KALLELSE. Datum

Transkript

1 KALLELSE Datum Sida 1(1) Kommunstyrelsen kallas härmed till sammanträde tisdaen den 3 oktober 2017 klockan 08:30 i kommunhuset, sammanträdesrum 1 för att behandla följande ärenden: Ärende 1. Delårsbokslut kommunstyrelsen Dnr 2017/ Delårsbokslut kommunkoncernen Dnr 2017/ Budet 2018 kommunstyrelsen Dnr 2017/ Arbetsmiljöpolicy för Smedjebackens kommun Dnr 2017/ Risk & Sårbarhetsanalys för molntjänsten Office-365 Dnr 2017/ Remiss av betänkandet Nästa ste? - Försla för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Dnr 2017/ Översiktsplan Smedjebackens kommun Dnr 2017/ Motion - Inrättande av fritidsbank i Smedjebacken Dnr 2017/ Val av ersättare (M) till samhällsbynadsutskottet Dnr 2017/ Deleationsärenden 2017 Dnr 2016/ Meddelanden 2017 Dnr 2016/00488 Fredrik Rönnin Ordförande Mona Hyttsten Sekreterare

2 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott 81 Dnr 2017/00414 Delårsrapport kommunstyrelsen Arbetsutskottets försla till kommunstyrelsen Delårsrapport för kommunstyrelsen odkänns. Ärendebeskrivnin Ekonomiavdelninen har sammanställt delårsrapport för kommunstyrelsen. Resultatet för kommunstyrelsens förvaltnin visar 4.3 Mkr. Beslutsunderla Delårsrapport kommunstyrelsen Justerandes sinatur Utdrasbestyrkande

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

18 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott 82 Dnr 2017/00415 Delårsrapport kommunkoncernen Arbetsutskottets försla till kommunstyrelsen Fråan lämnas öppen. Ärendebeskrivnin Ekonomiavdelninen redovisar delårsrapport för kommunkoncernen. Beslutsunderla Delårsrapport Justerandes sinatur Utdrasbestyrkande

19 DELÅRSRAPPORT 2017 smedjebacken.se

20 Innehållsförtecknin Överripande information Kommunens vision 2 Oranisation 3 Förvaltninsberättelse Väsentlia händelser och framtid 4 God ekonomisk hushållnin 6 Driftredovisnin 7 Investerinsredovisnin 8 Balanskravsutrednin 9 Finansiell analys 10 Personal 12 Ekonomisk redovisnin Sammanställd redovisnin 13 Redovisninsprinciper 13 Resultaträknin och balansräknin 14 1

21 Vision Smedjebacken ska vara en välkomnande kommun med enaeman, tryhet och framtidstro Smedjebackens kommun kännetecknas av Närhet, Vatten och Utvecklin Smedjebacken är en kommun i ständi utvecklin, där vårt rika kulturarv också är vår nutid. Järnhanterin och skosbruk har utjort och utör basen i vårt närinsliv. Det har format vårt landskap och vår bebyelse. Kommunens variationsrika bebyelse och karaktär er en spännande kontrast mellan tradition och nytänkande och mellan industriort och landsbyd. Kommunen är naturskön och rik på vatten med möjlihet till sjö nära boende och fantastiska rekreationsområden. Attraktivt boende finns i hela kommunen och den största koncentrationen av bebyelse finns läns Barkensjöarna i stråket mellan Ludvika och Faersta. Vattnet bidrar även till ett rikt båt- och sjöliv. Via Strömsholms kanal förbinds vi med Mälaren och världshaven. I Smedjebackens kommun finns närhet; närhet till varandra, till beslutsfattare, till naturen och till våra rannkommuner. Våra måna föreninar, eldsjälar och entreprenörer bidrar till livskvalitet, sammanhållnin och levande traditioner i hela kommunen. 2

22 Oranisation Mandatfördelnin Socialdemokraterna Vänsterpartiet Moderaterna Centern Miljöpartiet Folkpartiet Liberalerna Sveriedemokraterna Kristdemokraterna Totalt

23 Väsentlia händelser och framtid Resultatet för kommunkoncernen för perioden januari till och med auusti 2017 uppår till 40,7 mkr (30,4 mkr), av vilka kommunen står för 32,9 mkr. Kommunens resultat för motsvarande period förra året var 20,5 mkr. Befolkninen i Smedjebackens kommun var den sista juni personer. Det är en minsknin med 59 personer sedan 1 januari i år. Födelsenettot uppick till -13 personer. Antaandet som budeten byer på är en befolknin på personer. På interationssidan har ersättninen för ensamkommande flyktinbarn förändrats kraftit. Detta medför att enheten under senare delen av halvåret har utrett möjliheten att placera ensamkommande barn som anvisats Smedjebackens kommun i våra HVB hem istället för platser som vi köper i Ludvika kommun. Våra HVB hem Björkbacken och Domherren har under perioden haft inspektioner från IVO där resultatet visar att boendena följer uppsatta reelverk och har od kvalitet i arbetet med att stödja undomarna till att intereras i det svenska samhället. Upphandlin av nytt telefoniavtal i länet påår fortfarande och det lokala projektet som planerats under hösten skjuts framåt i tiden. Kompetensförsörjninen är en fråa som är aktuell både på kort och lån sikt. Under perioden januari till och med auusti har vi haft 125 rekryterinar, vilket kan jämföras med 128 rekryterinar på hela Under 2017 har fritidsavdelninen oranisatoriskt lats som en enhet under utvecklinsavdelninen och ny fritidschef har rekryterats. Detta har inneburit att vi ida har en mer kontinuerli kontakt med föreninarna och byalaen inom kommunen. Närinslivsarbetet fortskrider inom de prioriterade områdena. Det år bra för företaen i kommunen och fortsatt hö sysselsättnin, bra omsättninsutvecklin och attityd. Arbetet från vår sida fokuseras på att skapa förutsättninar för fortsatt tillväxt hos företaen. Arbetet med översiktsplanen är i stort sett klart och samrådsmaterial beräknas förelia under oktober månad. I samband med arbetet med naturvårdsfråorna i översiktsplanen har en rönplan för Smedjebacken taits fram. Flertalet detaljplaner har taits fram, ändrats eller planerats under perioden. Planarbete påår för en omfattande detaljplan för industri vid Röbackenområdet. Inom kart- och mät verksamheten har arbetet med nybynadskartor för olika typer av bynationer varit omfattande, detaljplanearbetet har enererat ett stort behov av rundkartor. Bylovsverksamheten har leat på en höre nivå än väntat under perioden och består till största delen av tillbynader, verandor och komplementbynader, men även flertalet bostadshus. Under året har stora förändrinar enomförts inom omsoren. Oranisationen har ändrats och flera nya medarbetare i nyckelpositioner har anställts. Rollen som biträdande förvaltninschef har taits bort, däremot har det tillkommit en roll som experthandläare som även har rollen som chef för biståndshandläarna. En helt ny enhetschefstjänst har tillskapats inom äldreomsoren för att avlasta andra chefer med för stora ansvarsområden. 4

24 Korttidspoolen inom omsoren har på prov utökats från sex till tolv personer vilket har underlättat personalförsörjninen betydlit. En tillräcklit stor, kompetent och flexibel pool är en tillån för hela omsoren. Antalet platser inom förskolan har utökats 2017, tre nya avdelninar centralt i Smedjebacken och en extra avdelnin i Söderbärke. Trots utökninen så finns det fortsatt stor efterfråan på platser. Gruppen med lånvaria biståndstaare har minskat från föreående år med 8 stycken, från 59 till 51 hushåll. Inställda arraneman vid Floberet på rund av raset blev ett tråkit beslut att ta då besök vid Floberets ruva har varit populära. Pensionsavånar på biblioteksavdelninen och Kulturnämndens prioriterinar krin rekryterin påverkar verksamheten. Under hösten implementeras även ett nytt bibliotekssystem då det amla faller ur tiden. Diitaliserin är ett område som de flesta verksamheter jobbat med under Ett flertal nya system har införts för att öka tillänliheten för kommunmedborarna och effektivisera arbete inom verksamheterna. Flera projekt är också på ån som att diitalisera nämndsprocessen och införandet av e-handel. Den 25 auusti anordnade Smedjebackens kommun en diitaliserinsda på Folkets hus. Prorammet bjöd på olika föreläsare inom diitaliserin. 180 besökare fanns på plats, både anställda inom kommunkoncernen och personer från kommuner och oranisationer i dalarna. 5

25 God ekonomisk hushållnin God ekonomisk hushållnin innebär att såväl kommunens finansiella som verksamhetsmässia mål uppnås, att verksamheten bedrivs lånsiktit, ändamålsenlit och effektivt och att ekonomiska aktiviteter sker i enlihet med laar, reler och etablerade normer. Detta enomförs enom att: Verksamheten styrs av kommunfullmäkties mål och budetramar. De i budet anivna målen med indikatorer avrapporteras i bokslutet. Den ekonomiska planerinen utår från försiktihetsprincipen. Resultatet i förhållande till skatteintäkter, enerella statsbidra och utjämnin uppå till läst 3 procent. Överskott är en nödvändi förutsättnin för att finansiera investerinar. De tre indikatorerna till kommunfullmäkties mål om Bra och effektiv kommunal service som också är överripande mål för od ekonomisk hushållnin redovisas med utfall per den 31 auusti och med pronos för helåret Årets resultat i förhållande till s:a skatteintäkter och utjämnin i resultaträkninen (minst 3 %) Periodens utfall är 8,1 % (5,3 % 2016). Pronosen för helåret 2017 är 5,8 % (4,3 % utfall 2016) Andel av årets nettoinvesterinar som täcks av årets resultat samt årets avskrivninar Utfall för perioden är 100 % (100 % 2016). Pronosen för helåret 2017 är 100 % (100 % utfall 2016). Total sjukfrånvaro av sammanlad arbetstid (%) Den totala sjukfrånvaron för perioden uppår till 6,8 % (7,6 % 2016). Utfallet på helår 2016 var 7,5 %. Trenden visar på en nerån från 2016 års sjukfrånvaro, pronosen är att sjukfrånvaron är liknande den för perioden januari till och med auusti 2017 vid årets slut. Alla tre målen för od ekonomisk hushållnin beräknas uppnås vid årets slut. 6

26 Driftredovisnin Kommunens totala resultat för perioden uppår till 32,9 mkr. Pronosen på helår visar ett överskott på 35,3 mkr. Nämnderna redovisar ett resultat för perioden på 6,1 mkr och en pronos för helåret på 8,3 mkr. Omsorsnämnden och miljö- och bynadsnämnden pronostiserar underskott där omsorsnämnden har det största pronostiserade underskottet på 1,4 mkr. Orsakerna till de ökade kostnaderna är att antalet ärenden inom LSS ökat, dessa ärenden är oftast väldit kostsamma och svåra att förutse och påverka. Miljö- och bynadsnämndens underskott på 0,3 mkr beror på höa kostnader för bostadsanpassninsverksamheten. I bokslut 2016 fick vi en återbetalnin av VBU på 11,1 mkr på rund av att fördelninen av budet sker utifrån principen att Ludvika kommun täcker 70 procent och Smedjebackens kommun täcker 30 procent sedan sker en avräknin med den faktiska fördelninen baserad på elevantal och kostnader för olika ymnasieproram. Enlit den pronos som vi fått från VBU för januari till auusti så är Smedjebackens andel 24 procent, vilket motsvarar 10 mkr om VBU ör ett resultat lika med budet. Under emensam finansierin redovisas såväl positivt resultat för perioden som pronos för året. Läre kostnader för pensionsutbetalninar i och med extra inbetalninen som jordes i bokslut 2016 påverkar såväl resultat som pronos positivt. Läre räntor på lån och pensionsskulden samt relerin av preliminära arbetsivaravifter beräknas e ett överskott. Driftredovisnin per nämnd (mkr) Pronos jan- dec 2017 Resultat jan- au 2017 Resultat jan- dec 2016 Resultat jan- au 2016 Kommunstyrelsen 0,0 4,3 14,4-0,9 Kulturnämnden 0,0-0,5 0,0 0,0 Miljö- och bynadsnämnden -0,3-0,6 0,0-0,1 Familje- och utbildninsnämnden 0,0 3,7 2,7 4,2 Omsorsnämnden -1,4-0,4 0,2-1,1 Överförmyndarnämnden 0,0-0,3 0,0-1,1 Revisionen 0,0 0,2-0,1 0,0 Alkohol, tobak och receptfria läkemedel 0,0 0,0 0,0 0,1 Västerberslaens kulturskola 0,0-0,3-0,1-0,1 Västerberslaens utbildninscentrum 10,0 0,0 11,1-0,2 Summa nämnder 8,3 6,1 28,2 0,7 Gemensamt 27,0 26,9-2,8 19,8 Totalt 35,3 32,9 25,4 20,5 7

27 Investerinsredovisnin Investerinsvolym (mkr) 31-au dec dec dec 2014 Inventarier 2,1 1,7 2,4 4,4 Skolfastiheter 4,5 8,4 18,5 3,4 Barnomsorsfastiheter 0,3 2,4 0 5,4 Fritidsanläninar 0,4 0,7 1,9 7,5 Övrit 2,7 10,4 4,5 14,9 Summa 10,0 23,5 27,3 35,8 Investerinsplanen för 2017 fastställdes i budet för år 2017 till 35,4 mkr. Periodens investerinar i fastiheter och inventarier uppår till 10,0 mkr. De största enskilda investerinarna för perioden avser installation av hiss i skolorna i Vad och Vinsbo på 4 mkr. En fullt sysselsatt bymarknad har medfört att planerade upphandlinar av aktuella investerinsobjekt för perioden har avbrutits på rund av att ina anbud inlämnats. Renoverin och ombynad av Röda Bera skolan har stoppats på rund av orimlit höa kostnader för evakuerinslokaler samt otillräckli elkraft på rund av nybynationen av bostäder inom området. Beslut har taits att omfördela de 14,5 mkr till enerioch klimatåtärder i kommunala fastiheter. (KF ) 8

28 Balanskravsutrednin Balanskravet är ett lastadat krav som kommunen måste uppfylla enlit kommunallaen. Balanskravet utår från en undre räns för vilket resultat som är tillåtet att budetera och redovisa i bokslutet. Balanskravet innebär att kommuner och landstin ska besluta om en budet där intäkterna överstier kostnaderna. Om resultatet blir neativt i bokslutet är huvudprincipen att underskottet ska kompenseras med motsvarande överskott de närmaste tre åren. Balanskravsutrednin 31-au dec 2017 pronos mkr Balanskravet Periodens/årets resultat 32,9 35,3 Reavinster -0,1-0,1 Balanskravsresultat för perioden 32,8 35,2 med helårspronos Balanskravsunderskott från tidiare år 0,0 0,0 Balanskravsresultat att relera utifrån 32,8 35,2 period och helårspronos 9

29 Finansiell analys Årets resultat Årets resultat för kommunen 2017 beräknas bli 35,3 mkr. Resultatet för året beräknas bli 16,6 mkr bättre än budet. Tack vare den partiella inlösen av pensioner intjänade före 1998 som jordes i bokslutet 2016 beräknas pensionskostnaderna bli 3,5 mkr läre än budeterat. Det låa ränteläet påverkar fortsättninsvis de finansiella kostnaderna de beräknas bli 4,5 mkr läre än budeterat. Den stora skillnaden mot budeterat resultat är den beräknade återbetalninen från VBU på 10 mkr. Skatteintäkterna är beräknade utifrån SKL:s pronos i auusti. Avvikelsen mot budet är -1,2 mkr, jämfört med föreående år 9,7 mkr höre. Verksamhetens nettokostnad Ett tecken på sund utvecklin av ekonomin är att skatteintäkterna ökar mer än nettokostnaderna. Totalt sett beräknas skatteintäkterna öka med 9,7 mkr eller 1,7 procent ökade skatteintäkterna med 32,4 mkr eller 5,5 procent. Verksamhetens nettokostnad beräknas öka med 0,4 mkr eller 0,07 procent. För 2016 var ökninen av nettokostnader 25,8 mkr eller 4,6 procent. Nettokostnader och skatteintäkter per invånare Pronos 2017 Nettokostnader per invånare Skatteintäkter per invånare Finansnetto Finansiella kostnader uppår till 2,8 mkr för perioden och beräknas bli 5,5 mkr för helåret. Det låa ränteläet ör att vid omsättninar av lån minskar räntekostnaderna väsentlit. I bokslut 2016 var de finansiella kostnaderna 6,1 mkr. De finansiella intäkterna uppår till 1,7 mkr för perioden och beräknas bli 2,2 mkr på helår, vilket är unefär som Finansnettot är fortfarande neativt med 3,3 mkr men det är en minsknin från 2016 då finansnettot var -3,8 mkr och i bokslut 2015 då det var -7,4 mkr. Pensionsåtaande Den pensionsförpliktelse som kommunen har att betala ut i framtiden redovisas på två olika sätt enlit den så kallade blandmodellen. De pensionsförpliktelser som uppstått från och med 1998 och framåt, redovisas löpande under intjänandeperioden som en kostnad i resultaträkninen och som en avsättnin och kortfristi skuld i balansräkninen. Kommunens totala pensionsskuld beräknas uppå till 319,9 mkr vid bokslut Pensionsåtaande inklusive särskild löneskatt, mkr Pronos 2017 Avsättnin och kortfristi skuld 53,4 54,8 58,7 57,4 54,8 Ansvarsförbindelse 328,5 313,1 304,7 292,5 265,1 Totalt 381,9 367,9 363,4 349,9 319,9 10

30 Eet kapital Kommunens pronostiserade resultat på 35,3 mkr innebär att det ena kapitalet stärks med motsvarande belopp. Det ena kapitalet beräknas uppå till 67,4 mkr vid årets slut och är därmed tillbaka på den nivå som kommunen hade i slutet av 90-talet. Mellan 2000 och 2014 hade kommunen neativt eet kapital, 2015 blev det positivt och uppick till knappt 6,8 mkr. Betalninsförmåa Soliditeten beskriver den lånsiktia betalninsförmåan och visar hur stor del av de totala tillånarna som kommunen själv äer, det vill säa eet kapital i förhållande till totala tillånar. Soliditeten uppår till 10,7 procent, vilket är mycket låt men en förbättrin från bokslut 2016 då soliditeten var 5,8 procent. 11

31 Personal Antalet anställda Den 31 auusti var antalet tillsvidareanställda 717 personer. Vi är nu 599 kvinnor och 118 män i kommunen, vilket utör 83,5 procent kvinnor och 16,5 procent män. Från 31 december 2016 har vi ökat antal tillsvidareanställda med 1 person. Sjukfrånvaron Den totala sjukfrånvaron i kommunen var, till och med den 31 auusti 2017, 6,8 procent. Samma tid förra året var motsvarande siffra 7,6 procent. I bokslutet per den 31 december uppick sjukfrånvaron till 7,5 procent för helåret Löneöversyn Årets löneöversyn närmar si sitt slut. För perioden till och med auusti återstod enbart lönereviderinar för medlemmarna inom lärarfacken, vilka nu är klara. Ett stort arbete har enomförts på personalavdelninen för att öra en lönekartlänin av all personal inom kommunen, vilket kommer att underlätta processen framåt. 12

32 Sammanställd redovisnin Den sammanställda redovisninen skapar en helhet av enheternas resultat- och balansräkninar. Redovisninen har upprättats enlit förvärvsmetoden med proportionell konsoliderin, vilket innebär att endast äda andelar av dotterföretaens resultat- och balansräkninar taits in i den sammanställda redovisninen. I delårsrapporten örs en enklare konsoliderin i vilken endast aktiekapital och borensavifter elimineras. Den sammanställda redovisninen uppvisar ett positivt resultat på 40,7 mkr (30,4 mkr) vilket är en förbättrin från samma period föreående år med 10,3 mkr. Pronostiserade årsresultat för Smedjebackens kommun 35,3 mkr, Bärkehus AB uppår till 4,7 mkr, för Smedjebackens Eneri och Vatten AB till -1 mkr, Smedjebackens Eneri Nät AB till 2,3 mkr och för WBAB 0 mkr, vilket totalt innebär en pronos med 41,3 mkr. Redovisninsprinciper De redovisninsprinciper och beräkninsmetoder som använts vid upprättande av Smedjebackens kommuns Årsredovisnin 2016 äller även för upprättandet av delårsrapporten per sista auusti Ina förändrinar av redovisninsprinciper har skett sedan årsskiftet. Bolasskatt redovisas inte i delårsrapporten. 13

33 Resultaträknin Kommunen Koncernen Utfall jan-au 2017 Utfall jan-au 2016 Budet jan-dec 2017 Pronos jan-dec 2017 Utfall jan-au 2017 Utfall jan-au 2016 (mkr) Verksamhetens intäkter 103,8 93,8 105,5 155,7 239,0 227,3 Verksamhetens kostnader -465,8-448,3-663,7-702,0-578,4-556,5 Avskrivninar -10,3-9,3-16,8-15,4-24,2-23,4 Verksamhetens nettokostnader -372,3-363,8-575,0-561,7-363,6-352,6 Skatteintäkter 343,8 331,6 511,7 515,2 343,8 331,6 Generella statsbidra och utjämnin 62,5 55,0 89,8 85,1 62,5 55,0 Finansiella intäkter 1,7 1,9 2,2 2,2 1,0 1,3 Finansiella kostnader -2,8-4,3-10,0-5,5-2,9-5,0 Resultat efter finansiella poster 32,9 20,5 18,7 35,3 40,8 30,4 14

34 Balansräknin Kommunen Koncernen Utfall jan-au 2017 Utfall jan-dec 2016 Utfall jan-au 2017 Utfall jan-dec 2016 (mkr) TILLGÅNGAR Anläninstillånar Immateriella anläninstillånar Materiella anläninstillånar 386,5 386,7 929,1 879,2 varav mark, bynader och tekniska anläninar 370,8 369,3 910,2 856,9 varav maskiner och inventarier 15,7 17,4 18,9 22,3 Finansiella anläninstillånar 41,8 42,0 15,9 16,0 Summa anläninstillånar 428,4 428,7 945,0 895,2 Omsättninstillånar Förråd, laer och exploaterinsfastiheter 3,3 3,2 5,8 5,7 Kortfristia fordrinar 31,5 63,5 145,9 89,0 Kassa och bank 71,1 60,1 103,4 92,8 Summa omsättninstillånar 105,8 126,8 255,1 187,6 SUMMA TILLGÅNGAR 534,2 555, , ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eet kapital Eet kapital 32,1 6,8 113,9 86,5 Periodens resultat 32,9 25,4 40,8 27,5 Summa eet kapital 65,1 32,1 154,7 113,9 Avsättninar Avsättninar för pension och liknande förpliktelser 55,3 57,4 55,3 57,4 Summa avsättninar 55,3 57,4 55,3 57,4 Skulder Lånfristia skulder 333,6 336,2 787,6 701,8 Kortfristia skulder 80,3 129,8 202,5 209,7 Summa skulder 413,8 466,0 990,1 911,5 SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 534,2 555, , ,8 15

35 smedjebacken.se Smedjebackens kommun Smedjebacken Telefon: Telefax: E-post:

36 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott 83 Dnr 2017/00173 Budet 2018 kommunstyrelsen Arbetsutskottets försla till kommunstyrelsen Driftbudet för kommunstyrelsen år 2018 samt plan för fastställs enlit upprättat försla. Ärendebeskrivnin Kommunchef Kerstin Söderlunds tjänsteskrivelse: "Kommunstyrelseförvaltninen har efter kommunfullmäkties rambeslut den 19 juni 2017, 31, arbetat vidare med verksamhetsbeskrivninar för förvaltninens verksamhet. Avsnittet verksamhetsmål har för samtlia avdelninar kompletterats med mått/indikatorer. Större förändrinar inför 2018 är förändrin av kostproduktionen inom äldreomsoren och start av ett medborarkontor i kommunhuset. Det finns i nuläet ina kända förändrinar som ställer ekonomiska anspråk utöver kommunfullmäkties ramförsla. Dock finns en viss osäkerhet kommande år ällande interationsuppdraet och dess framtida finansierin." Beslutsunderla Budet 2018 och plan för kommunstyrelsen Justerandes sinatur Utdrasbestyrkande

37 Budet 2018 och plan Kommunstyrelsen

38 Kommunstyrelsen Resultaträknin (tkr) Bokslut Budet Pronos Budet Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidra, årsbudet Kommunbidra, tilläsansla Budetavvikelse Kommunstyrelsen Budet Intäkter och kostnader 2018 samt plan Kommunstyrelsen (tkr) Intäkter Kostnader Netto Kansliavdelnin Teknisk avdelnin Skatteväxlin Kollektivtrafik 2018 * AME och Interation Ekonomi och upphandlinsavdelnin Kostavdelnin Personalavdelnin Utvecklins och fritidsavdelnin Räddninstjänst IT avdelnin Summa KS Förfoandemedel KS Budet * Budet för Kollektivtrafik är avräknad i budetsummerinen.

39 Verksamhetsbeskrivnin Kommunstyrelsen är det beslutsoran under kommunfullmäktie som ansvarar för kommunens utvecklin och ekonomiska situation i sin helhet. Den övervakar att nämnderna följer de mål och riktlinjer som fullmäktie har fastställt och att den löpande förvaltninen funerar som den ska. Kommunstyrelsen har även ansvaret för bland annat personal- och oranisationsfråor, ekonomistyrnin, närinslivsutvecklin, kollektivtrafikfråor, fastihetsfråor och kommunal mark, ator/väar och parker. Kommunstyrelsen ansvarar som facknämnd för följande avdelninar inom kommunstyrelseförvaltninen. Avdelninarna är månfacetterade och flera är i huvudsak riktade ut mot övria nämnder/förvaltninar och kommunala bola som verksamhetsstöd. Kansliavdelnin Teknisk avdelnin AME/Interation Ekonomi och upphandlinsavdelnin Kostavdelnin Personalavdelnin Utvecklins och fritidsavdelnin Räddninstjänst IT avdelnin Nämndens mål Kommunstyrelsens ena verksamheter ska bidra till de av kommunfullmäktie fastställda överripande målen. Utifrån respektive avdelnins uppdra varierar tyndpunkten i förhållande till de fem målen. Gemensamt för alla avdelninar är att bidra till målet Bra och effektiv kommunal service. Förvaltninsledninen har under 2017 arbetat med att identifiera relevanta mått för att mäta raden av måluppfyllelse i förhållande till de överripande målen. Verksamhetsförändrinar Från och med 1 januari 2018 förs ansvaret för kollektivtrafikfråor över till landstinet. Inför 2018 planerar personalavdelninen ett övertaande av lönehanterinen för kommunens två heläda bola. Flera överripande diitaliserinsprojekt startas och drivs under året, till exempel e-handelsprojektet. Under 2018 fullföljer kostavdelninen sitt uppdra att införa lokal måltidsproduktion vid samtlia särskilda boenden i kommunen. Ett medborarkontor startar sin verksamhet i kommunhuset. Framtid/utmaninar För flera avdelninar är en fortsatt diitaliserin nödvändi för motsvara invånarnas förväntninar och öka effektiviteten i verksamheterna. Det påbörjade arbetet med e-förvaltnin/e-tjänster kommer att påverka verksamhetens arbetssätt. Osäkerhet krin flyktinmottaande och ändrade ersättninar kommer att kräva fortsatt anpassnin och ör verksamheten svår att pronosticera. IT-avdelninens uppdra ställer nya krav på anpassnin av arbetssätt och kompetens. Framtida kompetensförsörjninsfråor ställer allt större krav på ett breddat rekryterins- och introduktionsarbete i förvaltninen. Fortsatt höt tryck på by- och anläninssektorn kan innebära svåriheter att fullfölja planerade investerinar och underhåll för tekniska avdelninen.

40 Kansliavdelnin Resultaträknin (tkr) Bokslut Budet Pronos Budet Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidra, årsbudet Kommunbidra, tilläsansla Budetavvikelse Verksamhetsbeskrivnin Kansliavdelninen innehåller resurser för Nämndadministration och service för kommunstyrelsen, kommunfullmäktie och valnämnden Diarium/arkiv Medverkan/ansvar för utredninar, projekt med mera Ansvar och samordnin för kommunens risk- och säkerhetsarbete, inklusive informationssäkerhet Ansvar för kommunens överripande informationsverksamhet Ansvar för budet- och konsumentrådivnin Ansvar för kommunens telefonväxel Ansvar för tryckeri, förråd och posthanterin I kansliavdelninen redovisas även överripande politisk verksamhet; kommunfullmäktie och kommunstyrelsen. I auusti 2017 skedde en oranisatorisk förändrin i och med att enheten medborarservice etablerades med een chef. Kansliavdelninen består därmed av två delar; en kanslienhet och en enhet för medborarservice. Kanslienhetens uppdra är att e od administrativ service till överripande politisk verksamhet och säkerställa att kommunstyrelsen kan uppfylla sitt tillsynsansvar. Uppdraet för enheten medborarservice är att e hö och tillänli kommunal service till kommunens medborare, företaare och besökare. Verksamhetsmål Kansliavdelninen ska bidra till kommunfullmäkties överripande mål med särskilt fokus på målen En kommun för alla, Bra och effektiv kommunal service samt En ekokommun i framkant. Mått/indikatorer Andel uppföljda styrdokument för säkerhet och krisberedskap Andel avtal som reviderats utifrån nya dataskyddsförordninen (GDPR) Information på hemsidan (informationsindex) Andel nöjda kunder, servicemätninar internt och externt Tid för rådivnin (budet och konsument) Andel diitala utskick Kostnader för papper och porto

41 Verksamhetsförändrinar Inför 2018 planeras att det nya medborarkontoret ska kunna starta sin verksamhet. Medborarkontoret kommer att innehålla tjänster i form av kommunikatörer, undomssamordnare, reception och telefoni, rådivnin och invandrarservice samt ha tillån till externa resurser i form av polis, försäkrinskassa, arbetsförmedlin. Framtid/utmaninar 2018 hålls allmänna val och det innebär tillkommande arbetsuppifter för kanslienheten. Arbetet med undomsdialo och folkhälsofråor behöver tydliöras och etableras. I enlihet med krav från reerinen kommer kommunen att behöva öka arbetet som rör civilt försvar i syfte att stärka förmåan inför höjd beredskap. Inom ramen för arbetet med informationssäkerhet behöver kommunen fördjupa kunskap och färdiheter avseende informationssäkerhetsrisker ällande verksamhetens kontinuitetsplanerin. Det påbörjade arbetet med diitaliserin av arbetsflöden och tjänster kommer att påverka kansliavdelninens arbetssätt. Upphandlinen av nytt telefonisystem för länet påverkar telefonväxelns arbete under 2018 och framåt.

42 Teknisk avdelnin Resultaträknin (tkr) Bokslut Budet Pronos Budet Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidra, årsbudet Kommunbidra, tilläsansla Budetavvikelse Verksamhetsbeskrivnin Tekniska kontoret är förvaltare av kommunal eendom, fastiheter, sko och mark, ator och väar samt kultur-, idrotts- och fritidsanläninar. Tekniska kontoret administrerar och planerar kommunens skolskjuts och linjetrafik samt beviljande av handikapptillstånd och evenemanstillstånd. Tekniska kontoret ska leda, styra och samordna sin verksamhet utifrån tana beslut och ett koncernekonomiskt tänkande. Verksamhetens mål Erbjuda attraktiva tomter för bostadsbebyelse Erbjuda detaljplanerad industrimark för nyetablerin Investera i och underhålla kommunens fastiheter, ator, parker och fritidsanläninar för att erbjuda en attraktiv och tillänli miljö för verksamheter och innevånare Upprätta nuläesanalys beträffande enerianvändnin i kommunens fastiheter för att kunna redovisa eneribesparinar Mått/indikatorer Antal tomter för försäljnin m 2 detaljplanerad industrimark för försäljnin kr/m 2 underhåll av fastihetsbestånd % underhåll av befintlit atu- och GC-nät enerianvändnin i kommunens fastiheter Verksamhetsförändrinar Från och med 2018 kommer kollektivtrafik samt skolskjutsar att finansieras enom skatteväxlin och läas på landstinsskatten. I och med detta kommer tekniska kontoret inte att ha nåon budet för trafiken. Framtid/utmaninar Nybynation av förskola med 8 avdelninar och kök samt möjlihet att bya till ytterliare avdelninar i framtiden. En fullt sysselsatt by- och anläninssektor medför mindre konkurrens på anbudssidan och ökade priser, vilket kan medföra att det blir svårt att enomföra planerat underhåll och investerinar inom avsatt budet och tidsplan.

43 AME och Interation Resultaträknin (tkr) Bokslut Budet Pronos Budet Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidra, årsbudet Kommunbidra, tilläsansla Budetavvikelse Verksamhetsbeskrivnin Avdelninen för arbetsmarknad och interation består av två huvudverksamheter. På interationsenheten finns kommunens två HVB för ensamkommande flyktinbarn och kommunens frändskapshus som bedriver flyktinservice och annat stöd för kommunens utlandsfödda medborare. Arbetsmarknadsenheten (AME) arbetar för att stärka den enskildes möjlihet till een försörjnin. I tät samverkan med Arbetsförmedlinen, Försäkrinskassan och Individ- och familjeomsoren i Smedjebackens kommun utreds möjliheterna för den arbetslöse att komma vidare mot den reuljära arbetsmarknaden. Enheten består av verksamhet på Väderbacken, AME-coacher, handledare och administration. Mål Interationsenheten ska, tillsammans med interationsenheten i Ludvika kommun, inom två månader från anvisninsdatum kunna erbjuda bostäder i Smedjebacken till samtlia nyanlända som anvisats Smedjebackens kommun. 70 % av de som avslutar en aktivitet/anställnin hos AME ska å till annan een försörjnin. Mått Andel nyanlända som erbjudits boende inom två månader Resultat vid avslut i arbetsmarknadsverksamheten Verksamhetsförändrinar Under året har HVB-verksamheterna utvecklat sina rutiner och sitt arbetssätt för att kunna bemöta de nya förutsättninarna där färre ensamkommande flyktinbarn får uppehållstillstånd och därmed kan bo kvar i kommunen. Från och med 1 juli 2017 har mirationsverkets ersättnin till kommunerna sjunkit från 1900 kr per person och dyn till 1350 kr per person och dyn. Detta har medfört att de båda boendena har tvinats se över vikarietillsättninar och aktiviteter som det tidiare fanns finansierin för. Från och med 1 jan 2018 kommer Smedjebacken ta över den del av arbetet med ensamkommande flyktinbarn som Ludvika kommun tidiare utfört. Samtlia barn som är anvisade HVB kommer då bo i Smedjebacken på nåot av våra två boenden. Stödboendeverksamheten (tidiare 18+) kommer då också tas över och drivas av interationsenheten i Smedjebacken Under året har ett resurscenter på fritidsården i Morårdshammar startat. 1 heltidsanställd jobbar där med att under tre månader handleda en rupp som anvisats från arbetsförmedlinen. Under den tiden ska individen få möjlihet att stärkas i sin strävan efter anställnin. Detta kommer ske bland annat enom ruppaktiviteter, individuella samtal, studiebesök och praktik.

44 Framtid/utmaninar Under 2018 kommer trolien verksamheterna förändras kraftit. Förändrinarna i inflödet till HVB och de kraftit försämrade ekonomiska förutsättninarna för HVB ör att en omställnin mot stödboende kommer behöva öras. Då målruppens storlek helt och hållet beror på Mirationsverkets asylbeslut för varje enskild individ är verksamheten svårplanerad och svår att pronosticera. AME kommer i framtiden framförallt jobba med arbetslösa som är, eller har varit, nyanlända. Det är en rupp som kommer behöva stöd i form av språkundervisnin, arbetsplatsförlad praktik och andra aktiviteter.

45 Ekonomi och upphandlinsavdelnin Resultaträknin (tkr) Bokslut Budet Pronos Budet Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidra, årsbudet Kommunbidra, tilläsansla Budetavvikelse Verksamhetsbeskrivnin Avdelninen arbetar med lånsiktia strateiska ekonomi- och upphandlinsfråor för kommunkoncernen Avdelninen ansvarar för att utveckla ekonomi- och upphandlinsrutinerna i kommunen och stödja verksamheterna i deras dalia arbete Verksamhetens mål Utifrån avdelninens uppdra så kan verksamheten vara med och bidra till Kommunfullmäkties mål Bra och effektiv kommunal service. Målbilden är att vi ska effektivisera så att resurserna används till de kommunala kärnverksamheterna. För att kunna förbättra ekonomistyrninen och administrativa processer så mäts under budet och planperioden : Antal kartlada processer inom ekonomi och upphandlinsområdet Antal enomförda internutbildninar inom ekonomi och upphandlinsområdet Avtalstrohet och köp från avtal Verksamhetsförändrinar Avdelninen har enomått verksamhets- och oranisationsförändrinar de senaste åren och ått från fyra medarbetare till tio. Under planperioden finns ina planerade förändrinar förutom att utveckla de processer som finns inom vårt ansvarsområde och stödja verksamheterna inom kommunkoncernen. Framtid/utmaninar Den fortsatta diitaliserinen i form av e-tjänster kommer att förändra arbetssätt både inom avdelninen och i hela koncernen. Den utmanin vi står inför nu är att införa möjlihet att ta emot och skicka elektroniska fakturor för att möta de EU-direktiv som finns. Vi kommer också att jobba med e- handel och e-beställninar för att tydliöra och effektivisera upphandlinsprocessen.

