OBS! Distribution av handlingar sker endast DIGITALT. Kallelsen får du via e-post. Behöver du hjälp så hör av dig till kansliavdelningen

Transkript

1 Kallelse Kallelse kommunfullmäktie Tid Torsdaen den 16 februari 2017 kl Plats Ordförande Folkets Hus Kunshamn Peter Hemlin OBS! Distribution av handlinar sker endast DIGITALT. Kallelsen får du via e-post. Behöver du hjälp så hör av di till kansliavdelninen Ärende 1 Upprop, val av justerare, tid och plats för justerin 2 Allmänhetens fråestund 3 4 Ändrinar i hökostnadsskyddet för avifter inom äldre- och handikappomsoren Avtal som relerar ansvaret för hälso- och sjukvård mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland KA 2017/35 KA 2016/ Räddninstjänstens taxor och avifter KA 2016/ Försla om justerin av nuvarande taxa för ansökninsavifter och tillsynsavifter rörande alkoholtillstånd, serverinstillstånd Taxa 2017 småbåtshamnar, landförvarin, kran. Tillä för mastställ Försla till kompletterande Renhållninstaxa för Sotenäs kommun Försla till lokala avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Godkännande av VA-översikt som rund till kommande VA-plan för Sotenäs kommun KA 2017/27 KA 2016/793 KA 2017/21 KA 2016/486 KA 2016/ Försla till VA-stratei för Sotenäs kommun KA 2016/ Verksamhetsområde allmänt vatten, spill- och davatten inom Örn och Knutsvik KA 2016/ Detaljplan för Ödeården 1:9 m fl, Väjern KA 2016/ Reviderin av Arvodesrelementet bilaa 1, Förnyelseberedninen Antaande av Informations- och Kommunikationspolicy KA 2014/291 KA 2016/957 \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentli\kall\kf\2017\kf kallelse doc Sida: 1(2)

2 Kallelse Webbsändnin av kommunfullmäkties sammanträden KA 2015/44 17 Motion om Allmänna ordninsföreskrifter KA 2015/ Motion om bättre tillfartsvä till Sotenäs KA 2016/ Motion om förbättrad interation och mottaande av nyanlända KA 2015/ Medborarförsla att Hovenäset blir en een postort KA 2015/ Valärenden - Fyllnadsval Sotenäs Rehabcenter (S) - Ledamot i Förnyelseberedninen (V) - Ersättare i Omsorsnämnden (V) - Ersättare i Bynadsnämnden (V) - Val av viselförrättare Inkomna interpellationer och fråor Interpellation om atlyktor på vä 174 norr om Hunnebostrand Inkomna medborarförsla och motioner Motion om införande av Polisens volontärer för ett tryare Sotenäs Medborarförsla belysnin på ånvä i Alperna Kommunkansliets redovisnin av ärenden under berednin till KF 25 Meddelanden Samtlia handlinar är diitala och finns på hemsidan \\ks.internt\dfs\gemensamsotenäs\offentli\kall\kf\2017\kf kallelse doc Sida: 2(2)

3 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 3 KA 2017/35 Ändrinar i hökostnadsskyddet för avifter inom äldre- och handikappomsoren Sammanfattnin I socialtjänstlaen finns en bestämmelse, 8 kap. 5, om ett hökostnadsskydd, (maxtaxa), för hemtjänst, daverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Alla avifter räknas ihop och det sammanlada beloppet jämförs med hökostnadsskyddet. Om detta belopp är höre än hökostnadsskyddet är kommunen skyldi att jämka summan ner till nivån för hökostnadsskyddet eller aviftsutrymmet. Hökostnadsskyddet utår ifrån prisbasbeloppet och justeras vanlien en ån per år, i takt med att prisbasbeloppet ändras. I meddelandeblad nr 5/2016 april 2016 från Socialstyrelsen es kommunerna möjlihet att ändra hökostnadsskyddet från och med 1 juli Socialstyrelsen utår från proposition 2015/16:1 budetpropositionen för 2016 och utiftsområde 25. Ändrinen i socialtjänstlaen blir, den enskildes avifter för hemtjänst och daverksamhet, tillsammans med vårdavifter för viss lånvård, ska ändras från höst en tolftedel av 0.48 % av prisbasbeloppet till höst en tolftedel av 0,5392 % av prisbasbeloppet. Samtidit som detta sker minskar staten sina ansla till kommunerna i systemet för kommunalekonomisk utjämnin med en summa som beräknas motsvara de ökande intäkterna. Nuvarande lastiftnin innebär att det är fritt för kommunerna att ta ut en avift som är maximerad till 1772 kr per månad, enlit 2016 års prisbasbelopp. Den nya laen innebär att det är fritt för kommunerna att ta ut alternativt avstå från en höre avift upp till 1991 kr per månad. Sotenäs kommun tillämpar i dasläet en max avift, 1772 kr per månad, denna avift tillämpas för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, daverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Aviften för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, daverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård får från och med 1 januari 2017 uppå till höst en tolftedel av åner prisbasbeloppet. Detta motsvarar 2013 kr i per månad för år Beslutsunderla Enhetschefens tjänsteutlåtande Omsorsnämndens protokoll Yrkande Mikael Sternemar (L) föreslår bifall till arbetsutskottets försla och som tilläsförsla att beslutet införs från 1 mars Nils Olof Bentson (M) föreslår att det ska tydliöras att det är aviftsmodellen som kommunstyrelsen tar ställnin till. Propositionsordnin Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) och Nils Olof Bentsons (M) försla och finner att kommunstyrelsen antar dessa. Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 6(71)

4 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 3 Kommunstyrelsens försla Kommunfullmäktie beslutar att anta aviftsmodellen och införa den från 1 mars Kommunfullmäktie beslutar att höja hökostnadsskyddet i enlit socialstyrelsens rekommendation och i enlihet med den laändrin som enomförts i socialtjänstlaen, 8 kap 5. Skickas till Kommunfullmäktie Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 7(71)

5 Omsorsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 40 ON 2016/45 Ändrinar i hökostnadsskyddet för avifter inom äldre- och handikappomsoren I socialtjänstlaen finns en bestämmelse, 8 kap. 5, om ett hökostnadsskydd, (maxtaxa), för hemtjänst, daverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Alla avifter räknas ihop och det sammanlada beloppet jämförs med hökostnadsskyddet. Om detta belopp är höre än hökostnadsskyddet är kommunen skyldi att jämka summan ner till nivån för hökostnadsskyddet eller aviftsutrymmet. Hökostnadsskyddet utår ifrån prisbasbeloppet och justeras vanlien en ån per år, i takt med att prisbasbeloppet ändras. I meddelandeblad nr 5/2016 april 2016 från Socialstyrelsen es kommunerna möjlihet att ändra hökostnadsskyddet från och med 1 juli Socialstyrelsen utår från proposition 2015/16:1 budetpropositionen för 2016 och utiftsområde 25. Ändrinen i socialtjänstlaen blir, den enskildes avifter för hemtjänst och daverksamhet, tillsammans med vårdavifter för viss lånvård, ska ändras från höst en tolftedel av 0.48 % av prisbasbeloppet till höst en tolftedel av 0,5392 % av prisbasbeloppet. Samtidit som detta sker minskar staten sina ansla till kommunerna i systemet för kommunalekonomisk utjämnin med en summa som beräknas motsvara de ökande intäkterna. Nuvarande lastiftnin innebär att det är fritt för kommunerna att ta ut en avift som är maximerad till 1772 kr per månad, enlit 2016 års prisbasbelopp. Den nya laen innebär att det är fritt för kommunerna att ta ut alternativt avstå från en höre avift upp till 1991 kr per månad. Sotenäs kommun tillämpar i dasläet en max avift, 1772 kr per månad, denna avift tillämpas för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, daverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård Beslutsunderla Enhetschefens tjänsteutlåtande \\ks.internt\dfs\beränsadesotenäs\omf ON_PR_KA\ONPROT\ON\16\on doc Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 9(19)

6 Omsorsnämnden Sammanträdesprotokoll Forts ON 40 ON 2016/45 Omsorsnämndens beslut Omsorsnämnden föreslår kommunfullmäktie att besluta om att höja hökostnadsskyddet enlit socialstyrelsens rekommendation och i enlihet med den laändrin som enomförts i socialtjänstlaen, 8 kap 5. Aviften för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, daverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård får från och med 1 januari 2017 uppå till höst en tolftedel av åner prisbasbeloppet. Detta motsvarar 1991 kr i per månad för Skickas till Aviftshandläare Systemadministratör Enhetschef Kommunfullmäktie \\ks.internt\dfs\beränsadesotenäs\omf ON_PR_KA\ONPROT\ON\16\on doc Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 10(19)

7 Omsorsförvaltninen Enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktie Dnr XX 2016/XX Sida 1(3) Ändrinar i hökostnadsskyddet för avifter inom äldre- och handikappomsoren Beskrivnin av ärendet I socialtjänstlaen finns en bestämmelse, 8 kap. 5, om ett hökostnadsskydd, (maxtaxa), för hemtjänst, daverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård. Alla avifter räknas ihop och det sammanlada beloppet jämförs med hökostnadsskyddet. Om detta belopp är höre än hökostnadsskyddet är kommunen skyldi att jämka summan ner till nivån för hökostnadsskyddet eller aviftsutrymmet. Hökostnadsskyddet utår ifrån prisbasbeloppet och justeras vanlien en ån per år, i takt med att prisbasbeloppet ändras. I meddelandeblad nr 5/2016 april 2016 från Socialstyrelsen es kommunerna möjlihet att ändra hökostnadsskyddet från och med 1 juli Socialstyrelsen utår från proposition 2015/16:1 budetpropositionen för 2016 och utiftsområde 25. Ändrinen i socialtjänstlaen blir, den enskildes avifter för hemtjänst och daverksamhet, tillsammans med vårdavifter för viss lånvård, ska ändras från höst en tolftedel av 0.48 % av prisbasbeloppet till höst en tolftedel av 0,5392 % av prisbasbeloppet. Samtidit som detta sker minskar staten sina ansla till kommunerna i systemet för kommunalekonomisk utjämnin med en summa som beräknas motsvara de ökande intäkterna. Nuvarande lastiftnin innebär att det är fritt för kommunerna att ta ut en avift som är maximerad till 1772 kr per månad, enlit 2016 års prisbasbelopp. Den nya laen innebär att det är fritt för kommunerna att ta ut alternativt avstå från en höre avift upp till 1991 kr per månad. Sotenäs kommun tillämpar i dasläet en max avift, 1772 kr per månad, denna avift tillämpas för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, daverksamhet och kommunal hälso- och sjukvård Konsekvensbeskrivnin av ärendet Aviften kommer att höjas för de personer som ida betalar ett maxbelopp i avift för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, daverksamhet eller kommunal hälso- och sjukvård. Ekonomi Omsorsförvaltninen ökar intäkterna med ca kr per månad. Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax: info@sotenas.se

8 Omsorsförvaltninen Enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktie Dnr XX 2016/XX Sida 2(3) Reelverk Budetproposition 2016 Socialtjänstlaen Meddelandeblad nr 5/2016, Socialstyrelsen Slutsats Socialstyrelsen möjliör för omsorsförvaltninen att höja hökostnadsskyddet från och med 1 juli En höjnin medför merarbete både med information och enomförande till enskilda, därför föreslås att höjninen av hökostnadsskyddet örs från och med 1 september Förvaltninens försla till beslut Omsorsnämnden beslutar att höja hökostnadsskyddet enlit socialstyrelsens rekommendation och i enlihet med den laändrin som enomförts i socialtjänstlaen, 8 kap 5. Aviften för hemtjänst i ordinärt och särskilt boende, daverksamhet samt kommunal hälso- och sjukvård får från och med 1 september 2016 uppå till höst en tolftedel av åner prisbasbeloppet. Detta motsvarar 1991 kr i per månad för Bilaa/Bilaor Meddelandeblad Nr 5/2016, april 2016 Skickas till Aviftshandläare Systemadministratör Enhetschef Mariann Lundin Enhetschef Nina Roos Förvaltninschef Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax: info@sotenas.se

9 Omsorsförvaltninen Enhetschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktie Dnr XX 2016/XX Sida 3(3) Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax:

10

11 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 2 KA 2016/1221 Avtal som relerar ansvaret för hälso- och sjukvård mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland Sammanfattnin Sedan reionbildninen 1999 har avtal funnits som relerar ansvarsfördelninen mellan reionen och kommunerna som sjukvårdshuvudmän enlit Hälso- och sjukvårdslaen. Det nya avtalsförslaet omfattar tiden och innehåller också ett underavtal krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och missbruk. Förslaen har enomått synpunktsrunda till alla kommuner i Västra Götaland och förvaltninar inom Västraötalandsreionen och justerats utifrån inkomna synpunkter. Omsorsförvaltninen har varit delakti i processen krin avtalet och lämnat synpunkter. Beslutsunderla Förvaltninschefens tjänsteutlåtande Tjänsteutlåtande Fyrbodal Avtalsförsla Omsorsnämndens protokoll Yrkande Peter Hemlin (M) och Britt Wall (S) föreslår att kommunstyrelsen; 1. Ställer si bakom förslaet till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som relerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland, med iltihet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020 och som ersätter nuvarande Hälsooch sjukvårdsavtal, som därmed upphör att älla fr.o.m. den 1 april Senast 12 månader före avtalet löper ut har parterna möjlihet att säa upp avtalet. Om inen part skriftlien säer upp avtalet förläns det med två år i taet. 2. Ställer si bakom förslaet till underavtal, Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk, med iltihet från den 1 april 2017 till den 31 december och som ersätter nuvarande överenskommelse, som därmed upphör att älla from den 1 april Ställer si bakom försla om ändrad avtalstid i underavtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. Propositionsordnin Ordföranden ställer proposition på Peter Hemlins (M) med fleras försla och finner att kommunstyrelsen antar detta. Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 4(71)

12 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 2 Kommunstyrelsens försla Kommunfullmäktie beslutar att ställa si bakom förslaet till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som relerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland, med iltihet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020 och som ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som därmed upphör att älla fr.o.m. den 1 april Senast 12 månader före avtalet löper ut har parterna möjlihet att säa upp avtalet. Om inen part skriftlien säer upp avtalet förläns det med två år i taet. Kommunfullmäktie beslutar att ställa si bakom förslaet till underavtal, Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk, med iltihet från den 1 april 2017 till den 31 december och som ersätter nuvarande överenskommelse, som därmed upphör att älla from den 1 april Kommunfullmäktie beslutar ställa si bakom försla om ändrad avtalstid i underavtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. Skickas till Kommunfullmäktie Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 5(71)

13 Omsorsnämnden Sammanträdesprotokoll ON 1 Avtal som relerar ansvaret för hälso- och sjukvård mellan VG-reionen och kommunerna i Västra Götaland Sedan reionbildninen 1999 har avtal funnits som relerar ansvarsfördelninen mellan reionen och kommunerna som sjukvårdshuvudmän enlit Hälso- och sjukvårdslaen. Det nya avtalsförslaet omfattar tiden och innehåller också ett underavtal krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och missbruk. Förslaen har enomått synpunktsrunda till alla kommuner i Västra Götaland och förvaltninar inom Västraötalandsreionen och justerats utifrån inkomna synpunkter. Omsorsförvaltninen har varit delakti i processen krin avtalet och lämnat synpunkter. Direktionen i Fyrbodal har ställt si bakom förslaet till nytt Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland och Överenskommelse krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk. Omsorsnämndens beslut Omsorsnämnden ställer si bakom Hälso- och sjukvårdsavtalet och föreslår att Kommunfullmäktie antar förslaet till avtal om hälso- och sjukvårdsansvaret i Västra Götaland för Skickas till Kommunfullmäktie \\ks.internt\dfs\beränsadesotenäs\omf ON_PR_KA\ONPROT\ON\17\on doc Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 3(3)

14 Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktie Dnr 2016/ Sida 1(1 Avtal som relerar ansvaret för hälso- och sjukvård mellan VGreionen och kommunerna i Västra Götaland och överenskommelse om samarbete mellan VG-reionen och kommunerna i Västra Götaland krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk (underavtal). Beskrivnin av ärendet Sedan reionbildninen 1999 har avtal funnits som relerar ansvarsfördelninen mellan reionen och kommunerna som sjukvårdshuvudmän enlit Hälso- och sjukvårdslaen. Det nya avtalsförslaet omfattar tiden och innehåller också ett underavtal krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och missbruk. Förslaen har enomått synpunktsrunda till alla kommuner i Västra Götaland och förvaltninar inom VGR och justerats utifrån inkomna synpunkter. Omsorsförvaltninen har varit delakti i processen krin avtalet och lämnat synpunkter. Direktionen i Fyrbodal har ställt si bakom förslaet till nytt Hälso-och sjukvårdsavtal i Västra Götaland och Överenskommelse krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk. Försla till beslut Omsorsnämnden ställer si bakom Hälso och sjukvårdsavtalet och hemställer att Kommunfullmäktie antar förslaet till avtal om hälso- och sjukvårdsansvaret i Västra Götaland för Bilaa/Bilaor Missivbrev Fyrbodal Tjänsteutlåtande Fyrbodal Avtalsförsla Beslutet skickas till Kommunfullmäktie Nina Roos, förvaltninschef Sotenäs kommun Hallindenväen 17, Kunshamn fax: info@sotenas.se

15 Till Medlemskommunerna i Fyrbodals kommunalförbund Direktionen i Fyrbodal har den 15 december 2016 ställt si bakom förslaet till ett nytt Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland med iltihet fr.o.m. 1 april 2017 t.o.m. 31 december Avtalet ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som upphör älla den 1 april Direktionen i Fyrbodal ställde si också bakom underavtal Överenskommelse krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk med iltihet fr.o.m. 1 april 2017 t.o.m. 31 december Ersätter nuvarande överenskommelse som därmed upphör att älla den 31 mars Avtalet omfattar patientrupper där kommunerna och Västra Götalandsreionen har ett emensamt hälso- och sjukvårdsansvar. (HSL 18) Patientnyttan är väledande! Direktionen beslutade att rekommendera kommunerna ställa si bakom förslaet till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal relerar hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Västra Götalandsreionerna och kommunerna i Västra Götaland, med iltihet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020 och som ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som därmed upphör att älla fr. o. m 1 april Senast 12 månader före avtalet löper ut har parterna möjlihet att säa upp avtalet. Om inen part skriftlien säer upp avtalet förläns det med två år i taet. att rekommendera kommunerna ställa si bakom förslaet till underavtal, Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk, med iltihet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020 och som ersätter nuvarande överenskommelse, som därmed upphör att älla fr.o.m. den 1 april att rekommendera kommunerna ställa si bakom försla om ändrad avtalstid i underavtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. att ovanstående beslut är under förutsättnin att Västkom tar beslut om avtalet. Se mer information om HSA på Västkoms hemsida. Information HSA

16 FoU-Socialtjänst Fyrbodal Tjänsteutlåtande Datum Fyrbodals kommunalförbund Handläare: Lis Palm, tf. beredninsansvari E-post: Till Kommunfullmäktie i kommunerna i Fyrbodal Avtal som relerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland Kommunerna i Fyrbodal föreslås ställa si bakom nedanstående beslut. Försla till beslut: 1. Ställa si bakom förslaet till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som relerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland, med iltihet från den 1 april 2017 till den 31 december 2020 och som ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som därmed upphör att älla fr.o.m. den 1 april Senast 12 månader före avtalet löper ut har parterna möjlihet att säa upp avtalet. Om inen part skriftlien säer upp avtalet förläns det med två år i taet. 2. Ställa si bakom förslaet till underavtal, Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk, med iltihet från den 1 april 2017 till den 31 december och som ersätter nuvarande överenskommelse, som därmed upphör att älla from den 1 april Ställa si bakom försla om ändrad avtalstid i underavtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal.

17 Sammanfattnin av ärendet Inför ny avtalsperiod för Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland har parterna enomfört en emensam översyn av nuvarande avtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet relerar ansvarsfördelnin och samverkan inom de områdena där kommunen och VGR har ett emensamt hälso- och sjukvårdsansvar enlit 3 och 18 hälso- och sjukvårdslaen (1982:763). För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett emensamt ansvar enom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan landstinet ansvarar för läkarresurser och övria kompetenser. Såväl sjukhusvården som primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är i ständi förändrin och utvecklin. För att en patient med insatser från båda huvudmännen ska få en patientsäker, sammanhållen och en od vård med od kvalitet krävs en välfunerande samverkan mellan verksamheterna. Patientens perspektiv ska alltid sättas i första rummet. Alla medarbetare måsta ha kunskap om Hälso- och sjukvårdsavtalet och dess underavtal och tillämpa dessa med fokus på patientnyttan. En delprocess i översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet var att ta fram ett försla till ny överenskommelse mellan parterna krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk. Målsättninen är att överenskommelsen ska e praktiskt stöd för samverkan mellan huvudmännen och deras företrädare. Förutom representanter från VGR och kommunerna har deltaare från brukaroranisationer deltait i utarbetat försla. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där Överenskommelse om samverkan krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk och Ramavtal om läkarinsatser i kommunal hemsjukvård och blir underavtal. Underavtalen har samma avtalstid och förutsätter att huvudavtalet är iltit. Fördjupad beskrivnin av ärendet Gemensam översyn av Hälso- och sjukvårdsavtalet och Överenskommelse om samarbete krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk. Hösten 2014 enomfördes en uppföljnin av det nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtalet enom inhämtnin av synpunkter från berörda verksamheter. Resultatet presenterades för det politiska samrådsoranet, SRO, som beslutade om förlännin av nuvarande avtal för att e utrymme för en översyn och utvecklin av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Den emensamma politiska viljeinriktninen som uttalades om förutsättninarna för översynen var att ina nya ränssnitt eller skatteväxlinar ska ske och att utvecklinen 2

18 ska baseras på inkomna synpunkter med ett tydliare fokus på patientnyttan och samverkan mellan huvudmännen. En processoranisation med arbetsrupper, operativ ledninsrupp och politisk styrrupp har utarbetat försla på nytt hälso- och sjukvårdsavtal. En av arbetsrupperna har utarbetat försla på ny överenskommelse om samarbete krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk. Parterna har en skyldihet enlit hälso- och sjukvårdslaen och socialtjänstlaen att upprätta en överenskommelse om dessa målrupper. I länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen har konstaterat att överenskommelsen var i behov av reviderin och har beslutat att det skulle ske som en del av framtaandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Båda förslaen har enomått synpunktsrunda, till alla kommuner i Västra Götaland och förvaltninar inom VGR, och justerats utifrån inkomna synpunkter. Nyheter i Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som relerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland Nåra nya avsnitt har tillkommit för att stärka samverkan och emensam syn på samverkan mellan parterna. Gemensam värderund och emensamt åtaande Det nya avtalsförslaet poänterar vikten av od samverkan med fokus på individens behov. Genom att Hälso- och sjukvårdsavtalet inte relerar ansvar på detaljnivå utan vill uppnå ett individbaserat förhållninssätt så finns ett behov av väl funerande samverkan. En hökvalitativ hemsjukvård som är intererad med socialtjänst tillsammans med ett ott samarbete med primärvård och slutenvård er od vård för den enskilde samt samhällsekonomiska vinster. Parterna har ett emensamt åtaande att säkerställa att Hälso- och sjukvårdsavtalet efterlevs av verksamheter som företräder dem så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfunerande helhet. Ny struktur Avtalet har fått en ny struktur i syfte att vara mer lättläst och lättillänlit för den som ska tillämpa avtalet. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där övria överenskommelser som enlit hälso- och sjukvårdslaen ska upprättas mellan parterna blir underavtal. Underavtalens iltihet förutsätter ett iltit huvudavtal. Nya avsnitt om avtalsvård och utvecklin Avvikelsehanterin samt tvister är områden där ökad tydlihet efterfråades inför översynen. Dessa områden inår i avsnitt om avtalsvård som i sin helhet sätter fokus på följsamheten till den samverkan som releras i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Särskilda 3

19 tillämpninsanvisninar i form av väledande patientfall tas fram inför avtalsstart inom ett antal områden som konkretiserin av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ett nytt avsnitt som beskriver viktia emensamma utvecklinsområden för att stärka kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättninar för nya emensamma vårdformer och använda emensamma resurser effektivt. Nyheter i Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk VGR och länets kommuner har en skyldihet enlit hälso- och sjukvårdslaen och socialtjänstlaen att träffa överenskommelse om samverkan krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk. I länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen konstaterade att överenskommelsen behövde revideras och beslutade att det skulle ske som en del av framtaandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal. Översynen har utått från de förbättrinsområden som pekats ut som särskilt aneläna. I linje med den politiska viljeinriktninen har överenskommelsen ett tydliare fokus brukar- och patientnyttan. Nyheter: - Ökad tydlihet enom bättre definierade ansvarsränser och ansvarsfördelnin och särskilt när det äller samverkan krin personer med missbruk. - Försla till hanterin av avvikelser och tvister - Försla till hanterin av ansvars- och kostnadsfördelnin vid delat ansvar vid placerin på HVB-hem. - Utvecklinsområden där huvudmännen är överens om att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan: o Länsemensam handlinsplan för psykisk hälsa o Om intererade arbetssätt och mottaninar o Om insatser för undomar med missbruk o Vid upphandlin av HVB-platser Ändrad avtalstid i Ramavtal om läkarinsatser inom kommunens hälso- och sjukvård i Västra Götaland Nuvarande ramavtal om läkarinsatser mellan huvudmännen är upprättat enlit hälso-och sjukvårdslaen som ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet. Underavtalens iltihet föreslås sammanfalla med huvudavtalets iltihetstid. Kommunikation Parternas emensamma åtaande innebär att implementera, kommunicera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpninsanvisninar är kända i samtlia verksamheter. 4

20 Berednin En emensam politisk styrrupp har inrättats inför översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet, denna har löpande tait del av försla och överväanden under arbetsprocessen. Arbetsprocessen har varit transparent där politiker; tjänstemän och medarbetare reelbundet fått ta del av arbetets aktuella underla och informerats återkommande nyhetsbrev och via webbsidor. Lis Palm, tf. beredninsansvari berednin Välfärd, Fyrbodals kommunalförbund 5

21 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Avtal som relerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland Gäller från och med 1 april 2017

22

23 3 Innehåll 1 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet s Bakrund s Syfte s Avtalsparter s Avtalstid s Omfattnin s Termer och berepp s.4 2 Gemensam värderund s Gemensam värderund s Gemensamt åtaande s.5 3 Parternas ansvar s Lastiftnin s Gemensamt ansvar och samverkan s Västra Götalandsreionens s.7 åtaande och ansvar 3.4 Kommunens åtaande och ansvar s Kommunikation, informationsöverförin s.8 och vårdplanerin 3.6 Läkarmedverkan i kommunal s.8 hälso- och sjukvård 3.7 Rehabiliterin och habiliterin s Personer med psykisk funktionsnedsättnin s.8 och personer med missbruk 3.9 Eenvård s Läkemedel s Akutläkemedelsförråd s Dosexpedition s Medicintekniska produkter s Personlia hjälpmedel s Läkemedelsnära produkter s Spolvätskor s Övria medicintekniska produkter s Livsmedel för särskilda närinsändamål s Munhälsa - uppsökande och nödvändi tandvård s Vårdhyien s Omhändertaande av avlidna s Ickesvenska medborare och asylsökande s Tjänsteköp s.11 4 Avtalsvård s Tillämpninsanvisninar s Gemensam stödstruktur s Avvikelser s Tvister s Uppföljnin av Hälso- och sjukvårdsavtalet s.13 5 Gemensamma utvecklinsområden s.13 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

24 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet 1.1 Bakrund Sedan reionbildninen 1999 har kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsreionen, VGR, relerat ansvarsfördelnin och samverkan för hälso- och sjukvård enom ett emensamt hälso- och sjukvårdsavtal. Inför ny avtalsperiod har avtalstiden förlänts för att skapa utrymme för en emensam översyn. Hälso- och sjukvårdens och den tekniska utvecklinen innebär bland annat att hälso- och sjukvård som es i öppen vård och i hemmet förändras över tid. Den politiska viljeinriktninen med Hälso- och sjukvårdsavtalet fokuserar på individens behov framför alltför skarpa ränser mellan huvudmännens ansvarsområden. Gränsdranin ner på detaljnivå i alla situationer skapar oranisatoriska mellanrum som kan leda till att patienten inte får sina behov av hälsooch sjukvård tillodosedda. En förtroendefull och öppen dialo mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR är en förutsättnin för att tillsammans möta framtidens emensamma utmaninar. 1.2 Syfte Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland ska säkra ett ott, säkert och jämlikt omhändertaande för de personer som har behov av hälso- och sjukvårdsinsatser från både kommunen och VGR. Avtalet ska stärka och främja samverkan och samarbete mellan parternas vårdivare så att resultatet bidrar till ett tryt och självständit liv för individen. 1.3 Avtalsparter Avtalsparter i detta avtal är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsreionen vilka fortsättninsvis i avtalet benämns som parterna. Avtalet äller under förutsättnin att beslut tas av reionfullmäktie respektive kommunfullmäktie. 1.4 Avtalstid Avtalet äller under perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlihet att säa upp avtalet. Om inen part skriftlien sat upp avtalet förläns det med två år i taet med tolv månaders uppsäninstid. Vid väsentlia förändrinar av förutsättninarna för avtalet kan initiativ till en översyn tas av det politiska samrådsoranet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Se avsnitt Omfattnin Avtalet relerar ansvarsfördelnin och samverkan inom de områden där kommunen och VGR har ett emensamt hälso- och sjukvårdsansvar enlit hälso- och sjukvårdslaen, HSL, 3 och 18. Detta avtal är ett huvudavtal för 1.6 Termer och berepp Se bilaa Termer och berepp. hälso- och sjukvård där övria överenskommelser som enlit HSL ska upprättas mellan parterna utör underavtal till detta avtal. Underavtalens iltihet är direkt kopplat till huvudavtalets iltihet. Avtalet omfattar även samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst. Ansvarsfördelninen beskrivs närmare under avsnitt 3 i avtalet och baseras på den larelerade ansvarsfördelninen samt de överenskommelser som tidiare jorts. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

25 5 Gemensamt ansvar med individens perspektiv i centrum 2 Gemensam värderund Reion Kommun 2.1 Gemensam värderund Samarbetet mellan parterna ska kännetecknas av att individens behov, inflytande och självbestämmande alltid är utånspunkt för hälso- och sjukvården.... utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillänli, effektiv och säker med od kvalitet och ott bemötande.... varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfunerande helhet. 2.2 Gemensamt åtaande Parternas emensamma åtaande innebär att implementera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpninsanvisninar är kända i samtlia verksamheter.... ställa krav på att överenskommelser som VGR och kommunen har träffat enlit detta avtal även äller i avtal med upphandlade entreprenörer enlit laen om offentli upphandlin, LOU, samt enlit laen om valfrihetssystem, LOV. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

26 Parternas ansvar 3.1 Lastiftnin Hälso- och sjukvårdslaen, HSL, är den la som relerar rundläande skyldiheter för VGR och kommunen. Hälso- och sjukvårdsansvaret för VGR och kommunen releras i 3 och 18 HSL, (1982:763), och ansvaret omfattar även rehabiliterin, habiliterin och hjälpmedel samt sjuktransporter och omhändertaande av avlidna. För tandvård finns särskilda bestämmelser. La (1992:567). Patientrupper som inår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enlit 18 HSL: - Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5 andra stycket, 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. 1 första stycket 2 socialtjänstlaen (2001:453), SoL). - Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd daverksamhet (3 kap. 6 SoL) samt dali verksamhet enlit laen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sedan reionbildninen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende enlit 18 HSL andra stycket: "en kommun får även i övrit erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård)." För personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk är VGR och kommunen, enom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslaen och socialtjänstlaen, skyldi att ha överenskommelse om samarbete (8 a och 8 b HSL respektive 5 kap. 8 a och 9 a SoL). Samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas enlit HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) för personer som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. (Länk) För att stärka individens interitet, självbestämmande och delaktihet kompletterar patientlaen (2014:821) reelverket för hälso- och sjukvård. Utöver det lastadade ansvaret för hälso- och sjukvården har VGR och kommunen flera överenskommelser om ansvarsfördelnin och samverkan som beskrivs nedan i avsnitt Gemensamt ansvar och samverkan Parterna ska i eenskap av sjukvårdshuvudmän erbjuda en hälso- och sjukvård av od kvalitet samt den kompetens som krävs för att fullöra sitt hälso- och sjukvårdsansvar. För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett emensamt ansvar enom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan VGR ansvarar för läkare och övria kompetenser. Parterna ansvarar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever tryhet, säkerhet, kontinuitet och värdihet. Se även avsnitt Patienten ska es medinflytande i planerin av vård och behandlin. Även närstående ska es medinflytande om patienten samtycker. Patientens vård och behandlin sker efter beslut eller ordination. Huvudprincipen är att parterna var för si har ett ekonomiskt ansvar för beslut, ordinationer och förskrivnin som örs av respektive huvudman. KOMMUN REGION Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

27 Västra Götalandsreionens åtaande och ansvar Parterna har ett emensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever tryhet, säkerhet, kontinuitet och värdihet. VGR ska erbjuda en od hälso- och sjukvård till de som är bosatta eller som vistas i Västra Götaland. Ansvaret omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård. Västra Götalandsreionens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar: Patienter som utan större svåriheter kan besöka mottaninar (inom primärvård eller specialistsjukvård). I ansvaret inår hälso- och sjukvård i hemmet eller annan plats där patienten vistas, då insatserna är av tillfälli karaktär och inår i påående behandlin, rehabiliterin eller utrednin. Läkarmedverkan för patienter som omfattas av den kommunala hälsooch sjukvården enlit ramavtal mellan parterna. Se avsnitt 3.6. Rehabiliterins- och habiliterinsinsatser på specialist- samt primärvårdsnivå. För personer över 18 år finns en välednin som beskriver rehabiliterins-/habiliterinsansvaret på primärvårds- respektive specialistnivå. (Länk) Handlednin och kunskapsöverförin om enskild patient av primärvård eller specialistsjukvård till kommunens personal i vård, omsor, rehabiliterin samt i hanterin av medicintekniska produkter. Specialistsjukvård till patienter inom kommunal hälso- och sjukvård enlit ällande vårdproram och medicinska riktlinjer, eller enlit upprättad vårdplan/ SIP. Omhändertaandet av avlidna. Se avsnitt Kommunens åtaande och ansvar Parterna har ett emensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever tryhet, säkerhet, kontinuitet och värdihet. Kommunen ska enlit 18 HSL erbjuda hälso- och sjukvård åt personer med beslut om särskilt boende, bostad med särskild service samt under vistelsetiden åt personer med beslut om daverksamhet, (SoL), samt i dali verksamhet, (LSS). Se bilaa Termer och berepp. Sedan reionbildninen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende. Kommunens hemsjukvårdsansvar omfattar: Patienter som på rund av somatisk, psykisk eller konitiv funktionsnedsättnin inte kan ta si till VGR:s mottaninar utan större svåriheter och där det på rund av nsatsernas omfattnin och frekvens motiverar att vården es i patientens hem. Patienter med behov av hemsjukvård över tid, oavsett ålder eller dianos, som kan es med bibehållen patientsäkerhet i patientens hem. Patienter som enlit ovanstående punkter har behov av hemsjukvård kan samtidit få vissa hälsooch sjukvårdsinsatser utförda på mottanin baserat på upprättad vårdplan/sip. Se även avsnitt 3.5. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar även: Att när överenskommelse skett i enskilda fall utföra planerade och/eller förutsäbara hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet under kvälls- och nattetid för patienter som normalt besöker VGR:s vårdcentraler. Under mottaninarnas öppethållande har VGR hälso- och sjukvårdsansvaret för dessa patienter. Hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet till patienter på permission från sluten vård som inte kan ta si till mottanin. Detta äller endast under förutsättnin att en överenskommelse skett som stöd för de kommunala insatserna. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Omhändertaande av avlidna. Se avsnitt 3.15.

28 Informationsöverförin och vårdplanerin Beslut om kommunal hemsjukvård förutsätter att en vård- och omsorsplanerin enomförs där parterna är överens om ansvarsfördelnin samt där nödvändit informationsutbyte sker. Patienten ska es medinflytande i planerinen av sin vård och behandlin. Även närstående ska es medinflytande om patienten samtycker och/ eller inte kan företräda si själv. Vid utskrivnin från sjukhus ska den länsemensamma rutinen Samordnad vård- och omsorsplanerin, SVPL, tillämpas och vårdivarna ska använda det emensamma it-stödet för detta. (Länk) VGR:s verksamheter ska i samband med beslut om kommunal hemsjukvård och vid utskrivnin från sjukhus säkerställa att nödvändi information medföljer samma da som överflyttninen sker. Med nödvändi information avses i första hand: - medicinska epikriser - aktuella läkemedelsordinationer En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om nåon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillodoses. Den enskilde måste då e sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Länsemensam Riktlinje för SIP i Västra Götaland som kommunerna och VGR tait fram ska följas. (Länk) 3.6 Läkarmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Läkarinsatser inom kommunal hälso- och sjukvård releras i underavtalet till Hälso- och sjukvårdsavtalet Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård i Västra Götaland. (Länk) Ramavtalet avser läkarmedverkan utifrån patientens behov oberoende av läkarens oranisatoriska tillhörihet. Enlit 26 d HSL ska VGR avtala med kommunerna om omfattninen och formerna för läkarmedverkan och avsätta de läkarresurser som behövs för att patienten inom kommunal hälso- och sjukvård ska erbjudas od hälso- och sjukvård. 3.7 Rehabiliterin och habiliterin Rehabiliterin och habiliterin är hälso- och sjukvårdsinsatser som bedrivs både av VGR och kommunen i enlihet med detta avtal, se avsnitt I Västra Götalands län finns en särskild välednin som beskriver samverkan och ansvarsfördelnin ällande rehabiliterin och habiliterin för vuxna personer. (Länk) Det finns också emensamt framtana rutiner för tillämpnin av SOSFS 2008:20, samordnin av insatser för habiliterin och rehabiliterin i Västra Götaland. (Länk) 3.8 Personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk Personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk ska erbjudas hälso- och sjukvård i enlihet med detta avtal, se avsnitt VGR och kommunerna i Västra Götaland har upprättat en överenskommelse enlit (8 a och 8 b HSL respektive 5 Kap. 8 a och 9 a SoL) om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättnin och för personer med missbruk. Överenskommelsen är ett underavtal till hälso- och sjukvårdsavtalet och relerar samarbete och ansvarsfördelnin för de båda målrupperna. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

29 Beslut om eenvård Eenvård är en hälso- och sjukvårdsåtärd som leitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt och beslutat att en patient själv eller vårdnadshavare kan utföra och ansvara för. I de fall då patienten behöver praktisk hjälp med eenvården behöver den leitimerade yrkesutövaren samråda med den som ska hjälpa patienten, för att bedöma samt dokumentera om hälso- och sjukvårdsinsatsen kan ske på ett patientsäkert sätt. I enlihet med Socialstyrelsens föreskrifter har parterna fastställt emensamma rutiner som ska tillämpas i Västra Götaland. (Länk) 3.10 Läkemedel Läkemedelsbehandlinar är en intererad del i hälso- och sjukvården och inår därmed i reelverk för samverkan mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland. En särskild samverkansrupp hanterar emensamma läkemedelsfråor mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Läkemedelsenomån ska utföras enlit VGR:s reionala medicinska riktlinje. (Länk) Ansvari sjuksköterska bör medverka vid läkemedelsenomån. VGR ansvarar för kostnader, exklusive patientens eenavift, avseende läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen och som är förskrivna enlit laen om läkemedelsförmåner till enskild patient Akutläkemedelsförråd VGR tillhandahåller akutläkemedelsförråd avsedda för patienter med kommunal hälso- och sjukvård. Akutläkemedelsförråd och dess sortiment beslutas av VGR. (Länk) Läkemedlen i förrådet kan användas för akut ordination eller för att behandla under en beränsad tidsperiod (t.ex. antibiotikakur). VGR ansvarar för läkemedelskostnaderna och kontrollen av de kommunala akutläkemedelsförråden. Kommunen har kostnadsansvaret för transporten av läkemedel till förråden Dosexpedition Dosexpedition beslutas av läkare som tar ställnin till att kriterier enlit reional medicinsk riktlinje för dosexpedition är uppfyllda. Samråd ska ske med patienten alternativt närstående och/eller sjuksköterska. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

30 Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter som hälso- och sjukvården tillhandahåller ska vara CE- märkta utifrån det medicintekniska direktivet. Förskrivnin av medicintekniska produkter (hjälpmedel för det dalia livet och medicinteknisk behandlin) är en del av vård och behandlin och följer hälso- och sjukvårdsansvaret Personlia hjälpmedel Parterna har tait fram emensamma riktlinjer och produktanvisninar, Handbok för förskrivnin av personlia hjälpmedel, där bland annat kostnadsansvar och förskrivninsrätt beskrivs. (Länk) VGR har kostnadsansvar för personlia hjälpmedel för barn och undomar upp till 18-årsdaen. Det finns även personlia hjälpmedel för vuxna där VGR alltid har ansvaret. I varje produktanvisnin anes fördelnin av kostnadsansvar för den aktuella produkten. Förtroendeförskrivnin kan ske på annan sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar enlit handbokens anvisninar. Detta för att underlätta en obruten vårdkedja Läkemedelsnära produkter Parterna har antait emensamma riktlinjer för förskrivnin av läkemedelsnära produkter. Dessa är samlade i handböcker för respektive område: - Diabetes - Inkontinens, blås- och tarmdysfunktion - Stomi - Sondmatninstillbehör och nutritionspump. Se avsnitt Förbrukninsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Fördelninen av statsbidra för inkontinensprodukter releras i samarbetsavtal mellan parterna. Kommunen ansvarar för förskrivnin av förbrukninsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion till personer i kommunal hälso- och sjukvård. (Länk) Diabeteshjälpmedel och stomiprodukter VGR bär kostnaden för diabeteshjälpmedel och stomiprodukter. Förtroendeförskrivnin kan ske av behöri personal inom kommunen enlit Handbok vid förskrivnin av Diabeteshjälpmedel (Länk) samt Handbok vid förskrivnin av Stomihjälpmedel. (Länk) Spolvätskor Spolvätskor för katetersättnin och kateterspolnin samt behandlin som kräver steril produkt och där kranvatten inte bör eller får användas förskrivs på recept. VGR ansvarar för kostnaderna för de produkter som inår i VGR:s Rutin för förskrivnin av CE-märkta produkter. (Länk) Övria medicintekniska produkter VGR tillhandahåller även andra medicintekniska produkter till patienter som har sin hälso- och sjukvård i hemmet. Medicintekniska produkter som ordineras av läkare är ett ansvar för VGR. Generellt äller att den vårdivare som förskriver produkten är kostnadsansvari. För sårläkninsartiklar och kompressionsförband finns ett avtal där det framår vilka produkter VGR respektive kommunen har kostnadsansvar för. (Länk) 3.12 Livsmedel för särskilda närinsändamål Barn under 16 år kan erhålla Livsmedel för särskilda närinsändamål enlit läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13). VGR subventionerar livsmedel för särskilda närinsändamål till barn samt till personer från och med 16 år, enlit särskilt reelverk (HSS ). Kostnadsansvaret mellan VGR och kommunen releras i tillämpninshänvisninen. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

31 Munhälsa - uppsökande och nödvändi tandvård VGR har, enlit tandvårdslaen (1985:125), ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändi tandvård till personer med vissa funktionshinder och med stort behov av vård och omsor för att dessa personer ska es större möjlihet till od munhälsa. Berörda personer ska årlien erbjudas aviftsfri munhälsobedömnin och individuell rådivnin. Målrupper: - Personer som har behov av omfattande vård- och omsorsinsatser enlit HSL och/eller SoL. - Personer som omfattas av LSS. VGR och kommunen är enlit tandvårdsförordninen (1998:1338) skyldia att samverka så att berörda personer identifieras och får tillån till det särskilda tandvårdsstödet. Kommunen identifierar, utfärdar inty och informerar berörda personer och deras närstående och VGR erbjuder undersökninar och behandlinar. En emensam överenskommelse ska upprättas mellan parterna som relerar samverkan, uppföljnin samt utvärderin av målruppens tillån till nödvändi tandvård Vårdhyien Både kommunen och Västra Götalandsreionen har ansvar för att förebya och förhindra smittspridnin och infektioner i vård och omsor. VGR:s vårdhyienenheter har i uppdra att bistå kommunerna med vårdhyienisk experthjälp enlit VGR:s riktlinjer Omhändertaande av avlidna Det är läkarens ansvar att konstatera dödsfall. Efter överenskommelse kan sjuksköterska utföra undersökninen för att fastställa att döden har inträtt, förutsatt att dödsfallet är förväntat. Att ta hand om och stå för transport och förvarin av avlidna inår i respektive huvudmans ansvarsområde. Transport till och från sjukhus för obduktion eller borttaande av implantat är VGR:s ansvar även om patienten inår i kommunens hälso- och sjukvårds ansvar. (SOSFS 2005:10) Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar i samband med dödsfall releras i föreskriften HSLF-FS 2015:15. (Länk) 3.16 Asylsökande Hälso- och sjukvård till asylsökande är VGR:s ansvar. För dessa personer har kommunen inet hälso- och sjukvårdsansvar, detta äller även patienter med behov av sjukvård i boendet Tjänsteköp Lokala avtal om tjänsteköp kan inås under förutsättnin att båda parter är överens och att det på alla sätt uppfyller Hälso- och sjukvårdsavtalet i övrit. I det lokala avtalet kommer parterna överens om formerna för tjänsteköp. I detta bör framå vem som har mandat att besluta om tjänsteköp och på vilket sätt information och kommunikation sker parterna emellan. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

32 Avtalsvård 4.1 Tillämpninsanvisninar För praktisk tillämpnin av detta hälso- och sjukvårdsavtal finns av parterna emensamt framtana tillämpninsanvisninar, med bland annat väledande patientfall, som ska användas av alla vårdivare inom VGR och kommuner i Västra Götaland. Tillämpninsanvisninarna fastställs och revideras av Lednin i samverkan, LiSA och utår från den ansvarsfördelnin som releras i detta avtal. Syftet är att e stöd och välednin för jämlik och patientsäker vård samt att underlätta samarbetet mellan vårdivarna. 4.2 Gemensam stödstruktur Den emensamma stödstruktur som ska förvalta och utveckla intentionerna med det emensamma Hälso- och sjukvårdsavtalet byer på den vårdsamverkansstruktur som finns delreionalt samt reionalt i Västra Götaland. Den emensamma samverkansstrukturen ska fokusera på förbättrinsarbete utifrån systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman ska ställa krav på sina vårdivare att delta i den emensamma samverkansstrukturen. Det politiska samrådsoranet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR samordnar fråor rörande avtalet och kan vid väsentlia förändrinar av förutsättninarna för avtalet, ta initiativ till en översyn. Gemensamma it-stöd En välfunerande informationsöverförin mellan individer och olika aktörer behövs för att information ska kunna överföras på ett säkert och effektivt sätt och samtidit underlätta koordinerin av insatser till den enskilde. Varje part har ansvar för att it-stöd är kända hos berörda verksamheter och att rutinerna följs. Gemensamma it-stöd ska följas upp och utvecklas för att stödja intentionerna i avtalet. 4.3 Avvikelser 4.4 Tvister Tvister mellan parterna om tolknin av avtalets innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delreionalt, inom vårdsamverkan. Tvist av principiell karaktär kan lyftas till LiSA. Patientens vård och omsor ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelnin eller inte. Parterna har emensamt ansvar att omående komma överens om tillfälli ansvarsfördelnin, i väntan på lånsikti lösnin. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjusterin i efterhand från den da emensam ansvarsfördelnin finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 daar på delreional nivå hänförs den direkt till LiSA som ska bereda fråan inom 30 daar. Varje vårdivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera neativa händelser och tillbud. Inom ramen för detta avtal sätts fokus på avvikelser ällande åtaanden enlit detta avtal och emensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att emensam rutin för avvikelsehanterin finns framtaen. Rutinen ska beskriva ärendeån och tidsramar för återkopplin och åtärder. Varje delreionalt vårdsamverkansområde ska reelbundet rapportera till LiSA. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enlit anvisninar från LiSA. Rapporten ska även innehålla redovisade åtärder lokalt/delreionalt samt försla på åtärder för hanterin på reional nivå. Avvikelser då nåon part inte uppfyller det som är överenskommet i detta avtal hanteras inom ramen för uppföljnin av Hälso- och sjukvårdsavtalet. LOKALT DELREGIONALT REGIONALT Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

33 Uppföljnin av Hälso- och sjukvårdsavtalet Detta avtal ska följas upp årlien. De delreionala vårdsamverkansrupperna lämnar rapport enlit anvisninar från LiSA. Rapporten bör innehålla: - Följsamhet till avtalet fokus på uppföljninsområden enlit anvisninar. - Uppföljnin av ramavtal om läkarmedverkan. - Uppföljnin av länsöverenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk. - Uppföljnin av rutinen för samordnad vård- och omsorsplanerin, SVPL. - Övria emensamma rutiner enlit anvisnin. 5 Gemensamma utvecklinsområden Den demorafiska, medicinska och tekniska utvecklinen innebär att en ökande andel av sjukvårdsinsatserna kommer att utföras i hemmet. Sjukvårdshuvudmännen har en emensam utmanin i att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättninar för nya emensamma vårdformer. Utvecklinsåtaanden Gemensamma mobila vårdformer. Förebyande insatser för riskrupper. Förändrad vårdloik från reaktivt till proaktivt arbete. Utvecklinsarbete krin de mest sjuka äldre. Samverkan krin patienter med specialiserad och avancerad vård i hemmet. Utarbeta ny överenskommelse utifrån kommande laförsla Try och effektiv utskrivnin från sluten vård. Gemensamma strateiska beslut om e-hälsa, it-stöd och informationsförsörjnin. - It-stöd ska kunna omhänderta överförin av medicinsk information, information om rehabiliterin och omsor, aktuella läkemedelsordinationer samt avvikelserapporter i samverkansfråor. - Individens perspektiv och behov är i centrum för utvecklin av nya diitala lösninar. Gemensamma utmaninar: Utarbeta emensam stratei för kompetensförsörjnin och kompetensutvecklin för Västra Götaland. Säkra kompetens till områden med stora avstånd till tätorter. Anordna emensamma utbildninar och kurser inom områden som avtalet relerar. Ta fram länsemensamma riktlinjer utifrån nationella riktlinjer och vårdproram för de emensamma patientrupperna. Resurser - Utforma ersättninsmodeller och patientavifter så att intentionerna i avtalet stödjs. - Skapa mervärde för patienter enom att använda de emensamma resurserna effektivt. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

34 Avtalets 50 parter Ale kommun Alinsås kommun Bentsfors kommun Bollebyd kommun Borås Stad Dals-Eds kommun Essuna kommun Falköpins kommun Färelanda kommun Grästorps kommun Gullspåns kommun Götebors Stad Götene kommun Herrljuna kommun Hjo kommun Härryda kommun Karlsbors kommun Kunälvs kommun Lerums kommun Lidköpins kommun Lilla Edets kommun Lysekils kommun Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun Partille kommun Skara kommun Skövde kommun Svenljuna kommun Strömstads kommun Sotenäs kommun Stenunsunds kommun Tanums kommun Tibro kommun Tidaholms kommun Tjörns kommun Tranemo kommun Trollhättans stad Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Vara kommun Vårårda kommun Vänersbors kommun Åmåls kommun Öckerö kommun Västra Götalandsreionen Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

35 Grafisk formivnin: Anna Karlsson, kommunikatör, Västra Götalandsreionen och VästKom

36 Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsreionen och kommunerna i Västra Götaland krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk Gäller från och med den 1 april 2017 Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland.

