtgärd 15, 17 och 20, vilket redovisas efter länsstyrelsernas huvudsakliga åtgärder. 21 länsstyrelser har inkommit till vattenmyndigheterna med rapportering för genomförandet av åtgärdsprogrammet under Åtgärd Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A.) Har länsstyrelsen påbörjat sitt arbete med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärd 28? I årets rapportering har 16 länsstyrelser (15 år 2014) svarar att de påbörjat översynen av tillståndspliktiga verksamheter med visst beaktande av avrinningsperspektiv. De fem länsstyrelser som har svarat nej uppger ger olika anledningar till detta men frågan har även tolkats olika. Exempelvis anger Länsstyrelsen i Kronoberg att de inte styr omprövningar inom länet då Miljöprövningsdomstolen flyttat till Länsstyrelsen i Kalmar. De flesta länsstyrelser svarar att prioritering för omprövning sker enligt andra väl inarbetade prioriteringsgrunder, där miljökvalitetsnormen för vatten ingår som en del i detta. Det finns en stor variation i länens tillvägagångsätt för genomförandet av åtgärd 28. Något län har kopplat sin översyn till att i första hand prioritera avloppsreningsverk, medan andra län arbetar för att göra fler verksamhetsutövare delaktiga i processen med att göra en översyn och förnya sina tillstånd. Några länsstyrelser lyfter problematiken med att arbetet med omprövningar är tidskrävande och att prioritet ges de omprövningar som initieras av verksamhetsutövarna. 40(60)

41 Länsstyrelsen i Östergötland lyfter att arbetet inte sker ur ett avrinningsperspektiv, men utifrån avloppsdirektivet och andra prioriteringsgrunder där vattenförekomster som riskerar att inte uppnå god vattenstatus är en. Länsstyrelsen i Kalmar bedömer att extra tillsynsinsatser och tillsynsvägledning med inriktning på avloppsreningsverk ger ett snabbare resultat för vattenförekomster, än att i dagsläget verka för omprövningar av dessa verksamheter. Länsstyrelsen i Västerbotten har svarat att översynen av länets tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter bland annat har resulterat i ett GIS-skikt i syfte att få en överblick över vilka vattenförekomster som riskerar att påverkas av verksamheterna. Miljökvalitetsnormer för vatten bevakas i de pågående omprövnings- och prövotidsärendena och arbetet med att pröva om verksamheter som har en påverkan på den mottagande vattenförekomstens status har pågått under flera år. Ett exempel på arbetssätt beskriver länsstyrelsen i Halland, där Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation tar ställning till om strängare krav än normalt bör ställas med motivering att den påverkade vattenförekomsten inte uppfyller kraven för god ekologisk status. Ett annat exempel är Länsstyrelsen i Skåne som har en prioriteringsordning baserat på vilka verksamheter som behöver uppdatera sina miljötillstånd. B.) Finns det en plan för det framtida arbetet med översynen? I den fortsatta planeringen av arbetet med översynen svarar elva länsstyrelser att de har en plan. Länsstyrelsen i Halland skriver att åtgärdsbehovet bedöms utifrån särskilda prioriteringskriterier. Listan innehåller länets samtliga A- och B-verksamheter oavsett tillsynsansvar. Prioriteringen utgår från om verksamheten har påverkan på kustvatten, påverkan på annan vattenförekomst samt om tillståndet är äldre än tio år. Hänsyn tas även till MIFO-klassning som visar risken för förorenat område Länsstyrelsen i Jönköping skriver att under 2014 har diskussioner kring omprövningslistan förts med Miljöprövningsdelegationen (MPD) i Östergötland. Det finns en risk att minskade resurser för MPD samtidigt som vissa C-anläggningar blir B- anläggningar med krav på omedelbar prövning förhindrar Länsstyrelsen att initiera omprövningar. Länsstyrelsen vill lyfta detta som ett nationellt problem. 41(60)