46 Kostavdelnin Resultaträknin (tkr) Bokslut Budet Pronos Budet Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidra, årsbudet Kommunbidra, tilläsansla Budetavvikelse Verksamhetsbeskrivnin Kostenheten består av 16 stycken kök, administration samt matkörnin och ansvarar för måltidsservice till förskola, rundskola och omsorsförvaltninen. Måltiderna skall bestå av en od måltid som uppfyller svenska närinsrekommendationer och Livsmedelsverkets råd för en närinsrikti måltid. Verksamhetens mål Aktivt se över andelen ekoloiska livsmedel och se över större produktrupper som enkelt kan konverteras utan en ökad kostnad, sker i samtal med övria UHC kommuner inför nya avtalsperioder. Minska mänden matsvinn i kommunen. Genom ett större samarbete med övria kommuner i dalarna kommer dalarna arbeta för att minska matsvinnet emensamt. Olika verkty och mätmetoder. Ökad kundnöjdhet, ser över olika delar av verksamheten för att öka kundnöjdheten (exempelvis tillanin i alla kök, enkäter med mera.). Mått Andel ekoloiska livsmedel Mätnin av matsvinn Andel nöjda kunder Verksamhetsförändrinar Under 2017 bestämdes det att alla äldreboenden ska få ena tillaninskök samt arbete med nya livsmedelsavtal. Detta kommer bli implementerat under Avtalen blir upphandlade i samarbete med UHC till skillnad mot daens avtal där Smedjebacken varit ensamma. Framtid/utmaninar Kostenhetens största utmanin under 2018 kommer bli överånen till een tillanin bland kommunens äldreomsorskök. Planerat att börja med överånen under första halvan av 2018 för att vara helt enomförd samtidit som kommunens nya demensboende blir färdiställt andra halvan 2019.

47 Personalavdelnin Resultaträknin (tkr) Bokslut Budet Pronos Budet Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidra, årsbudet Kommunbidra, tilläsansla Budetavvikelse Verksamhetsbeskrivnin Personal-och löneavdelninen ska arbeta strateiskt med chefers och medarbetares behov av råd, stöd och kunskap inom de arbetsrättslia och personalpolitiska områdena, PA-system, lön, förhandlin, arbetsmiljö, rehab och likabehandlin. Personalavdelninen ansvarar även för att policys förnyas och finns framtana inom respektive område och ansvara för att relevant information i personal/lönefråor finns tillänlia på kommunens intranät. Verksamhetens mål Utifrån avdelninens uppdra så kan verksamheten vara med och bidra till Kommunfullmäkties mål Bra och effektiv kommunal service. Målbilden är att vi ska effektivisera så att resurserna används till de kommunala kärnverksamheterna. För att kunna förbättra HR och löneprocesser så mäts under 2018: Sjuktal för kommunens verksamheter Antal enomförda internutbildninar inom HR Andel chefer som enomått ledarskapsutbildnin och aspirantproram Antal kartlada processer inom områdena HR och löne Verksamhetsförändrinar 2018 fortsätter kommunens satsnin på ledarutvecklin för kommunens chefer. Inom ramen för FBR fortsätter även aspirantprorammet för blivande chefer, där Smedjebacken har deltaare. Arbetet med kompetensförsörjnin, rekryterin och introduktion behöver även fortsättninsvis utvecklas. Under 2018 kommer ett övertaande av lönehanterinen för kommunens två heläda bola. Man kommer även under 2018 fortsätta enomföra årlia lönekartläninar. Framtid/utmaninar En utmanin inför kommande verksamhetsåret är övertaandet av lönehanterinen för bolaen, avdelninen jobbar ständit med att se över de processer som används i verksamheten och i den mån det är möjlit även införa diitala processer.

48 Utvecklin och fritidsavdelnin Resultaträknin (tkr) Bokslut Budet Pronos Budet Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidra, årsbudet Kommunbidra, tilläsansla Budetavvikelse Verksamhetsbeskrivnin Utvecklinsavdelninens arbetssätt skall vara offensivt och omvärldsorienterat, med fokus på tillväxt i lokal samhället, hö sysselsättnin, positivt flyttnetto samt positiv attityd. Dialoen med lokala tillväxtföreta och med våra samverkans aktörer inriktas vårt arbete på utvecklin och breddnin av närinslivet. Fokus kommer att lia på befintlia tillväxtföreta. Företasbesök tillsammans med kommunstyrelsens ordförande kommer att fortsätta under Information och mötesplatser för företaen kommer vi att fortsätta med. Inom fritidsenheten kommer vi att fortsätta arbeta för att utveckla det ideella enaemanet Utvecklinsavdelninens mål Målen samverkar med kommunens överripande mål. På detaljnivå så har vi följande målområden. - Utvecklin av besöksnärinen (resultat mäts via turistkronan ) - Reionförstorin mot Mälardalen (Ett antal kontakter med kolleor) - Generationsväxlinen (Utbildnin för företaare) - Etablerin/Breddnin av närinslivsstrukturen (Nystartade företa och antal etablerinar) - Fritidsenheten (dialomöten, antal aktiva undomar m.m. Verksamhetsförändrinar Under 2018 planeras ina verksamhetsförändrinar Framtid/utmaninar Konjunkturen är fortsatt stark enlit pronos för För en fortsatt positiv utvecklin ser vi ett antal tillväxthinder för företaens fortsatta positiva utvecklin som vi kommer att försöka eliminera - Tillån på arbetskraft - Generationsfråan (hot och möjlihet) - Kompetensutvecklin Fritidsenhetens utmaninar är att fortsätta entusiasmera de ideella krafterna så att vårt starka föreninsliv bibehålls och utvecklas. Dessutom bör man hitta en förskjutnin till flera kommersiella insla tex via Sports Camp Smedjebacken.

49 Räddninstjänst Resultaträknin (tkr) Bokslut Budet Pronos Budet Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidra, årsbudet Kommunbidra, tilläsansla Budetavvikelse Verksamhetsbeskrivnin Att hantera olyckor och nödläen som inträffar är den verksamhet räddninstjänsten mest är förknippad med. Skyldiheter att inripa finns när räddninstjänst förelier enlit La (2003:778) om skydd mot olyckor. Enlit samma la som ovan har kommunen tillsynsansvar över de enskildas brandskydd och den utförs av räddninstjänsten. Kontrollen består av ransknin av inkomna skriftlia redoörelser samt tillsynsbesök på företa och andra verksamheter. Verksamhetens mål Förebya och minska sannolikheten för olyckor, samt i händelse av olyckor minska konsekvenserna av dessa. Upprätthålla en effektiv räddninsoranisation med hö teknisk standard och därtill hö kompetens. Ta miljöhänsyn i verksamheten så att miljöbelastninen blir så liten som möjlit. Mått: Vi kommer att enomföra 3 informationstillfällen för förebyande arbete under året, dels i samband med öppet hus på brandstationen samt på 112-daen. Antal tillsyner som ska enomföras under år 2018 ökar med 30 %. Verksamhetsförändrinar Under år 2018 kommer en ny Räddninschef att ta över verksamheten. Vi kommer att fortsätta att rekrytera RiB-personal till den utryckande styrkan då det fortfarande finns 4 st vakanser. Innan dessa kan å ut i full tjänst måste de utbildas, det medför en kostnad på unefär 120 per person. Framtid/utmaninar Arbetet med att implementera verksamhetsstödet Daedalos i verksamheten har inte ått i den takt som förväntats, men i början av 2018 förstärks oranisationen med en person. Under Q2 räknar vi med att huvuddelen av arbetet ska kunna slutföras. I de uppifter som förs in i Daedalos ser vi också en möjlihet att hämta löneuppifter för RiBpersonalen från Daedalos för att förse kommunens lönesystem med fakta. Det skulle minska arbetet för vår administratör. Arbetet ska kunna slutföras under Q3. Vår huvudsaklia uppift är dels att förebya olyckor samt att den skadeavhjälpande verksamheten kan skötas på ett tillfredställande, snabbt och kostnadseffektivt sätt. Vi vill fortsätta att hålla en hö nivå på vårt arbete och det kräver att vi hela tiden utvecklar oss och följer den tekniska och taktiska utvecklinen inom vårt område.

50 IT-avdelnin Resultaträknin (tkr) Bokslut Budet Pronos Budet Intäkter Kostnader Nettokostnader Kommunbidra, årsbudet Kommunbidra, tilläsansla Budetavvikelse Verksamhetsbeskrivnin IT-avdelninen är en serviceoranisation som samordnar, utvecklar, förvaltar och driver Smedjebackens kommunkoncerns (kommunens förvaltninar, skolor samt Bärkehus AB och SEAB) IT-plattform utifrån ällande IT-stratei, policys, reler och budet. IT-avd. arbetar processorienterat, det betyder att allt ifrån incidenthanterin till förändrinar och inköp hanteras efter fasta rutiner. IT-avdelninen ansvarar för drift och utvecklin av kommunens IT-infrastruktur. I detta arbete inår att hjälpa förvaltninarna att skapa ett så effektivt IT-stöd som möjlit i verksamheterna. Sköter dali drift av dryt 1100 datorer samt en serverpark på dryt 70 servrar. I IT-miljön finns upp emot 200 olika proramvaror varav ca 20 st räknas som tynre verksamhetssystem. Avdelninens mål Att öka kundnöjdheten och kontrollera detta enom enkäter - enom att på ett mer effektivt sätt hantera inkomna ärenden. Att vara mer tillänlia för kund, via Tekniker-på-plats antalet besök redovisas och mäts. Att på ett strukturellt och miljömässit sätt till 100% återvinna utranerad IT-utrustnin. Verksamhetsförändrinar Under kommer kommunens trådlösa nätverk att uppraderas till modern teknik. Detta för att bemöta det ökade trycket som kommer utifrån att vi använder fler och fler molnbaserade tjänster samtidit som antalet uppkopplade enheter flerdubblats. Arbetet med diital arbetsplats 2.0 kommer att fortskrida med en tydliare standardiserin av IT-produkter/tjänster. Framtid/utmaninar En utmanin är att e personalen på IT-avdelninen möjlihet att kompetensutvecklas i takt med de snabbare ökade kraven. Vi står även inför kommande pensionsavånar där vi riskerar att tappa mycket kompetens.

51 Mål för kommunstyrelseförvaltninen Bilaa Budet Mål/Mått Andel uppföljda styrdokument för säkerhet och krisberedskap Andel avtal som reviderats utifrån nya dataskyddsförordninen (GDPR) Information på hemsidan (informationsindex) Andel nöjda kunder servicemätninar internt och externt Tid för rådivnin (budet och konsument) Andel diitala utskick Kostnader för papper och porto Andel nyanlända som erbjudits boende inom två månader Resultat vid avslut i arbetsmarknadsverksamheten Antal tomter för försäljnin Detaljplanerad industrimark för försäljnin (kvm) Underhåll av fastihetsbestånd (kr/kvm) Underhåll av befintlit atu- och GC-nät (%) Enerianvändnin i kommunens fastiheter Antal kartlada processer inom ekonomi och upphandlinsområdet Antal enomförda internutbildninar inom ekonomi- och upphandlinsområdet Avtalstrohet och köp från avtal Ökad kundnöjdhet Antal besök via "Tekniker på plats" Återvinnin av utranerad IT-utrustnin (%) Sjuktal för kommunens verksamheter Antal enomförda internutbildninar inom HR Antal chefer som enomått ledarutvecklin/aspirantproram Antal kartlada processer inom HR och löneområdet Andel räddninslarm <10 minuter responstid Antal informationstillfällen för förebyande arbete Antal tillsyner Andel ekoloiska livsmedel Mätnin av matsvinn Andel nöjda kunder Avdelnin Kansli Kansli Kansli Kansli Kansli Kansli Kansli AME och interation AME och interation Tekniska Tekniska Tekniska Tekniska Tekniska Ekonomi och upphandlin Ekonomi och upphandlin Ekonomi och upphandlin IT IT IT Personal och lön Personal och lön Personal och lön Personal och lön Räddninstjänst Räddninstjänst Räddninstjänst Kost Kost Kost

52 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott 84 Dnr 2017/00384 Arbetsmiljöpolicy för Smedjebackens kommun Arbetsutskottets försla till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktie Arbetsmiljöpolicy för Smedjebackens kommun antas enlit utarbetat försla. Ärendebeskrivnin Kommunchef Kerstin Söderlunds tjänsteskrivelse: "Hösten 2016 to kommunchefens ledninsrupp initiativ till en översyn av kommunens styrdokument inom personalområdet. Bland annat utarbetades ett utkast till ny arbetsmiljöpolicy för Smedjebackens kommun. Med stöd av personalavdelninen har förslaet processats och utvecklats i det centrala samverkansrådet, CeSar. I policyn tas även diskriminerinslaens värderund in. CeSar arbetar vidare med att ta fram underliande dokument kopplade till det systematiska arbetsmiljöarbetet och likabehandlin med mera. Vid senaste mötet i CeSar den 23 auusti 2017 jordes den sista avstämninen. Arbetsivaren och de facklia oranisationerna lämnar därför i enihet vidare ett försla till arbetsmiljöpolicy för politisk berednin. Kommunstyrelsen bör föreslå kommunfullmäktie att anta ny arbetsmiljöpolicy enlit utarbetat försla." Beslutsunderla Försla till arbetsmiljöpolicy för Smedjebackens kommun, daterat Justerandes sinatur Utdrasbestyrkande

53 Arbetsmiljöpolicy för Smedjebackens kommun Arbetsivaren har huvudansvaret för arbetsmiljön. Arbetsmiljöarbetet ska ske i samverkan enlit arbetsmiljölaen, förskriften avseende oranisatorisk och social arbetsmiljö samt samverkansavtalet FAS05. En bra arbetsmiljö med friska medarbetare är av rundläande betydelse för att Smedjebackens kommun ska kunna utföra sina uppdra effektivt. En od arbetsmiljö och ott välbefinnande hos personalen verkar dessutom rekryterinsfrämjande och bidrar till att verksamheten kan bedrivas ändamålsenlit. Detta uppnås enom att löpande undersöka vilka risker som finns på arbetsplatsen och vidta de åtärder som behövs för att inen ska bli skadad eller sjuk av sitt arbete. Arbetsmiljöarbetet äller både den fysiska, psykiska och sociala miljön. Arbetsmiljö handlar också om ett ledarskap där personal och chefer tillsammans skapar en arbetsplats där trivsel och samarbete råder. Genom en hälsofrämjande oranisation skapas förutsättninar för varierande, stimulerande och utvecklande arbetsuppifter. En od arbetsmiljö inberiper även att inen anställd oavsett kön, sexuell länin, ålder, reliion, etnisk bakrund eller funktionshinder ska utsättas för diskriminerin. Inen anställd ska heller behöva utsättas för kränkande särbehandlin eller trakasserier på sin arbetsplats. Att känna motivation för sitt arbete är rundläande för en od hälsa. Varje medarbetare inom Smedjebackens kommun ska därför es förutsättninar att: Känna till verksamhetens mål och vision Förstå sin roll och betydelsen av det ena arbetet Påverka sin een arbetssituation Ta ansvar för sin uppift och ha de befoenheter som krävs Utveckla sin kompetens Ta ansvar för sin hälsa och arbetsmiljö Antaen i kommunfullmäktie den.,. Smedjebackens kommun Smedjebacken E-post kommun@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankiro: Or.nr: SE Säte Smedjebacken

54 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott 85 Dnr 2017/00406 Risk & Sårbarhetsanalys för molntjänsten Office-365 Arbetsutskottets försla till kommunstyrelsen Risk och sårbarhetsanalys (RSA) ällande Office-365 odkänns enlit upprättat försla. Ärendebeskrivnin IT-strate Christer Granqvists tjänsteskrivelse: "Kommunstyrelsens förvaltnin har enomfört en Risk- och Sårbarhetsanalys (RSA) ällande nyttjandet av Microsoft Office-365 proramvaror som tjänst, kallat O365. (Molntjänsten innehåller bl.a. Word, Excel, Outlook-epost och mappar för dokumentlarin samt kommunikations- och samarbetstjänsten SKYPE. Molntjänsten levereras via Internet till kommunens datorer, mobiler och surfplattor. Analysen av molntjänsten påvisar att det är juridiskt möjlit för kommunen att använda dessa tjänster. Med anlednin av att varje nämnd är personuppiftsansvari inom sin verksamhet ålier det respektive nämnd att odkänna den upprättade analysen innan molntjänsten O365 kan börja användas i den ena verksamheten. Molntjänsten skapar möjliheter till kostnadseffektiviserin inom kommunkoncernen motsvarande tkr årlien i form av besparinar i nuvarande system för e-post och fillarin. Dessutom ynnar användninen av molntjänsten kommunens effektiviserin med stöd av diitaliserin. Detta nya arbetssätt kräver utbildnin bl.a. för att den som använder tjänsten ska ha kunskap om personuppiftsbehandlin och var man sparar känsli information. T.ex. att sekretesshandlinar ska hanteras i därför avsedda verksamhetssystem. Användandet av molntjänsten ställer även krav på att personuppifter i form av att anställdas namn och ID för inlonin i O365 allras då en anställd slutar sin tjänst hos kommunen. Säkerställandet av detta underlättas enom att information hämtas automatiskt från kommunens HR-system. Kopplinen med HR säkerställer också reisterkvalité och riktihet i personuppift vid molntjänstens utdelnin till nämndens personal och uppdrastaare/förtroendevalda. Kommunstyrelsen föreslås att odkänna den upprättade Risk- och Sårbarhetsanalysen med tillhörande risk-lista." Beslutsunderla Bilaa: Risk- och sårbarhetsanalys MS-O365 Justerandes sinatur Utdrasbestyrkande

55 sid 1(23) Risk- och Sårbarhetsanalys Bedömnin av behandlin av personuppifter i molntjänst MS-O365 hos Kommunstyrelsen Smedjebackens Kommun Informationstillån, IT-systemets namn: Office 365 Namn på leverantör: (personuppiftsbiträde) Microsoft AB Upprättad, datum: Reviderad, datum: Klassificerin: Allmän handlin Upprättat av: Info_SÄK ansv. Christer Granqvist Dokument versions nr: 1.0 Ansvari: Info_SÄK ansv. Christer Granqvist Smedjebackens kommun Smedjebacken E-post kommun@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankiro: Or.nr: SE Säte Smedjebacken

56 sid 2(23) FÖRORD Syftet med denna risk- och sårbarhetsanalys (RSA) av Microsofts molntjänst Office-365 är att tillse att personuppifter erhåller det skydd som laar och förordninar föreskriver. En nämnd/bolasstyrelse är personuppiftsansvari. Genom att nämnden / styrelsen odkänner denna Risk- och Sårbarhetsanalys möjliör det för denne att använda molntjänsten Office-365 i enlihet med analysen. Analysen består dels av en enomlysnin av, på vilka rättslia runder Smedjebackens kommun behandlar personuppifter i Office-365 och på vilka avtalsvillkor kommunen låter leverantören (personuppiftsbiträdet Microsoft) tillhandahålla molntjänsten. Slutlien beskriver analysen ett utdra ur avtalstexten där Microsoft beskriver att de aranterar kommunen sin exklusiva äanderätt till allt data som kommunen läer i molntjänsten. I slutet på analysrapporten finns en av kommunen upprättad risk-lista som stöd till hanterin av förvaltnin och användnin av molntjänsten. Det ålier den nämnd/styrelse som odkänner denna RSA av Office-365 att årlien följa upp att den ena verksamheten uppfyller kraven som ställs för hanterin av personuppifter i denna molntjänst samt i förekommande fall då personuppifts- och sekretesslastiftnin förändras besluta om åtärder för att möta detta. Smedjebacken Christer Granqvist Informationssäkerhetsansvari Smedjebackens Kommun Smedjebackens kommun Smedjebacken E-post kommun@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankiro: Or.nr: SE Säte Smedjebacken

57 sid 3(23) Innehåll Personuppiftslaen Beskrivnin av användnin av molntjänsten O365 från Microsoft AB Tjänster som skall användas i Office Tjänster och information som inte hanteras i Office Information och kommunikation om valet av tjänster och proram i O Behandlin av personuppifter Ändamål med behandlinen Typ av uppifter Tillåten behandlin Information till reistrerade Personuppiftsbiträde Överförin till tredje land Standardavtal Avtalsstruktur Underleverantörer och kontroll Tredjelandsöverförin Möjlihet till insyn och spårbarhet Tillänlihet Säkerhet Hanterin av data Raderande av uppifter Avslut av tjänst Risk-lista Smedjebackens kommun Smedjebacken E-post kommun@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankiro: Or.nr: SE Säte Smedjebacken

58 RSA O365 sid 4(23) Personuppiftslaen Personuppiftslaens (PuL) syfte är att skydda enskilda personer mot att deras interitet kränks enom behandlin av personuppifter. Laen är huvudsaklien tillämpli på behandlin av personuppifter som helt eller delvis utförs med hjälp av datorer. I en kommunal verksamhet är varje nämnd personuppiftsansvari med skyldihet att följa de reler som PuL sätter upp för att åstadkomma ett ott skydd för personuppifter. För att få hjälp med detta har Smedjebackens kommun anlitat ett personuppiftsombud. Ett personuppiftsombud kan hjälpa den personuppiftsansvarie att uppfylla laens krav och bidra till att skapa ordnin och reda. Den som utser ett personuppiftsombud slipper också skyldiheten att anmäla vissa behandlinar av personuppifter till Datainspektionen och minskar därienom sin administration. Kommunstyrelsen i Smedjebackens kommun är personuppiftsansvari inom sin een verksamhet för behandlinen av personuppifter i molntjänsten. Molntjänsten levereras av Microsoft som därienom har rollen som personuppiftsbiträde. - Nämnden är personuppiftsansvari - Microsoft är personuppiftsbiträde Kommunstyrelsen har jort den samlade bedömninen att användandet av molntjänsten Office 365 efterlever de interitets- och säkerhetskrav som följer av PuL och att vi med tjänsten, och på det sätt vi valt att använda den, inte kränker den enskilde uppdrastaares- och/eller medarbetarens personlia interitet då O365 tillänliörs för dem.. Viktia komponenter i denna bedömnin, som beskrivs närmare i det följande, har bl.a. varit att: A. Molntjänsten levereras som en tjänst mellan Smedjebackens kommun och molntjänstleverantören via federation uppdrastaaren och medarbetare behöver inte skapa ena konsumentkonton eller tvinas inå individuella relationer med externa parter. Skapandet respektive borttanin av konton med access till molntjänsten baseras på reistrerin i personalavdelninens HR-databas över uppdrastaare och anställda. Detta skapar i sin tur enom kopplinar och automation med kontroll över vilka personuppifter som förs över/tas bort i molntjänsten O365. B. Leverantören kan erbjuda tjänsten både som O365-molntjänst samt som lokal installation vilket innebär en möjlihet att avsluta tjänst och hämta tillbaka data om

59 RSA O365 sid 5(23) behovet skulle uppstå i framtiden, t.ex. i samband med nya krav via reviderade risk- och sårbarhetsanalyser. C. Tydlihet och full transparens erbjuds krin molntjänstens uppbynad, datahanterin och certifierinar. Fullständi och beripli information om detta finns i MS-avtalet Online-Services-Terms, (kallat OST i detta dokument). D. Personuppiftsbiträdesavtalet mellan Smedjebackens Kommun och Microsoft samt de tillhörande EUs standardkontraktsklausulerna uppfyller kraven på att vara en tydli och fullständi instruktion av oss som personuppiftsansvari till molntjänstleverantören som personuppiftsbiträde. E. Personuppiftsbiträdesavtalet med tillhörande tillä med anvisninar till MS om skyldiheten att utan dröjsmål informera kommunen i händelse av IT-incident finns inbakat i avtalet. 1. Beskrivnin av användnin av molntjänsten O365 från Microsoft AB Smedjebackens kommun ser flera fördelar med att kunna erhålla funktionalitet enom molntjänst. I kommunen finns ambitioner att skapa rätt förutsättninar, för att med stöd av diitaliserin underlätta och effektivisera samverkan, informationsdelnin och kommunikation, såväl inom oranisationen och med externa intressenter och samtidit skapa skalbarhet och flexibilitet i Office-funktionen. Med Officefunktionen menas: Användnin av proramvaror från Microsoft för att skriva, spara, kommunicera, dela och skydda information. Genom användnin av molntjänsten MS-O365 stärks möjliheterna att skydda information betydlit mot cyberhot och obehöri åtkomst av känsli information som t.ex. personuppifter och annan känsli information jämfört med vad kommunens kostnader skulle vara för att e motsvarande skydd i lokalt placerad teknik och system. Detta äller för hela Kommunstyrelsens ansvarsområde. Genom att välja en molntjänst för Kommunstyrelsens ansvarsområde kommer personuppifter för medarbetare och uppdrastaare att behandlas i tjänsten. FÖRESKRIFTER: Den som använder si av en tredje part, ett så kallat personuppiftsbiträde, för behandlin av personuppifter ska därför: - Genomföra en lalihetskontroll utifrån relerna i personuppiftslaen (PuL) - Göra en risk- och sårbarhetsanalys samt, - Teckna tillhörande personuppiftsbiträdesavtal med molntjänstleverantören. - Teckna EU-standardavtalsklausuler med leverantören. - Tydlit informera uppdrastaare och anställda om användninen av molntjänsten.

60 RSA O365 sid 6(23) 1.1 Tjänster som skall användas i Office 365 Nämnden har beslutat att använda Microsoft Office 365 för hanterin av den information som enereras inom Kommunstyrelsens verksamhet. Verksamheten innefattar samtlia avdelninar inom nämnden samt dess uppdrastaare och förtroendevalda. Verksamheterna under Kommunstyrelsen, kommer att få tillån till larins och dokumentdelninstjänster och verkty inom O365 som t.ex. SharePoint-Online och OneDrive för företa, Groups, Teams, för hanterin av dokument, bilder, film, och annat arbetsmaterial. Dessutom inår Officeproram med online-verkty som Outlook, Word, Excel, PowerPoint, OneNote. Samtlia användare kommer dessutom att få tillån till onlinetjänsterna i Skype för företa. Här kan man chatta, se/visa närvaro, dela presentationer och dokument i distansmöten, kommunicera via ljud och video. Uppdrastaare och personal får e-postkonto via tjänsten Exchane Online. Om det av nåon orsak krävs lokal Exchanefunktion mot ett verksamhetssystem så tillhandahålls den enom kommunens een försor via en hybridkopplin mellan den lokala Exchanelösninen och Exchane Online i O365. Förutom ovanstående beskrivnin kommer Kommunstyrelsens användare även att ha tillån till det separata Intranätet (SméNet) och dokumenthanterinssystemet (Ciceron) där möjlihet kommer att finnas till interation mellan dem och O365. Grundinformation om uppdrastaare och medarbetare i SméNet och Ciceron hämtas från IT-avdelninens katalotjänst MS-AD på liknande sätt som O365 ör för att hämta rundinformation om uppdrastaare och anställda. För fullständi information om villkor för verkty och funktioner i O365 hänvisas till avtalstexten i dokumentet Villkor för Onlinetjänster 1 mars ory=2 1.2 Tjänster och information som inte hanteras i Office O365-tjänsten ska inte användas för hanterin av känsli information såvida man inte kopplar krypterins- och stark identifierinsfunktion till användarens O Ljud/video/telefoni-tjänster i O365 ersätter inte telefonilarmsamtalstjänster till larmcentral, Information och kommunikation om valet av tjänster och proram i O365 Information och instruktioner om molntjänsten kommer att lämnas till uppdrastaare och medarbetare via Intranätet brev till dem samt i samband med introduktionsrutiner för nyanställda.

61 RSA O365 sid 7(23) 2 Behandlin av personuppifter I Office 365 kommer Kommunstyrelsen att behandla personuppifter om uppdrastaare och personal med stöd av avtal (PuL 10) på följande runder: - Ändamål Typ av uppifter Rättsli rund Information till reistrerade Relation med leverantören av O Ev. överförin av uppifter till 3:e land 2.6 GENERELLT: Mänden personuppifter per användare i tjänsten MS-O365 minimeras enom ett aktivt handlande (privacy by desin baserat på Datainspektionens rekommendationer för molntjänster). Uppdrastaare och personal med skyddad identitet får inte användaruppifter överförda med automatik till molntjänsten. SKYDDAD IDENTITET Uppifter om skyddad identitet ska inhämtas per automatik via Skatteverkets system. Om en person med skyddad identitet behöver Officeproram så kräver detta en aktiv, manuell handlin, baserat på överenskommelse mellan kommunen och den berörda personen. 2.1 Ändamål med behandlinen Office 365 kommer användas i Kommunstyrelsen i Smedjebackens Kommun för följande ändamål: Microsoft Office 365 är ett arbetsverkty som ska användas som kontorsproram och för diitalt samarbete. Behandlinen av uppdrastaarnas och de anställdas personuppifter i O365 ska således enbart ske för att möjliöra tillån till arbetsverktyen i O365. Inen annan användnin av dessa personuppifter är tillåten. 2.2 Typ av uppifter Endast personuppifter om användaridentitet och liknande indirekta personuppifter förekommer. Följande typer av arbetsrelaterade personuppifter kommer att behandlas i den aktuella molntjänsten: - Användarnamn(UPN) - Förnamn - Efternamn - Foto - Jobbtitel - Avdelnin - Gatuadress

62 RSA O365 sid 8(23) - Ort - Reion - Postnummer - Land - Arbetstelefon - Office - Mobiltelefon Personuppiftsbiträdet kommer behandla ovanstående personuppifter enbart för att utföra den molntjänst som Office 365 utör. En beskrivnin av omfattninen och ändamålet med denna behandlin framår av personuppiftsbiträdesavtalet. 2.3 Tillåten behandlin Personuppifter behandlas av Kommunstyrelsen i O365 för att kunna enomföra arbetsuppifter och åtaanden inom förvaltnin och förtroendemannauppdra för att tillhandahålla diitala verkty för administrativt arbete, kommunikation och larin. Innehållet är av okänsli karaktär. Denna behandlin av personuppifter baserar si på PuL, 10 punkt a (ref. Avtal om anställnin/uppdra) och punkt d (ref. En arbetsuppift av allmänt intresse skall utföras). 2.4 Information till reistrerade Information om den planerade behandlinen ska enlit 23, 24 och 25 PuL lämnas och detta kommer att enomföras enom att ett informationsfolder delas ut till varje anställd och uppdrastaare. - Närmaste chef tillser att informationen deles den berörde. - Uppdrastaare informeras via Kommunstyrelsens nämndsekreterare - Information kommer även att finnas på Intranätet samt på webbplatsen Personuppiftsbiträde 1 Kommunstyrelsen kommer att använda si av personuppiftsbiträden för O365. Microsoft Irland Operations Limited som molntjänstleverantör och licensivare har rollen som personuppiftsbiträde. Biträdet använder i sin tur ett beränsat antal namnivna kontrakterade underleverantörer. Kommunstyrelsen kan vid varje ivet tillfälle underrätta si om vilka underleverantörer som för tillfället deltar i behandlinen av personuppifterna. Biträdet kommer behandla personuppifterna enbart för att utföra den molntjänst som Office 365 utör. En uttömmande beskrivnin av omfattninen och ändamålet med denna behandlin framår av personuppiftsbiträdesavtalet och behandlinen får bara ske enlit dessa instruktioner. 2.6 Överförin till tredje land De primära datacenter som används i molntjänsten finns inom EU. Data kan dock komma att överföras till Microsofts datacenter i tredje land. Se punkt 3.3 samt ( Även Microsofts teknisk supportpersonal utanför EU kan behöva felsöka tjänsten. Detta betraktas som överförin till 3:e land även om inet data flyttas dit.

63 RSA O365 sid 9(23) 3. Standardavtal Smedjebackens kommun har till huvudavtalet Microsoft Enterprise Areement Subscription (EAS) inkluderat O365-avtalet Microsoft Online Services Terms (OST) med däri inkluderat personuppiftsbiträdesavtal och EUs standardkontraktsklausuler. 1) Avtalspart: Microsoft Ireland Operations, Ltd. Charmenhall Road Sandyford, Dublin 18, Ireland 3.1 Avtalsstruktur - EAS (huvudavtal är tecknat av kommunen enom IT-partneravtal med ATEA Sverie AB) - Avtalsvillkor för Produkten/tjänsten O365 (MS Online-Services terms april 2017, kallat OST äller mellan Smedjebackens kommun och Microsoft) - EU-standardavtalsklausulavtal (enl. artikel 26.2 i direktiv 95/46/EG) är inkluderat som bilaa i avtalsdokumentet OST. 3.2 Underleverantörer och kontroll Personuppiftsbiträdet kommer att anlita underleverantörer. Den personuppiftsansvarie har kännedom om vilka andra personuppiftsbiträden som kan komma att behandla den personuppiftsansvaries personuppifter. Varvid den personuppiftsansvarie kan säkerställa sin kontroll över behandlinen: - Den personuppiftsansvarie kan vid varje ivet tillfälle underrätta si om vilka underleverantörer som för tillfället deltar i behandlinen av personuppifterna. - En fullständi och uppdatera lista på Microsofts underleverantörer för Office 365 finns på Microsofts Office 365 Säkerhetscenter. welcome?leredir=true&correlationid=3328e172-3c17-46c1-aafa- 82e1dea4f16e 3.3 Tredjelandsöverförin Särskilda reler äller för överförin av personuppifter till ett land utanför EU- /EES -området. Om personuppifter kommer att behandlas av personuppiftsbiträden i ett land utanför EU/EES så ålier det Kommunstyrelsen

64 RSA O365 sid 10(23) i Smedjebackens kommun såsom personuppiftsansvari att se till att nåot av undantaen från förbudet mot överförin av data till tredje land kan tillämpas, till exempel de s.k. standardavtalsklausulerna eller anslutande till Privacy Shield. Kommunstyrelsen ör bedömninen att behandlinen av personuppifter i Microsofts tjänst efterlever EU kommissionens krav avseende skydd för enskilda personer med avseende på behandlin av personuppifter och om det fria flödet av sådana uppifter. Detta krav uppfylls enom att kommunen har tecknat avtal tillsammans med Microsoft moderbola i USA om EUs standardkontraktsklausuler samt att Microsoft dessutom är ansluten till Privacy Shield. (Kommunens avtal med standardkontraktsklausuler inår som bilaa i avtalet OST med Microsoft.) Information om EU-U.S PrivacyShield och MS finns på portaladressen: Möjlihet till insyn och spårbarhet Kommunstyrelsen vill säkerställa att de som personuppiftsansvari på lämplit sätt har möjlihet att följa upp att personuppiftsbiträdet lever upp till den personuppifts-ansvaries krav på personuppiftsbehandlinen och verklien vidtar lämplia säkerhetsåtärder. Nämnden ör bedömninen att Microsoft Office 365 er dem som personuppiftsansvari möjlihet och förutsättninar att efterleva detta. Microsoft förbinder si att förvalta en säkerhetspolicy som efterlever ISO Kommunstyrelsen bedömer att den revision som örs reelbundet av tredje part uppfyller kommunens förväntninar och krav ällande kontroll av Microsoft i detta avseende. Nämnden har möjliheten att beära att få ta del av revisionsutlåtande för att på så sätt verifiera att Microsoft upprätthåller och efterlever de certifierinar som Microsoft säer si ha. Nämnden ör vidare bedömninen att Microsoft tillhandahåller information om var eorafiskt och i vilka datacenter biträdet hanterar personuppifter och informationen samt vilka som har åtkomst till denna Tillänlihet Kommunstyrelsen har inått ett avtal med molntjänstleverantören för användandet av tjänsten Office 365. Molntjänstleverantören lovar tillänlihet på 99,9% och erbjuder ett servicenivåavtal med ekonomisk aranti. För mer information ällande tillänlihet: Säkerhet

65 RSA O365 sid 11(23) Gällande säkerhet så ska den personuppiftsansvarie säkerställa att det finns tekniska och praktiska förutsättninar att skydda data samt ha möjlihet att utreda misstankar om att nåon hos den personuppiftsansvarie eller hos nåot personuppiftsbiträde haft obehöri åtkomst till personuppifterna. Kommunstyrelsen ör den samlade bedömninen att Microsoft har enomfört och tillhandahåller lämplia tekniska och oranisatoriska åtärder och interna kontroller och rutiner i syfte att upprätta och förvalta ett kvalitativt informationssäkerhetsarbete. Med stöd av dessa ör vi bedömninen att nämndens data och personuppifter kan skyddas mot oavsiktli, otillåten eller olali åtkomst och förstörelse. Smedjebackens kommun har vidtait ett antal tekniska åtärder tillsammans med den inbyda infrastrukturen och arkitekturen för säkerhet som Office 365 erbjuder. Nedan sammanfattas nåra områden som vi har beaktat: Reistrerin av användarkonton i O365 baseras på underla från kommunens HR-system All hanterin av användarkonton sker hos Smedjebackens Kommun som sedan spelar upp endast nödvändia användaruppifter för att säkerställa behörihet till Office 365 Federerinsteknik används för att spela användarkonton och förändrinar av dessa. Det betyder att ina lösenord eller känslia personuppifter om användaren laras i molnet En- och två faktors autentiserin kan används för att säkerställa rättihetsbaserad filtrerin och åtkomst Funktionerna skyddas av behörihetskontrollsystem, uppsatt i kommunens AD (Microsoft Active Directory ) Antivirus och antispamskydd finns inbyd i tjänsten Microsofts beskrivnin av säkerhet i tjänsten O365 Allmänna tillväaånssätt. Microsoft har implementerat och kommer att upprätthålla och för Onlinetjänsterna följa följande säkerhetsåtärder, som, tillsammans med säkerhetsåtaanden i OST, är Microsofts enda ansvar i förhållande till säkerheten av Kunddata. Domän Oranisation för skydd av information Tillånshanterin Rutiner Säkerhetsäande. Microsoft har utsett en eller flera säkerhetsansvaria som ansvarar för att samordna och övervaka relerna och rutinerna krin säkerhet. Säkerhetsroller och ansvar. Microsofts personal med åtkomst till Kunddata underkastas sekretesskyldiheter. Proram för riskhanterin. Microsoft jorde en riskbedömnin innan Kunddata behandlades eller Onlinetjänsterna lanserades. Microsoft sparar sina säkerhetsdokument i enlihet med sina larinskrav när de inte länre äller. Förtecknin över tillånar. Microsoft upprätthåller en förtecknin över alla medier på vilka Kunddata laras. Tillån till förteckninen över sådana medier är beränsad till Microsofts personal som skriftlien har odkänts att ha sådan tillån. Hanterin av tillånar