37 2 Innehåll 1 Allmänt om överenskommelsen s Bakrund s Syfte s Parter s Giltihetstid s Målrupper s.3 2 Utånspunkter s Individens behov i centrum s Brukarinflytande s Lastiftnin s Nationella riktlinjer er s.4 rekommendationer om insatser 3 Ansvarsområden s Personer med psykisk s.5 funktionsnedsättnin 3.2 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopninsmedel s Personer med samsjuklihet s Barn och undomar med s.7 sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik 3.5 Ansvar vid placerin utanför hemmet s Personer i psykiatrisk tvånsvård s Samordnad individuell plan, SIP, s.9 verkty för att verkställa ansvarsfördelninen 4 Genomförande s Tillämpnin s Avvikelser s Tvister s Uppföljnin s.10 5 Gemensamma s.11 utvecklinsområden 1 Allmänt om överenskommelsen 1.1 Bakrund Överenskommelsen om samarbete mellan Västra Götalandsreionen, VGR, och kommunerna i Västra Götaland krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Länk) och ersätter tidiare överenskommelse för personer med psykisk funktionsnedsättnin. Överenskommelsen ska stärka samverkan mellan kommun och VGR för att bättre tillodose behovet av vård, stöd och behandlin för målrupperna. Den behandlar även hur uppföljnin och utvärderin ska bedrivas samt hur tvister ska lösas. Framtaandet av överenskommelsen har skett som en delprocess i hälso- och sjukvårdsavtalsprocessen och representanter för anhöri- och brukarföreneninar har deltait i den partssammansatta arbetsruppen. Överenskommelse krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk

38 Syfte Syftet är att personer inom målrupperna ska es möjlihet till återhämtnin och delaktihet i samhällslivet på samma villkor som andra. Vård, stöd och insatser ska bidra till att individen behåller och/eller förbättrar sin hälsa samt sina funktioner inom livsområden som boende, sysselsättnin och mellanmänsklia relationer. Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som är samordnade mellan kommunens och Västra Götalandsreionens verksamheter och upplevs som en välfunerande helhet. Individen ska inte hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför inte få den hjälp som hen behöver. 1.3 Parter Parter i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsreionen, vilka fortsättninsvis benämns som parterna. Avtalet äller under förutsättnin att beslut tas av kommunfullmäktie respektive reionfullmäktie. Om kommunen eller VGR tecknar avtal med nåon annan och överlåter uppifter de har ansvar för, ska denna överenskommelse tillämpas. Respektive huvudman ansvarar för att verkställa sitt åtaande inom den ena oranisationen. 1.4 Giltihetstid Överenskommelsen äller från och med Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har part möjlihet att säa upp avtalet. Om inen part skriftlien sat upp avtalet förläns det med två år i taet med tolv månaders uppsäninstid. Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- sjukvårdsavtalet i Västra Götaland (Länk) vilket innebär att överenskommelsens iltihet är beroende av ett ällande huvudavtal. 1.5 Målrupper Målrupperna för överenskommelsen är personer i alla åldrar med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk som har behov av insatser från både kommunen och VGR:s hälso- och sjukvård. Överenskommelsen omfattar även personer med samsjuklihet, barn och undomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, personer placerade på HVB-hem samt i psykiatrisk tvånsvård. 2 Utånspunkter 2.1 Individens behov i centrum Vården och stödinsatserna ska planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Det är viktit att utå från individens een målsättnin för insatserna. Verksamheterna ska underlätta för den enskilde och/eller närstående att vara delakti och fatta beslut som rör den ena personen. I huvudmännens samverkan är det av särskild vikt att beakta barnens bästa. Verksamheterna inom kommunen och VGR har ett emensamt ansvar att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Den enskildes intressen får aldri åsidosättas på rund av att huvudmän har olika syn på verksamhets- och kostnadsansvar. Även om kostnadsansvaret är oklart ska individens behov av utrednin eller behandlin fullföljas utan dröjsmål. Överenskommelse krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk

39 Brukarinflytande En utånspunkt i samverkan mellan huvudmännen är att öka enskildas och brukaroranisationers medverkan för att utveckla vård- och stödinsatser. Personer med ena erfarenheter av psykisk sjukdom/missbruk är en vikti källa till kunskap. Det är aneläet att deras erfarenheter och önskemål tas tillvara. Brukare och brukarföreträdare ska es möjlihet till delaktihet och inflytande när fråor krin samverkan enlit denna överenskommelse planeras och följs upp både på lokal, delreional och reional nivå. 2.3 Lastiftnin Överenskommelsen byer på en lastiftad skyldihet om samarbete krin två målrupper och en enerell skyldihet att samverka på individnivå. Samarbete krin personer med psykisk funktionsnedsättnin Sedan den 1 januari 2010 är landstin/reion och kommun enom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslaen, HSL (8 a ) och i Socialtjänstlaen, SoL (5 kap 8 a ) skyldia att ha överenskommelser om samarbetet när det äller personer med psykisk funktionsnedsättnin. Om det är möjlit bör oranisationer som företräder dessa personer eller deras närstående es möjlihet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samarbete krin personer med missbruk Sedan den 1 juli 2013 är landstin och kommun enom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslaen, HSL (8 b ) och i socialtjänstlaen, SoL (5 kap 9 a ) skyldia att ha överenskommelser ällande samarbete i fråa om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopninsmedel. Om det är möjlit bör oranisationer som företräder dessa personer eller deras närstående es möjlihet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samordnad Individuell plan, SIP Den 1 januari 2010 infördes en lastadad skyldihet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Initiativ till SIP kan även tas av den enskilde eller närstående. I Västra Götaland har VGR och kommunerna enom VästKom fastställt emensamma riktlinjer för samordnad individuell plan, SIP. 2.4 Nationella riktlinjer er rekommendationer om insatser Socialstyrelsen aner, i vissa fall, enom nationella riktlinjer vilka insatser som huvudmännen i första hand ska enomföra för personer som omfattas av överenskommelsen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende är viktia exempel på detta. Överenskommelse krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk

40 Ansvarsområden Kommunen ska främja invånarnas ekonomiska och sociala tryhet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltaande i samhällslivet. Kommunen ska erbjuda stöd till meninsfull sysselsättnin, försörjnin, bostad och utbildnin. Kommunen erbjuder också insatser enlit Hälso- och sjukvårdsavtalet. Västra Götalandsreionen ska medicinskt förebya, utreda och behandla sjukdomar och skador enom att erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård. Hälso- och sjukvården es av primärvården, habiliterinen, tandvården och den somatiska och psykiatriska specialistvården. 3.1 Personer med psykisk funktionsnedsättnin Målruppen består av personer oavsett ålder med psykisk funktionsnedsättnin som upplever väsentlia svåriheter att utföra aktiviteter på viktia livsområden. Dessa svåriheter kan bestå av funktionshinder, det vill säa beränsninar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättnin och brister i omivninen, eller vara direkt effekt av funktionsnedsättninen. Svåriheterna ska ha funnits, eller kan antas komma att bestå, under en länre tid. Viktia delar i kommunens ansvar för målruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Utreda och utfärda biståndsbesut på rund av psykisk funktionsnedsättnin: - Utrednin och bistånd/insats enlit SoL och LSS. - Utrednin, ansökan om och verkställihet av vård enlit LVU. - Utreda, ansöka om och verkställa vård enlit LVM. Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlihet att bo på ett sätt som är anpassat efter hens behov. Erbjuda meninsfull sysselsättnin och/eller stöd till att arbeta eller studera. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykoloiska, psykosociala och specialpedaoiska insatser utifrån elevens skolsituation. Erbjuda stöd till anhöria och närstående. Erbjuda hälso- och sjukvård enlit Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktia delar i Västra Götalandsreionens ansvar för målruppen är att: Erbjuda hälso- och sjukvård enlit Hälso- och sjukvårdsavtalet. Arbeta för tidi upptäckt och med tidia insatser. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död och även uppmärksamma behovet av tandvård. Uppmärksamma och behandla självskadebeteende. Arbeta med suicidprevention. Erbjuda stöd till anhöria och närstående. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldynsvård erbjuda samtlia hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med inty/bedömnin av individens funktion, behov och förutsättninar. Ge handlednin och kunskapsöverförin till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Överenskommelse krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk

41 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopninsmedel Målruppen omfattar personer oavsett ålder med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopninsmedel. Missbruk innebär att bruket av droen påverkar individen eller hens omivnin neativt. Missbruket år ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola, men leder också till ökad risk för fysisk skada. I fråa om narkotika räknas ofta en användare som missbrukare oberoende av mänd, eftersom narkotikainnehav/bruk är kriminaliserat. Viktia delar i kommunens ansvar för målruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens insatser och verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Göra utrednin av behov och bedömnin av insatser, stöd och behandlin för missbruks- och beroendeproblem: - Utrednin och bistånd/insats enlit SoL. - Utrednin, ansökan om och verkställihet av vård enlit LVU. - Utrednin, ansökan om och verkställihet av vård enlit LVM. Erbjuda stöd till boende och sysselsättnin. Arbeta med återfallsprevention. Ge motiverande och familjeorienterade insatser. Särskilt beakta insatser till undomar med missbruk. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykoloiska, psykosociala och specialpedaoiska insatser utifrån elevens skolsituation. Ge stöd till barn som har en förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem. Erbjuda stöd till anhöria och närstående. Medverka vid läkemedelsassisterad behandlin vid opiatmissbruk. Erbjuda hälso- och sjukvård enlit Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktia delar i Västra Götalandsreionens ansvar för målruppen är att: Arbeta för tidi upptäckt och med tidia insatser. Särskilt beakta insatser till undomar med missbruk. Ge tvärprofessionella behandlinsinsatser som. inkluderar psykoloiska behandlinsmetoder. Identifiera samsjuklihet och säkerställa att behandlin av missbruk och samtidi psykisk sjukdom sker parallellt och intererat. Erbjuda stöd till anhöria och närstående. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död samt bedriva smittskyddsarbete och tandvård. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldynsvård erbjuda samtlia hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med inty/bedömnin av individens funktion, behov och förutsättninar. Fullfölja anmälninsskyldihet enlit ällande laar. Erbjuda hälso- och sjukvård enlit Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ge handlednin och kunskapsöverförin till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Initiera samverkan krin tillnyktrin. Överenskommelse krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk

42 Personer med samsjuklihet Samsjuklihet innebär att man har två eller flera sjukdomar, psykiska och/ eller somatiska samtidit. Samsjuklihet fördröjer och försvårar måna åner behandlin och återhämtnin. Samsjuklihet är ofta vanlit vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem. Personer med samsjuklihet löper en större risk för allvarlia skador, sjukdomar och förtida död. Både kommunen och VGR har ett ansvar för att tidit identifiera samsjuklihet och att särskilt uppmärksamma denna problematik hos undomar. Båda huvudmännen ska säkerställa att behandlin av missbruk och samtidi psykisk sjukdom sker parallellt och intererat. Samsjuklihet får aldri vara ett skäl till att inte e vård eller att vård och behandlin försenas. Uthållihet och kontinuitet ska präla vården och insatserna. 3.4 Barn och undomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (Västbus) Målruppen är barn och undomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Den sammansatta problematiken innebär att barnet/ undomen har svåriheter inom flera livsområden som exempelvis skola, hemmiljö och socialt samspel. Denna överenskommelsen ska stärka samverkan mellan parterna för att målruppens behov av vård, stöd och behandlin ska tillodoses. Länets kommuner och VGR har antait emensamma riktlinjer och rutiner för samverkan krin barn och undomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, Västbus. Riktlinjerna omfattar kommunernas socialtjänst och skola och VGR:s primärvård, barn- och undomshabiliterin och barn- och undomspsykiatri. (Länk) Hanterin av avvikelser och tvister ska ske i enlihet med punkterna 4.2 och Ansvar vid placerin utanför hemmet av personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk (Hem för vård och boende, familjehem och hem för viss annan heldynsvård) Hem för vård och boende, HVBhem, är en verksamhet som bedriver behandlin, omvårdnad och stöd till barn, undomar, vuxna eller familjer med nåon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde. Hem för viss annan heldynsvård är ett tillfällit boende som er möjlihet till avlastnin för anhöria eller rehabiliterin för individen. Båda huvudmännen ska sträva efter att minska behovet av placerinar enom att själva tillhandahålla individanpassade vård- och stödinsatser. Innan fråan om placerin aktualiseras ska huvudmännen ha kommit fram till att resurser i närmiljön är uttömda och att den enskildes behov inte kan tillodoses på annat sätt än enom placerin. Om en placerin bedöms nödvändi ska en placerin inom det ena länet i första hand väljas. Överenskommelse krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk

43 8 Ansvar Varje huvudman ansvarar för bedömnin, utrednin, insatser och uppföljnin utifrån sitt uppdra. Kommunen ansvarar för sociala insatser enlit SoL, LSS, LVU och LVM samt skolån enlit skollaen. VGR ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Båda huvudmännen har rätt att själva utföra insatserna eller träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra uppdraet. Socialtjänsten har det yttersta samordninsansvaret för placerinen i sin helhet. Vid placerin av barn är barnens hälsa och skolån de enskilt viktiaste faktorerna att ta hänsyn till. Gemensam planerin Inför en placerin där båda huvudmännen är delaktia, ska en samordnad individuell plan eller motsvarande upprättas där ansvarsfördelninen tydliörs. Vid placerin ska särskilt beskrivas: - målsättnin med placerinen. - individens önskemål. - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - om huvudmännen själva utför insatsen eller om de utförs av annan part. - hur skola/sysselsättnin tillodoses Överenskommelse om kostnadsansvar Huvudreeln är att varje huvudman ansvarar för de kostnader som kan knytas till var och ens ansvar för vård, stöd och insatser, oavsett om insatserna utförs av huvudmannen eller om avtal med annan part upprättats. Varje placerin ska föreås av en överenskommelse om kostnadsansvar mellan huvudmännen, oavsett vilken huvudman som ör placerinen. I den skriftlia kostnadsfördelninen ska det framå: - respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - hur hälso- och sjukvårdsinsatser ska tillodoses. - fördelnin av kostnader i kronor eller procent. I de fall HVB tillhandahåller både socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvårdsinsatser och fördelninen mellan dessa är oklar kan huvudmännen dela på kostnaden utifrån en schablon där VGR betalar en tredjedel och kommunen två tredjedelar av placerinskostnaden, om inet annat är överenskommet. I takt med att den enskildes behov förändras ska parterna bedöma om och hur kostnadsfördelninen ska justeras. Då placerin sker akut bör kostnadsfördelninen vara klarlad senast 30 daar efter placerinen. Kostnaden för akutplacerinen lier kvar på placerande huvudman till dess att ansvars- och kostnadsfördelnin fastställts. Uppföljnin Uppföljnin av den enskildes placerin ska ske emensamt och reelbundet av huvudmännens berörda verksamheter. Inför avslut av placerin ska emensam planerin för vidare insatser öras. 3.6 Personer i psykiatrisk tvånsvård En person som lider av allvarli psykisk störnin, som utör en fara för si själv eller sin omivnin, och som inte frivillit samtycker till vård, kan tvinas till vård enlit laen om psykiatrisk tvånsvård, LPT. En person med allvarli psykisk störnin som beått brott kan som påföljd dömas till rättspsykiatrisk vård enlit laen om rättspsykiatrisk vård, LRV. En person som är häktad eller fänslad och som får en psykisk störnin, kan också överföras till rättspsykiatrisk vård. Viktia delar i kommunens ansvar för målruppen är: Att medverka vid samordnad vårdplanerin inför utskrivnin från slutenvård och vid upprättande av SIP. Insatser enlit SoL och LSS vid permission från slutenvård. Insatser enlit SoL och LSS vid öppen psykiatrisk tvånsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvånsvård. Hälso- och sjukvårdsinsatser enlit Hälso- och sjukvårdsavtalet, med undanta av tvånsåtärder. Överenskommelse krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk

44 9 Viktia delar i Västra Götalandreionens ansvar för målruppen är att: Erbjuda behandlin i slutenvård enlit LPT och LRV. Besluta om permission från sluten tvånsvård. Ansöka till allmän förvaltninsdomstol om överån till öppen psykiatrisk tvånsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvånsvård. Genomföra samordnad vård- och omsorsplanerin, SVPL, vid utskrivnin från slutenvård i samråd med kommunen. Erbjuda behandlins- och rehabiliterinsinsatser i öppen psykiatrisk tvånsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvånsvård. I samråd med kommunen föreslå förvaltninsdomstolen placerin i boende. Vid placerin äller den under punkt 3.5 beskrivna ansvarsfördelninen. Upprätta en SIP vid utskrivnin från öppen tvånsvård till frivilli öppenvård om behov finns av insatser från båda huvudmännen. Betalninsansvarslaen är tillämpli även vid psykiatrisk tvånsvård och rättspsykiatrisk vård. En förutsättnin är att patienten bedöms vara utskrivninsklar av ansvari läkare samt att förvaltninsrätt fattat beslut om öppen tvånsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. En patient är utskrivninsklar när behandlande läkare bedömer att behandlin i slutenvård inte länre behövs. Kommunens betalninsansvar inträder om personen inte får de insatser som hen har behov av enlit SoL/LSS och därför blir kvar i slutenvård enlit HSL (frivilli vård). 3.7 Vårdplanerinen - verkty för att verkställa ansvarsfördelninen Samordnad individuell plan, SIP En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om nåon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillodoses. Den enskilde måste då e sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Planen ska innehålla: 1. Insatser den enskilde behöver. 2. Huvudmännens ansvar. 3. Vilka åtärder som vidtas av nåon annan än kommunen och landstinet. 4. Vem av huvudmännen som har det överripande ansvaret för planen. Upprättande och uppföljnin av SIP ska ske enlit de riktlinjer som antaits av Västra Götalandsreionen och Västkom. (Länk) Samordnad vård- och omsorsplanerin, SVPL Vid utskrivnin från sjukhus ska den länsemensamma rutinen SVPL tilllämpas och vårdivarna ska använda det emensamma it-stödet för detta. (Länk) Överenskommelse krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk

45 Genomförande 4.1 Tillämpnin Överenskommelsen ska verkställas på lokal nivå, nära brukaren. Detta förutsätter en oraniserad delreional och lokal samverkan mellan huvudmännen så att överenskommelsen kan tillämpas lokalt. Vid framtaande av lokala tillämpninar ska brukar- och anhöriföreninarna es möjlihet att delta. I den lokala samverkan ska också det emensamma förebyande arbetet beaktas. 4.2 Avvikelser Avvikelsehanterin enlit de principer som anes i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Varje vårdivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera neativa händelser och tillbud. Här avses avvikelser från åtaanden enlit denna överenskommelse och emensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att emensam rutin för avvikelsehanterin finns framtaen. Rutinen ska beskriva ärendeån och tidsramar för återkopplin och åtärder. Från respektive delreionalt vårdsamverkansområde ska en rapport redovisas reelbundet till Lednin i samverkan, LiSA. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enlit anvisninar från LiSA. Rapporten ska även innehålla redovisade åtärder lokalt/delreionalt samt försla på åtärder för hanterin på reional nivå. Avvikelser då nåon part inte uppfyller det som är överenskommet i denna överenskommelse hanteras inom ramen för uppföljnin av Hälsooch sjukvårdsavtalet. 4.3 Tvister Tvister ska hanteras enlit de principer som anes i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att: Tvister mellan parterna om tolknin av överenskommelsens innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delreionalt, inom vårdsamverkan. Om en tvist inte kan lösas inom delreional vårdsamverkan kan den lyftas den till LiSA som utfärdar rekommendation om hanterin av ärendet. Patientens vård och omsor ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelnin eller inte. Parterna har emensamt ansvar att omående komma överens om tillfälli ansvarsfördelnin, via SIP, i väntan på lösnin. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjusterin i efterhand från den da emensam ansvarsfördelnin finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 daar på delreional nivå hänförs den direkt till LiSA som ska bereda fråan inom 30 daar. 4.4 Uppföljnin Uppföljnin av överenskommelsen ska ske enlit de principer som anes i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Detta innebär att den följs upp årlien enlit anvisninar av LiSA. Tillänlihet, samordnin och kvalitet i insatser ska bland annat vara i fokus. Uppföljnin placerinar HVB-hem Gemensam uppföljnin av förslaet om tillämpnin vid placerin HVBhem, (volymer, motiv samt vård och behandlinsinnehåll). Överenskommelse krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk

46 Gemensamma utvecklinsområden Huvudmännen har identifierat nåra viktia utvecklinsområden att samverka krin för att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättninar för en sammanhållen vård och omsor. Länsemensam handlinsplan psykisk hälsa Genom årlia överenskommelser mellan reerinen och SKL es huvudmännen stöd i arbetet med att erbjuda befolkninen individanpassade och effektiva insatser av od kvalitet inom området psykisk hälsa. Inom ramen för detta tas en länsemensam handlinsplan för psykisk hälsa fram för att stärka förutsättninarna för ett lånsiktit arbete som byer på ett emensamt ansvarstaande mellan parterna. Syftet är att tillsammans utveckla insatser inom området psykisk hälsa, och också för personer som denna länsöverenskommelse omfattar. Intererade mottaninar I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende bedömer socialstyrelsen att det krävs en utökad samverkan mellan kommuner och landstin för att kunna införa riktlinjerna och för att kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser samt en intererad vård och behandlin. Utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillänli, effektiv och säker med od kvalitet. Intererade mottaninar underlättar en smidi och intererad vård och behandlin. Intererade arbetssätt Personer med komplex problematik och omfattande vårdbehov behöver ofta samordnade insatser. Case manaement, vård- och stödsamordnin och ACT är exempel på intererade arbetssätt. Insatser för undomar med missbruk Missbruk bland barn, undomar och una vuxna är ofta komplext och samsjuklihet är vanlit. En avörande framånsfaktor för denna målrupp är att huvudmännens insatser samordnas och att behandlinsutbudet utvecklas. Utvecklinsarbetet bör omfatta samtlia delar av vården samt hur denna oraniseras. Samverkan krin berusade och dropåverkade personer Det finns behov av att utveckla samverkan på oranisations- och individnivå krin personer med missbruk, för att tidit fåna upp, lösa vårdbehov i samband med tillnyktrin och om möjlit i en samordnad individuell plan e fortsatt stöd och behandlin från primärvård, specialistvård och socialtjänst. Samverkan kan utvecklas tillsammans med polismyndiheten, för omhändertaande av berusade och dropåverkade personer. Samverkan krin upphandlin av HVB-platser Huvudmännen bör utreda förutsättninarna för att utveckla ett samarbete i upphandlinsförfarandet av HVB-platser. Överenskommelse krin personer med psykisk funktionsnedsättnin och personer med missbruk

47 Bilaa 1 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götalands län I denna bilaa beskrivs termer och berepp som används i Hälso- och sjukvårdsavtalet för att klaröra innebörden samt förtydlia hälso- och sjukvårdsansvaret i detta avtal. 1.6 Termer och berepp 1. Daverksamhet enlit SoL Bistånd i form av sysselsättnin, emenskap, behandlin eller rehabiliterin utanför den ena bostaden, som drivs av kommunen exempelvis för äldre, psykiskt funktionshindrade eller missbrukare och där insatsen es med stöd av 4 kap 1 SoL. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar under vistelsetiden som framår av 18 HSL. 2. Dali verksamhet enlit LSS Insats enlit LSS i form av sysselsättnin för personer med funktionsnedsättnin som är i yrkesverksamålder, saknar förvärvsarbete och inte är under utbildnin. Kommunen har hälsooch sjukvårdsansvar under vistelsetiden som framår av 18 HSL. (Enlit SKL PM ) 3. Fysioterapeut/sjukymnast I avtalet används benämninen fysioterapeut även då sjukymnast avses. 4. Habiliterin Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidit förvärvad funktionsnedsättnin, utifrån dennes behov och förutsättninar, utvecklar och bibehåller bästa möjlia funktionsförmåa samt skapar oda villkor för ett självständit liv och ett aktivt deltaande i samhällslivet. 5. Hemsjukvård Hälso- och sjukvård när den es i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhänande över tiden. 6. Hälso- och sjukvård Enlit HSL definieras hälso- och sjukvård som åtärder för att medicinskt förebya, utreda, och behandla sjukdomar och skador. 7. Rehabiliterin Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättnin, utifrån dennes behov och förutsättninar, återvinner eller bibehåller bästa möjlia funktionsförmåa samt skapar oda villkor för ett självständit liv och ett aktivt deltaande i samhällslivet. 8. Samrådsoranet, SRO Det politiska samrådsoranet, SRO, är en samrådsrupp som avhandlar och rekommenderar huvudmännen att fatta beslut i fråor som rör samtlia 49 kommuner och Västra Götalandsreionen. SRO består av politiker från Västra Götalandsreionen och kommunerna. 9. Särskilda boendeformer och bostäder med särskild service enlit SoL och LSS där kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar som framår av 18 HSL: a. Särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som avses i 5 kap 5 2 st. SoL. b. Bostäder med särskild service för fysiskt och psykiskt funktionshindrade enlit 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen es med stöd av 4 kap 1 SoL. c. Bostäder med särskild service för LSS personkrets enlit 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen es med stöd av 9 8. eller 9 9. LSS. d. Korttidsvistelse där insatsen es med stöd av 4 kap 1 SoL, där kommunen driver verksamhet med een personal. De enheter där personer tillfällit vistas/bor för exempelvis rehabiliterin, växelvård eller avlastnin är när det äller hälso- och sjukvårdsansvaret att jämställa med särskilt boende. 10. Särskilda boendeformer och bostäder med särskild service enlit SoL och LSS där kommunen inte har hälso- och sjukvårdsansvar. a. Hem för vård eller boende, HVB (6 kap resp. 7 kap1 1st 1. SoL) är inte en sådan särskild boendeform som avses i 18 HSL. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där. b. Korttidsvistelse där insatsen es med stöd av 4 kap 1 SoL, där kommunen köper platser från enskild verksamhet som har tillstånd enlit 7 kap 1 1 st 3 SoL (hem för viss annan heldynsvård). Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där. c. Korttidsvistelse för LSS personkrets där insatsen es med stöd av 9 6. LSS. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar enlit 18 HSL för dessa verksamheter. Detta äller oavsett om korttidshemmet drivs av kommun eller enskild. (Enlit SKL PM ) 11. Lednin i samverkan, LiSA LiSA är den länsöveripande ledninsstrukturen för vårdsamverkan i Västra Götaland. I ruppen sitter direktörer och chefer som företräder de 49 kommunerna och Västra Götalandsreionen. 12. VästKom Västsvenska kommunalförbundens samoranisation är en politiskt styrd oranisation som arbetar på uppdra av de fyra kommunalförbunden i Västra Götalands län. VästKom företräder och samordnar kommunernas intressen på reional nivå samt tillsammans med kommunalförbunden. 13. Västra Götalandsreionen, VGR I hälso- och sjukvårdsavtalet avses VGR som hälso- och sjukvårdshuvudman och som avtalspart entemot kommunen. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

48 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 35 KA 2016/912 Räddninstjänstens taxor och avifter Sammanfattnin Räddninstjänstens två taxor för myndihetsutövnin/ tillsyn LSO och LBE och tillstånd LBE samt service, utbildnin och uthyrnin har omarbetats och slaits samman för att möjliöra en redovisnin av samtlia taxor och avifter på ett tydliare och mer lättförståelit sätt. SKL:s beräkninsmodell för tillsyn och tillståndsivnin har används vilken byer på enomsnittli tidsåtån samt förvaltninens faktiska löneöknin. Bakrund Enlit La (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och La (2010:1011) om brandfarli och explosiv vara (LBE) är kommunen tillsynsmyndihet med skyldihet att kontrollera efterlevnaden av dessa laar. Enlit La (2010:1011) om brandfarli och explosiv vara (LBE) är kommunen även tillståndsmyndihet för hanterin av brandfarlia och explosiva varor. Räddninstjänsten är utsedd av kommunen att handläa dessa ärenden. Kommunfullmäktie anto 2005 en taxemodell för avifter vid tillsyn enlit LSO (laen om skydd mot olyckor) och LBE (laen om brandfarlia och explosiva varor) samt tillståndsprövnin enlit LBE. Modellen byer på en rundavift och därtill eventuellt timpris, där beloppen justeras årlien enlit KLK (konjunkturstatistik, löner för kommunal sektor) och KPI (konsumentprisindex). Från det att taxemodellen antos 2005 har taxorna inte uppräknats med hänsyn taen till ökade handläninstider och förvaltninens faktiska löneökninar. Konstruktion av LSO och LBE-taxor som presenteras här har arbetats fram i syfte att få ett tydlit och transparent underla. Beslutsunderla Räddninschefens tjänsteutlåtande Bilaa 1, räddninstjänstens taxa för myndihetsutövnin och tillstånd Bilaa 2, räddninstjänstens avifter för service och tjänster Bilaa 3, jämförelse av taxa, nuvarande och nytt försla Bilaa 4, handläninskostnad per timma enlit SKLs rekommendationer Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens försla Kommunfullmäktie beslutar att anta taxa för den myndihetsutövnin och tillståndsivnin räddninstjänsten bedriver, att anta taxa för räddninstjänstens avifter för service och tjänster, att anta att räddninschefen få besluta om undanta i särskilda skäl från denna taxa och då debitera enlit särskild kostnadsredovisnin, att anta handläninskostnad enlit SKL:s beräkninsmodell. Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 59(71)

49 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 35 Skickas till Kommunfullmäktie Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 60(71)

50 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 8 KA 2016/912 Räddninstjänstens taxor och avifter Sammanfattnin Räddninstjänstens två taxor för myndihetsutövnin/ tillsyn LSO och LBE och tillstånd LBE samt service, utbildnin och uthyrnin har omarbetats och slaits samman för att möjliöra en redovisnin av samtlia taxor och avifter på ett tydliare och mer lättförståelit sätt. SKL:s beräkninsmodell för tillsyn och tillståndsivnin har används vilken byer på enomsnittli tidsåtån samt förvaltninens faktiska löneöknin. Bakrund Enlit La (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och La (2010:1011) om brandfarli och explosiv vara (LBE) är kommunen tillsynsmyndihet med skyldihet att kontrollera efterlevnaden av dessa laar. Enlit La (2010:1011) om brandfarli och explosiv vara (LBE) är kommunen även tillståndsmyndihet för hanterin av brandfarlia och explosiva varor. Räddninstjänsten är utsedd av kommunen att handläa dessa ärenden. Kommunfullmäktie anto 2005 en taxemodell för avifter vid tillsyn enlit LSO (laen om skydd mot olyckor) och LBE (laen om brandfarlia och explosiva varor) samt tillståndsprövnin enlit LBE. Modellen byer på en rundavift och därtill eventuellt timpris, där beloppen justeras årlien enlit KLK (konjunkturstatistik, löner för kommunal sektor) och KPI (konsumentprisindex). Från det att taxemodellen antos 2005 har taxorna inte uppräknats med hänsyn taen till ökade handläninstider och förvaltninens faktiska löneökninar. Konstruktion av LSO och LBE-taxor som presenteras här har arbetats fram i syfte att få ett tydlit och transparent underla. Beslutsunderla Räddninschefens tjänsteutlåtande Bilaa 1, räddninstjänstens taxa för myndihetsutövnin och tillstånd Bilaa 2, räddninstjänstens avifter för service och tjänster Bilaa 3, jämförelse av taxa, nuvarande och nytt försla Bilaa 4, handläninskostnad per timma enlit SKLs rekommendationer Kommunstyrelsens arbetsutskotts försla Kommunfullmäktie beslutar att anta taxa för den myndihetsutövnin och tillståndsivnin räddninstjänsten bedriver, att anta taxa för räddninstjänstens avifter för service och tjänster, att anta att räddninschefen få besluta om undanta i särskilda skäl från denna taxa och då debitera enlit särskild kostnadsredovisnin, att anta handläninskostnad enlit SKL:s beräkninsmodell. Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 14(31)

51 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 8 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 15(31)

52 Kommunstyrelsens förvaltnin Räddninschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktie Dnr KA 2016/912 Sida 1(2) Räddninstjänstens taxor och avifter Sammanfattnin Räddninstjänstens två taxor för myndihetsutövnin/ tillsyn LSO och LBE och tillstånd LBE samt service, utbildnin och uthyrnin har omarbetats och slaits samman för att möjliöra en redovisnin av samtlia taxor och avifter på ett tydliare och mer lättförståelit sätt. SKL:s beräkninsmodell för tillsyn och tillståndsivnin har används vilken byer på enomsnittli tidsåtån samt förvaltninens faktiska löneöknin. Bakrund Enlit La (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och La (2010:1011) om brandfarli och explosiv vara (LBE) är kommunen tillsynsmyndihet med skyldihet att kontrollera efterlevnaden av dessa laar. Enlit La (2010:1011) om brandfarli och explosiv vara (LBE) är kommunen även tillståndsmyndihet för hanterin av brandfarlia och explosiva varor. Räddninstjänsten är utsedd av kommunen att handläa dessa ärenden. Kommunfullmäktie anto 2005 en taxemodell för avifter vid tillsyn enlit LSO (laen om skydd mot olyckor) och LBE (laen om brandfarlia och explosiva varor) samt tillståndsprövnin enlit LBE. Modellen byer på en rundavift och därtill eventuellt timpris, där beloppen justeras årlien enlit KLK (konjunkturstatistik, löner för kommunal sektor) och KPI (konsumentprisindex). Från det att taxemodellen antos 2005 har taxorna inte uppräknats med hänsyn taen till ökade handläninstider och förvaltninens faktiska löneökninar. Konstruktion av LSO och LBE-taxor som presenteras här har arbetats fram i syfte att få ett tydlit och transparent underla. Kopplin till vision, proramförklarin och mål Sotenäs kommuns vision är att vi ska skapa säkerhet, tryhet och förtroende. En vikti del i att uppnå detta är att kommunens myndihetsutövnin kan å i takt med samhällets övria utvecklin. I räddninstjänstens tillsynsplan anes det hur måna tillsyner (bestämda tidsintervaller av MSB) som ska utföras varje år. Genom att följa tillsynsplanen nås kommunens vision och mål. Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax: info@sotenas.se

53 Kommunstyrelsens förvaltnin Räddninschef Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktie Dnr KA 2016/912 Sida 2(2) Konsekvensbeskrivnin av ärendet Genom föreslaen förändrin av taxorna skapas förutsättninar för att enomföra rätt antal tillsyner enlit den plan som är upprättad för 2017 och framåt. De föreslana taxorna följer självkostnadsprincipen för respektive myndihetsområde enlit 8 kap. 3 c kommunallaen. På rund av ökade handläninstider så måste en taxe justerin till för att möjliöra en rättssäker myndihetsutövnin. Ekonomi Se bilaa 3 för jämförelse av nuvarande taxa och nytt försla. Förvaltninens försla till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktie besluta att att att att anta taxa för den myndihetsutövnin och tillståndsivnin räddninstjänsten bedriver, anta taxa för räddninstjänstens avifter för service och tjänster, anta att räddninschefen få besluta om undanta i särskilda skäl från denna taxa och då debitera enlit särskild kostnadsredovisnin, anta handläninskostnad enlit SKL:s beräkninsmodell. Bilaa/Bilaor Bilaa 1, räddninstjänstens taxa för myndihetsutövnin och tillstånd Bilaa 2, räddninstjänstens avifter för service och tjänster Bilaa 3, jämförelse av taxa, nuvarande och nytt försla Bilaa 4, handläninskostnad per timma enlit SKLs rekommendationer Skickas till Räddninschef Samhällsbynadsförvaltninen Peter Berman Räddninschef Maria Vikinsson Kommunchef Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax: info@sotenas.se

54 Taxetabeller enlit LSO och LBE 2017 Sotenäs kommun Bilaa 1 1 Taxor enlit laen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) Ärendetyp tillsyn Verksamhetsklass enlit Boverkets byreler (BBR) Avift 1 Industri, kontor, m.m VK kr 2 Samlinslokal <=150 personer VK2A kr 3 Samlinslokal >150 personer VK2B kr 4 Samlinslokal >150 personer med alkoholförsäljnin VK2C kr 5 Gemensamhetsboenden VK3B kr 6 Hotell VK kr 7 Vårdmiljöer dali verksamhet VK5A kr 8 Behovsprövade särskilda boenden VK5B kr 9 Vårdmiljö sjukhus och fänelser VK5C+D kr 10 Brandfarli lokal VK kr 11 Oranisationstillsyn kr 12 Tillsyn av enskilda förhållanden kr 2 Taxor enlit laen (2010:1011) om brandfarlia och explosiva varor (LBE) Ärendetyp tillsyn Avift 1 Fyrverkeriförsäljnin kr 2 Förvarin av explosiv vara mindre omfattnin < 60 k kr 3 Förvarin av explosiv vara större omfattnin 60 k kr 4 Bensinstation obemannad kr 5 Bensinstation bemannad kr 6 Förvarin och hanterin av brandfarlia varor i lösa behållare kr 7 Förvarin och hanterin av brandfarlia varor i en cistern och lösa behållare kr 8 Förvarin och hanterin av brandfarlia varor i flera cisterner och lösa behållare kr 9 Mycket omfattande eller komplex förvarin och hanterin av brandfarlia varor kr 3 Taxor enlit laen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och enlit laen (2010:1011) om brandfarlia och explosiva varor (LBE), vid samordnad tillsyn. Avift tas ut för både tillsynen enlit LSO och tillsynen enlit LBE. Ärendetyp, Tillsyn LSO Verksamhetsklass enlit Boverkets byreler (BBR) Avift 1 Industri, kontor, m.m VK kr 2 Samlinslokal <=150 personer VK2A kr 3 Samlinslokal >150 personer VK2B kr 4 Samlinslokal >150 personer med alkoholförsäljnin VK2C kr 5 Gemensamhetsboenden VK3B kr 6 Hotell VK kr 7 Vårdmiljöer dali verksamhet VK5A kr sida 1 av 2

55 Taxetabeller enlit LSO och LBE 2017 Sotenäs kommun Bilaa 1 8 Behovsprövade särskilda boenden VK5B kr 9 Vårdmiljö sjukhus och fänelser VK5C+D kr 10 Brandfarli lokal VK kr 11 Oranisationstillsyn Ärendetyp, Tillsyn LBE kr Avift 12 Fyrverkeriförsäljnin kr 13 Förvarin av explosiv vara mindre omfattnin < 60 k kr 14 Förvarin av explosiv vara större omfattnin 60 k kr 15 Bensinstation obemannad kr 16 Bensinstation bemannad kr 17 Förvarin och hanterin av brandfarlia varor i lösa behållare kr 18 Förvarin och hanterin av brandfarlia varor i en cistern och lösa behållare kr 19 Förvarin och hanterin av brandfarlia varor i flera cisterner och lösa behållare kr 20 Mycket omfattande eller komplex förvarin och hanterin av brandfarlia varor kr 4 Taxor enlit laen (2010:1011) om brandfarlia och explosiva varor (LBE) Ärendetyp tillstånd Avift 1 Fyrverkeriförsäljnin kr 2 Förvarin av explosiv vara mindre omfattnin < 60 k kr 3 Förvarin av explosiv vara större omfattnin 60 k kr 4 Godkännande av föreståndare för explosiva varor kr 5 Bensinstation obemannad kr 6 Bensinstation bemannad kr 7 Förvarin och hanterin av brandfarlia varor i lösa behållare kr 8 Förvarin och hanterin av brandfarlia varor i en cistern och lösa behållare kr 9 Förvarin och hanterin av brandfarlia varor i flera cisterner och lösa behållare kr 10 Mycket omfattande eller komplex förvarin och hanterin av brandfarlia varor kr 11 Mindre förändrin av befintlit tillstånd kr 12 Tillfälli hanterin av brandfarli vara kr 13 Avsla av tillståndsansökan kr Taxorna äller från och med 2017-xx-xx. Avift enlit denna taxa betalas av sökanden/beställaren av tillstånd eller av den som tillsynen avser mot faktura när denne tillställts räddninsnämndens beslut eller efter enomförd tillsyn. Betalas inte avift senast vid i fakturan aniven förfalloda utår dröjsmålsränta enlit räntelaen (1975:635) från förfallodaen tills betalnin sker. Aviften beräknas efter den taxa som äller när ärendet inkommer/startar. Avift för avslasbeslut återbetalas om beslutet upphävs inom ett år. Avräknin ska ske mot eventuell avift som ska utå för den aktuella åtärden. När en tillsyn inte kunnat enomföras på aviserad tid (på rund av att den som tillsynen avser inte kommit på aviserad tid och inte heller bokat om den aviserade tiden) tas en avift på kr ut. Aviften faktureras den som tillsynen avser. Alla avifter är exklusive moms. sida 2 av 2

56 Bilaa 2 Räddninstjänstens avifter för tjänster och service Avifterna är fastställda av kommunfullmäktie och äller fr.o.m. 201x-xx-xx Lastadad moms tillkommer på samtlia priser. Avifterna justeras årlien enlit nästkommande års beräknade löneutvecklin, samt att de delar som inte har kopplin till lön justeras med konsumentprisindex (KPI) varje år. Vid ersättnin för räddninstjänst och viss sanerin tillämpas rekommenderad taxa från Myndiheten för samhällsskydd och beredskap. Vid ersättnin för restvärdearbete tillämpas rekommenderad taxa från Försäkrinsbranschens Restvärdesräddnin. Påbörjad timma räknas som hel timma. Påbörjat dyn räknas som helt dyn. Avifterna äller i normalfallet. Räddninschefen kan i särskilda fall besluta om avvikelse av beslutade avifter och då debitera enlit särskild kostnadsredovisnin. Sådant beslut ska förtecknas och redovisas för kommunstyrelsen. Service och utbildnin PERSONAL Kostnad / Pris kr Utbildnin, instruktör, föreläsare tim 774 Serviceuppdra, Säkerhetsvakt tim 774 UTBILDNING Kostnad / Pris kr Brandutbildnin, rund 3 tim 15pers/rp (exl. släckare) rupp 3483 Brandskyddsombud 3 tim 15pers/rp (exl. släckare) rupp 3483 Företasbesök brand 2 tim, 15pers/rp rupp 2580 LABC, första hjälpen 3 tim 15pers/rp rupp 3483 HLR, hjärtlunräddnin 2 tim 12pers/rp rupp 3096 Kundanpassade utbildninar Pris offereras Släckmedel (daspris) tillkommer.