42 C.) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? 20 länsstyrelser svarar (21 år 2014) att de arbetar med en översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken utifrån ett avrinningsperspektiv. Länsstyrelsen i Uppsala anger att de använder VISS i det löpande prövnings- och tillsynsarbetet men att utöver det saknas avrinningsområdesperspektiv i tillsynsarbetet (ärendestyrt). Flera av länsstyrelserna beskriver hur de har prioriterat att utveckla arbetet med tillsynsplaner för dammar och kraftverk som ett verktyg för att bedöma om en verksamhet behöver tillståndsprövas (då det är relativt få verksamheter som är tillståndsprövade) eller omprövas. Under året har även många av länsstyrelserna arbetat med att utöva tillsyn på ett antal av dessa objekt och arbetet fortsätter kommande år. Flera av länen lyfter även att det har påbörjats och pågår ett antal rättsliga processer gällande kraftverksdammar och vattenverksamhet. Till exempel skriver Länsstyrelsen i Skåne att de arbetar för att vattenkraftverk som är i drift ska miljöanpassas.. Tillgängliga resurser satsas i första hand på tillsyn snarare än omprövning eftersom det blir störst miljönytta i förhållande till insatsen. Prövning sker av ett latent villkor. Länsstyrelsen i Västerbotten län skriver att de har tillämpat Kammarkollegiets strategi för genomförande av vattenförvaltningens uppgifter gällande fysisk påverkan (Åtgärd 18) vilket innebär att fokus lagts på tillståndsprövningar och tillsyn. Länsstyrelsen i Västmanland arbetet med omprövning av vattendomar utifrån två huvudlinjer. Det handlar dels om att försöka få till stånd en prövning enligt miljöbalken av så kallade hävdvunna rätter och dels att få dammägare att begära utrivning av dåliga och delvis raserade dammar som samtidigt utgör vandringshinder för fisk. Länsstyrelsen i Värmland skriver att slutrapporten för projektet Vänerlaxens fria gång ( ) färdigställdes under 2015 och har inlämnats till miljödepartementen i Sverige och Norge. Rapporten innehåller bland annat förslag och konsekvensbeskrivning av fisk- /faunapassager och miljöanpassad vattenreglering vid cirka 50 dammbyggnader inom Klarälvens avrinningsområde och avses användas för tillsyn, omprövningar och/eller nyprövningar av vattendomar i syfte att uppfylla krav enligt Miljöbalken och EU-rätten. 42(60)

43 Åtgärd Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? I årets rapportering har 17 Länsstyrelser ( ) svarat att de under året har arbetat med att utveckla befintliga egenkontrollprogram (samt samordnade recipientkontrollprogram), inkluderat vattenförvaltningens behov eller med avseende på den information som finns för vattenförekomsterna. Flera länsstyrelser svarar att kraven på egenkontrollprogram sker löpande inom ramen för ordinarie tillsyn, men det finns även län som har intensifierat arbetet inom ramen för olika projekt. Exempelvis skriver Länsstyrelsen i Södermanland att det är en del av den ordinarie tillsynen att se till att befintliga egenkontrollprogram kontrollerar rätt parametrar. Länsstyrelsen i Stockholm anger att de som en del i den operativa tillsynen ställer krav på verksamhetsutövares egenkontrollprogram. Vid arbete med att åtgärda förorenad mark säkerställer Länsstyrelsen att det genomförs erforderliga egenkontrollprogram där bl.a. en lista på vattenförvaltningens prioriterade ämnen och särskilt förorenade områden bifogats som checklistor. Vidare skriver Länsstyrelsen i Västra Götaland att det vid prövning om tillstånd för miljöfarliga verksamheter ställs krav på revidering av kontrollprogrammen. Detta sker även kontinuerligt vid ordinarie tillsyn. Besiktningar av anläggningarna med en opartisk konsult sker regelbundet och i samband med detta sker en genomgång av egenkontroll och kontrollprogram. Under året har länsstyrelsen fattat beslut om 35 kontrollprogram för miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten, mark eller luft som påverkar vattenförekomster. Länsstyrelsen i Kronoberg skriver att vad gäller verksamheter enligt Miljöbalken 9 kap finns rutiner för granskning av kontrollprogram. I samarbete med vattenvårdshandläggare finns en mall för vilka krav som ska ställas när det gäller provtagningsfrekvens, samt parametrar. Fortsatt översyn av verksamheternas egenkontroll är beroende av Länsstyrelsens resurser. 43(60)