66 RSA O365 sid 12(23) Domän Personalsäkerhet Fysisk säkerhet och miljöskydd Kommunikationsoch drifthanterin Rutiner - Microsoft klassificerar Kunddata för att hjälpa till att identifiera den och för att se till att åtkomsten till den är korrekt beränsad. - Microsoft inför beränsninar vad äller utskrift av Kunddata och har rutiner för att kassera utskrivet material som innehåller Kunddata. - Microsofts personal måste få behörihet från Microsoft innan de får lara Kunddata på bärbara enheter, bereda si fjärråtkomst till Kunddata eller behandla Kunddata utanför Microsofts anläninar. Säkerhetsutbildnin. Microsoft informerar sin personal om relevanta säkerhetsrutiner och personalens respektive roller. Microsoft informerar även personalen om möjlia konsekvenser om man bryter mot säkerhetsrelerna och säkerhetsrutinerna. Microsoft använder endast anonyma data i utbildninen. Fysisk åtkomst till anläninar. Microsoft beränsar åtkomsten till anläninar där informationssystem som behandlar Kunddata finns till identifierade behöria personer. Fysisk åtkomst till komponenter. Microsoft för reister över inkommande och utående media som innehåller Kunddata, inklusive typen av media, den behöria sändaren/mottaaren, datum och tid, antalet medier och typerna av Kunddata som finns däri. Skydd mot störninar. Microsoft använder en mänd olika branschstandardsystem för att skydda mot förlust av data på rund av strömförsörjninsproblem eller kommunikationsstörninar. Kasserin av komponenter. Microsoft använder branschstandardprocesser för att radera Kunddata när de inte länre behövs. Driftspolicy. Microsoft upprätthåller säkerhetsdokument som beskriver dess säkerhetsåtärder och relevanta rutiner samt ansvarsområden för sin personal som har åtkomst till Kunddata. Processer för dataåterställnin - Microsoft ör flera kopior av Kunddata reelbundet, men i inet fall mer sällan än en ån i veckan (förutom då ina Kunddata har uppdaterats under den perioden), från vilka Kunddata kan återställas. - Microsoft larar kopior av Kunddata och dataåterställninsrutinerna på ett annat ställe än där den primära datorutrustninen som behandlar Kunddata finns. - Microsoft har specifika rutiner som relerar vem som har åtkomst till kopiorna av Kunddata. - Microsoft ranskar procedurer för dataåterställnin minst en ån var sjätte månad, förutom procedurer för dataåterställnin för Azure-myndihetstjänster, som ranskas en ån om året. - Microsoft loar insatser för dataåterställnin, bland annat ansvari person, beskrivnin av återställda data och i förekommande fall, den person som är ansvari och vilka data (om nåra) som måste matas in manuellt i dataåterställninsprocessen. Skadli proramvara. Microsoft har antimalwarekontroller som hjälper till att undvika att skadli proramvara får obehöri åtkomst till Kunddata,

67 RSA O365 sid 13(23) Domän Åtkomstkontroll Rutiner inklusive skadli proramvara som kommer från offentlia nätverk. Data utanför Microsofts ränser - Microsoft krypterar, eller ör det möjlit för Kunden att kryptera, Kunddata som skickas via offentlia nätverk. - Microsoft beränsar åtkomst till Kunddata i medier som lämnar Microsofts anläninar. Händelselonin. Microsoft loar, eller ör det möjlit för Kunden att loa, åtkomst till och användnin av informationssystem som innehåller Kunddata och reistrerar åtkomst-id, tid, beviljad eller avvisad behörihet och relevant aktivitet. Åtkomstpolicy. Microsoft för reister över säkerhetsrättiheter för personer som har åtkomst till Kunddata. Åtkomstodkännande - Microsoft för och uppdaterar ett reister över personal som är behöria att få åtkomst till Microsofts system som innehåller Kunddata. - Microsoft inaktiverar behörihetsuppifter som inte har använts under en period på minst sex månader. - Microsoft identifierar den personal som får bevilja, ändra eller avbryta behöri åtkomst till data och resurser. - Microsoft ser till att i de fall där fler än en person har åtkomst till system som innehåller Kunddata har dessa personer separata ID-nummer/inloninar. Minsta behörihet - Teknisk supportpersonal har endast behörihet att bereda si åtkomst till Kunddata vid behov. - Microsoft beränsar åtkomst till Kunddata till endast de personer som behöver sådan åtkomst för att kunna utföra sina arbetsuppifter. Interitet och sekretess - Microsoft er anvisninar till Microsoft-personal att inaktivera administrativa sessioner när de lämnar lokaler som Microsoft kontrollerar eller i situationer då datorer lämnas oövervakade. - Microsoft larar lösenord på ett sätt som ör dem oberiplia medan de äller. Autentiserin - Microsoft använder branschstandardrutiner för att identifiera och autentisera användare som försöker bereda si åtkomst till informationssystem. - Om autentiserinsmekanismen baseras på lösenord kräver Microsoft att lösenorden förnyas reelbundet. - Om autentiserinsmekanismen baseras på lösenord kräver Microsoft att lösenordet är minst åtta tecken lånt. - Microsoft ser till att identifierare som har inaktiverats eller upphört att älla inte beviljas andra personer. - Microsoft övervakar, eller ör det möjlit för Kunden att övervaka, upprepade försök att bereda si åtkomst till informationssystemet med användnin av ett oiltit lösenord. - Microsoft följer branschstandardrutiner för att inaktivera lösenord som har blivit korrupta eller röjda av missta. - Microsoft använder branschstandardrutiner för lösenordsskydd, inklusive rutiner avsedda för att

68 RSA O365 sid 14(23) Domän Information om hanterin av säkerhetsincidenter Hanterin av affärskontinuitet Rutiner upprätthålla lösenordens sekretess och interitet när de tilldelas och distribueras, och under larin. Nätverksutformnin. Microsoft har kontroller för att undvika att personer som tror att de har åtkomstbehöriheter som de inte har blivit tilldelade bereder si åtkomst till Kunddata som de inte har behörihet till. Incidentsvarsprocess - Microsoft för reister över säkerhetsbrott med en beskrivnin av brottet, tidsperioden, brottets konsekvenser, namn på den person som rapporterade och till vem brottet rapporterades samt rutinen för dataåterställnin. - Microsoft ska meddela varje säkerhetsbrott som är en säkerhetsincident (vilket beskrivs i avsnittet Meddelande om säkerhetsincidenter ovan) utan orimli fördröjnin och, under alla omständiheter, inom 30 kalenderdaar. - Microsoft spårar, eller ör det möjlit för Kunden att spåra, avslöjanden av kunddata, inklusive vilka data som har avslöjats, till vem och vid vilken tidpunkt. Tjänstövervaknin. Microsofts säkerhetspersonal verifierar loar minst var sjätte månad för att e försla på åtärder för avhjälpande vid behov. - Microsoft upprätthåller kris- och beredskapsplaner för anläninar där Microsofts informationssystem som behandlar Kunddata finns. - Microsofts redundanslarin och dess rutiner för dataåterställnin är utformade för att försöka omskapa Kunddata till ursprunlit skick eller senast kopierade skick från tiden innan den ick förlorad eller förstördes. Kommunstyrelsen ör en samlad bedömnin att tjänsten Office 365 uppfyller krav på säkerhet och tillänlihet som följer av PuL. 3.7 Hanterin av data För Kommunstyrelsen är det av särskild vikt att personuppiftsbiträden endast får behandla personuppifter i enlihet med dess instruktioner och därmed säkerställa att personuppiftsbiträdet inte behandlar personuppifter för andra ändamål än dem som personuppiftsbiträdet anlitats för. Kunddataanvändnin (Med kunddata avses all information som nämndens verksamhet sparar, bearbetar och kommunicerar i O365.) Kunddata kommer att användas endast för att tillhandahålla Kunden Onlinetjänsterna, inklusive ändamål som är förenlia med att tillhandahålla dessa tjänster. Microsoft kommer inte att använda Kunddata eller härleda information från dem i reklamsyfte eller nåot annat liknande kommersiellt syfte.

69 RSA O365 sid 15(23) Parterna mellan, - behåller Kunden alla rättiheter, - äanderätter - och intressen i och till Kunddata. Microsoft förvärvar ina rättiheter rörande Kunddata annat än de rättiheter Kunden er Microsoft för att tillhandahålla Onlinetjänsterna till Kunden. Denna punkt påverkar inte Microsofts rättiheter ällande proramvara eller tjänster Microsoft licensierar till Kunden. Nämnden har jort en samlad bedömnin att Microsofts molntjänst Office 365 uppfyller dessa fundamentalt rundläande och ställda krav i lastiftninen. Nämnden har baserat sin bedömnin på information som finns i avtalet om tjänsten. Kommunstyrelsen värdesätter tydlihet i hur data hanteras för efterlevnad. Det ska finnas tekniska möjliheter till backup av enskilda dokument och epost som eventuellt raderas av missta ska vara möjlit att återställa. Om information raderas av missta ska det vara möjlit att återta sådana dokument. Kommunstyrelsen kan konstatera att behov och krav adresseras och efterlevs i tjänsterna i Office 365. Förutom att data inom ett Data Center spelas flera åner så spelas också data över till ett sekundärt Data Center som kan tas i bruk i händelse av att det skulle behövas. Utöver denna inbyda redundans av data så finns det i respektive tjänst möjliheter att återta information. - I Exchane Online så finns det tydlit beskrivet hur läne data laras och hur data kan återställas. - I SharePoint Online och OneDrive finns möjliheter att synkronisera data lokalt samt möjliheter att återta dokument och information på ett flertal nivåer 3.8 Raderande av uppifter Vid en uppsänin eller avslut av molntjänsten es Kommunstyrelsen ett val att antinen beordra Microsoft att radera uppifterna eller ha kvar dem under en retentionsperiod om minst 90 daar för att möjliöra ett kopierande och återtaande av uppifterna. Kommunstyrelsen kommer att kunna tillse att uppifterna raderas hos molntjänstleverantören inom en period om länst 180 daar. 3.9 Avslut av tjänst I förhållandet mellan Kommunstyrelsen som ansvari och molntjänstleverantören som biträde är det viktit att parterna vet vilka åtärder som ska vidtas vid avtalets upphörande så att personuppiftsbiträdet inte har åtkomst till personuppifterna därefter.

70 RSA O365 sid 16(23) Utöver vad som säs i punkten 3.8 ovan om raderin av uppifter så utör Microsofts avtalsupplä med en rörlihet och flexibilitet mellan molntjänster och klassisk mjukvara på lokala servrar en arant för att Kommunstyrelsen löpande skall kunna anpassa sitt upplä efter ändrade risker och sårbarhet. Leverantören kan erbjuda tjänsten både som molntjänst samt som lokal installation vilket innebär en möjlihet att hämta tillbaka både tjänst och data om behovet skulle uppstå i framtiden. 4. Risk-lista Bedömnin av riskvärde baserat på sannolikhet och konsekvens Följande sidor beskriver i tabellform identifierade risker ällande hanterin av personuppifter i molntjänsten O365 och bedömer dess konsekvens och sannolikhet med avseende på personuppiftsbehandlinen i aktuella tjänster. För att inte överskrida det av kommunen uppskattade riskvärdet så krävs ett kontinuerlit underhållsarbete av de rutiner och åtärder som berörs i analysen. Detta åtärdsarbete omfattar ansvar hos så väl den verksamhet som nyttjar molntjänsten O365 som IT-avdelninen på Smedjebackens Kommun RISKLISTA: bearbetad i SKL:s verkty Klassa SMB risk ID numrerin kommer från rapporten i verktyet Klassa 2.0 Denna nuläesanalys enomfördes i juni 2017 av Info_SÄK ansvari Christer Granqvist och IT-chef Sti-Erik Persson, Kommunstyrelsens förvaltnin. Riskobjekt SMB risk ID 2002 Beskrivnin Konsekvens av det inträffade Konsekvens O365 i adm Tillsynsmyndihet meddelas inte om incident inträffar Reelbrott och risk för böter och minskat förtroende för kommunens oranisation. ALLVARLIG BETYDANDE X MÅTTLIG FÖRSUMBAR

71 RSA O365 sid 17(23) Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet Riskobjekt O365 i adm SMB risk ID 2004 Användarna utbildas inte i tillräckli omfattnin för att kunna hantera Beskrivnin information via tjänsten O365 Konsekvens av det inträffade Konsekvens Risk för att handlinar sprids och laras där obehöria har åtkomst till dem. ALLVARLIG BETYDANDE X MÅTTLIG FÖRSUMBAR Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet Riskobjekt SMB risk ID 2008 Beskrivnin Konsekvens av det inträffade Konsekvens O365 i adm Utbildninsmaterial tas inte fram till användarna av O365 Minskad effektivitet i det dalia arbetet för de anställda ALLVARLIG BETYDANDE X MÅTTLIG FÖRSUMBAR Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet Riskobjekt O365 i adm SMB risk ID 2011 Verksamheterna som ska använda O365 ör inte bedömninar av Beskrivnin skyddsvärdet hos den information som hanteras i systemet

72 RSA O365 sid 18(23) Konsekvens av det inträffade Konsekvens Brott mot dataskyddsförordninen och andra laar som t.ex. OSL, SOLOSL, PuL, ALLVARLIG BETYDANDE X MÅTTLIG FÖRSUMBAR Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet Riskobjekt O365 i adm SMB risk ID 2013 Användare tas inte bort från O365 i samband med att uppdra eller Beskrivnin anställnin upphör. Konsekvens av det inträffade Konsekvens Minskad effektivitet i det dalia arbetet för de anställda. ALLVARLIG BETYDANDE X MÅTTLIG FÖRSUMBAR Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet Riskobjekt O365 i adm SMB risk ID 2016 Användare tilldelas behörihet till O365 innan det förelier avtal och Beskrivnin rättsli rund till detta Konsekvens av det inträffade Konsekvens Användare har tillån till information som den är obehöri till ALLVARLIG BETYDANDE X MÅTTLIG FÖRSUMBAR

73 RSA O365 sid 19(23) Riskobjekt SMB risk ID 2017 Beskrivnin Konsekvens av det inträffade Konsekvens O365 i adm Gallrin av användare i O365 örs inte Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet Brott mot dataskyddsförordninen. Risk för böter och minskat förtroende för kommunen som oranisation. ALLVARLIG BETYDANDE X MÅTTLIG FÖRSUMBAR Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet Riskobjekt SMB risk ID 2018 Beskrivnin Konsekvens av det inträffade Konsekvens O365 i adm Användares behöriheter i O365 inaktiveras för sent jfr. reelverk Brott mot dataskyddsförordninen. Risk för böter och minskat förtroende för kommunen som oranisation. Användare har tillån till information som den är obehöri till. ALLVARLIG BETYDANDE X MÅTTLIG FÖRSUMBAR Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet Riskobjekt O365 i adm SMB risk ID 2042 Verksamhet intererar annat system till O365 utan att öra förnyad Beskrivnin riskanalys Rutiner och skyddsåtärder för informationen vidtas inte i nödvändi omfattnin i förhållande till skyddsvärde. Brott mot Konsekvens av dataskyddsförordninen. Risk för böter och minskat förtroende för det inträffade kommunen som oranisation.

74 RSA O365 sid 20(23) Konsekvens ALLVARLIG BETYDANDE MÅTTLIG FÖRSUMBAR X Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet Riskobjekt SMB risk ID 2061 Beskrivnin Konsekvens av det inträffade Konsekvens O365 i adm Säkerhetsincidenter dokumenteras inte och/eller utvärderas för sent Risk för upprepad förlust av information som t.ex. personuppifter, användarkonton, handlinar och arbetsmaterial pa. att ina effektiva åtärdsplaner kan tas fram för att motverka fler liknande incidenter. Brott mot dataskyddsförordninen. Risk för böter och minskat förtroende för kommunen som oranisation ALLVARLIG BETYDANDE X MÅTTLIG FÖRSUMBAR Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet Riskobjekt O365 i adm SMB risk ID 2062 Otillräckli spårbarhet i form av loar försvårar förebyande Beskrivnin säkerhetsarbete Risk för upprepad förlust av information som t.ex. personuppifter, användarkonton, handlinar och arbetsmaterial pa. att ina effektiva åtärdsplaner kan tas fram för att motverka fler liknande incidenter Brott mot dataskyddsförordninen. Risk för böter och minskat förtroende Konsekvens av för kommunen som oranisation. Användare har tillån till information det inträffade som den är obehöri till.

75 RSA O365 sid 21(23) Konsekvens ALLVARLIG BETYDANDE MÅTTLIG FÖRSUMBAR Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet X Riskobjekt O365 i adm SMB risk ID 2063 Verksamheterna som använder verkty i O365 saknar avbrottsrutiner om Beskrivnin systemet är otillänlit Konsekvens av det inträffade Konsekvens Minskad effektivitet i det dalia arbetet för de anställda ALLVARLIG BETYDANDE X MÅTTLIG FÖRSUMBAR Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet Riskobjekt SMB risk ID 2065 Beskrivnin Konsekvens av det inträffade Konsekvens O365 i adm Microsoft saknar återställninsplaner som är testade för O365 Förlust av data. Generellt Produktionsbortfall. Risk för böter och minskat förtroende för kommunen som oranisation. ALLVARLIG BETYDANDE X MÅTTLIG FÖRSUMBAR Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet

76 RSA O365 sid 22(23) Riskobjekt O365 i adm SMB risk ID 2071 Microsoft tillänliör inte rapporter om säkerhetsranskninar Beskrivnin periodiskt till kommunen Konsekvens av det inträffade Konsekvens Kommunen får inte insyn i systemets säkerhetsnivå ALLVARLIG BETYDANDE X MÅTTLIG FÖRSUMBAR Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet Riskobjekt O365 i adm SMB risk ID 2072 Periodisk enomån av säkerhetsinställninar i O365 och därtill kopplad Beskrivnin lokal teknik utförs för sällan eller inte alls Brott mot dataskyddsförordninen. Risk för böter och minskat förtroende Konsekvens av för kommunen som oranisation. Användare har tillån till information det inträffade som den är obehöri till. ALLVARLIG BETYDANDE X Konsekvens MÅTTLIG FÖRSUMBAR Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet Riskobjekt SMB risk ID Beskrivnin Konsekvens av det inträffade Konsekvens O365 i adm xxx Förlust av data som laras i OneDrive i samband med att användarens licens upphör t.ex. när användaren slutar sin tjänst/sitt uppdra som förtroendevald. ALLVARLIG

77 RSA O365 sid 23(23) BETYDANDE MÅTTLIG FÖRSUMBAR Mycket sällan Sällan Reelbundet Ofta Sannolikhet X Slut, RSA-O365 /CG.

78 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott 86 Dnr 2017/00347 Remiss av betänkandet Nästa ste? - Försla för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60) Arbetsutskottets försla till kommunstyrelsen Fråan lämnas öppen Ärendebeskrivnin Smedjebackens kommun har fått möjlihet att svara på remissen Nästa ste? Försla för en stärkt minoritetspolitik (SOU 2017:60). Kulturchef Anne Seppänen kommer att redovisa försla till yttrande på remissen till kommunstyrelsens möte den 3 oktober Beslutsunderla Sammanfattnin SOU 2017:60 Hela utredninen finns på Reerinens webbsida; Justerandes sinatur Utdrasbestyrkande

79 Sammanfattnin Minoritetspolitiken har tait två viktia ste framåt med den minoritetspolitiska reform som enomfördes 2010, då bl.a. laen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, fortsättninsvis minoritetslaen, trädde i kraft. För det första ökade antalet kommuner i förvaltninsområden för finska, meänkieli och samiska under de första fem åren från 38 till 75. Antalet landstin i förvaltninsområden utökades under samma tid från 8 till 14. Ytterliare ett tiotal kommuner har beslutat ansöka om att få inå i förvaltninsområde. Att så måna nya kommuner valt att enaera si för de ytterliare minoritetsrättiheter detta innebär, har sin rund i den omfattande mobiliserin som enomförts lokalt av de nationella minoriteterna. För det andra har de två samiska språkcentrum, som inrättades 2010 inom Sametinet med placerin i Östersund och Tärnaby, på kort tid framånsrikt utvecklat metoder för en nödvändi revitaliserin av det samiska språket och dess varieteter. Detta har betydande bärin också på det fortsatt viktia arbetet för revitaliserin av övria fyra minoritetsspråk. Det måste i detta sammanhan däremot tyvärr konstateras att minoritetspolitiken misslyckats nästan helt, vad äller förverkliandet av de rundläande rättiheter som alla de fem nationella minoriteterna ska tillförsäkras i landets samtlia kommuner. Fortfarande mer än sju år efter minoritetslaens tillkomst uppfattar si en bred majoritet av landets kommuner föa eller inte alls berörda av laens krav på stöd till och rättiheter för de fem nationella minoriteterna. Majoritetssamhällets kunskaper om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken liksom deras plats i Sverie i da och historiskt är fortfarande höst bristfällia. 15

80 Sammanfattnin SOU 2017:60 Utredninen har haft i uppdra att enomföra en sammanhållen analys av minoritetspolitiken, att se över minoritetslaen samt att utreda ett antal särskilda fråor. Utredninen har när det äller minoritetspolitikens överripande inriktnin jort två bedömninar (avsnitt 3.8). Den första bedömninen är att minoritetspolitiken behöver inriktas i större utsträcknin på överförinen av språk och kultur mellan enerationerna. Av minoritetspolitikens tre delmål bör därför målet språk och kulturell identitet es en särskild tynd. I synnerhet bör fråor som rör språkrevitaliserin och undomars delaktihet prioriteras. Den andra överripande bedömninen är att minoritetspolitiken behöver intereras bättre inom andra politikområden. Utredninen konstaterar att minoritetspolitiken är sektorsöverskridande, men att den på alla samhällsnivåer riskerar att hamna i ett stuprör vid sidan av andra politikområden. Utredninen ör bedömninen att reerinen och övri offentli verksamhet bör sträva efter att i ökad rad interera de minoritetspolitiska fråorna inom övria sektorsområden. Två försla tar särskilt sikte på detta, nämlien att relerinen av de nationella minoriteternas rättiheter inom förskolan (avsnitt 6.3.5) och äldreomsoren (avsnitt 7.5) ska överföras från minoritetslaen till skollaen respektive socialtjänstlaen. Tyndpunkten i utredninens uppdra har varit utvärderinen av minoritetslaen och fråor som ansluter till det. Utredninen ör i denna del en rad bedömninar och lämnar ett antal försla i kapitel 4. Utredninen kommer fram till att Sverie tills vidare bör behålla och utveckla ordninen med ett utökat skydd inom förvaltninsområden och ett rundläande skydd som äller över hela landet (avsnitt 4.1.1). Utredninen konstaterar att det varit oklart om kommuner har möjlihet att utträda ur förvaltninsområde och lämnar ett försla till hur en utträdesmöjlihet kan releras i minoritetslaen (avsnitt 4.1.2). Utredninen föreslår att möjliheten enlit 10 minoritetslaen att skriftlien kontakta vissa särskilt anivna myndiheter på finska och samiska ska utökas till meänkieli, samt att även Arbetsförmedlinen ska omfattas av bestämmelsen (avsnitt 4.1.3). En central fråa för utredninen har varit minoritetslaens s.k. rundläande skydd vissa bestämmelser som äller samtlia fem nationella minoriteter eller nationella minoritetsspråk. Utredninen konstaterar att skyddet har fått dålit enomsla enerellt och särskilt utanför förvaltninsområdena (avsnitt 4.2.1). Utredninen 16

81 SOU 2017:60 Sammanfattnin föreslår en rad förtydlianden i laen. För det första föreslås att det ska anes i en särskild bestämmelse att kommuner och landstin ska anta dokumenterade minoritetspolitiska mål och riktlinjer, som ska följas upp. För det andra föreslås även att de ska vara skyldia att lämna uppift om sådana mål och riktlinjer på beäran från den myndihet som ansvarar för uppföljninen av minoritetspolitiken (avsnitt 4.2.2). För det tredje föreslås en förtydliad relerin av skyldiheten att informera enlit 3 minoritetslaen (avsnitt 4.2.3). Utredninen behandlar fråor om de nationella minoriteternas rättiheter i fråa om samråd med förvaltninsmyndiheter och annat inflytande i avsnitt 4.3. Utredninen konstaterar att samråd sker på det allmännas villkor och i för liten utsträcknin, samt att de nationella minoriteterna inte har tillräcklia förutsättninar för att vara jämbördia parter. Innebörden av förvaltninsmyndiheters skyldihet att samråda med nationella minoriteter föreslås därför formuleras tydliare i laen (avsnitt 4.3.2). Utredninen föreslår att vissa myndiheter får i uppdra att stärka minoritetsoranisationernas förutsättninar att utöva inflytande enom utbildnin och andra kunskapshöjande åtärder (avsnitt 4.3.3). Utredninen konstaterar därtill att barn och una kommer till tals i för liten utsträcknin. Utredninen föreslår därför att det anes i laen att myndiheter särskilt ska beakta förutsättninarna för barn och una som tillhör nationella minoriteter i fråor om inflytande och samråd (avsnitt 4.3.4). Utredninen konstaterar även att arbetsbördan för de nationella minoriteternas oranisationer på riksnivå har ökat sedan 2010, framför allt på rund av samråd, och att arbetsbördan kan förutses öka. Utredninen föreslår att bidraet enlit förordninen (2005:765) om statsbidra till nationella minoriteter minst ska fördubblas och att det särskilda stöd som lämnas till Sveriefinländarnas deleation och Svenska Tornedalinars riksförbund Tornionlaaksolaiset ska höjas. Vidare föreslås att staten lämnar ett sådant stöd även till lämplia riksoranisationer som företräder den judiska och den romska minoriteten (avsnitt 4.3.5). Utredninen behandlar även fråor som rör statsbidraet till kommuner och landstin i förvaltninsområde men kommer fram till att det inte finns skäl att förändra den nuvarande ordninen (avsnitt 4.4). Utredninen ör i kapitel 5 en översyn av ordninen för uppföljnin och samordnin av minoritetspolitiken. Utredninen kommer 17

82 Sammanfattnin SOU 2017:60 fram till att den nuvarande ordninen har brister och föreslår att reerinen inrättar en särskild myndihet för uppföljnin, samordnin och främjande av minoritetspolitiken(avsnitt 5.1 och 5.2). I kapitel 5 ör utredninen även bedömninen att det för närvarande inte är möjlit att stärka de nationella minoriteternas rättiheter enom att införa en överklaandemöjlihet (avsnitt 5.3). Som en del av översynen av minoritetslaen har utredninen haft ett särskilt uppdra att analysera relerinen av rätten till förskola respektive äldreomsor på nationella minoritetsspråk. Dessa behandlas i kapitel 6 respektive 7. Utredninen lämnar en rad försla som tydliör rätten till förskola m.m. inom förvaltninsområde. Utredninen föreslår att kommuner ska vara skyldia att erbjuda hela eller en väsentli del av förskoleundervisninen på dessa språk, att de ska vara skyldia att fråa vårdnadshavare om deras önskemål om förskola på språken och att det tydliörs att den enerella tidsfristen för erbjudande om förskola även äller erbjudande om förskola på minoritetsspråk (avsnitt ). Utredninen lämnar även vissa försla som helt eller delvis tar sikte på samtlia nationella minoritetsspråk. Skolverket föreslås få i uppdra att ta fram stöd till huvudmän i förskolan. Detta stöd ska avse både de särskilda rättiheterna i förvaltninsområden och de metoder som kan användas enerellt i förskolan för att denna ska kunna fylla en funktion i revitaliserinen av de nationella minoritetsspråken (avsnitt 6.2.1). Utredninen föreslår även att reerinen överväer att komplettera bereppet modersmål med bereppet kulturarvsspråk för de nationella minoritetsspråken i lastiftnin som rör skola och förskola (avsnitt 6.2.2). Utredninen lämnar försla som stärker de nationella minoriteternas rättiheter inom äldreomsoren. Utredninen föreslår en förtydliad relerin av äldreomsor på minoritetsspråk såväl inom som utanför förvaltninsområde (avsnitt 7.3). Utredninen föreslår att även jiddisch och romani chib ska es ett visst skydd, samt att kommuner ska vara skyldia att informera den som ansöker om äldreomsor om minoritetsrättiheterna. Den föreslana relerinen lyfter även fram äldres behov av att upprätthålla och kunna känna si trya i sin kulturella identitet. Det har under utredninens ån blivit tydlit att möjliheterna för det allmänna, främst kommuner och landstin, att leva upp till 18

83 SOU 2017:60 Sammanfattnin skyldiheterna i laen beränsas av brist på språkkunni personal. Utredninen behandlar detta i kapitel 8 och föreslår uppdra till myndiheter att utveckla uppdrasutbildninar och att pröva att komplettera relevanta yrkesexamina (avsnitt 8.2.2). Utredninen år ienom de nationella minoriteternas behov när det äller hälso- och sjukvård i kapitel 9 och konstaterar bl.a. att behovet av kunskaper om dessa ruppers hälsosituation är stort, samt att det saknas stöd för vårdivare vad äller bemötande och kunskap om de nationella minoriteterna. Utredninen bedömer att de nationella minoriteternas rättiheter behöver stärkas inom vården. Utredninen föreslår att det införs ett krav på kunskap om de nationella minoriteterna, deras hälsosituation och deras olika behov i vårdutbildninar på höskolenivå samt att nationella minoriteter lyfts fram särskilt i patientlaen och hälso- och sjukvårdslaen (avsnitt 9.3.1). Utredninen ör även bedömninen att reerinen bör överväa att etablera ett centrum för samisk hälsa (avsnitt 9.3.2). Därtill föreslås ett tydliare uppdra till myndiheter inom hälsooch sjukvårdsområdet (avsnitt 9.3.3). Utredninen har haft i uppdra att utvärdera de samiska språkcentrumen, vilket behandlas i kapitel 10. För detta ändamål har utredninen anlitat professor emerita Leena Huss vars utvärderin finns som bilaa 2 till betänkandet. Utredninen bedömer att språkcentrumens arbete är ett nödvändit och värdefullt bidra till revitaliserinen av det samiska språket samt att dessa bör fortsätta sitt arbete. Utredninen föreslår att Institutet för språk och folkminnen får i uppdra att utreda formerna för att inrätta språkcentrum även för meänkieli och finska, samt utreda förutsättninarna för att skapa motsvarande funktion för jiddisch och romani chib. I kapitel 11 år utredninen ienom behovet av, och lämnar försla till, kunskapshöjande åtärder och synliörande av nationella minoriteter och minoritetsspråk. Utredninen konstaterar att kunskapsnivån är lå. Utbildninsradion (UR) är den enskilda aktör som på senare tid mer omfattande tait fram kunskapshöjande proram såväl för skolan som riktade till allmänheten enom sändninar i public service. Utredninen bedömer bl.a. att det i det kommande sändninstillståndet för public service-media bör tas hänsyn inte enbart till kvantitet utan även kvalitet i fråa om sändninar på de nationella minoritetsspråken. Utredninen bedömer vidare att jiddisch bör es 19

84 Sammanfattnin SOU 2017:60 samma ställnin i sändninstillståndet som övria minoritetsspråk (avsnitt ). När det äller utbildninsväsendet konstaterar utredninen att målet i skolans läroplaner om kunskap om de nationella minoriteterna uppfylls i allt för lå utsträcknin. Utredninen föreslår att uppdra es till Skolverket att enomföra en riktad efterhandsransknin av läromedel, med avseende på hur de nationella minoriteterna och deras rättiheter framställs, samt att reerinen överväer att e Skolverket i uppdra att utöka utbudet av utbildninsmaterial om de nationella minoriteterna och minoritetsspråken (avsnitt ). Därtill föreslår utredninen att reerinen ser över möjliheterna att införa ett krav på kunskap om de nationella minoriteterna och deras rättiheter i examensmålen för lärare, samt er Skolverket i uppdra att vidta kunskapshöjande insatser i skolan (avsnitt ). Utredninen föreslår även att reerinen er Folkbildninsrådet i uppdra att utarbeta en handlinsplan för ökad medvetenhet om de nationella minoriteterna och deras rättiheter inom folkbildninen. I fråa om examensmålen för folkhöskollärare föreslås ett tillä om att beakta nationella minoriteters rättiheter (avsnitt ). Utredninen föreslår dessutom att Kunlia Biblioteket, Myndiheten för kulturanalys, Riksantikvarieämbetet, Riksteatern och Statens historiska muséer es i uppdra att också beakta nationella minoriteter och minoritetsspråk i sin verksamhet (avsnitt ). Utredninen behandlar i kapitel 12 slutlien ett antal fråeställninar som inte uttrycks i utredninens direktiv men ändå har bärin på utredninens huvuduppdra: språk som diskriminerinsrund (avsnitt 12.1), behovet att se över vilka nationella minoriteter och minoritetsspråk som bör erkännas av Sverie och benämninen av dessa (avsnitt 12.2) bevarandeproram för de nationella minoritetsspråken (avsnitt 12.3) Institutets för språk och folkminnen ansvar för språkvård i fråa om de nationella minoriteternas varieteter och dialekter (avsnitt 12.5) hanterinen av historiska överrepp och kränkninar (avsnitt 12.6) 20

85 SOU 2017:60 Sammanfattnin behovet av ena institutioner för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken (avsnitt 12.7) och behovet av att reerinen i dialo med Sveries Kommuner och Landstin lyfter fråan om efterlevnaden av minoritetslaen (avsnitt 12.8). Utredninen tar i avsnitt 12.4 särskilt ställnin mot den neativa särbehandlinen av det nationella minoritetsspråket jiddisch i flera sammanhan såsom vid utfärdande av sändninstillstånd för public service-företaen och insatser för lärarutbildnin. 21

86 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Kommunstyrelsens arbetsutskott 87 Dnr 2017/00416 Översiktsplan Smedjebackens kommun Arbetsutskottets försla till kommunstyrelsen Fråan lämnas öppen. Ärendebeskrivnin Planerare Ewa Dawall har arbetat fram samrådshandlin för reviderin av översiktsplanen för Smedjebackens kommun. Beslutsunderla Samrådshandlin Översiktsplan Smedjebackens kommun Justerandes sinatur Utdrasbestyrkande

87 ÖVERSIKTSPLAN för Smedjebackens kommun Samrådshandlin oktober 2017 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 1

88 ÖVERGRIPANDE MÅL Klimatneutral kommun år 2045 Verka för en iftfri miljö Välskötta skoar för rekreation Nyproduktion av service- och flerbostadshus i tätorterna Attraktivt och varierat boende & Utbynad diital kommunikation Planläa mark för nya typer av verksamheter Levande byar och småskali förtätnin anpassad till bykaraktären Mötesplatser/ servicepunkter ibyarna Säker och Try samhällsutvecklin Säkra GC-väar till våra skolor & Tätorterna ska växa på ett resurseffektivt sätt Bredda närinslivet Förkorta restider och fler avånar på järnväen & Stötta ideella krafter Fler delaktia i kommunens utvecklin Skydda rundvattenförekomsterna TECKENFÖRKLARING & Järnvässtation Primärt bebyelsestråk Järnvä Riksvä Naturreservat 2 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

89 INNEHÅLL INLEDNING KARTBILAGOR 5 ÖVERSIKTSPLANERING 6 PLANPROCESSEN VISION - FRAMTIDA SMEDJEBACKEN 8 MÅL OCH VISION 9 ÖVERGRIPANDE MÅL 10 HÅLLBARHET 12 GLOBALA, NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA MÅL OCH PLANER 17 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN 20 ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR LIVET 25 BOSTÄDER 30 LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN 41 KULTURLANDSKAP OCH HISTORISKA MILJÖER 44 NÄRINGSLIV 47 LANDSBYGDSUTVECKLING 49 TRANSPORTER OCH HÅLLBART RESANDE 53 REKREATION OCH FRILUFTSLIV 56 KOMMUNAL SERVICE 61 TEKNISK FÖRSÖRJNING GRÖNT, BLÅTT OCH GRÅTT 74 GRÖNSTRUKTUR 80 VATTEN 85 VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MINERALER SÄKER OCH TRYGG 89 EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN KONSEKVENSER AV ÖVERSIKTSPLANEN 94 MILJÖBEDÖMNING BILAGOR ÖVERGRIPANDE KOMMUNKARTA KARTA LIVET KARTA RIKSINTRESSEN KARTA RISK OCH SÅRBARHET KARTA SKYDD OCH UTPEKANDE 103 REFERENSER ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 3

