Borlänge Ärendenr: TRV 2011/ Ert datum: Ert ärendeid:

Transkript

1 Avrapportering Borlänge Ärendenr: TRV 2011/12071 Vattenmyndigheterna Länsstyrelsen i Kalmar län Kalmar Diariet Ert datum: Ert ärendeid: Trafikverket Borlänge Besöksadress: Röda vägen 1 Telefon: Texttelefon: registrator@trafikverket.se Björn Sundqvist Samhälle bjorn.sundqvist@ trafikverket.se Direkt: Mobil: Bakgrund Trafikverket och transportsektorn påverkar vatten genom intrång och barriärer i vattenmiljön, förorening samt förändring av vattenflöden och vattennivåer. Påverkan på vattenmiljön gäller utöver frågan om flora och fauna även vatten som livsmedel och som en plats för rekreation och för transporter. Vattnet utgör också en teknisk förutsättning vid byggande och drift av infrastruktur. Det har en tydlig koppling till frågor om skador, risk och säkerhet, inte minst med hänsyn tagen till ett förändrat klimat. Ramdirektivet för vatten, EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2000/60/EG, har inneburit tydligt fokus och krafttag mot en långsiktigt hållbar vattenförvaltning. Vattenmyndigheternas beslut om förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram reglerar nödvändigt arbete för att nå uppställda mål. Trafikverkets, fd Banverkets och fd Vägverkets, särskilda ansvar inom denna förvaltning preciseras i åtgärdsprogrammen under åtgärd 13 och åtgärd 27 och omfattar att: Ta fram kunskapsunderlag och genomföra åtgärder för att undanröja eller motverka vandringshinder och dagvattens påverkan på yt och grundvatten, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Trafikverket behöver även verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder. För att miljökvalitetsnormerna ska uppnås anges att det krävs att myndigheter och kommuner senast den 22 december 2012 har vidtagit de åtgärder som beslutats i åtgärdsprogrammen. Vidare anges att de faktiska åtgärderna kan 1(9)

2 påbörjas med omedelbar verkan, men det krävs inte att de är fullt ut genomförda den 22 december Vidare anges att: Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver den 28 februari varje år rapportera till Vattenmyndigheten vilka åtgärder som genomförts under föregående kalenderår i syfte att säkerställa att miljökvalitetsnormerna som har föreskrivits för vattenförekomster inom myndighetens eller kommunens verksamhetsområde uppnås. Rapporteringen ska påbörjas år Utveckling av rapporteringen sker i samverkan med Vattenmyndigheten. Trafikverkets ambitionsnivå och ansvar inom vattenförvaltningen följer likaså av de fastställda miljökvalitetsmålen, exempelvis Grundvatten av god kvalitet, Levande sjöar och vattendrag, Myllrande våtmarker och Ett rikt växt och djurliv. Trafikverket har samverkat med vattenmyndigheterna vid utvecklingen av rapporteringen och redovisar i detta dokument sitt arbete och sina åtgärder under 2010, i enlighet med formuleringarna i åtgärdsprogrammen och de frågor som ställts till Trafikverket i föreliggande missiv. Särskilda förutsättningar 2010 Vid tiden för remiss, liksom vid fastställandet, i december 2009, av förvaltningsplaner, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram avseende svensk vattenförvaltning, hanterades statens järnvägar av Banverket och det statliga vägnätet av Vägverket. Den 1 april 2010 upphörde Banverket liksom Vägverket och Trafikverket bildades. Integreringen av trafikslagen i ett trafikslagsövergripande verk bedöms i alla avseenden vara positivt för landets framtida vattenförvaltning. Integrationen medför dock att två, i vissa avseenden något olika trafikslag och kulturer, behöver samordnas och ensas. Detta gäller inte minst utvecklingen av rapporteringssystem, rutiner för kunskapsinsamling, prioriteringar och åtgärder. Avrapporteringen för 2010 blir på grund av de särskilda förutsättningar som rått detta första år med den nya vattenförvaltningen något haltande och av mer övergripande, exemplifierande karaktär avseende de mått och steg som vidtagits enligt åtgärdsprogrammen. Avrapporteringen omfattar även i viss mån planerade insatser som kommer att genomföras 2011 och framledes för att möta ställda krav och med syfte att medverka till att landets vattenförekomster uppnår minst god status till målåret 2015, alternativt 2021 eller 2027 liksom att miljökvalitetsmålen nås. Vidtagna åtgärder 2010 samt fortsatt arbete och kommentarer Trafikverket strävar i alla nybyggnadsprojekt och reinvesteringsprojekt efter att tillgodose högt ställda miljökrav, inte minst vid arbeten som påverkar vatten. De 2(9)