57 AUTOMATISKT BRANDLARM Avifterna styrs av räddninstjänstens merkostnader för administration, kontroll och återställnin av larm. Avifterna är fastlada av kommunfullmäktie och justeras årlien. Vid upprättande av nytt avtal debiteras kunden en anslutninsavift, därefter kommer en årli avift debiteras. Anslutnins- och mottaninsavift* Avift för anslutnin och mottanin av larmanlänin till räddninstjänsten samt administration krin upprättande av avtalet och automatlarmsunderla samt larminstruktioner och insatskort. *Anläninsäaren står för kostnad av larmsändare och kostnader i samband med monterin av denna, samt kostnader det medför då anläninen primärt ansluts till SOS Alarm. Årsavift Aviften skall täcka det merarbete som automatlarmsanläninen medför för räddninstjänsten och omfattar kostnader för särskild beredskap, uppföljnin, nyckelhanterin, intern utbildnin, fördjupad orienterin och kännedom om objektet, uppdaterin av automatlarmsreister, larminstruktioner och insatskort. Onödit larm Omfattar räddninstjänstens kostnad för utrycknin, återställnin och undersöknin av larmorsak i de fall larmet beror på brister i larmoranisationen eller tekniska brister i anläninen. Räddninstjänstuppdra enlit 1 kap. 2 Laen(2003:78) om skydd mot olyckor är kostnadsfria. Pris kr ÖVRIGA LARM- OCH SERVICEUPPDRAG Kostnad / Pris kr Anslutninsavift* Avift för anslutnin för övria larm eller kameraövervaknin till räddninstjänsten och administration krin upprättande av avtal *Anläninsäaren står för kostnad av larmsändare och kostnader i samband med monterin av denna. objekt 4334 Årsavift 3199 Driftslarm Passaesystem Kameraövervaknin Inbrottslarm Årsavift 3199 Hisslarm Överfallslarm Åtärd teknisk service/fellarm/hissöppnin utrycknin 3105

58 ANDNINGSSKYDD -kontroll och service (ej för uthyrnin) Kostnad / Pris kr Komplett andninsapparat st 774 Reulator st 387 Mask med andninsventil st 387 Fyllnin av luftflaska st 129 Övrit arbete rökskyddsarbete tim 774 Reservdelar tillkommer, debiteras enl. Interspiros/Dräers prislista ÖVRIGT Kostnad / Pris kr Rullbandstest (äller ej anställda och sökande till Sotenäs, Tanum eller Strömstads kommuner ) person 472 Uthyrnin av räddninsutrustnin Uthyrnin av fordon och materiel skall ses som en service när de företa som normalt hyr ut motsvarande utrustnin på rund av olika orsaker inte kan erbjuda dessa tjänster, t.ex. nätter och heler när företaen hålls stända. FORDON/BÅTAR (kostnad för personal tillkommer) Kostnad / Pris kr Tunt fordon > 3.5 ton, tim 720 Lätt fordon > 3.5 ton, liten båt tim 360 Vid vattentransport tillkommer kostnad för vatten (enl. aktuell Va-taxa) MOTORSPRUTOR OCH LÄNSPUMPAR (inkl. bränsle) Kostnad / Pris kr Motorspruta > 500 l/min tim 200 Motorspruta l/min tim 300 Motorspruta >1000 l/min (personalkostnad tillkommer) tim 500 Eldriven Länspump < 350 l/min dyn 300 Eldriven Länspump >350 i/min dyn 500 Vattendammsuare dyn 500 I ersättninen inår kostnad för smörjmedel, förslitnin, försäkrin, renörin och iordninställande. Motorspruta utlämnas fulltankad och skall återlämnas med full tank enlit anvisad bränslekvalitet. Ev. transportkostnad tillkommer. LÄNSOR Kostnad / Pris kr Enånslänsa Inköpspris + 30% SLANG OCH ARMATURER Kostnad / Pris kr Brandslan 1-7 dyn länd dyn länd dyn länd 810 Gren- och strålrör 1-7 dyn st dyn st dyn st 375 Skumvätska, drivmedel, sorptionsmedel m.m. Inköpspris + 30 %

59 Bilaa 3 Exempel på nuvarande och föreslaen ny taxa enlit SKL:s riktlinjer Tillsynsintervaller på objekt skiljer allt ifrån 1-6 år beroende på huruvida äare eller nyttjanderättshavare fullföljer sina skyldiheter utifrån ällande lastiftnin. Kostnadsredovisnin av ny taxa ällande myndihetsutövnin, tillståndsivnin för hanterin och förvarin av brandfarli och explosiv vara, inbrottslarm och automatiska brandlarmanläninar. Exempel 1: Tillsyn restauran < 150 personer. Oförändrad taxa Ny taxa Tillsyn LSO/LBE 1504kr (+752kr/tim) Tillsyn LSO 3327kr Kostnadsöknin 1823kr (1071kr) Exempel 2: Tillsyn restauran LSO+LBE < 150 personer Oförändrad taxa Ny taxa Tillsyn LSO+LBE 3008kr Tillsyn LSO+LBE 4987kr Kostnadsöknin 1979kr Exempel 3: Ny restauran med tillstånd för asolhanterin. Oförändrad taxa Ny taxa Tillstånd asol 5118kr Tillstånd asol 5976kr Kostnadsöknin 858kr Exempel 4: Årsavift för automatiskt brandlarm, inbrottslarm Oförändrad taxa Ny taxa Årsavift automatlarm 2791kr Årsavift automatlarm 3 199kr Kostnadsöknin 408kr Utrycknin 3248kr Utrycknin 4 019kr Kostnadsöknin 771kr

60 Oförändrad taxa Inbrott-överfallslarm Ny taxa Inbrott-överfallslarm Årsavift 2791kr Årsavift 3 199kr Kostnadsöknin 408kr Utrycknin 2500kr Utrycknin 3105kr Kostnadsöknin 605kr Intäkter Beräkninen nedan rundas på 2017 års tillsynsplanerin där 44 st. LSO och 17 st. LBE tillsyner planeras. Samtlia 17 LBE tillsyner kan samordnas som LSO+LBE tillsyner vilket innebär att det utöver dessa beräknas enomföras 27 LSO tillsyner. Oförändrad taxa Ny taxa 27 LSO/LBE x 1504kr +752= 60912kr 27 LSO/LBE x 3327kr = 89829kr 17 LSO+LBE x 3008kr = 51136kr 17 LSO+LBE x 4987kr = 84779kr Totalt kr Totalt kr Ökade intäkter 62560kr

61 Sotenäs, LSO & LBE, Resultat handläninskostnad per timme Genomsnittli årslön per handläare inkl po-tillä Gemensam kostnad per handläare (OH) Myndihetsspecifik kostnad handläare Summa kostnader per handläare Handläninstid (tim) kr Från fliken"lönekostnad och årsarbetskraft" kr Från fliken "Gemensamma kostnader" kr Från fliken "Gemensamma kostnader" kr tim Från fliken "Genomsnittli tid" Kostnader: Handläninstimmar: kr tim = 646 kr/tim Resultatet av modellen er följande handläninskostnad Handläninskostnad per timme 646 kr Indexuppräknin Indexuppräknin år Indexuppräknin % 2,30% 2,30% 2,30% Index (kronor) 0 kr 15 kr 15 kr 16 kr Indexuppräknad handläninskostnad per timme 646 kr 661 kr 676 kr 691 kr

62 Åter till översikten kostnadsfördelnin (kr/tim) Myndihetsspecifika 800 kostnader 3 Gemensamma kostnader 285 Lönekostnader Lönekostnader Gemensamma kostnader Myndihetsspecifika kostnader

63 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 36 KA 2017/27 Försla om justerin av nuvarande taxa för ansökninsavifter och tillsynsavifter rörande alkoholtillstånd, serverinstillstånd Sammanfattnin Taxan för ansökninsavifter och tillsynsavifter för alkoholtillstånd föreslås justeras utifrån att resurserna för handlänin av ansökninar om serverinstillstånd och tillsyn behöver utökas. Beskrivnin av ärendet Kommunen äer rätt att ta ut ansöknins- och tillsynsavifter motsvarande kommunens een kostnad för att hantera ansökninar om serverinstillstånd samt bedriva tillsyn av meddelade serverinstillstånd relerat i 8 kap 10, Alkohollaen (AL) SFS 2010:1622). Huvuddelen av ansökninar om serverinstillstånd inkommer under våren och sommaren. Under delvis samma period, med start vid påsk och fram till utånen av auusti, är samtidit flest serverinsställen och olika former av tillfällia serverinsverksamheter öppna, vilket medför att behovet av tillsyn är som störst under delvis samma period som behovet av handlänin är som störst. För att kunna möte ett ökat behov av både snabb, effektiv och korrekt handlänin av ansökninar och härmed ett bibehållande av en od servicenivå samtidit med att ambitionen avseende tillsynsverksamheten utökas med fler tillsyner under sommarsäsonen, föreslås en justerin av nuvarande avifter så att en sammanlad utöknin av verksamhetens resurser med ca 40 tkr möjliörs. De utökade resurserna kommer att användas för att bekosta tjänstetimmar för ytterliare en tillsynsförrättare så att tillsynen över la kan utökas samtidit med att en viss förstärknin av resurserna för handlänin. Beslutsunderla Alkoholhandläarens tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens försla Kommunfullmäktie beslutar om justerin av nuvarande taxa för ansökninsavifter och tillsynsavifter rörande alkoholtillstånd, serverinstillstånd enlit nedan; Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 61(71)

64 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 36 Tillståndsavifter serverinstillstånd jml Alkohollaen Nyansökan allmänheten 8 000:- Nyansökan slutet sällskap i närinssyfte s.k :- festvåninstillstånd Nyansökan pausserverin 8 000:- Nyansökan trafiktillstånd 8 000:- Nyansökan caterintillstånd 8 000:- Nyansöknin provsmakninstillstånd (tillverkare utan 4 000:- serverins tillstånd) Nyansökan slutet sällskap till ena medlemmar s.k :- klubbrättiheter Utvidat tillstånd 2 500:- Gemensamt serverinsområde :- per sökanden Tillfällit tillstånd till allmänheten 4 000:- och 500 per extrada dock max 8 000:- per ansökan Tillfällit tillstånd till allmänheten parallellt med ansökan 2 500:- från samma sökanden om permanent serverinstillstånd på samma ställe. Tillfällit provsmakninstillstånd 2 000:- samt 250:- per extrada, dock max 4 000:- per ansökan Tillfällit serverinstillstånd slutna sällskap i form av ena 500:- da ett samt 250:- medlemmar s.k. tillfällia klubbrättiheter. per extrada, dock max Tillfällit serverinstillstånd till slutna sällskap i närinssyfte s.k. tillfällit festvåninstillstånd. Tillfällit serverinstillstånd för pausserverin Tillfällit serverinstillstånd vid kulturellt arraneman. Tillfälli utöknin av befintlit serverinstillstånd 2 000:- Prov rörande kunskaper i Alkohollaen via FHI:s databas 1 300: :- per ansökan 500:- samt 250:- per extrada, dock max 4 000:- per ansökan 1 000:- samt 250:- per extrada, dock max 4 000:- per ansökan 1 000:- samt 250:- per extrada, dock max 4 000:- per ansökan Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 62(71)

65 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 36 Tillsynsavifter serverinstillstånd jml Alkohollaen Årsomsättnin (kronor) Rörli tillsynsavift : : : : : : : : : : : : : : : :- Den fasta tillsynsaviften är kronor. Protokollsantecknin Mikael Sternemar (L) deltar inte i handlänin av ärendet på rund av jäv. Skickas till Kommunfullmäktie Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 63(71)

66 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 9 KA 2017/27 Försla om justerin av nuvarande taxa för ansökninsavifter och tillsynsavifter rörande alkoholtillstånd, serverinstillstånd Sammanfattnin Taxan för ansökninsavifter och tillsynsavifter för alkoholtillstånd föreslås justeras utifrån att resurserna för handlänin av ansökninar om serverinstillstånd och tillsyn behöver utökas. Beskrivnin av ärendet Kommunen äer rätt att ta ut ansöknins- och tillsynsavifter motsvarande kommunens een kostnad för att hantera ansökninar om serverinstillstånd samt bedriva tillsyn av meddelade serverinstillstånd relerat i 8 kap 10, Alkohollaen (AL) SFS 2010:1622). Huvuddelen av ansökninar om serverinstillstånd inkommer under våren och sommaren. Under delvis samma period, med start vid påsk och fram till utånen av auusti, är samtidit flest serverinsställen och olika former av tillfällia serverinsverksamheter öppna, vilket medför att behovet av tillsyn är som störst under delvis samma period som behovet av handlänin är som störst. För att kunna möte ett ökat behov av både snabb, effektiv och korrekt handlänin av ansökninar och härmed ett bibehållande av en od servicenivå samtidit med att ambitionen avseende tillsynsverksamheten utökas med fler tillsyner under sommarsäsonen, föreslås en justerin av nuvarande avifter så att en sammanlad utöknin av verksamhetens resurser med ca 40 tkr möjliörs. De utökade resurserna kommer att användas för att bekosta tjänstetimmar för ytterliare en tillsynsförrättare så att tillsynen över la kan utökas samtidit med att en viss förstärknin av resurserna för handlänin. Beslutsunderla Alkoholhandläarens tjänsteutlåtande Yrkande Olof Börjesson (C) och Roland Mattsson (M) föreslår bifall till förlaet. Propositionsordnin Ordföranden ställer proposition på Olof Börjessons (C) med fleras försla och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts försla Kommunfullmäktie beslutar om justerin av nuvarande taxa för ansökninsavifter och tillsynsavifter rörande alkoholtillstånd, serverinstillstånd enlit nedan; Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 16(31)

67 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 9 Tillståndsavifter serverinstillstånd jml Alkohollaen Nyansökan allmänheten 8 000:- Nyansökan slutet sällskap i närinssyfte s.k :- festvåninstillstånd Nyansökan pausserverin 8 000:- Nyansökan trafiktillstånd 8 000:- Nyansökan caterintillstånd 8 000:- Nyansöknin provsmakninstillstånd (tillverkare utan 4 000:- serverins tillstånd) Nyansökan slutet sällskap till ena medlemmar s.k :- klubbrättiheter Utvidat tillstånd 2 500:- Gemensamt serverinsområde :- per sökanden Tillfällit tillstånd till allmänheten 4 000:- och 500 per extrada dock max 8 000:- per ansökan Tillfällit tillstånd till allmänheten parallellt med ansökan 2 500:- från samma sökanden om permanent serverinstillstånd på samma ställe. Tillfällit provsmakninstillstånd 2 000:- samt 250:- per extrada, dock max 4 000:- per ansökan Tillfällit serverinstillstånd slutna sällskap i form av ena 500:- da ett samt 250:- medlemmar s.k. tillfällia klubbrättiheter. per extrada, dock max Tillfällit serverinstillstånd till slutna sällskap i närinssyfte s.k. tillfällit festvåninstillstånd. Tillfällit serverinstillstånd för pausserverin Tillfällit serverinstillstånd vid kulturellt arraneman. Tillfälli utöknin av befintlit serverinstillstånd 2 000:- Prov rörande kunskaper i Alkohollaen via FHI:s databas 1 300: :- per ansökan 500:- samt 250:- per extrada, dock max 4 000:- per ansökan 1 000:- samt 250:- per extrada, dock max 4 000:- per ansökan 1 000:- samt 250:- per extrada, dock max 4 000:- per ansökan Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 17(31)

68 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 9 Tillsynsavifter serverinstillstånd jml Alkohollaen Årsomsättnin (kronor) Rörli tillsynsavift : : : : : : : : : : : : : : : :- Den fasta tillsynsaviften är kronor. Protokollsantecknin Mikael Sternemar (L) deltar inte i handlänin av ärendet på rund av jäv. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 18(31)

69 Kommunstyrelsens förvaltnin Alkoholhandläaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/ Sida 1(7 Försla om justerin av nuvarande taxa för ansökninsavifter och tillsynsavifter rörande alkoholtillstånd, serverinstillstånd. Till kommunstyrelsen Sammanfattnin Försla på justerin av befintli taxa för ansökninsavifter och tillsynsavifter rörande alkoholtillstånd utifrån en utöknin av resurserna för både handlänin av ansökninar om serverinstillstånd och tillsyn av desamma. Beskrivnin av ärendet Kommunen äer rätt att ta ut ansöknins- och tillsynsavifter motsvarande kommunens een kostnad för att hantera ansökninar om serverinstillstånd samt bedriva tillsyn av meddelade serverinstillstånd relerat i 8 kap 10, Alkohollaen (AL) SFS 2010:1622). Huvuddelen av ansökninar om serverinstillstånd inkommer under våren och sommaren. Under delvis samma period, med start vid påsk och fram till utånen av auusti, är samtidit flest serverinsställen och olika former av tillfällia serverinsverksamheter öppna, vilket medför att behovet av tillsyn är som störst under delvis samma period som behovet av handlänin är som störst. För att kunna möte ett ökat behov av både snabb, effektiv och korrekt handlänin av ansökninar och härmed ett bibehållande av en od servicenivå samtidit med att ambitionen avseende tillsynsverksamheten utökas med fler tillsyner under sommarsäsonen, föreslås en justerin av nuvarande avifter så att en sammanlad utöknin av verksamhetens resurser med ca 40 kkr möjliörs. De utökade resurserna kommer att användas för att bekosta tjänstetimmar för ytterliare en tillsynsförrättare så att tillsynen över la kan utökas samtidit med att en viss förstärknin av resurserna för handlänin. En ny nivå föreslås också för ansökan om tillfällit serverinstillstånd i samband med att sökanden även sökt om permanent serverinstillstånd på samma serverinsställe, vilken beror av ändrad bedömnin av rättsläet för hur ansökan om permanent serverinstillstånd kan handläas. Sedan ca 20 år har kommunen, i likhet med ett antal andra kommuner, hanterat en permanent ansökan om serverinstillstånd så att en sökanden kunnat erhålla ett tillfällit serverinstillstånd om denne så önskat inom ramen för en ansökan om permanent ansökan på sökt serverinsställe när utredninen blev klar och ivet att inet framkommit som motsade att sökanden uppfyllde lämplihetskravet Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax: info@sotenas.se

70 Kommunstyrelsens förvaltnin Alkoholhandläaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/ Sida 2(7 eller nåot fanns att invända emot sökt verksamhet som ej kunde förebyas med villkor. Syftet med detta förfarande har varit att korta handläninstiderna. Dock att den s.k. Länsstyrelseruppen in Sverie nu har kommit till bedömninen av rättsläet att det ej är förenlit med Förvaltninslaen att också låta inberipa en tillfälli ansökan i en ansökan om permanent serverinstillstånd, varför en sökanden som önskar erhålla ett permanent serverinstillstånd torde ha att parallellt öra en ansökan om tillfällit serverinstillstånd på samma serverinsställe som då har att hanteras formellt som en een ansökan. Emellertid kommer båda ansökninarna att hanteras emensamt då de till stora delar sammanfaller, varför det är rimlit att utta en mindre avift för den som ansöker om ett tillfällit tillstånd på serverinsställe där denne också ansökt om permanent serverinstillstånd. En avift om 2 500:- bedöms vara rimli utifrån kostnader som hanterin av ett ytterliare ärende medför samt i relation till övria nivåer samt att mycket av ärendet år att handläa tillsammans med ansökan om permanent serverinstillstånd. Förvaltninens bedömnin Då en hö servicerad är ett prioriterat område där ett ökat behov av både snabb, effektiv och korrekt handlänin av ansökninar och härmed bibehållande av en od servicenivå kommer att kräva nåot utökade resurser samt att nuvarande tillsynsverksamhet behöver tillföras resurser så att fler tillsyner kan ske under sommarsäsonen är det förvaltninen bedömnin att en justerin av nuvarande taxenivåer behöver öras så att verksamheten tillförs resurser på sammanlat 40 kkr. Nuvarande taxa Tillståndsavifter serverinstillstånd jml Alkohollaen Nyansökan allmänheten 7 000:- Nyansökan slutet sällskap i närinssyfte s.k. festvåninstillstånd 7 000:- Nyansökan pausserverin 7 000:- Nyansökan trafiktillstånd 7 000:- Nyansökan caterintillstånd 7 000:- Nyansöknin provsmakninstillstånd (tillverkare utan serverins 3 500:- tillstånd) Nyansökan slutet sällskap till ena medlemmar s.k. klubbrättiheter 3 500:- Utvidat tillstånd 2 500:- Gemensamt serverinsområde :- per sökanden Tillfällit tillstånd till allmänheten 5 500:- Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax: info@sotenas.se

71 Kommunstyrelsens förvaltnin Alkoholhandläaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/ Sida 3(7 Tillfällit tillstånd till allmänheten (sökande med serverinstillstånd i kommunen eller av tillståndsmyndiheten känd förenin verksam i kommunen) Tillfällit provsmakninstillstånd Tillfällit provsmakninstillstånd, av tillståndsmyndiheten känd partihandlare. Tillfällit serverinstillstånd slutna sällskap i form av ena medlemmar s.k. tillfällia klubbrättiheter. Tillfällit serverinstillstånd till slutna sällskap i närinssyfte s.k. tillfällit festvåninstillstånd. Tillfällit serverinstillstånd till slutna sällskap i närinssyfte s.k. tillfällit festvåninstillstånd för i kommunen verksam närinsidkare med serverinstillstånd eller av tillståndsmyndiheten känd förenin verksam i kommunen. Tillfällit serverinstillstånd för pausserverin Tillfällit serverinstillstånd för pausserverin (sökande med serverinstillstånd i kommunen eller av tillståndsmyndiheten känd 3 500: :- samt 250:- per extrada, dock max 3 500:- per ansökan 500:- da ett samt 250:- per extrada, dock max 1 500:- per ansökan 500:- da ett samt 250:- per extrada, dock max 1 500:- per ansökan 1 500:- samt 250:- per extrada, dock max 5 500:- per ansökan 500:- da ett samt 250:- per extrada, dock max 3 500:- per ansökan 1 500:- samt 250:- per extrada, dock max 5 500:- per ansökan 500:- samt 250:- per Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax: info@sotenas.se

72 Kommunstyrelsens förvaltnin Alkoholhandläaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/ Sida 4(7 förenin. verksam i kommunen) Tillfällit serverinstillstånd vid kulturellt arraneman. Tillfällit serverinstillstånd vid kulturellt arraneman (sökande med serverinstillstånd i kommunen eller av tillståndsmyndiheten känd förenin. verksam i kommunen) extrada, dock max 3 500:- per ansökan 1 500:- samt 250:- per extrada, dock max 5 500:- per ansökan 500:- samt 250:- per extrada, dock max 3 500:- per ansökan Tillfälli utöknin av befintlit serverinstillstånd 2 000:- Prov rörande kunskaper i Alkohollaen via FHI:s databas 1 000:- Tillsynsavifter serverinstillstånd jml Alkohollaen Årsomsättnin (kronor) : : : : : : : : : : : : : : : :- Den fasta tillsynsaviften är 1 200:-. Rörli tillsynsavift Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax: info@sotenas.se

73 Kommunstyrelsens förvaltnin Alkoholhandläaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/ Sida 5(7 Försla till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktie att besluta om justerin av nuvarande taxa för ansökninsavifter och tillsynsavifter rörande alkoholtillstånd, serverinstillstånd i enlit nedan följande försla. Tillståndsavifter serverinstillstånd jml Alkohollaen Nyansökan allmänheten 8 000:- Nyansökan slutet sällskap i närinssyfte s.k. festvåninstillstånd 8 000:- Nyansökan pausserverin 8 000:- Nyansökan trafiktillstånd 8 000:- Nyansökan caterintillstånd 8 000:- Nyansöknin provsmakninstillstånd (tillverkare utan serverins 4 000:- tillstånd) Nyansökan slutet sällskap till ena medlemmar s.k. klubbrättiheter 4 000:- Utvidat tillstånd 2 500:- Gemensamt serverinsområde :- per sökanden Tillfällit tillstånd till allmänheten 4 000:- och 500 per extrada dock max 8 000:- per ansökan Tillfällit tillstånd till allmänheten parallellt med ansökan från samma 2 500:- sökanden om permanent serverinstillstånd på samma ställe. Tillfällit provsmakninstillstånd 2 000:- samt 250:- per extrada, dock max 4 000:- per ansökan Tillfällit serverinstillstånd slutna sällskap i form av ena medlemmar s.k. tillfällia klubbrättiheter. Tillfällit serverinstillstånd till slutna sällskap i närinssyfte s.k. tillfällit festvåninstillstånd. 500:- da ett samt 250:- per extrada, dock max 1 500:- per ansökan 500:- samt 250:- per extrada, Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax: info@sotenas.se

74 Kommunstyrelsens förvaltnin Alkoholhandläaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/ Sida 6(7 dock max 4 000:- per ansökan Tillfällit serverinstillstånd för pausserverin 1 000:- samt 250:- per extrada, dock max 4 000:- per ansökan Tillfällit serverinstillstånd vid kulturellt arraneman :- samt 250:- per extrada, dock max 4 000:- per ansökan Tillfälli utöknin av befintlit serverinstillstånd 2 000:- Prov rörande kunskaper i Alkohollaen via FHI:s databas 1 300:- Tillsynsavifter serverinstillstånd jml Alkohollaen Årsomsättnin (kronor) : : : : : : : : : : : : : : : :- Den fasta tillsynsaviften är 1 200:-. Rörli tillsynsavift Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax: info@sotenas.se

75 Kommunstyrelsens förvaltnin Alkoholhandläaren Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunstyrelsen Dnr KA 2017/ Sida 7(7 Maria Vikinsson Kommunchef Torbjörn Ericson Alkoholhandläare Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax:

76 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 22 KA 2016/793 Reviderin - Taxa 2017 småbåtshamnar, landförvarin, kran - tillä för mastställ Sammanfattnin Kommunfullmäkties beslut för taxa 2017 för småbåtshamnar, landförvarin och kran, blev otydlit i beslutet i fråa om kostnad för att ha mast i mastställ och att placera tomma båtkärror på kommunal mark under sommarhalvåret. I Hovenäset har kommunen under hösten 2016 investerat i ett mastställ invid kranen. För att betala av och underhålla detta mastställ bör kommunen ta ut en avift från dem som vinterförvarar sin mast i stället. Förvaltninen föreslår 300 kr per mast och vintersäson. Beslutsunderla Anlänin och VA-chefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens tekniska utskotts protokoll Kommunstyrelsens försla Kommunfullmäktie beslutar att revidera Taxa 2017 för småbåtshamnar, landförvarin, kran med tillä; taxa för mastställ fastställs till 300 kronor. Skickas till Kommunfullmäktie Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 40(71)

77 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll KSTU 01 KA 2016/793 Taxa 2017 småbåtshamnar, landförvarin, kran. Tillä för mastställ och sommarförvarin av kärror Sammanfattnin KFs beslut av taxa 2017 för småbåtshamnar, landförvarin och kran, blev beslutet otydlit i fråa om kostnad för att ha mast i mastställ och att placera tomma båtkärror på kommunal mark under sommarhalvåret. I Hovenäset har kommunen under hösten 2016 investerat i ett mastställ invid kranen. För att betala av och underhålla detta mastställ bör kommunen ta ut en avift från dem som vinterförvarar sin mast i stället. Förvaltninen föreslår 300 kr per mast och vintersäson. Runt om i kommunen finns platser avsedda för larin av tomma båtkärror under sommarhalvåret, bl.a. Hunnebostrand - mitt emot reninsverket, Kunshamn - Hoenäs industriområde, Malmön - vid Grönvikskranen. Platserna kan variera över tid. Hamnavdelninen ansvarar för uppskyltnin och information om platserna. Landförvarin av båtkärra på kommunal mark har historiskt varit kostnadsfri. Förvaltninen föreslår en taxa om 400 kr/kärra/sommarsäson. I övrit äller KFs beslut om taxa för I bilaan i detta tjänsteutlåtande har taxan uppraderats enlit beslutet i KF , dessutom finns de två posterna ovan med. Kopplin till vision, proramförklarin och mål Vision Det oda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utvecklin och framtidstro. Inriktninsmål Ett ott liv i Sotenäs hela livet, prälat av respekt för den enskilde och människors lika värde Ett rikt fritids och kulturutbud Beslutsunderla Tjänsteutlåtande Taxa 2017 Småbåtshamn, landförvarin vinter/sommar, kran, mastställ. Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 3(11)

78 Kommunstyrelsens tekniska utskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSTU 01 KA 2016/793 Yrkande Hilbert Eliasson (S) föreslår att förvaltninschefen får i uppdra att titta på formulerinarna i bilaa (Taxa 2017 Småbåtshamn, landförvarin vinter/sommar, kran, mastställ) Samt se över informationen på fakturor för 2018 om kostnad för uppställnin av båtkärror. Göra en översyn av skyltmaterial vid båtupptaninsplatser och uppställninsytor för båtkärror. Roland Mattsson (M), Sti-Arne Helmersson (C), föreslår bifall till Hilbert Eliasson (S) försla. Kommunstyrelsens tekniska utskotts försla till beslut Kommunfullmäktie antar försla till taxa för mastställ. Kommunstyrelsens tekniska utskotts beslut Kommunstyrelsens tekniska utskott beslutar att inte ta ut nn avift för båtvanar för 2017 Ger förvaltninschefen i uppdra att titta på formulerinarna i bilaa (Taxa 2017 Småbåtshamn, landförvarin vinter/sommar, kran, mastställ) Se över informationen på fakturor för 2018 om kostnad för uppställnin av båtkärror. Göra en översyn av skyltmaterial vid båtupptaninsplatser och uppställninsytor för båtkärror. Redovisas till nästa KSTU Skickas till Samhällsbynadsförvaltninen Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 4(11)

79 Kommunstyrelsens förvaltnin Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktie Dnr KA 2016/793 Sida 1(2) Taxa 2017 Småbåtshamnar, landförvarin, kran Tillä för mastställ och sommarförvarin av kärror Sammanfattnin KFs beslut av taxa 2017 för småbåtshamnar, landförvarin och kran, blev beslutet otydlit i fråa om kostnad för att ha mast i mastställ och att placera tomma båtkärror på kommunal mark under sommarhalvåret. I Hovenäset har kommunen under hösten 2016 investerat i ett mastställ invid kranen. För att betala av och underhålla detta mastställ bör kommunen ta ut en avift från dem som vinterförvarar sin mast i stället. Förvaltninen föreslår 300 kr per mast och vintersäson. Runt om i kommunen finns platser avsedda för larin av tomma båtkärror under sommarhalvåret, bl.a. Hunnebostrand - mitt emot reninsverket, Kunshamn - Hoenäs industriområde, Malmön - vid Grönvikskranen. Platserna kan variera över tid. Hamnavdelninen ansvarar för uppskyltnin och information om platserna. Landförvarin av båtkärra på kommunal mark har historiskt varit kostnadsfri. Förvaltninen föreslår en taxa om 400 kr/kärra/sommarsäson. I övrit äller KFs beslut om taxa för I bilaan i detta tjänsteutlåtande har taxan uppraderats enlit beslutet i KF , dessutom finns de två posterna ovan med. Kopplin till vision, proramförklarin och mål Vision Det oda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utvecklin och framtidstro. Inriktninsmål Ett ott liv i Sotenäs hela livet, prälat av respekt för den enskilde och människors lika värde Ett rikt fritids och kulturutbud Sotenäs kommun Hallindenväen 17, Kunshamn fax: info@sotenas.se

80 Kommunstyrelsens förvaltnin Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktie Dnr KA 2016/793 Sida 2(2) Förvaltninens försla till beslut Kommunfullmäktie antar tillä av taxa för mastställ och sommarförvarin av båtkärror på kommunal mark i enlihet med bilaa: Taxa 2017 Småbåtshamn, landförvarin vinter/sommar, kran, mastställ. Bilaa/Bilaor Taxa 2017 Småbåtshamn, landförvarin vinter/sommar, kran, mastställ. Skickas till Samhällsbynadsförvaltninen Annmarie Erlandsson Anlänin och VA chef Eveline Savik Samhällsbynadschef Sotenäs kommun Hallindenväen 17, Kunshamn fax: info@sotenas.se

81 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 17 KA 2017/21 Försla till kompletterande Renhållninstaxa för Sotenäs kommun Sammanfattnin Rambo AB beär att få höja taxan för insamlin, transport och behandlin av hushållsavfall och därmed jämförbart avfall med 5 %. Den relativt kraftia höjninen motiveras av att en förlännin av nuvarande entreprenörsavtal har resulterat i kraftit höjda ersättninar. Dessutom krävs enlit Rambo höjninen för att utjämna vissa skillnader mellan kommunerna. Rambo föreslår också att en rad nya avifter införs. Förslaet är att renhållninstaxan börjar älla från samt att Rambo es möjlihet att årlien justera taxan enlit avfallsindex A12:1MD. Särskilda konsekvensbeskrivninar Ekonomi/miljö Innebär höre avifter för fastihetsäare och merarbete för Sotenäs kommun. Ina direkta effekter men er på sikt bättre återvinnin och därienom naturhushållnin. Förvaltninens bedömnin Sotenäs kommun står inför ett införande av ett insamlinssystem för fastihetsnära hämtnin av sorterat hushållsavfall. Utifrån detta är Rambo:s försla till införande av nya avifter för tidit föreslaen och bör invänta förändrinen av renhållninssystemet. Dessutom måste föreslaen höjnin med 5 % betecknas som relativt hö jämfört med andra kommunala aviftshöjninar. Förvaltninen anser vidare att Rambo bör medes att årlien justera taxan med avfallsindex A12:1MD. Förvaltninen föreslår att man ska avslå Rambos beäran om att renhållninstaxan kompletteras med tilläsavifter tills nytt insamlinssystem för Sotenäs kommun är beslutad. Inför tömnin av enskilda avloppsanläninar ska Rambo informera fastihetsäare om när tömnin kommer att ske. Slutlien föreslår förvaltninen att Sotenäs kommun att vid äarsamråden framföra att det krävs annan inriktnin på Rambo:s samrådsmöten för att bättre kunna koppla verksamheten till ekonomin och indirekt renhållninstaxan. Beslutsunderla Utredarens tjänsteutlåtande Rambo:s tjänsteutlåtande Försla till kompletterin av Renhållninstaxa för Sotenäs kommun Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 29(71)

82 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 17 Kommunstyrelsens försla Kommunfullmäktie beslutar att renhållninstaxan för insamlin, transport och behandlin av hushållsavfall och därmed jämförbart avfall höjs, från 2016 års nivå, med 2 % och höjninen av renhållninstaxan träder i kraft Kommunfullmäktie ska även i fortsättnin besluta om eventuella aviftshöjninar. Skickas till Kommunfullmäktie Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 30(71)

83 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 4 KA 2017/21 Försla till kompletterande Renhållninstaxa för Sotenäs kommun Sammanfattnin Rambo AB beär att få höja taxan för insamlin, transport och behandlin av hushållsavfall och därmed jämförbart avfall med 5 %. Den relativt kraftia höjninen motiveras av att en förlännin av nuvarande entreprenörsavtal har resulterat i kraftit höjda ersättninar. Dessutom krävs enlit Rambo höjninen för att utjämna vissa skillnader mellan kommunerna. Rambo föreslår också att en rad nya avifter införs. Förslaet är att renhållninstaxan börjar älla från samt att Rambo es möjlihet att årlien justera taxan enlit avfallsindex A12:1MD. Särskilda konsekvensbeskrivninar Ekonomi/miljö Innebär höre avifter för fastihetsäare och merarbete för Sotenäs kommun. Ina direkta effekter men er på sikt bättre återvinnin och därienom naturhushållnin. Förvaltninens bedömnin Sotenäs kommun står inför ett införande av ett insamlinssystem för fastihetsnära hämtnin av sorterat hushållsavfall. Utifrån detta är Rambo:s försla till införande av nya avifter för tidit föreslaen och bör invänta förändrinen av renhållninssystemet. Dessutom måste föreslaen höjnin med 5 % betecknas som relativt hö jämfört med andra kommunala aviftshöjninar. Förvaltninen anser vidare att Rambo bör medes att årlien justera taxan med avfallsindex A12:1MD. Förvaltninen föreslår att man ska avslå Rambos beäran om att renhållninstaxan kompletteras med tilläsavifter tills nytt insamlinssystem för Sotenäs kommun är beslutad. Inför tömnin av enskilda avloppsanläninar ska Rambo informera fastihetsäare om när tömnin kommer att ske. Slutlien föreslår förvaltninen att Sotenäs kommun att vid äarsamråden framföra att det krävs annan inriktnin på Rambo:s samrådsmöten för att bättre kunna koppla verksamheten till ekonomin och indirekt renhållninstaxan. Beslutsunderla Utredarens tjänsteutlåtande Rambo:s tjänsteutlåtande Försla till kompletterin av Renhållninstaxa för Sotenäs kommun Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att kommunfullmäktie även i fortsättnin ska besluta om eventuella aviftshöjninar. Mikael Sternemar (L) och Britt Wall (S) föreslår bifall till Lars-Erik Knutssons (S) försla. Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 7(31)

84 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 4 Propositionsordnin Ordföranden ställer proposition på Lars-Erik Knutssons (S) med fleras försla och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts försla Kommunfullmäktie beslutar att renhållninstaxan för insamlin, transport och behandlin av hushållsavfall och därmed jämförbart avfall höjs, från 2016 års nivå, med 2 % och höjninen av renhållninstaxan träder i kraft Kommunfullmäktie ska även i fortsättnin besluta om eventuella aviftshöjninar. Skickas till Kommunstyrelsen Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 8(31)

85 Kommunstyrelsens förvaltnin Titel Telefon: XX XX E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktie Dnr XX 2017/21 Sida 1(1) Försla till kompletterande Renhållninstaxa för Sotenäskommun Sammanfattnin Rambo AB beär att få höja taxan för insamlin, transport och behandlin av hushållsavfall och därmed jämförbart avfall med 5 %. Den relativt kraftia höjninen motiveras av att en förlännin av nuvarande entreprenörsavtal har resulterat i kraftit höjda ersättninar. Dessutom krävs enlit Rambo höjninen för att utjämna vissa skillnader mellan kommunerna. Rambo föreslår också att en rad nya avifter införs. Förslaet är att renhållninstaxan börjar älla från samt att Rambo es möjlihet att årlien justera taxan enlit avfallsindex A12:1MD. Särskilda konsekvensbeskrivninar Ekonomi/miljö Innebär höre avifter för fastihetsäare och merarbete för Sotenäs kommun. Ina direkta effekter men er på sikt bättre återvinnin och därienom naturhushållnin. Förvaltninens bedömnin Sotenäs kommun står inför ett införande av ett insamlinssystem för fastihetsnära hämtnin av sorterat hushållsavfall. Utifrån detta är Rambo:s försla till införande av nya avifter för tidit föreslaen och bör invänta förändrinen av renhållninssystemet. Dessutom måste föreslaen höjnin med 5 % betecknas som relativt hö jämfört med andra kommunala aviftshöjninar. Förvaltninen anser vidare att Rambo bör medes att årlien justera taxan med avfallsindex A12:1MD. Slutlien föreslår förvaltninen att Sotenäs kommun att vid äarsamråden framföra att det krävs annan inriktnin på Rambo:s samrådsmöten för att bättre kunna koppla verksamheten till ekonomin och indirekt renhållninstaxan. Försla till beslut Kommunfullmäktie beslutar att renhållninstaxan för insamlin, transport och behandlin av hushållsavfall och därmed jämförbart avfall höjs, från 2016 års nivå, med 2 % höjninen och träder i kraft Rambo får för varje kalenderår (avifts år) justera denna taxa med en procentsats som motsvarar de tolv senaste månadernas förändrin i Avfallsindex A12:1MD räknat fram till den 1 oktober året före aviftsåret. Basmånad för indexuppräknin är oktober månad Summan avrundas till närmsta höre krontal. Aviftsjusterinen träder i kraft 1 januari aviftsåret Avslå Rambos beäran om att renhållninstaxan kompletteras med tilläsavifter tills nytt insamlinssystem för Sotenäs kommun är beslutat. Inför tömnin av enskilda avloppsanläninar ska Rambo informera fastihetsäare om när tömnin kommer att ske Maria Vikinsson Kommunchef Bo Hallren utredare kommunledninskontoret Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax: info@sotenas.se

86 Försla till kompletterande Renhållninstaxa för Sotenäs kommun Försla till beslut Kommunfullmäktie föreslås besluta att Grundavifter och avifter för insamlin, transport och behandlin av hushållsavfall och därmed jämförlit avfall, höjs, från 2016 års nivå, enerellt med 5 %, samt att Renhållninstaxa för Sotenäs kommun kompletteras med tilläsavifter och allmänna bestämmelser, enlit bilaa, försla till Kompletterin av Renhållninstaxa för Sotenäs kommun, samt att Renhållninstaxan börjar älla från och med , samt. att Kommunfullmäktie er Rambo rätt till att en ån per år justera taxan med Avfallsindex A12:1MD. Ärendet Nuvarande renhållninstaxa beslutades av kommunfullmäktie Ny upphandlin av insamlinsentreprenad för hushållsavfall har enomförts under 2016 för kommunerna Sotenäs, Tanum och Munkedal. Upphandlinen innebar ökade kostnader för hushållskollektiven. Det nya avtalet äller till , med möjlihet till förlännin med ytterliare 1 år. Import av utländskt avfall, från främst Storbritannien och Nore, till svenska förbränninsanläninar fortsätter och resulterar i att mottaninsaviften för hushålls och verksamhetsavfall ökar. Pronosen pekar på fortsatt ökade avifter.

87 Avifterna för slamsunin av avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar och andra slamsuninstjänster höjs med index enlit ällande taxa. För att jämställa förutsättninar och villkor, inom Rambos äarkommuner, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum ersätts och kompletteras den ällande taxan med följande rubriker: Tilläsavifter för åtärder och tjänster utöver ordinarie insamlin av hushållsavfall fast avfall Latrin - insamlin Tilläsavifter för tjänster utöver ordinarie slamsunin, mm för avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar Administrativa avifter Allmänna bestämmelser För att möta kommande kostnadsökninar föreslår vi att Kommunfullmäktie er Rambo rätt till att en ån per år justera taxan med Avfallsindex A12:1MD, i enlihet med Avfall Sveries rekommendationer. Kommunfullmäkties beslut om denna förändrin och kompletterin av ällande renhållninstaxa börjar älla fr o m Lysekil Lars Johansson VD Anja Wallin Affärsområdeschef Hushåll Bilaa Försla till Kompletterin av Renhållninstaxa för Sotenäs kommun.