44 Länsstyrelsen i Västerbotten skriver att arbetet och dialogen angående verksamhetsutövarens egenkontroll är en ständigt pågående process. Länsstyrelsen gör fortlöpande rimlighetsavvägningar angående befintliga och ytterligare krav på verksamheters egenkontrollprogram. Under 2016 tänker Länsstyrelsen vid tillsyn lägga särskild fokus på just kontroll och uppföljning av miljökvalitetsnormerna för vatten. Vidare deltar länsstyrelsen aktivt i arbetet med att utveckla program för samordnad recipientkontroll för Ume/Vindelälven och Skellefteälven. Länsstyrelsen i Dalarna skriver att de i samarbete med kommunerna påbörjat ett flerårigt projekt med fokus på miljögifter. Projektet syftar till att öka kunskapen inom verksamheter, dess egenkontroll, vad som släpps ut till recipient och på sikt att det genomförs utsläppsminskande åtgärder. Under 2015 har det hållits tre informationsträffar för verksamheterna, indelade efter avrinningsområde. En vägledning har tagits fram och tillsynsbesök påbörjats. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Av de 17 Länsstyrelser som svarat att de arbetar med att utveckla befintliga egenkontrollprogram (samt samordnade recipientkontrollprogram), inkluderat vattenförvaltningens behov eller med avseende på den information som finns för vattenförekomsterna. Så har 12 svarat att de har en strategi för detta vilket även framgår i svar beskrivningar ovan. C) Har länsstyrelsen planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Sammanlagt 15 Länsstyrelser svarar att de planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning på ett sätt som möjliggör bedömningen av verksamhetens inverkan på vattenkvaliteten utifrån ekologisk, kemisk och kvantitativ status. Flera län skriver i sina svar att de under året har arbeta med tillsynsprojekt och/eller tillsynsvägledning tillsammans med kommunerna inom olika sakområden som berör Miljöbalken kap 9 och 11. Exempelvis skriver Länsstyrelsen i Västra Götaland att miljösamverkan Östergötland (MÖTA) under 2015 genomfört ett projekt om rimlighetsavvägning vid handläggning av enskilda avlopp för att ensa och underlätta bedömningen av när krav på hög skyddsnivå bör ställas. Inom MÖTA bedrivs även under ett projekt om dagvatten där det tagits fram en anmälningsblankett för dagvattenanläggningar och en checklista för tillsyn av dagvattenanläggningar. Inom MÖTA har även en utbildning om provtagning och analys av avlopps- och processvatten genomförts. 44(60)

45 Åtgärd Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A.) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med att upprätta en plan för prioritering av avrinningsområden? I årets rapportering anger 20 länsstyrelser (21 år 2014) att de har upprättat eller har påbörjat arbetet med att upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete. Stockholms län skriver att när vattenförvaltningens åtgärdsprogram för är fastställt avser länsstyrelsen att ta fram en konkret och åtgärdsinriktad plan för arbetet motsvarande den man hade under denna cykel. Länsstyrelsen i Stockholms län har därför svarat nej på frågan. Genomförandet i framtagandet av planerna skiljer sig åt mellan länen, då vissa länsstyrelser prioriterar att göra planen med fokus på avrinningsområden framför miljöproblem och vice versa, men i princip berör samtliga läns planer i någon form båda parametrarna. I sina svar beskriver länsstyrelserna arbetet med det tvärsektoriella vattenrelaterat åtgärdsarbete framförallt internt på respektive myndighet. I beskrivningarna ses att arbete har gått framåt i jämförelse med Det finns en struktur och samverkan. Länsstyrelsen i Gotland skriver att tillsammans med Greppa Näringen har ett antal avrinningsområden valts ut som har den högsta belastningen av fosfor och kväve enligt statusklassning av respektive vattenförekomst. Åtgärder som rör kontinuitet har prioriterats till områden i anslutning till värdefulla vatten. Länsstyrelsen har också tagit fram ett förnyat underlag till Region Gotland för bedömning av var hög skyddsnivå ska gälla. De lokala åtgärdsprogrammen för länet (8 stycken) har uppdaterats med den ny statusklassning samt nya åtgärdsförslag. Länsstyrelsen i Norrbotten skriver at de har utgått från följande kriterier för prioritering av åtgärder: Skyddade miljöer (N2000), skyddsvärda vatten (ex flodpärlmusselvatten) samt vattenförekomster som prioriterats av vattenråden. Prioriteringen har legat till grund för ansökningar om åtgärdsprojekt, ex LIFE Reborn och LIFE Pearls of the North. Dessutom pågår åtgärdsarbete inom ramen för flera beviljade projekt ex LIFE- Remibar och Älvspecifik laxförvaltning (HaV SÅP-medel) där prioriterade vattenförekomster åtgärdas. I åtgärdsprogrammet och förvaltningsplan för pekas bland annat fysisk påverkan och sura sulfatjordar ut som de mest angelägna att åtgärda i Bottenvikens vattendistrikt. Länsstyrelsen har därför valt att prioritera åtgärder som flottledsåterställning, utrivning av vandringshinder/fiskpassage, dikesåtgärder samt minskat läckage från sura sulfatjordar. 45(60)