90 INLEDNING Översiktsplanerin, arbetsmetodik och läsanvisnin 4 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

91 INLEDNING OCH LÄSANVISNING Översiktsplanerin En översiktsplan är ett strateiskt dokument som uttrycker kommunens lånsiktia viljeinriktnin vad äller samhällsplanerin och utvecklin av den fysiska miljön och ska bidra till en od miljö och hållbar utvecklin. Alla kommuner ska ha en aktuell översiktsplan som er välednin om hur man vill att mark och vatten ska användas och hur bebyelse, verksamheter och naturområden ska utvecklas och bevaras inför framtiden. Översiktsplanen ska förhålla si till nationella och reionala mål och planer och även vilka hänsyn som bör tas till kulturhistoriska kvaliteter, naturvärden och risk för bullerstörninar och översvämninar. Ska även ane hur kommunen avser att tillodose riksintressen, miljökvalitetsnormer och andra allmänna intressen. En översiktsplan är inet juridiskt bindande dokument, men ska obliatoriskt beaktas av andra myndiheter när det fattas beslut som rör mark-och vattenanvändnin inom kommunen. Planen ska även vara väledande för kommunens planerin tillsammans med andra policy-och strateidokument som antaits av kommunfullmäktie. Översiktsplanen aner riktninen, medan de andra innehåller detaljerna. Enlit PBL ska konsekvenserna av en översiktsplan redovisas då den alltid bedöms innebära miljöpåverkan. Översiktsplanerin är en process som påår över tid, nya fråeställninar kommer upp som behöver hanteras. Det kan ske enom ändrinar i planen eller enom tematiska tillä. De tematiska tillä som beslutats sedan antaande av den tidiare översiktsplanen 2003 LIS-planen 2011 och Vindbruksplanen 2012 upphör att älla när denna översiktsplan vinner laa kraft. Det är obliatoriskt att redovisa riksintressen i översiktsplanen och hur kommunen avser att säkerställa dessa. Där område av riksintresse utpekats inom Smedjebackens kommun redovisas dessa under respektive tema. Vår översiktsplan har följande indelnin: Del 1: Inlednin Del 2: Vision Framtida Smedjebacken Del 3: Livet Del 4: Grönt, Blått, Grått Del 5: Säker och Try Del 4: Miljöbedömnin Del 5: Samrådsredoörelse Del 6: Bilaor ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 5

92 Planprocessen Arbetet med framtaande av en översiktsplan kan indelas i: proram, samråd, utställnin och kommunfullmäktie beslut. Över tid har måna berörda varit involverade och haft möjlihet att lämna synpunkter och försla. Som ett led i framtaandet har ett flertal öppna möten arranerats runt om i kommunen där invånare har fått framföra tankar och idéer om hur de vill att framtiden ska estalta si i deras del av vår kommun. Möten har även skett med olika kateorier: nyanlända, undomar, pensionärer, företaare, förtroendevalda. Vi har valt att sträva efter att öra en koncis och sammanhållen översiktsplan, vars huvudsyfte är att ane kommunens färdriktnin inför framtidens utmaninar. Förutom att vara väledande vid detaljplanerin och bylov och i andra fråeställninar som berör våra mark-och vattenresurser. FALUN GÄVLE SÄLEN Vansbro Ganef Borläne Säter Hedemora GÄVLEBORGS LÄN Ludvika DALARNAS LÄN SMEDJEBACKEN Avesta Norber UPPSALA LÄN VÄRMLANDS LÄN Ljusnarsber Faersta Sala VÄSTMANLANDS LÄN Hällefors Skinnskatteber Surahammar KARLSTAD Nora Lindesber ÖREBRO LÄN Köpin Hallstahammar Västerås STOCKHOLM Kunsör Örebro Arboa JÖNKÖPING GÖTEBORG Smedjebacken, en berslaskommun i södra Dalarna. Kommunränsen i söder utör också Dalarnas läns räns 6 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

93 VISION Framtida Smedjebacken Ja är intresserad av framtiden, ja tänker tillbrina resten av mitt liv där CF Ketterin ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 7

94 MÅL OCH VISION Smedjebackens kommun kännetecknas av Närhet, Vatten och Utvecklin Smedjebacken är en kommun i ständi utvecklin, där vårt rika kulturarv också är vår nutid. Järnhanterin och skosbruk har utjort och utör basen i vårt närinsliv. Det har format vårt landskap och vår bebyelse. Kommunens variationsrika bebyelse och karaktär er en spännande kontrast mellan tradition och nytänkande och mellan industriort och landsbyd. Kommunen är naturskön och rik på vatten med möjlihet till sjönära boende och fantastiska rekreationsområden. Attraktivt boende finns i hela kommunen och den största koncentrationen av bebyelse finns läns Barkensjöarna i stråket mellan Ludvika och Faersta. Vattnet bidrar även till ett rikt båt- och sjöliv. Via Strömsholms kanal förbinds vi med Mälaren och världshaven. I Smedjebackens kommun finns närhet; närhet till varandra, till beslutsfattare, till naturen och till våra rannkommuner. Våra måna föreninar, eldsjälar och entreprenörer bidrar till livskvalitet, sammanhållnin och levande traditioner i hela kommunen. Vision Smedjebacken ska vara en välkomnande kommun med enaeman, tryhet och framtidstro 8 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

95 Överripande mål En kommun för alla Smedjebacken är en kommun där alla ska ha samma möjliheter att leva ett ott liv och känna si delaktia. Vår fysiska och psykiska hälsa ska vara od. Tryhet och framtidstro ska känneteckna vår sociala samvaro. Vi ska främja jämställdhet, jämlikhet och interation. Smedjebackens kommun ska erbjuda bra möjliheter för alla åldrar. Jobb och innovationskraft Smedjebacken är och ska fortsätta vara en tillväxtkommun med hö sysselsättnin och oda förutsättninar för företaande. För att främja fortsatt tillväxt och minska sårbarheten behöver närinslivet breddas till fler branscher. Reionförstorin med närmare samarbete med våra rannkommuner och tydliare kopplinar till Mälardalen behövs för att skapa en större arbetsmarknad. Innovationskraft, enaeman och entreprenörskap ska uppmuntras. Attraktivt boende Smedjebackens kommun ska fortsätta att erbjuda attraktivt boende. Vi ska förtäta för de som vill bo i tätorterna och erbjuda nya tomter i strandnära läen. Tillån till kommunalt vatten, avlopp och bredbandsfiber ska användas för att öka attraktiviteten. Bra och effektiv kommunal service Kommunoranisationens arbete ska prälas av effektivitet och hö kvalitet. Smedjebackens kommun ska ha överskott i ekonomin och lia bland de 100 bästa kommunerna i Sveries kommuner och landstins kvalitetsmätninar. Verksamheten ska utvecklas i dialo med medborare, föreninar och företa. En ekokommun i framkant Smedjebacken har läne leat i framkant i miljöarbetet. Vi ska fortsätta det arbetet och jobba för klimatsmart eneri, miljövänlia transporter och minskade iftutsläpp. Kommunen och de kommunala bolaen ska vara oda miljöförebilder. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 9

96 HÅLLBARHET Hållbar utvecklin är ett berepp som introducerades av Lester Brown 1981 och fi ck sin internationella spridnin i samband med FN-rapporten Vår emensamma framtid (1987), även kallad Brundtlandrapporten. FN-rapporten definierar hållbar utvecklin som en utvecklin som tillodoser daens behov utan att äventyra kommande enerationers möjliheter att tillodose sina behov. Vad eentlien hållbar utvecklin innebär är inte helt klarlat, men enerella faktorer har man kommit överens om på lobal och nationell politisk nivå. Till FN:s toppmöte i Johannesbur 2002 to Sverie fram en nationell stratei för hållbar utvecklin. Stratein slår fast att hållbar utvecklin är ett överripande och lånsiktit mål som ska komma till uttryck i alla politiska beslut. I den fysiska planerinen är utånspunkten mark-och vattenområden och hur de används. Utifrån det skapas olika förutsättninar för de ekoloiska, ekonomiska och sociala aspekterna. Bereppet hållbar utvecklin innebär ett samspel mellan tre dimensioner; den sociala, den ekoloiska och den ekonomiska att de tre dimensionerna ska väas samman, att det lånsiktia perspektivet med nästkommande enerationer i åtanke ska vara i fokus. Hållbarhet uppnås när alla dimensionerna samverkar. Det omfattar dessutom vikten av en jämn fördelnin av resurser såväl inom, som mellan, enerationer. Denna modell illustrerar det klassiska synsättet på hur hållbar utvecklin kommer till stånd när samtlia dimensioner är i fas med varandra, vilket representeras av den överlappande ytan i centrum av illustrationen. Illustration: Boverket 10 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

97 Social hållbarhet Den sociala delen i hållbarhetsmålet handlar bl a om folkhälsa, delaktihet och jämställdhet. I planerinen handlar det om att underlätta för en hållbar livsstil Ekonomisk hållbarhet Handlar om att hushålla med resurserna på lån sikt och att i planerinen beakta det vid exploaterinar, både vad äller val av material och möjlia samverkanslösninar. Ekoloisk hållbarhet De ekoloiska systemens möjliheter att överleva och finnas kvar för framtida enerationer ska beaktas enom att försöka finna lösninar som bevarar ekosystemets produktionsförmåa och undvika att utarma de ändlia naturresurserna som finns. Smedjebackens kommun har tait tre viktia ste för en hållbar utvecklin: Valet att bli en Ekokommun, Certifi erinen som en Säker och Try kommun, Deltaande i Enerimyndihetens proram Uthålli kommun, En hållbar översiktsplanerin handlar om att enom en od fysisk planerin skapa attraktiva livsmiljöer och hållbara strukturer anto kommunfullmäktie kommunens överripande vision : Smedjebacken ska vara en välkomnande kommun med enaeman, tryhet och framtidstro ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 11

98 GLOBALA, EUROPEISKA, NATIONELLA, REGIONALA OCH LOKALA MÅL OCH PLANER Av översiktsplanen ska det framå hur kommunen i den fysiska planerinen tänker ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med nationella och reionala mål, planer och proram av betydelse för en hållbar utvecklin inom kommunen Smedjebacken har även valt att beakta de lobala målen som anes i Aenda 2030 samt EU:s landsbydskonvention. Inom flertalet av politikområden finns det mål som har bärihet på det överripande målet hållbar utvecklin. Att beakta samtlia är inte realiserbart, utan kommunen har valt att välja ut ett antal vilka vi bedömer har bärihet på vår utvecklin mot en hållbar kommun. FN Aenda 2030 och de lobala målen Aendan 2030 antos den 25 september 2015 av FN:s eneralförsamlin. Aendan är en handlinsplan för människors och planetens välstånd som FN: s medlemsländer förbundit si till att förverklia senast år Den innehåller 17 mål och 169 delmål som beskriver vad som krävs för att uppnå en socialt, miljömässit och ekonomiskt hållbar utvecklin. De lobala målen beskriver tydlit vad som krävs i hållbarhetsarbetet för att möta de lobala utmaninarna. De 17 hållbarhetsmålen i Aenda Källa bild: reerinskansliet 12 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

99 De lobala målen och Aenda 2030 syftar till att förverklia de mänsklia rättiheterna för alla, utrota fattidom och huner, uppnå jämställdhet och säkerställa ett varaktit skydd för planeten och dess naturresurser, så att människor skall kunna leva i en hälsosam miljö. Målen är intererade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utvecklin: den ekonomiska, den sociala och den miljömässia. Sambandet mellan de lobala målen är av avörande betydelse och syftet med Aenda 2030 uppfylls först när arbetet med de olika målen samverkar. En hållbar översiktsplanerin handlar om att enom en od fysisk planerin skapa trya och hälsofrämjande livsmiljöer med hållbara strukturer. Vid varje ställninstaande i översiktsplanen finns berörda mål från aenda 2030 utplacerade för att understryka betydelsen av den fysiska planerinen för en hållbar utvecklin. EUROPA nivå Landskapskonventionen, som har taits fram av Europarådet, trädde i kraft i Sverie januari Den syftar till att förbättra skydd, förvaltnin och planerin av europeiska landskap, att främja samarbetet krin landskapsfråor och att stärka allmänhetens och lokalsamhällets delaktihet i fråor som rör landskap. Enlit landskapskonventionen ska landskapsperspektivet stärkas i alla politik- och verksamhetsområden som påverkar landskapets utvecklin. Alla typer av landskap omfattas, stads- och landsbyd, alltså inte bara skyddsvärda områden eller natur och kulturlandskap. Landskapsperspektivet innebär att utveckla en helhetssyn på landskapets alla värden och en hållbar förvaltnin och utvecklin av dessa värden. Det innebär bland annat ett ökat samarbete mellan olika aktörer/intressenter krin åtärder som påverkar landskapet. Att främja delaktihet i beslut och processer som rör landskapet lokalt och reionalt är också en del av landskapskonventionen. I översiktsplanerinen tillämpas landskapsperspektivet enom att behandla hur landskapets resurser ska nyttjas och utvecklas, och hur olika intressen väs mot varandra. Genom den öppna processen med samråd- och utställninsförfarande finns möjlihet till delaktihet. Landskapsperspektivet ska vara en utånspunkt vid fysisk planerin och prövnin av dispenser, lov och tillstånd. Nationell nivå Det överripande målet med reerinens politik är en hållbar utvecklin Utånspunkten är att vi människor inte får leva i da på ett sätt som förstör våra barns eller framtida enerationers möjlihet att leva ett ott liv. Hållbar utvecklin är ett förhållninssätt som aktivt måste präla och forma politiken. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 13

100 Fyra strateiska utmaninar identifi eras: Bya samhället hållbart Stimulera en od hälsa på lika villkor Möta den demorafi ska utmaninen Främja en hållbar tillväxt. I det följande redovisas nåra av de nationella planerinsdirektiven Nationella miljökvalitetsmål Riksdaen har antait 16 nationella miljömål (vilka 15 har bärihet på Smedjebackens kommun) som syftar till att Sverie 2020 ska ha nått målet att överlämna en od miljö till kommande enerationer. De beskriver de kvaliteteter som vår miljö och våra emensamma miljö-, kultur- och naturresurser måste ha för att vara hållbara på sikt Beränsad klimatpåverkan 2 Frisk luft 3 Bara naturli försurnin 4 Giftfri miljö 5 Skyddande ozonskikt 6 Säker strålmiljö 7 Inen överödnin 8 Levande sjöar och vattendra 9 Grundvatten av od kvalitet 10 Hav i balans samt levande kust och skärård 11 Myllrande våtmarker 12 Levande skoar 13 Ett rikt odlinslandskap 14 Storslaen fjällmiljö 15 God bebyd miljö 16 Ett rikt växt- och djurliv Sveries miljökvalitetsmål. Källa bild: miljömål.se, illustratör: Tobias Flyar. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna aner de nivåer av störninar som människan och/ eller naturen kan utsättas för utan att ta skada. Normerna fastställs utifrån kunskap om vad människan och naturen tål, utan att ta hänsyn till vad som är ekonomiskt eller tekniskt att uppfylla. 14 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

101 Folkhälsoperspektivet Ett folkhälsoperspektiv innebär att befolkninens allmänna hälsotillstånd starkt kopplas samman med hur samhället utvecklas socialt, kulturellt, fysiskt, politiskt, ekonomiskt och emotionellt. En hälsofrämjande utvecklin är månas ansvar och förutsätter ett lånsiktit samarbete. Utånspunkten för folkhälsoarbetet i Sverie är de elva överripande målområdena för folkhälsa, vilka aner centrala bestämninsfaktorer för hälsan. De mest relevanta målområdena utifrån ett planerinsperspektiv är: Barnperspektivet delaktihet och infl ytande i samhället ekonomiska och sociala förutsättninar barn och unas uppväxtvillkor miljöer och produkter ökad fysisk aktivitet 1990 anto Sverie FN:s barnkonvention och kommunerna i Sverie har skyldihet att leva upp till denna. Grunden är Barnets bästa och handlar om att utå från barnets behov och förutsättninar. Enlit barnombudsmannen innefattas bereppet av tre synsätt: de vuxnas syn på barn, samhällets syn och barnets een syn på sin verklihet. Den fysiska planerinen påverkar i hö rad barnets tillvaro, rörelsefrihet, säkerhet, tillänlihet är viktia delar i ett barns uppväxt. Tillänlihet Ett samhälle som är tillänlit för alla är en självklarhet. Det innebär att alla som arbetar med den byda miljön måste ha detta i beaktande. Jämställdhet Jämställdhet innebär att alla människor har samma värde och ska es samma möjliheter att leva och utvecklas på bästa möjlia sätt och det överripande nationella målet för jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina ena liv. Interation Interationspolitikens överripande nationella mål är att alla oavsett etnisk och kulturell bakrund har lika rättiheter, skyldiheter och möjliheter. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 15

102 Reional nivå Dalastratein Den reionala utvecklinsstratein Dalastratein Dalarna 2020 aner od hälsa hos befolkninen som en nyckelfaktor för ett framånsrikt samhälle och en livskrafti ekonomi och dess strateiska betydelse för en ynnsam samhällsutvecklin. Demorafi n är även den en utmanin i länet, likaså att bya ett hållbart samhälle och främja en hållbar utvecklin på alla nivåer i vårt län. Dalastratein pekar även på sambandet mellan reionalt tillväxtarbete och kommunal översiktsplanerin och aner behovet av att samverka i nya former för att utveckla ett strateiskt förhållninssätt till mellankommunala och reionala utvecklinsperspektiv. I Dalastratein slår man fast att natur- och kulturmiljöer har en tillväxtpotential och ska ses som en unik tillån både reionalt och lokalt. Eneri-och klimatstratei för Dalarna Den överripande visionen för stratein är att det ska vara eneriintellient och klimatsmart att leva och verka i Dalarna Det innebär att: Konsumenterna ör kloka val. Produktionen är hållbar ur ett lobalt perspektiv. Eneri- och transportsystemen är resurseffektiva. Förnybar eneri används och utvinns i stor utsträcknin i länet, och vi exporterar förnybar eneri till reioner med sämre förutsättninar. Dalarna är välkänt och respekterat för sitt arbete att använda eneri- och miljöomställninen för utvecklin och tillväxt. Reionala serviceprorammet Serviceprorammet är en plan för hur olika aktörer i länet bör arbeta med servicefråorna. Kommunal nivå Dessa strateiska utmaninar stämmer väl överens med kommunens fastställda överripande mål som hela översiktsplanen har som ledstjärna att utvecklas mot. Det är måna fråor som är viktia inför framtiden, men det är även viktit att prioritera för att ha kraft att enomföra. Kommunens mål Enlit kommunallaen är det kommunfullmäktie som beslutar om mål och riktlinjer för kommunens riktlinjer. Det är relementen, policys, översiktsplan, budet och olika planer som har påverkan på den fysiska miljön. 16 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

103 MELLANKOMMUNALA INTRESSEN Ställninstaande 1 Delta aktivt i det reionala samarbetet med inriktnin på kommuninvånarnas intressen och reionens emensamma behov och aera oda rannar 2 Verka för att den reionala planerinen prioriterar trafi k och kommunikationer samt att det samordnas över kommun-och länsränser. Kommunens planerin ska ta hänsyn till förhållanden i anränsande kommuner. Fråeställninar som berör den ena kommunen återfinns ofta även i närliande kommuner och samarbeten krin vissa fråor är därför viktia. Samarbeten sker på flera olika nivåer som kan vara av både formell och informell karaktär. Genom samverkan kan kommuner emensamt åstadkomma en mer resurseffektiv samhällsservice än om de skulle tillhandahållit den på var sitt håll. Viktia fråor att samverka krin äller utvecklinen av bra infrastruktur och kommunikationer i den reion som kommunerna inår i, men även vattenförsörjnin, räddninstjänst och utbildnin är exempel på områden som kräver samarbete Smedjebackens kommun ränsar till kommunerna Ludvika, Säter, Hedemora, (Dalarnas Län), Faersta, Skinnskatteber, Norber, (Västmanlands län), och Ljusnarsber (Örebro Län) Samordnin över kommunränserna blir nödvändit i måna sammanhan. En emensam bild av bostads- och arbetsmarknaderna i reionen blir allt viktiare när pendlinen ökar och sambanden mellan boende och arbetsplatser blir svaare. Genom detta bildas direkt eller indirekt större och starkare reioner. Sammanställnin av mellankommunala fråor Naturvård Malinsbo Kloten naturreservat som även år in i Örebros och Västmanlands län. Kolbäcksåns vattenförbund - medlemmar i förbundet är Ludvika, Smedjebacken, Norber, Faersta, Surahammar och Hallstahammars kommuner samt ett antal företa och verksamheter som har tillstånd att på ett eller annat sätt nyttja eller påverka åvattnet. Hedströmmens vattenförbund ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 17

104 Kulturmiljövård Ekomuseum Berslaen - en stiftelse i syfte att i samverkan belysa Berslaens historia och att utveckla ett nätverk av attraktiva besöksmål. Stiftarna är kommunerna Ludvika och Smedjebacken i Dalarna, Faersta, Norber, Skinnskatteber, Surahammar och Hallstahammar i Västmanland samt länsmuseerna i Dalarna och Västmanland. Turism och friluftsliv Strömsholms Kanal AB - följer Kolbäcksåns vattensystem ner till Boråsund och drivs ida av Kanalbolaet med kommunerna Västerås, Hallstahammar, Surahammar, Faersta och Smedjebacken som äare. Visit Dalarna bola med syfte att tillsammans med närinen utveckla Dalarna till en framånsrik turistdestination. Teknisk försörjnin Kommunikationsmaster WBAB emensamt driftbola som äs av Smedjebackens Eneri AB (kommunät bola) och Ludvika kommun inom områdena vatten, avlopp och avfall Kommunikationer Rv 50 Rv 66 Länsvä 621 kopplar samman riksvä 66 och Ludvika via Hae Länsvä 233 till Skinnskatteber Länsvä 635 till Borläne Länsvä 650 till Säter Länsvä 670 läns norra sidan av Barken Länsvä enomfarten i Söderbärke och väen över Vad till Faersta Tå Berslaspendeln Utbildnin Övrit Västerberslaens Utbildninscentrum (VBU) Gemensamt kommunalförbund med Ludvika för ymnasie-, vuxenoch uppdrasutbildninar Kulturskola emensam nämnd med Ludvika kommun Falun-Borläne Reionen - Ett reionalt utvecklinsbola (Borläne, Falun, Säter, Ganef, Ludvika och Smedjebacken) och som har nationella ambitioner inom närinslivsutvecklin, kommunsamverkan och marknadskommunikation Samarkand 2015 en ekonomisk förenin vars äare är Ludvika och Smedjebackens kommuner, Landstinet Dalarna, ABB i Ludvika och Ovaco i Smedjebacken. Den överripande visionen är att Samarkand2015 ska vara möjliöraren för utvecklin av morondaens attraktiva reion. Det ör vi enom att arbeta med kompetensförsörjnin, bredda arbetsmarknaden, infl yttarservice, jobb åt båda, höskolecentrum och ett antal 18 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

105 Volleyboll på toret Gemensam nämnd för alkohol, tobak, livsmedel och receptfria läkemedel tillsammans med Borläne, Ganef, Säter, Smedjebacken, Ludvika, Hedemora och Falun. Överförmyndare i Samverkan -Kommunerna Borläne, Ludvika, Falun, Ganef, Säter och Smedjebacken samverkar i en emensam oranisation för överförmyndarverksamhet. Språktolknämnden i Dalarna - är en emensam nämnd för Landstinet Dalarna, Borläne kommun, Falu kommun, Ganefs kommun, Hedemora kommun, Leksands kommun, Smedjebackens kommun, Säters kommun, Orsa kommun och Mora kommun med ansvar för språktolkförmedlinsverksamhet. Avtal med Ludvika, Faersta och Skinnskattebers kommuner vad äller räddninstjänstinsatser i ränsområden. Smedjebacken och Ludvika har dessutom en emensam befälsoranisation för räddninstjänsten. Stockholm Business Alliance (SBA) är ett partnerskap mellan 55 kommuner i åtta län Fokus lier på att attrahera internationella investerinar till reionen Intresseföreninen Berslaet är en ideell förenin som arbetar för samverkan mellan kommuner och reioner i det eorafi ska området Berslaen. Föreninen funerar som en aktiv plattform för samarbete vilket er möjlihet att med en emensam röst kunna kraftsamla och bidra till en positiv utvecklin av Berslaen. Reion Dalarna är ett kommunalförbund med Dalarnas 15 kommuner och Landstinet Dalarna som medlemmar. Reion Dalarnas uppift är att ansvara för, samordna och effektivisera det reionala utvecklinsarbetet i Dalarna Partnerskap berslasbanan vars syfte är att verka för förbättrad tillänlihet på Berslasbanan och för en utvecklin av reionens närinsliv. Berslaspendelns intresserupp består av kommuner, landstin, länsstyrelse och reionförbund läns järnväen Ludvika-Västerås och har som syfte att bidra till utvecklinen av järnväen Ludvika-Västerås ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 19

106 ÖVERGRIPANDE PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR OCH FOKUSOMRÅDEN Ställninstaanden 1 Fler ska uppmuntras till att vara delaktia och ha infl ytande i kommunens utvecklin 2 Barn och unas uppväxtvillkor ska vara prioriterade i kommunens verksamheter 3 Kommunen ska arbeta särskilt aktivt för att öra kommunen mer attraktiv för ynre vuxna 4 Bra ekonomiska och sociala förutsättninar för kommunens invånare ska eftersträvas 5 Föreninar ska uppmuntras att fortsätta vara en aktiv del i byandet av framtidens Smedjebacken 6 Fortsatta satsninar för ökade möjliheter till både fysisk och kulturell rekreation för förbättrad folkhälsa 7 Samhällsplanerinen ska anpassas och utformas så att de olika sociala hållbarhetsaspekterna är en intererad del Befolkninsstruktur Antalet invånare i Dalarna ökar, men inte i samma takt som i Sverie i övrit och står inför samma demorafiska problem som landet i övrit med en hö och stiande enomsnittsålder. Befolkninen i Smedjebackens kommun har under de senaste åren upplevt en mindre befolkninsöknin och hade vid årsskiftet 2015/ invånare. Vilket är 2492 invånare färre än 1990 (en minsknin på 18,8 %) och är den kommun i länet som tappat flest invånare under den tidsperioden. Medelåldern har ökat markant i Smedjebacken sedan 1998 och lier ida (2015) på 46,1 år, snitt i landet (41,2) och snittet i länet (43,6). Andelen av befolkninen som är 65 år och äldre 2015 är 27,0 % vilket är bland det hösta i länet. En åldrande befolknin i kombination med att majoriteten av kommunens invånare bor utanför tätorten (54,2% 2010) kan på länre sikt bli en utmanin för kommunen, nåot som måste beaktas inför framtiden. Rörliheten bland invånarna är hö. Perioden är det i snitt 600 in-resp utflyttade och det är framförallt i åldern år som rörliheten är stor 38 % av antalet utflyttade. Nettot in-och utflyttade i den ålderskateorin är dock inte på den höa nivån vilket förklaras med att de nyanlända ofta tillhör den ålderskateorin. Flertalet av kommunens invånare är bosatta i stråket Ludvika-Faersta på båda sidorna av sjön Barken. 20 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

107 Gessber Inevallsbo Bommarsbo Övre Starbo Kolares Spjutsbo Åsmansbo/Matsbo Starboård Finnbo ård Nyberet Gubbo Spräkla Silvhyttan Kärrruvan Lilla Dakarlsbo Hillbo Kolviken EnfastboNäs Harnäs Getbro Getbo Jobsbo/Marieber Torrbo/Stimmerbo SmedjebackenRånäsberet Lernbo/Skarviken Storsand Hae/Haen Flatenber/Backbyn Vanbo/Vanhäll Vibberbo/Saxehammar Larsbo St Moren Dullbo Sjövad/Pjantbo Övre Vanbo Stensbo Björbo Korsheden/Blomsteränet Göberet Perhindersbo Larsveden Finnbacken Snöån Söderbärke Hällsjön Tolvsbober Höalund Tolvsbo Sörbo Hemshyttan Älsjöbo Heden Björsjö Hunora Vad Tunkarlsbo Fallbyn Läsarbo Danskbo Kolpebo Söndasbyn Viksber Nyfors Hedbyn Lexsjöbo Vik/Björbo Källan NBisen Billsjön 1-10 Malinsbo Kilometer ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 21

108 Folkhälsa I ett hållbart samhälle mår invånarna bra och anser si leva ett ott liv. Det är måna olika faktorer som påverkar vår hälsa: var vi lever, hur vi lever, miljön, uppväxt, men även det sociala livet påverkar vår hälsa. Att skapa lika förutsättninar för en od hälsa är det överripande nationella målet för folkhälsoarbetet som utår från elva överripande målområden. Kommunen kan skapa förutsättninar för en od livsmiljö för invånarna på flera olika sätt i den fysiska planerinen. Det kan vara att skapa förutsättninar enom tillån till natur och friluftsliv, parker för lek och vila samt trya och trivsamma utemiljöer att vistas i. Alla de satsninar som kommunen jort/ör för att stimulera till ett rikt och varierande idrottsutbud är även de riktade till att e möjlihet till fysiska aktiviteter och därienom en bättre hälsa. Vår kommuns natur möjliör en månfald av förutsättninar till fysiska aktiviteter: sjöar, vandrinsleder, kanotleder, skidspår. Att vistas i naturen innebär förutom möj-lihet till fysiska aktiviteter även möjlihet till avkopplin. För att känna samhörihet med samhället behöver människor ha rätten och möjliheten att påverka sina ena livsvillkor och samhället de lever i. Därutöver finns ett positivt samband mellan socialt och kulturellt deltaande och fysisk hälsa. Att se medborarna som en resurs i planerinsprocessen är viktit, inte bara för att skapa delaktihet utan även för att bredda kunskapen inom det område som planeras. Vid enomförande av medborardialoer är det av central betydelse att verka för att det blir en jämställd dialo. Att vända si till olika rupperinar. Det kan vara barn och undomar, pensionärer och nyanlända. Nuläe: Den allmänna folkhälsan i Smedjebacken betraktas i dasläet som od med ett fåtal undanta. WHO rekommenderar att alla vuxna (18 år och uppåt) ska vara fysiskt aktiva minst 150 minuter i veckan. Detta då fysisk inaktivitet är den 4;e största orsaken till för tidi död i höinkomstländer. Andelen personer som på ett eller annat sätt är fysiskt aktiva är nåot läre i Smedjebacken än i förhållande till reional-och riksenomsnittet. Undersöknin visar att 40 % av kommunens invånare inte är fysiskt aktiva 30 min per da. Andelen övervikta personer, personer med diabetes och ohälsotalet är även det höre än riks-och länssnitt Social isolerin är en riskfaktor för sjuklihet och dödlihet. I Smedjebacken är det en hö andel (33%) (Höst i länet och över rikssnitt) som i undersöknin redovisar att de har låt deltaande i sociala sammanhan (ex vis fester, sporteveneman, föreninsmöten). I den nationella folkhälsoenkäten som Folkhälsomyndiheten enomför, var det vid de senaste enkäterna 34 % av kommunens invånare som anivit att de inte har ett bra hälsotillstånd. Tillänlihet För att skapa full delaktihet i samhällslivet och jämlikhet i levnadsvillkor är det av största vikt att identifiera och undanröja de hinder som finns för att uppnå 22 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

109 detta. För detta krävs att tillänlihetsperspektivet tas med i planerin, beslut och processer. Grupper som är särskilt beroende av ett väl utvecklat tillänlihetsperspektiv är personer med funktionsnedsättninar, barn, äldre och ekonomiskt resurssvaa. För att alla ska ha möjlihet till delaktihet krävs bland annat att ator, kollektivtrafik och andra fysiska miljöer är tillänlia och anpassade. Enlit la ställs det krav på att i publika lokaler och i offentlia miljöer ska enkelt avhjälpta hinder undanröjas Det är inte enbart den fysiska miljön som ska ses ur ett tillänlihetsperspektiv. Även information måste anpassas för att personer med funktionsnedsättnin och annat modersmål ska kunna kommunicera med myndiheten och ta del av informationen. Aktuella fakta fi nns att tillå på kommunens hemsida: Jämställdhet Jämställdhet är en demokratifråa som innebär att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina ena liv. I den processen är det viktit att kunskaper, värderinar och erfarenheter som kvinnor och män har tas om hand. En vikti del av arbetet för att på lån sikt skapa ett mer jämställt samhälle är att bebyelsemiljön utformas efter dessa mål och att jämställdhetsfråor es en roll och tas upp till diskussion i samhällsplanerinen. Det behövs också en medvetenhet om att det finns olika sätt att bedriva planerin, sätt som kan vara mer eller mindre lämplia för att uppnå jämställdhet. Nuläe: Precis som i länet i övrit arbetar kvinnorna i Smedjebacken inom hälso-och sjukvård, utbildnin och handel medan män arbetar inom tillverkninsindustrin och bybranschen. Utbildnin Utbildninsnivån i Smedjebacken och Dalarna är enerellt sett läre än i övria Sverie. Majoriteten har ymnasieutbildnin som hösta formella utbildninsnivå. Det är en ojämn fördelnin mellan könen på höre utbildnin, med fler och ökande andel kvinnor med efterymnasial utbildnin. Smedjebacken har historiskt sett en bristande studietradition på höre utbildninar. Även om utbildninsnivån statistiskt sett är lå är kompetensen hö, då måna utbildar si inom företaen och inte har validerat sina kunskaper. Andelen höskoleutbildade (2015) är 12,9 % (riket 26,2 %) Den enerationsväxlin som ida påår både inom de lokala företaen och i de offentlia oranisationerna är en utmanin. Det är ett tillfälle att locka hit höutbildade och locka tillbaka utflyttare som åter vill etablera si i Smedjebacken. Utbildnin är inte enbart viktit för framtida arbetskraft, utan är även viktit för den enskilde invånarens hela livssituation. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 23

110 LIVET Smedjebackens mål är att alla invånare ska ha samma möjliheter att leva ett ott liv och känna si delaktia Förutsättninar för att uppnå detta är bra boendemiljöer, möjliheter till arbetstillfällen, bra kommunikationer, rika möjliheter till rekreation och att kommunen som oranisation kan erbjuda den service som invånarna efterfråar i livets olika skeden 24 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

111 BOSTÄDER Ställninstaande 1 Kommunen skall ha en aktuell inventerin av tillänli och byklar mark för bostäder samt vara aktiva med att ta fram nya detaljplaner när behov uppstår. 2 Kommunen skall uppmuntra och planera för ett varierat utbud av hyres- och äandeformer. 3 Ny bebyelse bör i första hand tillkomma i befi ntlia byar och stråk, enom kompletterin och förtätnin, för att förstärka underla för service och underlätta en hållbar bostadsbebyelse och en hållbar livsstil. 4 Nya planerade bostads- och arbetsplatsområden ska anslutas till emensamt VA och bredband. 5 Byar och boendemiljöer skall ha möjlihet att utvecklas samtidit som att byakaraktären och kultur- och naturvärden bevaras och beaktas. 6 Nyproduktion av serviceboenden och fl erbostadshus i kommunal rei kommer i första hand att ske i tätorterna Smedjebacken och Söderbärke 7 Kommunen skall uppmuntra och arbeta för att möjliöra att befi ntlia områden för fritidshus utvecklas till permanenta bostadsområden Tradition och nutid Historiskt har bostadsbebyelsen i kommunen koncentrerats till Kolbäcksåns dalån, utmed Barkensjöarnas stränder, samt läns stråk av järnvä, väar och i byar med äldre hyttor och lantbruksfastiheter. Dessa stråk förstärks än ida, med tydli koncentration av nybynationer läns Barkens stränder och i befintlia orter. Orternas relativt lesa placerin ställer höa krav på infrastruktur, eneriförsörjnin och kommunikationer. Av kommunens invånare bor nästan hälften (4300) utanför de två största tätorterna (Smedjebacken och Söderbärke), där servicen är koncentrerad. Centralorten Smedjebacken lier vid Norra Barkens västända och kommunens andra tätort Söderbärke är placerad där Norra och Södra Barken möts. För dessa båda orter finns fördjupninar av översiktsplanen som er närmare rekommendationer. I eller i anslutnin till dalånen lier även tätorterna (enlit SCBs definition) Harnäs och Hae nära ränsen mot Ludvika kommun och Vad nära Faersta kommun. I kommunen finns även byarna Gubbo och Silvhyttan i nordväst och byarna Björsjö och Malinsbo i kommunens södra del, som alla har historiska kopplinar till bershanterin och skosbruk. Förutom de nämnda ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 25