88 Försla till Kompletterin av Renhållninstaxa för Sotenäs kommun Nuvarande renhållninstaxa 2016 års avifter för insamlin av hushållsavfall höjs med 5 %. samt kompletteras med tilläsavifter för åtärder och tjänster utöver ordinarie insamlin av hushållsavfall fast avfall insamlin av latrin tilläsavifter för tjänster utöver ordinarie slamsunin, mm för avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar administrativa avifter allmänna bestämmelser Antana av kommunfullmäktie 2017-XX-XX, XX. Renhållninstaxan äller från den 1 april 2017

89 1 (9)

90 Innehåll Nuvarande renhållninstaxa förändrin och kompletterin Hushållsavfall Fast avfall Insamlin, transport och behandlin av hushållsavfall och därmed jämförlit avfall, samt rundavift Tillästjänster för hushållsavfall Fast avfall Latrin Hushållsavfall Avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar och andra slamsuninstjänster Slamsunin Tillästjänster för hushållsavfall Avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar Administrativa avifter Allmänna bestämmelser Ansvar för den kommunala renhållninen och ällande reler Ikraftträdande Index Aviftsskyldihet och aviftsprinciper Handläninsavift Sorterin av Hushållsavfall Undanta från Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun, Kap Grovavfall inkl. Trädårdsavfall Kyl och frys Farlit avfall från hushåll Slam/avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar och fettavskiljare Extra hämtnin av hushållsavfall Försvårad hämtnin Definitioner Fullständi taxa och nytt insamlinssystem (9)

91 Nuvarande renhållninstaxa förändrin och kompletterin Nuvarande renhållninstaxa beslutades av kommunfullmäktie Grundavifter och avifter för insamlin, transport och behandlin av hushållsavfall och därmed jämförlit avfall, höjs, från 2016 års nivå, enerellt med 5 %. Höjninen beror främst på höjda entreprenörspriser för insamlin av hushållsavfall. Då nuvarande avtal år ut har upphandlin jorts och det nya avtalet äller till , med möjlihet till förlännin med ytterliare 1 år. Avifterna för slamsunin av avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar och andra slamsuninstjänster höjs med index enlit ällande taxa. För att jämställa förutsättninar och villkor, inom Rambos äarkommuner, Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Tanum ersätts och kompletteras den ällande taxan med följande rubriker: Tilläsavifter för åtärder och tjänster utöver ordinarie insamlin av hushållsavfall fast avfall Latrin - insamlin Tilläsavifter för tjänster utöver ordinarie slamsunin, mm för avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar Administrativa avifter Allmänna bestämmelser Kommunfullmäkties beslut om denna förändrin och kompletterin av ällande renhållninstaxa börjar älla från och med Alla priser är inklusive lastadad moms om inet annat anes. 1. Hushållsavfall Fast avfall 1.1. Insamlin, transport och behandlin av hushållsavfall och därmed jämförlit avfall, samt rundavift Grundavifter och avifter för insamlin, transport och behandlin av hushållsavfall och därmed jämförlit avfall, höjs, från 2016 års nivå, enerellt med 5 %. Exempel på höjnin av de vanliaste abonnemanen: Abonneman Grundavift (kr) Hämtninsavift (kr) Kärl 140 l /Säck Tätort Samlad Renhållninsavift efter höjnin (kr) (2016 års priser) (kr) Helårsfastihet (2 507 ) Fritidsfastihet (2 285 ) Glesbyd Helårsfastihet (2 154 ) Fritidsfastihet (1 972 ) 3 (9)

92 1.2 Tillästjänster för hushållsavfall Fast avfall Tjänst Avift (kr) (2016-års priser (kr) ) Extra hämtnin av hushållsavfall vid 75 per tillfälle (76 ) ordinarie hämtninstur* Extra hämtnin av hushållsavfall utanför ordinarie hämtninstur* Framdranin av kärl 2,5-5 m (dravä tor) vid tömnin för en- och tvåbostadshus helårsboende Framdranin av kärl 5-10 m (dravä tor) vid tömnin för en- och tvåbostadshus helårsboende Framdranin av kärl 2,5-5 m (dravä tor) vid tömnin för en- och tvåbostadshus fritidsboende Framdranin av kärl 5-10 m (dravä tor) vid tömnin för en- och tvåbostadshus fritidsboende Hämtnin av rovavfall inkl. trädårdsavfall Extra hämtninsfordon med personal Extra personal 500 per tillfälle (662) per abonneman och år ( -- ) per abonneman och år ( -- ) 500 per abonneman och år ( -- ) per abonneman och år ( -- ) 300 per hämtninstillfälle upp till 2 m 3 (253/ m 3 ) Pris per timma enlit självkostnad Pris per timma enlit självkostnad Behandlin av lämnat avfall Pris per ton eller m 3, enlit självkostnad för respektive avfallssla Byte av kärlstorlek 350 per bytestillfälle (304 ) Tvätt av kärl Nytt kärl *Kan beställas hela året. 1.3 Latrin Pris enlit självkostnad Pris enlit självkostnad Aviften för latrinhämtnin jämställs mellan Rambos äarkommuner. Nya behållare hämtas på den plats som Rambo meddelar. Hämtnin för borttransport beställs hos Rambo. Abonnemanstyp Behållare á 23 liter Hämtninsavift (kr) (2016-års priser (kr) ) Hämtnin av latrin 10 st (7 073 ) Hämtnin av extra behållare för latrin Enstaka 750 per behållare ( 708 ) 4 (9)

93 2. Hushållsavfall Avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar och andra slamsuninstjänster 2.1. Slamsunin Av arbetsmiljöskäl kompletteras och förändras tilläsavifter för slamsunin av avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar och andra slamsuninstjänster. I samband med att nya avfallsföreskrifter träder i kraft, kommer Rambo att arbeta med ökad allmän information om slamtömnin och rådivnin till fastihetsäare som behöver förändra hämtninsförhållandet på sin fastihet. Rådivninen kan innebära rekommendation om extra utrustnin, försla till slamtömnin med mindre slamsuninsbil eller alternativt fordon såsom traktor med slamsuninstunna, tömnin vid annan tidpunkt under året etc. Vid slamtömnin inår 10 meter slandranin från slambilens uppställninsplats till avloppsanlänin. Erfordras kompletterande utrustnin, extra personal eller specialfordon/transport för att kunna utföra tömnin debiteras extra avift enlit självkostnad. Avifterna för slamsunin av avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar och andra slamsuninstjänster höjs med index enlit ällande taxa. 2.2 Tillästjänster för hushållsavfall Avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar Tjänst Avift (kr) (2016-års priser (kr) ) Fosforfällor Pris per timma för aktuellt hämtninsfordon och behandlin per m 3 enlit självkostnad 450 ( 875 ) Framkörninsavift Om tömnin inte kan utföras vid aviserad tidpunkt på rund av hinder som ålier fastihetsinnehavaren att åtärda inför tömnin debiteras framkörninsavift. Akuttömnin, tillkommande avift utöver ordinarie hämtninsavift under ordinarie arbetstid Akuttömnin, tillkommande avift utöver ordinarie hämtninsavift under jourtid och helda Extra slan Slamsuninsbil med personal Spolbil med personal Extra personal Tidsbestämd beställnin utöver schemalänin Extra åtärd utöver ordinarie tömninsarbete, kompletterande utrustnin, specialfordon/transport, extra personal, etc. 900 (800 ) (2 300 ) 200 per påbörjat 10-tal meter (40 kr/ 10-tal meter) Pris per timma enlit självkostnad Pris per timma enlit självkostnad Pris per timma enlit självkostnad Pris enlit självkostnad Pris enlit självkostnad 5 (9)

94 3. Administrativa avifter Tjänst Avift (kr) (2016-års priser (kr) ) Månadsfakturerin* 40 per faktura (35 ) Handlänin av undanta från avfallsföreskrifterna som handläs av Rambo** 200 per ärende ( -- ) *Fakturahanterin är kostnadsfri vid ordinarie fakturerinsfrekvens. ** Vid ärenden som handläs/beslutas av kommunen, debiterats handläninsavift enlit kommunens taxa. 4. Allmänna bestämmelser 4.1. Ansvar för den kommunala renhållninen och ällande reler Rambo AB, Reional avfallsanlänin mellersta Bohuslän AB, (nedan kallad Rambo) har på uppdra av Sotenäs kommunfullmäktie ansvaret för den kommunala avfallshanterinen i Sotenäs kommun. Bestämmelser för avfallshanterinen återfinns i Miljöbalken, Avfallsförordninen, andra förordninar utfärdade med stöd av Miljöbalken samt i Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun. Kommunfullmäktie i Sotenäs beslutar om Avfallsföreskrifter och denna Renhållninstaxa Ikraftträdande Denna kompletterin av ällande renhållninstaxa träder i kraft Index Kommunfullmäktie er Rambo rätt till att, en ån per år, justera taxan med Avfallsindex A12:1MD, avrundat till närmsta höre krontal, med oktober 2016 som basmånad Aviftsskyldihet och aviftsprinciper Avift får tas ut enlit 27 kap. 4-6 Miljöbalken (SFS 1998:808) för den avfallshanterin som utförs enom kommunens försor. 5 i miljöbalken er kommunen möjlihet att ta ut avift på ett sådant sätt att miljöanpassad avfallshanterin främjas. Renhållninstaxan ska bidra till att styra mot nationella mål och Sotenäs kommuns mål inom avfalls- och arbetsmiljöområdet. Renhållninstaxan ska finansiera kostnaderna för det kommunala renhållninsansvaret. Avift faktureras av och ska betalas till Rambo. Aviften är årli eller på annat sätt periodisk. Om insamlin, transport eller bortskaffande sker vid enstaka tillfälle tas aviften ut vid varje särskilt tillfälle. Rambo beslutar om och anpassar aviftsperioder och fakturerin. Vid månadsfakturerin tillkommer fakturerinsavift. I de fall en fastihet eller verksamhet har flera äare, faktureras en äare för fastihetens eller verksamhetens renhållninskostnader. Val av abonnent- och fakturamottaare sker utifrån äarandel eller enlit överenskommelse. Om betalnin uteblir kan Rambo överföra alla abonneman, fakturerinsoch betalninskrav till annan deläare. 6 (9)

95 Vid äarbyte ska uppifter om ny äare och tillträdesdatum lämnas skriftlit till Rambo. Aviftsskyldihet äller även vid de tillfällen då avfallsbehållaren inte varit tillänli vid hämtninstillfället, inte använts eller då den inte varit placerad på överenskommen/anvisad plats. Betalninsvillkor och kravhanterin sker enlit Rambos fastställda rutiner Handläninsavift För handlänin av undanta från avfallsföreskrifterna som handläs av Rambo, debiteras handläninsavift. Vid ärenden som handläs/beslutas av kommunen, debiterats handläninsavift enlit kommunens taxa Sorterin av Hushållsavfall Fastihetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut de avfallssla som framår av Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun, bilaa 1 Sorterinsanvisninar för hushållsavfall. Avfallsslaen ska förvaras och transporteras skilt från annat avfall om inet annat anes i föreskrifterna. Fastihetsinnehavare i en- och tvåbostadshus för helårs- och fritidsboende kan, efter skriftli anmälan till Miljönämnden i mellersta Bohuslän, kompostera matavfall enlit bestämmelser i Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun. 4.7 Undanta från Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun, Kap 7 Kortfattat utdra från Avfallsföreskrifternas : Länre hämtninsintervall för restavfall (42 ) Fastihetsinnehavare till en- och tvåbostadshus, som sorterar ut och komposterar allt sitt matavfall på den ena fastiheten kan efter anmälan till Rambo få sitt restavfall hämtat var fjärde vecka. Delat abonneman för hushållsavfall (43 ) Fastihetsinnehavare av upp till tre närbeläna fastiheter kan, efter anmälan till Rambo, dela ett avfallsabonneman under förutsättnin att fastiheternas samlade avfall bedöms kunna rymmas i det/de kärl som inår i det aktuella avfallsabonnemanet, med ordinarie hämtninsintervall. Varje fastihetsinnehavare är skyldi att betala hel rundavift och delad hämtninsavift, i enlihet med beviljat beslut om undanta. Gemensamma kärl för flera fastiheters hushållsavfall (44 ) Gemensamma kärl för flera fastiheter än tre, kan efter emensam anmälan från samfällihetsförenin, väförenin eller liknande prövas av Rambo. För rupper av fastiheter utmed väar som inte är farbar för hämtninsfordon kan kommunen komma att anvisa plats för hämtnin av hushållsavfall i emensamma kärl för flera fastiheter. Vid emensamma kärl utår en rundavift per hushåll samt hämtninsavift enlit ällande taxa. Övria undanta (45-51 ) Övria undanta befriar inte fastihetsinnehavaren från skyldihet att betala renhållninstaxans rundavift, såvida inet annat anes under respektive i Avfallsföreskrifterna eller anes i beviljat beslut Grovavfall inkl. Trädårdsavfall Hushållens rovavfall, som är sorterat enlit Rambos anvisninar, lämnas aviftsfritt till återvinninscentral. Kostnaden för mottanin och behandlin täcks av taxans rundavift. Grovavfall kan även hämtas enom beställnin mot en särskild avift. 7 (9)

96 Hämtnin beställs hos Rambo och sker inom tio arbetsdaar vid ordinarie hämtninsplats för fastihetens hushållsavfall vid farbar vä. Grovavfall ska, i den mån det är möjlit, buntas eller förpackas i lämplit emballae. Trädårdsavfall ska förpackas i säckar om max 15 k, eller vid lös volym hanteras via container. (By- och rivninsavfall, inår inte i hushållens rovavfall, lämnas till återvinninscentral mot särskild avift.) 4.9. Kyl och frys Kyl och frys hämtas enom beställnin kostnad för hämtnin och omhändertaande täcks av taxans rundavift. Hämtnin beställs hos Rambo, hämtnin sker inom tio arbetsdaar vid ordinarie hämtninsplats för fastihetens hushållsavfall vid farbar vä Farlit avfall från hushåll Farlit avfall från hushåll lämnas aviftsfritt till återvinninscentral enlit Rambos sorterinsanvisninar. Kostnaden för mottanin och behandlin täcks av taxans rundavift Slam/avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar och fettavskiljare Villkor för avloppsanläninar och framkomlihet för tömnin av avloppsanlänin framår av avfallsföreskrifterna kap. 4. Tömnin sker i enlihet med avfallsföreskrifternas tömninsintervall, eller enlit miljönämndens beslut. När tömnin sker enlit schemalänin utförs tömnin enlit schema till ordinarie pris. Fastihetsinnehavare kan beställa återkommande tätare tömnin inom ramen för schemalada tömnin. När tömnin sker enlit beställnin utförs tömnin till ordinarie pris, inom fem arbetsdaar, beställninsdaen inräknad. Akuttömnin, enstaka kompletterande tömnin utanför schema och tömnin vid tidpunkt utanför schema kan beställas och utförs mot extra avift enlit ällande taxa. När tömnin kräver extra personal, utrustnin eller specialtransport, såsom traktor, båt etc., för att kunna utföras, tas extra avift ut. För att undvika extra avift vid tömnin kan fastihetsinnehavaren, på een bekostnad, tillhandahålla kompletterande tömninsutrustnin. Slantyp och kopplinar ska då odkännas av Rambo. Om tömnin inte kan utföras vid aviserad tidpunkt på rund av hinder som ålier fastihetsinnehavaren att åtärda inför tömnin debiteras framkörninsavift enlit ällande taxa Extra hämtnin av hushållsavfall Då större mänder restavfall än vad som får plats i avfallsbehållaren uppstår på fastiheten eller vid behov av hämtnin från fritidsfastihet under ej ordinarie hämtninstid, ska detta hämtas enom extra hämtnin mot särskild avift. Extrahämtnin beställs hos Rambo och kan ske i samband med områdets nästa ordinarie hämtnin av hushållsavfall eller vid särskild beställnin på annan tid. Hämtnin sker vid ordinarie hämtninsplats vid farbar vä. 8 (9)

97 4.13. Försvårad hämtnin Om hämtnin kräver andra åtärder än ordinarie metoder och/eller undanta får Rambo besluta om särskilda avifter i enlihet med de runder som anes i 27 kap 4 6 miljöbalken Definitioner Termer och berepp som används är lika med Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun. De vanliaste bereppen har följande betydelser: Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll och därmed jämförlit avfall från annan verksamhet. Med därmed jämförlit avfall från annan verksamhet menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan verksamhet som i renhållninssammanhan är jämförlit med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor, oavsett ändamål eller verksamhet, uppehåller si i en lokal eller i en anlänin. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restauranavfall och toalettavfall. Med fastihetsinnehavare avses den som är fastihetsäare eller den som enlit 1 kap. 5 fastihetstaxerinslaen (SFS1979:1152) ska anses som fastihetsäare. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av fastihetsinnehavarebereppet, har rätt att bruka eller nyttja fastihet för verksamhet. Med den renhållninsansvarie avses Sotenäs kommun, Kommunstyrelsen. Med den verksamhetsansvarie avses Rambo AB. Med miljönämnden avses den nämnd som ansvarar för tillsyn av miljöfråor i kommunen. I Avfallsföreskrifternas Bilaa 3 Definitioner förklaras termer och berepp som används i föreskrifterna Fullständi taxa och nytt insamlinssystem Kommunfullmäkties beslut om denna förändrin och kompletterin av ällande renhållninstaxa börjar älla fr o m , I samband med införande av nytt insamlinssystem för en- och tvåbostadshus beräknas kommunfullmäktie, senast våren 2018 att få underla till beslut om fullständi renhållninstaxa att börja älla från Fram till att nytt insamlinssystem för fast hushållsavfall för en- och tvåbostadshus i enlihet med avfallsföreskrifterna träder i kraft, äller abonnemansform och hämtninsintervall enlit tidiare beslutade avfallsföreskrifter från , samt därtill ällande renhållninstaxa. 9 (9)

98 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 18 KA 2016/486 Försla till lokala avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Sammanfattnin Gällande avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun antos av kommunfullmäktie 2008 och reviderades senast Reerinen har utifrån EU:s lastiftnin fastslait att kommunerna senast 2018 ska sortera ut och behandla matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauraner så att växtnärinen kan tas tillvara och att matavfallet behandlas på ett sådant sätt att även enerin kan tas tillvara. Rambo har på uppdra av Sotenäs kommun enomfört en enomripande översyn av avfallsföreskrifterna och som en följd av detta även lämnat ett försla till nytt insamlinssystem som möjliör en 1fastihetsnära insamlin av matavfall, förpackninar, och tidninar s.k. fyrfackssystem. Fastiheter som av praktiska eller loistiska skäl inte omfattas av fyrfacksystem får istället hämtnin av utsorterat matavfall och restavfall. Beskrivnin av ärendet Gällande avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun antos av kommunfullmäktie 2008 och reviderades senast Sedan dess har mycket hänt på avfallsområdet bland annat tillkomsten av den nationella avfallsförordninen. Vidare har kraven på en od arbetsmiljö för renhållninsarbetarna skärpts. Kommunernas arbete med avfallshanterin baseras på den avfallshierarki som fastställts av EU. Reerinen har utifrån detta fastslait att kommunerna senast 2018 ska sortera ut och behandla bioloiskt 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauraner så att växtnärinen kan tas tillvara. Vidare skall minst 40 % av matavfallet behandlas på ett sådant sätt att även enerin kan tas tillvara. Nuvarande insamlinssystem med hämtnin av mat- och restavfall i ett kärl lever inte upp till ällande lastiftnin och därienom inte heller reerinens mål. Rambo har därför på uppdra av Sotenäs kommun enomfört en enomripande översyn av avfallsföreskrifterna och som en följd av detta även lämnat ett försla till nytt insamlinssystem som möjliör en fastihetsnära insamlin av matavfall, förpackninar, och tidninar s.k. fyrfackssystem. Fastiheter som av praktiska eller loistiska skäl inte omfattas av fyrfacksystem får istället hämtnin av utsorterat matavfall och restavfall. Överånen till nytt insamlinssystem förutsätter också att ny entreprenad för detta upphandlas inom en prisnivå som överensstämmer med av kommunfullmäktie antaen taxa. De stora förändrinarna jämfört med nu ällande avfallsföreskrifter är: Hemsorterin (fastihetsnära hämtnin) Restriktivt med dravä för avfallsbehållare Tjänsten hämtnin av latrin kommer att fasas ut Skrivnin om hyieniserinsanlänin för närinsåterförin till åkermark Överånsbestämmelser fram till dess nytt insamlinssystem har införts. Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 31(71)

99 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 18 Särskilda konsekvensbeskrivninar Medborarperspektiv Införandet av nytt hämtninssystem kräver en ökad arbetsinsats för abonnenten men lier i samklan med en ökad miljömedvetenhet och krav från lastiftaren. Samtidit erbjuds kunderna en höre servicerad. Förslaet till avfallsföreskrifter har varit utställt i kommunhuset under tiden 11 juli till 2 september 2016 samt underställt de politiska partierna för synpunkter och yttrande. Ekonomi Fyrfacksystemet eller hämtnin av matavfall och restavfall kommer att innebära en taxehöjnin och ökade kostnader för abonnenten. Exakt taxa är svår att beräkna då mänden avfall som ida skickas till förbrännin minskar och därienom kostnaden samtidit som materialåtervinninen och intäkterna från detta ökar. Beslutsunderla Utredarens tjänsteutlåtande Rambo:s tjänsteutlåtande med bilaor; A. Försla till Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun med tillhörande bilaor 1, 2 och 3 B. Sammanfattnin av föreslana förändrinar och dess konsekvenser C. Samrådsredoörelse D. Jämförelse investerin och driftskostnad vid nytt insamlinssystem E. Jämförelse renhållninsavifter F. Skiss Renhållninstaxa Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att texten ändras i stycke två utår, med att man aner under förutsättnin att kommande upphandlin av insamlinen er en prisnivå som överensstämmer med taxeskissen. Peter Hemlin (M) föreslår att RAMBO och kommunen i samråd ska bereda inkomna anbud innan upphandlinen antas. Mats Abrahamsson (M) föreslår att Bo Hallren utses till ansvari tjänsteman att utreda kommande avfallsplan. Propositionsordnin Ordföranden ställer proposition på Lars-Erik Knutssons (S) med fleras försla och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen beslutar att utse Bo Hallren till ansvari tjänsteman att utreda kommande avfallsplan. Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 32(71)

100 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 18 Kommunstyrelsens försla Kommunfullmäktie antar försla till Lokala avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun. Beslutet träder i kraft Kommunfullmäktie er Rambo AB i uppdra att införa det nya insamlinssystemet som avfallsföreskrifterna aner. RAMBO och kommunen ska i samråd bereda inkomna anbud innan upphandlinen antas. Kommunfullmäktie er Rambo AB i uppdra att återkomma med försla till ny komplett renhållninstaxa senast våren Kommunfullmäktien beslutar att Sotenäs kommuns avfallsföreskrifter från upphävs förutom vilka äller som överånsbestämmelser till dess nytt insamlinssystem införts. Skickas till Kommunfullmäktie Utredare Rambo AB Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 33(71)

101 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 5 KA 2016/486 Försla till lokala avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Sammanfattnin Gällande avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun antos av kommunfullmäktie 2008 och reviderades senast Reerinen har utifrån EU:s lastiftnin fastslait att kommunerna senast 2018 ska sortera ut och behandla matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauraner så att växtnärinen kan tas tillvara och att matavfallet behandlas på ett sådant sätt att även enerin kan tas tillvara. Rambo har på uppdra av Sotenäs kommun enomfört en enomripande översyn av avfallsföreskrifterna och som en följd av detta även lämnat ett försla till nytt insamlinssystem som möjliör en fastihetsnära insamlin av matavfall, förpackninar, och tidninar s.k. fyrfackssystem. Fastiheter som av praktiska eller loistiska skäl inte omfattas av fyrfacksystem får istället hämtnin av utsorterat matavfall och restavfall. Beskrivnin av ärendet Gällande avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun antos av kommunfullmäktie 2008 och reviderades senast Sedan dess har mycket hänt på avfallsområdet bland annat tillkomsten av den nationella avfallsförordninen. Vidare har kraven på en od arbetsmiljö för renhållninsarbetarna skärpts. Kommunernas arbete med avfallshanterin baseras på den avfallshierarki som fastställts av EU. Reerinen har utifrån detta fastslait att kommunerna senast 2018 ska sortera ut och behandla bioloiskt 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauraner så att växtnärinen kan tas tillvara. Vidare skall minst 40 % av matavfallet behandlas på ett sådant sätt att även enerin kan tas tillvara. Nuvarande insamlinssystem med hämtnin av mat- och restavfall i ett kärl lever inte upp till ällande lastiftnin och därienom inte heller reerinens mål. Rambo har därför på uppdra av Sotenäs kommun enomfört en enomripande översyn av avfallsföreskrifterna och som en följd av detta även lämnat ett försla till nytt insamlinssystem som möjliör en fastihetsnära insamlin av matavfall, förpackninar, och tidninar s.k. fyrfackssystem. Fastiheter som av praktiska eller loistiska skäl inte omfattas av fyrfacksystem får istället hämtnin av utsorterat matavfall och restavfall. Överånen till nytt insamlinssystem förutsätter också att ny entreprenad för detta upphandlas inom en prisnivå som överensstämmer med av kommunfullmäktie antaen taxa. De stora förändrinarna jämfört med nu ällande avfallsföreskrifter är: Hemsorterin (fastihetsnära hämtnin) Restriktivt med dravä för avfallsbehållare Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 9(31)

102 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 5 Tjänsten hämtnin av latrin kommer att fasas ut Skrivnin om hyieniserinsanlänin för närinsåterförin till åkermark Överånsbestämmelser fram till dess nytt insamlinssystem har införts. Särskilda konsekvensbeskrivninar Medborarperspektiv Införandet av nytt hämtninssystem kräver en ökad arbetsinsats för abonnenten men lier i samklan med en ökad miljömedvetenhet och krav från lastiftaren. Samtidit erbjuds kunderna en höre servicerad. Förslaet till avfallsföreskrifter har varit utställt i kommunhuset under tiden 11 juli till 2 september 2016 samt underställt de politiska partierna för synpunkter och yttrande. Ekonomi Fyrfacksystemet eller hämtnin av matavfall och restavfall kommer att innebära en taxehöjnin och ökade kostnader för abonnenten. Exakt taxa är svår att beräkna då mänden avfall som ida skickas till förbrännin minskar och därienom kostnaden samtidit som materialåtervinninen och intäkterna från detta ökar. Beslutsunderla Utredarens tjänsteutlåtande Rambo:s tjänsteutlåtande med bilaor; A. Försla till Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun med tillhörande bilaor 1, 2 och 3 B. Sammanfattnin av föreslana förändrinar och dess konsekvenser C. Samrådsredoörelse D. Jämförelse investerin och driftskostnad vid nytt insamlinssystem E. Jämförelse renhållninsavifter F. Skiss Renhållninstaxa Kommunstyrelsens arbetsutskotts försla Kommunfullmäktie antar försla till Lokala avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun. Beslutet träder i kraft Kommunfullmäktie er Rambo AB i uppdra att införa det nya insamlinssystemet som avfallsföreskrifterna aner under förutsättnin att kommande upphandlin av insamlinen er en prisnivå som överensstämmer med taxeskissen. Samråd ska ske med kommunen innan anbud om insamlinen antas. Kommunfullmäktie er Rambo AB i uppdra att återkomma med försla till ny komplett renhållninstaxa senast våren Kommunfullmäktien beslutar att Sotenäs kommuns avfallsföreskrifter från upphävs förutom vilka äller som överånsbestämmelser till dess nytt insamlinssystem införts. Justerares Rätt utdraet sinatur: intyar: Sida: 10(31)

103 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 5 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 11(31)

104 Kommunstyrelsens förvaltnin Utredare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktie Dnr KA 2016/486 Sida 1(2) Försla till lokala avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Sammanfattnin Gällande avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun antos av kommunfullmäktie 2008 och reviderades senast Sedan dess har mycket hänt på avfallsområdet bland annat tillkomsten av den nationella avfallsförordninen. Vidare har kraven på en od arbetsmiljö för renhållninsarbetarna skärpts. Kommunernas arbete med avfallshanterin baseras på den avfallshierarki som fastställts av Eu. Reerinen har utifrån detta fastslait att kommunerna senast 2018 ska sortera ut och behandla bioloiskt 50 % av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauraner så att växtnärinen kan tas tillvara. Vidare skall minst 40 % av matavfallet behandlas på ett sådant sätt att även enerin kan tas tillvara. Nuvarande insamlinssystem med hämtnin av mat- och restavfall i ett kärl lever inte upp till ällande lastiftnin och därienom inte heller reerinens mål. Rambo har därför på uppdra av Sotenäs kommun enomfört en enomripande översyn av avfallsföreskrifterna och som en följd av detta även lämnat ett försla till nytt insamlinssystem som möjliör en fastihetsnära insamlin av matavfall, förpackninar, och tidninar s.k. fyrfackssystem. Fastiheter som av praktiska eller loistiska skäl inte omfattas av fyrfacksystem får istället hämtnin av utsorterat matavfall och restavfall. Överånen till nytt insamlinssystem förutsätter också att ny entreprenad för detta upphandlas inom en prisnivå som överensstämmer med av kommunfullmäktie antaen taxa. De stora förändrinarna jämfört med nu ällande avfallsföreskrifter är: Hemsorterin (fastihetsnära hämtnin) Restriktivt med dravä för avfallsbehållare Tjänsten hämtnin av latrin kommer att fasas ut Skrivnin om hyieniserinsanlänin för närinsåterförin till åkermark Överånsbestämmelser fram till dess nytt insamlinssystem har införts. Särskilda konsekvensbeskrivninar Medborarperspektiv Införandet av nytt hämtninssystem kräver en ökad arbetsinsats för abonnenten men lier i samklan med en ökad miljömedvetenhet och krav från lastiftaren. Samtidit erbjuds kunderna en höre servicerad. Förslaet till avfallsföreskrifter har varit utställt i kommunhuset under tiden 11 juli till 2 september 2016 samt underställt de politiska partierna för synpunkter och yttrande. Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax: info@sotenas.se

105 Kommunstyrelsens förvaltnin Utredare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande kommunfullmäktie Dnr KA 2016/486 Sida 2(2) Ekonomi Fyrfacksystemet eller hämtnin av matavfall och restavfall kommer att innebära en taxehöjnin och ökade kostnader för abonnenten. Exakt taxa är svår att beräkna då mänden avfall som ida skickas till förbrännin minskar och därienom kostnaden samtidit som materialåtervinninen och intäkterna från detta ökar. Förvaltninens bedömnin Kommunledninskontoret delar Rambos uppfattnin att förslaet till nytt insamlinssystem borde ha föreåtts av en av Sotenäs kommun framtaen avfallsplan. Avfallsplanen är likt andra strateiska dokument nödvändi och betydelsefull för att kunna planera in i framtiden. Förhållandena är nu inte sådana därför kommer avfallsföreskrifterna först. Kommunfullmäkties eventuella antaande av och enomslaskraften för avfallsföreskrifterna är beroende av kommande upphandlin av entreprenaden för insamlin. Då upphandlinen ännu inte är enomförd innebär detta att överånsbestämmelser äller tills nytt insamlinssystem införts om inte prisbilden blir för hö i förhållande till föreslaen taxa. Inträffar detta ska enlit kommunledninskontoret avfallsföreskrifterna återföras till äarkommunerna för samråd och eventuella beslut. Förvaltninens försla till beslut Kommunfullmäktie antar försla till Lokala avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun. Beslutet träder i kraft Kommunfullmäktie er Rambo AB i uppdra att införa det nya insamlinssystemet som avfallsföreskrifterna aner under förutsättnin att kommande upphandlin av insamlinen er en prisnivå som överensstämmer med taxeskissen. Samråd ska ske med kommunen innan anbud om insamlinen antas. Kommunfullmäktie er Rambo AB i uppdra att återkomma med försla till ny komplett renhållninstaxa senast våren Kommunfullmäktien beslutar att Sotenäs kommuns avfallsföreskrifter från upphävs förutom vilka äller som överånsbestämmelser till dess nytt insamlinssystem införts. Maria Vikinsson kommunchef Bo Hallren utredare kommunledninskontoret Sotenäs kommun Parkatan 46, Kunshamn fax: info@sotenas.se

106 Försla till Lokala Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Dnr: KA 2016/486 Försla till beslut Kommunfullmäktie föreslås besluta att anta förslaet till Lokala Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun, att överånsbestämmelser enlit 53 krin hämtninsområde, abonnemansformer och hämtninsintervall för Hushållsavfall - fast avfall äller tills nytt insamlinssystem införts och att tidiare beslutade avfallsföreskrifter från först då upphör att älla i sin helhet, att e Rambo i uppdra att införa det nya insamlinssystem som föreskrifterna aner, under förutsättnin att kommande upphandlin av insamlinen er en prisnivå som överensstämmer med taxeskissen samt att e Rambo i uppdra att återkomma med försla till ny Renhållninstaxa till kommunfullmäktie för beslut senast våren Ärendet Miljöbalkens 15 kapitel 11 stadar att för varje kommun ska det finnas en renhållninsordnin som ska innehålla de föreskrifter om hanterin av avfall som äller för kommunen och en avfallsplan. Både avfallsföreskrifter och avfallsplan ska beslutas av kommunfullmäktie. Gällande avfallsplan, emensam för Lysekils, Sotenäs, Munkedals och Tanums kommuner, är från år 2008 och samtlia tidsanivelser för planens detaljerade mål har i och med 2015 års utån passerats. Avfallsplanen behöver därmed revideras men omfattas inte av detta ärende. Gällande avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun antos av kommunfullmäktie år Sedan dess har mycket hänt på avfallsområdet i Sverie. Den nationella avfallsförordninen, som påverkar även den kommunala avfallshanterinen, har reviderats i flera omånar sedan (5)

107 Tillämpninen av arbetsmiljölastiftninen inom renhållninsbranschen har skärpts nationellt och även detta behöver förtydlias i föreskrifterna för att kommunen ska kunna uppfylla kraven på en od arbetsmiljö för renhållninsarbetarna, vid insamlin av både sopor och slam. Nuvarande insamlinssystem, med hämtnin enbart av blandat mat- och restavfall i ett sopkärl, lever inte upp till nationellt antana miljömål om insamlin av matavfall till rötnin. Plockanalyser på hushållens sopor till förbrännin visar utöver stort innehåll av matavfall även på stora mänder förpackninar och tidninar - som redan ida borde sorterats ut till återvinnin. Rambo föreslår därför både en enomripande översyn av texterna i föreskrifterna och införande av ett nytt insamlinssystem som möjliör insamlin av både matavfall, förpackninar och tidninar fastihetsnära. Rambo överlämnar härmed försla till nya Lokala Avfallsföreskrifter, inklusive nytt insamlinssystem, för beslut i Sotenäs kommun. Beslutsprocessen påår samtidit i kommunerna Munkedal, Sotenäs och Tanum. Nytt insamlinssystem Reerinen har de senaste åren diskuterat att överföra ansvar för insamlin av förpackninar och tidninar från producenternas oranisation Förpacknins- och Tidninsinsamlinen AB (med insamlin via återvinninsstationer) till kommunerna. Man föreslår samtidit krav på höre tillänlihet (exempelvis enom fastihetsnära insamlin) än vad daens återvinninsstationer meder. Med Hemsorterin i fyrfackskärl är kommunen väl förberedd inför detta eventuellt tillkommande ansvar. Allt fler kommuner i Sverie har under senare år lämnat sina amla insamlinssystem, med insamlin enbart av utsorterat matavfall och restavfall, och ått över till fastihetsnära insamlin även av förpackninar och tidninar. Det insamlinssystem som ett bäst sorterin hos hushållen är insamlin i fyrfackskärl med fyrfacksbilar. I december 2016 publicerades branschoranisationen Avfall Sverie en nationell sammanställnin av 109 kommuners plockanalyser av hushållens sopor, utförda under åren Sammanställninen visar tydlit att kommunernas val av insamlinssystem avör i hur hö rad hushållen sorterar ut olika slas avfall till återvinnin - istället för att släna dem i soppåsen till förbrännin. Det insamlinssystem som visade klart bäst sorterinsresultat var just fyrfackskärlen. Hushåll med fyrfackskärl sorterade ut 40% mer förpackninar och tidninar till återvinnin än hushåll som var hänvisade till en återvinninsstation. (Källa: Avfall Sveries Rapport 2016:28 Vad släner hushållen i soppåsen? Nationell sammanställnin av plockanalyser av hushållens mat- och restavfall ) Rambo testade, under perioden oktober 2013 till oktober 2014, Hemsorterin i fyrfackskärl för hushållsavfall i Lysekils kommun. Syftet med testet var att se ifall detta insamlinssystem, som ör källsorterinen väldit enkel för hushållen och som införs i allt fler svenska kommuner, kan vara aktuellt att överväa för våra bohuslänska kommuner. 2(5)

108 Testet enomfördes i 485 villahushåll runt om i kommunen och visade på ott resultat både vad äller arbetsmiljö, miljö (sorterinsrad och renhet på utsorterat material) och kundnöjdhet. De plockanalyser och enkätundersökninar som enomfördes under testet visade att utsorterinen av återvinninsbart material ökade med mellan 50% och 80%, beroende på tidiare abonnemansform. Samtidit svarade 88% att de var nöjda eller mycket nöjda med insamlinssystemet. 93% svarade att de ville behålla fyrfackskärlen. Rambo anser att både erfarenheter från testet och slutsatserna i den nationella sammanställninen över olika insamlinssystem, kan lia till rund för beslut om nytt insamlinssystem i Lysekils, Munkedals, Sotenäs och Tanums kommuner. Rambo bedömer att Hemsorterin i fyrfackskärl är det system som bäst er ett lånsiktit hållbart insamlinssystem - både ur klimat och miljö-, arbetsmiljöoch på sikt även ur ekonomiskt hänseende. Rambo förslår därför att Hemsorterin i fyrfackskärl möjliörs i samtlia fyra kommuner. Aktuellt försla till föreskrifter Det aktuella förslaet till reviderade föreskrifter har arbetats fram av Rambo samt diskuterats och förankrats dels med tjänstemän vid Miljöenheten i mellersta Bohuslän (för kommunerna Lysekil, Munkedal och Sotenäs), med tjänstemän vid Miljöenheten i Tanums kommun samt med respektive kommuns renhållninsansvarie tjänsteman. Förslaet innehåller ett insamlinssystem som möjliör insamlin med Hemsorterin i fyrfackskärl. Detta innebär att utsorterade förpackninar av papper, plast, metall och las samt tidninar, matavfall, restavfall, småbatterier och ljuskällor hämtas fastihetsnära där stor fyrfacks sopbil tar si fram. Där endast mindre tvåfacks sopbil tar si fram hämtas enbart utsorterat matavfall och restavfall. Möjliheten att dela kärl med andra hushåll finns i samtlia abonneman. För rupper av fastiheter utmed ator/i områden där inen sopbil tar si fram föreslår Rambo emensamma sopkärl/skåp för utsorterat matavfall och restavfall placerade utmed framkomli vä. De hushåll som endast har kärl för utsorterat matavfall och restavfall ansvarar fortsatt själva för att transportera sina utsorterade förpackninar och tidninar till en återvinninsstation. Detta krävs av hushållen för att de ska leva upp till förordninar om utsorterin för återvinnin i lastiftninen. Förslaet byer på frivilli utsorterin av matavfall med en kommande miljöstyrande taxa, där abonnemansaviften föreslås bli läre för hushåll som sorterar ut sitt matavfall än för hushåll som inte ör det. Att föreslå obliatorisk utsorterin av matavfall för alla hushåll, så som finns i ett antal kommuner ida, bedömer Rambo utifrån de samtal Rambo hittills haft med företrädare för kommunen inte som aktuellt. Förslaet innehåller även ökad tydlihet bland annat krin bereppen transportvä, hämtställe och dravä samt krin relerna för tömnin av avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar. 3(5)

109 Förslaet i sin helhet framår av bilaa A, medan de större föreslana förändrinarna sammanfattas i bilaa B. Utställnin och remiss Kommunstyrelsens tekniska utskott beslutade , 50, om utställnin av förslaet till nya avfallsföreskrifter, inklusive nytt insamlinssystem. I samband med utställninen remitterades förslaet också till berörda nämnder och kommunala bola. Förslaet till avfallsföreskrifter har varit utställt i Kommunhuset reception, under tiden 11 juli - 2 september 2016, för att möjliöra för fastihetsinnehavare och andra berörda kommunmedborare - helårsboende såväl som fritidsboende - att ta del av förslaet och lämna synpunkter. Under utställninsperioden fanns Rambos personal på plats i utställninen för att förklara och svara på fråor en eftermidda i veckan. Handlinarna har även funnits utlada på kommunens och Rambos respektive hemsidor. Med anlednin av utställnin och remiss har 8 yttranden inkommit. Samtlia synpunkter, med Rambos kommentarer, framår av samrådsredoörelsen, bilaa C. Kommande ny renhållninstaxa Renhållninsaviften i Sotenäs kommun är oförändrad sedan år 2012 och byer på den emensamma insamlinsentreprenad för Munkedal, Sotenäs och Tanums kommuner som upphandlades år Kostnadsläet har sedan dess höjts överla inom renhållninsbranschen. Renhållninsavifterna kommer att behöva höjas, oavsett vilket insamlinssystem kommunen väljer för de närmast 8-10 åren. Renhållninstaxans abonnemansavifter föreslås fortsatt delas upp i en rundavift och en hämtninsavift, på sätt som rekommenderas av branschoranisationen Avfall Sverie. Grundaviften äller för varje kateori av hushåll; helårsboende, fritidsboende, boende i flerfamiljshus osv. Hämtninsaviften kan däremot variera utifrån valt abonneman. Rambos förslana insamlinssystem byer på frivilli utsorterin av matavfallet. Abonnemansaviften föreslås därför miljöstyras så att hämtninsaviften blir läre för abonneman som kräver utsorterin av matavfallet och höre för abonneman som tillåts lämna blandat mat- och restavfall. Abonnemansaviften förslås bli samma för hushåll som sorterar ut sitt matavfall till insamlin för rötnin som för hushåll som komposterar sitt matavfall hemma. Ur klimat- och miljösynpunkt är det ida bättre att kontrollerat röta matavfallet och ta tillvara både närin (ödnin till åkermark) och eneri (bioas som fordonsbränsle) än att kompostera hemma och enbart ta tillvara närinen i hemkomposterin. Rambo redovisar som kostnadsjämförelse i bilaa D det föreslana insamlinssystemet som möjliör Hemsorterin i fyrfackskärl (alternativ 1) med ett insamlinssystem som enbart kan hämta utsorterat 4(5)

110 matavfall och restavfall (alternativ 2). I bilaa E redovisas också en jämförelse av daens renhållninsavifter för villahushåll (helårsboende och fritidsboende) med skissade avifter utifrån dessa två olika insamlinssystem. I bilaa F redovisas slutlien skiss till renhållninstaxa utifrån Rambos föreslana insamlinssystem. Bedömda investerinar och driftkostnader, och därmed även skissen till renhållninstaxa, är framtana utifrån Rambos erfarenhet av att driva insamlinen i een rei i Lysekils kommun. Rambo bedömer att investerinsvolym och driftkostnader bör se likartade ut oavsett om insamlinen utförs av Rambo själv eller av en entreprenör. Dock kan rådande marknadskonkurrens vid den aktuella anbudstiden påverka anbudspriserna så att de blir både höre och läre än de bedömninar som lier till rund för Rambos beräkninar. Rambo har för avsikt att enomföra upphandlin av en ny samlad insamlinsentreprenad för Munkedals, Sotenäs och Tanums kommuner under våren 2017, med entreprenadstart under hösten Skulle upphandlinen visa anbudspriser som avsevärt skiljer si från Rambos beräkninar kommer Rambo diskutera den uppkomna situationen med kommunerna. Rambo kommer först efter enomförd upphandlin att lämna försla till fullständi renhållninstaxa till kommunfullmäktie för beslut. Aktuellt ärende avser således enbart förslaet till avfallsföreskrifter, inte till renhållninstaxa. Lysekil 15 december 2016 Lars Johansson, VD Anne Svensson, Utvecklinssamordnare Bilaor A. Försla till Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun med tillhörande bilaor 1, 2 och 3 B. Sammanfattnin av föreslana förändrinar och dess konsekvenser C. Samrådsredoörelse D. Jämförelse investerin och driftskostnad vid nytt insamlinssystem E. Jämförelse renhållninsavifter F. Skiss Renhållninstaxa 5(5)

111 Bilaa 1 Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Sorterinsanvisninar för hushållsavfall Hushållsavfall ska sorteras för att möjliöra rätt behandlin. Följande avfallssla ska sorteras ur för hämtnin vid fastiheten eller nämnas på nedan anivna platser. Avfallssla Beskrivnin Hanterin Kommentar Matavfall Förpackninar Utsorterade matrester och annat lätt nedbrytbart avfall som exempelvis potatiskal, kaffesump, fiskrens, rester från skaldjur, mindre mänder matfett mm. Här kan även läas mindre mänder hushållspapper, servetter och snittblommor, men inte krukväxter och blomjord. Tomma förpackninar av papper/karton, plast, metall, färat och ofärat las. Exempelvis mjölkpaket, pastakartoner, smörpaket, mjukplastförpackninar, plastpåsar, konservburkar, kapsyler, aluminiumfolie, lasflaskor mm. Förpackas i papperspåse som tillhandahålls av Rambo. Beroende på abonnemansform läs sedan matavfallet antinen i avsett fack i flerfackskärlet eller i separat kärl. Sorteras efter materialsla. Lämnas antinen till en återvinninsstation, en återvinninscentral, i avsedda fack i fyrfackskärl eller i avsedda separata kärl i flerbostadshus. Ska sorteras ut om hushållet valt ett abonneman med utsorterin av matavfallet till insamlin eller till hemkomposterin. Hemkomposterin av matavfall ska anmälas till miljönämnden. För att undvika blöta påsar är det viktit att påshållaren som Rambo tillhandahåller används. Hushåll med abonneman Blandat matoch restavfall ska läa matavfall och restavfall blandat i avsett kärl. Ska enlit la sorteras ut av alla hushåll. (Avfallsförordninen, SFS 2011: b) 1 (5)

112 Bilaa 1 Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Avfallssla Beskrivnin Hanterin Kommentar Tidninar (returpapper) Dastidninar, veckotidninar, kataloer, reklam, kontorspapper. Lämnas antinen till en återvinninsstation, en återvinninscentral, i avsedda fack i fyrfackskärl eller i avsedda separata kärl i flerbostadshus. Ska enlit la sorteras ut av alla hushåll. (Avfallsförordninen, SFS 2011: d) Restavfall Restavfall är det hushållsavfall som återstår efter att avfallet källsorterats, dvs när exempelvis matavfall, förpackninar, tidninar, farlit avfall, läkemedel, elektriskt och elektroniskt avfall, rovavfall och trädårdsavfall har sorterats bort. Förpackas i påse eller paket i lämplit material och storlek. Var särskilt noa med att förpacka stickande och skärande avfall så att avfallet inte orsakar skada. Hushåll med abonneman Blandat matoch restavfall ska läa matavfall och restavfall blandat i avsett kärl. Restavfall är exempelvis blöjor, dammsuarpåsar, kuvert, plastartiklar som inte är förpackninar, fimpar, snus, krukväxter, blomjord, trasia skor, kattsand, trasit porslin/keramik/drickslas mm. Beroende på abonnemansform läs restavfallet antinen i avsett fack i flerfackskärlet eller i separat kärl. Elektriskt & elektroniskt avfall Alla apparater, verkty, produkter och komponenter som är beroende av elektrisk ström eller elektromanetiska fält för att funera. Exempelvis TV-apparater, batteridrivna leksaker och vitvaror som exempelvis tvättmaskin, torktumlare, torkskåp, spis och un. Även småbatterier och ljuskällor (se nedan) omfattas. Lämnas till återvinninscentral eller till butik som har avtal med producent att ta emot sådana uttjänta produkter. Hämtnin av kasserad kyl och frys inår i abonnemanets rundavift för en- och tvåbostadshus. Hämtnin beställs hos Rambo. Hämtnin av övria skrymmande kasserade produkter kan beställas av Rambo mot särskild avift. Ska enlit la sorteras ut av alla hushåll. (Avfallsförordninen, SFS 2011:927 25) 2 (5)