46 Länsstyrelsen i Stockholm skriver att för kommande förvaltningscykel har arbetet utvecklats med att integrera vattenförvaltningen i hela verksamheten. Detta exempelvis i ambitionen att identifiera och presentera var kommunerna bör rikta sina tillsynsinsatser och var kommunal VA-utbyggnad bör prioriteras. Genom Samverkansgruppen för vattenfrågor har det operativa arbetet effektiviserats inom miljömål, klimatanpassning, vattenförvaltning, PBL-, landsbygdsprogram och miljöbalksärenden. Gruppen utgörs av chefer från enheter som på ett eller annat sätt berörs av vattenfrågor. För att effektivisera åtgärdsarbetet och förenkla för sökande har gemensamma ansökningsdatum och rutiner för bidrag för LOVA, LONA och Fiskevård satts för B.) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, d.v.s. har arbetet gjorts och planerats med angränsande län? I stort sett samtliga län (19) svarar att de arbetar länsövergripande med att upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status, utifrån ett avrinningsperspektiv. Länsstyrelsen i Västmanlands svarar att de inte arbetar utifrån ett avrinningsområdesperspektiv men att arbetet har baserats på de olika arbetsområden och aktiviteter som Länsstyrelsen bedriver. Aktiviteterna har dock genomförs i samverkan med angränsande län där det varit lämpligt. För Gotlands län överensstämmer länsgränsernas administrativa gräns med avrinningsområdenas naturgivna gränser och därmed krävs ingen samverkan med angränsande län för arbete med åtgärder. Åtgärd Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark- och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A.) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetat under 2015 med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden enligt åtgärd 31. De flesta länen säger att de i första hand prioriterar objekt utifrån de som har en hög riskklass, när de inventerats enligt metodiken i MIFO (metodik för inventering av förorenade områden, NV rapport 4918). I praktiken innebär detta ofta att de förorenade områden som påverkar vattenförekomster, som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå god ekologisk status eller god kemisk status, prioriteras aktivt i verksamheten. Exempelvis skriver Länsstyrelsen i Uppsala att de arbetar enligt den riskklassningsmodell som Naturvårdsverket arbetat fram för förorenade områden. Prioriteringar utgår från flera faktorer, inte minst risk för påverkan på människors hälsa men även påverkan på miljön inklusive grundvatten och ytvatten. Länsstyrelsen i Uppsala län tar varje år fram en regional plan för arbetet medföroreningsskadade områden, arbete med objekt i riskklass 1 och 2 prioriteras. Objekt som saknar ansvarig part kan beviljas statliga bidragsmedel för utredning/åtgärd om det anses nationellt prioriterat av Naturvårdsverket. Objekt där ansvarig finns drivs via tillsyn. I Uppsala län är kommunerna tillsynsmyndighet för flertalet av de förorenade eller potentiellt förorenade objekten. Därför arbetar länsstyrelsen mycket med tillsynsvägledning, t.ex. i form av utbildningar, handläggarträffar samt diverse projekt. 46(60)

47 B.) Har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, d.v.s. har arbetet gjorts och planeras arbetet att göras tillsammans med angränsande län? Sju av länsstyrelserna svarar att de arbetar länsövergripande och ur ett avrinningsperspektiv. Normalt sett så påverkar inte ett förorenat område ett större avrinningsområde utan har i huvudsak lokal påverkan. Länsstyrelsen i Västra Götaland lyfter vidare problematiken med områden som är förorenade av PFAS (perfluorerade alkylsubstanser) från användning av bl.a. släckskum. Detta är ett mycket allvarligt hälso- och miljöproblem eftersom både grund- och ytvatten är förorenade. Problemområdet har nu högsta prioritet även om det ännu inte finns fastställda riktvärden. Länsstyrelsen bedriver aktiv tillsynsvägledning när det gäller PFAS-föroreningar bl.a. genom en utbildningsdag för miljökontor och räddningstjänster. Ett regionalt mailnätverk håller också på att upprättas. Länsstyrelsen i Gävleborg skriver att de har sökt och beviljats stöd från Havs- och vattenmyndigheten för inventering av fiberbankar längs Bottenhavets kust. Projektet startades upp under 2014 och sker i samarbete med Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands, Jämtlands och Uppsala län. Länsstyrelsen i Kalmar anger att de under 2015 samarbetat med Kronobergs län gällande förorenade glasbruk, förorenade glasbruksdeponier och sediment. Arbetet har bäring på flera vattenförekomster inom avrinningsområden som ligger i Kalmar och Kronobergs län. Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Jordbruksverkets svar redovisas tidigare i rapporten. I stort sett samtliga länsstyrelser anger att de genomfört rådgivning till jordbruksföretag med syfte att minska problemen med övergödning. Sedan 2014 ingår samtliga län i Greppa Näringen, dock med olika tillgång på resurser och lite olika fokus på rådgivningen beroende på vilka behov och efterfråga som finns i respektive län. Flertalet länsstyrelser anger att de prioriterar sin rådgivning antingen utifrån utpekade nitratkänsliga områden eller utifrån vattenmyndigheternas statusklassificering med fokus på de vattenförekomster som inte når god ekologisk status. Fokus ligger på individuell rådgivning på gårdsnivå, men även vissa gruppaktiviteter och vattendragsvandringar har genomförts. Länsstyrelsen i Västernorrland anger att under 2015 har länsstyrelsen knappt bedrivit någon rådgivningsverksamhet inom jordbruk p.g.a. övergången mellan två landsbygdsprogram och förseningen av det landsbygdsprogram som sträcker sig mellan Vidare skriver Länsstyrelsen i Uppsala att de arbetar med rådgivning (värvningskampanjer till Greppa Näringen och information om LOVA och 47(60)