3 olika åtgärder som vidtas i byggskedet inom dessa projekt t.ex. vattenrening, skydd mot förorening av mark, yt och grundvatten, grumlingsbegränsande åtgärder, infiltration för att upprätthålla grundvattennivåer m.m. redovisas ej i denna rapport. Redovisade åtgärder begränsas till riktade långsiktiga insatser för vattenmiljön under driftskedet inom befintlig väg och järnväg. Trafikverket har valt att inte begränsa sin rapportering till frågor om dagvatten ur dess strikt juridiska betydelse utan omfattar allt vatten som påverkas av verksamheten, oavsett om det utgörs av dagvatten, markvatten eller grundvatten. 1.) Hur planerar Trafikverket att arbeta med att ta fram kunskapsunderlag för att motverka vandringshinder och dagvattens påverkan på yt- och grundvatten? Arbetet bedrivs på flera fronter, bland annat genom olika inventeringar, kartläggningar och bristanalyser. En viktig pusselbit är att skapa effektiva verktyg för att identifiera kontaktsträckor/punkter mellan väg och järnvägsverksamhet och vatten och sedan bedöma om dessa kontaktsträckor/punkter utgör potentiella konflikter/risker. Med detta syfte har sedan 2008 en IT lösning, en konfliktdatabas, utvecklats inom fd Vägverket, senare Trafikverket. IT lösningen är tänkt som ett kraftfullt verktyg bland annat i arbetet med att identifiera, kartlägga och bedöma var det finns hot mot dricksvattenresurser och var dessa hot är av sådan dignitet att någon form av riskhantering behöver ske. En nyckelfunktion i detta verktyg är att använda sig av tillgängliga data, bland annat Vatteninformationssystem Sverige, VISS, som de flesta dock är under ständig förändring, och utifrån dessa generera urval för riktad hantering. Bedömningar och urval förutsätter att det finns en välgrundad metodik. Inte minst för jämförande avvägningar mellan olika typer av riskföreteelser. Hur jämför man exempelvis risken för läckage från en lastbils bränsletank kontra ett tåg som transporterar farligt gods? Hur förhåller sig risken för en halkolycka med utsläpp som följd i ett värdefullt vattenområde till påverkan av vägsaltning? För närvarande finns metodik och systematik etablerad endast för vägtransportsystemet enligt bland annat vägverkspublikationerna 1995:1 och 1998:064. Arbete pågår med att förnya dessa publikationer och att i dessa integrera hanteringen av järnvägssystemets risker. Dessa krav och handledningar är synnerligen viktiga för att Trafikverket ska kunna klara av hanteringen av de krav som följer av åtgärdsprogrammen. 3(9)

4 Nedan redovisas några exempel på geografiska informationsutsökningar för att identifiera potentiella kontakt / konfliktsträckor mellan väg/järnväg och vatten: Inom Trafikverkets projekt Konfliktdatabas har det upprättats en IT lösning som består av bland annat en geografisk databas. Denna geodatabas innehåller Trafikverkets väg och järnvägsnät med relationer mot yt och grundvattenförekomster samt vattenskyddsområden. IT lösningen förväntas sättas i drift under första halvan av 2011, men mognaden är redan nu sådan att det går att levererar vissa typer av urval som kan ligga till grund för planering och redovisning. Ett första generellt urval baserades på vägar och järnvägar som befinner sig inom 100 meters avstånd från vattenförekomster och övriga vatten. Detta urval är den första ansatsen till att börja identifiera var det potentiellt kan finnas hot mot en vattenförekomst. Från detta urval är det sedan möjligt att filtrera ut mer detaljerad information. Exempelvis så har konstaterats att det finns vägavsnitt till en sammanlagd längd av km som berör någon vattenförekomst. Vi har valt att kalla dessa för kontaktsträckor. Trafikverket har bedömt att man för samtliga dessa kontaktsträckor ska kunna säkerställa att ingen sådan påverkan föreligger som riskerar att äventyra dessa vattenförekomsters status eller möjlighet att uppnå minst god status. För föreliggande sammanställning har gjorts en utsökning av vilka vägar respektive järnvägar som potentiellt kan utgöra risk för hydromorfologisk påverkan på vatten, det vill säga vandringshinder. För detta filtrerades geografiskt ut alla kontaktsträckor som geografiskt korsade vattendrag. Resultatet blev st för järnväg och st för statliga vägar. Viktigt att nämna är att vattendragen har ett geometriskt medelfel runt 200 m i noggrannhet vad gäller dess läge. Antalet vägar och järnvägar som korsar är förstås inte detsamma som att alla utgör vandringshinder utan korsningar kräver vidare utredningar för att man ska kunna avgöra om de i realiteten utgör ett vandringshinder. Det bör observeras att hade samma urval gjorts med fastighetskartans hydrografi som underlag hade det inneburit avsevärt fler korsningar mellan väg/järnväg och vattendrag, uppskattningsvis cirka 5 10 ggr fler. Ytterligare en utsökning som exemplifierar IT lösningens möjligheter omfattar totala antalet kontaktpunkter mellan sugtransformatorer vid järnväg och vattenförekomster av betydelse för dricksvattenförsörjningen. Här befanns att 333 av 1931 sugtransformatorer uppfyller detta kriterium. Observera att denna siffra inte ska förväxlas med antalet sugtransformatorer som utgör ett faktiskt hot mot några vattenförekomster av betydelse för dricksvattenförsörjningen. Antalet faktiska hotobjekt kan normalt inte bestämmas utan närmare utredningar. 4(9)