113 Bilaa 1 Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Avfallssla Beskrivnin Hanterin Kommentar Småbatterier Småbatterier av alla sla, uppladdninsbara batterier mm. Är batterierna inbyda i en produkt hanteras de som elektriskt & elektroniskt avfall enlit ovan. Lämnas antinen till återvinninscentral, till Rambos Samlaren i butik eller batteriholk i butik eller i avsedd box vid fyrfackskärl. Vid fyrfackskärl: Tänk på att endast häna ut boxen på fyrfackskärlet när boxen är full och behöver tömmas. Ljuskällor Glödlampor, låenerilampor, ledlampor, haloenlampor, lysrörslampor mm. Mindre ljuskällor lämnas antinen till återvinninscentral, till Rambos Samlaren i butik eller i avsedd box vid fyrfackskärl. Alla ljuskällor kan lämnas till återvinninscentral. Ljuskällor som innehåller kvicksilver ska hanteras varsamt så att de ej år sönder. Vid fyrfackskärl: Tänk på att endast häna ut boxen på fyrfackskärlet när boxen är full och behöver tömmas. Farlit avfall Farlit avfall är exempelvis fär, lösninsmedel, bekämpninsmedel, lim, oljor, fotokemikalier, bilbatterier samt termometrar, lysrör, låenerilampor och annat kvicksilverinnehållande avfall. Farlit avfall får inte blandas eller spädas ut med andra sla av farlit avfall. Avfallet ska vara förpackat i hela emballae. Om det inte lämnas i oriinalemballaet ska det märkas tydlit med innehåll. Lämnas till återvinninscentral. Farlit avfall beskrivs i avfallsförordninen (SFS 2011:927). Läkemedel och kanyler Kasserade läkemedel och kanyler. Kasserade kanyler ska lämnas i behållare som apoteket tillhandahåller. Enskilda hushåll ska i första hand lämna kasserade läkemedel och kanyler till apoteket. I andra hand kan detta avfall lämnas till återvinninscentral. Kasserad cytostatika klassas som farlit avfall och ska i första hand omhändertas enom sjukvårdens försor. 3 (5)

114 Bilaa 1 Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Avfallssla Beskrivnin Hanterin Kommentar Grovavfall Grovavfall är avfall som uppstår i hushåll men som är för stort, för tunt att läa i kärlet för det vanlia restavfallet eller som har sådana eenskaper att det bör tas omhand till exempel för återvinnin. Möbler, mattor, cyklar, barnvanar, större kartoner, julranar mm. Lämnas till återvinninscentral. Hämtnin av rovavfall kan beställas av Rambo mot särskild avift. Grovavfall som ska hämtas av Rambo ska förses med märknin som klarör att det är fråa om rovavfall. Tänk på att nåon annan kan ha användnin för de saker du vill öra di av med. Undersök ärna om du kan sälja eller skänka dina funerande saker innan du släner dem som rovavfall. Trädårdsavfall Gräsklipp, klipp från häckar, löv, fallfrukt, oräs, renar, mindre träd mm. Lämnas till återvinninscentral. Hämtnin av trädårdsavfall kan även beställas av Rambo mot särskild avift. Trädårdsavfall kan även komposteras på een fastihet under förutsättnin att komposten inte riskerar orsaka oläenhet för människors hälsa och miljön. Matfetter och frityroljor Förbrukade matfetter och frityroljor i sådan mänd att det är lämplit med särskild hanterin. Förvaras i behållare med tätslutande lock. Lämnas till återvinninscentral. Större mänder från exempelvis restauraner och storkök kan lämnas till entreprenör med tillstånd att hantera och återvinna fett. Tänk på att inte hälla ut matfetter och frityroljor i avloppet då detta orsakar pålarinar och stopp i avloppet. Döda sällskapsdjur och avfall från husbehovsjakt Exempelvis marsvin, burfåel, katt, hund och mindre mänder avfall från husbehovsjakt. Döda sällskapsdjur kan lämnas till veterinärmottanin eller annan odkänd verksamhet som ordnar med kremerin eller annat omhändertaande. Mindre sällskapsdjur och mindre mänder avfall från husbehovsjakt kan lämnas till avfallsanlänin mot särskild avift. Miljönämnden avör om sällskapsdjur och avfall från husbehovsjakt får rävas ner på een tomt eller annan plats. 4 (5)

115 Bilaa 1 Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Avfallssla Beskrivnin Hanterin Kommentar Annat avfall än hushållsavfall Exempelvis by- och rivninsavfall (från nybynad, ombynad eller rivnin av en fastihet) och verksamhetstypiska avfall som uppkommer vid industrier, affärer och andra verksamheter och som inte utör hushållsavfall och därmed jämförlit avfall. Kan lämnas till återvinninscentral eller avfallsanlänin mot särskild avift. Hämtnin kan också beställas av Rambo mot särskild avift. Annat avfall än hushållsavfall som enlit förordnin omfattas av producentansvar Exempelvis däck och bilar. Lämnas i producenternas insamlinssystem. Bildäck kan även lämnas till återvinninscentral (däck utan fäl - inen avift, däck med fäl - mot särskild avift). Mer information finns i förordnin om producentansvar för däck (SFS 1994:1236) och för bilar (SFS 2007:185). Med återvinninscentral (ÅVC) avses Rambos anlänin för mottanin av sorterat rovavfall mm i Hoenäs utanför Kunshamn samt i Gulldalen på Malmön. Avfallet ska här sorteras enlit de anvisninar som anes på centralen. Med återvinninsstation (ÅVS) avses Förpacknins- och tidninsinsamlinens stationer för insamlin av förpackninar och tidninar. Sådana stationer finns utplacerade i de flesta samhällen i kommunen. Avfallet ska här sorteras enlit de anvisninar som anes på stationen. Med Rambos Samlaren i butik avses de uppsamlinsbehållare för insamlin av mindre mänder av småbatterier, ljuskällor, smått elektriskt och elektroniskt avfall samt sprayburkar som finns i vissa butiker. Avfallet ska sorteras enlit de anvisninar som anes på Samlaren. 5 (5)

116 Bilaa 2 Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Anvisninar för transportväar Hämtnin av hushållsavfall sker normalt vid fastihet utmed för hämtninsfordonet farbar och framkomli vä, på annan överenskommen plats eller på en av den renhållninsansvarie anvisad plats. Dessa anvisninar äller även vid hämtnin av slam mm från enskilda avloppsanläninar. Farbar och framkomli vä Hämtninsfordonets vä fram till hushållsavfallets hämtställe ska ha hårdjord körbana, tåla sådan belastnin och vara så dimensionerad att hämtninsfordon kan ta si fram och vid behov vända. Väen ska normalt ha minst 3,5 m bred körbana och det fria utrymmet vid sidan om hämtninsfordonet ska vara minst en meter. Träd, annan växtlihet, ärdsårdar, snövallar eller andra hinder får inte inkräkta på väutrymmet. Väen ska normalt ha en fri höjd på minst 4,7 m. Träd, annan växtlihet, takutsprån eller andra hinder får inte inkräkta på den fria höjden. Vid återvändsata/vä ska det finnas möjlihet för hämtninsfordonet att vända. Vändplan för hämtninsfordon ska normalt ha en diameter av minst 18 m. Alternativ till detta kan vara en vändplats eller en treväskorsnin som möjliör en så kallad T-vändnin. Vä där hämtninsfordon ska köra får inte utöras av ån- och cykelvä. Vä ska vara snöröjd och halkbekämpad för att hämtnin ska kunna utföras. Utifrån hämtninsfordonets behov kan Rambo öra avste från detaljkraven ovan på väutrymme, fri höjd och utrymme för vändnin. Detta under förutsättnin att Rambos riskbedömnin, utifrån både arbetsmiljö och trafiksäkerhet, visar att riskerna är sådana att de kan accepteras. Fiur 1: Exempel på fri höjd och bredd. Fiur 2: Exempel på vändplatser. Källa: Avfall Sverie; Handbok för avfallsutrymmen 1 (1)

117 Bilaa 3 Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Definitioner Abonneman: Det förhållande mellan kommunen och fastihetsinnehavaren/ nyttjanderättshavaren som releras enom ett renhållninsabonneman för hämtnin av avfall. Abonnent: Den fastihetsinnehavare/ nyttjanderättshavare som har ett renhållninsabonneman för hämtnin av avfall. Avfall: Varje föremål, ämne eller substans som inår i en avfallskateori i avfallsförordninen (SFS 2011:927) och som innehavaren ör si av med, avser att öra si av med eller är skyldi att öra si av med. Avfallsbehållare: Behållare som används för uppsamlin av avfall, såsom kärl, container, säck eller liknande. Med avfallsbehållare menas inte del av enskild avloppsanlänin för uppsamlin av avloppsfraktioner. Avfallsföreskrifter: Kommunens lokala bestämmelser för hanterin av hushållsavfall, tidiare benämnda Renhållninsföreskrifter. Föreskrifterna fastställer bland annat vilka skyldiheter kommunen och fastihetsinnehavare/nyttjanderättshavare har för avfallshanterinen samt när, var och hur hushållsavfall hämtas. Avfallshanterin: Sorterin, insamlin, transport, återvinnin och bortskaffande eller annan behandlin av avfall. Avfallsplan: Kommunens lokala plan för avfallshanterinen. Planen innehåller bland annat mål för kommunens hanterin av hushållsavfall och åtärder för att nå målen. Avfallsutrymme: Bynad, rum, skåp eller annan plats, med eller utan avfallsbehållare, avsedd att förvara avfall på. Blandat mat- och restavfall: En blandnin av avfallsslaen matavfall och restavfall. Bortskaffande: Förfarande som anes i bilaa 3 till Avfallsförordnin (2011:927). By- och rivninsavfall: Avfall som uppkommer vid nybynad, renoverin, ombynad eller rivnin av bynad eller som uppstår vid större anläninsarbeten i en trädård. En del by- och rivninsavfall klassas som farlit avfall, t.ex. asbest och imprenerat virke. Byherren ansvarar för att by- och rivninsavfall sorteras och hanteras i enlihet med ällande lastiftnin. Delat abonneman: Två eller tre närbeläna fastiheter som delar avfallskärl. Deponi: Anlänin där avfall som inte kan material- eller eneriåtervinnas övertäcks med jordmassor. Kallas också soptipp. Dravä: Markytan där renhållninsarbetarna hanterar avfallskärl vid hämtnin av avfall. Hela väen mellan kärlets hämtställe och hämtninsfordonets uppställninsplats avses. Enskild avloppsanlänin: Slamavskiljare, sluten tank, minireninsverk, fosforfälla eller annan anlänin för att rena avloppsvatten från hushåll som inte är anslutet till kommunalt avloppsreninsverk. Entreprenör: Företa som anlitas av Rambo för att utföra hämtnin och/eller behandlin av avfall. Farlit avfall: Ett ämne eller föremål som är avfall och som är markerat med en * i bilaa 4 till avfallsförordninen eller som omfattas av föreskrifter som har meddelats med stöd av 12 avfallsförordninen. Farlit avfall som uppkommer i hushåll är exempelvis färrester, spillolja, lösninsmedel (lacknafta, fotoen etc), bekämpninsmedel, fotokemikalier, lim och kvicksilvertermometrar. Fastihetsinnehavare: Den som är fastihetsäare eller den som enlit 1 kap. 5 fastihetstaxerinslaen (1979:1152) ska anses som fastihetsäare. Fettavskiljare: Anordnin för att samla upp fettavfallsslam i avloppsvatten från lokaler med livsmedelproduktion. 1 (3)

118 Bilaa 3 Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Fosforfälla: Anordnin för avskiljnin av fosfor ur avloppsvatten. Förbrukat material klassas normalt som hushållsavfall. Fritidsboende: Fastihetsinnehavare och/eller hushåll som främst använder bostaden under sommarsäsonen och som är folkbokförd på annan fastihet. Grundavift: Se renhållninstaxa Grovavfall: Tunt eller skrymmande avfall som uppkommer vid normalt boende och som inte är lämplit att samla in i ordinarie avfallsbehållare. Exempelvis möbler, stora leksaker, cyklar, spisar, tvättmaskiner, torkskåp, torktumlare, trädårdsavfall etc. Helårsboende: Fastihetsinnehavare och/eller hushåll som är folkbokförd på fastiheten. Hanterin av avfall: Insamlin, sorterin, transport, återvinnin och bortskaffande av avfall. Hushåll: Boende som består av en eller flera personer. Hushållsavfall och därmed jämförlit avfall: Avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförlit avfall från annan verksamhet (miljöbalken 15 kapitlet 2 ). Bereppet hushållsavfall svarar mot det behov av borttransport av avfall som reelmässit uppkommer vid nyttjande av mark eller bynad för bostadsändamål. Med därmed jämförlit avfall från annan verksamhet menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan likartad verksamhet som i renhållninssammanhan är jämförlit med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor oavsett ändamål eller verksamhet uppehåller si i en lokal eller i en anlänin. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restauranavfall och toalettavfall. Hämninsavift: Se renhållninstaxa Hämtninsfordons uppställninsplats: Plats för hämtninsfordonet när avfallet ska hämtas och lastas i fordonet. Platsen ska lia så nära avfallets hämtställe som möjlit och vara lämpli både ur arbetsmiljö- och trafiksäkerhetshänseende. Hämtställe: Den plats där avfallsbehållare/avfall placeras på hämtninsdaen och varifrån hämtnin sker. Kommunens renhållninsansvar: Den skyldihet och ansvar kommunen har att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförlit avfall. Komposterin: Bioloisk behandlinsmetod som innebär nedbrytnin av bioloiskt lättnedbrytbart avfall i närvaro av syre. Humus och närinsämnen återvinns. Källsorterin: Sorterin av avfall på den plats där avfallet uppkommer, exempelvis i hushållet eller på arbetsplatsen. Latrin: Fast och flytande avfall från torrtoalett. Klassas som hushållsavfall. Matavfall: Matrester och annat livsmedelsspill som uppkommer i hushåll, restauraner, storkök, butiker och liknande och som utör hushållsavfall. Minireninsverk: Anordnin för avskiljnin av slam och renin av toalettavlopp och/eller bad-, disk- och tvättvattenavlopp. Det avskilda slammet klassas som hushållsavfall. Nyttjanderättshavare: Den som, utan att omfattas av fastihetsinnehavarebereppet, har rätt att bruka eller nyttja fastihet för verksamhet. Producentansvar: Skyldihet för producent att se till att avfall samlas in, transporteras bort, återvinns, återanvänds eller bortskaffas (miljöbalken 15 kap. 6 ). Avfall som omfattas av producentansvar ska lämnas i de insamlinssystem som producenterna tillhandahåller. 2 (3)

119 Bilaa 3 Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Renhållninsansvar: Den skyldihet och ansvar kommunen har att ta hand om hushållsavfall och därmed jämförlit avfall. Renhållninsordnin: Kommunens avfallsplan och lokala avfallsföreskrifter utör tillsammans kommunens renhållninsordnin. Den ska fastställas av kommunfullmäktie för att älla. Renhållninstaxa: Renhållninstaxan ska finansiera kostnader för det kommunala renhållninsansvaret. Den samlade aviften innehåller rundavift samt hämtninsavift för aktuellt abonneman. Grundavift utör betalnin för fasta kostnader såsom ÅVC, arrende, hushållens farlia avfall, utvecklin, information och administration. Hämtninsavift utör betalnin av hämtninsoch behandlinskostnader. Restavfall: Det hushållsavfall som återstår efter att avfallet källsorterats, dvs när exempelvis matavfall, förpackninar och tidninar, farlit avfall, läkemedel, elektriskt och elektroniskt avfall, rovavfall och trädårdsavfall sorterats bort. Samlaren: Uppsamlinsskåp för insamlin av mindre mänder småbatterier, ljuskällor, smått elektriskt och elektroniskt avfall samt sprayburkar som står i vissa butiker. Avfallslämnaren sorterar själv avfallet enlit anvisnin på plats. Slam: Restprodukt från enskild avloppsanlänin. Slamavskiljare: Anordnin för avskiljnin av slam från toalettavlopp och/eller bad-, disk- och tvättvattenavlopp. Det avskilda slammet klassas som hushållsavfall. Sluten tank: Anordnin för uppsamlin av toalettavlopp och/eller bad-, disk- och tvättvattenavlopp. Innehållet av urin, slam och vatten klassas som hushållsavfall. normal trädårdsskötsel hos enskilda hushåll, klassas som hushållsavfall. Grövre träd, stubbar och annat avfall som exempelvis uppstår vid större anläninsarbeten i en trädård klassas som byavfall. Större mänder trädårds- och parkavfall från flerbostadshus och verksamheter klassas som verksamhetsavfall. Verksamhetsavfall eller ej branschspecifikt industriavfall: Fast eller flytande avfall som uppkommer vid exempelvis industrier, företa, affärer och institutioner och som inte utör hushållsavfall och därmed jämförlit avfall. Verksamhetsansvarie: Rambo AB har verksamhetsansvaret för den kommunala renhållninen i Sotenäs kommun. Återanvändnin: Användnin av kasserad produkt utan föreående förädlin. Återvinnin: Tillvarataande av kasserad produkt för materialåtervinnin och/eller eneriåtervinnin. Återvinninscentral (ÅVC): En bemannad anlänin där hushåll kan lämna exempelvis rovavfall, trädårdsavfall, farlit avfall, elektriskt och elektroniskt avfall till återanvändnin, återvinnin och annat bortskaffande. Företa/Verksamheter kan lämna motsvarande avfall mot avift. Avfallslämnaren sorterar själv avfallet enlit anvisnin på plats. Matavfall och restavfall får inte lämnas på återvinninscentralerna. Återvinninsstation (ÅVS): En obemannad anlänin där förpackninar och returpapper som omfattas av producentansvar kan lämnas. Avfallslämnaren sorterar själv avfallet enlit anvisnin på plats. Matavfall, restavfall, rovavfall och annat avfall får inte lämnas på återvinninsstationerna. Transportvä: Vä/ata som används av fordon för insamlin av avfall, avloppsfraktioner och fettavskiljarslam. Trädårdsavfall: Komposterbart och/eller flisninsbart växtavfall som uppkommer vid 3 (3)

120 Bilaa A Försla till Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Med samrådsändrinar Antana av kommunfullmäktie 2017-XX-XX, XX. Avfallsföreskrifterna äller från

121 Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Kap 1. Inlednin Sotenäs kommun är tillsammans med Lysekils, Munkedals och Tanums kommuner deläare i Reional avfallsanlänin i mellersta Bohuslän AB (Rambo AB). Sotenäs kommun överlät när Rambo AB bildades 1981 ansvaret till Rambo AB för drift och skötsel av Hoenäs avfallsanlänin och återvinninscentral (ÅVC) Hoenäs och Gulldalen, på Malmön samt återvinninsstationerna (ÅVS) för Förpacknins- och tidninsinsamlinens återvinnin av hushållens tidninar och förpackninar överlät kommunen även verksamhetsansvaret för insamlin och hanterin av hushållsavfall samt administration, planerin och utvecklin enlit kommunens renhållninsansvar till Rambo AB. Gällande reelverk 1 För kommunens avfallshanterin äller: Miljöbalken (SFS 1998:808) och avfallsförordninen (SFS 2011:927), reler om avfallshanterin i förordninar och föreskrifter utfärdade med stöd av miljöbalken, andra författninar som påverkar avfallshanterinen, exempelvis Arbetsmiljölaen (SFS 1977:1160) och tillhörande föreskrifter, Plan- och bylaen (SFS 2010:900), Plan- och byförordninen (2011:338) och Boverkets Byreler BBR 3:312, kommunens Renhållninsordnin, som består av en avfallsplan och dessa avfallsföreskrifter. Definitioner 2 Termer och berepp som används i dessa föreskrifter har samma betydelse som i 15 kapitlet miljöbalken (SFS 1998:808), avfallsförordninen (2011:927) och förordninen (2014:1073) om producentansvar för förpackninar. I övrit används följande berepp med de betydelser som här anes. Med hushållsavfall avses avfall som kommer från hushåll och därmed jämförlit avfall från annan verksamhet. Med därmed jämförlit avfall från annan verksamhet menas avfall från industrier, affärsrörelser och annan verksamhet som i renhållninssammanhan är jämförlit med avfall som kommer från hushåll. Det är sådant avfall som uppkommer som en direkt följd av att människor, oavsett ändamål eller verksamhet, uppehåller si i en lokal eller i en anlänin. Som exempel kan nämnas avfall från personalmatsalar, restauranavfall och toalettavfall. Med fastihetsinnehavare avses den som är fastihetsäare eller den som enlit 1 kap. 5 fastihetstaxerinslaen (1979:1152) ska anses som fastihetsäare. Med nyttjanderättshavare avses den som, utan att omfattas av fastihetsinnehavarebereppet, har rätt att bruka eller nyttja fastihet för verksamhet. Med den renhållninsansvarie avses Sotenäs kommun, Kommunstyrelsen. Med den verksamhetsansvarie avses Rambo AB. Med miljönämnden avses den nämnd som ansvarar för tillsyn av miljöfråor i kommunen. I Bilaa 3 Definitioner förklaras ytterliare termer och berepp som används i dessa föreskrifter. 1(15)

122 Målsättnin 3 Målsättninen för Sotenäs kommuns avfallshanterin är att: Hanterinen ska ske enlit EU:s avfallshierarki, den så kallade Avfallstrappan. Detta innebär att avfallets uppkomst i första hand ska förebyas. Det avfall som uppstår ska därefter sorteras för återanvändnin, materialåtervinnin eller eneriutvinnin - i nämnd ordnin - och i sista hand för deponerin. Arbetsmiljön vid avfallshanterinen är sådan att renhållninsarbetare kan uträtta sitt arbete utan att utsättas för risk att drabbas av ohälsa eller olycksfall. Sotenäs kommun arbetar fortsatt för en lånsiktit hållbar avfallshanterin och minskade avfallsmänder enlit ällande avfallsplan. Avfallsplan 2008 är emensam för Lysekil, Munkedals, Sotenäs och Tanums kommuner. Kap 2. Ansvar och skyldiheter Kommunens renhållninsansvar 4 Kommunen ansvarar för att hushållsavfall och därmed jämförlit avfall inom kommunen transporteras till en odkänd behandlinsanlänin och återvinns eller bortskaffas. Huvudmannaskapet för kommunens renhållninsansvar åvilar Sotenäs kommuns kommunstyrelse, medan verksamhetsansvaret åvilar Reional avfallsanlänin i mellersta Bohuslän AB, nedan kallad Rambo. Verksamhetsansvaret omfattar insamlin, avfallsmottanin och transport till återvinnin eller annat bortskaffande liksom planerin, utvecklin, kundservice, fakturerin och annan administration. Hanterin av det avfall som omfattas av kommunens ansvar utförs av Rambo och/eller de entreprenörer som Rambo anlitar. Från kommunens ansvar undantas avfall som enlit förordnin ska samlas in och omhändertas av producent (15 kapitlet 18 miljöbalken). Kommunfullmäktie fastställer avfallsföreskrifter och renhållninstaxa. 5 Tillsynen över avfallshanterinen enlit 15 kapitlet miljöbalken och enlit föreskrifter meddelade med stöd av miljöbalken utförs av miljönämnden. 6 Rambo informerar hushållen om kommunens avfallshanterin samt om de insamlinssystem för utsorterat hushållsavfall i form av förpackninar, tidninar, elektriska och elektroniska produkter etc. som producenter enlit lastadat producentansvar tillhandahåller i kommunen. Producenternas ansvar 7 Producentansvaret releras i förordninar om producentansvar meddelade med stöd av miljöbalken. Producenter som ska tillhandahålla ett insamlinssystem för förpackninar och returpapper ska om fråor som rör insamlinssystemet samråda med kommunen. Fastihetsinnehavarens och nyttjanderättshavarens ansvar 8 Fastihetsinnehavare är ansvari för det avfall som uppkommer på fastiheten eller av andra skäl finns på fastiheten. 2(17)

123 Fastihetsinnehavare bekostar installation och underhåll av alla inom fastiheten förekommande anordninar och utrymmen för avfallshanterinen. Fastihetsinnehavare ansvarar också för att installationer, anordninar och utrymmen funerar, är säkra och har avsedd effekt. Fastihetsinnehavare är ansvari för att avfallsutrymme, förvarinsplats och hämtninsplats anordnas, utformas och underhålls så att kraven enlit dessa föreskrifter, Boverkets byreler samt arbetsmiljölaen med tillhörande föreskrifter uppfylls. Fastihetsinnehavare/nyttjanderättshavare ska teckna abonneman på förekommande renhållninsuppdra hos Rambo. Abonneman ska tecknas i sådan omfattnin att det svarar mot de behov som finns i förhållande till ällande hämtninsintervall. Fastihetsinnehavaren/nyttjanderättshavaren ansvarar för att e Rambo tillträde till den plats där hämtnin ska ske. Nycklar, port- och bomkoder och dylikt ska lämnas till Rambo. Ändrinar ska utan uppmanin meddelas Rambo. 9 Fastihetsinnehavare/nyttjanderättshavare är betalninsskyldi för renhållnin enlit den taxa som fastställs av kommunfullmäktie. Avift ska betalas till Rambo för den insamlin, transport, återvinnin och bortskaffande av avfall som utförs enom kommunens försor. Aviften omfattar även kostnader för planerin, utvecklin, kundservice, övri administration och drift av återvinninscentraler samt i övrit i enlihet med de föreskrifter som kommunen har meddelat med stöd av 27 kap. 4 miljöbalken. 10 Fastihetsinnehavare är ansvari för att ändrin av äandeförhållande för fastihet utan dröjsmål meddelas Rambo. 11 Fastihetsinnehavare är skyldi att i tillräckli omfattnin informera dem som bor eller bedriver verksamhet i fastiheten om dessa föreskrifter. Fastihetsinnehavare är ansvari för att relerna följs. Avfallslämnarens ansvar och skyldihet att överlämna hushållsavfall 12 Hushållsavfall och därmed jämförlit avfall ska lämnas för borttransport enom kommunens försor. Om inet annat anes i dessa föreskrifter är een hanterin av avfallet såsom nedrävnin, eldnin eller annat bortskaffande inte tillåten. Hushållsavfall via köksavfallskvarn får inte tillföras avloppet utan Va-huvudmannens eller, vid enskild avloppsanlänin, miljönämndens tillstånd. Utsorterade avfallssla hämtas vid fastiheten utmed för renhållninsfordonet farbar vä, på annan överenskommen plats, på en av den renhållninsansvarie anvisad plats eller lämnas på plats som anvisas i bilaa 1 Sorterinsanvisninar för hushållsavfall. Det utsorterade avfallet ska transporteras bort från fastiheten så ofta att oläenhet för människors hälsa och miljön inte uppstår. Kap 3. Hushållsavfall fast avfall 13 Hushållsavfall och därmed jämförlit avfall som ska transporteras bort enom kommunens försor ska placeras i avfallsbehållare. Sorterin av avfall 14 Fastihetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ska sortera ut de avfallssla som framår av bilaa 1 Sorterinsanvisninar för hushållsavfall. 3(15)

124 Avfallsslaen ska förvaras och transporteras skilt från annat avfall om inet annat anes i dessa föreskrifter. 15 Fastihetsinnehavare ska säkerställa möjliheten att sortera ut och hålla åtskilda de avfallssla som enlit dessa föreskrifter ska överlämnas till Rambo för borttransport. Emballerin av hushållsavfall, fyllnadsrad och vikt 16 I avfallsbehållare och avfallsutrymme eller förvarinsplats får endast läas sådant avfall som behållare, utrymme och plats är avsedda för. Avfall ska vara emballerat i påse eller paket och vara så väl förslutet att avfallet inte kan spridas, orsaka skada, arbetsmiljörisker och/eller oläenhet för människors hälsa och miljö. Föremål som kan e upphov till skär- och stickskador ska emballeras i styvt skyddshölje innan de läs i påse eller paket. Latrinbehållare ska förslutas av fastihetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren. Övria krav på emballerin och märknin av respektive avfallssla framår av bilaa 1 Sorterinsanvisninar för hushållsavfall. 17 Avfallsbehållare får inte fyllas mer än att de lätt kan stänas. De får inte heller vara så tuna att det blir svåriheter att flytta dem. Gällande arbetsmiljökrav ska efterföljas. Överfull, för tun och/eller trasi avfallsbehållare/säck töms först vid nästa ordinarie hämtninstillfälle efter att avfallet paketerats om av fastihetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren. Detsamma äller om avfallsbehållaren innehåller dålit emballerade stickande eller skärande föremål. Tidiare tömnin kan, efter rättelse, beställas som extratjänst mot särskild avift. Vid upprepad överfyllnad är fastihetsinnehavare/ nyttjanderättshavare skyldi att byta till större eller fler avfallsbehållare. Anskaffande, underhåll och skötsel av behållare och annan utrustnin 18 I kommunen odtas följande behållare och utrustnin för uppsamlin av hushållsavfall: Plastkärl på 2 eller 3 hjul; 140, 190, 240, 370 liter Plastkärl på 4 hjul; 660 liter Latrinbehållare av plast med lock; 23 liter Säckar av papper eller plast; liter Säck används endast i undantasfall där kärl av praktiska skäl är omöjlit att använda Papperspåsar avsedda för hushållens matavfall Papperssäckar avsedda för matavfall från storkök/restauraner, eller annat emballae som Rambo odkänner Annan typ av behållare kan efter ansökan prövas av Rambo. 19 Hushåll med enskilt abonneman får kärl, påsar, säckar och latrinbehållare av Rambo. Kostnaden för dessa inår i aviften enlit renhållninstaxa. Emballaet äs av Rambo och ska användas till avsedda avfallssla. Flerbostadshus och verksamheter såsom affärer, hotell, vårdinrättninar, restauraner med flera bekostar och äer själva sina kärl, påsar, säckar och eventuellt övrit emballae. Kärl, påsar, säckar och säckhållare ska vara av modell som Rambo odkänner och kan införskaffas hos Rambo till självkostnadspris. 4(15)

125 20 Fastihetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren har ansvar för renörin och tillsyn av kärl. Transport och hämtställen 21 Hämtnin av hushållsavfall sker normalt vid fastihet utmed för hämtninsfordonet farbar vä, på annan överenskommen plats eller på en av den renhållninsansvarie anvisad plats. Allmänna villkor för farbar vä framår av bilaa 2 Anvisninar för transportväar. I särskilda fall kan Rambo öra avste från visst detaljkrav på farbar vä. Detta under förutsättnin att Rambos riskbedömnin, utifrån både arbetsmiljö och trafiksäkerhet, visar att riskerna är sådana att de kan accepteras. 22 För rupper av fastiheter utmed väar som inte är farbara för hämtninsfordon kan den renhållninsansvarie komma att anvisa plats för hämtnin av hushållsavfall i emensamma kärl för flera fastiheter. Tätare hämtninsintervall än ordinarie intervall kan komma att tillämpas utifrån tillänlit utrymme, typ av boende, verksamhet etc. 23 Avfallsbehållare ska vid hämtninstillfället normalt vara placerad i anslutnin till hämtninsfordonets uppställninsplats. Dravä kan beställas mot avift enlit ällande taxa. Vid synnerlia skäl kan Rambo odkänna annan placerin. All dravä mellan avfallsbehållarens hämtställe och fordonets uppställninsplats ska vara hårdjord, jämn och tillräcklit bred samt vid hämtninstillfället vara snöröjd och halkbekämpad. Kärl ska vid hämtninstillfället stå så att drahandtaet är vänt mot renhållninspersonalen och får till exempel inte vara vänt in mot vä, staket eller buskae. Vid underjordsbehållare, eller annan avfallsbehållare som kräver hämtnin med kranbil, ska kranbilen kunna ta si fram till behållaren. Ina hinder får finnas inom kranens rörelseområde. Särskilda reler som äller vid tömnin av enskild avloppsanlänin finns samlade i kapitel 4, Hushållsavfall avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar. Hämtninsområde 24 Kommunen utörs av två hämtninsområden. Hämtninsområde 1 omfattar hela kommunen förutom de öar som saknar fast landförbindelse. Inom hämtninsområde 1 erbjuds följande tre abonnemansformer: Hemsorterin i fyrfackskärl, Sorterat matavfall och restavfall Blandat mat- och restavfall Väens framkomlihet för stort hämtninsfordon avör om abonneman Hemsorterin i fyrfackskärl kan erbjudas eller ej. Hämtninsområde 2 omfattar öar utan fast landförbindelse. Inom hämtninsområde 2 erbjuds de två abonnemansformerna i kärl på emensamma uppställninsplatser på fastlandet: Sorterat matavfall och restavfall Blandat mat- och restavfall 5(15)

126 Abonnemansformer 25 Abonneman Hemsorterin i fyrfackskärl ; Varje fastihet får i normalfallet två 370 liters kärl med vardera fyra fack för sorterin av matavfall, restavfall, förpackninar av papper/karton, plast, metall, färat och ofärat las samt tidninar. Ytterliare avfallssla kan tillkomma via mindre behållare som häns på kärlen vid hämtnin. Upp till tre fastiheter kan också dela ett abonneman enlit 43. De hushåll som vill kompostera sitt matavfall ska anmäla detta till miljönämnden enlit 40. Abonneman Sorterat matavfall och restavfall ; Varje fastihet får i normalfallet ett 140 liters kärl för sitt matavfall och ett 140 liters kärl för sitt restavfall. Upp till tre fastiheter kan också dela ett abonneman enlit 43, eller vara del i emensamma kärl för fler fastiheter enlit 44. Hushållets förpackninar av papper/karton, plast, metall, färat och ofärat las samt tidninar ska sorteras ut och lämnas till Återvinninsstation eller Återvinninscentral. De hushåll som vill kompostera sitt matavfall ska anmäla detta till miljönämnden enlit 40. Abonneman Blandat mat- och restavfall ; Varje fastihet får i normalfallet ett 190 liters kärl för sitt blandade mat- och restavfall. Upp till tre fastiheter kan också dela ett abonneman enlit 43, eller vara del i emensamma kärl för fler fastiheter enlit 44. Hushållets förpackninar av papper/karton, plast, metall, färat och ofärat las samt tidninar ska sorteras ut och lämnas till Återvinninsstation eller Återvinninscentral. Hämtninsintervall 26 Hämtninsområde 1 En- och tvåbostadshus för helårsboende Abonneman Hemsorterin i fyrfackskärl Restavfall, matavfall, tidninar och metallförpackninar (Kärl 1) hämtas varannan vecka, året runt. Pappers-, plast- och lasförpackninar hämtas var fjärde vecka (Kärl 2), året runt. Vilka avfallssla som ska läas i kärl 1 respektive kärl 2 beslutas av Rambo och kan komma att ändras. Abonneman Sorterat matavfall och restavfall Matavfall hämtas varannan vecka, året runt. Restavfall hämtas varannan vecka, året runt. Abonneman Blandat mat- och restavfall Blandat mat- och restavfall hämtas varannan vecka, året runt. En- och tvåbostadshus för fritidsboende Samma abonnemanstyper och hämtninsintervall som för helårsboende ovan. Hämtnin sker dock endast under april - september (vecka 14 39). Vid behov av enstaka hämtnin under oktober - mars (vecka 40 13) kan detta beställas som extra tjänst. Hämtnin sker då vid nästkommande ordinarie hämtninsrunda för helårsboende i området. Vid behov av hämtnin året runt kan även helårsabonneman tecknas. 6(15)

127 Flerbostadshus samt verksamheter med behov av hämtnin av hushållsavfall året runt Abonneman Sorterat matavfall och restavfall Matavfall hämtas minst en ån varannan vecka, året runt. Restavfall hämtas minst en ån varannan vecka, året runt. Abonneman Blandat mat- och restavfall Blandat mat- och restavfall hämtas minst en ån varannan vecka, året runt. Verksamheter med behov av säsonsmässi hämtnin av hushållsavfall Abonneman Sorterat matavfall och restavfall Matavfall hämtas minst en ån varannan vecka under den tidsperiod som överenskommits mellan Rambo och fastihetsinnehavaren/nyttjanderättshavaren. Restavfall hämtas minst en ån varannan vecka, under den tidsperiod som överenskommits mellan Rambo och fastihetsinnehavaren/nyttjanderättshavaren. Abonneman Blandat mat- och restavfall Blandat mat- och restavfall hämtas minst en ån varannan vecka under den tidsperiod som överenskommits mellan Rambo och fastihetsinnehavaren/ nyttjanderättshavaren. Hämtninsområde 2 En- och tvåbostadshus, flerbostadshus och verksamheter på öar utan fast landförbindelse Abonneman Sorterat matavfall och restavfall respektive Blandat mat- och restavfall Hämtnin minst en ån varannan vecka vid av Rambo anordnade emensamma uppställninsplatser på fastlandet. För fritidsboende sker hämtnin under perioden april september (vecka 14 39).Vid behov av hämtnin året runt kan även helårsabonneman tecknas. Kontroll av källsorterin 27 Rambo kan komma att kontrollera renhet på källsorterat material vid hämtnin. Vid felsorterin uppmärksammas abonnenten på felsorterinen och uppmanas rätta till sorterinen innan tömnin kan utföras. Vid upprepad felsorterin kan abonnemanet komma att omklassas till abonnemansformen Blandat mat- och restavfall. Denna kontroll och omklassnin äller även för fastihetsinnehavare med beviljat länre hämtninsintervall för restavfall. Särskilt om latrinhämtnin 28 Tjänsten hämtnin av latrin kommer på sikt att fasas ut. Under en överånsperiod tillhandahålls fortsatt latrinhämtnin mot avift enlit ällande taxa. I ett latrinabonneman inår 10 stycken latrinbehållare av enånstyp per år. Nya behållarna hämtas på den plats som Rambo meddelar. Hämtnin av latrin sker efter beställnin. Latrinbehållare ska placeras vid ordinarie hämtställe för hushållsavfallet eller enlit överenskommelse. Latrin får inte läas i kärl/säck eller container. 7(15)

128 Särskilt om rovavfall mm 29 Särskild hämtnin kan beställas av nedanstående avfallssla. Grovavfall Trädårdsavfall förpackat i säckar Trädårdsavfall lös volym (container) Kyl- och frysmöbler Grovavfall mm från hushåll, som ska hämtas av Rambo, ska förses med märknin som klarör att det är fråa om rovavfall. Grovavfall ska, i den mån det är möjlit, buntas eller förpackas i lämplit emballae. Särskild avift för hämtninen kan tas ut och framår i förekommande fall i renhållninstaxan. Kap 4. Hushållsavfall avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar Allmänna reler 30 Fastihetsinnehavare ansvarar för att fastihetens avloppsanlänin sköts och underhålls. Vid funktionskrav på återfyllnad med vatten efter tömnin ansvarar fastihetsinnehavaren för att återfyllnad sker. Avloppsanläninens placerin ska vara tydlit utmärkt på fastiheten. Tydli instruktion för tömnin av anläninen ska finnas tillänli vid tömnin. När avloppsanlänin lier utanför den ena fastiheten ska det på tömninsplatsen tydlit anes vilken fastihet som anläninen betjänar. Fastihetsinnehavaren ska tillse att vä fram till avloppsanlänin som ska tömmas är framkomli. Se vidare bilaa 2 Anvisninar för transportväar samt detaljerade krav på framkomlihet nedan. Avstånd mellan uppställninsplats för slamfordon och avloppsanlänin som ska tömmas bör inte överstia 10 meter. Vid avstånd därutöver och upp till 50 meter tas fast extra avift ut enlit ällande taxa. Maximal suhöjd mellan slamfordon och avloppsanläninens botten är 6 meter. Vid avstånd över 50 meter mellan uppställninsplats för slamfordonet och avloppsanlänin, suhöjd över 6 meter eller andra förhållanden som kräver extra personal, särskild utrustnin och/eller specialtransport såsom traktor, båt etc. för att kunna utföra slamsuninen, tas särskild avift ut enlit ällande taxa. För att undvika extra avift vid tömnin kan fastihetsinnehavaren, på een bekostnad, tillhandahålla kompletterande tömninsutrustnin. Slantyp och kopplinar ska då odkännas av Rambo. Lock eller manlucka ska på tömninsdaen vara frilad från jord, snö eller annan övertäcknin. Lock eller manlucka får vid tömninstillfället vara ständ med sprint eller liknande under förutsättnin att den är lätt att öppna för hämtninspersonalen. Lock eller manlucka ska kunna öppnas av en person och får väa höst 15 k. Sukopplinar ska på tömninsdaen vara lätt tillänlia. Om tömnin inte kan utföras vid aviserad tidpunkt på rund av hinder som ålier fastihetsinnehavaren att åtärda inför tömnin debiteras framkörninsavift enlit ällande taxa. 8(15)

129 Kan tömnin inte utföras, på rund av bristande tillänlihet, av tekniska skäl eller annan orsak, informerar Rambo miljönämnden. Vid anslutnin till kommunalt avloppsnät, eller annan odkänd avloppsanlänin, som innebär att befintli anlänin tas ur bruk, ska sluttömnin ske. Sluttömnin beställs av fastihetsinnehavaren. Efter sluttömnin avslutar Rambo abonnemanet och meddelar miljönämnden härom. Slamavskiljare 31 Hämtninsintervall Slamavskiljare ska slamtömmas reelbundet för att upprätthålla en fullod funktion. Tömnin av slam från slamavskiljare med ansluten WC ska ske minst 1 ån per år, eller i enlihet med miljönämndens beslut. Tömnin av slam från slamavskiljare med enbart bad, disk och tvätt (BDT) anslutet ska ske minst 1 ån vartannat år, eller i enlihet med miljönämndens beslut. Rambo schemaläer ordinarie tömnin av slamavskiljare utifrån ällande hämtninsintervall, effektivt nyttjande av renhållninsfordon och mottaarens möjlihet att ta emot och behandla slammet. Tömnin enlit schema utförs till ordinarie pris enlit ällande taxa. Fastihetsinnehavare kan beställa återkommande tätare tömnin inom ramen för den schemalada tömninen. Akuttömnin, enstaka kompletterande tömnin och tömnin vid tidpunkt utanför schema kan beställas och utförs då mot extra avift enlit ällande taxa. Sluten tank 32 Hämtninsintervall Tömnin av slam från sluten tank för traditionell WC ska ske minst 1 ån per år, eller i enlihet med miljönämndens beslut. Tömnin av slam från sluten tank för extremt snålspolande toalett, dvs med mindre än en liter per spolnin i enomsnitt, ska ske minst 1 ån vartannat år, eller i enlihet med miljönämndens beslut. Fastihetsinnehavaren beställer i normalfallet tömnin av slam från sluten tank. Beställd tömnin utförs inom 5 arbetsdaar, beställninsdaen inräknad, till ordinarie avift enlit ällande taxa. Akuttömnin kan beställas och utförs då mot extra avift enlit ällande taxa. Rambo kan komma att schemaläa ordinarie tömnin av slutna tankar områdesvis för transport till hyieniserinsanlänin med närinsåterförin till åkermark. Rambo schemaläer då tömninen utifrån hämtninsintervall, hyieniserinsprocess och lantbrukets reler för ödslin av åkermark. Schemalänin kan också komma att ske utifrån annan mottaares möjlihet att ta emot och behandla slammet. Tömnin enlit schema utförs till ordinarie pris enlit ällande taxa. Fastihetsinnehavare kan beställa återkommande tätare tömnin inom ramen för den schemalada tömninen. Akuttömnin, enstaka kompletterande tömnin utanför schema och tömnin vid tidpunkt utanför schema kan beställas och utförs då mot extra avift enlit ällande taxa. Minireninsverk och annan avloppsanlänin 33 Hämtninsintervall Minireninsverk och annan avloppsanlänin ska slamtömmas reelbundet för att upprätthålla en fullod funktion. 9(15)

130 Tömnin av slam från minireninsverk och annan avloppsanlänin ska ske minst 1 ån per år eller i enlihet med miljönämndens beslut. Rambo schemaläer ordinarie tömnin av minireninsverk och annan avloppsanlänin utifrån ällande hämtninsintervall, effektivt nyttjande av renhållninsfordon och mottaarens möjlihet att ta emot och behandla slammet. Tömnin enlit schema utförs till ordinarie pris enlit ällande taxa. Fastihetsinnehavare kan beställa återkommande tätare tömnin inom ramen för den schemalada tömninen. Akuttömnin, enstaka kompletterande tömnin och tömnin vid tidpunkt utanför schema kan beställas och utförs då mot extra avift enlit ällande taxa. Fosforfälla 34 För hämtnin av filtermaterial i säck bör avståndet mellan kranfordonets uppställninsplats och fosforfälla vara höst 10 meter vid filterkassett/storsäck om 500 k, och höst 5 meter vid filterkassett/storsäck om k. Den fria höjden ska vara minst 7 meter inom kranens rörelseområde. För hämtnin av filtermaterial i lösvikt äller att filtermaterialet ska vara subart. För hämtnin av filtermaterial i lösvikt äller samma bestämmelser om avstånd till slamsuninsfordonets uppställninsplats och maximal suhöjd som för slamsunin av slamavskiljare. Efter hämtnin av uttjänt filtermaterial ska nytt filtermaterial snarast tillföras anläninen enom fastihetsinnehavarens försor. Hämtninsintervall Byte av filtermaterial i fosforfälla ska ske reelbundet för att upprätthålla en fullod funktion. Byte/hämtnin av uttjänt filtermaterial ska ske i enlihet med miljönämndens beslut. Fastihetsinnehavaren beställer hämtnin. Hämtnin utförs efter överenskommelse mellan fastihetsinnehavaren och Rambo. Kap 5. Särskilt om hushållsavfall från verksamheter 35 Dessa föreskrifter, med undanta för 29, äller även för det avfall från verksamheter som är jämförlit med hushållsavfall. Med hushållsavfall jämförlit avfall från verksamheter ska hållas skilt från annat avfall än hushållsavfall. Fettavskiljare 36 Allmänna reler för tömnin av avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar, 30, äller även för fettavskiljare. Fastihetsinnehavaren ansvarar för att fastihet har erforderli fettavskiljnin i enlihet med VAhuvudmannens eller miljönämndens reler och tillstånd. Vid funktionskrav på återfyllnad med vatten efter tömnin ansvarar fastihetsinnehavaren för att återfyllnad sker. 10(15)