48 landsbygdsprogrammets miljöstöd) koncentrerat till de områden i länet som har högst belastning av näringsämnen från jordbruksmark. Länsstyrelsen i Skåne skriver att inom Greppa Näringen sker enbart övergripande prioriteringar som utlakningsrådgivning primärt till kustnära lättjordsområden osv. Under 2016 planerar de att införa geografiska och/eller andra prioriteringar inom projektet. De geografiska prioriteringarna förutsätter dock att Jordbruksverket medger användande av SAM-registrets koordinatsättning. Länsstyrelsen i Örebro anger att de har prioriterat rådgivning inom Greppa Näringen till de lantbrukare i länet som har sin mark inom avrinningsområden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk eller god kemisk status, där växtnäringsfrågor är en mycket central del i många av rådgivningsmodulerna. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut under 2015 för att genomföra åtgärden? Samtliga länsstyrelser hänvisar till Greppa Näringen organiseras och utvecklas gemensamt av Jordbruksverket, länsstyrelserna och LRF. Under 2014 förändrades organisationen för Greppa Näringen och landet delades in i fem Greppa Näringen-regioner. Syftet med att dela in i regioner var ökad effektivitet genom t ex gemensamma upphandlingar och genom ett förbättrat erfarenhetsutbyte. Dessutom bjuder Jordbruksverket årligen in till två möten med samtliga länsstyrelser, länsstyrelseråd, för att diskutera organisation och genomförande av projektet. Förutom länsstyrelseråd så finns länsstyrelserna representerade i Greppa Näringens styrgrupp och projektgrupp. Jordbruksverket håller i fort- och utbildningstillfällen för rådgivarna inom Greppa Näringen och noterbart för 2014 års verksamhet är att nu finns det även certifierade Greppa Näringen rådgivare i norra Sverige. Exempelvis skriver Kalmar länsstyrelse att i och med att projektet har pågått under ett drygt decennium så fungerar arbetsformer, organisation och samverkan med Jordbruksverket mycket bra. I projektet pågår en ständig utveckling och länsstyrelserna har goda möjligheter, genom representation i både styrgrupp och projektgrupp, att påverka utvecklingen. Det anordnas också särskilda träffar, en eller två gånger per år, då länsstyrelserna har möjlighet att diskutera gemensamma och administrativa frågor. Under 2015 har Jordbruksverket tagit fram ett uppdaterat dataprogram (VERA) för beräkning av växtnäringsbalanser, stallgödselmängder, ammoniakförluster och klimatutsläpp. Ett flertal kurser om programmet har genomförts av Jordbruksverket. Åtgärd Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen prioriterat sina insatser under 2015 för att minska riskerna med, och användningen av, växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status Jordbruksverkets svar redovisas tidigare i rapporten. Länsstyrelserna arbetar fortsättningsvis med behörighetsutbildningar för yrkesmässig användning av växtskyddsmedel. Målet är att öka riskmedvetenheten vid hantering och 48(60)

49 fokus läggs ofta på information om skydd av vatten. Behörighetskurser och repetitionskurser hålls även för växtskyddsmedel i trädgård, golfbanor och andra grönytor i stadsmiljö. Prioritering av områden görs på olika sätt. Många anger att prioritering sker genom arbetet med Greppa näringen. Andra anger att ingen prioritering görs eftersom frågan är lika stor/liten i hela länet och att arbetet därför ser likadant ut för alla områden. Ibland styrs frågan mer av lantbrukarnas efterfrågan på information än vattenförekomsters status. Exempelvis skriver länsstyrelsen i Kronobergs att de erbjuder rådgivning inom området Giftfri miljö via Greppa Näringen (hantering av växtskyddsmedel och strategi för växtskydd i vattenskyddsområde). Denna rådgivning prioriteras till lantbrukare i anslutning till vattenskyddsområden. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Jordbruksverket ser ut för att genomföra åtgärden? Jordbruksverket har ansvar och budget för både Giftfri miljö, Greppa Näringen och behörighetsutbildningarna. Länsstyrelsen har uppdraget att se till att rådgivning och kurser genomförs i länet och dokumenterar även de aktiviteter som genomförts i Jordbruksverkets databas. Länsstyrelserna förlitar sig mycket till Jordbruksverkets verksamheter och kunnande vad gäller växtskyddsfrågor. Samverkan sker genom tillsynsvägledning och fortbildning för länsstyrelsernas arbete med behörighetsutbildningarna och grundkurser och fortbildningskurser för rådgivare inom Greppa näringen För behörighetsutbildningen har Jordbruksverket tagit fram kursplaner mm där Länsstyrelsen aktivt deltagit i arbetet på olika nivåer. Inför varje ny kurssäsong inbjuder Jordbruksverket alla som ska delta i utbildningarna till flerdagarsutbildningar för att diskutera regel förändringar och andra nyheter. Åtgärd Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. A) Beskriv kortfattat hur länsstyrelsen arbetar under 2015, eller avser att arbeta, med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status. Riksantikvarieämbetets svar redovisas tidigare i rapporten. Många Länsstyrelser har jobbat i projektform antingen inom den egna länsstyrelsen eller i samarbetsprojekt mellan flera länsstyrelser eller med andra myndigheter. Arbetsformerna varierar mellan länsstyrelserna men flertalet utför kartläggningen av kulturmiljövärden i och vid vatten genom byråmässiga inventeringar och hämtar underlagsdata från befintliga inventeringar, dokumentationer och planeringsunderlag, geografisk litteratur samt biotopkarteringar av vattendrag, dammregister etc. Utöver detta arbete är det flera länsstyrelser som har utfört fältmässiga inventeringar. Många länsstyrelser har fördjupat arbetet vid utvalda vattendrag eller specifika kulturmiljöer. En av fördelarna med ett 49(60)