5 Nedan redovisas några exempel på kunskapsinsamling genom inventering och kartläggning av potentiella kontakt /konfliktsträckor mellan väg/järnväg och vatten: Skydd av vatten Trafikverkets arbete med skydd av vattenförekomster är i dagsläget huvudsakligen inriktat på större yt och grundvattentäkter längs det befintliga vägnätet. För att kunna åtgärda de täkter som har störst behov av skydd pågår ett kontinuerligt arbete med att utreda behovet av skydd för olika täkter. Arbetet med att eftersträva kostnadseffektiva lösningar där tillgängliga medel ska användas på bästa sätt, innebär att inte alla täkter skyddas med fysiska åtgärder utan skyltning och beredskapsplaner är för många täkter tillräckliga åtgärder. Omfattningen på arbetet varierar mellan åren. Även i samband med större investeringsobjekt avseende om och nybyggnation av väg ska det säkerställas att vattentäkt, som riskerar att påverkas negativt av den nya/ombyggda vägen, får erforderligt skydd. Under 2010 har kunskapsunderlag tagits fram, tex utredning, förstudie och arbetsplan, för 25 st yt eller grundvattentäkter. Exempel på intern avrapportering av vattenskyddsåtgärder redovisas i bilaga 1. Ett annat exempel på kunskapsinsamling är den bristanalys region Stockholm gjort inom sakområdet vatten. Syftet med denna bristanalys är att stödja regional och nationell planering och uppföljning av riktade åtgärder för att minska transportsystemets påverkan på vattenmiljöer. Bristanalysen ger en översiktlig bild av tillståndsbilden, med brister i förhållande till mål, åtgärdsbehov i regionen och kostnader för genomförande av åtgärder. I bristanalysen har också behov av ytterligare utredningar identifierats. Förorenade områden och dagvattenhantering innebär påverkan på yt och grundvatten. Trafikverket arbetar med att minska antalet förorenade områden som kan skada eller innebära olägenhet för människors hälsa eller för miljön. Arbetet bedrivs genom att successivt inventera, undersöka och efterbehandla de områden som på sikt kan innebära negativa konsekvenser. Trafikverkets bedömning är att det exempelvis finns cirka punktkällor orsakade av järnvägsverksamhet. Av dessa är identifierade och registrerade. Antalet punktkällor orsakade av vägverksamhet är okänt. Under 2010 har Trafikverket startat 24 översiktliga undersökningar och 5 detaljerade undersökningar där varje undersökning har inkluderat flera punktkällor. Trafikverket har påbörjat 7 mindre efterbehandlingar, och har avslutat en större efterbehandling på Katrineholm impregneringsanläggning. Dessutom har ett flertal undersökningar och efterbehandlingar startats på de fastigheter som har överlåtits till Svevia AB. 5(9)