131 Kan tömnin inte utföras på rund av bristande tillänlihet, av tekniska skäl eller annan orsak informerar Rambo VA-huvudmannen eller miljönämnden. Hämtninsintervall Fettavskiljare ska tömmas reelbundet för att upprätthålla en fullod funktion, dock minst en ån per år eller i enlihet med VA-huvudmannens eller miljönämndens beslut och anvisninar. Rambo schemaläer ordinarie tömnin av fettavskiljare utifrån ällande hämtninsintervall. Tömnin enlit schema utförs till ordinarie pris enlit ällande taxa. Fastihetsinnehavare kan beställa återkommande tätare tömnin inom ramen för den schemalada tömninen. Akuttömnin, enstaka kompletterande tömnin och tömnin vid tidpunkt utanför schema kan beställas och utförs då mot extra avift enlit ällande taxa. Kap 6. Annat avfall än hushållsavfall Uppiftsskyldihet 37 Den som yrkesmässit bedriver verksamhet där det uppstår annat avfall än hushållsavfall ska på beäran av kommunen lämna de uppifter i fråa om avfallets art, sammansättnin, mänd och hanterin som behövs som underla för kommunens renhållninsordnin. Kap 7. Undanta Allmänt 38 Anmälan och ansökan om undanta från dessa föreskrifter ska sändas till och prövas av Miljönämnden om inet annat anes nedan. Anmälan och ansökan ska alltid vara skriftli, undertecknad av anmälaren/sökanden, inlämnad senast sex veckor innan undantaet avses börja älla och innehålla uppifter om: anmälaren/sökanden, berörd fastihet och fastihetsinnehavare, vilka avfallssla som avses, vilken tidsperiod som avses samt skälen till undanta och/eller på vilket sätt omhändertaande av avfall avses ske. Anmälaren/sökanden ska visa att förutsättninarna för sökt undanta uppfylls så att undantaet kan beviljas utan risk för oläenhet för människors hälsa eller miljön. Alla undanta som beviljas tidsberänsas, såvida inet annat anes under respektive rubrik nedan. Förnyat undanta kräver förnyad ansökan, som prövas utifrån vid varje tillfälle ällande avfallsföreskrifter. Undanta från bestämmelserna i dessa föreskrifter beviljas inte retroaktivt. Undanta äller från och med det datum beslut om undanta fattas och under den tidsperiod som anes i beslutet. Ett beslut om undanta är personlit och upphör att älla vid äarbyte. Undanta som äller eet omhändertaande av avloppsfraktioner, och som inår i miljönämndens tillstånd för den aktuella avloppsanläninen, följer dock fastiheten och behöver inte vara tidsberänsat. 11(15)

132 Beslut om undanta upphör också att älla om anivna förutsättninar som lier till rund för undantaet ändras, exempelvis enom ökad användnin/belastnin och/eller villkor för beviljat undanta inte länre uppfylls. Ändrade förutsättninar ska meddelas Rambo utan dröjsmål. Beviljade tillstånd upphör att älla om miljönämnden konstaterar att hanterinen riskerar orsaka oläenhet för människors hälsa och miljön. Avift för handläninen av ärendet kan tas ut enlit ällande taxa. Undanta från dessa föreskrifter befriar inte fastihetsinnehavaren från skyldihet att betala renhållninstaxans rundavift, såvida inet annat anes under respektive rubrik nedan. Eet omhändertaande av hushållsavfall 39 Trädårdsavfall som uppkommer inom en fastihet får, utan särskild anmälan, komposteras på fastiheten av fastihetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren om det sker på sådant sätt att oläenhet för människors hälsa eller miljön inte riskerar uppstå. Beträffande eldnin av trädårdsavfall hänvisas till lokala hälsoskyddsföreskrifter för Sotenäs kommun. 40 Matavfall som uppkommer inom en fastihet får, efter anmälan till miljönämnden, komposteras på fastiheten av fastihetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren. Komposterin av matavfall på fastiheten ska ske i skadedjurssäker isolerad behållare och på sådant sätt att oläenhet för människors hälsa eller miljön inte riskerar uppstå. Fastiheten ska e utrymme för användnin av den erhållna komposten. 41 Latrin och annat liknande avfall från torra toaletter som uppkommer inom en fastihet kan, efter ansökan och tillstånd från miljönämnden, få komposteras på fastiheten av fastihetsinnehavaren eller nyttjanderättshavaren. Även samkomposterin av matavfall och latrin kräver ansökan till miljönämnden. Komposterinen ska ske i enlihet med de villkor som anes av miljönämnden och på sådant sätt att oläenhet för människors hälsa och miljö inte riskerar uppstå. Fastiheten ska e utrymme för användnin av den erhållna komposten. Beviljat tillstånd följer fastiheten och dess aktuella torrtoalettlösnin. Fastihetsinnehavaren ansvarar för att information om ällande tillstånd, förutsättninar och villkor förmedlas till ny fastihetsinnehavare eller annan nyttjanderättshavare. Länre hämtninsintervall för restavfall 42 Fastihetsinnehavare som sorterar ut och komposterar allt sitt matavfall på den ena fastiheten, eller lämnar allt matavfall till insamlin i brunt kärl, kan efter anmälan till Rambo få sitt restavfall hämtat var fjärde vecka. För abonneman Hemsorterin med fyrfackskärl kan det länre hämtninsintervallet erbjudas under förutsättnin att allt matavfall komposteras på den ena fastiheten. Förutsättninen för länre hämtninsintervall är att mänden restavfall bedöms kunna rymmas i ett kärl av ordinarie storlek. Innan een komposterin av matavfall påbörjas ska anmälan om komposterinen ha handlats av miljönämnden. 12(15)

133 Länre hämtninsintervall kan komma att återkallas omedelbart om matavfall lämnas blandat med restavfallet. Det länre hämtninsintervallet kan också komma att återkallas om hushållsavfall från fastiheten omhändertas på annat ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt olämplit sätt. Delat abonneman för hushållsavfall 43 Fastihetsinnehavare av upp till tre närbeläna fastiheter kan, efter emensam anmälan till Rambo, dela ett avfallsabonneman under förutsättnin att fastiheternas samlade avfall bedöms kunna rymmas i det/de kärl som inår i det aktuella avfallsabonnemanet, med ordinarie hämtninsintervall. Fastihetsinnehavarna ansvarar emensamt entemot Rambo för kärlens tillsyn, skötsel, placerin vid hämtninstillfället och för eventuell dravä. Varje fastihetsinnehavare är skyldi att betala hel rundavift och delad hämtninsavift enlit ällande taxa. Om ett avfallsabonneman delas av helårsboende och fritidsboende utår hämtninen från helårsabonnemanet. Hämtninsaviften för helårsabonnemanet delas lika mellan fastiheterna. Gemensamma kärl för flera fastiheters hushållsavfall 44 Gemensamma kärl för fler fastiheter än tre kan erhållas efter överenskommelse mellan aktuell rupp av fastihetsäare/nyttjanderättshavare och Rambo. Den rupp som har överenskommit med Rambo om emensamma kärl ansvarar entemot Rambo för tillsyn och skötsel av kärl och eventuella kärlskåp, kärlplacerin vid hämtninstillfället och för eventuell dravä. Tätare hämtninsintervall än ordinarie intervall kan komma att tillämpas av utrymmesskäl, typ av boende, verksamhet etc. Vid emensamma kärl utår en rundavift per hushåll och hämtninsavift enlit särskild taxa. Dispens från hämtnin av hushållsavfall 45 Dispens från skyldiheten att lämna hushållsavfall till kommunen för bortforslin och slutlit omhändertaande kan, efter ansökan till miljönämnden, medes om fastihetsinnehavaren själv kan omhänderta allt sitt matavfall och restavfall på den ena fastiheten på ett från hälsoskydds- och miljösynpunkt odtabart sätt och det finns särskilda skäl för en sådan dispens. Fastihetsinnehavaren har fortsatt tillån till kommunens återvinninscentral för att lämna sitt rovavfall, farlit avfall mm. Fastihetens betalninsskyldihet för renhållninstaxans rundavift kvarstår. Dispens från hämtnin av hushållsavfall beviljas som länst 5 år i taet. Uppehåll i hämtnin av hushållsavfall 46 Fastihetsinnehavare till fastihet som är i sådant skick att den är helt obeboeli kan, efter ansökan till miljönämnden, få uppehåll i hämtnin av hushållsavfall och slam från enskild avloppsanlänin. Ett skriftlit inty från fastihetsinnehavaren om att fastiheten är helt obeboeli och inte kan bebos/nyttjas nåon del av året ska bifoas anmälan. Uppehåll i hämtninen äller som länst 5 år i taet. Obeboeli fastihet debiteras inen rundavift. 13(15)

134 47 Fastihetsinnehavare kan, efter anmälan till Rambo, få uppehåll i hämtnin av hushållsavfall. Helårsboende får uppehåll i hämtninen under förutsättnin att fastiheten är outnyttjad under en sammanhänande tid av minst sex månader. Fritidsboende får uppehåll i hämtninen under förutsättnin att fastiheten är outnyttjad under en sammanhänande tid av minst hela innevarande års hämtninsperiod, april till och med september. Med outnyttjad fastihet avses fastihet som inte bebos alls. Tillsynsbesök får inte enerera hushållsavfall. Ett skriftlit inty från fastihetsinnehavare om att fastiheten inte kommer att nyttjas under den tid som anmälan avser ska bifoas anmälan. Uppehåll i hämtninen äller endast för ett år i taet. Fastihetens betalninsskyldihet för renhållninstaxans rundavift kvarstår. Länre hämtninsintervall för avloppsfraktioner från enskild avloppsanlänin 48 Länre hämtninsintervall för avloppsfraktioner från enskild avloppsanlänin kan, efter ansökan till miljönämnden, medes under förutsättnin att avloppsanläninen har stadivarande läre belastnin än vad den är dimensionerad för. Länre hämtninsintervall beviljas som länst 5 år i taet. Om fastiheten byter äare, eller om anläninens belastnin ökar i sådan rad att förutsättninarna för länre hämtninsintervall inte länre uppfylls, upphör beviljat tillstånd att älla. Eet omhändertaande av avloppsfraktioner från enskild avloppsanlänin 49 Äare eller arrendator av jordbruksfastihet kan efter ansökan till miljönämnden es tillstånd till eet omhändertaande av avloppsfraktioner från een avloppsanlänin för spridnin på åkermark. Även fastihetsinnehavare till intilliande fastiheter till sådan jordbruksfastihet kan beviljas slamtömnin enom jordbruksfastihetens försor. För att få omhänderta och nyttja avloppsfraktionerna på åkermark krävs att nationella bestämmelser för hanterin och spridnin av avloppsfraktioner, liksom anivna villkor i miljönämndens beslut, följs. Tömnin ska ske enlit tömninsinstruktion för aktuell avloppsanlänin, på sådant sätt och med sådant intervall att tömninen är likvärdi med slamsunin i kommunal rei. Slamavskiljare ska tömmas fullständit. Tömnin, hanterin och spridnin får ej ske så att risk för oläenhet för människors hälsa och miljö uppstår. Den som utfört tömninen ska redovisa datum för tömnin skriftlien till miljönämnden senast en vecka efter tömninstillfället. Eet omhändertaande av avloppsfraktion beviljas som länst 5 år i taet. Om fastiheten byter äare upphör beviljat tillstånd att älla. Alternativt omhändertaande av filtermaterial från fosforfälla 50 Fastihetsinnehavare kan efter ansökan till miljönämnden es tillstånd till att låta aniven leverantör av nytt filtermaterial omhänderta använt filtermaterial. Detta örs lämplien i samband med påfyllnad av nytt filtermaterial. 14(15)

135 Kvitto på byte av filtermaterial, liksom på omhändertaandet av det använda filtermaterialet, ska vid uppmanin utan dröjsmål sändas till miljönämnden. Om fastiheten byter äare, eller vid byte av leverantör för filtermaterial, upphör beviljat tillstånd att älla. Övria undanta 51 Vid synnerlia skäl kan andra undanta efter ansökan till miljönämnden medes. Rambo är remissinstans i sådana fråor. Synnerlia skäl kan till exempel vara åtärd som främjar återanvändnin eller återvinnin och som inte riskerar innebära oläenhet för människors hälsa och miljö. Övria undanta beviljas som länst 5 år i taet. Om fastiheten byter äare upphör beviljat tillstånd att älla. Kap. 8 Ikraftträdande, överånsbestämmelser, omprövnin och överklaande Ikraftträdande 52 Dessa avfallsföreskrifter, antana av Sotenäs kommunfullmäktie den 2017-XX-XX, XX, träder i kraft Överånsbestämmelser krin hämtninsområde, abonnemansformer och hämtninsintervall för Hushållsavfall - fast avfall kommer att älla tills nytt insamlinssystem införts. Anivna hämtninsområden, abonnemansformer och hämtninsintervall enlit börjar älla etappvis för ett eorafiskt område i taet, i takt med att det nya insamlinssystemet införs. Fram tills dess äller hämtninsområde, abonnemansform och hämtninsintervall enlit i tidiare beslutade avfallsföreskrifter från När nytt insamlinssystem är infört i hela kommunen upphör avfallsföreskrifterna från att älla i sin helhet. Omprövnin 54 Beslut som fattats med stöd av dessa föreskrifter kan omprövas av beslutsfattaren om förutsättninarna för beslutet ändrats, om villkoren i beslutet inte uppfylls eller om oläenhet för människors hälsa eller miljö riskerar uppstå. Överklaande 55 Överklaande av beslut som fattats med stöd av dessa föreskrifter örs hos Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Överklaandet ska dock skickas till Miljönämnden i Mellersta Bohuslän, Sotenäs kommun, inom tre veckor från det att berörd sakäare fick del av beslutet, för vidare befordran till länsstyrelse. 15(15)

136 Bilaa B Sammanfattnin av föreslana förändrinar och dess konsekvenser, Sotenäs kommun Förutom viss ändrin i struktur och ordval i avfallsföreskrifterna föreslås nedanstående större förändrinar att öras. Tydli målsättnin för kommunens avfallshanterin (3 ) Inledninsvis fastslås målsättninen för kommunens avfallshanterin, vilket lyfter fram den europeiska avfallsstratein att först förebya att avfall uppstår och därefter källsortera avfallet för återvinnin. Här poänteras också hänsynen till arbetsmiljön för renhållninspersonalen, som är en utsatt och skadedrabbad yrkesrupp. Ökad tydlihet i ansvar för fastihetsinnehavare och nyttjanderättshavare (särskilt 8-11,14-15, 20, 30 ) Fastihetsinnehavarens/nyttjanderättshavarens ansvarsområden har samlats och förtydliats i dessa pararafer. Det blir nu också tydliare att renhållninstaxans avift inte bara ska täcka kostnader för insamlin och omhändertaande av det hushållsavfall som uppstår hos fastihetsäaren (hämtninsavift), utan även planerin, utvecklin, kundservice och övri administration, liksom driften av återvinninscentralerna (rundavift). Ökad tydlihet krin bereppen transportvä, hämtställe och dravä (21-23 ) Här förtydlias nu att hämtnin av hushållsavfallet normalt sker vid fastiheten. Men om väen fram till fastiheten inte är farbar för sopbil, eller vändmöjlihet saknas, hämtas avfallet på annan överenskommen plats eller då det inte år att komma överens om sådan plats på en plats som anvisats av kommunens renhållninsansvarie. Detta är en anpassnin till nationella reler. I dasläet är det kommunstyrelsen som är renhållninsansvari i Sotenäs kommun. Observera att anvisnin av plats kräver ett myndihetsbeslut, nåot som bolaet Rambo inte kan utfärda. Här behöver kommunstyrelsen snarast överväa om man själv vill ta beslut i varje enskilt ärende om anvisad plats, eller om man ska deleera arbetsuppiften till nåon/nåra tjänstemän inom den kommunala förvaltninen. Som stöd till bereppet farbar vä införs bilaa 2 Anvisninar för transportväar med bilder och måttanivelser för hur vä och vändplan behöver vara utformad om en stor sopbil eller slambil ska kunna ta si fram till fastiheten. Kravet på placerin av sopkärlen vid hämtninstillfället förtydlias. I normalfallet ska kärlen, vid hämtninstillfället, stå i anslutnin till sopbilens uppställninsplats och med drahandtaet vänt mot renhållninspersonalen. Under övri tid väljer fastihetsinnehavaren var på fastiheten kärlen står. Fastihetsinnehavaren kan på detta sätt välja mellan att antinen ordna med permanent placerin för sina sopkärl invid sopbilens uppställninsplats eller att själv rulla fram kärlen inför tömnin, vanlien varannan vecka. 1 (3)

137 Bilaa B Rambo föreslår en kostnadsfri dravä på 0-2,5 meter in från ata/trottoar, för att inte hamna i konflikt med trafiksäkerhetsbestämmelserna krin fri sikt vid utfarter. Utöver detta aner föreskrifterna att kortare dravä kan beställas mot särskild avift. Vid synnerlia skäl kan Rambo också odkänna annan placerin, t ex om hushållet består av person/er som av hälsoskäl inte klarar att rulla fram kärlen och det är fysiskt omöjlit att permanent ställa kärlen på plats som kan nås med kortare dravä. I eenskap av arbetsivare måste dock Rambo, vid all dravä, öra en riskbedömnin i enlihet med arbetsmiljöverkets anvisninar om dramotstånd mm. Ändrade abonnemanstyper och hämtninsintervall (25-26 ) Tre olika abonnemanstyper föreslås i det nya insamlinssystemet. Både helårsboende och fritidsboende i en- och tvåbostadshus es möjlihet att välja dessa abonnemanstyper. Hemsorterin i fyrfackskärl kan enlit Rambos översiktlia kartlänin erbjudas cirka av Sotenäs fastiheter utmed väar som är farbara för stor sopbil. Cirka fastiheter beräknar Rambo har väar som endast kan nås med en mindre sopbil. Detaljerad kartlänin örs i samband med ett införande. I samband med införande av ett nytt insamlinssystem föreslår Rambo att hämtninsintervallen ändras så att sorterat matavfall och restavfall hämtas varannan vecka, blandat mat- och restavfall likaså. Hämtninsintervallen är en anpassnin till motsvarande hämtninsintervall i andra kommuner. Hemsorterinsabonnemanets fyrfackskärl nr 2, som innehåller enbart återvinninsfraktioner, förslås hämtas var fjärde vecka. Vid abonnemanet för helårsboende hämtas hushållsavfallet året runt. Fritidsboende föreslås få hämtat sitt avfall under april t o m september. Det innebär att daens obliatoriska vinterhämtninar för fritidsboende tas bort. Istället införs möjliheten att beställa enstaka hämtnin vintertid mot extra avift. Hämtninen sker då i samband med kommande ordinarie hämtninstur (för helårsboende) i området. För öarna som saknar fast landförbindelse föreslås fortsättninsvis hämtnin av hushållsavfallet ske vid emensamma uppsamlinsplatser på land, med hämtninsintervall minst en ån varannan vecka. Ökad tydlihet krin reler för tömnin av avloppsfraktioner från enskilda avloppsanläninar (30-34 ) Allmänna reler och föreskrifter för tömnin, hämtninsintervall och hämtninstidpunkt för de olika anläninstyperna har samlats i ett eet kapitel. Detaljbestämmelserna är framtana tillsammans med miljötjänstemän för Lysekil, Sotenäs, Munkedals och Tanums kommuner med syfte att få till bland annat intervall som främjar både funktionskrav, miljökrav och resurseffektivitet. Under senare år har miljönämnden börjat e tillstånd till en ny typ av avloppsrenin, så kallad, fosforfälla. Förslaet aner därför kriterier för tömnin även av denna typ av anlänin. 2 (3)

138 Bilaa B Rambo förbereder i 32 också för ett framtida kretslopp för den relativt koncentrerade närinen i urin och fekalier från slutna tankar. Försök påår runt om i Sverie, t ex i Uddevalla kommun, med att hyienisera och därefter sprida närinen på åkermark. Även Tanums kommun provar sedan sommaren 2016 motsvarande hanterin. Att hyienisera avloppsslam inför spridnin kan komma att kräva schemalänin av den årlia slamtömninen av slutna tankar. Behov av tätare tömnin kommer även fortsättninsvis kunna beställas. Ändrade undantasreler (38-51 ) Beslut om undanta blir personlia, tidsberänsade och upphör automatiskt att älla vid äarbyte. Detta örs för att möjliöra omprövnin när boende- och/eller omvärldsförhållanden har ändrats sedan beslut om undanta tos. Föreskrifterna tydliör att ett beviljat undanta inte automatiskt befriar fastihetsinnehavaren från skyldiheten att betala renhållninstaxans rundavift, som är till för att täcka bland annat kostnader för drift, underhåll och markarrende för återvinninscentraler, liksom kostnad för kundservice, reisterhållnin, fakturerin, planerin, utvecklin, information mm. Rambo får inte behandla ansökninar om undanta då bolaet inte är en myndihet. Att som bola hantera anmälninar om undanta är också tveksamt. Rambo har trots detta föreslait att själv hantera anmälninarna enlit och 47. Alternativet är att antinen kommunstyrelsen, i eenskap av renhållninsansvari myndihet, eller miljönämnden, i eenskap av tillsynsansvari myndihet, hanterar även dessa relativt rutinmässia anmälninar. Rambo avlastar ärna kommunstyrelsen och miljönämnden dessa anmälninar, under förutsättnin att kommunen anser det vara lämplit. I de fall Rambo inte anser si kunna å en anmälan till mötes kommer Rambo, med aktuell skrivnin, översända ärendet till miljönämnden för avörande. Ett av föreslana undanta möjliör hämtnin av hushållets restavfall var fjärde vecka. Detta kräver att hushållet sorterar ut allt matavfall antinen till separat insamlin i brunt kärl eller till een hemkomposterin. Rambo föreslår även att införa ett undanta med länre hämtninsintervall för avloppsfraktioner från enskild avloppsanlänin. Detta kan vara relevant då avloppsanläninen är dimensionerad för fler personer än som stadivarande bor i fastiheten. Tydliare sorterinsanvisninar (Bilaa 1) För att underlätta för hushållen föreslås en bilaa som tydliare beskriver vad, hur och var de olika avfallssla som inår i hushållsavfallet ska sorteras och lämnas. Tydliare anvisninar om farbar vä (Bilaa 2) Se rubrik Ökad tydlihet krin bereppen transportvä, hämtställe och dravä (21-23 ) ovan. Tydliare definitionsförklarinar (Bilaa 3) Måna av de termer och berepp som används i avfallssammanhan, och i avfallsföreskrifterna, förklaras i en särskild bilaa med definitioner. 3 (3)

139 Bilaa C - Samrådsredoörelse Sotenäs kommun Försla till Avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun Dnr: KA 2016/486 SAMRÅDSREDOGÖRELSE UTIFRÅN UTSTÄLLNING OCH REMISS Hur samrådet har bedrivits Miljöbalkens 15 kapitel 11 stadar att för varje kommun ska det finnas en renhållninsordnin som ska innehålla de föreskrifter om hanterin av avfall som äller för kommunen och en avfallsplan. Både avfallsföreskrifter och avfallsplan ska beslutas av kommunfullmäktie. Gällande avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun antos av kommunfullmäktie år Sedan 2008 har mycket hänt på avfallsområdet i Sverie. Bland annat har den nationella avfallsförordninen, som påverkar även den kommunala avfallshanterinen, reviderats Rambos avfallsplan, emensam för Sotenäs, Lysekils, Munkedals och Tanums kommuner, är från år 2008 och samtlia tidsanivelser för planens detaljerade mål har passerats. Avfallsplanen behöver därmed revideras men omfattas inte av detta ärende. Kommunstyrelsens tekniska utskott beslutade, , att utställnin ska ske av förslaet till nya avfallsföreskrifter inklusive nytt insamlinssystem för Sotenäs kommun, under auusti I samband med utställninen remitterades förslaet om nya avfallsföreskrifter till berörda nämnder, kommunala bola och allmänhet. Försla till avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun har varit utställt i kommunhusets reception under tiden 11 juli 2 september Handlinarna har även funnits utlada på kommunens hemsida: och Rambos hemsida Med anlednin av utställninen har 8 yttranden inkommit. Vissa låna yttranden har av utrymmesskäl sammanfattats. Föreslana ändrinar i förslaet till lokala avfallsföreskrifter Rambo föreslår likartade ändrinar för Sotenäs, Munkedals och Tanums kommuner då vår ambition är att villkoren i kommunernas avfallsföreskrifter ska vara så lika som möjlit. Rambo kommer att föreslå justerinar även för Lysekils kommuns avfallsföreskrifter så att de fyra Rambokommunerna jämställs. Efter sammanvänin av inkomna synpunkter från Sotenäs kommuns utställnin och remiss föreslås följande förändrin i förslaet till avfallsföreskrifter. 1 (11)

140 Bilaa C - Samrådsredoörelse Sotenäs kommun Yttrandet från Miljönämnden i mellersta Bohuslän. 46, första stycket, i försla till avfallsföreskrifterna ändras till texten: Fastihetsinnehavare till fastihet som är i sådant skick att den är helt obeboeli kan, efter ansökan till miljönämnden, få uppehåll i hämtnin av hushållsavfall och slam från enskild avloppsanlänin. Jämför ursprunlit försla: efter anmälan till Rambo. Efter sammanvänin av inkomna synpunkter från utställnin och remiss i Munkedals kommun, föranleder yttrandet från Västvatten följande försla till ändrin i avfallsföreskrifterna. 12, första stycket, i försla till avfallsföreskrifterna, den ursprunlia texten komplettas med sista meninen: Hushållsavfall och därmed jämförlit avfall ska lämnas för borttransport enom kommunens försor. Om inet annat anes i dessa föreskrifter är een hanterin av avfallet såsom nedrävnin, eldnin eller annat bortskaffande inte tillåten. Hushållsavfall via köksavfallskvarn får inte tillföras avloppet utan Va-huvudmannens eller, vid enskild avloppsanlänin, miljönämndens tillstånd. Efter sammanvänin av inkomna synpunkter från utställnin och remiss i Tanums kommun, föranleder yttrandet från Tanums miljö- och bynadsnämnd följande försla till ändrin i avfallsföreskrifterna. 38, sjunde stycket, i försla till avfallsföreskrifterna ändras till texten: Ett beslut om undanta är personlit och upphör att älla vid äarbyte. Undanta som äller eet omhändertaande av avloppsfraktioner, och som inår i miljönämndens tillstånd för den aktuella avloppsanläninen, följer dock fastiheten och behöver inte vara tidsberänsat. Jämför ursprunlit försla: Undanta som äller komposterin av latrin och annat liknande avfall från torra toaletter enlit 41 följer dock fastiheten. 45 första stycket i försla till avfallsföreskrifterna, föreslås kompletteras med följande menin: Dispens från skyldiheten att lämna hushållsavfall till kommunen för bortforslin och slutlit omhändertaande kan, efter ansökan till miljönämnden, medes om fastihetsinnehavaren själv kan omhänderta allt sitt matavfall och restavfall på den ena fastiheten på ett från hälsoskydds- och miljösynpunkt odtabart sätt och det finns särskilda skäl för en sådan dispens. 2 (11)

141 Bilaa C - Samrådsredoörelse Sotenäs kommun Synpunkter, inkommet datum och kommentarer 1. Miljönämnden i mellersta Bohuslän, Rambos kommentarer: Miljönämnden i Mellersta Bohuslän (MimB) ställer si positiv till förslaet om nya avfallsföreskrifter för Sotenäs kommun. För MimB innebär förslaet ökad tydlihet vilket underlättar handlänin av renhållninsärenden. Det är även positivt att föreskrifterna blir mer enhetlia i de tre kommunerna där nämnden är verksam. Noteras När det äller beslut om undanta från avfallsföreskrifterna föreslår Rambo själv hantera anmälninar enlit samt MimB föreslår att: - Rambo beslutar om länre hämtninsintervall för restavfall enlit 42 om det finns ett beslut från MimB som tillåter komposterin av matavfall enlit 39 - Rambo beslutar om delat abonneman (43 ), emensamma kärl (44 ) samt periodvisa uppehåll i hämtninen ( 47 ) - MimB beslutar om uppehåll i hämtnin av hushållsavfall enlit 46 vilket innefattar fastiheter i sådant skick att de är helt obeboelia. I sådana ärenden är det önskvärt att Rambo skickar underla till miljöenheten enlit överenskommen mall och att miljönämnden fattar beslut därefter. Noteras (Synpunkten äller 42 och 40 ) Noteras 46 - första stycket i försla till avfallsföreskrifterna ändras till texten: Fastihetsinnehavare till fastihet som är i sådant skick att den är helt obeboeli kan, efter ansökan till miljönämnden, få uppehåll i hämtnin av hushållsavfall och slam från enskild avloppsanlänin. 2. Sotenäs Arbetarekommun Socialdemokraterna ställer si positiva till förslaet. Det är viktit att arbetet fortår och intensifieras för en hållbar avfallshanterin och minskade avfallsmänder enlit ällande avfallsplan. Det nya insamlinssystemet för hushållavfall blir en omfattande omställninsprocess för måna abonnenter och vi vill därför påpeka Rambo och miljökontoren för de fyra Rambokommunerna arbetar tillsammans fram rutiner och mallar för berednin av ärenden i miljönämnderna, utbyte av löpande information, uppföljnin etc i samband med de nya avfallsföreskrifterna. Noteras Inför införandet i Lysekils kommun, med start januari 2016, har informationsmaterial i flera ste taits fram. Detta distribueras till hushållen vid 3 (11)

142 Bilaa C - Samrådsredoörelse Sotenäs kommun vikten av enkla och lättillänlia informationsinsatser samt att det finns kapacitet att möta alla fråor och synpunkter som kan komma. Det är viktit att de återvinninscentraler som finns ida förblir intakta. upprepade tillfällen allt eftersom det etappvisa införandet fortskrider. Rambo har även utökat kundservice med en kundsamordnare som huvudsaklien arbetar med planerin och kundkontakter i samband med införande av nytt insamlinssystem. Rambo planerar ett liknande arbetssätt vid ett eventuellt införande av nytt insamlinssystem för kommunerna Sotenäs, Munkedal och Tanum. Rambos Återvinninscentraler (ÅVC) på Hoenäs i Kunshamn och Gulldalen på Malmön påverkas inte av föreslaet till nytt insamlinssystem. Vad äller återvinninsstationerna (ÅVS) så ansvarar förpackninsproducenterna i Sverie, via sin oranisation FTI AB, i dasläet för dessa och för insamlin/återvinnin av hushållens förpackninar och tidninar. Varje kommun ansvarar samtidit för insamlin och hanterin av allt annat hushållsavfall som uppstår i kommunen. 3. Vänsterpartiet Sotenäs, Vänsterpartiet Sotenäs är positiv till förslaet. Vi ser dock att detta är ett första ste och förväntar oss breddnin av avfallshanterin där också flerfamiljshus/hyresläenheter kan komma ifråa länre fram. Det är viktit att hela kommunen kan deltaa i en hållbar avfallshanterin. Som allt nytt är det viktit med en tydli och väl enomtänkt information till alla berörda parter. De ida befintlia återvinninscentralerna måste fortsätta i samma omfattnin eftersom det är där Reerinen har aviserat att man har för avsikt att föra över insamlinsansvaret även för förpackninar och tidninar på kommunerna för att samordna ansvaret och få till mer fastihetsnära insamlin (FNI) även av förpackninar och tidninar. Tas detta beslut kommer Rambo att se över behovet av ÅVS:erna, och dess placerin, i kommunen. Behovet påverkas av ett eventuellt införande av Hemsorterin i 4-fackskärl för småhus samt av FNI i flerbostadshus. Rambos kommentarer: Noteras Rambo erbjuder redan ida fastihetsäare av flerfamiljshus tjänster med hämtnin av källsorterade förpackninar och tidninar. Rambo avser att utveckla och marknadsföra tjänsterna ytterliare. Se Rambos kommentar för synpunkt nr 2, Sotenäs arbetarekommun, anående information och kundsamordnare. Se Rambos kommentar för synpunkt nr 2, Sotenäs arbetarekommun, anående Återvinninscentraler 4 (11)

143 Bilaa C - Samrådsredoörelse Sotenäs kommun flerfamiljshus/hyresläenheter än så läne har sin möjlihet till en hållbar avfallshanterin. 4. Liberalerna i Sotenäs kommun, Det framtana förslaet är väl uppställt och strukturerat och har ett i de flesta avseenden relevant innehåll. 1. Veckotömnin för hushållsavfall i tätorterna under juni, juli och auusti, då risk för lukt och andra oläenheter i form av skadedjur är stor. (ÅVC) och Återvinninsstationer (ÅVS). Rambos kommentarer: Noteras Att samla in matavfallet varannan vecka enlit förslaet är vedertaet runt om i Sverie och så sker sedan flera år tillbaka exempelvis i Orust och Uddevalla kommuner. Att hämta avfallet varje vecka skulle kräva ytterliare fordon och personal och därmed ytterliare höja abonnemansavifterna. Vi menar att all hanterin av matavfall - insamlin för rötnin såväl som hemkomposterin - medför risk för viss oläenhet i form av lukt, fluor och periodvis även flularver. Vi anser dock att det år att lära si hantera och minimera denna risk. Genom att låta matavfall rinna av i vasken och alltid slå in fisk-, skaldjurs- och köttrester extra noa i tidninspapper samt vid behov använda dubbla påsar innan det läs i kärlet minskas fukten, som drar till si fluorna, och lukten. 2. Sotenäs kommun skall ha en funktion som beställare/controller entemot Rambo antinen själv eller i samverkan med övria kommuner. 3. Transport av tömnin ska totalupphandlas för att renodla Rambos uppdra. 4. Kontroll med Miljönämnden av eventuellt inkomna klaomål under prövotiden i I kommunernas äardirektiv till Rambo releras Rambos uppdra och utförande. Här releras också att Rambo och Äarkommunerna ska ha samrådsmöten i form av Äarsamråd, Ekonomiskt samråd och Renhållninssamråd. Eventuella förändrinar får ske via kommunernas äardirektiv. Enlit äardirektivet ska fråor av principiell art eller av betydelse för utförande av renhållninsverksamheten tas upp i de olika samråden. Nu ällande oranisation för transport/insamlin av hushållsavfall, har diskuterats i samråden och därefter beslutats av Rambos styrelse. Denna oranisation innebär att insamlin i Lysekil utförs av Rambo i een rei, och att insamlin för Munkedal, Sotenäs och Tanum upphandlas via emensam entreprenad. Eventuell förändrin får tas upp för diskussion i samråden och därefter beslutas i härför avsett forum. Rambo förutsätter att MimB i sitt remissvar tait hänsyn till de eventuella klaomål som inkommit 5 (11)

144 Bilaa C - Samrådsredoörelse Sotenäs kommun Lysekil för att eventuella korrierinar kan öras innan alla kommuner år in i det nya systemet. 5. I förslaet till lokala avfallsföreskrifter står ina kostnader redovisade. De nya taxorna borde varit utsända med förslaet till lokala avfallsföreskrifter. 5. Lars Nilsson, Enlit förslaet betalar helårsboende 3200 kr/år för sorterat restavfall och matavfall d.v.s. 267/mån i 12 månader medan fritidsboende betalar 2700 kr/år d.v.s. 450/kr/mån i 6 månader. Således betalar fritidsboende 69 % mer än helårsboende per månad för samma tjänst. Utöver detta måste fritidsboende betala för hämtnin vintertid! Varför missynnas fritidsboende på detta markanta sätt? till nämnden utifrån prövotiden i Lysekil. Hemsorterin i 4-fackskärl prövades i 485 villahushåll under perioden oktober 2013 oktober 2015, innan Lysekil beslutade om införande fr o m januari Rambos ambition är att avfallsföreskrifterna blir så lika som möjlit för alla äarkommunerna. Anpassninar kan dock behöva öras för nåon eller nåra av kommunerna. Enlit Miljöbalken ska kommunens renhållninsordnin ställas ut för samråd. Renhållninsordninen består av avfallsplan och lokala avfallsföreskrifter. Kommunala taxor ställs däremot inte ut för samråd. Beslut om renhållninstaxa tas av kommunfullmäktie parallellt med beslut om nya avfallsföreskrifter. Investerins- och driftskostnader för ett nytt insamlinssystem, liksom taxeskiss för de olika abonnemanstyperna, redovisades som bilaa i Rambos tjänsteskrivelse till kommunen, inför kommunens beslut om utställnin. Rambo har även i utställninsmaterialet redovisat taxeskissen för de olika abonnemanen. Rambos kommentarer: Renhållninstaxan är en samlad renhållninsavift som är uppdelad i en Grundavift och en Hämtninsavift. Grundavift utör betalnin för drift och underhåll av kommunens återvinninscentraler samt arrendekostnad, hanterin och behandlin av hushållens farlia avfall, planerins- och utvecklinsarbete, administration, information samt andra kostnader av mer överripande karaktär som inte rör själva insamlinen. Dessa kostnader är fasta årskostnader och delas därför lika för samtlia fastihetsinnehavare oberoende av helårsboende eller fritidsboende. Hämtninsavift utör betalnin för hämtninsoch behandlinskostnader för hushållsavfall. I hämtninsavift för en- och tvåbostadshus inår normalt kärl, utrustnin för matavfall, samt eventuell annan källsorterinsutrustnin som enereras av respektive abonnemanstyp. Även hämtninsaviften innehåller en del fasta 6 (11)

145 Bilaa C - Samrådsredoörelse Sotenäs kommun årskostnader, såsom avskrivninar av fordons- och kärlkostnad, som är oberoende av helårsboende eller fritidsboende. Renhållninsaviften är en samlad årsavift, för helårsboende respektive fritidsboende, som inte enkelt låter si jämföras per månad eller per tömnin. 6. Andreas Johansson, Perspektiv fritidsboende - endast hämtnin april september är olycklit. Är i fastiheten lika mycket vinter som sommartid och behöver tömnin även vintertid. Vid extra kostnader för enstaka extra hämtninar är det enda rimlia att beställa abonneman för helår, med måna onödia stopp och kostnader för renhållninen som följd. Möjlit alternativ för hämtnin vintertid är tillån till emensam anlänin, om den finns på ånavstånd. Enlit taxeskissen beräknas rundaviften till 1590 kr per fastihet. Hämtninsaviften beräknas till 1610 kr för ett helårsboende och kr för ett fritidsboende. Rambos kommentarer: Enlit förslaet till avfallsföreskrifter ska fritidsboende, vid behov, beställa extra tömnin under tiden oktober mars. Vid stort nyttjande av fastiheten är alternativet att byta till helårsabonneman. Det kan mycket riktit innebära att renhållninen stannar och tittar i ett tomt kärl vid nåra hämtninstillfällen, men det är ändå mer effektivt än att vi som ida ska titta i alla fritidskärl vid nuvarande schemalada tömninstillfällen under vinterhalvåret. Priset för extra tömnin beslutas via renhållninstaxan. Rambo kommer att föreslå 75 kr per tömnin i samband med ordinarie hämtninsrutt för helårsboende i området. Placerin av kärl orimlit för fritidsboende med krav på att kärlet ska stå vid väen blåser mycket vid kusten och tomma kärl kommer att blåsa omkull och fara runt. Det kan ta ett par månader mellan utställnin av kärl och när ja kommer tillbaka till fastiheten. Fastiheten har inen bra plats för permanent placerin vid atan, ida står kärlet vindskyddad vid husväen men blåser ändå omkull ibland. Förslaet med tillån till emensam anlänin vintertid är bra men skulle innebära fördyrade investerinar och därmed fördyrad avift för fritidsboende. Vid problem med kärlplacerin kan fastihetsäaren kontakta vår kundsamordnare för diskussion och råd om möjlia lösninar, såsom enkel förankrin av kärlen, dravästillä etc. Ser positivt på sorterin. I hemkommunen läs matavfall i särskilda påsar i samma kärl Rambo har av kostnadsskäl inte föreslaet ett insamlinssystem med olikfärade påsar då detta 7 (11)

146 Bilaa C - Samrådsredoörelse Sotenäs kommun som restavfallet (ett kärl på 140 l, hämtnin varannan vecka) och det funerar bra. Sådan lösnin ser ja som bättre än två separata kärl, speciellt för små avfallsmänder. kräver dyr förbehandlin i en anlänin för optisk sorterin för att kunna skilja matavfall och restavfall åt. 7. Lars Rohdin, Ida finns möjlihet att få en lå avift om man tar ett stort eet ansvar, vilket ja tycker är bra. Ja komposterar allt hushållsavfall i odkänd varmkompost, har stor trädård för återanvändnin av matjorden, sorterar norant alla förpackninar till ÅVC när vi ändå kör förbi, och lämnar minimalt med restavfall i minsta kärlet (140 liter), som töms var 4:e vecka. För detta betalar vi enlit uppift 1140:-/år. Denna avift kommer nu trolien att tredubblas till ca 3200:-! Det känns inte bra och främjar inte det personlia ansvaret! Rambos kommentarer: Nuvarande taxa för hämtnin av restavfall var fjärde vecka, vid hemkomposterin av allt matavfall, är kr. Denna avift täcker, i 2015 års kostnadsläe, inte ens kostnaden för de utifter som ska bekostas av hushållens rundavift om kr. I taxeskissen för nytt insamlinssystem beräknas hämtninsaviften för ett helårsabonneman till kr (samlad renhållninsavift blir då kr). Se vidare beskrivnin av rundavift och hämtninsavift under Rambos kommentarer för synpunkt nr 5, Lars Nilsson, ovan. För den som vill och har nytta av närinen från det ena hemkomposterade matavfallet i sin odlin är det fortsatt möjlit att hemkompostera. Skillnaden är att vi inte länre föreslår en aviftsminsknin för hemkomposterare, i relation till de hushåll som sorterar ut sitt matavfall till insamlin. Vi satsar istället på att nå riksdaens miljömål om en kraftit ökad insamlin av matavfall till rötnin för att därienom kunna ta tillvara både enerin (bioas) och närinen (bioödsel till åkermark) ur matavfallet. Vi föreslår dock fortsatt möjlihet till länre hämtninsintervall, var 4:e vecka, för de hushåll som sorterar ut ALLT sitt matavfall. I taxeförslaet sänks då samtidit hämtninsaviften med 300 kr. Detta medför en samlad renhållninsavift om kr. 8. Gullvie och Casper Ljundahl med familj, Sammanfattnin av yttrandet: Samstämmia processer med planerin av system för avfallshanterin och detaljplanerin för kultursamhällen som amla Smöen, Hunnebostrand och Bovallstrand. Rambos kommentarer: Rambo samarbetar med kommunens förvaltninar såsom by- och planenhet, tekniska kontoret, trafikinenjör med flera vid planerin och utplacerin av emensamma uppsamlinsplatser för hushållsavfall. Att samla in matavfallet varannan vecka, enlit 8 (11)

147 Bilaa C - Samrådsredoörelse Sotenäs kommun Endast 14-daarstömnin, också på sommaren. Problem med räkskal och fiskrens. förslaet, är vedertaet runt om i Sverie och så sker sedan flera år tillbaka exempelvis i Orust och Uddevalla kommuner. Att öka hämtninsintervallen till varje vecka skulle kräva ytterliare fordon och personal och därmed ytterliare höja abonnemansavifterna. Vi menar att all hanterin av matavfall - insamlin för rötnin såväl som hemkomposterin - medför risk för viss oläenhet i form av lukt, fluor och periodvis även flularver. Vi anser dock att det år att lära si hantera och minimera denna risk. Genom att låta matavfall rinna av i vasken och alltid slå in fisk-, skaldjurs- och köttrester extra noa i tidninspapper samt vid behov använda dubbla påsar, innan det läs i kärlet minskas exempelvis fukten, som drar till si fluorna, och lukten. Fritidshus hämtnin endast april september. Vad händer med hushållsavfallet efter hummerfest, heler, jul, nyår eller tidi påsk. Riksintresseområde som inte nås med 4- facksbilar farbara väar. Samlade kvartersvisa sopkärl. Enlit förslaet till avfallsföreskrifter ska fritidsboende, vid enstaka behov utöver hämtninsperioden, beställa extra tömnin under tiden oktober mars. Vid större nyttjande av fastiheten under denna tid är alternativet att byta till helårsabonneman. Hämtninsperioden från april till och med september täcker in tidi påsk (tidiaste datum för påskdaen är 22 mars och första hämtnin sker i början av april) och hummerpremiären i september. Efter andra festliheter och heldaar oktober till mars krävs dock beställnin av extra hämtnin. Rambo arbetar sedan flera år tillbaka med emensamma uppsamlinsplatser för tråna bostadsområden där vänätet inte meder framkomlihet för varken 4-facksbil eller liten sopbil. Sådana platser finns ida i flera av Rambos äarkommuner. I Sotenäs kommun finns emensamma platser sedan tidiare i amla Smöen, Hunnebostrand, Malmön med flera områden. Det finns fler bostadsområden i kommunens samhällen där vi ser behov av att införa emensamma uppsamlinsplatser. Behovet finns oberoende av hämtninssystem, då som reel vä eller vändmöjlihet inte finns ens för liten sopbil. 9 (11)