50 tematiskt arbetssätt är att kunskapen ökar fort inom ett område. Västmanlands Länsstyrelse beskriver däremot nackdelen med att det enbart blir fokus på kunskapsunderlag för vattenförekomster där åtgärder behöver utföras för att uppnå god ekologisk och kemisk status. Detta leder, enligt länsstyrelsen, till att kunskapsunderlagen inte speglar helheten och att kulturmiljöer värderas punktvis i landskapet utifrån vattenförvaltningens behov. Samtliga länsstyrelser arbetar med projekt och/eller inventeringar kring kulturmiljö och vattenförvaltning. Många länsstyrelser har fördjupat projekt vid utvalda vattendrag eller specifika kulturmiljöer. Länsstyrelserna i Södra Östersjöns vattendistrikt deltar tillsammans i projektet Kulturmiljö och vattenförvaltning i SÖVD vars övergripande syfte är att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv. Länsstyrelsen i Blekinge skriver att de i detta arbete även inventerar var biotopvårdsåtgärder är aktuella ur ett kulturmiljöperspektiv för att hitta bra kompromisser. Länsstyrelsen i Gävleborg anger att genomfört kulturhistorisk inventering i Skärjån inför bildande av naturreservat och i Enångersån vid Boda Bruk inför planerade fiskvandringsåtgärder. Beskrivningar och lägesangivelser har upprättats över samtliga lämningar och registrering i Riksantikvarieämbetets fornlämningsregister (FMIS) pågår. B) Beskriv kortfattat hur samverkan med Riksantikvarieämbetet ser ut under 2015 för att genomföra åtgärden. Riksantikvarieämbetet finansierar projektet genom sitt 7:2 anslag tillsammans med Havsoch vattenmyndighetens 1:12 anslag. Fela länsstyrelser skriver att de inte haft någon Samverkan med Riksantikvarieämbetet och att samverkan mellan Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna kan och behöver utvecklas. 50(60)

51 Kommunernas rapportering Kommunerna har redovisat genomförandet av åtgärderna till vattenmyndigheterna genom att svara på ett antal frågor i en enkät på webben. Information kring detta skickades ut via e-post till kommunernas officiella adresser för vidarebefordran till rätt handläggare inom kommunen. Totalt ingår 262 av landets 290 kommuner i sammanställningen. I 2015 års återrapportering märks att åtgärdsarbetet hos kommunerna går framåt. Ett exempel är åtgärd 33 där 159 kommuner anger att de fastställt områden med hög skyddsnivå för enskilda avlopp, vilket är en ökning med 46 kommuner jämfört med En stor del av kommunerna har använt sig av Vattenmyndigheternas underlag vid utredningen av områden med hög skyddsnivå. Många kommuner anger även att underlagen i VISS används vid tillsyn, prövning och fysisk planering, t.ex. vid framtagande av LIS-områden och prioritering av tillsynsarbete. Jämfört med förra året är det många fler kommuner som anser att det finns vattenskyddsområden med otillfredsställande skydd. Flera kommuner rapporterar att arbetet med att fastställa vattenskyddsområden försvåras av länsstyrelsernas långa handläggningstider vilka troligen har sin grund i resursbrist och prioriteringar. Arbetet med åtgärderna riktade till kommunerna och åtgärdsprogrammet i stort, har bidragit till att sätta vattenfrågorna i fokus och har i en del fall även lett till mer resurser för vattenarbete. Vattenförvaltning är numera en naturlig del av kommunens arbete på flera nivåer. Samarbetet mellan förvaltningar och bolag har stärkts. Åtgärderna riktade till kommunerna har givit tyngd till vattenfrågorna och har gjort det lättare att få gehör för frågorna politiskt. Nedan återges de olika åtgärderna som är riktade till kommunerna, de frågor som funnits i frågeformuläret och en sammanfattning av svaren. I sammanställningen lyfts några kommuner fram som exempel på hur kommunerna genomför åtgärderna. Kommunernas fullständiga svar återfinns på vattenmyndigheternas webbsida 51(60)