112 byarna finns måna mindre områden med bebyelsestråk som till största delen utörs av äldre bersmansbyar eller fritidsområden som byts ut från talet och framåt. Under de senaste decennierna har måna hus i äldre byar blivit fritidshus, samtidit som permanentbosättninen ökat i fritidshusområden. Detta möjliörs delvis tack vare den stora utbynationen av vatten- och avloppsnätet som påått och påår inom kommunen. Tätortsnära byar som ansluts till fiber, VA och med GC-vä blir allt populärare som boendeorter. Smedjebacken är en populär boendekommun med stor utpendlin till arbete beroende på eorafisk placerin i en stark arbetsmarknadsreion. Detta ör oss beroende av ott samarbete med våra rannkommuner och närreion, bland annat vad äller samplanerin av transportinfrastruktur, kollektivtrafik och service. Kommunens strateiska läe mellan Ludvika och Faersta ör att den lokala bostadsmarknaden sträcker si över båda kommunränserna. Det befintlia bostadsutbudet erbjuder relativt låa bostadspriser, möjlihet till sjönära läen och vackra bomiljöer. De senaste 5-10 åren har ett offensivt utbyande av VA-nätet möjlijort kommunalt vatten och avlopp i måna byar och stråk. Bebyelsestruktur Enfamiljshus är den dominerande boendeformen i kommunen ( småhus) där ca 80 % av befolkninen är bosatta. Därefter kommer hyresrätten med ca 15 % och bostadsrätten med ca 2 %. Hyres- och bostadsrätterna är koncentrerade till Smedjebackens och Söderbärkes tätorter. Enstaka hyresrätter finns även i Snöån, Björsjö, Malinsbo, Gubbo och Vad. Därutöver finns unefär 1700 fritidshus. De flesta hyresrätterna i kommunens tätorter Smedjebacken och Söderbärke uppfördes under 50- och 60-talet. Delar av beståndet har renoverats, medan en del återstår att uppdatera och uppradera för att öka attraktivitet och tillänlihet. Fler fastiheter saknar hiss, tillänlia entréer och trapphus. Det kommunala bostadsbolaet Bärkehus AB har 1039 läenheter varav 115 betecknas som särskilt boende (rupp-serviceboende). Tryhetsboende erbjuds i en hyresfastihet med tillån till emensamhetsutrymme och restauran. Centralorten Smedjebacken lier vid Norra Barkens västända och kommunens andra tätort Söderbärke är placerad där Norra och Södra Barken möts. För dessa båda orter finns fördjupninar av översiktsplanen som er närmare rekommendationer. I eller i anslutnin till dalånen lier även tätorterna (enlit SCBs definition) Harnäs och Hae nära ränsen mot Ludvika kommun och Vad nära Faersta kommun. Dessa tre områden har utvecklats från att vara utflyttninsorter till inflyttninsorter under de senaste 10 åren. I kommunen finns även tätorten Gubbo och byn Silvhyttan i nordväst, samt byarna Björsjö och Malinsbo i kommunens södra del, som alla har historiska kopplinar till bershanterin och skosbruk. Förutom de nämnda tätorterna finns måna mindre områden med bebyelsestråk som till största delen utörs av äldre bersmansbyar eller fritidsområden som byts ut från 1940-talet och framåt. Under de senaste decennierna har måna hus i äldre byar blivit fritidshus, samtidit som permanentbosättninen ökat i fritidshusområden. 26 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

113 GÄLLANDE PLANER ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 27

114 Bymiljöer Smedjebackens kommun har måna levande byar, där det även i framtiden skall es möjlihet att bo, leva och driva verksamhet, även om det finns en rik jordoch skosbrukshistoria med höa landskaps- och kulturmiljövärden. Genom att koncentrera ny bebyelse till stråk och befintlia bebyelsestrukturer kan landskapets och bomiljöernas värden prioriteras och bevaras. Detta motverkar intressekrockar med exempelvis turism, friluftsliv, samt kultur- och miljövärden. Varje by har sin een karaktär och en del av attraktiviteten är kopplad till denna, vilket är viktit att värna om vid om-, till- och nybynation. Vissa byar har särskilda krav på anpassnin, bl a Stimmerbo och Torrbo. Detaljplanerin och planberedskap En od planberedskap ör att kommunen medvetet kan styra orters utbynad och ha framförhållnin i kontakter med olika exploatörer. Planlada områden för bostadsbebyelse finns främst i tätorterna Smedjebacken, Söderbärke, Hae, Vad och Harnäs. Måna av äldre datum och i behov av översyn. Områden som på senare tid har tillkommit är lokaliserade till sjönära läen vid Barken och är ett resultat av kommunens antana LIS-plan från Markinnehav och markstratei Mark är en förutsättnin för att kunna påverka bostadsmarknaden och därmed byandet. Kommunens markinnehav är koncentrerat runt tätorterna Smedjebacken, Söderbärke och Vad. Nyproduktion av bostäder Mellan 1995 och 2000 minskade kommunens befolknin med ca 10 % vilket ledde till omfattande rivninar av flerbostadshus i Smedjebackens tätort (ca 1000 läenheter). Sedan dess har invånarantalet stabiliserats och de senaste åren har man sett en liten öknin. De senaste åren har en markant förändrin på den lokala bostadsmarknaden skett då efterfråan på bostäder (både villor och läenheter) ökat kraftit. Från att ha haft ett överskott är det nu bostadsbrist och efterfråan på bostäder främst hyresrätter av olika storlek. Kyrkoatan i Smedjebacken 28 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

115 Det kommunala bostadsföretaet Bärkehus har sedan 2007 nyproducerat 36 läenheter i Smedjebackens tätort och 8 läenheter i Söderbärke. Därutöver kommer 37 läenheter att vara inflyttninsklara 2018 i Smedjebackens tätort. En försvårande effekt för att producera bostäder i den takt som skulle vara önskvärd är de höa kostnaderna för uppförande och de hyresnivåer som blir en följd av det. Det får även till följd att äldre som planerat att försälja sitt småhus avstår från detta då boendekostnaden vanlitvis är betydlit läre i nuvarande boende. Detta förhindrar rörlihet på bostadsmarknaden. Efterfråan och behov hos olika rupper Bristen på bostäder påverkar situationen hos flera kateorier invånare. Una får svårare att etablera si i ett eet boende, nyanlända blir kvar på asylboenden oönskad lån tid och äldre som önskar annan boendeform har problem med att realisera detta. Una Den åldersrupp i kommunen som har störst rörlihet är una vuxna i åldern år och de som väljer att flytta från kommunen ör det vanlien för att studera. Äldre Det faktum att kommunens befolknin får en allt höre medellivsländ innebär att behovet av tillänlia och anpassade boenden kommer att bli viktit att tillodose. Det äller både i ordinarie bostadsbestånd som tillån till särskilda boenden. Ett nytt äldreboende är under uppförande (2017) och kommer att initialt ha 32 boendeplatser, men möjlihet finns att senare bya ytterliare i direkt anslutnin. Hemlösa Över tid finns den invånare som av en eller annan anlednin inte har möjlihet att få teckna eet kontrakt för bostad och då vänder si till individ-och familjeomsoren för att få hjälp. Antalet är inte stort och kommunen har tillån till ett antal överånsbostäder när behov uppstår och för dessa finns fastställda rutiner. Vid särskilda tillfällen kan sociala kontrakt upprättas med kommunens bostadsföreta Bärkehus. Nyanlända En utmanin är att möjliöra för de nyanlända som kommer till vår kommun att få en bostad som motsvarar deras behov. Även de ensamkommande undomarna som uppnår myndihetsålder har behov av een bostad i de fall de väljer att fortsätta bo i vår kommun. Antalet nyanlända har ökat betydlit de senaste åren men i dasläet har en minsknin noterats. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 29

116 LANDSBYGDSUTVECKLING I STRANDNÄRA LÄGEN - LIS Ställninstaande: 1 Realiserandet av föreslana LIS-områden för bostadsbyande bör primärt ske i stråket Hae-Harnäs-Gubbo samt utmed Barkens stränder. Detta för att kunna optimera syftet med LIS att e eller att förstärka och bevara underlaet för service på landsbyden 2 Inom Malinsbo-Kloten området bör realiserande av LIS-områden ske med syftet att e lånsiktia positiva sysselsättninseffekter I samband med antaande av denna översiktsplan upphör det tematiska tilläet att älla. Reviderin av det tematiska tilläet har skett enlit följande: Område 2 Vad-Hänan förändrin i form av placerin av området till att mer följa strandlinjen. Område 28 Barkaränet och 30 Kolbäcksån utår då dessa redan är detaljplanelada. Område 7 Lilla Busjön, 8 Stora Busjön, 34 Brilldammen, 35 Getåarna-Djupäsen, 36 Djupäsen-Myräsen, 52 Klacksvallen, 54 Snösjön-Gammelbo och 56 Sloberet utår då bedömninen är att de ej kommer att bidra till möjliheter till service i dessa delar av kommunen. Område 63 (Hae-Pjantbo) har tillkommit. Strandskydd innebär att man inte får bya nytt, ändra bynader, räva eller fylla ut och ändra förutsättninar för naturvärden inom strandskyddsområde. Strandskyddets syfte är att trya allmänhetens tillån till stränderna och skydda livsvillkoren för djur- och växter. För att kunna upphäva eller e dispens från strandskyddet krävs att det finns särskilda skäl för detta. De särskilda skälen äller om: området redan har taits i anspråk på ett sätt som ör att det saknar betydelse för strandskyddets syften området enom en vä, järnvä, bebyelse, verksamhet eller annan exploaterin är väl avskilt från området närmast strandlinjen området behövs för en anlänin som för sin funktion måste lia vid vattnet och behovet inte kan tillodoses utanför området 30 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

117 Betande får på Söppenmyren området behövs för att utvida en påående verksamhet och utvidninen inte kan enomföras utanför området området behöver tas i anspråk för att tillodose ett annat mycket aneläet intresse. Inom anivna LIS-områden äller också att dispens kan es om: området tas i anspråk för en bynad eller anlänin som bidrar till landsbydsutvecklin området tas i anspråk för enstaka en- eller tvåbostadshus med komplementbynader i anslutnin till befi ntlit bostadshus. I en detaljplan får kommunen bestämma att strandskyddet upphävs om det finns särskilda skäl och behovet av att använda området är viktiare för samhället än strandskyddsintresset. I vissa områden är det länsstyrelsen som beslutar om man får upphäva strandskyddet anto kommunfullmäktie som ett tillä till översiktsplanen lämplia områden för landsbydsutvecklin i strandnära läen LIS. Syftet med LIS är att e lånsiktia positiva sysselsättninseffekter, eller att förstärka och bevara underlaet för service på landsbyden. Med lånsiktia sysselsättninseffekter menas möjliheten att starta eller utöka en verksamhet som er flera arbetstillfällen under länre tid. Det handlar alltså inte om de arbeten som kan krävas för att bya hus eller anläninar. Turistverksamheter kan vara direkt beroende av stränder för sin verksamhet, som båtliv, bad och paddlin, men kan även dra nytta av den konkurrensfördel en attraktiv strandmiljö kan e. Även för handels- och tjänsteföreta kan strandnära läe vara en fördel för att locka såväl besökare som arbetskraft. I kommunen finns inen produktion som är beroende av vatten, såsom fiske eller musselodlin och därför kommer inte sådana verksamheter att diskuteras. Service kan vara offentli såsom skolor, bibliotek och vårdcentraler, eller kommersiell som handel, restauraner och banker. Även kollektivtrafik räknas till service. LIS-områden kan öka och stabilisera underlaet för service enom möjliheten att skapa attraktiva bostadsområden för att öka inflyttnin och fritidsboende. Stränder har ida stor betydelse för bebyelseutvecklinen på landsbyden. I vissa områden är det bebyelseekonomiska läet sådant, att det tar måna år innan försäljninsvärdet på ett nybyt hus är i samma, eller höre nivå med kostnaderna för nybynationen. Strandnära bebyelse har enerellt jämförelsevis höa försäljninsvärden även i lesbydsområden. Detta arbete är i huvudsak inriktat på områden inom 100 meter ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 31

118 LIS-OMRÅDEN Områden för landsbydsutvecklin i strandnära läen 32 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

119 VAD, SÖRBO OCH KOLPEBO 1 Kalvnäset Rekommendationer: Området kan vara lämplit för viss bostadsbebyelse i anslutnin till befintli bebyelse. Den öppna odlinsmarken bör inte bebyas, trädridån mellan odlins-mark och bebyelse bör sparas. Nya bostäder måste anslutas till kommunala avlopps-nätet. Delar av området lier närmare järnväen än 100 meter. Där krävs att buller, vibrationer och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. 2 Vad Hänan Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostadsbebyelse. I strandzonen bör översvämninsrisker kartläas i samband med detaljplanerin. Naturvärdesinventerin bör öras i samband med detaljplanerin. Stora block i strandkanten bör sparas och stien läns stranden bör vara fortsatt tillänli för friluftsliv 3 Vads udde Näsberet Rekommendationer: Hamarken inom området är lämpli för bostäder. Naturvärdesinventerin bör öras i samband med detaljplanerin, skosstyrelsen bör kontaktas för diskussion om värdefulla naturtyper på området. Åkerholmar med höa naturvärden bör inte bebyas. Åkerholmarna kan omfattas av biotopskydd, vilket i så fall inne-bär att länsstyrelsens dispens krävs om en åtärd kan påverka åkerholmarna. Allmänhetens tillån till udden och strandremsan liksom skydd för kulturvärden bör säkerställas i detaljplan 4 Dalsjö Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder, framförallt på de nylien avverkade delarna. Odlins- och änsmark bör sparas.. Ny bebyelse måste anslutas till emensamt avloppsnät i Vad. Bynationen måste anpassas så att tillrinninen av rund- och ytvatten till sjön Mäsen inte påverkas. 5 Danskbo Rekommendationer: Området kan vara lämplit för viss bostadsbebyelse. Då området har nära till ridleder kan nåon form av hästård eller hästby vara extra lämpli. En del av området lier närmare järnväen än 100 meter, där krävs att buller, vibrationer och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Åkerholmarna bör inte bebyas då dessa kan omfattas av biotopskydd. Biotopskydd innebär att länsstyrelsens dispens krävs om en åtärd riskerar att påverka åkerholmarna. Skydd för kulturvärden bör fastställas i detaljplan. Om det blir aktuellt med mer än enstaka bostadshus bör en kulturhistorisk analys öras. SÖDERBÄRKE, TOLVSBO, TUNKARLSBO OCH BUSJÖN 6 Hölunda Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder, permanentboende bör eftersträvas. Ny beby-else bör i läe och utformnin anpassas till den befintlia bebyelsen och till lokal bynadstradition. Ny bebyelse bör också ta hänsyn ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 33

120 till jordbrukets behov och hävden av odlinslandskapet. Bebyelsen bör placeras så att utsikten från riksväen mot vattnet behålls och så att släpp mellan olika bebyelseklunor bevaras. 7 Lilla Busjön UTGÅR Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder i anslutnin till befintli bebyelse och på delar av åkermarken. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin 8 Stora Busjön UTGÅR Rekommendationer: Delar av området kan vara lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. Skydd för kulturvärden bör fastställas i detaljplan. 9 Verknäset Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Norra delen av området bör översvämninskartläas i samband med detaljplanerin. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. 10 Hälltorpsberet Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder, nytillkommande bebyelse bör i första hand placeras i anslutnin till befintlia bebyelserupper. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. En kraftlednin löper rakt enom området och innebär restriktioner för bebyelsen. Hänsyn ska tas till kulturvärdena i Sjötorpet och Klintbyn. 11 Tolvsbohäll Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. 12 Larssveden Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. En detaljplan bör också säkerställa allmänhetens tillån till strandremsan. En del av området lier närmare riksväen än 100 meter, där krävs att buller och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Då riksvä 66 är transportled för farlit ods, bör risker förknippade med detta beaktas i samband med detaljplanerin eller tillståndsansökninar för enskilda bylov i den västra delen av området. Vattenskyddsområdet bör inte bebyas, inte heller betes- och jordbruksmark. 13 Haa Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. Jordbruksmark bör inte bebyas. 14 Ösänet Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Ny bebyelse bör anpassas till den små-skalia karaktär som utmärker hela området. Naturvärdesinventerin ska öras innan eventuell bynation, i samband med inventerinen bör skosstyrelsen kontaktas för diskussion om värdefulla naturtyper på området. Åkerholmarna kan omfattas av biotopskydd, vilket i så fall innebär 34 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

121 att länsstyrelsens dispens krävs om de riskerar att påverkas av nybynation. Utbynad av kommunalt vatten och avlopp kan vara nödvändit om ett flertal bostäder ska byas. 15 Nor Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Ny bebyelse bör anpassas till den äldre bebyelsen läns Bärkeväen i läe, skala, proportion, material och fär. Naturvärdesinventerin av kullen ska öras i samband med eventuell bynation. Kullen bör inte bebyas närmast vattnet. En bynation på området får inte beränsa allmänhetens tillträde till stranden på ett sätt som strider mot strandskyddets syfte. 16 Nor-Kvarnbäcken Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Ny bebyelse bör anpassa si till den befintlia bynationen i anslutnin till området. 17 Älnäsudden Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder i anslutnin till befintli bebyelse. Naturvärdesinventerin bör öras i samband med eventuell bynation. Skyddsområde för fast fornlämnin ska fastställas i detaljplan. 18 Saxe Rekommendation: Området kan vara lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin bör ske i samband med exploaterin. Skyddsbestämmelser för ruvan bör fastställas i detaljplan. Allmänhetens passae läns stranden bör säkerställas i detaljplan. LARSBO 19 Fransbacken Rekommendationer: Delar av området kan vara lämplia för bostäder. Bostadsbynationen bör vara be-ränsad och anpassad i placerin och utformnin till de speciella naturvårdsintressen som finns i området. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin eller i samband med bynation av enstaka bostadshus. Inventerinen ska inkludera eventuell förekomst av vitryi hackspett. Nya bostäder bör anslutas till en emensam lokal avloppsanlänin. I detaljplan eller vid prövnin av enskilda bylov bör hänsyn tas till kulturvärden i närliande bebyelse och till kulturvärden i landskapet. 20 Vansbacken Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Bostadsbynationen bör vara beränsad och anpassad i placerin och utformnin till de speciella naturvårdsintressen som finns i området. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin, inventerinen ska inkludera eventuell förekomst av vitryi hackspett. Nya bostäder bör anslutas till en emensam lokal avloppsanlänin. I detaljplan eller vid prövnin av enskilda bylov bör hänsyn tas till kulturvärden i närliande bebyelse. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 35

122 TORRBO - VIBBERBO 21 Sjöberet Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturinventerin krävs vid detaljplanerin. 22 Södra Rånäsberet/Rånäsudden Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturinventerin krävs vid detaljplanerin. Allmänhetens tillån till strandremsan bör säkerställas i detaljplan. Restriktioner för bebyelse på översvämninskänslia delar av området bör införas. 23 Lisselänsudden Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Översvämninskarterin krävs i samband med detaljplanelänin. Åkermarken på området bör inte bebyas. 24 Gladtjärn Rekommendationer: Området kan vara lämplit för utbynad av fritidsanläninen och för bostäder. Hänsyn ska tas till det rörlia friluftslivet. Naturinventerin krävs vid detalj-planerin 25 Storsand Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Hänsyn ska tas till det rörlia friluftslivet. Översvämninskarterin krävs för östra delen nära Storsandsviken. 26 Issen Näset Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska ske i samband med detaljplanerin. Åkermarken bör inte bebyas och inte heller höjden. 27 Per Jonsudden Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska ske i samband med detaljplanerin. 28 Barkaränet UTGÅR Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Översvämninskarterin krävs för norra delen nära storsandsviken. Naturvärdesinventerin bör öras i samband med detaljplanerin eller bylov. Samråd bör ske med båtklubbar för att undvika påverkan på platser av betydelse för båtlivet. SMEDJEBACKEN OCH MORGÅRDSHAMMAR 29 Heros Rekommendationer: Området kan vara lämplit för utvecklin av befintlia idrottsområden och för fritidsboende. En översvämninskarterin bör öras i samband med framtaandet av en ny detaljplan. Ny bebyelse ska ta hänsyn till kulturhistoriska värden enom placerin och utformnin av bebyelsen. Åkermarken närmast hembydsården bör inte bebyas. 36 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

123 30 Kolbäcksån UTGÅR Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Hänsyn bör tas till den amla banvallen så att dess sträcknin bevaras. 31 Flatenberstjärn Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Bullerstörninar bör utredas innan bynation kan tillåtas. Då riksvä 66 är transportled för farlit ods bör risker förknippade med detta beaktas i samban med detaljplanerin eller tillstådsansökninar för enskilda bylov i nordöstra delen av området. Detaljplan och enskilda bylov bör ta hänsyn till ruvområdets kulturmiljövärde. FLATENBERG OCH VANBO 32 Vanbo Stensbo Rekommendationer: En stor del av området, från Vanbo ård till Stensbo, kan vara lämplit för bostäder. Planerin av ny bebyelse bör ta hänsyn till kulturvärden och utå ifrån att äldre årdar och klunor av bebyelse ska behålla sin solitära position i landskapet. I anslutnin till Vanbo ård är området lämplit för utvecklin av hotellverksamheten; vid såverket är området lämplit för utöknin av arbetsplatsområdet. Skyddsområde för fasta fornlämninar (vähållninssten och mässten)bör fastställas i detaljplan. En del av området lier närmare järnväen än 100 meter och där krävs att buller, vibrationer och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Naturvärdesinventerin bör öras i samband med detaljplanerin. Strandveetationen bör sparas. Då riksvä 66 är transportled för farlit ods, bör risker förknippade med detta beaktas i samband med detaljplanerin eller tillståndsansökninar för enskilda bylov, i norra delen av området. ÅSMANSBO OCH STRÅKET MOT BORLÄNGE 33 Södra Åsmansbo Rekommendationer: Området kan vara lämplit för ett par bostadshus. Då Åsmansbo Bersmansby utör ett lokalt intresse för kulturmiljön, bör ny bebyelse anpassas till den äldre i läe, skala, proportion, material och fär. Odlinsröset på området kan omfattas av biotopskydd, vilket i så fall innebär att länsstyrelsens dispens krävs om en åtärd riskerar att påverka röset. 34 Brilldammen UTGÅR Rekommendationer: Delar av området är lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin bör öras i samband med detaljplanerin eller bylov. Även en kulturhistorisk analys av området bör inå i underlaet inför beslut om bylov eller i detaljplan. En kraftlednin år läns norra delen av området, bostäder bör inte uppföras inom 100 meter frånkraftledninen 35 Getåarna-Djupäsen UTGÅR Rekommendationer: Området kan vara lämplit för viss bostadsbebyelse. 36 Djupäsen-Myräsen UTGÅR Rekommendationer: Området kan vara lämplit för viss bostadsbebyelse i norr samt i de avverkade partierna i söder. Naturvärdesinventerin bör ske i samband med detaljplanerin. De fornlämninar efter boplatser som finns i norra änden av Myräsen får inte påverkas av nybynation. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 37

124 LERNBO, GUBBO OCH HARNÄS 37 Kölnäs-Kolviken Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Bebyelsen bör vara relativt beränsad och koncentrerad till befintlia väar. Detaljplanerin ska föreås av naturvärdesinventerin och översvämninskarterin. Skyddsområde för fånstrop bör fastställas i detaljplan. 38 Kolviken-Gubbo Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Strandskydd vid bäckar och mindre vattendra bör inte utöra ett hinder för landsbydsutvecklin. 39 Spräkla Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Detaljplanerin ska föreås av naturvärdes-inventerin, skosstyrelsen bör kontaktas för diskussion om värdefulla naturtyper på området. 40 Born Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Detaljplanerin ska föreås av naturvärdesinventerin. Hänsyn ska tas till kulturvärden i ruvområdet. En del av området lier närmare riksväen än 100 meter och där krävs att buller, och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Då riksvä 66 är transportled för farlit ods, bör risker förknippade med detta beaktas i samband med detaljplanerin eller tillståndsansökninar för enskilda bylov. 41 Hillbo Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Översvämninskarterin ska öras innan detaljplanerin. 42 Harnäsudden Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Detaljplanerin ska föreås av naturvärdesi-nventerin. I områdets västra delar finns översväm-ninsrisker som bör karteras innan detaljplanerin. En del av området lier inom 100 meter från riksväen och järnväen och där krävs att buller, vibrationer och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Då riksvä 66 är transportled för farlit ods, bör risker förknippade med detta beaktas i samband med detaljplanerin eller till-ståndsansökninar för enskilda bylov, på den södra delen av området. 43 Haen Rekommendationer: Vissa läen inom området kan vara lämplit för bostäder. En del av området lier närmare järnväen än 100 meter och där krävs att buller, vibrationer och bynads-tekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Naturlia bullerskärmar i form av terrän och veetation bör bevaras. Naturvärdesinventerin ska öras i sam-band med detaljplanerin eller enstaka bylov. Nedanför släntområdet bör risken för slamströmmar beaktas innan bynation tillåts. 44 Österbo Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Åkerholmarna kan omfattas av biotopskydd, vilket i så fall innebär att länsstyrelsens dispens krävs om de riskerar att påverkas av nybynation. En del av området lier närmare 38 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

125 riksväen och järnväen än 100 meter och där krävs att buller, vibrationer och bynadstekniska förutsättninar utreds innan bynation kan tillåtas. Då riksvä 66 är transportled för farlit ods bör risker förknippade med detta, beaktas i samband med detaljplanerin eller tillståndsansökninar för enskilda bylov. HAGGE 45 Storfallsväen och 46 Haeväen Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. 47 Söder om Vinarn Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. 48 Pjantbo Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. 63 Hae-Pjantbo Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. SNÖÅN OCH HÄLLSJÖN 49 Gamla väen Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. En översvämninskarterin bör öras i samband med detaljplanerin. En detaljplan bör också säkerställa skydd för det närbeläna hyttområdet. 50 Duvnäset Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Bebyelse i söder bör anpassas så att det upplevs som en naturli fortsättnin på byn. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med eventuell bynation. 51 Stora Snöån Såen Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. 52 Klacksvallen UTGÅR Rekommendationer: Området kan vara lämplit för enstaka bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. Vid nybynation krävs en ny vä förbi Sundets ård. Hänsyn ska tas så att nybynation inte påverkar närliande boplatser. 53 Snösjön-Floen Rekommendationer: Området bör användas för rekreations- och turistverksamhet. Bynation för att utveckla verksamheten bör tillåtas. Området är inte lämplit för bostäder. Vid mer omfattande bynation bör hänsyn tas till kulturintressen i ruvområdet väster om området. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 39

126 54 Snösjön-Gammelbo UTGÅR Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder i vissa delar. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. Våtmarker inom området ska inte bebyas. Hyttområde norr om området bör skyddas i detaljplan. 55 Snösjön-Skolskoen Rekommendationer: Områdets nuvarande användnin för undervisnin bör fortsätta. Även användnin för rekreation och turismverksamhet kan vara lämpli. Bynation för att utveckla verksamheten bör tillåtas. Området är inte lämplit för bostäder. 56 Sloberet UTGÅR Rekommendationer: Bostäder kan vara lämplit på området, framförallt i det skoia partiet. Natur-värdesinventerin ska öras i samband med eventuell bynation. Klipp-udden ska inte bebyas på rund av de höa naturvärdena där. Hänsyn bör tas till närliande Brukshyttemiljö. BJÖRSJÖ, NYFORS OCH MALINGSBO 57 Nyfors Rekommendationer: Området är lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. Marken närmast ån bör inte bebyas. Bebyelsen bör ta hänsyn till kulturvärden i Nyfors bruksmiljö. 58 Söndasbyn Rekommendationer: Området kan vara lämplit för en viss utvecklin av den befintlia fritidshus-bebyelsen. Naturvärdesbedömnin örs i samband med eventuell bynation. 59 Skräddarens Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder 60 Väster om Dammsjön Rekommendationer: Området kan vara lämplit för bostäder. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. 61 Malinsbo - Stora Bäcken Rekommendationer: Marken i anslutnin till campinen bör framförallt användas för verksamhetens behov. Ny bebyelse där kan vara lämplit om det krävs för verksamhetens utvecklin. Den mellersta och södra delen av området kan vara lämplit för bostadsbebyelse. Naturvärdesinventerin ska öras i samband med detaljplanerin. I detaljplan ska också områdesskydd för boplatser och andra fornlämninar fastställas. Även påverkan på kulturvärden i bruksmiljön bör diskuteras i detaljplan. Ny bebyelse måste anslutas till kommunalt avloppsnät. Stor hänsyn ska tas till Malinsbo vattentäkt. 62 Kopparbo Rekommendationer: Området bör behålla sin karaktär som frilufts- och rekreationsområde. Bynader och åtärder som krävs för att utveckla verksamheten bör tillåtas. Området är inte lämplit för bostäder. 40 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

127 KULTURLANDSKAP OCH HISTORISKA MILJÖER Ställninstaanden Inom områden som bedömts vara särskilt värdefulla ur kulturmiljösynpunkt ska: 1 Flatenbers hytta och Floberets ruva ska tillänliöras, värnas och utvecklas särskilt 2 Byarna ska es möjlihet att utvecklas 3 Områdesbestämmelser ska vid behov tas fram, motsvarande de som fi nns i Stimmerbo-Torrbo 4 Kyrkoatan i Smedjebacken ska i utvecklas och dess karaktär bevaras och förstärkas Så ott som all mark i landskapet har på ett eller annat sätt påverkats av människan och kan i vid bemärkelse betecknas som kulturlandskap och beroende på de naturlia förutsättninarna har det resulterat i daens samhälle. En kulturmiljö är därför inte nåot statiskt område utan formas och påverkas kontinuer lit, det äller även kulturlandskapet. Ny bynation läer till en årsrin utan att radera ut tidiare enerationers spår. Byar ska es möjliheter att utvecklas, dock ska det i samband med exploaterin tas hänsyn till landskaplia strukturer och andra platsspecifika eenskaper. Smedjebackens kommun har en månfald av värdefulla kulturmiljöer. Såväl odlinslandskap som ber- och skoslandskap bär spår av kulturhistoria. Fornlämninar av olika sla vittnar om historiska aktiviteter och är i huvudsak relaterade till ruvverksamhet. Det är av vikt att dessa bevaras då de är en del av vårt emensamma kulturarv. En vikti del i kommunens kulturhistoria är även finnkoloniserinen som inleddes på 1500-talet och kulminerade på 1600-talet och främst berör kommunens södra delar. Rökbastu i Ibbarbo, ett arv från fi nnkolonisationen ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 41

128 Vissa kulturmiljöer har bedömts särskilt viktia att bevara och har då erhållit ett visst skydd för att dess fortsatta existens ska kunna tryas. Riksintresse för kulturmiljövård Det betyder att miljön/området är unik och skyddsvärd ur ett nationellt perspektiv. Miljön eller bynaden kan visa exempelvis utvecklinen i samhället, sociala villkor, bynadstekniker eller olika estetiska ideal enom historien. I Smedjebacken fi nns det 8 sådana områden: Flatenbers Hytta Floberet Malinsbo Stimmerbo och Torrbo bersmansbyar Hedbyn-Gärdsjöbo Tunkarlsbo Hemshyttan Del av vä Vikmanshyttan-Larsbo Bynadsminnen Bynadsminnesförklarin är ett statlit skydd och innebär ett starkt bevarandeskydd. Det bynadsminnena har emensamt är att de är kopplade till historiska skeden i samhället. Det finns enskilda och statlia bynadsminnen. De enskilda bynadsminnena beslutar länsstyrelsen över och statlia bynadsminnen beslutar reerinen över. I Smedjebackens kommun finns följande bynadsminnen: Smedjebackens Järnvässtation Malinsbo Herrård (statlit) För Sämoården i Vad samt Söderbärke stationshus påår utrednin. Fornminnen Inom kommunen finns 2927 (2016) reistrerade fornlämninar som är skyddade enlit Kulturminneslaen. Huvuddelen av dessa är spår efter den omfattande ruvverksamheten som bedrivits runt om i vår kommun. Särskilt värdefulla kulturmiljöer Ett kulturmiljövårdsproram upprättades 1990 av Dalarnas Museum på kommunens uppdra. I prorammet redovisas ett stort antal miljöer runt om i kommunen som bedömdes vara av kulturhistoriskt värde. Prorammet är aldri antaet, men har funerat som underlasmaterial vid behov. Förutom de miljöer som redovisas i prorammet finns kulturhistoriska värden i Gessber, Östanber, Nyberet, Storsand och Tombo isruva. 42 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

129 Område Billsjön Björsbo Björsjö Dalvik Dullbo Finnbo Getbo Göberet Hae Hunora Hällsjön Ibbarbo Larsbo Resmoren Schisshyttan Skomakartorp Snöån Spannbyn Spjutsbo Stora Busjön Stora Tolvsbo Södra Bisen Vanhäll Vibberbo Väen Söderbärke-Bråfors Västermoren Beskrivnin Brukshyttemiljö Odlinslandskap Skosby och brukshyttemiljö Bersmansby Skosby Dalånsby och bruksmiljö Bykluna Höjdbebyelse Bruksmiljö Lånsträckt strandby Brukshyttemiljö Höjdby Bruksmiljö Bersmansby Herrårdsmiljö Finnård Bersmansby Finnby Isolerad bersmansby Besmansby Öppet kulturlandskap Finnby Spridda herr- och storårdar Vidsträckt bersmansby Mycket ammal västräcknin Öppet kulturlandskap LÄS MER: Kulturmiljöprorammet Smedjebackens kommun 1990 Riksantikvarieämbetet Bersmansård Stora Busjön ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 43

130 NÄRINGSLIV OCH ARBETSMARKNAD Följande kapitel utör kommunens närinslivsstratei Ställninstaanden 1 Kommunen skall aktivt arbeta för att bredda närinslivet enom att främja och skapa förutsättninar för tjänsteföreta och besöksnärin 2 Kommunen skall prioritera att förädla, förtäta och bya ut befi ntlia handels- och industriområden, samt planläa mark för nya typer av verksamheter, bland annat larin, laer och besöksnärin. Därutöver beakta möjliheterna till utöknin av industrimark i anslutnin till befi ntlia områden, företrädesvis i Vilmoren och Söderbärke. 3 Vid planerin av framtida industriområden ska närhet till ods-och persontransporter beaktas. 4 Arbetsplatsområden ska anslutas till emensamt VA och bredband 5 Vid detaljplanerin av industrimark i riksväsläe skall krav på bebyelse och restriktioner mot synlia uppla fi nnas 6 Kommunens skall arbeta för tillodose behovet av kompetensförsörjnin och verka för att höja utbildninsnivån Det ska vara attraktivt för företa att etablera si och växa i kommunen. Ett bra företasklimat är viktit för kommunens utvecklin, enom att det skapar lokala arbetstillfällen och kan bidra till en ökad inflyttnin. Ett ott företasklimat handlar även om tillånen till kvalificerad arbetskraft, tillånen till bostäder och en bra infrastruktur. Närinslivsutvecklin Tradition och nutid Smedjebackens närinsliv och industri har historisk prälats av sko och järnhanterin. Redan på 1100-talet bröts malm i ruvorna och smältes tackjärn i hyttorna. Förutom järnhanterinen har skoen varit den ekonomiskt viktiaste närinen och är fortfarande dominerande i de norra och södra delarna av kommunen. Under 1990-talet skedde en drastisk omstrukturerin till följd av stålkrisen, vilket har lett till att Smedjebacken har ått från att vara en traditionell bruksort med ett par dominerande företa till att bli en entreprenörsort med måna små och medelstora företa. 44 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

131 Ida domineras närinslivet av företa inom bearbetninsindustri och verkstad, men besöksnärinen och tjänstenärinen är växande branscher. Kommunen har 1100 reistrerade företa varav har aktiv verksamhet. Större befintlia industriområden är beläna i anslutnin till Rv 66 vid infarten till Smedjebackens respektive Söderbärke tätort. Utmed Kolbäcksån i centrala Smedje-backen är de anrika företaen Ovaco (historiskt Smedjebackens Valsverk AB) och Morårdshammar AB beläna. Arbetsmarknad Arbetsmarknaden i kommunen är stark, med flera år av hö sysselsättnin. Arbetsmarknadsreionen sträcker si traditionellt sett ca en timmes bilpendlin från central-orten och innefattar Faersta och Ludvika, Kopparber/Lindesber men den växer mot Borläne och Mälardalen. Utbildninsnivån i Smedjebacken och Dalarna är enerellt sett läre än i övria Sverie. Majoriteten har ymnasieutbildnin som hösta formella utbildninsnivå. Smedjebacken har historiskt sett en bristande studietradition på höre utbildninar. Även om utbildninsnivån statistiskt sett är lå är kompetensen hö, då måna utbildar si inom företaen och inte har validerad kompetens. En utmanin inför framtiden är att ersätta den del av arbetskraften som nu närmar si pensionsåldern att få till en smidi kunskapsöverförin, det äller både inom den offentlia som privata sektorn. Pendlin Smedjebacken är en pendlinsort med ett utpendlinsnetto på ca 1600 personer dalien. Fler män än kvinnor pendlar in, medan utpendlinen är relativt jämnt fördelad mellan könen Ludvika är största pendlinsorten ida, men pendlinen till Borläne ökar. Handel De senaste årens trender inom handelsutvecklin har inneburit att stormarknader, butiker i stora köpcentra och låprisbutiker svarar för en allt större del av detaljhandeln samt att dessa koncentreras till de reionala centralorterna (Falun, Borläne, Västerås). För Smedjebackens del har det medfört att den traditionella handeln och servicen har minskat och koncentrerats till Smedjebacken och Söderbärke tätort. Besöksnärin Turism och besöksnärin är en bransch som har potential att utvecklas positivt och Dalarna, Malinsbo Kloten och Strömsholms Kanal är kända varumärken. Våra fantastiska naturområden och våra kulturmiljöer är en resurs att ta tillvara. De traditionella besökarna har varit fritidshusäare eller personer som har personlia kopplinar och relationer till kommunen och enom deras närvaro för den lokala handeln ett uppsvin under sommarmånaderna. Därutöver har ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 45