148 Bilaa C - Samrådsredoörelse Sotenäs kommun Äldre personer med behov av hemtjänst, samt en del vårdtaare med stora mänder särskilt avfall som både fyller och luktar. Fjorton daar på sommaren hur funerar det luktmässit, hyieniskt, råttmässit, turistiskt? Den nya tiden syftar till mer återvinnin. Utmärkt. Det är bra att arbetsmiljön för renhållninsarbetare lyfts fram, det är en skadeutsatt rupp. Detsamma kan säas om hemtjänstpersonal, som inte helt sällan får uppift att sköta vårdtaarnas avfallshanterin. Enlit taxeförslaet kommer hushåll vid behov att kunna beställa extratömnin, liksom större eller fler kärl, dock mot en extra avift. Rambo föreslår av denna anlednin det insamlinssystem som er kommunen och dess hushåll bäst förutsättnin att kunna nå riksdaens miljömål för återvinnin av matavfall, förpackninar och. Kommunen har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön för all personal som utför arbete inom kommunal verksamhet. Rambo ska se till att renhållninsverksamheten kan utföras med od arbetsmiljö och runden för detta releras i de lokala avfallsföreskrifterna. Rambo har därför föreslait ett antal praktiska förutsättninar som fastihetsäarna behöver uppfylla, vid sophämtnin och slamsunin av enskilda avloppsanläninar. Kommunernas branschoranisation för det kommunala renhållninsansvaret, Avfall Sverie, har tait fram en uide som tydliör ansvaret då fastihetsäaren inte klarar sitt åtaande enlit avfallsföreskifterna; GUIDE nr 5, Gränserna för det kommunala ansvaret för hämtnin av hushållsavfall i relation till bistånd och stöd från socialnämnden. Den fastihetsäare som, på rund av ålder eller funktionsnedsättnin, till exempel inte kan bära sina sopor till sitt sopkärl, skotta snö bort snö och halkbekämpa fram till kärlet eller dra fram kärlet inför tömnin kan inte kräva att den avfallsansvarie ska tillhandahålla dessa tjänster. Vid behov av hjälp får även sophanterinen inkluderas i det samlade behovet vid ansökan om stöd och bistånd från socialnämnden. Avfallsföreskrifternas 23 möjliör en viss bedömnin i varje enskilt fall avseende kärlets placerin: Vid synnerlia skäl kan Rambo odkänna annan placerin (av sopkärlet). 10 (11)

149 Samtidit påår politisk debatt om nödvändiheten att bya ida så man kan möta ålderdomen länre tid i ena hemmet på ett praktiskt sätt. Detta synsätt bör också stämmas av med de nya Ramboförslaen. Bilaa C - Samrådsredoörelse Sotenäs kommun Rambo råder inte över bynationerna i samhället. Rambo deltar i samråd/remisser för kommunernas detaljplaner. Rambo er också tips och råd till planerare, arkitekter, byherrar med flera om praktisk hanterin och källsorterin av hushållsavfall i både planerins- och bynationsskedet. Synpunkterna ovan förtjänar - anser vi - en närmare analys och avstämnin mellan de nya avfallsrelerna och de nya planerade detaljplanerna, tänkande si samverka med riksintresset och Riksantikvarieämbetets syn på kulturmiljöområden i praktiken. Kommunen, via exempelvis kommunstyrelsen, har det överipande ansvaret för planerin, utvecklin och samverkan mellan olika intressen. 11 (11)

150 Bilaa D Jämförelse investerins- och driftkostnader, Sotenäs kommun (Investerin örs inom ramen för entreprenaden betalas löpande via entreprenörsersättnin) Bedömd investerin enlit Rambos försla, Alternativ 1 (Insamlinssystem med Hemsorterin i fyrfackskärl) (kr) 1 st 4-facksfordon + 1 st hyrbil april - september 2 st små fordon + skiftkörnin 0,5 fordon 0,25 st stor 1-facksfordon (delas av 3 kommuner) 1 st fordon för kärlutsättnin mm 4-fackskärl, bruna och röna kärl, inkl monterin och utsättnin Summa bedömd investerin Bedömd investerin enlit Alternativ 2 (Insamlinssystem för enbart sorterat matavfall och restavfall) (kr) st 2-facksfordon st liten 1- facksfordon ,25 st stor 1- facksfordon st fordon för kärlutsättnin mm Bruna och röna kärl, inkl monterin och utsättnin Summa bedömd investerin Årli driftkostnad enlit Rambos försla, Alternativ 1 som ska täckas av renhållninstaxans hämtninsavift (kr/år) Årli driftkostnad enlit Alternativ 2 som ska täckas av renhållninstaxans hämtninsavift (kr/år) Kapitalkostnad fordon (avskrivnin och ränta*) Kapitalkostnad kärl (avskrivnin och ränta*) Insamlinskostnad (personal, lokal- och araehyra, drivmedel, service och reparationer, emensamma platser, matavfallspåsar) Kostnad för uttransport och behandlin av allt hushållsavfall, exkl farlit avfall Summa driftkostnad hämtninsavift * Kapitalkostnad utifrån 5 % kalkylränta och 8 års avskrivnin på både fordon och kärl. Fortsättnin på Årli driftkostnad - Se nästa sida! 1(2)

151 Bilaa D Årli driftkostnad enlit Rambos försla, Alternativ 1 som ska täckas av renhållninstaxans rundavift (kr/år) Årli driftkostnad enlit Alternativ 2 som ska täckas av renhållninstaxans rundavift (kr/år) Kostnad för drift av avfallsanlänin/åvc Hoenäs och ÅVC Malmön (kapitalkostnad för anläninar och maskiner, personal, drivmedel, service och reparationer) Kostnad för uttransport och behandlin av farlit avfall Kostnad för drift av kontor (personal, hyra, växel, telefoner, datorer, proramlicenser, kopierin, porto) för kundservice, reisterhållnin, fakturerin, planerin och utvecklin etc Kostnad för valprocess under införande av nytt insamlinssystem och löpande informationsinsatser Arrende till Lysekils kommun för anlänin/åvc Sivik och ÅVC Lönndal Summa driftkostnad - rundavift ) Total årli driftkostnad (2)

152 Bilaa E Jämförelse renhållninsavifter, Sotenäs kommun Abonneman för en- och tvåbostadshus År 2016 Rambos försla, Alternativ 1 (Insamlinssystem med Hemsorterin i fyrfackskärl) Alternativ 2 (Insamlinssystem för enbart sorterat matavfall och restavfall) Renhållninsavift (kr/år) Inkl rundavift 910 kr Hemsorterin i fyrfackskärl Renhållninsavift (kr/år) Inkl rundavift 1590 kr Renhållninsavift (kr/år) Inkl rundavift 1590 kr Helårsboende Fritidsboende Sorterat matavfall och restavfall (rönt + brunt kärl/een kompost) Helårsboende Fritidsboende 2207 (tätort) 1854 (lesbyd) (tätort) (lesbyd) Blandat mat- och restavfall (rönt kärl) Helårsboende Fritidsboende 2507 (tätort) 2154 (lesbyd) (tätort) (lesbyd) Del i emensamma kärl/skåp Helårsboende - Sorterat matavfall och restavfall Helårsboende - Blandat mat- och restavfall Fritidsboende - Sorterat matavfall och restavfall Fritidsboende - Blandat mat- och restavfall

153 Bilaa F Skiss Renhållninstaxa, Sotenäs kommun Insamlin av hushållsavfall Fast avfall - med nytt insamlinssystem som möjliör Hemsorterin i fyrfackskärl för hushållsavfall från en- och tvåbostadshus

154 Innehåll Taxekonstruktion och förutsättninar... 2 Införande av nytt insamlinssystem Hushållsavfall Fast avfall En- och tvåbostadshus Helårsboende Del i Gemensamt kärl Helårsboende En- och tvåbostadshus Fritidsboende Del i Gemensamt kärl Fritidsboende Fastiheter på öar utan fast landförbindelse Flerfamiljshus Verksamheter med avfall som är jämförlit med hushållsavfall (7)

155 Taxekonstruktion och förutsättninar Taxeskissen utör underla inför beslut om nya avfallsföreskrifter, med ett nytt insamlinssystem som möjliör Hemsorterin i fyrfackskärl, och byer på en kostnadsnivå som om det nya insamlinssystemet skulle införas i januari Kostnaden för själva insamlinsarbetet baseras på Rambos kostnader för insamlin i een rei i Lysekils kommun. Taxans konstruktion är miljöstyrande med läre hämtninsavift för abonnemansformer med krav på utsorterin av allt matavfall till insamlin eller hemkompost och höre hämtninsavift för abonnemansformer som meder blandat mat- och restavfall. Taxans hämtninsavift är beräknad utifrån att ca 80 % av alla villahushåll väljer utsorterin av matavfall och att ca 20 % väljer det dyrare alternativet med blandat mat- och restavfall. Utöver normala kostnadsförändrinar är det flera kostnadsfaktorer som är svåra att förutse ida (december 2016). De tre största faktorerna är: Insamlin av hushållsavfall i Sotenäs, Munkedal och Tanums kommuner sker via emensam upphandlad entreprenör. Nu ällande avtal upphör Rambo kommer under våren 2017 därför att öra en ny upphandlin av det insamlinssystem som respektive kommunen beslutar om. Avtalstiden kommer att vara 8 år med möjli förlännin ytterliare 2 år, det vill säa en avtalstid fram till september 2026/2028. De nya entreprenörspriserna kommer att lia till rund vid beräkninen av hämtninsaviften i den kommande renhållninstaxan. Behandlinskostnaden för förbrännin visar en stiande trend. Nationellt utreds behovet av en avfallsskatt på förbrännin av avfall vilket ytterliare skulle öka kostnaden. Utredninen ska redovisas senast 1 juni Reerinen diskuterar att överföra ansvar för insamlin av förpackninar och tidninar från producenternas oranisation Förpacknins- och Tidninsinsamlinen AB (med insamlin via återvinninsstationer) till kommunerna. Man föreslår samtidit krav på höre tillänlihet (exempelvis enom fastihetsnära insamlin) än vad daens återvinninsstationer meder. Med Hemsorterin i fyrfackskärl är kommunen väl förberedd inför detta eventuellt tillkommande ansvar. Rambo, liksom flera andra kommuner som infört fastihetsnära insamlin, undersöker möjliheten att själva redan nu avsätta eet insamlat återvinninsmaterial och därienom få en intäkt. Kommunfullmäktie kommer senast våren 2018 att få underla till beslut om fullständi renhållninstaxa att börja älla Införande av nytt insamlinssystem Nytt insamlinssystem för fast hushållsavfall för en- och tvåbostadshus avses införas etappvis för ett eorafiskt område i taet. Detta innebär att de nya avfallsföreskrifternas bestämmelser om nya abonnemansformer och hämtninsintervall (25-26 ) börjar älla etappvis i samband med införandet. Fram till att det nya insamlinssystemet införs äller abonnemansform och hämtninsintervall enlit tidiare beslutade avfallsföreskrifter från samt därtill hörande renhållninstaxa. 2 (7)

156 1. Hushållsavfall Fast avfall Grundavift Grundavift tas ut per hushåll eller verksamhet. Den utör betalnin för drift och underhåll av kommunens återvinninscentraler samt arrendekostnad, hanterin och behandlin av hushållens farlia avfall, planerins- och utvecklinsarbete, administration, information samt andra kostnader av mer överripande karaktär som inte rör själva insamlinen. Samtlia fastihetsinnehavare och nyttjanderättshavare med hushållsliknande avfall, ska erläa rundavift. Hämtninsavift Hämtninsavift utör betalnin för hämtnins- och behandlinskostnader för hushållsavfall. I hämtninsavift för en- och tvåbostadshus inår normalt kärl, utrustnin för matavfall, samt eventuell annan källsorterinsutrustnin som enereras av respektive abonnemanstyp, såvida inet annat anes. Flerfamiljshus och verksamheter köper kärl och utrustnin eller hyr av Rambo. Samlad renhållninsavift I den samlade renhållninsaviften ska tillämpli rundavift och hämtninsavift för aktuella abonneman summeras. Alla priser är inklusive lastadad moms om inet annat anes. 3 (7)

157 1.1. En- och tvåbostadshus Helårsboende Vid abonneman Hemsorterin i 4-fackskärl hämtas avfallet i kärl 1 varannan vecka respektive kärl 2 var fjärde vecka, året runt. Vid abonneman Sorterat matavfall och restavfall hämtas avfallet varannan vecka, året runt. Vid abonneman Blandat mat- och restavfall hämtas avfallet varannan vecka, året runt. Vid delat abonneman sker hämtnin i enlihet med vald abonnemansform. Länre hämtninsintervall till var 4:e vecka för restavfall, beviljat enlit avfallsföreskrifternas undanta (42 ), er reduktion av hämtninsaviften med 300 kr per år. Extra hämtnin kan beställas mot avift. Abonnemanstyp Kärl* Grundavift (kr) Hemsorterin i 4- fackskärl Sorterat matavfall och restavfall 370 liter, kärl liter, kärl liter för matavfall** 140 liter för restavfall** Hämtninsavift (kr) Blandat mat- och restavfall 190 liter ** Delat abonneman Exempel Två fastiheter delar Hemsorterin i 4-fack avift per fastihet I enlihet med beviljat beslut om undanta liter, kärl liter, kärl Delad hämtninsavift Samlad renhållninsavift (kr) Summan av rundavift och delad hämtninsavift Länre hämtninsintervall av restavfall - var 4:e vecka kr *Kärl inår i hämtninsaviften och tillhandahålls av Rambo. **Ordinarie kärlstorlek större kärl kan beställas till särskild avift Del i Gemensamt kärl Helårsboende Vid abonneman Del i emensamt kärl hämtas avfallet efter behov, minst varannan vecka, året runt. Abonnemanstyp Kärl/Kärlskåp* Grundavift (kr) Sorterat matavfall och restavfall Blandat mat- och restavfall Hämtninsavift (kr) Gemensamma kärl på anvisad plats Gemensamma kärl på anvisad plats Samlad renhållninsavift (kr) 4 (7)

158 1.3. En- och tvåbostadshus Fritidsboende Vid abonneman Hemsorterin i 4-fackskärl hämtas avfallet i kärl 1 varannan vecka respektive kärl 2 var fjärde vecka, under perioden april-september (vecka 14-39). Vid abonneman Sorterat matavfall och restavfall hämtas avfallet varannan vecka, under perioden aprilseptember (vecka 14-39). Vid abonneman Blandat mat- och restavfall hämtas avfallet varannan vecka, under perioden aprilseptember (vecka 14-39). Vid delat abonneman sker hämtnin i enlihet med vald abonnemansform. Länre hämtninsintervall till var 4:e vecka för restavfall, beviljat enlit avfallsföreskrifternas undanta (42 ), er reduktion av hämtninsaviften med 150 kr per år. Extra hämtnin, liksom hämtnin under perioden oktober-mars, kan beställas mot avift. Abonnemanstyp Kärl* Grundavift (kr) Hemsorterin i 4- fackskärl Sorterat matavfall och restavfall Blandat mat- och restavfall Delat abonneman Exempel Två fastiheter delar Hemsorterin i 4-fack avift per fastihet 370 liter Kärl liter Kärl liter för matavfall** 140 liter för restavfall** 190 liter ** I enlihet med beviljat beslut om undanta liter, kärl liter, kärl 2 Hämtninsavift (kr) Delad hämtninsavift Samlad renhållninsavift (kr) Summan av rundavift och delad hämtninsavift Länre hämtninsintervall av restavfall - var 4:e vecka kr *Kärl inår i hämtninsaviften och tillhandahålls av Rambo.. **Ordinarie kärlstorlek större kärl kan beställas till särskild avift Del i Gemensamt kärl Fritidsboende Vid abonneman Del i emensamt kärl hämtas avfallet efter behov, minst varannan vecka, under perioden april-september (vecka 14-39). Abonnemanstyp Kärl/Kärlskåp* Grundavift (kr) Hämtninsavift (kr) Samlad renhållninsavift (kr) Sorterat matavfall och restavfall Gemensamma kärl på anvisad plats Blandat mat- och restavfall Gemensamma kärl på anvisad plats (7)

159 1.5. Fastiheter på öar utan fast landförbindelse Abonneman Sorterat matavfall och restavfall respektive Blandat mat- och restavfall, med hämtnin minst en ån varannan vecka eller efter behov, vid av Rambo anordnade emensamma uppställninsplatser på fastlandet. Alternativt kan eet abonneman med enskilda kärl tecknas enlit samma villkor som för fastiheter och verksamheter på fastlandet. Fastihetsinnehavare eller nyttjanderättshavare ansvarar då själv för att anordna uppställninsplats på fastlandet. Taxa för fastiheter på öar äller enlit respektive abonnemanstyp för Del i emensamt kärl, enlit punkt 1.2. eller 1.4. och för En- och tvåbostadshus enlit punkt 1.1. eller Flerfamiljshus Abonnemanstyp Kärl* Grundavift (kr per läenhet och år) Sorterat matavfall och restavfall 140 liter för matavfall Hämtninsavift vid hämtnin varannan vecka (kr per kärl och år) liter för restavfall 140 liter för matavfall liter för restavfall 190 liter för matavfall liter för restavfall Blandat mat- och 240 liter restavfall 370 liter liter *Flerfamiljshus köper kärl och utrustnin eller hyr av Rambo till självkostnadspris. Hämtninsavift vid hämtnin varje vecka (kr per kärl och år) 6 (7)

160 1.7. Verksamheter med avfall som är jämförlit med hushållsavfall Alla verksamhetspriser anes exklusive moms. Grundavift om 636 kr/år (795 kr inkl. moms) debiteras varje verksamhet, utöver hämtninsavift enlit nedan. Kärl* Hämtninsavift (kr per kärl och hämtninstillfälle) vid schemalad hämtninsintervall, som reel minst varannan vecka, året runt eller per säson vid enstaka hämtnin Matavfall Restavfall/Blandat avfall Matavfall Restavfall/Blandat avfall 140 liters kärl liters kärl liters kärl liters kärl liters kärl *Verksamheter köper kärl och utrustnin eller hyr av Rambo till självkostnadspris. Större Hämtninsavift Behandlinsavift Behållare Container* Pris per tömnin enlit självkostnad Pris per ton eller m 3 enlit självkostnad för respektive avfallssla Djupbehållare Pris per tömnin enlit självkostnad Pris per ton eller m 3 enlit självkostnad för respektive avfallssla *Verksamheter hyr container av Rambo till självkostnadspris. 7 (7)

161 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 15 KA 2016/1089 Godkännande av VA-översikt som rund till kommande VA-plan för Sotenäs kommun Sammanfattnin Syftet med VA-översikten är att den skall e en emensam bild över de möjliheter och eventuella utmaninar kommunen står inför både nu och i framtiden, kopplat till andra styrdokument och utifrån detta läa en stratei för hur Sotenäs kommun anser att VA-planerinen skall ske. VA-översikten lier också till rund för förslaet till VA-stratei för Sotenäs kommun. VA-stratein visar enerella ställninstaanden samt ett antal riktlinjer för hur arbetet med VA-försörjnin ska bedrivas i kommunen. VA-stratein klarör vidare roller och ansvarsfördelnin mellan olika sektorer i kommunen, samverkande kommuner och bola. Beskrivnin av ärendet Förslaet till VA-stratei och odkännande av VA-översikten följer Hav och Vattenmyndihetens välednin för kommunal VA planerin. Enlit arbetsmodellen inår 5 ste i VA planerin; 1. Initierin, politiskt uppdra 2. VA-översikt (daterad ) 3. VA-stratei 4. VA-plan 5. Uppföljnin, implementerin Syftet med VA-översikten är att den skall e en emensam bild över de möjliheter och eventuella utmaninar vi står inför både nu och i framtiden kopplat till andra styrdokument. och utifrån detta läa en stratei för hur Sotenäs kommun anser att VA-planerinen skall ske. VA-översikten lier också till rund för förslaet till VA-stratei för Sotenäs kommun. VA-stratein visar enerella ställninstaanden samt ett antal riktlinjer för hur arbetet med VAförsörjnin ska bedrivas i kommunen. VA-stratein klarör vidare roller och ansvarsfördelnin mellan olika sektorer i kommunen, samverkande kommuner och bola. Sotenäs kommun kommer i samband med bildandet av bolaet Sotenäs Vatten att e bolaet ett uppdra om att arbeta fram en VA-plan för Sotenäs kommun. VA-planen utör runden för hur Sotenäs kommun anser att vattenförvaltninen skall ske inom kommunen men också beställninsrund för Sotenäs Vatten AB samt hur Västvatten AB skall utföra driften av detta inom kommunen. Inriktninen framår av VA-översikten men betonas skall särskilt behovet av ombynad av vattenverket samt sanerinen av avloppsnätet. Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 26(71)

162 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 15 Beslutsunderla Utredarens tjänsteutlåtande VA-stratei för Sotenäs kommun daterad Översikt av vatten och avloppsförsörjninen i Sotenäs kommun Bilaor 3-6 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår bifall till arbetsutskottets försla. Mats Abrahamsson (M) föreslår att Bo Hallren utses till ansvari tjänsteman att utreda kommande VA-plan. Propositionsordnin Ordföranden ställer proposition på Lars-Erik Knutssons (S) med fleras försla och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens beslut Kommunstyrelsen utser Bo Hallren till ansvari tjänsteman att utreda kommande VA-plan. Kommunstyrelsens försla Kommunfullmäktie odkänner förslaet till VA-översikt för Sotenäs kommun. Skickas till Kommunfullmäktie Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 27(71)

163 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 222 KA 2016/1089 Försla till VA-stratei och odkännande av VA-översikt som rund till kommande VA-plan för Sotenäs kommun Sammanfattnin Syftet med VA-översikten är att den skall e en emensam bild över de möjliheter och eventuella utmaninar kommunen står inför både nu och i framtiden, kopplat till andra styrdokument och utifrån detta läa en stratei för hur Sotenäs kommun anser att VA-planerinen skall ske. VA-översikten lier också till rund för förslaet till VA-stratei för Sotenäs kommun. VA-stratein visar enerella ställninstaanden samt ett antal riktlinjer för hur arbetet med VA-försörjnin ska bedrivas i kommunen. VA-stratein klarör vidare roller och ansvarsfördelnin mellan olika sektorer i kommunen, samverkande kommuner och bola. Beskrivnin av ärendet Förslaet till VA-stratei och odkännande av VA-översikten följer Hav och Vattenmyndihetens välednin för kommunal VA planerin. Enlit arbetsmodellen inår 5 ste i VA planerin; 1. Initierin, politiskt uppdra 2. VA-översikt (daterad ) 3. VA-stratei 4. VA-plan 5. Uppföljnin, implementerin Syftet med VA-översikten är att den skall e en emensam bild över de möjliheter och eventuella utmaninar vi står inför både nu och i framtiden kopplat till andra styrdokument. och utifrån detta läa en stratei för hur Sotenäs kommun anser att VA-planerinen skall ske. VA-översikten lier också till rund för förslaet till VA-stratei för Sotenäs kommun. VA-stratein visar enerella ställninstaanden samt ett antal riktlinjer för hur arbetet med VAförsörjnin ska bedrivas i kommunen. VA-stratein klarör vidare roller och ansvarsfördelnin mellan olika sektorer i kommunen, samverkande kommuner och bola. Sotenäs kommun kommer i samband med bildandet av bolaet Sotenäs Vatten att e bolaet ett uppdra om att arbeta fram en VA-plan för Sotenäs kommun. VA-planen utör runden för hur Sotenäs kommun anser att vattenförvaltninen skall ske inom kommunen men också beställninsrund för Sotenäs Vatten AB samt hur Västvatten AB skall utföra driften av detta inom kommunen. Inriktninen framår av VA-översikten men betonas skall särskilt behovet av ombynad av vattenverket samt sanerinen av avloppsnätet. Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 14(41)

164 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 222 Beslutsunderla Utredarens tjänsteutlåtande VA-stratei för Sotenäs kommun daterad Översikt av vatten och avloppsförsörjninen i Sotenäs kommun Bilaor 3-6 Yrkande Mikael Sternemar (L) föreslår bifall till förslaet, men att texten ska revideras. Lars-Erik Knutsson (S) föreslår bifall till Mikael Sternemars (L) försla. Propositionsordnin Ordföranden ställer proposition på Mikael Sternemars (L) med fleras försla och finner att kommunstyrelsens arbetsutskott antar detta. Kommunstyrelsens arbetsutskotts försla Kommunfullmäktie odkänner förslaet till VA-översikt och VA-stratei för Sotenäs kommun. Skickas till Kommunstyrelsen Kommunchefen Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 15(41)

165 Kommunledninskontoret Utredare Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktie Dnr 2016 XXX Sida 1(1) Försla till VA-stratei och odkännande av VA-översikt som rund till kommande VA-plan för Sotenäs kommun Beskrivnin av ärendet Förslaet till VA-stratei och odkännande av VA-översikten följer Hav och Vattenmyndihetens välednin för kommunal VA planerin. Enlit arbetsmodellen inår 5 ste i VA planerin; 1. Initierin, politiskt uppdra 2. VA-översikt (daterad ) 3. VA-stratei 4. VA-plan 5. Uppföljnin, implementerin Syftet med VA-översikten är att den skall e en emensam bild över de möjliheter och eventuella utmaninar vi står inför både nu och i framtiden kopplat till andra styrdokument. och utifrån detta läa en stratei för hur Sotenäs kommun anser att VAplanerinen skall ske. Va-översikten lier också till rund för förslaet till Va-stratei för Sotenäs kommun. VA-stratein visar enerella ställninstaanden samt ett antal riktlinjer för hur arbetet med VA-försörjnin ska bedrivas i kommunen. Va-stratein klarör vidare roller och ansvarsfördelnin mellan olika sektorer i kommunen, samverkande kommuner och bola. Sotenäs kommun kommer i samband med bildandet av bolaet Sotenäs Vatten att e bolaet ett uppdra om att arbeta fram en Va-plan för Sotenäs kommun. VA-planen utör runden för hur Sotenäs kommun anser att vattenförvaltninen skall ske inom kommunen men också beställninsrund för Sotenäs Vatten samt hur Väst- Vatten skall utföra driften av detta inom kommunen. Inriktninen framår av Vaöversikten men betonas skall särskilt behovet av ombynad av vattenverket samt sanerinen av avloppsnätet. Förvaltninens försla till beslut Kommunfullmäktie odkänner förslaet till Va-översikt och antar samtlit föreslaen Va-stratei för Sotenäs kommun. Maria Wikinsson kommunchef Bo Hallren utredare kommunledninskontoret Sotenäs kommun Hallindenväen 17, Kunshamn fax: info@sotenas.se

166 Datum: VA-stratei för Sotenäs kommun Inlednin Detta dokument är en vatten- och avloppsstratei för Sotenäs kommun. VA-stratein har taits fram med utånspunkt i den tidiare utformade VA-översikten för Sotenäs kommun och är ett politiskt beslutat dokument som är styrande för resterade delar av VA-planen. VA-stratein har taits fram av en arbetsrupp med representanter från Sotenäs kommun, Västvatten AB och Miljönämnden i mellersta Bohuslän. Aktualiserin av VA-stratein bör utföras vart fjärde år. VA-stratein visar Sotenäs kommuns enerella ställninstaanden samt ett antal riktlinjer för hur arbetet med VA-försörjnin ska bedrivas i kommunen. Va-stratein klarör vidare roller och ansvarsfördelnin mellan olika sektorer i kommunen, samverkande kommuner och bola. En ordlista som förklarar berepp i VA-stratein återfinns i Bilaa 1. Förslaet har varit ute på remiss hos Sotenäs Vatten AB, Miljönämnden i mellersta Bohuslän samt de politiska partierna i Munkedals kommun. Bakrund och motiv Kommunen har ett ansvar att planera för alla medborares behov av vatten och avlopp. Syftet med VA-planerinen är att upprätthålla en ekonomiskt och miljömässit hållbar vatten- och avloppsförsörjnin i hela kommunen och att bidra till od vattenstatus i kommunens ytvattentäkter. Historiskt har planerinen skett inom förvaltninsavränsande ansvarsområden. Av flera anledninar, bland annat EU:s ramdirektiv för vatten, de nationella miljömålen och laen om allmänna vattentjänster, har behovet av en samlad vattenplanerin ökat de senaste åren. Sotenäs kommun inår i avrinninsområdet för känslia recipienter som t.ex. Bärfendals ån, Åbyfjorden och Bottnafjorden, vilket poänterar behovet av en samlad VA-planerin som omfattar hela kommunen. Ansvar och roller VA-huvudmannen planerar för förnyelse av den allmänna VA-försörjninen inklusive utbynad och teknikutvecklin. Miljönämnden i mellersta Bohuslän står för tillsynen av enskilda avlopp och initiera sanerin av områden utanför kommunalt verksamhetsområde. Kommunstyrelsen har ansvaret för planerin av ny bebyelse bland annat utifrån förutsättninarna till en säker och try VA-försörjnin. Kommunfullmäktie fastställer taxor och föreskrifter inom miljöbalkens område. Kommunfullmäktie är ytterst ansvari för kommunens nuvarande och framtida Vaverksamhet. Kommunfullmäktie fastställer taxor, budet, verksamhetsområde mm för Sotenäs Vatten AB Sotenäs kommun, Kunshamn Besöksadress: Parkatan fax: info@sotenas.se

167 Datum: Sotenäs Vatten AB är ett helät kommunalt bola som äer samtlia Va-anläninar inom kommunala verksamhetsområden. Styrelsen i Sotenäs Vatten AB består av politiker från Sotenäs. Sotenäs Vattens/Västvattens VD samt Samhällsbynadschefen är adjunerade till Styrelsen. Driftsansvari för de kommunäda Va-anläninarna är Västvatten AB. Västvattens styrelse består av politiker från de fyra äarkommunerna Färelanda, Munkedal, Sotenäs och Uddevalla. Bolaets VD är adjunerad till styrelsen. Miljönämnden mellersta Bohuslän (under KF i Sotenäs kommun) hanterar självständit fråor krin enskilda vattentäkter och avlopp inom kommunen. Planerinsmodell VA-stratein i Sotenäs kommun följer Hav och Vattenmyndihetens välednin för kommunal VA planerin. Enlit arbetsmodellen inår 5 ste i VA planerin 1. Initierin, politiskt uppdra 2. VA-översikt (daterad ) 3. VA-stratei 4. VA-plan 5. Uppföljnin, implementerin Ste 4 utörs av olika handlinsplaner som ska presentera hur ställninstaandena i VA-stratein skall uppfyllas. 4a. Vattenförsörjninsplan (VA-plan) för hela kommunen 4b. Förnyelseplan för allmänt VA (åtärder inom den befintlia VA- anläninen) 4c. Utbynadsplan för allmänt VA 4d. Handlinsplan för enskilda avlopp 4e. Handlednin för davattenhanterin Rekommenderad tidshorisont i samtlia handlinsplaner bör vara minst 12 år. Generella ställninstaanden för VA-försörjninen 1. VA-försörjninen ska kännetecknas av lånsikti hållbarhet ur ekonomisk och ur miljömässi aspekt 2. För att trya en lånsiktit hållbar bebyelseutvecklin ska VA-planen intereras med översiktsplanerinen 3. Fastiheter i kommunen med behov av vatten- och avloppsförsörjnin ska ha tillån till ett dricksvatten av od kvalité och en avloppsanlänin som uppfyller ällande krav Sotenäs kommun, Kunshamn Besöksadress: Parkatan fax: info@sotenas.se

168 Datum: Kommunen ska ta hänsyn till möjliheterna att ordna en hållbar VA-försörjnin vid beslut om förhandsbesked och bylov. 5. VA-försörjninen ska ske med resurshushållnin i fokus där användande av vatten och eneri ska minska 6. VA- försörjninen ska planeras med hänsyn till översvämninsrisker, förhöjda vattennivåer, risk för ras och sked, ökad risk för mikrobiell smitta samt andra faktorer som kan påverkas av ett förändrat klimat 7. Växtnärinsämnen i avlopp ska i första hand återföras till åkermark 8. Renhållninstaxan och andra styrmedel ska vara utformade för att ynna avloppssystem med od kretsloppspotential 9. VA-taxan ska tydlit spela kostnaderna för varje nyttihet 10. Utbynad av den allmänna VA-anläninen som bidrar till ökad möjlihet för samhällsutvecklin ska kunna delfinansieras med skattebidra 11. Kommunen och övria parter ska vara tydli i sin kommunikation och bidra till kunskapshöjnin hos allmänheten krin VA-försörjninens roll och betydelse för samhället 12. Kommunikation och samverkan mellan inblandade oranisationer är viktit för att verksamheterna ska kunna funera effektivt Ställninstaanden Dricksvatten och spillvatten inom kommunalt verksamhetsområde 13. Åtärder i den allmänna VA-verksamheten ska enomföras kostnadseffektivt 14. Driften av de allmänna anläninarna inom Västvatten ska prälas av samverkan mellan kommunerna för att optimera användninen av resurser 15. Alla allmänna rundvatten- och ytvattentäkters vattenskyddsföreskrifter ska vara aktuella och ska ses över och revideras vid behov. Syftet är säkra och skydda dricksvattenresurser. 16. Risker vid framtida klimatförändrinar ska utredas i samband med åtärder i den allmänna VA-anläninen 17. Varje allmän vattentäkt skall kunna ersättas med reservvattentäkt eller annat reservvatten Sotenäs kommun, Kunshamn Besöksadress: Parkatan fax: info@sotenas.se

169 Datum: Västvatten ska ha en krisberedskapsplan för vattenförsörjnin. En nödvattenplan ska finnas för varje vattentäkt och dess distributionsområde 19. Vid utbynad av allmänt VA skall olika tekniklösninar för spillvattenhanterin värderas för att uppnå största möjlia nytta i förhållande till investerinskostnaden. 20. För att säkerställa avsättninen av slam från de kommunala avloppsreninsverken ska lånsiktia och driftsäkra behandlinsmetoder tas fram 21. Ovidkommande vatten till den allmänna VA-anläninen ska minskas enom ett systematiskt sanerinsarbete 22. VA-huvudmannen ska delta i arbetet med att uppnå od ekoloisk och kemisk status i kommunens vattenförekomster. 23. Nyckeltal som beskriver VA-verksamheten ska årlien redovisas 24. Beredskap i form av resurser och personal ska finnas tillänlia för att lösa krissituationer dynet runt Enskilt vatten och avlopp 25. Genom tillsyn och prövnin ska de enskilda avloppens status vara känd för miljönämnden och ska kommuniceras till berörda fastihetsäare 26. Vid förhandsbesked och beslut om flera bylov i samma område skall möjliheten för en emensamhetsanlänin för avlopp utredas, till exempel minireninsverk. 27. Nya eller ändrade enskilda avloppsanläninar bör möjliöra att en hö andel av närinsämnen kan återvinnas och återföras till åkermark. 28. Innehåll från en sluten tank med toalettavlopp ska hanteras separat för att detta slam inte ska riskeras att förorenas. Davatten 29. Kommunen ska i sin översiktsplanerin ta hänsyn till möjliheterna att ordna en lånsiktit hållbar davattenhanterin i alla delar av kommunen 30. Davattenutredninar ska enomföras vid varje ny detaljplan. Vid utbynad i andra områden där allmänt VA bys ut eller saneras ska davattensituationen undersökas.. Utöver detta ska konsekvenserna av ett s.k. 100 års ren alltid utredas. Sotenäs kommun, Kunshamn Besöksadress: Parkatan fax: info@sotenas.se

170 Datum: Vid beslut om förhandsbesked och bylov ska davattenhanterin på fastiheten eller avlednin till omivninen kunna ske utan risk för översvämnin eller annan oläenhet. 32. Davatten ska tas omhand på ett miljö- och hälsomässit odtabart sätt vilket innebär att utsläppen inte ska påverka människors hälsa eller miljön neativt. 33. Vid utbynad av allmänt VA ska olika tekniklösninar för davattenhanterin värderas för att uppnå största möjlia nytta i förhållande till investerinskostnaden. 34. Föroreninar i davattnet ska avskiljas innan dessa når recipienten, om möjlit redan vid föroreninskällan. 35. Davattenanläninen ska dimensioneras efter aktuell branschstandard. Riktlinjer för utöknin av kommunalt verksamhetsområde/riktlinjer för utbynad av allmänt VA 36. Kommunen ska utvida eller besluta om nya allmänna verksamhetsområden då det är motiverat ur miljö- eller hälsoskyddssynpunkt samt ur ekonomisk synpunkt. 37. Huvudreeln ska vara att va-huvudmannen svarar för dricksvatten, spillvatten och davatten inom allmänna verksamhetsområden. 38. Kommunen är positiv till att pröva om utbynad av va inom nya planområden kan enomföras av exploatören samt att drift och underhåll utförs av emensamhetsförenin under förutsättnin att nödvändi standard kan säkerställas. Bilaa 1 Ordlista Spillvatten är vatten från hushåll (toalett, bad/dusch, disk och tvätt) och andra verksamheter (industrier, biltvättar och dylikt) Avlopp är samlinsnamn för spillvatten, davatten samt dränvatten Davatten är tillfällit förekommande, avrinnande vatten på markytan eller på en konstruktion. Davatten är exempelvis avrinnande renvatten och smältvatten samt framtränande rundvatten Dränerinsvatten (dränvatten) är markvatten och rundvatten som samlas upp och tas omhand i en dränerinslednin. VA-huvudman är den som äer en VA-anlänin Allmän VA-anlänin är en anlänin för försörjnin av vatten eller avlopp som kommunen äer eller har rättslit bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla kommunens skyldiheter enlit laen om allmänna vattentjänster (LAV). De samlade VA-anläninarna inom en kommuns ränser, för vilka en kommun är huvudman, benämns Den allmänna VA-anläninen Sotenäs kommun, Kunshamn Besöksadress: Parkatan fax: info@sotenas.se

171 Datum: Allmänt VA-område är ett område som ida har tillån till allmän VAförsörjnin, antinen inom ett verksamhetsområde eller via en avtalsanslutnin (föreninar, samfälliheter, enskilda fastiheter) Verksamhetsområde är ett av kommunfullmäktie fastställt eorafiskt definierat område, inom vilket kommunen är huvudman för vatten- och/eller avloppsförsörjnin. Inom verksamhetsområdet äller kommunal VA-taxa Enskild VA-anlänin är en anlänin eller annan anordnin för försörjnin av vatten eller avlopp som kommunen inte äer. Enskilda anläninar kan finnas för en enskild fastihet, för flera fastiheter tillsammans eller för samfälliheter och föreninar. En enskild VA-anlänin kan avse såväl ledninar som en lokal lösnin för produktion av dricksvatten eller renin av avloppsvatten Gemensamhetsanlänin är en enskild VA-anlänin (se ovan) som inrättats för två eller flera fastiheter emensamt Nödvatten är vatten för dryck, matlanin och personli hyien som för en beränsad tid ersätter den ordinarie dricksvattenförsörjninen. Mänden vatten som finns tillänlit är beränsad och anses vara 3-5 liter per person under första dynet och därefter ca liter per person och dyn. Vid med lånvaria störninar bedöms ca 100 liter per person krävas. Nödvatten distribueras utan att nyttja det ordinarie ledninsnätet enom användande av ex. tankar eller tankbilar Reservvatten är dricksvatten som distribueras via det ordinarie ledninsnätet men från annan produktionsanlänin än den ordinarie. Reservvatten får vanlien användas i samma omfattnin som vid ordinarie vattenförsörjnin Ovidkommande vatten är det vatten som utöver spillvatten finns i spillvattenledninar. Ovidkommande vatten kan bestå av anslutet davatten, anslutet dränerinsvatten, samt inläckae från marken om ledninarna inte är täta. Andelen ovidkommande vatten kan i extrema fall flera åner större än volymen spillvatten Bo Hallren Utredare kommunledninskontoret Sotenäs kommun, Kunshamn Besöksadress: Parkatan fax: info@sotenas.se

172 Datum:

173 Datum: INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inlednin 1.1 Bakrund och syfte 1.2 VA-översikt det andra av flera ste i VA-planerinen 1.3 Lastöd för arbetet 1.4 Projektoranisation 2 Genomförande 2.1 Planerinsförutsättninar 2.2 Avränsninar 2.3 Underlasmaterial 3 Vattenförvaltnin och ansvar 3.1 Sotenäs kommuns ansvar i vattenförvaltninen 3.2 VA-plan och andra planer för vatten 3.3 Sotenäs Va-plan en del av helheten 3.4 Vattenförekomster i Sotenäs kommun 3.5 Dricksvattenresurser och recipienter för VA-försörjninen Ytvatten 4 Utvecklin och behov 4.1 Befolkninspronos 4.2 Försörjninspronos 4.3 Invånarperspektivet 5 Inom verksamhetsområde för allmänt Vatten och avlopp 5.1 Allmänna vattentäkter och vattenverk Vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter Dale Vattenverk Tåsteröd vattentäkt Dale vattentäkt 5.2 Reserv och nödvattenförsörjnin Reservvattenförsörjnin Nödvattenförsörjnin 5.3 Allmänna avloppsreninsverk Omholmens reninsverk Hunnebostrands reninsverk Todderöd reninsverk 5.4 Ledninsnät Dricksvatten Spillvatten Davatten 2

174 Datum: Utanför verksamhetsområde för allmänt Vatten och avlopp 6.1 Enskilda dricksvattenanläninar 6.2 Enskilda avloppsanläninar Små enskilda avloppsanläninar Stora enskilda avloppsanläninar 6.3 Områden med samlad bebyelse 7 Naturivna förutsättninar för VA-försörjninen 7.1 Geoloi 7.2 Toporafi 7.3 Hydroloi 7.4 Klimatförändrinar 8 Markanspråk 8.1 Sammanfattnin av markanspråk i Sotenäs kommun Bostadsbebyelse Industrier Förorenade områden Skyddade områden Lantbruk Infrastruktur Materialtäkter 9 Kommunala intressen 9.1 Visioner 9.2 Översiktsplan 9.3 Bostadsförsörjninsproram 9.4 Lokala miljömål 10 Mellankommunala intressen 10.1 VästVatten AB 10.2 Miljönämnden i mellersta Bohuslän 10.3 Bohusläns Vattenvårdsförbund/samordnad recipientkontroll 10.4 Tåsteröd vattentäkt 11 Omvärldsfaktorer och lastiftnin 11.1 Laen om allmänna vattentjänster (Vattentjänstlaen) 11.2 Miljöbalken och plan och bylaen 11.3 Anläninslaen 11.4 Vattendirektivet 11.5 Vattenmyndihetens åtärdsproram 11.6 Nationella och reionala miljömål 11.7 Baltic Sea Action Plan (BSAP): Genomförandeplaner 12 Kommande VA-plan för Sotenäs kommun och inträdet i VästVatten AB. 3

175 Datum: Inlednin 1.1 Bakrund och syfte I den här översikten redovisar Sotenäs kommun en kunskapssammanställnin av de viktiaste delarna som påverkar daens och framtidens försörjnin av vatten och avlopp i kommunen. Sotenäs kommun har ett ansvar för att invånare i kommunen har tillån till ett hälsosamt dricksvatten och för att avloppsvatten från bostäder och verksamheter omhändertas på ett miljömässit sätt. Det finns också måna livsmedelsindustrier i kommunen som är direkt beroende av vatten. Det finns tillräckli tillån på dricksvatten i Sotenäs kommun. Reservförsörjnin av dricksvatten i det fall kommunens ytvattentäkter slås ut, av t.ex. ett oljeutsläpp behöver förbättras. I vissa områden behöver situationen förbättras i takt med ett förändrat behov av dricksvatten då permanentboende ersätter fritidsboende. Det ställs också ökande krav från myndiheterna på mindre miljöpåverkan från bland annat enskilda avlopp. Omhändertaandet av avloppsvatten från bostäder och verksamheter i kommunen funerar i stort sett bra inom kommunen men kan förbättras. Förbättras så att avloppsnätet saneras så att utsläppen av skadlia ämnen minskar. Risken för att människor blir sjuka av en dåli hanterin av avloppsvatten är också nåot som medför att förbättrinar måste ske. Vid måna av de fritidsboenden som finns i kommunen är avloppen inte odkända och där släpps alltför stora mänder skadlia ämnen ut. Sotenäs kommuns inträde i Väst Vatten AB kommer att säkerställa att en plan arbetas fram för att säkra en framtida od försörjnin av vatten och avlopp till såväl invånare som verksamheter. 1.2 VA-översikt det andra av flera ste i VA-planerinen VA-översikten i Sotenäs kommun följer Hav och Vattenmyndihetens välednin för kommunal VA planerin. Enlit arbetsmodellen inår 5 ste i VA planerin 1. Initierin, politiskt uppdra 2. VA-översikt VA-stratei 4. VA-plan 5. Uppföljnin, implementerin Ste 4 utörs av olika handlinsplaner som ska presentera hur ställninstaandena i VA-stratein skall uppfyllas. 4a. Vattenförsörjninsplan (VA-plan) för hela kommunen 4b. Förnyelseplan för allmänt VA (åtärder inom den befintlia VA- anläninen) 4c. Utbynadsplan för allmänt VA 4d. Handlinsplan för enskilda avlopp 4e. Handlednin för davattenhanterin 4

176 Datum: Lastöd för arbetet Enlit Vattenmyndiheternas försla till åtärdsproram, åtärdspunkt 37, behöver kommunerna utveckla VA-planer i samverkan med länsstyrelserna. Att upprätta en kommunal VA-plan har direkt eller indirekt stöd i ett flertal laar, planer och proram där de mest aktuella är: Laen om allmänna vattentjänster Miljöbalken Plan- och Bylaen Anläninslaen Vattendirektivet Vattenmyndihetens åtärdsproram Baltic Sea Action Plan (BSAP): Genomförandeplaner Nationella och reionala miljömål. 1.4 Projektoranisation Sotenäs kommun har beslutat bli deläare i det emensamt äda driftbolaet VästVatten AB som ansvarar för drift, underhåll och utvecklin av kommunernas vatten- och avloppsverksamheter i Färelanda, Munkedal, Uddevalla och Sotenäs. Huvudkontoret lier i Uddevalla. Driftsbudet, bynader, utrustnin mm har överförts till Sotenäs Vatten AB ett helät kommunal bola och beställare av Va-översikten. Va-översikten är framtaen på uppdra av Sotenäs kommun och enomförd av kommunledninskontoret för kommunstyrelsen. Kommunledninskontoret och utredaren/samordnaren har funerat som uppdraledare där uppdraet varit att arbeta förvaltninsöverripande i projektform och enomförda arbetsmöten. 2 Genomförande 2.1 Planerinsförutsättninar Huvuduppiften för en Va-översikt är att skapa en nuläesbeskrivnin och emensam bild som omfattar dricksvatten, spillvatten och davatten både innanför och utanför nuvarande verksamhetsområden för allmänt Va. Denna emensamma bild är inte bara vikti under arbetsprocessen med VA-översikten, utan er även om ett antal år från nu delvis svar på fråan på vilken rund beslutades de åtärder vi nu enomfört eller ska enomföra? Va-översikten skall belysa samtlia intressen som kommunen både kan och inte kan styra över. Samtlia pusselbitar måste finnas och belysas för att i slut änden kunna resultera i en Va-plan för Sotenäs kommun 5