52 Åtgärd Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreningsskadade områden som kan ha negativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Finns det någon form av plan eller beslut som gäller tillsynen av verksamheter och/eller föroreningsskadade områden, där hänsyn tas till beslutade miljökvalitetsnormer för vatten? 177 kommuner har svarat att de har planer eller beslut gällande tillsynen av verksamheter och/eller föroreningsskadade områden där hänsyn tas till beslutade miljökvalitetsnormer för vatten. Dessa omfattar bland annat tillsynsplaner, översiktsplaner och verksamhetsplaner. Flera kommuner anger också att de planerar att ta fram översiktsplaner och vattenplaner med koppling till miljökvalitetsnormerna för vatten. På frågan om hur kommunen har arbetat med planeringen under 2015 svarar exempelvis Åmåls kommun att deras översiktsplan beskriver miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna. Dessa är vidare kopplade till rekommendationer vid nybebyggelse, vägdragning eller andra åtgärder som medför belastning från exempelvis dagvattenavrinning, avlopp eller annat utsläpp. Nacka kommun anger att Vattendirektivet är en av utgångspunkterna för tillsynsplanen. I gällande översiktsplan beskrivs miljökvalitetsnormer för vatten och hur man ska förhålla sig till dem. Även kommunens VA-plan samt i detaljplaner beaktas miljökvalitetsnormerna. Falu kommun svarar att de varje år fram en tillsynsplan där miljökvalitetsnormer är ett kriterium för hur olika verksamheter och områden ska prioriteras utifrån tillsyn och åtgärdsbehov. Vidare anger kommunen att miljökvalitetsnormer är en faktor som det tas hänsyn till vid fysisk planering enligt översiktsplanen. B) Om kommunen inte har en sådan plan som avses i fråga A, avser kommunen i så fall att omarbeta detta med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? Många kommuner anger att de arbetar med att ta fram vattenplaner och översiktsplaner och att miljökvalitetsnormerna för vatten är en del av det arbetet. Vissa kommuner anger 52(60)

53 att de arbetar med tillägg till översiktsplaner som har koppling till vattenfrågor, tex dagvattenstrategier och planer för förorenade områden. Åtgärd Kommunerna behöver ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. A) och B) Har kommunen sedan 2009 fastställt områden med krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp för områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status? Om ja på fråga A, har vattenmyndighetens underlag (t.ex. VISS, vattenkartan åtgärdsprogram) använts? 159 kommuner svarar att kommunen fastställt områden med högskyddsnivå för enskilda avlopp sedan 2009 för områden som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status. 138 av dem har använt sig av vattenmyndighetens underlag vid utredning av hög skyddsnivå. Flera kommuner skriver att de infört krav på hög skyddsnivå i hela kommunen medan andra kommuner gör en bedömning för varje enskilt fall. Växjö kommun skriver att bedömningsgrunder för skyddsnivå för enskilda avlopp har tagits fram gemensamt i länet, och att hög skyddsnivå bör gälla runt skyddsområden för vattentäkt, områden utpekade för framtida vattenförsörjning, badplatser samt nära vattendrag med sämre än god status. I Emmaboda kommun gäller hög skyddsnivå för enskilda avlopp inom både förslagna och fastställda vattenskyddsområden samt inom 100m från Lyckebyån. Bland de kommuner som svarat nej på frågan anger flera att det inte förekommer problem med övergödning i kommunernas vattenförekomster, att det finns få eller inga enskilda avlopp inom kommunen eller att bedömning av skyddsnivå avgörs från fall till fall. C) Om nej på fråga A, finns det en plan, beslut eller liknande för utredning av hög skyddsnivå? 53(60)