6 Vandringshinder Trafikverket bedriver kontinuerligt kartläggning av vägars och järnvägars barriäreffekter, både avseende land och vattenlevande djur, och åtgärdar, utifrån de resurser som står till buds, prioriterade objekt. Under fjolåret genomfördes exempelvis i region norr inventeringar av ca 350 vägtrummor, fördelade på biflöden till Lögde och Råneåälv samt utvalda vägsträckor utmed delar av grusvägnätet. Inrapportering av dessa inventeringar har gjorts till Fiskeriverket som förvaltar en gemensam databas över vägtrummor och vandringshinder i Norrbottens och Västerbottens län. Inventeringarna i Lögde och Råneåälv genomfördes i samarbete med länsstyrelserna, vilket innebar att en nödvändig helhetsbild av påverkan på vattendragen erhölls. Fortsatta inventeringar planeras under 2011 i region norr liksom i exempelvis Dalarnas och Gävleborgs län. Trafikverket bedriver återkommande teknisk kontroll och underhåll av avvattningsanläggningar vid befintlig väg och järnväg. Detta innebär att en mängd trummor bedöms, och vid behov åtgärdas, ur ett tekniskt funktionsperspektiv. Under 2010 har rutiner tagits fram för att vid dessa tekniska besiktningar även göra en bedömning av trummorna ur ett vandringshindersperspektiv och hur återrapportering av dessa uppgifter ska ske. Rutinen omfattar även vägledning till hur trummor ska placeras och utformas. Trafikverket bedömer att rutinerna får fullt genomslag under Ett exempel på bristanalys inom området vandringshinder är Barriärer och Artrika vägkanter vilket utgör en komplettering och uppdatering av tidigare genomförd bristanalys Barriärer, som Vägverket region Stockholm genomförde I detta arbete ingår även vandringshinder för vattenlevande djur, där fisk, utter och groddjur utgör huvudgrupper inom delområde vattenlevande djur. Även här är syftet att stödja regional och nationell planering och uppföljning av riktade åtgärder för att minska transportsystemets påverkan på vattenmiljöer. Bristanalysen ger en översiktlig bild av tillståndsbilden, brister i förhållande till målen, åtgärdsbehovet i regionen och kostnader för genomförandet av dessa åtgärder. I bristanalysen har också behov av ytterligare utredningar identifierats. 2.) Hur planerar Trafikverket att arbeta med att genomföra åtgärder för att motverka vandringshinder och dagvattens påverkan på yt- och grundvatten? Utifrån de underlag och bedömningar som genereras genom inventeringar, kartläggning, bristanalyser och körningar i IT lösningen kommer kontaktsträckor/punkter att avföras om risk för konflikt ej föreligger medan sådana som bedöms utgöra en risk kommer att 6(9)

7 genomgå fördjupad bedömning och utredning och vid behov åtgärdas. Åtgärderna kommer att kunna vara av både fysisk och administrativ karaktär. Prioriteringen av åtgärder behöver hanteras och samordnas med andra aktörer, se kommentar nedan. Objekt där åtgärdsbehov föreligger som kommer till Trafikverkets kännedom genom andra kanaler, exempelvis vid ordinarie underhållsarbete, betas av vartefter och är ett arbete som hela tiden pågår parallellt med kunskapsinsamlandet. Exempelvis kommer inventeringar att utföras utmed vägsträckor där Trafikverket planerar andra vägprojekt, exempelvis beläggningsprojekt och bärighetsprojekt, för att möjliggöra en effektiv åtgärdsmix. Under 2010 har Trafikverket exempelvis utfört fysiska skyddsåtgärder vid 7 st yteller grundvattentäkter av betydelse för vattenförsörjningen vid väg. I bilaga 2 redovisas exempel på riktade åtgärder mot identifierade vandringshinder samt trummor vid järnväg som ingått i ett större upprustningsoch tillståndsbedömningsprojekt ur ett tekniskt perspektiv, och som under 2010 har rensats eller renoverats. I och med de utförda rensningarna och renoveringarna bedöms framkomligheten för vattenlevande organismer ökats, och gjort en passage under järnvägen möjlig/enklare. 3.) Finns det någon tidplan för detta arbete? Arbete pågår med att ta fram planeringsunderlag och handlingsplaner för sakområdet vatten. Först ut är det pågående arbetet med en handlingsplan inom området yt och grundvattenskydd. Exakta årtal är ej fastställda i skrivande stund men intentionen är att alla nödvändiga planeringsunderlag/handlingsplaner ska vara på plats senast Trafikverket bedömer i det sammanhanget att arbetet med att åtgärda vandringshinder och dagvattens påverkan på yt och grundvatten påtagligt behöver intensifieras och resurssättas om det ska vara möjligt att leva upp till det utpekade ansvaret och beslutade mål ska nås. 4.) Hur planerar Trafikverket att verka för att andra väghållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder. Trafikverket har under året prioriterat sitt arbete med intern trafikslagsövergripande samordning, rutinskapande och information om den nya vattenförvaltningen, dess syfte, trafikverkets ansvar osv. Arbetet med att vidareutveckla arbetet med att verka för att andra 7(9)