132 naturvårdsområdet Malinsbo Kloten ända sedan bildandet 1981 varit mycket frekventerat av besökare från främst Mälardalsområdet. Området har stor potential för besök kopplade till ekoturism. Viktit är dock att det inte sker på bekostnad av natur-och kulturvärden i området. 8,6% av Smedjebackens kommuns yta utörs av sjöar och vattendra och 88% sko Areella närinar jord-och skosbruk I kommunen finns ca ha produktiv skosmark, vilket omfattar ca 88 % av kommunens yta och Smedjebacken är den kommun i landet som har höst andel sko. Äare till skoen är till ca 60 % större skosbola, 30 % av mindre privata äare och resterande äs av staten, kommunen och kyrkan. Denna närin är en vikti motor för sysselsättninen inom en rad olika servicebranscher och företa, bland annat såverk, avverknins- och transportföreta och snickerier. Det traditionella lantbruket i form av odlin av spannmål och djurhållnin har minskat radikalt de senaste åren. Ida är antalet mjölkbönder en handfull. Total åkerareal som brukas är 2243 ha (2015). Befintli åkermark nyttjas i stor omfattnin till bete för hästar och får, samt foderproduktion i form av rovfoder (1790 ha 2015). 46 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

133 LANDSBYGDSUTVECKLING Följande kapitel utör kommunens landsbydsproram Ställninstaanden 1 Kommunen ska betrakta servicenoder i omivande kommuner som en del av vår servicemarknad och främja dessa i vår överripande samhällsplanerin. 2 Kommunen skall uppmuntra och aktivt arbeta för att det skall fi nnas mötesplatser/servicepunkter i byarna. 3 Kommunen skall ha reelbunden dialo med byföreninar rörande servicefråor med syfte att skapa samsyn och samverkan. 4 Kommunen ska stötta ideella krafter och uppmuntra och tillvarata lokala initiativ som främjar landsbydsutvecklin. 5 Kommunen skall möjliöra levande och fl exibla tätortscentrum enom bred funktionsblandnin i detaljplanerna. Tillån till kommersiell och ideell service påverkar attraktiviteten av ett område för både boende och etablerin av företa och tillånen till kommersiell service påverkas av antalet boende. Utifrån bereppet tätortsnära boende så omfattas samtlia invånare i vår kommun och inen har mer än 20 km bilresa till ort med rundläande service i form av dalivaror, apotek, bensin och bank/betaltjänster. Utöver Smedjebacken och Söderbärke tätort inom kommunen utör Ludvika, Faersta, Norber och Skinnskatteber viktia servicepunkter. Då Smedjebacken är en utpendlinskommun medför det att måna väljer att utföra sina dalivaruinköp och serviceärenden på annan ort. Det innebär ett bortfall av intäkter för kommunens kommersiella service, men ett viktit kundtillskott är de fritidshusäare som finns. Detaljhandeln sker i stor utsträcknin i omkrinliande större städer, Ludvika, Västerås och Borläne. Kultur, nöje och fritidsaktiviteter har en vikti social funktion, då människor med olika bakrund, erfarenhet och ålder kan mötas. Byala och föreninar anordnar aktiviteter och bevakar lokala intressen, sköter och driver ena eller kommunala anläninar. De ideella föreninarna är i stor rad med och påverkar livskvaliteten för de boende. Byala och samlinslokal finns i måna av kommunens orter och byar. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 47

134 Betande hästar Här har samverkan och en od dialo mellan kommunen och föreninarna en central och vikti roll. Den innovativa kraften hos den ideella sektorn ökar och allt fler ideella verksamheter år mot att bli ideella entreprenörer, d.v.s. man blir en kommersiell aktör som drivs av ett starkt och ofta lokalt förankrat enaeman. Framförallt viktit blir detta i byar och orter utan annan service. Dessa lokala entreprenörer bidrar starkt till att förstärka attraktiviteten och utbudet av service, nåot som klassiska kommersiella verksamheter tidiare har stått för och som inte är realistiskt att förvänta si i framtiden. Exempel på detta kan vara fibernätsföreninar, hembydsårdar med café och lokala uider av besöksmål. En rundförutsättnin för att kunna erbjuda od service och ett attraktivt boende är tillån på od internetanslutnin och od mobiltäcknin, oavsett boende i tätort eller på landsbyd. För att skapa förutsättninar för framånsrika företa, entreprenörer och föreninar, så är det mycket viktit att det finns tillån till bredbandslösninar i hela kommunen. Att arbeta på distans ses alltmera som en självklarhet i måna branscher, framförallt inom tjänsteföreta. Även tillån till oda kommunikationer är en förutsättnin. 48 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

135 TRANSPORTER OCH HÅLLBART RESANDE Ställninstaanden: 1 Kommunen ska främja ett hållbart pendlande enom utökade och förbättrade ån- och cykelstråk, med prioritet att koppla ihop orter, arbetsplatser, handel, service, besöksmål och platser för fritidsaktiviteter. 2 Prioritera säkra GC-väar till och från kommunens skolor och de bostadsområden som är beläna inom de ränser som äller för att berättia till skolskjuts upp till 4 km. 3 Kommunen ska verka för ett hållbart resande och förbättrad arbetspendlin enom od tillån till linjebunden kollektivtrafi k i huvudstråken, i första hand på järnvä. 4 Kommunen ska främja reionförstorin och arbeta för att förkortade restider och ökad frekvens till viktia noder (Falun- Borläne, Västerås, Stockholm och Arlanda), främst enom Berslaspendeln och riksvä Kommunens ska arbeta för att stärka närinslivets transportleder, i första hand på järnvä, men även läns riksvä 66 6 Kommunens järnvässtationer ska vara attraktiva och tillänlia. 7 Riksvä 66 behöver mötesfri vä Faersta-Ludvika 8 Överfarten i Söderbärke över rv 66 bör säkras för ån-och cykeltrafi k för att öka tillänliheten till järnväen. 9 Berslaspendeln Ludvika-Faersta bör likställas med delen Faersta-Västerås, som en del i det strateiska järnväsnätet och behöver kapacitetshöjnin till 25 tons axellast och en utöknin till lastprofi l C, samt fjärrstyrt trafi kstyrninssystem och banupprustnin. 10 Fler säkra cykelparkerinar i såväl centrala läen som vid bussoch tåstationer och större arbetsplatser ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 49

136 Det överripande transportpolitiska målet är att säkerställa en samhällsekonomisk effektiv och lånsiktit hållbar transportförsörjnin för medborarna och närinslivet i hela landet. Därutöver har riksdaen beslutat om ett funktionsmål tillänlihet och ett hänsynsmål säkerhet, miljö och hälsa. Enlit riksdasbeslut är tillån till kollektivtrafik en rättihet för medborare i Sverie och en skyldihet för samhället. Väl funerande infrastruktur för transporter är av stor vikt för både kommunens företaare och invånare, dels för att trya loistik och varuleveranser och dels för pendlin och boende. Kommunens närinsliv karaktäriseras av transportintensiva företa och som har en kundmarknad riktad mot Mälardalen, men även med en hö andel export. Besöksnärinen är en växande närin som innebär en öknin av trafiken både till besöksmål inom kommunen, men även i form av transittrafik mot Sälenfjällen. Invånarna i Smedjebacken pendlar i hö utsträcknin till sina arbeten och studier i våra rannkommuner, det innebär att en väl funerande kollektivtrafik är av central betydelse. Det är höst sannolikt att detta kommer att bestå i framtiden även om kommunen ivetvis har ambitionen att attrahera nya arbetstillfällen och samtidit säkerställa befintli lokal arbetsmarknad. Framtidens transportbehov för en hållbar utvecklin För att främja en hållbar samhällsutvecklin behöver kommunen läa fokus på att förstärka befintlia transport och pendlinsstråk, bya ut ån- och cykelväar så att fler byar och orter kan kopplas ihop, samt att upprätthålla funerande kollektivtrafik, nåot som även är en vikti jämställdhetsfaktor, då kvinnor i större utsträcknin än män reser kollektivt. Viktit för att främja pendlin med kollektivtrafik blir tillänlia och attraktiva omstininsplatser med od belysnin, snöröjnin och parkerinsmöjliheter. Invånarna i Smedjebackens kommun bor relativt utspritt, med en stor andel utanför de största transportstråken, vilket ör det till en utmanin att kunna erbjuda alla tidtabellstyrd kollektivtrafik. Behoven av transporter för den åldrande befolkninen som bor utanför servicenoder förväntas att öka. Då bilen även i framtiden spås att vara det populäraste transportmedlet skall användandet av elbilar uppmuntras, uppförandet av laddstationer och anläandet av parkerinar för samåknin underlättas.. Transportåtärder behöver samplaneras med annan infrastrukturplanerin, såsom etablerin av nya bostads- och verksamhetsområden, utbynad av fibernät och verksamhetsområden för VA. För skosnärinens framtida behov eftersträvas full bärihetsklassnin på kommunens länsväar. 50 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

137 Riksintresse för järnväar Berslaspendeln är av trafikverket utpekat som riksintresse. Banan är av särskild reional betydelse och trafikeras utöver reionaltå av odstå. Vid planlänin och byande i anslutnin till järnväen ska erforderlia skyddsavstånd hållas. Riksintresse för väar Riksvä 50 Berslasdiaonalen förbinder Sydsverie med Mellansverie i nordsydli riktnin mitt i landet. En kort sträcka passerar Smedjebackens kommun. Riksvä 66 Västerås-Ludvika, Malun till norska ränsen. Delen Västerås Ludvika utör en anslutnin till en utpekad hamn av riksintresse. Vid planlänin och byande i anslutnin till riksväen ska erforderlia skyddsavstånd hållas. Riksintresse för luftfarten Trafikverket har pekat ut Dala Airport Flyplatsen att vara av fundamental reional betydelse. Smedjebacken berörs i sin helhet av det skyddsområde för fly (MSA-yta) med radien på 55 km som utår från Dala Airport. Skyddsområdet tillåter höjd upp till 426 m över havet utan påverkan. En liten del i öster är även samordninsområde för Västerås flyplats. Smedjebackens stationsbynad ALLMÄNNA KOMMUNIKATIONER Järnvä Berslaspendeln och Berslasbanan är de två järnvässtråk som direkt eller indirekt är viktia för Smedjebackens kommun vad äller närinslivets transporter och arbetspendlin. För närinslivet är det framförallt skrottransporter till Ovako och transporter av rundstål från fabriken som i ett framtidsperspektiv är helt nödvändit för att finnas kvar i Smedjebacken. Vad äller arbetspendlin är Berslaspendeln vikti för pendlin mot Västerås och vidare mot Stockholm. Berslaspendeln är även en vikti länk i Berslaens och Mälardalens järnväsnät och anknyter till de stora infrastruktursatsninar som enomförs runt Mälaren. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 51

138 Vä Rv 66 är den mest trafikerade sträckan inom kommunen, både vad äller tuna transporter och persontrafik och är ett riksintresse och inkörsport till Dalarna från Västmanland län, Faersta. Det är den enda kvarvarande 13-metersvä i länet som inte är mötesfri. En kort bit av rv 50 passerar vår kommun. Inom kommunen finns även ett 6 stycken lv som utör kommunikationsväar till våra rannkommuner. LÄS MER Cykelplan Smedjebacken, 2016 Länsplan för reional transportinfrastruktur för Dalarna , fastställd av Reion Dalarna Gån och cykel En ökad ån- och cykeltrafik (GC-trafik) är en vikti del av ett tillänlit och lånsiktit hållbart transportsystem. Potentialen för att cykla i Smedjebackens kommun är ida od. Cyklin utanför tätorten sker huvudsaklien läns blandtrafikerade väar med varierande kvalitet. Måna av de amla landsväarna i Smedjebacken är såväl låtrafikerade som natursköna vilket ör de utmärkta för cyklin. Renodlade cykelväar och cykelfält är däremot en bristvara. De flesta cykelväarna återfinns i Smedjebackens tätort och i Söderbärke. En utmanin är således att binda samman kommunens orter med ett säkert och funktionellt cykelnät. Detta innebär bland annat att rusta upp befintlia cykelväar, anläa nya cykelväar, asfaltera rusväar och sätta upp belysnin läns dessa. Linjetrafi k Dalatrafik trafikerar Smedjebackens kommuns busstrafik. Totalt finns det sex olika linjer, fem landsbydsbussar och en direktbuss. Busstrafiken är, likt kommunens bebyelse, koncentrerad runt de större sjöarna (norra och södra Barken) och Smedjebacken tätort. Den sydvästra delen av kommunen saknar bussförbindelser bortsett från skolskjutsar och andra specialtransporter. Fly För Smedjebacken är flyplatserna Arlanda, Borläne/Dala Airport och Västerås de mest använda och mest eorafiskt fördelaktia 52 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

139 REKREATION OCH FRILUFTSLIV Ställninstaande: 1 Kommunen ska samarbeta med föreninar, markäare och entreprenörer i syfte att få till oda förutsättninar för friluftsliv och rekreation. 2 Den attraktiva tätortsnära friluftsmiljön ska i möjliaste mån skyddas från exploaterin 3 Störande friluftsaktiviteter (ex vis skjutbanor, motoranläninar) ska lokaliseras så att de i möjliaste mån inte kommer i konfl ikt med andra intressen Kommunen utör en natur-och rekreationsresurs för såväl kommuninvånarna själva som för kort-och lånväa besökare från mer tätbebyda områden. Skoen och de måna sjöarna är viktia för kommunens attraktivitet och er möjlihet till naturupplevelser i en ostörd miljö. Det är viktit att ta vara på de resurserna och de möjliheter som de er. Studier har visat att rönområden är betydelsefulla för folkhälsan. Att vistas i natur- och rekreationsområden har stor betydelse för människans hälsa och livskvalitet. De flesta känner ett ökat välbefinnande ju oftare de besöker ett naturområde. Vi mår helt enkelt bättre och blir friskare när vi kan uppleva rönska, ostördhet och tryhet. Natur- och rekreationsområden uppmuntrar även till fysisk aktivitet. Människor som har tillån till rönområden är betydlit mer fysiskt aktiva än de som lever i områden där de förutsättninarna saknas. Vår natur erbjuder en månfald av möjliheter till olika friluftsupplevelser. Här finns utbud för alla åldrar under årets alla månader. Olika utflyktsmål och sevärdheter samt promenader och vandrin läns leder och stiar, kanotin, fiske, skidåknin, svamp och bärplocknin m.m.. Grundläande för att behålla de fysiska förutsättninarna för friluftsliv är en ändamålsenli planerin och förvaltnin. Naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv, fysisk aktivitet och hälsa hör nära samman. Riksintresse friluftsliv Riksintressen för friluftsliv baseras på miljöbalkens 3 kapitel 6 och ska så lånt möjlit skyddas mot åtärder som kan påtalit skada dess värden. Friluftslivet ska ha stora friluftsvärden sett i ett nationellt perspektiv på rund av särskilda natur- och kulturkvaliteter, variationer i landskapet och od tillänlihet för allmänheten. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 53

140 Malinsbo-Kloten Malinsbo-Klotenområdet omfattar ha stort område som består av en hölänt, kuperad, sjörik berslasterrän med oda förutsättninar för friluftsverksamhet. Där finns även sevärd natur, t ex eoloiskt intressanta bildninar och bioloiskt intressanta sjöar och vattendra. Del av Malinsbo-Klotenområdet är även utpekat som riksintresse enlit miljöbalken 4 kapitlet 2 och ska särskilt beaktas vid bedömninen av tillåtliheten av exploaterinsföreta eller andra inrepp i miljön. Barkensjöarna Barkensjöarna är beläna mellan Smedjebacken och Faersta, läns Kolbäcksåns dalån. De utör nordändan på Strömsholms kanal som följer Kolbäcksån och är en 107 km lån farled mellan Smedjebacken och Mälaren. Fallhöjden är 100 m och totalt finns 26 slussar. Erbjuder mycket oda möjliheter till bad, fiske och båtliv. Öarna Stora Ulvön, Svinön, Nyckelön, Vedön och Sollen i Norra Barken omfattas av utökat strandskydd som innebär att hela öarna omfattas av strandskydd. Idrottsanläninar I Smedjebackens tätort finns ett stort utbud av idrottsanläninar: Herosfältet med lokaler för hockey, fotboll (både inom-och utomhus), hall för olika inomhusidrotter, tennisbanor, ytor för friidrott och boule. Havallen med fotbollsplan och nav för skidspår av varierande länd samt slalombacke och i närheten stor ridanlänin samt elljusspår. Tätorten Söderbärke har en allaktivitetshall och idrottsplats med fotbollsplan och elljusspår. Elljusspår finns även i Harnäs Vandrinsleder I kommunen fi nns fl er vandrinsleder med olika karaktär: Sméleden - börjar i Björsjö och sträcker si norrut enom kommunen passerar Stollbers öppna och djupa ruvhål, förbi Jätturns naturreservat och fortsätter därefter in i Säters kommun Schisshyttans vandrinsled - är en 4 km lån skyltad sti. Leden följer Schisshyttebäckens lopp och visar lämninar från traktens järnhanterin från mitten av 1600-talet då den första masunen uppfördes, fram till år 1922 då den sista hyttan lades ned. Romboleden - Romboleden startar vid Köpin med en anslutande led från Arboa, men det är möjlit att vandra från Tyskland via Skåne och Götebor upp till Vadstena och därifrån komma in på Romboleden. Den del av leden som vi beskriver år enom Härjedalen och upp till Skardörrspasset, där den år samman med Jämt-Noreväen till Nidaros, Trondheim. En del av leden passerar Smedjebacken. 54 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

141 Hamnar Barkensjöarna med dess vackra skärård har ett rikt båtliv sommartid. Smedjebackens hamn är en av Sveries största insjöhamnar med anslutnin till havet enom att Strömsholms kanal har sin början i Norra Barken. Även i Söderbärke finns det en hamn och tillsammans har de ca 500 båtplatser Bad Smedjebacken har måna fina sjöar med friluftsbad. På 12 badplatser tas bakterieprov minst en ån under badsäsonen, juni, juli och auusti. Det fi nns tre kommunala badplatser: Prästabadet fi nns på Herosområdet i centrala Smedjebacken. Badet värms upp sommartid 2-5 rader av överskott i fjärrvärmenätet och restvärme från företaet Ovako. Badet är handikappanpassat Risinsbo i Morårdshammar Haudden i Söderbärke Därutöver finns det 9 andra badplatser runt om i kommunen som sköts av föreninar/byala Vattenskoteråknin Körnin med vattenskoter orsakar bland annat höa och oreelbundna ljudnivåer i en fritidsmiljö där tystnad blir allt mer sällsynt. Det kan också störa växt- och djurliv. Därför är det enbart tillåtet att köra vattenskotrar i allmänna farleder och i de områden som länsstyrelsen beslutar om. Länets enda allmänna farled finns i Norra Barken. Fiske Smedjebacken har oda möjliheter att erbjuda de fiskeintresserade ett varierat fiske med allt från mete till trollin. Bland de ca 500 sjöarna i kommunen finns måna fina fiskevatten med ädda, abborre, lake och vitfisk men även lax, örin, ös och sik. Skidspår På Uvberet erbjuds fina möjliheter att vintertid både åka ländskidor (7 olika spårsträckninar) och slalom (2 nedfarter). Elljusspår I Smedjebacken, Söderbärke och Harnäs finns belysta motionsspår. Golfbana I Hae lier Västerberslaens enda olfbana som ida har 18 hål. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 55

142 KOMMUNAL SERVICE Ställninstaanden 1 Den stationära kommunala servicen (förutom förskola/skola) ska även fortsättninsvis koncentreras till tätorterna Smedjebacken och Söderbärke 2 Kommunen ska ha lånsikti lokalplanerin och hänsyn tas till möjliheterna att reducera transportbehov enom att möjliheter att kunna ta si till aktuell plats med cykel eller till fots ska beaktas 3 Kommunens målsättnin är att det i varje större by ska fi nnas tillån till mötesplats för att främja samvaro och emenskap. 4 Kommunens ambition är att fortsätta verka för att Smedjebacken har en kollektivtrafi k som blir tillänli för så måna invånare som möjlit. Det kan ske dels via linjedraninar, men även enom att erbjuda oda möjliheter till omstinin mellan olika trafi ksla Kommunen ska tillodose invånarnas behov av offentli service. Tillån till od samhällsservice i form av vård, skola, dalivaruhandel m m inom ån- och cykelavstånd är viktit och förbättrar samhällets uthållihet och livskvaliteten för invånarna. Olika former av service har olika servicerad. Samlokaliserin av samhällsservice och andra lokala funktioner är möjli. Samarbete kan ske med närliande kommuner för att erbjuda en od service och för att emensamt utveckla reionen. Samhällsservice ska i kommunens tätorter främst lokaliseras till centrala läen i kärnan av bebyelsen. Kommunalt mål Kommunoranisationens arbete ska prälas av effektivitet och hö kvalitet. Smedjebackens kommun ska ha överskott i ekonomin och lia bland de 100 bästa kommunerna i Sveries kommuner och landstins kvalitetsmätninar. Verksamheten ska utvecklas i dialo med medborare, föreninar och företa. Allmänt Samhällsservicen i kommunen är koncentrerad till tätorterna Smedjebacken och Söderbärke. 56 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

143 ± Ludvika ²! î "'! "' ²!! î ²! ² î "' Norber ²! î "' Faersta ²! î "' Teckenförklarin Badplatser Systembola! Bensinstation Golfbana Skola î Kyrka "' Vardcentral î Skinnskatteber ²! î "' ² Matbutik Kommunräns Kilometer Karta samhällsservice ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 57

144 Förskolor och Skolor En stor satsnin på förskolor och rundskolor har enomförts de senaste 10 åren. Skolor har renoverats, nya förskolor har etablerats, investerinar för att möta skolans krav på modern teknik har skett. Smedjebackens skola/barnomsor är indelade i fyra utbildninsområden; Röda Bera/Bera, Hae/Vinsbo, Söderbärke/Vad samt utbildninsområde förskola Kommunala för-och rundskolor finns i Smedjebacken, Söderbärke, Vad och Hae. I Gubbo och Harnäs finns förskolor. I anslutnin till de skolor som har undervisnin av årskurser F-5 finns även skolbarnomsor. Det finns totalt 10 förskolor, varav en med verksamhet dynet runt och 5 rundskolor, varav 2 även har höstadium. Gymnasium bedrivs i det emensamma kommunalförbundet med Ludvika, Västerberslaens Utbildninscentrum VBU med utbildnin förlad i både Smedjebacken, Ludvika och Gränesber. Bedriver även vuxenutbildnin som innehåller ett antal olika vidareutbildninsalter nativ samt utbildnin i svenska språket för invandrare (SFI). Vård och omsor Äldreomsor i kommunen har i huvudsak två inriktninar dels stöd och hjälp i hemmet enom hemtjänst samt insatser i form av särskilda boenden. Särskilda boende för äldre Särskilda boende är en boendeform för invånare med betydande behov av vård och omsor och kräver biståndsbeslut. Boendeformen erbjuds i Smedjebackens och Söderbärke tätort och omfattar 110 platser. Utöver detta finns ca 10 platser för korttidsvistelse/växelvistelse i Smedjebackens tätort. Tryhetsboende är en mellanboendeform där den enskilde har een läenhet som är anpassade till personer med rörelsehinder. Denna boendeform erbjuds i centrala Smedjebacken och har restauran i direkt anslutnin. Personer med funktionsnedsättnin För personer med psykisk eller fysisk funktionsnedsättnin finns olika typer av stöd och hjälp att få från kommunen. Är behovet särskilt boende erbjuds ruppboende i Smedjebackens tätort därutöver erbjuds dacenterverksamhet i Smedjebacken. 58 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

145 Hälsovård Inom kommunen finns för närvarande två vårdcentraler varav den i Smedjebackens tätort drivs av landstinet medan den i Söderbärke drivs i privat rei. Närmaste sjukhus är beläet i Ludvika kommun. Bibliotek Bibliotek finns i Smedjebackens tätort samt i Söderbärke som även funerar som skolbibliotek. För de som inte kan ta si till nåot av biblioteken erbjuds hemleverans av litteratur. På ett flertal företa finns även arbetsplatsbibliotek och i ett par flerfamiljshusområden finns tvättstuebibliotek. Räddninstjänst Brandstationen är beläen i Smedjebackens tätort och bemannas av 3 räddninstjänstpersonal på heltid och deltidsbrandmän. Samverkan sker idasläet (2016) med Ludvika kommun avseende räddninschef i beredskap (Rcb). Framkomsttiden (från mottaet larm till att räddninsstyrkan är på plats) varierar beroende på var i kommunen olyckan sker. Avtal har tecknats om ömsesidi ränslös samverkan med anränsande räddninstjänster. Avtalen innebär att den räddninsstation som har den snabbaste insatstiden till skadeplatsen blir larmad först oavsett var olyckan har inträffat. Kollektivtrafi k Kollektivtrafiken och dess resmöjliheter har stor betydelse för människors möjlihet att förflytta si till och från hem, arbete, samhällsservice och utbildnin. I Dalarna är det AB Dalatrafik och Tå i Berslaen AB som ansvarar för trafiken utifrån de önskemål som framförs av kommunerna och landstinet. Smedjebackens kommun är en del i detta trafiksystem och idasläet trafikeras kommunen av dels en direktbuss Söderbärke Smedjebacken Ludvika Borläne och dels 5 landsbydslinjer: Därutöver erbjuds flextrafik som endast år efter beställnin från 8 olika områden. Berslaspendeln trafikerar sträckan Ludvika Faersta Västerås Stockholm. Samlinslokaler Kommunen är äare till ett flertal samlinslokaler i Smedjebacken och Söderbärke tätorter. I måna av kommunens byar finns lokaläande föreninar som via kommunala bidra tillhandahåller möteslokaler. Idrottsanläninar I Smedjebackens tätort finns ett stort utbud av idrottsanläninar: Herosfältet med lokaler för hockey, fotboll (både inom-och utomhus), hall för olika inomhusidrotter, tennisbanor, ytor för friidrott och boule. Havallen med fotbollsplan ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 59

146 Herosfältet och nav för skidspår av varierande länd samt slalombacke och i närheten stor ridanlänin samt elljusspår. Tätorten Söderbärke har en allaktivitetshall och idrottsplats med fotbollsplan och elljusspår. Elljusspår finns även i Harnäs. Golfbanan i Hae 60 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

147 TEKNISK FÖRSÖRJNING Ett samhälle kräver teknisk försörjnin för att funera. Inom bereppet teknisk försörjnin ryms enerifråor som vindkraft, el och fjärrvärme samt vatten, davatten, avloppsrenin, avfallshanterin och diital infrastruktur. Ställninstaande Allmänt Den tekniska försörjninen ska på ett resurseffektivt och hållbart sätt tillodose kommuninvånarnas behov av eneri, vatten och avlopp, avfallshanterin och diital kommunikation Eneri 1 Kommunkoncernens fastiheter ska år 2020 enbart drivas med återvunnen och förnybar eneri 2 kommunkoncernens transporter och tjänsteresor ska vara klimatneutrala senast år Kommunen ska verka för att övria verksamheter och fastiheter inom dess eorafi ska område bedrivs klimatneutralt senast år Riktade informationsinsatser till olika aktörer om lönsamma möjliheter att spara eneri, möjlia bidra att söka samt minskad miljöpåverkan samt upplysnin vid bylovansökan om kommunens önskemål beträffande eneri- och klimateffektivt byande. 5 Den fysiska planerinen ska ta hänsyn till och stödja behovet av mark för produktion och distribution för förnyelsebar eneri. 6 Vindbruk är ett viktit samhällsintresse. Kommunen är positiv till ny etablerin av vindkraft 7 Önskvärt är att samtlia elnät inom kommunen blir förlada under mark ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 61

148 Dricksvattenförsörjnin 1 Nuvarande och framtida rundvattenförekomsters skyddsbehov ska alltid beaktas vid fysisk planerin och prövnin av lov och tillstånd 2 Utanför verksamhetsområde för allmänt VA ska bylov/ förhandsbesked bedömas restriktivt om risk för hälsa, miljön eller oläenheter i den lokala boendemiljön fi nns eller kan uppstå som följd av bynation 3 Reservvattentäkter ska fi nnas till samtlia allmänna vattentäkter 4 Samtlia allmänna vattentäkter ska förses med erforderlit skalskydd 5 I händelse av brist på dricksvatten ska möjliheter fi nnas att hämta vid de vattenkiosker som planeras att iordninsställas Avlopp 1 Avlednin av avloppsvatten ska ske så att risken för källaröversvämninar och miljöstörande bräddninar minimeras. 2 Avloppsslammet ska ha en od kvalitet. 3 Utbynad av kommunalt VA ska så lånt möjlit ske enom bildande av verksamhetsområde 4 Det ska fi nnas en lånsikti och aktuell stratei för bildande av verksamhetsområden 5 En aktuell förnyelseplan för VA-ledninsnätet ska fi nnas. Davatten 1 Davatten ska tas omhand och renas på ett hållbart sätt. Vid detaljplanerin, samt ny-och ombynationer, är det viktit att erforderlia ytor avsätts för davattenhanterin 2 Davattenhanterinen ska anpassas efter de översvämninsrisker som ett förändrat klimat kommer att medföra 62 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

149 Avfall 3 Kommunen ska ha en lånsiktit och aktuell stratei för davattenhanterin 1 Kommunkoncernen ska aera avfallsförebyande vid inköp, upphandlin och investerin. 2 Kommunkoncernen ska vid hanterin av förbrukat material verka för åtärder och lösninar som leder till: 1. Återbruk; 2. Materialåtervinnin; 3. Eneriåtervinnin framför att avfall deponeras 3 Kommunen ska vid bylovsansökan erbjuda information till olika aktörer om möjliheter att förebya byavfall Diital kommunikation 1 Utbynaden av den diitala kommunikationen ska i första hand fokuseras på fi bernät då denna teknik är en rundförutsättnin för såväl fasta som mobila diitala nät i framtiden och ska kunna tillodose både befi ntlit och framtida behov av kapacitet och tillänlihet. 2 Kommunen ska verka för att tillånen av diital kommunikation säkerställs vid nybynad enom att utrymme för detta es i de planer som tas fram, både på översikts- och detaljplanenivå. 3 Kommunen ska verka för att de nät för diital kommunikation som bys ut i kommunen är öppna för allatjänsteleverantörer. 4 Huvuddelen av kommunens yta ska täckas med mobil diital kommunikation ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 63

150 Eneri Utsläpp av växthusaser medför att klimatet förändras och blir varmare, vilket medför förödande och oförutsedda konsekvenser för både människa och miljö. Genom aktiva åtärder för att minska utsläppen av växthusaser kan klimatförändrinarna påverkas positivt. De största faktorerna som påverkar växthusaserna är dels förbränninen av fossila bränslen och dels transporterna. Enerifråorna behöver därför ses ur helhetsperspektiv och förbrukninen måste bli resurseffektiv. För att bromsa klimatförändrinarna krävs följande åtärder Fasa ut fossilt bränsle för uppvärmnin och varmvatten Fasa ut fossilt bränsle för transporter Öka andelen förnybar eneri Effektiv enerianvändnin Ökad kunskap Klimat-smartare konsumtionsmönster Sedan 2008 erbjuder kommunen klimat- och enerirådivnin till invånare och företaare. Via medlemskapet i Sveries Ekokommuner redovisas kommunens klimatpåverkan årlien. Kommunen arbetar strateiskt för klimatmålen som finns anivna i översiktsplanens ställninstaanden, enom att öka andelen förnybara och återvunna enerikällor, samtidit som fossila bränslen fasas ut och enerianvändninen systematiskt effektiviseras. Kommunen arbetar också med att utveckla riktade informationsinsatser för minskade utsläpp av växthusaser. Elförsörjnin En väl funerande elförsörjnin är en basförutsättnin för att samhället ska funera. Elförsörjninen till vår kommun levereras dels via det nationella stamnätet av vilka 3 löper enom kommunens västra delar, dels via reionnäten som i huvudsak sträcker si läns Kolbäcksåns dalån i sydvästli riktnin. Därutöver finns de lokala näten som levererar el till slutkund. Smedjebackens Eneri Nät AB:s ledninsnät är koncentrerat till Smedjebackens tätort samt i Jobsbo och är i sin helhet markförlad. Övrit ledninsnät äs huvudsaklien av VB Eneri förutom Vattenfall i Malinsbo och Borläne Eneri i nordvästra delen av kommunen (ett fåtal villor). Inom kommunen produceras el vid 5 vattenkraftverk, dels 4 i Kolbäcksån, dels i Morårdshammar vilket äs av Unioe och dels i Smedjebackens tätort som äs av Smedjebacken Eneri och Vatten AB, dels i Lernbo och Hellsjön vilka äs av VB Eneri AB. Ett privat kraftverk finns i Larsboån. Vindkraft är liksom vattenkraft och soleneri en förnybar enerikälla d v s kan konstant reproduceras och som med od planerin er liten neativ miljöpåverkan. På Uvberet står vindkraftverken Hanna och Boel, som helt eller delvis äs av kommunkoncernen. Under 2016 producerade de sammanlat 3168 MWh. Under 2016 producerades m 3 bioas vid avloppsreninsverket Bylandet. Bioasen används till uppvärmnin av närliande kontorsbynad. 64 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

151 Fjärrvärme Fjärrvärmeanläninar finns i både Smedjebacken och Söderbärke tätort. Anläninen i Smedjebacken äs av Smedjebacken Eneri och Vatten AB och anläninen i Söderbärke äs av ett lokalt bola och distribueras via Smedjebacken Eneri och Vatten AB:s nät. Fjärrvärmeanläninen i Smedjebacken tar tillvara på industriell spillvärme från Ovako och förser samtlia offentlia bynader, flerbostadshus och ett antal villor i tätorten med värme. Huvuddelen av enerin tas från spillvärme, men under den kalla perioden kan förbränninen behöva tillskott av antinen biobränsle eller olja. Anläninen kompletterades under 2014 med en större ackumulatortank på m3 som komplement till den tidiare som är på 1600 m3. Vilket reducerade behovet av olja motsvarande ca 1200 MWh (2015). Producerar ca MWh per år. I Söderbärke finns ett mindre fjärrvärmeverk där 95 % av enerin kommer från flisförbrännin. Därutöver finns en mindre företasäd anlänin på Gunnars industriområde Ackumulatortankarna i Smedjebacken Den planerade bynationen av flerbostadshus och särskilt boende i Smedjebackens tätort kommer att anslutas till fjärrvärme. Tematiskt tillä vindkraft 2012 anto kommunfullmäktie vindbruksplan för Smedjebackens kommun som ett tillä till ällande översiktsplan. I planen redovisas lämplia områden för placerin av vindkraftverk utifrån vindkarterin, skyddsavstånd till bostäder, väar och järnväar samt beaktande av riksintressen. Det tematiska tilläet upphör i samband med att denna översiktsplan vinner laa kraft. De områden som bedömts som lämplia motsvarar ca 4 % av kommunens yta och om antalet möjlia nya verk uppförs med installerad effekt 2 MW skulle elproduktionen uppå till runt GWH/år. Det nationella målet är att andelen förnybar eneri ska vara minst 50 % av den totala användninen. På Uvberet finns två vindkraftverket Hanna (äare Dala Vindkraft Ekonomisk förenin) och beräknad årsproduktion 1800 MWh och Boel (äare Bärkehus AB) beräknad årsproduktion 1400 MWh. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 65

152 66 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

153 Rekommendationer Vindbruk kan vara lämpli inom området utifrån följande förutsättninar: Skissklack-Siksjöberet Exploatör kan visa att vindkraft inte påverkar områdets fåelliv. Naturvärden i nyckelbiotoper får inte påverkas. Naturvårdsavtalet behöver följas upp. Vindbruk ska inte komma i konfl ikt med andra intressen Trollunsberet Närliande bostadsfastiheter inte utsätts för betydande störninar. Vindkraftverk ska inte placeras inom områdets nyckelbiotoper. Draninar av väar, kraftledninsanslutninar m m måste öras med hänsyn till landskapsbilden och friluftsintresset för Stora Norn/Saxen Bromsberet Närliande bostadsfastiheter inte utsätts för betydande störninar. Vindkraftverk ska inte placeras inom områdets nyckelbiotoper. Utblickar från väen till Norn ska inte påverkas avsevärt Stytjärnsberet Närliande bostadsfastiheter inte utsätts för betydande störninar. Kulturmiljön i Dullbo och Resmoren inte påverkas betydlit. Rovfåelbeståndet i området ska inventeras Älkullen Fornminnen och kulturella lämninar inte skadas. Vindkraftverk ska inte placeras inom områdets nyckelbiotoper eller på Stormossen Gräsberet Närheten till vandrinsleder ska beaktas vid bedömnin av behovet av riskanalys och vid riskhanterin Sånarberet Vindkraftverk ska inte placeras på våtmarker inom området. Vädranin och andra markarbeten får inte påverka våtmarker inom området Lånholmsberet Vindkraftverk placeras utanför nyckelbiotop. Vid placerin nära nyckelbiotop ska exploatören kunna styrka att naturvärden inte påverkas Uvberet Området är lämplit för vindbruk även i fortsättninen. Nåot eller nåra ytterliare verk kan uppföras under förutsättnin att naturvärden i nyckelbiotoperna inte påverkas. Mindre lämplia områden I vindbruksplanen redovisas även ett antal mindre lämplia områden: Bommarsboberet, Göberet, Vanberet, Simmelsjön, Skallberet, Bondberet, Antackberet och Kravelsber. För dessa och även för områden som inte omnämns, äller att vindkraftetablerinar kan prövas för miljötillstånd, men prövninen bör vara restriktiv. Vattenförsörjnin Dricksvatten Dricksvatten av od kvalitet är avörande för människors hälsa. Människan blir sjuk av bakterier och virus. När det äller smittspridnin av bakteriell art via vatten så kontrolleras detta reelbundet på det kommunala nätet. Kvaliteten på det kommunala dricksvattnet är od i Smedjebacken. Se även: Tema Vatten ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 67