54 29 kommuner svarar att det finns en plan eller liknande för hur man ska arbeta med hög skyddsnivå. Åtgärd 34 Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjningen, så att dricksvattentäkterna långsiktigt bibehåller en god kemisk status och god kvantitativ status. A) Finns det vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser? 111 kommuner svarar att de har vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter för samtliga av sina dricksvattentäkter. Förutsättningarna varierar dock mellan kommunerna. Vissa kommuner har ett stort antal vattentäkter medan andra saknar allmänna vattentäkter inom kommunens gränser. Hela 158 kommuner svarar att det finns vattenskyddsområden eller tillhörande föreskrifter som bedöms som otillfredsställande. Vid återrapportering för 2014 var motsvarande siffra 63. På frågan om hur kommunerna avser att åtgärda bristerna skriver många kommuner att de arbetar med att inrätta nya samt revidera äldre vattenskyddsområden och tillhörande skyddsföreskrifter. En del kommuner skriver också att de arbetar med långsiktig planering av vattenförsörjningen, exempelvis genom framtagande av VA-planer och vattenförsörjningsplaner. Några kommuner, exempelvis Borgholm och Strängnäs kommun, anger att vattenskyddsområde planeras även för kommunens reservvattentäkter. Söderhamns kommun anger att man har kartlagt grundvattentillgångar i kommunen samt påbörjat en översyn av samtliga vattenskyddsområden och tillhörande föreskrifter. I Luleå kommun har en plan för genomgång av skyddsområden tagits fram vilket även inkluderar tillstånd för vattenuttag. Flera kommuner rapporterar att arbetet med att fastställa vattenskyddsområden försvåras på grund av länsstyrelsens långa handläggningstider. 54(60)

55 243 kommuner svarar att arbete med att inrätta vattenskyddsområde för kommunala vattentäkter har påbörjats under 2015 för en eller flera vattentäkter. Åtgärd 35 Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaget är mer än 10 m 3 /dag, har god kemisk status och god kvantitativ status och ett långsiktigt skydd. A) Har kommunen vattenskyddsområden med skyddsföreskrifter för samtliga icke kommunala dricksvattentäkter som ligger helt eller delvis inom kommunens gränser? 37 kommuner har svarat att de har vattenskyddsområden med tillhörande skyddsföreskrifter för samtliga icke kommunala dricksvattentäkter vilket är en ökning mot föregående år då 27 kommuner svarade ja på frågan. 70 kommuner anger att det inte finns några icke kommunala dricksvattentäkter inom kommunens gränser. B) Hur har kommunen arbetat med att skydda de icke kommunala dricksvattentäkterna under 2015? Många kommuner skriver att de arbetar med tillsyn och egenkontroll, framtagande av VA-planer, provtagning av vattenkvalitet samt rådgivning och information. Ett exempel är Bjurholms kommun som anger att de har fastställt ett kontrollprogram för alla större vattentäkter. Flera kommuner skriver också att man arbetar med att kartlägga och inventera dricksvattentäkter som inte är kommunala. I en del kommuner pågår dessutom arbete med att ansluta fler med enskild dricksvattenförsörjning till kommunalt vatten. På Gotland, inom projektet "Klart vatten", sker omprövning av öns samtliga enskilda avlopp, vilka bland annat syftar till att öka antalet enskilda vattentäkter som har god bakteriologisk status och ge ett bättre skydd mot föroreningar. 55(60)

56 Åtgärd 36 Kommunerna behöver utveckla sin planläggning och prövning så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. A) Finns det program, beslut eller annat initiativ inom kommunen för hur prövning (bygglov m.m.) genomförs med hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? 124 kommuner svarar att det finns ett program, beslut eller annat initiativ inom kommunen för hur prövning genomförs med hänsyn till miljökvalitetsnormerna. På frågan om hur kommunen har beaktat miljökvalitetsnormerna i prövning under 2015 anger Örkelljunga kommun att de inom miljöprövningen alltid beaktar miljökvalitetsnormerna för vatten och att ärenden remitteras till miljökontoret för bedömning av påverkan på miljökvalitetsnormerna. Vetlanda kommun berättar att vid prövning enligt miljöbalken (tillsyn, tillstånd, anmälan) samt ärenden enligt plan-och bygglagen (bygglov/anmälan, planer) så är miljökvalitetsnormerna en integrerad del av prövningen. I Uppsala kommuns översiktsplan finns riktlinjer för planläggning, lovprövning och annan ärendehantering rörande vatten, där miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska beaktas vid förändrad markanvändning. Många kommuner skriver också att hänsyn tas till normerna vid prövning av enskilda avlopp och dagvattenhantering i samband med översikts- och detaljplanearbete. B) Finns det program, beslut eller annat initiativ för hur kommunen i fysisk planering tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten? 174 kommuner svarar att det finns ett program, beslut eller annat initiativ för hur kommunen tar hänsyn till miljökvalitetsnormerna för vatten i arbetet med fysisk planering. I Skellefteå kommun inkluderas miljökvalitetsnormerna för vatten i behovsbedömningen inför varje planprocess och de finns också med i checklista för planprocessen. Om vattenförekomster förekommer i eller i anslutning till planområdet beskrivs vilken klassning vattnet har samt ett ställningstagande om åtgärder som behövs för att uppfylla 56(60)