8 väghållare tar sitt ansvar inom vattenförvaltningen tar avstamp i att den egna organisationen är på plats och kommer att utvecklas under Det kan dock nämnas att samverkan pågått sedan lång tid med många olika aktörer i olika vattenrelaterade frågor och sammanhang. Som exempel kan nämnas att Trafikverket region norr under 2010 lämnat in en Life+ ansökan tillsammans med de större skogsbolagen, länsstyrelserna, Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket. Syftet med detta projekt är att åtgärda ett antal utpekade Natura 2000 vattendrag i ett gemensamt projekt, Trafikverket ska även i projektet sprida kunskap till exempelvis vattenråd mfl. Besked om några medel beviljats har i skrivande stund inte kommit. När det gäller skydd av dricksvattenresurser har under lång tid skett en kontinuerlig samverkan med myndigheter såsom SGU, MSB, Livsmedelsverket, och Naturvårdsverket. Dessa samarbeten och kontakter ska givetvis vidmakthållas. Trafikverket har under året också medverkat i en rad sammanhang som rör dagvattenhanteringen där en mängd frågeställningar till följd av den nya vattentjänstlagen varit aktualiserade. Bedömningen är att det finns en efterfrågan på och ett behov en nationell samling kring dagvattenfrågor. Vidare medverkar Trafikverket i flera regionala grupperingar angående frågor om vandringshinder. Medverkande är bland andra kommuner, länsstyrelser, Sportfiskarna, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Kammarkollegiet mfl. Några exempel på detta är Trumgruppen i region norr och Vandringshindersgruppen i region Stockholm. I sammanhanget behöver det klargöras av vattenmyndigheterna om man förväntar sig att Trafikverket ska verka även för att andra banhållare tar fram motsvarande kunskapsunderlag och genomför åtgärder. 5.) Finns det något behov av att samarbeta med Vattenmyndigheten? Med vad i så fall? Ett viktigt och nödvändigt samarbetsområde är arbetet med samordning av kunskapsinsamling liksom var åtgärder primärt ska prioriteras. Där bedöms vattenmyndigheterna ha en viktig roll att spela. Trafikverkets resurser är begränsade och det är viktigt att få ut maximal miljönytta ur de resurser som satsas. Vattenförekomsterna utgör i det sammanhanget bara en bråkdel av sveriges vattenområden och kartunderlagen för mindre vattendrag är inte fullständiga. Många övriga vatten, både yt och grundvatten, kan ha stora skyddsvärden. Man kan 8(9)

9 också förvänta sig att olika vattenområden/förekomster påverkas av flera olika aktörer. Samordning av åtgärder, exempelvis avseende vandringshinder i ett vattendrag, är helt nödvändig för att åstadkomma ändamålsenliga och kostnadseffektiva åtgärder och här kan vattenmyndigheten fungera som ett nav. 6.) Finns det något behov av att samarbeta med andra aktörer med ansvar enligt åtgärdsprogrammet. I så fall med vem och hur planerar Trafikverket detta samarbete? Samarbete och samordning är som redan nämnts av avgörande betydelse för kostnadseffektiva åtgärder och för att uppställda mål ska nås. Trafikverket ser framför sig ett fortsatt och utvecklat samarbete med flera aktörer inom svensk vattenförvaltning i olika frågor. Exempelvis Naturvårdsverket och länsstyrelserna när det gäller nationella och regionala prioriteringar av åtgärdsinsatser i ytvatten och med SGU avseende grundvatten och skydd av vattenförekomster av betydelse för dricksvattenförsörjningen. Kommunerna och även Skogsstyrelsen när det gäller vattenfrågor vid kommunala vägar respektive skogsbilvägar. MSB när det gäller frågor om risk och säkerhet osv. 7.) Finns det några existerande rapporteringsvägar/uppföljningssystem som Trafikverket använder idag, som också Vattenmyndigheten kan utnyttja för att få ut relevant information på hög detaljeringsnivå. Det finns befintliga avrapporteringssystem men regionala skillnader och brist på trafikslagsövergripande samordning samt rutiner bedöms medföra att det för närvarande inte är ändamålsenligt. Arbete pågår med utveckling av systemen. Den IT lösning som beskrivits under fråga 1 skulle kunna utgöra ett sådant avrapporteringssystem efter en viss vidareutveckling. En sådan vidareutveckling planeras. Trafikverket vill i det sammanhanget poängtera värdet av att försöka samla avrapporteringar avseende vattenförvaltning i ett nationellt sammanhållet rapporteringssystem. I dagsläget florerar flera parallella rapporteringssystem. Ann Sofi Granberg Avdelningschef Samhällsbehov 9(9)