154 Kommunens dricksvatten kommer från naturlia rusåsar med isälvsavlarinar. Vi har fem vattenverk i kommunen, alla baserade på rundvatten: Snöån, Söderbärke, Vad, Björsjö och Malinsbo. För att förebya att rundvattnet blir påverkat av föroreninar finns möjlihet för kommunen att tillskapa vattenskyddsområden. Det innebär att särskilda föreskrifter för markanvändninen i anslutnin till vattentäkten tas fram Sju allmänna dricksvattentäkter i Smedjebacken har vattenskyddsområde (bildat år inom parentes): Getbo (1959) Snöån (1980) Söderbärke Kalvnäset (1994) Vad (1995) Viksviken (1992) Malinsbo (2015) och Björsjö (2015) Smedjebacken har även del i Faersta kommuns vattenskyddsområde vid Saxen. Ina enskilda vattentäkter har skyddsområde i Smedjebacken I kommunens lokala föreskrifter finns särskilda skyddsbestämmelser för Finnbobäcken, Brilldammen, sjöarna Haen och Saxen (i Snöån) vid ett avstånd av 100 m från strandlinjen. Vattenskyddsområdena omfattar enbart det primära tillrinninsområdet, men för framtida behov behöver hela tillrinninsområdet beaktas. Inte minst med hänsyn taet till de klimatförändrinar som sker. Enskilt dricksvatten 70 % av kommunens invånare får sitt vatten från de kommunala vattentäkterna. Övria har antinen ena brunnar eller försörjnin via emensamhetsanlänin ar. Dessa kan få problem med vattenförsörjninen i händelse av förändrinar i rundvattennivån. När det äller vattenförsörjninen har flera områden i kommunen problem med radon, arsenik och uran i berborrade brunnar. Dessa områden behöver av hälsomässia skäl rent vatten för att inte människor ska riskera att bli sjuka eller lånsamt föriftas. I områden med ickeodkända avlopp finns en risk för smittspridnin till ena brunnar och problem med förorenin av dricksvatten Avlopp Vatten-och avlopp Vatten-och avloppsförsörjninen är en rundläande förutsättnin vid planerin av ny bebyelse. Majoriteten av kommunens invånare är ida anslutna till det kommunala va-nätet och kontinuerlit påår bildandet av nya verksamhetsområden för va för att anslutna flera. Den av Kommunfullmäktie antana VA-strateis syfte är att det på sikt enbart ska finnas för en hållbar samhällsutvecklin acceptabla VA-system i hela kommunen. Målet med VA-stratein är att rina in kommunens VA-problemområden, föreslå åtärder för bristande avloppsanläninar och prioriterinar för utvecklin av verksamhetsområden för kommunalt VA. VA-verksamheten i kommunen drivs i det med Ludvika kommun emensamma 68 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

155 ± Teckenförklarin Reninsverk VA Verksamhetsområden Vattenskyddsområden ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 69

156 bolaet WBAB Wessman-Barken AB)och ska fortlöpande arbeta för att främja en hållbar utvecklin så att nuvarande och kommande enerationer tillförsäkras en hälsosam och od miljö. Även om behovet av vatten är det primära i redan exploaterade områden, så är behovet av kommunalt avlopp på måna av dessa ställen lika stort. Finns möjliheten att anslutas till kommunalt vatten och avlopp, ökar möjliheten att förtäta, bosätta si permanent och bya i intressanta läen i kommunen. Detta är därför en vikti kommunal aneläenhet om man ska skapa ett säkert och tryt samhälle som är livskraftit och kan utvecklas på ett hållbart sätt. De kommunala verksamhetsområden för vatten och avlopp i Harnäs, Hae, Lernbo, Silvhyttan, Gubbo, Smedjebacken, Söderbärke, Vad, Malinsbo och delar av Tolvsbo, Storsand och Sjöbo hade ett utbyt kommunalt ledninsnät där nästan alla var inkopplade utan beslut om verksamhetsområde. Prioriterin och arbetsrutiner enlit VA-stratein och VA-åtärds planen har resulterat i att utbynad av kommunalt dricksvatten och avlopp har jorts i Perhindersbo, Dakarlsbo och Pjantbo och kommunala verksamhetsområden har bildats och utby nad har jorts i Snöån Lilla/Stora, Löknäset och Vikersvik/ Kuludden. Kommunala verksamhet sområden bildades 2014 i Sörbo-Kalvnäset och Harnäs udde, 2015 beslutades Larsbo, Lillänsväen, Kölnäs, Sjövad, Vinarn och Flatenber/Backbyn och 2016 beslutades Harnäs Västra och Sörbo-Backbotten- Näset. Besluts- och utbynadstakten har varit hö. Av dryt 450 fastiheterna som omfattas av nya VA-verksamhetsområden t o m , är ca 150 anslutna till kommunalt, resten kommer att anslutas inom 3 år. När alla områden i VA stratein år 2025 åtärdats kommer ca 900 fastiheter vara anslutna och torrdass och avlopp som är bristfällia eller inte sköts kommer att försvinna. Inom kommunen finns fyra avloppsreninsverk - Bylandets avloppsreninsverk i Smedjebacken, samt reninsverken i Söderbärke, Vad och Björsjö. Dessutom finns två avloppsinfiltrationer i Malinsbo och Snöån. Totalt 17 mil avloppsledninar och ett 60-tal pumpstationer. Därutöver finns det ca 1800 enskilda avlopp Runt avloppsreninsverken finns skyddszoner som ska skydda boende/ verksamheter mot lukt-, buller- och smittspridnin. Davatten Davatten är ren och smältvatten som avleds från tomt- och naturmark, tak, ator och liknande. Med ökade nederbördsmänder är en bra och väl enomarbetad planerin för omhändertaande av davatten en förutsättnin för att man i framtiden ska kunna undvika problem med översvämninar och fuktskador på bynader och anläninar, minska spridnin av förorenat davatten samt skydda känslia recipienter. Tätorter har stora hårdjorda ytor som hindrar ren-och smältvatten att träna ner i marken. Enlit fastställd Va-plan 2050 finns en skyldihet för va-verksamheten att avleda- och omhänderta da-och dränvatten enlit ällande krav i miljöbalken och VA-laen inom detaljplanelat område.det finns 5 mil davattenledninar som tar hand om renvatten och dränerinsvatten. 70 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

157 I syfte att rena davattnet och öka skönhetsvärdet i Uddparken öppnades en davattenlednin upp och det skapades dammar för fördröjnin 2009, efter att parken efterbehandlats med avseende på dioxin-förorenad jord från äldre såverk. Ett fördröjninsmaasin anlades över Bullerdalen Det formades som en dammvall för att klara extrema davattenflöden, på rund av stora neder-bördsmänder och snösmältnin. Syftet var att förhindra källaröversvämninar nedströms davattenledninarna. Änder i Uddparken vid en av fördröjninsdammarna I anslutnin till Bylandets reninsverk planeras en vattenpark, utrednin påbörjades Syftet är att öka kvävereninen, minska utsläpp av tunmetaller och oraniska ämnen samt utöra ett filter för mediciner och smittämnen. Förhoppninen är också att kunna minska elanvändninen för filter och kemikalier i reninen. Parken ska vara tillänli för allmänheten och utöra en pedaoisk naturbiotop för vattenvård. Avfall Avfallshanterin är en vikti del av samhällets tekniska försörjninssystem av både miljö-och hälsoskäl. Avfallet kan betraktas både som en resurs för material-och eneriutvinnin, men även som ett problem då materialflödena och avfallshanterinen kan påverka kvaliteten både på luft, mark och vatten. Över tid har avfallshanterinen förändrats till att ida ha minskad del deponi och ökade andelar återvinnin, men fortfarande förbrukas och deponeras mer naturresurser än vad som är lånsiktit hållbart. Mer behöver öras för att säkerställa kommande enerationers välbefinnande. Den nu ällande avfallsplanen antos av kommunfullmäktie i november Sedan 2006 sker framtaandet av kommunens avfallsplan i samarbete enom föreninen DalaAvfall. En ny avfallsplan för Smedjebackens kommun är under arbete och avser perioden Avfallsplanen är till för att utveckla en miljöanpassad och serviceinriktad avfallshanterin med utånspunkt i EU:s avfallshierarki, som åskådliörs via den så kallade avfallstrappan (se bild nästa sida). ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 71

158 I Smedjebacken har totalt 840 hushåll installerat matavfallskvarnar som transporterar avfallet till Bylandets avloppsreninsverk där det omvandlas till as för uppvärmnin. Övria hushåll komposterar sitt matavfall själva eller läer i separat sopkärl. För att underlätta källsorterin av återvinninsbart material finns det två återvinninscentraler, Humboberet och Nortippen. Därutöver 19 återvinninsstationer runt om i kommunen. Återvinninscentralen Humboberet planeras att flyttas närmare Smedjebackens tätort. Det avfall som hushållen lämnar i sopkärl transporteras till odkänd förbränninsanlänin i Borläne och er eneri för uppvärmnin och det som är komposterbart Bredband IT och bredband har stor betydelse för utvecklinen av ett hållbart samhälle och samhällsekonomiskt är det en miljövänli teknik. En hö användnin av IT och Internet kan skapa förutsättninar för en hållbar tillväxt, konkurrenskraft, innovationsförmåa och utveckla kunskapssamhället. Bredband med hö överförinskapacitet har stor betydelse för både privatpersoner, företa, oranisationer och offentlia verksamheter och behovet kommer att öka. Allt fler offentlia verksamheter använder IT för att tillhandahålla bättre och effektivare tjänster och inom utbildninssektorn är IT ett viktit verkty. En fortsatt utbynad av både fast och trådlös IT-infrastruktur är nödvändi för att tillodose det förväntade behovet hos användarna avseende överförinshastiheter och fler resurskrävande bredbandstjänster i framtiden Stadsnätet i Smedjebacken drivs ida av Smedjebacken Eneri & Vatten AB. I övria kommundelar tillhandahålles bredband antinen via ADSL eller fiber. 72 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

159 GRÖNT, BLÅTT OCH GRÅTT Smedjebackens kommun består av blånande ber, milsvida skoar och oräknelia sjöar och vattendra och en berrund rik på mineraler ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 73

160 GRÖNSTRUKTUR (naturmiljö) Ställninstaande 1 Tätortsnära skoar bör värnas och skötas så att de har ett rekreativt värde för de närboende 2 Den kommunäda skosmarken ska skötas på ett föredömlit och lånsiktit sätt för ett hållbart skosbruk 3 Bildande av naturreservat och andra typer av skydd för att bevara bioloisk månfald och unika livsmiljöer ska främjas utanför produktionssko och samordnas med kommunens planerin 4 Kommunen ska verka för att bevara och öka andelen lövträd i skoarna utmed Barkensjöarna och Kolbäcksåns dalån Smedjebackens kommun är rik på områden med höa naturvärden och alla de olika naturtyperna är en del av den bioloiska månfalden som ska bevaras till kommande enerationer och behöver skyddas på olika sätt. Smedjebackens totala landyta är ha (varav ha är vatten). Huvuddelen av den ytan är obebyd och består av sko, natur, parker och andra utemiljöer och 3,23 % är bebyd mark. Grönstruktur är ett samlat berepp för alla röna områden av olika karaktär och funktion. Den röna strukturen har måna funktioner: för den bioloiska månfalden för att relera vattenfl öden och lokalklimat för människors möjliheter till rekreation. Det är viktit att rönstrukturen, som på måna sätt bidrar till vår välfärd, är tillänli, nåbar och av od kvalitet. Har även stor betydelse för en kommuns utvecklin och befolkninens välbefinnande Grönska och rönområden är centrala leverantörer av ekosystemtjänster som är ekosystemens direkta och indirekta bidra till människors välbefinnande. Ekosystemtjänster brukar delas in i fyra rupper: relerande tjänster (t.ex. skua, davattenutjämnin, vindskydd, pollinerin, luftrenin, bullerdämpnin), producerande tjänster (t ex växter, djur, vatten), kulturella tjänster (t.ex. rekreation och estetik) stödjande tjänster (kretslopp av olika sla). 74 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

161 Tätortens närmiljö Tätortens olika rönområden fyller måna viktia funktioner, både socialt, ekoloiskt och kulturellt, för alla som vistas inom området. Parker och röna områden bidrar tillsammans med hus, väar och vatten till att e tätorten identitet och karaktär. Grönområdena er möjlihet till sociala möten, rekreation, lek och upplevelser och är speciellt viktit för barn, äldre och personer med funktionsnedsättninar. I områden med ökad förtätnin är rönstrukturen särskilt sårbar och behovet av att skydda och bevara röna värden för framtiden blir då stort. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det av central betydelse att värna de tätortsnära rönmiljöerna. Klimatförändrinarna kan e rönstrukturen en delvis ny roll. Med ökande renmänder och höa flöden i åar och vattendra behöver rönytor i större utsträcknin än ida nyttjas för flödesutjämnin Änar och haar Äns- och hamarker hyser speciella växter, svampar och insekter. Måna växter som är beroende av hävd (bete och slåtter) har minskat i takt med att änar och betesmarker minskat i landskapet. Orkidéer och dafjärilar är exempel på växter och djur som trivs på marker som hålls öppna. En liten del av kommunens yta (103,36 ha) består av äns- och hamarker. Naturreservatet Nedra Oppsveten är en av Dalarnas bäst bevarade och mest typiskt utformade slåtterän där Svinroten inår som karaktärsart och brukas än i da på ammalt vis. Djurhållnin är en förutsättnin för bevarande av naturbetesmarker och det äldre kulturlandskapet. Antalet kor har minskat drastiskt under senare år, medan antalet hästar ökar. Intresset från byala och enskilda att under betesperiod låna får ur den kommunala fårbesättninen (ca 250 djur) är stort och det bidrar till att hålla närområdena i byarna öppna. Skosbruk I kommunen finns ca ha produktiv skosmark och består till största delen av barrsko med varierande rad av lövträdsinsla. Skoarna är relativt variationsrika och därmed attraktiva som strövmarker. Modernt skosbruk med slutavverknin och planterin innebär ofta neativ påverkan inom områden av värde för rekreation. Genom ett mer försiktit skosbruk med små avverkninsytor, fröställnin där det är möjlit, bevaras landskapets karaktär. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 75

162 Naturvård Riksintresse för naturvård Omfattar ett antal områden som representerar huvuddraen i svensk natur, belyser landskapets utvecklin och visar månfalden i naturen karaktäristiska för landets olika natureorafiska områden. Smedjebacken har sex sådana områden: Larsbo-Vibberbo Natursköna och omväxlande odlinslandskap runt sjöarna Tolvsen, Säven, Dammsjön och Larsbosjön. Bioloiskt är området rikt med värden för såväl flora som fauna, bl.a. fina fåel- och insektsbiotoper. Torrbo-Stimmerbo Två rannbyar med ett utprälat odlinslandskap. Fastställda områdesbestämmelser. Jätturn Reservatet omfattar området runt sjöarna Jätturn och Vitturn. Den pittoreska lilla skossjön Jätturn lier djupt mellan skos- och berbranter. Dessa består av urkalksten, vilket är en mycket ovanli berart i vårt län. På sjöns södra strand finns en rotta som har bildats enom vittrin i kalkstenen. Persbo Däljor (delas med Ludvika kommun) Persbo däljor är ett storslaet ravinkomplex, vars eoloiska värden medfört att området avsatts som riksobjekt i den fysiska riksplanerinen. Däljorna tjänar härvidla som nyckelområde främst för förståelsen av inlandsisens avsmältninsförlopp. De markerade terränformerna medför även en säreen och värdefull landskapsbild Nedre Oppsveten En av Dalarnas bäst bevarade och mest typiskt utformade slåtterän av den sydlia typ där svinroten inår som karaktärsart. Utöver de botaniska värdena har området betydande skönhetsvärden. Malinsbo Reservatet är ett hölänt och kuperat barrskosområde, beläet i de centrala delarna av Berslaen. Området är rikt på sjöar och tjärnar och här finns källflödena till flera av Mellansveries stora vattendra. Här finns också mindre myrområden. Den närinsfattia urberrunden sätter sin präel på veetationen, som till överväande delen utörs av barrsko. 76 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

163 Natura 2000 Natura 2000 är ett nätverk av skyddade områden i hela EU med syftet att förhindra utrotnin av arter och livsmiljöer. I Smedjebacken fi nns 9 områden. Område Hemshyttan 1 Hemshyttan 2 Jätturn naturreservat Söppenmyren, naturreservat Slofallet Hae 7:6, kraftlednin Gravbersdalen Norra Oppsveten Bromsberet Arter Järpe, orre, sparvula, spillkråka Området har förutsättninar för ett rikt fåelliv Grön sköldmossa, platt spretmossa Måna höa värden, såväl ornitoloiska som botaniska Området har en stor andel döda eller döende träd Väddnätfjärilen Området har en stor andel döda eller döende träd Väldit speciell fl ora och fauna. Måna ovanlia och hotade arter i andra delar av Sverie Måna arter som återfi nns i detta område är ovanlia, hotade eller rödlistade Naturreservat Naturreservat är den vanliaste formen för att skydda naturområden, och de kan bildas för att bevara bioloisk månfald, för att vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller för att tillodose behovet av områden för friluftslivet. 6 områden återfinns i Smedjebacken. Malinsbo-Kloten - Inom riksintresset Malinsbo-Kloten återfinns 10 stycken självständia natur-reservat med ett mer strikt skydd än det större området, varav 3 stycken av dem återfinns i Smedjebacken; Gravbersdalen Slofallet Lustikulle- Rååstjärn Hemshyttan - Det trädrika naturskosreservatet dominerar björken och aspen. Ofta finns de rödlistade arterna just på asparna t.ex. aspelelav och storticka. Bromsberet - Området utörs av en mycket frodi lövsko med stort insla av ädellövträd, bland annat hassel. Artrikedomen är stor med ett rikt fåelliv men även intressanta växter Jätturn - Jätturn omfattar sko, änar och myrar runt tre sjöar; Jätturn, Vitturn och Sävsjön Nedre Oppsveten - En av Dalarnas bäst bevarade och mest typiskt utformade slåtterän av den sydlia typ där svinroten inår som karaktärsart. Utöver de botaniska värdena har området betydande skönhetsvärden Söppenmyren - Reservatet är ett våtmarksområde av olika typer, både trädbevuxna kärr, öppna våtmarker och yttjebanker. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 77

164 Naturminne Ett naturminne är särprälade naturobjekt t ex större och äldre träd eller jätterytor. I Smedjebacken fi nns 6 objekt som förklarats som naturminne Övre och Nedre Sporrberet (fi nnklint), Furubor (björkhae med blåsippa, ullviva, underviol och trolldruva), Lernbo (en ek c:a 250 år ammal), Norsän (tre jätterytor), Lilla Moren (en lind som kallas Kronmoru, efter soldaten Kron som enlit säen ska ha fört med si plantan hem efter 30-åria kriet) 78 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

165 Djur-, växt- och biotopskydd Vissa biotoper (mindre mark- eller vattenområden) är särskilt skyddsvärda, för att de kan utöra livsmiljö för hotade djur- eller växtarter. Dessa biotoper är enerellt skyddade i hela landet. Följande biotoper omfattas av det enerella biotopskyddet: Alléer (minst fem träd, läns vä eller i öppet landskap) Källor med omivande våtmark i jordbruksmark (våtmarken får vara höst en hektar) Odlinsrösen i jordbruksmark Pilevallar Småvatten och våtmarker i jordbruksmark (ex. kärr, ölar, öppna diken) Stenmurar i jordbruksmark Åkerholmar (areal höst 0,5 ha, omes av åkermark/betesmark) Ansvarsarter En artskyddsförordnin fi nns i Sverie för att skydda svenska och internationellt hotade arter. Finnklinten är en hotad art som är vikti för att bevara den bioloiska månfalden. Finnklinten är ett levande minnesmärke över Ber-slaens finnkultur och därtill ett skönt blomster vars huvudutbrednin i landet finns i Norrbärke. Arten kom nybyarna från Finland och har sedan dess blivit bofast. För att bevara och ynna arten behövs riktade åtärder i form av röjnin, slåtter och bete krin de amla finntorpen. LÄS MER: Mer information om respektive riksintresse fi nns på dalarna Skyddade arter enlit habitatdirektivet Finnklint Fr, v. Flodpärlmusslan (rödlistad, starkt hotad, fridlyst), Stensimpa (Natura 2000) och Asp (rödlistad, hotad art) I Hedströmmens och Kolbäcksåns avrinninsområden lever flera skyddsvärda arter. Fiskarten asp är upptaen på artdatabankens rödlista, Bernkonventionens lista över hotade arter och i EU:s habitatdirektiv. Stensimpa är även det en art inom Natura Stensimpan är ida utbredd i måna av våra vattenmiljöer och arten bedöms ida vara livskrafti. Flodpärlmusslan är ida bedömd som starkt hotad i den svenska rödlistan och i Internationella Naturvårdsunionen (IUCN). Musslan finns också med i bilaa 2 till EU:s habitatdirektiv (92/43/EEG), vilket innebär att det ska finnas tillräcklit måna områden med förekomster av musslan för dess lånsiktia överlevnad. Sedan år 1994 är arten fridlyst. För att ynna ovanstående arter behöver i första hand fria vandrinsväar skapas. Detta för att möjliöra upp- och nedströms vandrin för arterna i deras jakt på föda eller i samband med reproduktion. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 79

166 VATTEN Ställninstaande: 1 En beredskapsplan ska anvisa hur rundvattnet ska säkerställas i händelse av driftstörninar, översvämnin eller olycka. 2 Nuvarande (Malinsbo- och Färnaåsen) och framtida rund-vattenförekomsters skyddsbehov ska alltid beaktas vid fysisk planerin och prövnin av lov och tillstånd 3 Utanför verksamhetsområde för allmänt VA ska bylov/ förhandsbesked bedömas restriktivt om risk för hälsa, miljön eller oläenheter i den lokala boendemiljön fi nns eller kan uppstå som följd av bynation 4 I det fall vattenförekomster riskerar att skadas ska vattnet prioriteras. 5 Kommunen ska verka för att förbättra vattenstatusen i Norra Östersjöns vattendistrikt 6 Kommunalt kalkninsproram avseende försurade sjöar och vattendra i syfte att bevara värdefulla vattenmiljöer ska fi nnas 7 Beteshaar i anslutnin till vattendra ska skötas så att inte urlaknin sker Vatten är en av de viktiaste naturresurserna som finns att tillå och utör runden för folkhälsa, livsmedelsproduktion och ekonomiskt tillväxt. Det innebär att det behövs ett överripande och lånsiktit säkerställande av dricksvatten av od kvalite. Vattenkvalitéten i kommunens sjöar, vattendra och rundvatten påverkas av mänskli aktivitet och naturlia processer. Det handlar om bl.a. överödnin, utsläpp av skadlia ämnen, höa vattenutta, vattenrelerinar och fysiska förändrinar enom materialutta och utfyllnader. Det överripande målet är att det i alla ytvatten ska finnas bra förutsättninar för bioloisk månfald, möjliheter till bad, fiske och rekreation. Att kommunens vattenförekomster ska bibehålla eller senast 2021 uppnå od vattenstatus. Smedjebacken tillhör Norra Östersjöns vattendistrikt. I det åtärdsproram som är framtaet med syfte att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten riktas en rad punkter till kommunen att beakta för att säkerställa framtida vattenkvalite. 80 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

167 Av de 16 nationella miljö kvalitets målen är det 7 som berör Smedjebackens vattenplanerin: Giftfri miljö, Inen överödnin, Bara naturli försurnin, Levande sjöar och vattendra, Grundvatten av od kvalitet, Myllrande våt marker och Ett rikt växt- och djurliv. Vattenförsörjnin Vattenresurser består av endera yt- eller rundvatten. Ytvattnet utörs av sjöar och vattendra. Grundvattnet är den osynlia delen som finns i jordens marklaer eller berets sprickor och hålrum. Vattenförsörjninen kan ändamålsmässit indelas i fyra kateorier; konstbevattnin, konstsnötillverknin, industriprocessvatten och dricksvatten. Inom jordbruket och trädårdsnärinen används konstbevattnin, men mänderna förmodas vara av liten omfattnin. Förutsättninarna för att ta vatten för jordbrukets del torde vara oda med tanke tillånen på ytvatten från Barken. Konstsnö tillverkas för Uvbersbacken och delar av ländskidspåren på Uvberet, vattnet tas från Båntjärnen. Industriprocessvatten används framförallt till kylnin, renörin och bevattnin. Mindre industrier nyttjar det kommunala ledninsnätet för vatten. Ovako Bar AB har een lösnin och nyttjar vatten från Kolbäcksån. Dricksvatten är den viktiaste delen av vattenförsörjninen eftersom alla är i behov av ett fullott vatten. Försörjninen kan vara kommunal eller enskild. Ytvatten - avrinninsområden Fem delavrinninsområden berör Smedjebackens kommun. De viktiaste är Kolbäcksåns och Hedströmmen avrinninsområden. Statusklassnin vattenförekomster Vattenmyndiheten har statusklassat 10 rundvatten, 24 Sjöar och 36 vattendra inom Smedjebacken, 2 sjöar och 1 vattendra tillhörande Dalälven samt 1 vattendra tillhörande Sverkestaån, övria finns inom Kolbäcksån och Hedströmmen. Sjöar och vattendra Den totala vattenytan i Smedjebacken uppår till ha, vilket motsvarar 8,6 % av den totala landytan. Av 24 sjöar inom Smedjebacken uppnår endast 2 od ekoloisk status, 21 måttli status och 1 otillfredsställande status (Stora Avlånen). Av 36 vattendra uppnår 2 od ekoloisk status, 28 måttli status, 4 otillfredsställande status och 1 dåli status (Haeån) samt en ej status-klassad (Kolbäcksån). Orsakerna till att od ekoloisk status inte uppnås är Fysikalisk/kemiska och Hydromorfoloiska faktorer samt i vattendraen även Bioloiska faktorer. Av de särskilt förorenande ämnena är det förhöjda halter av zink som medför att vattenförekomster har bedömts uppnå måttli status med avseende på särskilda förorenande ämnen. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 81

168 Kolbäcksån har inte statusklassats på rund av att det är ett kraftit modifierat vatten (KMV) och har inte samma krav att uppnå en od ekoloisk status. För dem klassas ekoloisk potential istället för status. Detta vatten har en otillfredsställande ekoloisk potential. Inen av ytvattenförekomsterna i Sverie bedöms uppnå od kemisk status på rund av att kvicksilverhalter i fisk överstier ränsvärdet. Om kvicksilver undantas från bedömninen finns 4 sjöar som inte uppnår od kemisk status inom Smedjebackens kommun: Södra Barken, Norra Barken, Övre Hillen, Nedre Hillen samt ett vattendra Kolbäcksån. Orsaken är framförallt förhöjda halter av PAH² och tunmetaller i sedimenten. Dessutom har förhöjda halter av pentabromerade difenyletrar i fisk uppmätts i alla. I Övre Hillen har även Hexaklorcyklohexan och hexaklorcyklobensen uppmätts i förhöjda halter i bottensedimenten och i Norra Barken har förhöjda halter av TBT i sediment uppmätts. Grundvatten Grundvattentillånarna i Smedjebackens kommun är oda, allt råvatten för dricksvattenändamål kommer från rundvatten. Två större ås-system år enom kommunen, Färnaåsen och Malinsboåsen. Utta av råvatten från Malinsboåsen sker vid Malinsbo och Snöåns vattentäkter. I anslutnin till Färnaåsen sker rundvattenutta vid Söderbärkes, Vads och Viksvikens vattentäkter. Ås-partiet norr om sjön Norra Barken kallas Getboåsen. Här lier Smedjebackens tätorts reservvattentäkt, Getbo vattentäkt. Den allmänna vattentäkten i Björsjö, har rundvattenutta från berborrad brunn. Malinsboåsen och Färnaåsen är kommunens viktiaste rundvattenresurser. I anslutnin till Getboåsen finns kommunens reservvattentäkt, men åsbildninen och den naturlia rundvatten bildninen är för liten för att klara kapacitetsbehovet. Här har man i stället anordnat förstärkt rund vatten (inpumpnin av vatten från Getbo ån för återinfiltrerin i åsen. Samtlia rundvattenförekomster i Hedströmmens och Kolbäcksåns avrinninsområden bedöms ha od kvantitativ status. Inen av förekomsterna riskerar att inte uppnå od kvantitativ status till Våtmarker Smedjebacken tillhör östra Berslaens myrreion med berkullterrän på mellan möh. Berrunden består av leptit, ranit och rönsten. Myrarna domineras av tallrismossar och topoena kärr (med undanta för nåra höjdområden). I den sydliaste delen förekommer koncentriska välvda, öppna mossar. 82 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

169 Våtmark Våtmarker vid Leran Kransmossen-Stora mossen Flytmossen Stånbersmyran Kurrmossen-Rackamossen Lekmossen-Holmtjärnsmossen Vackermossen-Sånarbersmossen Bedömnin höa naturvärden Ornitoloiska värden Stort öppet kärr, botaniska värden Stor orörd myr, ornitoloiska värden Allmänekoloiska, stora ornitoloiska, vissa botaniska värden Orört med fl era olika myrtyper. Intressant fl ora och fauna Orört ekoloiskt varierat myrkomplex Stor variation, bioloiska värden LÄS MER: Vattenplan Smedjebacken ( ) Miljö- och bykontoret Industriområden Industriell verksamhet kan påverka yt- och rundvattenkvaliteten både vid anläandet, driften och efter avslutad verksamhet. Vatten kan påverkas via utsläpp till avlopp, davatten, hanterin av kemikalier och avfall, föroreninar i mark, förändrinar i flöden mm. Industrin i Smedjebacken består framförallt av verkstadsindustri, en del med förzinknin eller lackerin samt stålverk. Andra viktia branscher är bensinstationer, avloppsreninsverk och deponier. I kommunren finns sex eorafiska industriområden. Morårdshammar, Ovakoområdet, Gunnars, Nytäppan, Vilmoren och Söderbärke. Inom Ludvika-Smedjebacken finns 36 st miljöfarlia verksamheter såsom stål- och valsverk, metallbearbetnin, ytbehandlin, reninsverk och krematorium. De flesta är kopplade till reninsverk. Avloppsreninsverken som tar emot processvatten från industrier och avloppsvatten från hushållen har utsläpp till vatten. Vissa föroreninar släpps ut via davattnet från hårdjorda ytor på industrimark och bostadsområden och diffust via luften. Jordbruk Smedjebackens kommun är en liten jordbruksbyd. Ett fåtal mjölkproducenter finns, annars är det mest hobbyjordbruk med hästar och får, ina risproducenter finns. Åkermarken används mest till bete och foderproduktion. Lå användnin av bekämpninsmedel då ina spannmålsproducenter finns. Jordbrukets påverkan av yt- och rundvattenkvaliteten är främst närinsämnen (N/P) från ödsel. I Smedjebacken finns en olfbana (Hae GK) beläen strandnära vid sjön Haen. Bekämpninsmedel hanteras sparsamt, restriktioner finns inom en skyddszon på 100 m från strandkant enlit Lokala föreskrifter. Skosbruk Samtlia avrinninsområden inom Smedjebackens kommun domineras av skosmark, inslaet av åkermark är beränsat. Överödninsproblemen är relativt små inom våra avrinninsområden. Enlit vattenmyndiheten består överödnin ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 83

170 i skoen nästan uteslutande av bakrundsläckae och därför föreslås ina åtärder i skoen i åtärdsprorammet. Nedfallet av svavel inom både Hedströmmen och Kolbäcksån överskrider den mänd (ca 2,5 k/ha och år) för vad skosmarken tål inom området. Nedfallet av kväveoxider är under ränsen (5 k/ha och år) för vad skosmarken tål. Vattenmyndiheten föreslår att möjlia åtärder för att minimera skosbrukets påverkan på försurnin i området är beränsnin av utta av renar och toppar vid avverknin, askåterförin eller anläande av veetationsklädda skyddszoner i anslutnin till hyen. Djurhållnin Smedjebacken är en hästrik kommun och det upplever måna som positivt och hästar hjälper till att hålla äns- och hamarker öppna. Hästar nära bostäder har dock på flera håll orsakat problem i form av oläenheter så som lukt, fluor och spridnin av hästalleren. Ett annat problem som kan uppkomma är att haar och ödselhanterin kan innebära ett stort läckae av närin och bakterier, vilket kan påverka vattenkvaliteten neativt. Gödsel innehåller mycket närin, fosfor, kväve och kalium men kväve och fosfor bidrar även till överödnin om den hamnar i vattendra. Försurnin Inom Hedströmmens avrinninsområde kalkas cirka 19 procent av avrinninsområdets yta. 17 vattenförekomster av 46 har miljöproblemet försurnin. Inom Kolbäcksån kalkas ca 28 % av ytan. Totalt har 33 vattenförekomster av 120 miljöproblemet försurnin. Inom Smedjebacken kalkas 8 sjöar och 1 vattendra. Kunskapen om vilka vatten som har försurninsproblem är od, kalkninsåtärder har enomförts sedan Inom kalkninsverksamheten optimeras kalkninsinsatserna kontinuerlit för att säkerställa att kalkninen anpassas utifrån rådande försurninssituation. Åtärdsområde Kalkninsobjekt Kalkmänd (t) Spridninssätt (sjö) Busjön Busjön 2 Helikopter Djurlånsån Laxtjärnen 5 Helikopter Djurlånsån Abborrtjärnen 5 Helikopter Hedströmmen Vallsjön 10 Helikopter Hedströmmen Simmelsjön 5 Helikopter Hedströmmen N Bredsjön 35 Båt Oppsvetsbäcken Oppsveten 20 Båt Vilmorån St Flatnan 10 Båt Summa ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

171 VÄRDEFULLA ÄMNEN OCH MINERALER Ställninstaande: 1 Värdefulla rundvattenförekomster (Malinsbo- och Färnaåsen) ska skyddas mot exploaterin för täktverksamhet. 2 Värdefulla områden för friluftsliv, rekreation och naturvård bör inte exploateras för täktverksamhet. 3 Ny täktverksamhet ska i första hand lokaliseras i anslutnin till befi ntli för att beränsa ytterliare omivninspåverkan och påverkan på landskapsbilden. 4 Grus och krossmaterial ska så lånt som möjlit återvinnas. 5 De delar av kommunen där prospekterin och ruvdrift tidiare har bedrivits bör även i framtiden kunna brukas för motsvarande ändamål. 6 I det fall ruvbrytnin kommer att realiseras ska tillfartsväar och ovanjordbearbetnin anläas på sätt som innebär minsta möjlia störnin för omkrinliande bebyelse Riksintressen Värdefulla mineraler och ämnen. Två påående riksintresseutredninar: Gränsruvan sulfi dmalm. Utpekande och detaljavränsnin. Status: för beslut Stollbersfältet sulfi dmalm/järnmalm. Nytt ärende. Status utrednin ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 85

172 Naturresurser Tillånen och fördelninen av naturresurser som rundvatten, mineraler och värdefulla ämnen är beroende på områdets eoloi. För att åstadkomma en hållbar och ändamålsenli mark-och vattenanvändnin är det centralt att ta hänsyn till de eoloiska förutsättninarna. Oynnsamma markförhållanden kan komplicera användandet av marken, men även innebära risk för ras och skred. Berrunden Berrunden i Smedjebacken är av ammalt datum. Urraniter och leptiter dominerar. Dit hör också de stora malmförande stråken i Väster Silvber, Stollberet och Nyberet. Öster om Barken spelar Larsboformationens sedimentberrund en stor roll. Urkalkstenen förekommer på flera ställen, särskilt i ett stråk från Staren till Nedre Hillen. Förkastninar har påverkat berrunden i påfallande hö rad. Bra exempel är Skallbersdalen sydost om Björsjö, Lånvattnet Gravbersdalen, Gräsberet och Djurlånen. Inom kommunen finns endast en riktit stor rusås, Malinsboåsen. Täkter Naturrus är en ändli resurs som har stor betydelse för renin av ytvatten enom infiltration, vilket är viktit för rundvattenförsörjninen. Reerinen har i sitt miljömålsarbete anett hur uttaet av naturrus vid produktion av ballast skall minska till förmån för andra ballastmaterial. För att uppnå miljömålet om rundvatten av od kvalitet är en lånsikti trend att allt färre naturrustäkter får tillstånd att fortsätta ta ut naturrus. Som ersättnin till naturrus används i huvudsak krossat ber i olika fraktioner ex vis makadam och halkrus. Morän Inom kommunen finns områden med ber, rus och morän som är intressanta för täktverksamhet för brytnin och utvinnin av material. Möjliheten att bedriva täktverksamhet är vikti för att säkra en lånsiktit hållbar materialförsörjnin. Samtidit är det viktit att hushålla med naturresurserna och minska användninen av material. Täktverksamhet medför ofta krafti omivninspåverkan i form av buller, vibrationer och damnin. Det innebär att försiktihet bör iakttas vid exploaterin för exempelvis bostadsändamål i närheten av befintlia täkter. Det innebär också att nya täkter inte bör tillåtas i områden där det finns bostadsbebyelse. Täktverksamhet påverkar också naturmiljö och landskapsbild och riskerar att leda till neativ påverkan på rundvattnet. I Smedjebacken finns totalt 8 brytninstillstånd för materialtäkt: 3 ber, 3 naturrus, 1 morän och 1 industrimineral därutöver finns ett antal husbehovstäkter. 86 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

173 Mineraler Berrunden i Smedjebacken är mycket mineralrik och spåren av lånvari ruvtradition finns runt om i kommunen. Smedjebacken är en av de ruvtätaste kommunerna i Berslaen med 539 identifierade förekomster. I 436 av dessa har det i huvudsak brutits järnmalm, men även ruvor där det brutits koppar, zink, bly och wolfram. Läs mer: Materialförsörjninplan Dalarnas län Över tid har det prospekterats på ett stort antal platser av olika intressenter. Stollbersfältet räknas som det viktiaste ruvfältet. Inom samma eoloiska struktur finns Gränsruvan och ida har Boliden Mineral AB en ilti bearbetninskoncession och en intensiv prospekterinsborrnin har skett. Kopparbers Mineral AB har en ilti bearbetninskoncession för Tvistboruvan. Ida bedrivs inen brytnin av metaller inom kommunen, men det finns en liten ruva vid Styberet där industrimineralet ranat periodvis utvinns. I Floberets besöksruva anordnas uidade visninar och dramatiserade vandrinar om somrarna ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 87

174 SÄKER OCH TRYGG I Smedjebacken ska man som invånare känna si säker och try. Därför ska säker och try-aspekter beaktas i all planerin och samhällsutvecklin, både ällande naturrelaterade och tekniska risker 88 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

175 EN SÄKER OCH TRYGG KOMMUN Ställninstaanden 1 Beakta säker och try aspekter i all planerin och samhällsutvecklin 2 För att kunna hålla en hö nivå inom risk och sårbarhet är det viktit att kommunen arbetar med fortlöpande riskanalyser både ällande befi ntlia förhållanden som framtida planer 3 Arbeta förebyande med klimatanpassninsåtärder för att förebya skador vid värmeböljor, torka, skyfall och översvämninar 4 Arbeta förebyande mot buller och vibrationer 5 Nylokaliserin av miljöfarli verksamhet ska öras utifrån verksamhetens påverkan på människors hälsa och miljön 6 Bebyelse ska inte uppföras i närheten av verksamheter som kan innebära fara eller risk 7 För befi ntli bebyelse vid transportleder för farlit ods, järnvä och bensinstationer, bör så lånt som möjlit åtärder vidtas för att säkerheten ska närma si den som eftersträvas för ny bebyelse. Säker och try Klimatet håller på att förändras, vilket påverkar hela vår omvärld på måna olika sätt. En höjnin av temperaturerna och ökad nederbörd påverkar både människorna och vår fysiska miljö. För människorna utifrån det faktum att vi påverkas påtalit av höre temperaturer och för den fysiska miljön risker för översvämninar, ras och skred. Detta kan även få till följd stora materiella skador på dammar, väar, bynader etc. Sedan 2006 är Smedjebacken certifierad som Säker och try kommun och det innebär att på olika sätt arbeta för att våra invånare ska känna si säkra och trya både på da- och kvällstid. Genom olika insatser år det att i den fysiska planerinen beakta aspekter som rör säkerhet och tryhet och minimera risken att nåot oönskat inträffar. Det är viktit att skapa en säker och try kommun. Ett samhälle som är motståndskraftit mot påfrestninar som kan uppkomma vid exponerin av risker och som tål oförutsedda händelser. Daens samhälle är komplext och känslit för störninar. Ett robust samhälle kräver bl a säkert byande, hållbar eneriförsörjnin, stark infrastruktur, säker dricksvattenförsörjnin, beredskap för olyckor och oförutsedda händelser. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 89

176 Risk och sårbarhet är vida berepp som innefattar både konsekvenserna vid en olycka, men även de lånsiktia konsekvenserna av exponerin av luftföroreninar, buller, strålnin mm. Risker i kommunen har översiktlit identifierats och indelas i naturrelaterade, tekniska och sociala risker. Naturrelaterade risker Med naturrelaterade risker avses bl a översvämninar, ras och skred och har stor betydelse vid strateiska val av framtida markanvändnin. Förändrat klimat Utifrån den kunskap som finns idasläet kommer klimatet i Dalarna år 2100 att vara 3-5 rader varmare och minskad nederbörd med 3-10 % men ofta i form av skyfall. Översvämnin De risker som kan förelia vid översvämnin är dels skador på bebyelse och dels läckae av avlopp, upptränande vatten i källare samt föroreninsrisker av vattentäkter. Översvämninskänslia områden inom kommunen finns dokumenterade och kommunens ena dammar är inventerade. Riskerna för översvämnin i Smedjebacken är lå. Den karterin som MSB enomfört i hela landet inkluderar Kolbäcksån i vår kommun och redovisar att vid ett hösta flöde översvämmas tre broar. (Bron i Morårdshammar, sundet mellan N och S Barken samt järnväsbron i Hunora) Befintli bebyelse finns inte i nåon större omfattnin inom översvämninskänslia områden, men vissa bostäder, framförallt fritidshus är berörda. Luftföroreninar Luftkvalitet är en faktor som påverkar människors välbefinnande och påverkas främst av trafik, uppvärmnin och punktutsläpp från industrier/verksamheter. Exponerin av måna föroreninar och partiklar är förenade med hälsoeffekter och har visat si vara sjukdoms-och cancerframkallande. Det är främst vätrafik och olika uppvärmninssystem som har påverkan på luftkvaliteten. Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft är utformade till skydd för människors hälsa och mäter halterna av bensen och NO2. Senaste mätninen som samordnats i länet enom Dalarnas Luftvårdsförbund visar att Smedjebacken har läre värden än både de nationella och reionala målen. 90 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

177 Radon Radon är en radioaktiv as som näst efter tobaksröknin är den vanliaste orsaken till luncancer och aves från mark, bynadsmaterial och dricksvatten. En stor del av berrunden, framförallt i de södra delarna av kommunen, är radonhalti. Radonförekomsten kan e radon i berborrade brunnar och även höa radonhalter i bynader om ina speciella åtärder vidtas. Inventerin av radon i inomhusluft har enomförts och finns dokumenterat. Elektromanetiska fält Luftburna höspänninsledninar och transformatorstationer er upphov till elektromanetiska fält. Gällande rekommendationer ska följas. Skredrisker och erosion Naturlia förutsättninar för skred och ras finns främst läns slänter mot vattendra och sjöar där jordlaren utörs av lera eller silt. I samband med planerin av nya bebyelseområden ska risker för ras- och skred beaktas. En stabilitetskarterin har utförts i Harnäs och bedömninen är att det inte förelier nåot ytterliare utredninsbehov idasläet. Området bör dock hållas under kontroll. Tekniska risker Tekniska risker är sådana som kan kopplas till industrianläninar och infrastruktur. Transport av farlit ods på vä och järnvä Miljontals ton av farlit ods transporteras varje år på väar och järnväar i Sverie, men även med båt och fly. Farlit ods är ämnen och föremål som på rund av sina kemiska eller fysikaliska eenskaper kan orsaka skador på liv, hälsa, miljö eller eendom vid transport. Farlit ods kan till exempel ha explosiva, brandfarlia, iftia, radioaktiva eller frätande eenskaper. För transport av farlit ods finns ett rekommenderat vänät med primär-och sekundärleder och farlit ods transporteras enom kommunen både på järnvä och på lastbil. I kommunen är rv 66 klassad.. Men vissa transporter sker utanför dessa leder för att nå målpunkterna. Rv 66 passerar förbi Faersta kommuns vattentäkt (beläen i Smedjebackens kommun), där en olycka med t.ex. ett dieselutsläpp skulle kunna få allvarlia konsekvenser. Uppställninsplats för bilar med farlit ods är vid Maserfrakt invid riksväen infart Smedjebacken. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 91

178 Särskilt riskobjekt I Smedjebacken finns en anlänin som omfattas av den så kallade Sevesolastiftninen och är klassad som storskali kemikalieanvändare. Det är OVAKO Bars asolanlänin i Flatenber. Gasolen transporteras på järnvä och en olycka vid lossnin kan få svåra konsekvenser för både liv, miljö och eendom. Plan för anläninen är upprättad och uppdateras vart 3:e år. Bensinstationer Bensinstationer utör en riskkälla som vid en olycka kan få stora konsekvenser på omivninen. Dessutom innebär en sådan anlänin även risk för störninar i form av trafik dynet runt. Det är viktit att skyddsavståndet till bebyelse och annan verksamhet beaktas. Buller och vibrationer Buller är ett oönskat ljud, men vad vi betraktar som oönskat ljud varierar mellan olika personer och även med tiden på dynet och har stor betydelse för vår hälsa. Vissa rupper bland befolkninen är mer känslia för bullerstörninar än andra t ex barn, äldre, sjuka, skiftarbetare. Att människor upplever att de blir störda innebär dock inte nödvänditvis att bullernivåerna överstier de riktvärden för buller som finns. Då önskan finns att förtäta, för att bland annat bli mer transporteffektivt och att möjliöra för våra invånare att åka kollektivt, cykla eller å i större utsträcknin, är det nödvändit att försäkra si om att det blir en miljö med od ljudkvalite. Buller från järnväen kan komma att öka då önskemål finns om ökade tåavånar och fler odstransporter på järnvä. Dammar Inom kommunen finns det ett 90-tal dammar varav dryt hälften har okända äare. Det är dammäarna som har ansvaret för att dammarna är säkra. Förorenad mark Över tid har miljöfarlia ämnen hamnat i miljön enom olika typer av verksamhet och mänskli aktivitet, det kan vara allt från större industriell verksamhet till läckande villaoljetankar. I det fall inet örs för att sanera området kan de bli kvar under lån tid. Vid för höa halter kan både människor och miljön ta skada. Den omfattande ruv-och mineralhanterinen som bedrivits i Smedjebacken och har påverkat sjöar och vattendra. Det största området är Stollber där sulfidmalm brutits i stor skala och flera områden med sli/sla finns kvar. Slien/slaen innehåller bl a bly och arsenik och ett par områden lier helt nära och i anslutnin till bostadsbebyelse. SGU har övertait ansvaret för projekterin för en sanerin av området. 92 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

179 Inom kommunen fi nns 458 objekt identifi erade som områden med förorenad mark. Dessa områden innebär en beränsnin vad äller nyttjandet av marken. I det fall förändrat nyttjande blir aktuellt krävs speciell prövnin och ställninstaande. Brandsäkerhet Räddninstjänsten har ett ansvar att inripa vid olyckor som berör människor, eendom eller miljö samt att förebya bränder och andra olyckor. Dessutom att arbeta förebyande så olyckor inte inträffar. Sociala risker I den fysiska planerinen finns stora möjliheter att förebya olika typer av sociala risker. Sociala risker är bl a risken att bli utsatt för inbrott, skadeörelse eller olycksfall. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 93

180 KONSEKVENSER AV ÖVERSIKTSPLANEN Miljöbedömnin Enlit PBL ska konsekvenserna av en översiktsplan redovisas då den alltid bedöms innebära miljöpåverkan och omfatta de delar i planförslaet som kan innebära betydande miljöpåverkan. Vid samråd med länsstyrelsen om omfattninen och detaljerinsraden av miljökonsekvensbedömnin beränsas den till att älla eventuell öppnande av ruvverksamhet i Stollbersfältet (Västansjö K nr 1) Ställninstaanden: 1 Verka för att inte överskrida miljökvalitetsnormerna. 2 Verka för att uppnå de nationella miljömålen. 3 Verka för en od vattenkvalitet samt för att rundvattnet ska e en od dricksvattenförsörjnin och vara ynnsamt för bioloisk månfald. 4 Verka för att öka andelen våtmarker i kommunen. 5 Tillämpa fastställda riktvärden för buller och luftföroreninar 6 Analysera markförhållanden vid förändrad markanvändnin vid behov. Miljökvalitetsmål Nationella miljömål Riksdaen har antait sexton nationella miljökvalitetsmål som ska vara väledande för fysisk planerin och samhällsbyande. Samtlia äller även för Dalarnas län varav femton har relevans för Smedjebacken: Beränsad klimatpåverkan Halten av växthusaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farli I Översiktsplanen: Utbynad GC-väar och förtätad bebyelse för att e underla för service och kollektivtrafik, en satsnin på järnvä som möjliör en minsknin av antalet transporter på vä är åtärder som syftar till målet. Planerna på möjli ruvdrift i Stollbersfältet er upphov till öknin av transporterna på vä då transport på järnvä inte är realiserbar och det innebär ökade utsläpp. 94 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

181 Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärdeninte skadas I Översiktsplanen: Senaste mätninen som samordnats i länet enom Dalarnas Luftvårdsförbund visar att Smedjebacken har läre värden än både de nationella och reionala målen. Bebyelse som ansluts till fjärrvärmenätet samt utbynad av GC-väar, ökad kollektivtrafik och därienom minskat bilåkande er positiva effekter på luftkvaliteten Bara naturli försurnin De försurande effekterna av nedfall och markanvändnin ska underskrida ränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska inte heller öka korrosionshastiheten i markförlada tekniska material, vattenledninssystem, arkeoloiska föremål och hällristninar. I Översiktsplanen: Satsninarna på GC-väar och ökat kollektivtrafiknyttjande för att minska utsläppen påverkar miljömålet positivt. Även inriktninsbeslutet om bildande av fler verksamhetsområden för VA är positivt för att uppfylla målet då det reducerar antalet enskilda va-anläninar. Giftfri miljö Förekomsten av ämnen i miljön som har skapats i eller utvunnits av samhället ska inte hota människors hälsa eller den bioloiska månfalden. Halterna av naturfrämmande ämnen är nära noll och deras påverkan på människors hälsa och ekosystemen är försumbar. Halterna av naturlit förekommande ämnen är nära bakrundsnivåerna. I översiktsplanen: Om ruvdrift startar i Stollbersfältet kommer det att innebära utsläpp av tunmetaller. Den malm som bryts i dessa är sulfidmalm. De måna områden som finns inom kommunen och som är förorenade efter månåri ruvdrift ska saneras innan marken används till annan verksamhet. För det stora område i Stollbersfältet som är i behov av sanerin har SGU åtait si ansvaret. Kommunerna har ansvar för att det finns en kommunal avfallsplan. Skyddande ozonskikt Ozonskiktet ska utvecklas så att det lånsiktit er skydd mot skadli UV strålnin. I översiktsplanen: Inentin i planen har påverkan på det miljömålet. Säker strålmiljö Människors hälsa och den bioloiska månfalden ska skyddas mot skadlia effekter av strålnin. I översiktsplanen: Försiktihetsprincipen ska tillämpas när det äller allmänhetens exponerin av manetfält, då forsknin ej helt kunnat utesluta neativa hälsoeffekter. Önskvärt är att samtlia elnät inom kommunen blir förlada under mark. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 95

182 Inen överödnin Halterna av ödande ämnen i mark och vatten ska inte ha nåon neativ inverkan på människors hälsa, förutsättninar för bioloisk månfald eller möjliheterna till allsidi användnin av mark och vatten. I översiktsplanen: Enlit fastställd Va-plan 2050 finns en skyldihet för vaverksamheten att avleda- och omhänderta da-och dränvatten enlit ällande krav i miljöbalken och VA-laen inom detaljplanelat område. I översiktsplanen poänteras att davatten ska tas omhand och renas på ett hållbart sätt och att det vid ny- och ombynad är viktit att avsätta ytor för davattenhanterin Levande sjöar och vattendra Sjöar och vattendra ska vara ekoloiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturli produktionsförmåa, bioloisk månfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekoloiska och vattenhushållande funktion ska bevaras, samtidit som förutsättninar för friluftsliv värnas. Om kvicksilver undantas från bedömninen finns 4 sjöar som inte uppnår od kemisk status inom Smedjebackens kommun: Södra Barken, Norra Barken, Övre Hillen, Nedre Hillen samt ett vattendra Kolbäcksån. Kalkninsinsatser ska fortsätta att utföras. Grundvatten av od kvalitet Grundvattnet ska e en säker och hållbar dricksvattenförsörjnin samt bidra till en od livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendra. I översiktsplanen: Upprättandet av en beredskapsplan för hur rundvattnet ska säkerställas i händelse av driftstörninar, översvämnin eller olycka, samt att nuvarande och framtida rundvattenförekomsters skyddsbehov alltid ska beaktas vid fysisk planerin och prövnin av lov och tillstånd syftar till att uppnå målet. Därutöver att vattendirektivet ska uppfyllas vid all planlänin, tillståndsivnin och byande. Samtlia allmänna vattentäkter ska ha en reservvattentäkt samt vara utrustade med erforderlit skalskydd. Hav i balans samt levande kust och skärård Västerhavet och Östersjön ska ha en lånsiktit hållbar produktionsförmåa och den bioloiska månfalden ska bevaras. Kust och skärård ska ha en hö rad av bioloisk månfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Närinar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärård ska bedrivas så att en hållbar utvecklin främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot inrepp och andra störninar. I Översiktsplanen: Smedjebackens kommun har inen kust eller skärård, men våra vattendra Hedströmmen och Kolbäcksån är flöden till havet. Genom att på olika sätt skydda dessa vattendra kan vi bidra till målet. 96 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

183 Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekoloiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. I Översiktsplanen: I anslutnin till reninsverket Bylandet planeras lokaliserin av en vattenpark. Denna är tänkt att vara tillänli för allmänheten med promenadstråk och information som er en ökad kunskap och medvetenhet om vatten och vattenrenin. När växliheten är etablerad kan 50 % av kvävet avskiljas i våtmarken. Det sker även avskiljnin av andra ämnen i våtmarken.. Levande skoar Skoens och skosmarkens värde för bioloisk produktion ska skyddas samtidit som den bioloiska månfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. I översiktsplanen: De tätortsnära skoarna värnas och sköts så att de har ett rekreativt värde för de närboende. Bildandet av naturreservat och andra typer av skydd ska främjas för att bevara bioloisk månfald och unika miljöer. Kommunen ska även verka för att bevara och öka andelen lövträd i skoarna utmed Barkensjöarna och Kolbäcksåns dalånar med syfte att ynna de ekosystemtjänster som ökar spridninsväarna för växter och djur. Ett rikt odlinslandskap Odlinslandskapets och jordbruksmarkens värde för bioloisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidit som den bioloiska månfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. I översiktsplanen: Andelen jordbruksmark är i Smedjebacken förhållandevis låt. De byar som finns ska es möjlihet att utvecklas och vid behov ska områdesbestämmelser tas fram för att säkerställa att kulturmiljövärden bevaras. God bebyd miljö Städer, tätorter och annan bebyd miljö ska utöra en od och hälsosam livsmiljö samt medverka till en od reional och lobal miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Bynader och anläninar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en lånsiktit od hushållnin med mark, vatten och andra resurser främjas. I översiktsplanen: En av runderna i hela planen är att möjliöra ett nyttjande av våra resurser så att de nyttjas på ett så hållbart sätt som möjlit. Det äller både naturresurser, lokaliserin av service, boende, arbetsplatser och infrastruktur. All bynation påverkar miljön på ett eller annat sätt, enom ianspråktaande av mark eller nyttjande av naturresurser. I översiktsplanen anes att ny bebyelse i första hand bör tillkomma i befintlia byar och stråk, enom kompletterin och förtätnin, för att förstärka underla för service. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 97

184 Därutöver att planerade bostads- och arbetsplatsområden ska anslutas till emensamt eller kommunalt VA och bredband. Byar och boendemiljöer skall ha möjlihet att utvecklas samtidit som att byakaraktären och kultur- och naturvärden bevaras och beaktas. Kommunens skall även uppmuntra och planera för ett varierat utbud av boendetyper och äandeformer En förtätnin av befintli bebyelse innebär att ett mer effektivt nyttjande av enomförda investerinar kan ske och er underla för kollektivtrafik och service samt bidrar till möjlihet för social samvaro. Ett varierat utbud av boendetyper och äandeformer bidrar till att tillodose behovet av boende i olika skeden av livet. De speciella restriktioner som finns i anslutnin till riksintressen ska beaktas och erforderlia markundersökninar och riskbedömninar ska enomföras vid behov. Det er även en neativ påverkan på miljön enom att det kan innebära mer buller och ökade luftföroreninar. Ett rikt växt- och djurliv Den bioloiska månfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida enerationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i lånsiktit livskraftia bestånd med tillräckli enetisk variation. Människor ska ha tillån till en od natur- och kulturmiljö med rik bioloisk månfald, som rund för hälsa, livskvalitet och välfärd. I översiktsplanen: Ambitionen att öka andelen lövträd utmed Barkensjöarna och Kolbäcksåns dalånar syftar till leva upp till målet. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormer är föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrit som reerinen kan utfärda för att skydda människors hälsa eller miljön samt för att avhjälpa skador på eller oläenheter för människors hälsa eller miljön. Luft Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft är utformade till skydd för människors hälsa och mäter halterna av bensen och NO2. Senaste mätninen som samordnats i länet enom Dalarnas Luftvårdsförbund visar att Smedjebacken har läre värden än både de nationella och reionala målen. Översiktsplanen innehåller ina delar som bedöms förändra detta. Vatten Av 24 sjöar inom Smedjebacken uppnår endast 2 od ekoloisk status, 21 måttli status och 1 otillfredsställande status (Stora Avlånen). Av 36 vattendra uppnår 2 od ekoloisk status, 28 måttli status, 4 otillfredsställande status och 1 dåli status (Haeån) samt en ej status-klassad (Kolbäcksån). Orsakerna till att od ekoloisk status inte uppnås är Fysikalisk/kemiska och Hydromorfoloiska faktorer samt i vattendraen även Bioloiska faktorer. Om kvicksilver undantas från bedömninen finns 4 sjöar som inte uppnår od kemisk status inom Smedjebackens kommun: Södra Barken, Norra Barken, Övre 98 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

185 Hillen, Nedre Hillen samt ett vattendra Kolbäcksån. I översiktsplanen redovisas ställninstaanden som på olika sätt syftar till att minska påverkan på våra vattendra. Utbynad av kommunalt VA, 10-åri VA stratei, upprättande av davattenplan samt fortsatta kalkninsinsatser för vissa sjöar och vattendra. Folkhälsomål Utånspunkten för folkhälsoarbetet i Sverie är de elva överripande målområdena för folkhälsa, vilka aner centrala bestämninsfaktorer för hälsan. Översiktsplanen beaktar dessa då ett av kommunens mål är: En kommun för alla Smedjebacken är en kommun där alla ska ha samma möjliheter att leva ett ott liv och känna si delaktia. Vår fysiska och psykiska hälsa ska vara od. Tryhet och framtidstro ska känneteckna vår sociala samvaro. Vi ska främja jämställdhet, jämlikhet och interation. Smedjebackens kommun ska erbjuda bra möjliheter för alla åldrar. Detta mål återfinns i ett flertal av översiktsplanens teman och ställninstaanden. Tillån till rekreationsområden, bra bostadsmiljöer, ån-och cykelväar och att fler ska uppmuntras till att vara delaktia i kommunens utvecklin och att bra ekonomiska och sociala förutsättninar för kommunens invånare ska eftersträvas. I översiktsplanen berörs dessa under fl era olika teman. Hållbarhet Översiktsplanens syfte är att främja en lånsiktit od och hållbar samhällsutvecklin. Konsekvenserna uppdelas på de tre dimensionerna av hållbar utvecklin: Ekoloisk Ekonomisk Social Ekoloisk I översiktsplanen redovisas ett flertal åtärder som på ett eller annat sätt syftar till att belastninen på de ekoloiska systemet minskas. Skydd av nuvarande och framtida rundvattenförekomster, anpassnin av davattenhanterinen utifrån de risker som ett förändrat klimat kan medföra. Ett avfallsförebyande upphandlinssystem i kommunkoncernen vid renoverinar och nybynation. Satsninar på kollektivtrafik och utbynad av ån-och cykelbanor minskar utsläpp av klimataser. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 99

186 Ekonomiska konsekvenser Bynation enom att förtäta och komplettera befintlia byar och stråk er ekonomiska vinster enom mernyttjande av redan befintli infrastruktur i form av teknisk försörjnin, ator och väar. En ökad bynation innebär även ett bättre underla för lokalt utbud av både kommersiell och offentli service. Kollektivtrafiken ynnas av och kan öras mer effektiv enom en förtätnin av bebyelsen och fler får möjlihet till ett hållbart resande. Ett framånsrikt närinslivsarbete kan innebära att fler arbetsplatser tillskapas inom kommunens ränser vilket kan medföra att behovet av att arbetspendla minskar. Sociala konsekvenser Tillånen till bra bostadsmiljöer, utbildnin och arbete är en förutsättnin för en socialt hållbar livssituation för våra invånare och det råder starka samband mellan oda livsvillkor och od hälsa. I översiktsplanen anes att ny bebyelse i första hand bör tillkomma i befintlia byar och stråk, enom förtätnin och kompletterin. Detta med syfte att förstärka underla för service och underlätta för en hållbar livsstil. Innebär även att tryheten ökar enom att det blir fler människor som rör si i området. Bynationen föreslås bestå av ett varierande utbud av hyres- och äandeformer. Det kan motverka sereation och utanförskap och små läenheter kan e positiva effekter om una kan få möjlihet att få ett eet boende. Fler ska uppmuntras till att vara delaktia och ha inflytande i kommunens utvecklin och bra ekonomiska och sociala förutsättninar ska eftersträvas. Barn och unas uppväxtvillkor ska vara prioriterade i kommunens verksamheter. Satsninar på ån-och cykelbanor samt knutpunkter för kollektivtrafik möjliör mer ekonomiska och miljövänliare resor. Naturområden av od kvalitet tillänlia för alla er möjlihet till rekreation och upplevelser och bidrar till bättre folkhälsa och mående. Överripande utvecklinsstratei Utvecklinsstratein är formulerad utifrån de tankar och idéer som framkom under en workshop som arranerades i auusti 2014 med deltaande av representanter från politiken, kommunala tjänstemän och företrädare för de kommunala bolaen. De enomförda dialoerna med olika rupperinar och de synpunkter, tankar och ideer som framkom då, är även de beaktande Visionen för översiktsplanen är: Smedjebacken ska vara en välkomnande kommun med enaeman, tryhet och framtidstro. 100 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

187 För att uppnå visionen har det formulerats 5 överripande mål: En kommun för alla Smedjebacken är en kommun där alla ska ha samma möjliheter att leva ett ott liv och känna si delaktia. Vår fysiska och psykiska hälsa ska vara od. Tryhet och framtidstro ska känneteckna vår sociala samvaro. Vi ska främja jämställdhet, jämlikhet och interation. Smedjebackens kommun ska erbjuda bra möjliheter för alla åldrar. Jobb och innovationskraft Smedjebacken är och ska fortsätta vara en tillväxtkommun med hö sysselsättnin och oda förutsättninar för företaande. För att främja fortsatt tillväxt och minska sårbarheten behöver närinslivet breddas till fler branscher. Reionförstorin med närmare samarbete med våra rannkommuner och tydliare kopplinar till Mälardalen behövs för att skapa en större arbetsmarknad. Innovationskraft, enaeman och entreprenörskap ska uppmuntras. Målet handlar om att kommunen ska vara attraktivt både för företaare och som bostadsort. Attraktivt boende Smedjebackens kommun ska fortsätta att erbjuda attraktivt boende. Vi ska förtäta för de som vill bo i tätorterna och erbjuda nya tomter i strandnära läen. Tillån till kommunalt vatten, avlopp och bredbandsfiber ska användas för att öka attraktiviteten. Bra och effektiv kommunal service Kommunoranisationens arbete ska prälas av effektivitet och hö kvalitet. Smedjebackens kommun ska ha överskott i ekonomin och lia bland de 100 bästa kommunerna i Sveries kommuner och landstins kvalitetsmätninar. Verksamheten ska utvecklas i dialo med medborare, föreninar och företa. En ekokommun i framkant Smedjebacken har läne leat i framkant i miljöarbetet. Vi ska fortsätta det arbetet och jobba för klimatsmart eneri, miljövänlia transporter och minskade iftutsläpp. Kommunen och de kommunala bolaen ska vara oda miljöförebilder I översiktsplanen: Hela översiktsplanen överripande mål är att leva upp till den av kommunfullmäktie antana visionen och de mål som är kopplade till den. Översiktsplanens uppföljnin Miljötillståndet i kommunen ska kontinuerlit följas upp enom de indikatorer som kommunfullmäktie årlien aner i respektive års driftbudet avseende målet En ekokommun i framkant. ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 101

188 I samband med aktualitetsbedömninen av översiktsplanen som ska öras under varje mandatperiod tar kommunfullmäktie ställnin till om eventuella ändrinar behöver öras. Säkerställande av riksintressen Kommunen har att i översiktsplanen redovisa hur man avser att säkerställa de riksintressen som förekommer. I översiktsplanen redovisas de olika riksintressena under respektive tema. Ställninstaande: Beakta kulturmiljöer och landskapsbilder vid planerin av ny bebyelse Riksintresseområdet Pärsbo däljor delas med Ludvika kommun, vilket kräver samordnin för säkerställande Naturreservatet Malinsbo-Kloten delas med Ljusnarsber, Lindesber, Skinnskatteber och Ludvika kommuner. Detta kräver samordnin vad äller skötseln och utvecklinen av området. Vid planlänin och byande i anslutnin till riksväarna ska erforderlia skyddsavstånd hållas. Miljökonsekvensbedömnin Läs mer : Miljökonsekvensbe skrivnin avseende bearbetninskoncession inom Västansjö K nr 1 Upprättad Av Golder Associates på uppdra av Boliden mineral AB Finns att tillå på miljöoch bynadsnämndens förvaltnin. Gruvdrift Stollbersfältet räknas som det viktiaste ruvfältet inom kommunen och i samma eoloiska struktur finns Gränsruvan och Tvistbo. Ida har Boliden Mineral AB en ilti bearbetninskoncession inom Västansjö K nr 1 och en intensiv prospekterinsborrnin har skett. I det fall mineralbrytnin realiserar kommer det att få påverkan på både miljön och samhället på flera olika sätt. En central fråa i samband med en uppstart av ruva är hur transporterna till och ifrån området ska lösas, då möjliheten att transportera via järnvä inte är möjli. Det innebär att det blir fråa om transport via lastbil och belastnin på närliande vänät och skapa både buller- och dammproblem. Kommunen har i yttranden framfört att transporter från området ska ledas via riksvä 50 med nya anslutninsväar. Den placerin av industriområdet som planeras anser kommunen vara mer ynnsamt ut störninssynpunkt. Bermästaren beslutade att bevilja Boliden Mineral AB:s ansökan om bearbetninskoncession för området Västansjö K nr i med en iltihetstid på 25 år. Koncessionen innebär rätt till utvinnin av bly, uld, järn, koppar, silver och zink och brytninen kommer att ske under jord. 102 ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN

189 REFERENSER ÖVERSIKTSPLAN SMEDJEBACKENS KOMMUN 103

190 & & & RIKSINTRESSEN & Förutsättninar Riksintresse befintli järnvässtation Riksintresse järnvä Riksintresse vä Riksintresse naturvård Riksintresse kulturmiljövård Riksintresse rörlit friluftsliv Riksintresse Natura 2000 Riksintresse friluftsliv Kilometer

191 Y YY & Y YY Y YY && & YY Y Y & & YY & Y YY & && & & Y & & YY & YY Y & Y & YY & & Y YY Y & && && YY & & & & & & & & & YY Y YY & & Y & SÄKER OCH TRYGG & & & Y YY YY Y & 10 Användnin Höriskområde för radon orsakat av förhöjd ammastrålnin Höriskområde för radon orsakat av rusförekomster-åsar Potentiellt höriskområde Potentiellt förorenad mark Y & Befintli 400 kv lednin Dammar Kilometer

192 GRÖNT, BLÅTT OCH GRÅTT Naturreservat Värdefulla odlinslandskap Våtmarksinventerinen Beviljade bearbetninskoncessioner Beviljade undersökninstillstånd metall mineral Kilometer

193 LIVET Användnin Vandrinsleder Befintlia bostadsområden LIS område Befintlia industriområden Vattenskyddsområden Lämplia vindbruksområden Framtida bostadsområden Framtida industriområde 10 Kilometer

194 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sida 1(1) Samhällsbynadsutskottet 18 Dnr 2017/00111 Motion - Inrättande av fritidsbank i Smedjebacken Samhällsbynadsutskottets försla till kommunstyrelsen för beslut i kommunfullmäktie Motionen bifalls. Ärendebeskrivnin Siw Östlund, fritidschef och Jesper Folkesson, avdelninschef, interation och arbetsmarknad har undersökt möjliheterna till att upprätta en Fritidsbank i Smedjebackens Kommun. Fritidsbanken är som ett bibliotek fast med sport- och fritidsprylar som människor skänkt och fritidsbanken tar emot, år ienom och lånar sedan ut under två veckor. Här ska man kunna låna utrustnin för en aktiv fritid. Alla kan låna och allt är ratis. I bifoad skrivelse så medföljer en kort presentation av möjliheterna till en Fritidsbank i Smedjebackens kommun och att en projektrupp bestående av flera aktörer inom kommunen måste tillsättas för vidare utrednin av uppstart av en Fritidsbank. Beslutsunderla Skrivelse Projekt fritidsbank Justerandes sinatur Utdrasbestyrkande

195 Fritidsbanken Smedjebacken Fritidsbanken är som ett bibliotek fast med sport- och fritidsprylar som människor skänkt och fritidsbanken tar emot, år ienom och lånar sedan ut under två veckor. Här ska man kunna låna utrustnin för en aktiv fritid. Alla kan låna och allt är ratis. Varför en Fritidsbank i Smedjebacken? En fritidsbank kan bidra till: o att stärka Smedjebacken kommuns profil som idrottskommun o att fler invånare får tillån till en aktiv fritid, vilket ökar hälsan och välbefinnandet o ökad delaktihet i föreninslivet o att nyanlända intereras i föreninarnas ordinarie verksamhet, vilket er ökad interation o ett mer hållbart samhälle o att fler människor får en meninsfull sysselsättnin o att minska stimatiserin o att bli en mötesplats över enerations- och kulturränser o att kommunens invånare återbrukar mer vilket er ett mer hållbart samhälle Hur kan vi starta en Fritidsbank i Smedjebacken? Vem/vilka som startar upp en Fritidsbank ser olika ut kommun från kommun. Oftast är det en sammanslutnin av intressenter såsom kommun, lokala idrottsföreninar, Svenska kyrkan och andra oranisationer. Vi tänker oss ett samarbete med föreninar, föreninsråd, företa, Svenska kyrkan och andra aktörer. En projektrupp, Fritidsbanken, Smedjebacken, som består av de olika intressenterna samt Fritidskontoret och AME bildas för att driva projektet. Kostnad för att starta upp en Fritidsbank, efter påskrivet avtal, är en enånsavift på 5000 kr. Då får man tillån till ett startkit innehållande: o 2 st. skyltar o 1 st. roll up o 5 st. T-shirts o Lootyp i lämplia format o Een sida på fritidsbanken.se, samt Word Press-konto för een administration För en årli avift på 2500 kr erhålls ett försäkrinsskydd via Folksam som bl.a. äller för personal samt om nåon skadar si pa. fel på den lånade utrustninen. I Berahallen finns i da en lokal i källarplan, med utån mot Skolatan, som kan vara lämpli att starta upp en Fritidsbank i. Inån kan även ske inne från Berahallen, där cafémöjliheter finns och Berakul håller till. Toalett, duschutrymmen finns, tvättmöjliheter kan ordnas. Berahallen lier centralt och har närhet till parkerinsplatser för de som är bilburna. Smedjebackens kommun Smedjebacken E-post kommun@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankiro: Or.nr: SE Säte Smedjebacken

196 Personal och bemannin Projektruppen, Fritidsbanken, Smedjebacken, som ska bestå av de olika intressenterna samt Fritidskontoret och AME, undersöker behovet av en framtida bemannin och vem som kan tänkas utses alt. rekryteras som verksamhetsansvari/projektledare. Verksamhetsansvari/projektledare ska sedan ansvara för verksamheten och funera som handledare för övri personal som arbetstränar, praktiserar eller inår i AMEs dalia verksamhet, samt för ideella krafter. Finansierin Projektruppen, Fritidsbanken, Smedjebacken, tar fram försla och undersöker potentiella fonder/bidrasivare, samt undersöker om det finns lokala företa och föreninar alt. andra aktörer som vill stötta en Fritidsbank i Smedjebacken. Samverkan i framtiden En Fritidsbank kan till exempel erbjuda: o Studiebesök för skolklasser o möjlihet för skolor att låna utrustnin till friluftsdaar och dyl. o studiebesök för SFI-klasser och nyanlända invånare o praktikplats för skolelever, dali verksamhet m.m. o arbetstränin för låntidsarbetslösa Föreninar/Företa kan: o bidra med inrednin till lokalen o öra ena insamlinsevent med sin personal samt sina kunder/medlemmar o låna utrustnin till prova-på-verksamhet och event m.m. Potentiella samarbetspartners: o SEAB, Bärkehus, WBAB o Svenska Kyrkan o Föreninar och företa i Smedjebackens kommun o Arbetsförmedlinen o Norrbärke sparbank Siw Östlund Fritidschef Jesper Folkesson Avdelninschef Interation och arbetsmarknad Smedjebackens kommun Smedjebacken E-post kommun@smedjebacken.se Telefon: Telefax: Bankiro: Or.nr: SE Säte Smedjebacken

197

198

199

200