177 Datum: Va-översikten kommer att utöra ett viktit planerinsinstrument som tillsammans andra styrdokument utör runden för den framtida samhällsutvecklinen och skapa en lånsiktit hållbar Va-försörjnin. 2.2 Avränsninar Va-översikten innehåller inet fältarbete utan byer på insamlad information och dokumentation och är en nuläesbeskrivnin och ida kända fakta. 2.3 Underlasmaterial Besiktninsprotokoll för avloppsreninsverken 2014 Besiktninsprotokoll för vattenverket 2015 Miljörapporter för avloppsreninsverken 2015 Årsredovisnin för vattenverket 2015 Översiktsplan (2010) Bostadsförsörjninsproram 2016 Eneriplan och klimatstratei 2012 GIS-underla Översvämninskarterin (MSB) Intervjuer med berörd personal Information från Länsstyrelsen i Västra Götaland Vattendomar för Tåsterödsvatten och Dalevatten 3 Vattenförvaltnin och ansvar 3.1 Kommunens ansvar Svensk vattenförvaltnin releras av EU:s Ramdirektiv för vatten Vattendirektivet 2000/60/EG. och förvaltas av fem vattenmyndiheter i Sverie. Lokalt är det kommunerna som ansvarar för att föreslana åtärder enomförs och rapporteras in till vattenmyndiheten i Västerhavets vattendistrikt. Överripande mål är att alla vattenförekomster skall ha od vattenstatus där kommunernas Va-planerin skall bidra till detta. Sotenäs kommun har ett ansvar att driva detta arbete så att miljökvalitetsnormerna för od vattenstatus uppnås och att punkterna i åtärdsprorammet följs. Åtärdsprorammet redovisas nedan: 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter och föroreninsskadade områden som kan ha neativ inverkan på vattenmiljön, prioritera de områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, od ekoloisk status eller od kemisk status. 33. Kommunerna behöver ställa krav på hö skyddsnivå för enskilda avlopp som bidrar till att en vattenförekomst inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, od ekoloisk status. 6

178 Datum: Kommunerna behöver inrätta vattenskyddsområden med föreskrifter för kommunala dricksvattentäkter som behövs för dricksvattenförsörjninen, så att dricksvattentäkterna lånsiktit bibehåller en od kemisk status och od kvantitativ status. 35. Kommunerna behöver tillse att vattentäkter som inte är kommunala, men som försörjer fler än 50 personer eller där vattenuttaet är mer än 10 m³/da, har od kemisk status och od kvantitativ status och ett lånsiktit skydd. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planlänin och prövnin så att miljökvalitetsnormerna för vatten uppnås och inte överträds. 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, od ekoloisk status, od kemisk status eller od kvantitativ status. 38. Kommunerna behöver i samverkan med länsstyrelserna ta fram underla och enomföra åtärder för att minska påverkan från de delar av det rörlia friluftslivet, exempelvis båtturism, som kan ha en neativ inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, od ekoloisk eller od kemisk status. Sotenäs kommuns kommande Va-plan bedöms kunna bidra till att kunna uppfylla delar av åtärdspunkterna som ida inte är uppfyllda. Dessutom krävs Sotenäs kommun tydliare än tidiare klarör statusen på Va-planen och vilket ansvar Sotenäs kommun har. 3.2 Sotenäs Va-plan och annan vattenplanerin Sotenäs kommuns Va-plan inår som ett viktit styrdokument för planerinen inom vattenförvaltninen. Översiktsplanen för Sotenäs kommun är det som överripande styr användninen och planerinen av mark och vatten. Sotenäs kommun håller även på att arbeta fram en blå översiktsplan som skall styra användninen och planerinen av havet ut till territorialränsen. Havs och vattenmyndiheten åtärdsproram för att säkerställa och bibehålla en od vattenstatus sammanfattas som en vattenplan och har ett bredare syfte än en Va-plan. Sotenäs kommuns arbete med en Va-översikt och va-stratei och kommande arbete med Va-plan så bidrar Sotenäs kommun till att tydliöra Va-sektorns bidra för att uppnå eller bibehålla en od vattenstatus. 7

179 Datum: Översiktsplan Blå översiktsplan Vattenplan VA-plan 3.3 Sotenäs Va-plan en del av helheten God vattenstatus kräver att vi känner till vilka de övria aktörerna är och att samordnin sker där alla kan utföra och lämna sina bidra. Samordninsansvaret en vikti roll och uppift som Sotenäs kommun har. Infrastruktur Industri Lantbruk Eneri God status Verksamheter Förorenade områden VA Hushåll 3.4 Vattenförekomster i Sotenäs kommun Vattenmyndiheterna har i samarbete med Sveries länsstyrelser samt SMHI och SGU kartlat vattenförekomster för yt- och rundvatten och sammanställt detta i en nationell databas VISS (VattenInformationSystemSverie). Viss innehåller uppifter om statusklassificerinar, miljökvalitetsnormer, övervaknin, riskbedömninar och bedömninar av vattenmiljöproblem för vattenförekomsterna. Målet är att alla vattenförekomster ska nå minst od status under perioden

180 Datum: Sotenäs kommun har enlit VISS 13 vattenförekomster av bilaa 1 framår vilka de är och bedömninsrund för statusklassnin. Grundvattenförekomster Grundvattenvattenförekomst är en avränsad mänd rundvatten inlarad i en eller flera rundvattenmaasin. Grundvattenvattenförekomst är enlit vattenförvaltninsförordninen för vatten, den minsta enheten för beskrivnin och bedömnin av vatten. I Sotenäs kommun finns rundvattenförekomster vid Nordens Ark och Åby Säteri men är inte statusbedömd eller klassad som vattenförekomst. 9

181 Datum: Ytvattenförekomster Ytvattenförekomst är en avränsad och betydande förekomst av ytvatten, som kan vara t.ex. hela eller delar av en sjö, å, älv eller kanal, ett vattenområde i överånszonen eller ett kustvattenområde. I Sotenäs kommun finns 13 statusbedömda ytvattenförekomster, varav 9 kustvatten, 2 sjöar, 1 vattendra och 1 utsjövatten. Flera av vattenförekomsterna sträcker si över anränsande kommuner. Tåsterödvatten och Dalevatten utör dessutom ytvattentäkter för Sotenäs kommun. Samtlia statusbedömda ytvattenförekomster i Sotenäskommun uppfyller i dasläet miljökvalitetsnormen måttli ekoloisk status och od kemisk status. För del av Skaeracks utsjövatten saknas bedömnin. Överödnin är det dominerande miljöproblemet där det bedöms det vara såväl ekonomiskt orimlit, av bl.a. juridiska och administrativa skäl, som tekniskt omöjlit att uppnå od ekoloisk status på kort sikt. Samtlia ytvattenförekomsterna i Sotenäs kommun har överödninsproblem och omfattas därför av ett undanta i form av tidsfrist för od ekoloisk status till år Dricksvattenresurser och recipienter för VA-försörjninen Vattenförekomst kan betraktas vara en resurs i ett dricksvattenperspektiv om det är möjlit att ta ut dricksvatten från förekomsten, både vad avser kvantitet och kvalitet. En Vattenförekomst kan både fylla behov som dricksvattenresurs eller behovet som recipient för spill- eller davatten på olika skalor; Kommunalt behov Kommunens behov (verksamhetsområde allmänt VA) Lokal behov Behov för ett samhälle eller en del av kommunen Enskilt behov Enskild fastihet I Sotenäs kommuns kommande VA-plan bör behov och möjliheter beaktas ur alla ovanstående perspektiv. VA-försörjnin eller övria samhällsintressen får inte medföra en försämrin eller motverka en förbättrin av statusen i rund- eller ytvatten. Val av läe för uttaspunkt för dricksvatten eller utsläppspunkt för avloppsvatten har alla betydelse för vilka direkta konsekvenser som kan uppkomma för den statusen kopplat till VA-försörjnin. Därtill kan statusen påverkas av ledninsdraninar och andra installationer som behövs för vatten- och avloppsförsörjninen. Utta av dricksvatten i en förekomst kan påverka såväl balansen i ekosystemet som hydromorfoloin, särskilt om uttaet är höt i förhållande till den naturlia vattenförinen. Även fysikalisk-kemiska aspekter påverkas enom att den naturlia utspädninseffekten minskar. 10

182 Datum: Överförin av vatten från en ytvattenförekomst till en annan kan påverka de ursprunlia förutsättninarna och den ekoloiska statusen. Utsläpp av avloppsvatten kan, trots att utsläppskrav uppfylls, medföra neativa effekter för känslia ekosystem eller vara droppen som får bäaren att rinna över. I bereppet ekoloisk status lier halter av närinsämnen, siktdjup och syras/syrebalans med som centrala berepp vilka alla påverkas mer eller mindre neativt av utsläpp av avloppsvatten Grundvatten Sotenäs kommun har en rundvattenförekomst som bör klassas vid Nordens Ark och Åby Säteri. Dricksvattenresurser för enskilt behov finns mer eller mindre överallt, dock med varierande kvantitet och kvalitet. Måna av dessa dricksvattenresurser är rundvatten som inte är klassade som vattenförekomster av vattenmyndiheten. På samma sätt som dricksvattenresurser för enskilt behov finns utspridda är även recipienter för enskilda avlopp eftersom de enskilda avloppen har stor eorafisk spridnin Ytvatten Utav de utpekade ytvattenförekomsterna utör Tåsteröds vatten och Dale vatten vattentäkter för Sotenäs kommuns allmänna vattenförsörjnin. Sotenäskommun bedömer inte att det finns fler ytvattenförekomster i kommunen som bör lyftas fram som allmänna dricksvattenresurser, varken på kommunal eller lokal nivå. 11

183 Datum: Sotenäs kommun har ett flertal känslia ytvattenrecipienter. Två av Sotenäs kommuns ytvattenförekomster, som också utör vattentäkt, utör recipienter för renat avloppsvatten från enskilda avloppsanläninar. Samtlia recipienter har måttli ekoloisk status. Måna av ytvattenrecipienterna i kommunen är känslia. Flera av recipienterna är små vattendra som inte är klassade som vattenförekomster av vattenmyndiheten. Åbyfjorden är en känsli ytvattenrecipient. Åbyfjorden har höa skyddsvärden och är klassat som Natura 2000-område. I bevarandeplanen för Åbyfjorden anes att utsläpp av kemikalier, avloppsvatten eller annan påverkan på vattenkvaliteten bör prövas restriktivt. 4 Utvecklin och behov 4.1 Befolkninspronos I Sotenäs kommun bor cirka invånare. Befolkninsutvecklinen i Sotenäs kommun har varit neativ med en minsknin på 3,6% under tio år. Den största boenderuppen finns inom centralorterna med Kunshamn i spetsen, där lite dryt 70 % av kommunens invånare bor. Befolkninsutvecklinen i kommunen med fler ensamhushåll innebär ett ökat behov av mindre bostäder. Daens bostadsbestånd i Sotenäs kommun omfattar bostäder fördelat på 7120 (83 %) småhus, (14,6 %) läenheter i flerbostadshus och 151 (1,7 %) övria bostadsformer. Sotenäs kommun prioriterar mindre, prisvärda hyresrätter. Enlit Sotenäs kommuns een pronos kommer det att färdiställas minst 335 bostäder under (d.v.s. ca 112 bostäder/år), fördelade på 69 hyresrätter, 225 bostadsrätter och 41 småhus. 4.2 Försörjninspronos Framtida vattenanvändnin och avloppsvattenmänder är ett avörande underla för att bedöma vilket behov av VA-försörjnin som kommer att finnas inom olika delar av kommunen. Förhållandet i Sotenäs kommun är sådant att försörjninspronosen inte följer befolkninspronosen. Förklarinen finns i att andelen delårsboende och fritidsfastiheter är mycket stort i Sotenäs kommun. I Sotenäs kommun förespås en framtida öknin av befolkninen inom tätorterna och främst Kunshamn. Behovet av dricksvatten kommer att öka som även ställer krav på ökad avloppskapacitet. Försörjninspronosen för omvandlinsområden ökar, då anslutnin till allmänt VA har enomförts eller är på vä att enomföras inom dessa områden. 12

184 Datum: Invånarperspektivet Måna anser det vara en självklarhet att ha tillån till rent vatten för matlanin och personli hyien. Måna tänker inte på att uppkommet avloppsvatten skall tas om hand så att vi även fortsättninsvis har en ren och vacker miljö. Omhändertaandet av avloppsvatten är inte billit och inte alltid enkelt och risken finns att det påverkar yt- och rundvatten. Måna tror att utsläppen från det ena enskilda avloppet inte har så stor betydelse, men faktum är att summan av en kommuns enskilda avlopp kan bidra till en stor del av problemen med överödnin av sjöar. Sotenäs kommun måste vara tydli med att kommunicera värdet av en kommuns satsnin på en try och hälsosam VA-försörjnin då kan även kostnaden för vatten och avlopp för den enskilde invånaren motiveras. Förhållandet äller såväl för fastihetsäare med enskild avloppsanlänin som för fastihetsäare ansluten till allmän anlänin. 5 Inom verksamhetsområde för allmänt Vatten och avlopp Verksamhetsområde för allmän vatten och avloppsförsörjnin finns inom Kunshamn, Hunnebostrand, Bovallstrand, Smöen och Bohus-Malmön. Avloppsreninsverk, överförinsledninar, vattentäkter och vattenverk framår av fiur nedan. 13

185 Datum: Allmänna vattentäkter och vattenverk Sotenäs kommun nyttjar ida Tåsterödvatten och Dalevatten som ytvattentäkter och Dale Vattenverk för kommunens dricksvatten försörjnin. Samtli dricksvattenförsörjnin till abonnenterna sker enom ett emensamt distributionsnät. Inom distributionsnäten finns också 4 höreservoarer och 12 trycksterinsstationer se bilaa Vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter Sotenäs kommun numer Sotenäs vatten har haft som ambition och målsättnin att lånsiktit skydda kommunens dricksvattentäkter enom att besluta om vattenskyddsområden med tillhörande skyddsföreskrifter ( ) för Tåsteröds vatten och Dale vatten se bilaa 3. Genom skyddsföreskrifterna es möjlihet att via miljöbalken ställa krav på befintlia liksom framtida riskkällor som finns eller vill etablera si inom skyddsområdet. Riskkällor kan vara djurhållnin, ödselhanterin, enskilda avloppsanläninar, vattenutta, hanterin av petroleumprodukter, etc. Med skyddsföreskrifterna finns möjlihet att lokalisera ett potentiellt riskobjekt utanför påverkansområdet till våra ytvattentäkter Dale vattenverk Vattentäkter med Dale vattenverk Dale vattenverk Antal anslutna personer varav 8000 mantalsskrivna Produktion per dyn 4789 Kapacitet i m 3 /dyn Försörjnins område Vattenkvalitet Problemområde Vattenbehandlin Kunshamn/Smöen/Bovallstrand/Hunnebostrand Bohus-Malmön Manan/Växtplankton/Turbiditet Dynasandfilter, kolfilter Syresättnin, UV-ljus, klorerin 14

186 Datum: Tåsteröds ytvattentäkt Tåsteröds vatten är beläen i Munkedals, Sotenäs och Tanums kommuner. Sjön avbördar sitt vatten vid östra änden enom Tvärån som slutlien mynnar ut i Åbyfjorden. Vattenuttaet ur sjön är relerat via vattendom daterad Enlit uppifter från SMHI är Tåsterödsvattnets nederbördsområde vid sjöns utlopp 14,6 km 2, varav sjöns area är 0,67 km 2. Domen er kommunen rätt att relera sjön mellan nivåerna och 24.10m. Dock med den beränsninen att det alltid skall enom dammen skall ständit framsläppas, under tiden 16 oktober 15 maj minst 11l/s och under tiden 16 maj till 15 oktober 15 l/s. Vid västra änden av sjön sker vattenavlednin via pumpnin och överförinslednin till sjön lilla Dalevattnet där Sotenäs kommuns vattenverk är beläet. Närinssituationen i råvattnet och dess bioloiska status är tidvis sådan att det periodvis uppträder kvalitetsstörninar som vattenverket med daens utformnin inte kan hantera. Förhållandet innebär att dricksvattnet till konsument tidvis är missfärat, där lukt och smakstörninar kan finnas med risk för förhöjd bakteriehalt som följd. Bedömnin Kommunledninskontoret kan enom att ta del av tidiare utredninar och utvärderin av ällande kontrollproram konstatera att åtärder krävs för att beränsa närinstillförseln. Vidare bör vattenverket anpassas för att kunna producera dricksvatten också i en situation med väsentlit försämrad råvattenkvalitet i relation till krafti produktion av biomassa. Förhållandet bör särskilt beaktas i kommande VA-plan för Sotenäs kommun. 15

187 Datum: Dale ytvattentäkt Dalevatten är beläet inom Sotenäs kommun och lier cirka 5 km nordväst om Kunshamn. Vattenuttaet ur sjön är relerat via vattendom daterad Enlit uppifter från SMHI är Dale vattens nederbördsområde vid sjöns utlopp 2,92 km 2 varav sjöns area är 0,112 km 2 16

188 Datum: Närinssituationen i råvattnet och dess bioloiska status är tidvis sådan att det periodvis uppträder kvalitetsstörninar som vattenverket med daens utformnin inte kan hantera. Förhållandet innebär att dricksvattnet till konsument tidvis är missfärat, där lukt och smakstörninar kan finnas med risk för förhöjd bakteriehalt som följd. Hydroloiska förhållanden är sådana att Dale vattens hela vattenvolym omsätts på 105 daar då pumpnin via överförinslednin sker från Tåsteröds vatten. Bedömnin Bedömninen är densamma för Dale vatten som för Tåsteröds vatten då pumpnin sker från Tåsteröds vatten via överförinslednin vilket i praktiken innebär likartad kemisk och bioloisk status. 5.2 Reservvatten försörjnin Generellt äller att kvalitetskraven på en reservvatten täkt är densamma som för huvudvattentäkten. Behovet av reservvatten finns när den ordinarie vatten av nåon anlednin inte länre kan användas. Sådana förhållanden kan vara akut förorenin, diffus påverkan, brott på råvattenlednin etc. Distribution sker i ordinarie eller provisoriskt ledninsnät. Eftersom vattentäkterna Tåsterödvatten och Dalevatten levererar vatten till ett emensamt distributionsnät funerar de som reservvattentäkter för varandra. Sotenäs kommun enomförde 2006 en ombynad av råvattenledninarna och en nybynad av ett råvattenmaasin så att vattentäkterna funerar som reservför varandra. Beränsninar finns kapacitetsmässit då produktionen understier behovet under hösäson. Kommunen har enomfört riskanalyser för att säkra vattenkvalitén i våra ytvattentäkter. Förbättrinsåtärder har enomförts i samband med bildandet av skyddsområden och översyn av vätrafiken Nödvattenförsörjnin Kommunen har en antaen plan för nödvattenförsörjnin från Nödvatten ska kunna tillhandahållas under akuta förhållanden, när ordinarie dricksvattenproduktion eller eventuell reservvattenförsörjnin inte länre kan distribueras. Akuta förhållanden kan vara föroreninspåverkan, sabotae, brott på vattenlednin etc. Planerinen avser en varaktihet som normalt är upp till nåra dyn. Nödvattenbehovet för en person är under det första dynet 3-5 l/d och därefter l/d, övria samhällsinrättninar framår av bilaa Allmänna avloppsreninsverk Sotenäs kommun har tre allmänna avloppsreninsverk, varav det största är Omholmens avloppsreninsverk följt av Hunnebostrand samt ett minireninsverk i Todderöd. Information avseende antal anslutna, belastnin etc. utifrån 2015 års miljörapporter visas i tabell nedan. 17

189 Datum: Utav Sotenäs kommuns 8900 innevånare får 8200 sitt avloppsvatten renat hos nåot av kommunens allmänna avloppsreninsverk. Generellt sett äller att kommunens reninsverk håller en hö standard då samtlia verk under perioden 2008 till 2014 uppraderats eller varit föremål för nybynad eller ombynad. Inom Sotenäs kommun finns 94 pumpstationer för spillvatten. Pumpstationerna är enerellt sett i ott skick. Pumpstationer är utbytta på måna ställen och installation av ny mätutrustnin har enomförts för att minska effekterna av eventuell bräddnin. Reninsverken omfattas av nya eenkontrollproram och driftsinstruktioner. Kommunens åtaande handlar dels om utsläppskontroll från kommunens avloppsreninsverk och nät och dels om recipientkontroll. Sotenäs kommun har provtaninsproram för samtlia reninsverk och är medlemmar i Bohusläns vattenvårdsförbund som utför en samordnad recipientkontroll. Avloppsreninsverk Sotenäs kommun Hunnebostrands Reninsverk Omholmens Reninsverk Berört verksamhetsområde Hunnebostrand, Bovallstrand, Ramsvik, Ulebershamn Berört verksamhetsområde Kunshamn, Smöen, Väjern, Hovenäset Antal anslutna 2750st. Antal anslutna 5500 pe Totalt antal pe. utifrån BOD7 belastnin medel/dyn Totalt antal pe. Utifrån BOD7 belastnin max/dyn Dimensionerande belastnin BOD7 Dynsflöde medel/dyn 2190 pe. Totalt antal pe. utifrån BOD7 belastnin medel/dyn 6714 pe. Totalt antal pe. Utifrån BOD7 belastnin max/dyn 9000 pe Dimensionerande belastnin BOD M3/dyn Dynsflöde medel/dyn 8871 pe pe pe pe 3821 M3/tim Dynsflöde max/dyn 7682m3/dyn Dynsflöde max/dyn M3/dyn Dimensionerande dynsflöde 12000m3/dyn Dimensionerande dynsflöde M3/dyn Andel ovidkommande 10-40% Andel ovidkommande 19-39% vatten vatten Andel bräddad Andel bräddad mänd vid ARV 0,30% mänd vid ARV 0,7-3,3% Belastninen ovan beräknas utifrån 70 ram BOD7/person och dyn. 18

190 Datum: Omholmens avloppsreninsverk Då Sotenäs kommun är en utprälad turistkommun varierar belastninen mellan sommar och vinter. Anslutna till Omholmen är 5500 personer från Smöen, Kunshamn, Hovenäs, Väjen och fr.o.m. dec.-15 är det även 430 personer från Bohus- Malmö, Tullboden anslutna. Anslutna är även flera stora fiskindustrier. Verket är dimensionerat för en belastnin på pe under sommartid d.v.s. 1juni- 31au. och övri tid pe. Under 2015 var medelbelastninen per dyn, med avseende på BOD, pe. Maxbelastninen var per dyn var pe. Andelen ovidkommande vatten var 36 %. Det renade avloppsvattnet når recipienten i en 800 meter lån utloppslednin, vilken mynnar på ett djup av ca 28 m mellan Kleven och Hatteflu, söder om Smöen. I Sotenäs kommun finns 94 pumpstationer, varav 69 st. tillhör Omholmen. Reninsprocessen består i tur och ordnin av; Silnin Sandfån och fettfån Pumpstation för biobädden Biobäddar Kemikaliedoserin (efterfällnin) och flocknin Eftersedimenterin Utjämnin av rejektvatten Kväverenin med rörlia bärare Kolkälladoserin (metanoltank) till denitrifikationen Fällninskemikalie och flocknin före mikrosilar Mikrosilar Vattenbehandlinen består av mekanisk, bioloisk och kemisk renin. Den mekaniska reninen (silnin) har en kapacitet om ca 1200 m 3 /h, och den bioloiska reninen (sandfån till och med eftersedimenterin) en kapacitet om m 3 /h. Kvävereninen sker i ett delflöde och har en kapacitet om maximalt 200 m 3 /h. BOD-nedbrytninen sker i parallellkopplade biobäddar medan kvävereninen sker med hjälp av MBBR-tekniken. MBBR står för Movin Bed Biofilm Reactor. Slambehandlinen består av: Extern mottanin av slam Galler Gravimetrisk och mekanisk förtjockare, dekantat till inloppet Rötnin Slamlarin Avvattnin med hjälp av centrifu Behandlin av slam som produceras internt på reninsverket sker först enom förtjocknin (ravimetriskt och även mekaniskt vid hö belastnin). Därefter pumpas det till rötkammare för anaerob stabiliserin. Mekanisk avvattnin av rötat slam utförs 19

191 Datum: enom centrifuerin. Efter centrifuerin transporteras slammet till Rambo Lysekil. Slammet används till täckmassor för deponisluttäcknin. Rejektvattnet från centrifuerinen behandlas i kvävereninen. Externslam från slutna tankar och övria anläninar mottaes separat och behandlas via aller till utjämninsbassän för att sedan pumpas kontinuerlit till slamförtjockaren och sedan vidare till rötkammaren. Bedömnin Omholmen har haft en omfattande ombynad under åren Reninen kompletterades med en ny kvävereninsbassän med efterföljande mikrosilar för avskiljnin av suspenderande ämnen. Omholmens ARV klarade alla utsläppskrav Betonas skall dock belastninen på reninsverket är anstränd vilket innebär att det att kapacitetsmässit inte finns utrymme att ansluta mer industri. Ytterliare anslutnin innebär en utbynad av reninsverket alternativt att industrin själv tar hand om sitt processavlopp vilket kan bli möjlit om Rena Hav projektet kommer tillstånd. Nytt eenkontrollproram från 2015 har taits fram för Omholmens ARV. (reviderat ) Hunnebostrands avloppsreninsverk Då Sotenäs kommun är en utprälad turistkommun varierar belastninen mellan sommar och vinter. Sommartid har vi en belastnin på ca: 7000 pe, vintertid lier belastninen på ca: 2500 pe. Verket är dimensionerat för 9000 pe. Under 2015 var medelbelastninen/år avseende på BOD pe. Maxbelastninen var 6714pe. Andelen ovidkommande vatten är ca: 35-40%. Reninsprocessen är följande: Grovrens inkl. tvätt Sandfån- Sandtvätt- Försedimenterin (kemfällnin sommartid)-luftad biolo och aktivslam- slutsedd med kemfällnin-utående silnin med mikrosil.-ut till recipient (Havet) Recipienten lier på 10 meters djup strax norr om Ödby Ö. År-2008 jordes en större ombynad, där vi kompletterade med två nya försedimenterins-bassäner. En ny mikrosil för utående vatten, samt induktiva rörflödesmätare för exaktare mätnin av flödet. Vi har ökat dimensionerande belastnin från (tidiare 7200 pe) till (nuvarande 9000 pe) och flödet från tidiare max. (306M3/tim.) till nuvarande 700M3/tim. I slam behandlinen förtjockas slammet först via en ravimetrisk förtjockare. Dekanatet år till inkommande sandfån. Slammet år via en slamstabiliserins-bassän till slamlaer. Slammet avvattnas med en centrifu till ca: 20-22% TS. Hunnebostrands reninsverk tar inte i mot externslam. Tidiare hade Hunnebostrands reninsverk svårt att klara kraven på BOD7 och fosfor under sommaren. Nu har reninsverket inte länre nåra problem att klara topparna på sommaren. Den hydrauliska belastninen är fortfarande mycket hö vid mycket ren. Med automatik styrs ev. bräddninar till pumpstationer med bästa recipient 20

192 Datum: förhållanden. Nya mätsystem innebär att verket kan beräkna belastnin vid eventuell bräddnin betydlit bättre än tidiare. Bedömnin Hunnebostrands reninsverk är ida ett uppdaterat och modernt reninsverk, där processen funerar mycket bra. Tillhörande pumpstationer är också i mycket bra skick. Dom allra flesta har överbynad. Samtlia pumpstationer inom kommunen skall status bedömas Todderöd avloppsreninsverk Sotenäs kommun avsätter årlien medel för Va-sanerin. I samband och som en följd av antaandet av översiktsplan 2010 för Sotenäs kommun och att Todderöd pekades ut som ett framtida område för bebyelse utvecklin fattades beslut om Va-sanerin inom området. Området betjänas ida av ett minireninsverk byt 2010 och dimensionerat för 100 pe och 25 m3. Vissa inkörninsproblem fanns då belastninen var ojämn men funerar numer mycket bra. Tillsynsmyndihet för verket är Miljönämnden Mellersta Bohuslän. 5.4 Ledninsnät Sotenäs kommun har 223 km spillvattenlednin varav 45 km är tryckavlopp, 239 km dricksvattenlednin, 14 km råvattenlednin samt 120 km davattenlednin. Sotenäs kommuns medvetna satsnin på Omholmens och Hunnebostrands reninsverk och att nybynationen är koncentrerad krin centralorterna innebär korta ledninssträckor. Undantaet är överförinsledninarna från Bohus Malmön och Bovallstrand till Omholmen respektive Hunnebostrands reninsverk. Ledninsnätet är omfattande för en så liten kommun och förnyelsen av nätet är ett kostsamt och omfattande arbete. Standarden på ledninsnätet är ofta inte lätt att avöra men sammanhäner enerellt med följande parametrar; - Bristen på omhändertaande av davatten inom området - Frekvensen brott på ledninarna - Läckae - Inläckae av saltvatten Sanerinen av ledninsnätet är nåot som behöver prioriteras upp i samband med inträdet i VästVatten. Nuvarande investerinsbudet och drift räcker inte till vilket innebär att förnyelseraden är för lå Dricksvatten Sotenäs kommun är en utprälad turistkommun med en väl utbyd service för detta. Härienom finns också svåriheter att direkt avöra om läckaet från dricksvatten- 21

193 Datum: ledninarna då serviceanläninarna ofta saknar direkt mätnin av vattenförbrukninen. Sådana anläninar är ästhamnar, fotbollsplaner, pumpstationer med ästtoaletter etc. Vattenverket har en od uppfattnin om normalförbrukninen inom varje tätort och kan därför relativt snabbt upptäcka en förhöjd förbruknin och misstänkt läckae. Normalt uppstår cirka 20 vattenläckor per år detta tillsammans med ej anordninar där förbrukninen inte mäts så finns ett svinn på 20 % av producerad dricksvatten mänd. Producerad dricksvattenmänd och ledninsnätet har ina kapacitetsproblem men inträdet i VästVatten skall ändå inriktas på att minska läckaet och på att styra upp användninen Spillvatten Sotenäs kommun liksom måna andra kommuner lier efter med sanerinen av spillvattennätet. Sanerinsplan och spolplaner finns för ledninsnätet men måste ses som otillräcklia då mänden ovidkommande vatten som kommer in till reninsverken är stora. Mänderna ovidkommande spillvatten som kommer till reninsverken lier på cirka 35 %. Större satsninar behövs för att sanera ledninsnätet innan det märks nåon skillnad på inkommande flöde till reninsverken. Kapacitetsmässit finns ina större problem när det äller ledninsnätet. Däremot måste klimatförändrinarna och höjninen av havsnivån änas större uppmärksamhet. Genomförda mätninar visar att samtlia ledninar som ida lier under + 1,2 m riskerar saltvatten intrännin. Sätter man detta i relation till att kraven på att nybynation innebär en plus höjd på 3.4m till färdit olv torde åtskillit av kommunens nuvarande ledninsnät i hamnområdena kräva nåon form av ombynad. Inträdet i VästVatten skall i större utsträcknin än tidiare inriktas på att sanera spillvatten nätet. I samband med sanerin skall även drickvattenledninen läas om eller tvärt om Davatten Renheten på davatten sammanhäner från vilken miljö det kommer. Davatten från väar, industriområden är oftast mer förorenat än davatten från den ena tomten. Kraven på renin av davatten kommer att öka. Därför är det viktit att beränsa föroreninshalterna redan vid källan och om davattnet är förorenat ha en stratei för att rena detta. Sotenäs kommun saknar stratei för detta ida. I möjliaste mån skall man låta marken och växterna ta hand om davattnet. Sotenäs kommun behöver också för att utjämna flödesvariationerna bya fler fördröjninsmaasin för davattnet vilket avsevärt minskar risken för översvämninar. VästVatten har valt att prioritera arbetet med davattenstratei. 22

194 Datum: Utanför verksamhetsområde för allmänt Vatten och avlopp Utanför allmänt verksamhetsområde lier ansvaret på den enskilde fastihetsäaren att ordna vatten och avlopp till sin fastihet. Den vanliaste lösninen är att varje enskild fastihetsäare har sina ena anläninar för vatten och avlopp. Det är även fastihetsäare som ansvarar för att avloppsutsläpp sker utan risk för oläenhet för människors hälsa och miljön. Miljönämnden i Mellersta Bohuslän har prioriterat följande arbetsordnin; Dricksvattenförsörjninen har pekats ut som det ensamt viktiaste området. De områden som lier närmast dricksvattentäkter har därför utsetts till höst prioriterade. Områden där flera olika faktorer väer in är områden där det sedan tidiare är känt att ett flertal avloppsanläninar är i dålit skick och där insatser i området skulle leda till en stor minsknin av totala utsläpp har prioriterats höt. Efter ovanstående prioriterinar är det särskilt känslia områden som utför nästa prioriterinsste, och där har Natura 2000-områdena valts ut eftersom de är områden med utpekade skyddsintressen och bevarandeplaner för att bibehålla de naturvärden som finns i områdena. Dessutom äller enerellt kraven på hö skyddsnivå med avseende på miljöskydd för nya anläninar. 6.1 Enskilda vattentäkter Definitionsmässit indelas vattentäkter i små enskilda vattentäkter och stora enskilda vattentäkter. - Små enskilda vattentäkter: Mindre än 10 m3 dricksvatten/dyn eller försörjer färre än 50 personer (vattentäkt för enskilda hushåll eller mindre emensamhetsanlänin). - Stora enskilda vattentäkter: Mer än 10 m3 dricksvatten/dyn eller försörjer fler än 50 personer (stora emensamhetsanläninar eller verksamheter anslutna till kommersiell eller kommunal verksamhet). Inom kommunen beräknas det finnas cirka 1000 hushåll som får sitt dricksvatten från enskilda små rävda eller borrade brunnar. Stora enskilda vattentäkter är Nordens Ark och Sotenäs Golfklubbs rundvattentäkter. Vanlit förekommande problem för enskilda vattentäkter är relativt höa radonhalter samt höa halter av manan. Bedömnin Kommande VA-plan för Sotenäs kommun bör behandla om de större anläninarna kräver vattenskyddsområde eller inte. 23

195 Datum: Enskilda avloppsanläninar Enskilda avloppsanläninar utförs i form av infiltration, markbädd eller minireninsverk. Definitionsmässit indelas avloppsanläninar i små enskilda avloppsanläninar och stora enskilda avloppsanläninar. - Små enskilda avloppsanläninar: färre än 25 personekvivalenter anslutna - Stora enskilda avloppsanläninar: mellan personekvivalenter anslutna Mer parten av de som är bosatta utanför kommunens verksamhetsområde utör små avloppsanläninar. Inom kommunen finns nåra större avloppsanläninar reistrerade Små enskilda avloppsanläninar Omkrin 1000 hushåll i Sotenäs kommun renar sitt avloppsvatten enom enskilda avloppsanläninar. Inventerin av enskilda avloppsanläninar inom kommunen påår där kraven på hö skyddsnivå kommer att ställas innebärande följande; avloppsanlänin inom hö skyddsnivå med avseende på miljöskydd ska klara att reducera: 90 % syreförbrukande ämnen (BOD7) 90 % fosfor (Tot-P) 50 % kväve (Tot-N) Inventerinen har prioriterats med följande inriktnin; Inom områden bör inte avste från hö skyddsnivå avseende miljöskydd öras för befintlia anläninar: Inom primär skyddszon för vattenskyddsområde Inom eller med nära avrinnin till Natura 2000 områden Inom strandnära områden Arbetet med inventerinen påbörjades under 2014 och avslutades Inventerade fastiheter erhåller ett brev från miljönämnden där kontentan är att uppfyller anläninen inte ällande krav inträder förbud om att släppa ut avloppsvatten i normalfallet i kraft efter tre år. Det betyder att inom den tiden ska befintlit avlopp ha åtärdats eller ett nytt avlopp ha anlats Stora enskilda avloppsanläninar Inom kommunen finns två större avloppsanläninar vilka är Sotenäs Golfklubb och Nordens Ark. I övrit äller samma förutsättninar som för små avloppsanläninar. 24

196 Datum: Omvandlinsområden (samlad bebyelse) Sotenäs kommun bör i sin kommande Va-plan ane och lyfta fram de områden kommunen anser utör omvandlinsområden som på sikt skall anslutas till det allmänna verksamhetsområdet. Speciellt viktit blir detta i samband med inträdet i Västvatten så att samstämmihet finns mellan driftsbolaet och de ambitioner Sotenäs kommun har enom Sotenäs Vatten. Planerinsunderla finns framtaet men kommer att behöva omprioriteras i samband med inträdet i VästVatten. Förhållandet äller även Sotenäs kommuns plan för sanerin av avloppsnätet. Orsaken till att omvandlinsområden i möjliaste mån skall ansluta till det allmänna verksamhetsområdet är att risken för förorenin av avloppsvatten i recipienten och enskilda vattentäkter ökar i samband med ökat permanentboende. 7 Naturivna förutsättninar för VA-försörjninen Strateisk VA-planerin liksom framtida beslut och utförande av åtärder måste enomföras utifrån de naturivna förutsättninar som finns i kommunen. Naturen styr över förutsättninarna där människan blir påverkad antinen i form av möjliheter eller beräsninar. De huvudsaklia naturivna förutsättninarna som har berörin med VAförsörjninen i kommunen redovisas nedan samt mer specifikt i bilaa Geoloi Sotenäs kommun är naturlit avränsat i söder av Åbyfjorden och i norr av Bottnefjorden- Tosteröds vatten. Berrunden består huvudsaklien av bohusranit. Sotenäs definieras som ett sprickdalslandskap med insla av ett fjordlandskap och i de yttre delarna skärård. Geoloin skapar viktia rundförutsättninar för hur möjlia, effektiva och kostsamma olika delar av vatten- och avloppsförsörjnin kan vara. Vid planerin och utformnin av framtida VA-försörjnin eller vid optimerin av befintli försörjnin är det viktit att känna till och beakta dessa rundläande förutsättninar. 7.2 Toporafi Bynation i en vacker, unik samt känsli miljö som Sotenäs är en stor utmanin för arkitektur, fysisk planerin, byande, ekonomi, kulturmiljö och samhällsutvecklin. Toporafiska förhållanden påverkar vilka tekniska lösninar som är lämplia men kan även ha betydelse för vilka möjliheter som finns att anordna enskild Va-anlänin på en specifik fastihet. Viktit i detta sammanhan är hur dricksvattenbrunnar placeras i förhållande till avloppsanläninar så att förorenin av dricksvatten undviks. 7.3 Hydroloi Vattentillånen i Tåsteröds vatten och Dale vatten beror av avrinninsområdets storlek, nederbördsförhållanden och relerinar av sjön. Vattenuttaet i sjöarna kräver att det kontrolleras att vattentillånen är tillräckli även under torrår. Vid dimensionerin av dricksvattenutta från ett vattendra måste det beaktas att 25

197 Datum: medellåvattenförinen finns kvar i vattendraet även efter utta. Vattendom finns för vattenuttaet och är daterad Klimatförändrinar Framtida klimatförändrinar kan påverka VA-försörjninen på olika sätt. Vid höa vattennivåer riskerar avloppsvattnet att träna in i bynader och upp i avloppsbrunnar, vilket leder till fara för både människors hälsa och miljön. SMHI har på uppdra av länsstyrelsen enomfört en analys och sammanställnin av länets nuvarande och framtida klimat fram till Enlit rapporten kommer årsmedeltemperaturen stia med ca 4-6 C mot slutet av seklet och årsmedelnederbörden öka med procent under samma period. Med antaande av en lobal havsnivåhöjnin på en meter, höjs medelvattenytan med cm läns vår kuststräcka. Följden av klimatförändrinar i Västra Götalands län väntas bli bland annat höre temperatur, fler översvämninar, fler skyfall och länre perioder av torka. Klimatförändrinarna tyder på att översvämninar och skyfall kommer att bli allt vanliare Klimatförändrinarna kommer att ha större påverkan i framtiden är nåot som behöver bli uppmärksammat för att en hållbar klimatanpassnin ska kunna enomföras. De viktiaste påverkande faktorerna vid översvämninarna hösten 2014 i Sotenäs var den öppna markanvändninen tillsammans med låt beläna väar och saknaden av funktionella och väldimensionerade vätrummor. Konsekvenserna av klimatförändrinarna berör alla samhällets sektorer och ställer nya krav vid t.ex. lokaliserin av ny bebyelse och infrastruktur. Sotenäs kommun har i samband med antaandet av ett bostadsförsörjninsproram även beslutat om en handlinsplan för klimatanpassnin där arbetet skall påbörjas under Markanspråk Sotenäs kommuns översiktsplan redoör för kommunens viljeinriktnin för den lånsiktia användninen av mark- och vattenområden med utånspunkt i kommunala, visioner, mål och strateier. Översiktsplanens roll är att väa olika intressen mot varandra och samordna alla de behov och krav som finns. Vatten och avloppsförsörjninen är ett sådant intresse. Genom planerin och kommunikation kan synerieffekter uppnås och en minimerin av onödia oläenheter för samtlia. Vattenskyddsområden och utsläpp av spillvatten kan påverka nuvarande och framtida markanvändnin. Allmänt redovisas i bilaa 6 en enomån hur nåra övria samhällsintressen kan påverka vattenförsörjninen i Sotenäs kommun. Övria samhällsintressen redovisas i kartbilaa 7 och är hämtad ur Sotenäs kommuns översiktsplan Bostadsbebyelse Bebyelsen i Sotenäs kommun är främst koncentrerad till Kunshamn/Smöen, Hunnebostrand, Bovallstrand och Bohus-Malmön. Det är främst inom dessa områden som utökninen av bostäder planeras. 26

198 Datum: Sotenäs kommun har också fastslait att lokaliserin av ny bebyelse ska stödja befintli infrastruktur inkluderande vattenförsörjninen. Planerat är också att succesivt ansluta omvandlinsområden till kommunens allmänna vatten och avloppssystem. Områdena har identifierats och lier med i den framtida planerinen. 8.2 Industrier Livsmedelsindustrin är dominerande inom Sotenäs kommun och har stor inverkan på VA-försörjninen. Livsmedelsindustrin är vattenintensiv och kräver i reel närhet till en lämpli recipient som i de flesta fall är havet. Sotenäs kommun har tidit i påtalat för industrin att kommunens reninsverk inte har kapacitet att rena det uppkomna processvattnet utan industrin får behandla detta själva. Befintlia industrier och framtida utbynader finns främst inom Hoenäs- och Ödeårdens industriområde. Nuvarande och kommande etablerinar kommer att ha stor inverkan på VAförsörjninen. 8.3 Förorenade områden Sotenäs kommun har inventerat äldre industrimark översiktlit och en förtecknin över områden som behöver undersökas vidare har sammanställts. Sotenäs kommun har cirka 110 förorenade områden. Vid planerin av framtida utbynad av VA-ledninsnät i kommunen är det viktit att förorenad mark beaktas redan i utredninsskedet, dels för att minska risk för förorenin av omivninen, dels för att undvika dyra sanerinskostnader i samband med schaktnin. Förhållandet kan också älla vid enskilda fastihetsäare vid etablerin av enskilda vattentäkter. 8.4 Riksintresse och skyddade områden I Sotenäs kommun finns riksintressen av flera olika sla, en del av dessa omfattar stora delar av kommunen. Sotenäs kommun inår i två områden av riksintresse för naturvård. Inom kommunen finns flera natura 2000-områden. Naturvårdsverket har vidare beslutat att Sotenäs kommun är av riksintresse för det rörlia friluftslivet. Områden av riksintresse för kulturmiljövården finns dessutom inom Sotenäs kommun. Vid planerin av framtida utbynad av VA-ledninsnät eller enskilda lösninar kommunen är det viktit att känna till detta. 8.5 Lantbruk Jordbruket i Sotenäs kännetecknas av småskalihet. Utvecklinen visar på att framförallt betade marker försvinner enom förbusknin och ienväxnin, vilket på sikt kan innebära en stor förändrin av kulturlandskapet. Skötseln och bevarandet av jordbruksmarken är vikti för att bibehålla bioloiska värden, kulturmiljövärden och 27

199 Datum: den landskapsbild som är karaktäristisk för Sotenäs. Jordbruksverksamhet har en roll i tillskottet av närinsämnen till närliande mark och recipienter. 8.6 Infrastruktur Generellt sett äller i Sotenäs att Infrastrukturen inte är ett markanspråk som anses ha nåon stor neativ påverkan för VA-försörjninen. Tvärtom kan det vara en fördel att dra VA-ledninar i anslutnin till befintlia väar. 8.7 Materialtäkter Sotenäs kommun sammanlat 3 materialtäkter varav två är bertäkter och den tredje en berkrossninsanlänin. Bertäkter och krossverk klassas som miljöfarli verksamhet och kan öka rundvattnets sårbarhet då markens naturlia renin minskar. En av bertäkterna lier inom vattenskyddsområdet för Tåsteröds vatten. 9 Kommunala intressen Kommande VA-plan är ett strateiskt dokument som behöver förhålla si till och anpassas efter andra styrande dokument och planer. Speciellt kommunens vision 2020 och aktuell proramförklarin för mandatperioden. Ytterst samlas detta i översiktsplanen för Sotenäs kommun. 9.1 Visioner och mål Sotenäs kommuns vision 2020 omfattar överripande och lånsiktia mål som lier till rund för, och är väledande i hela den kommunala verksamheten. - Det oda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utvecklin och framtidstro. - Ett ott liv i Sotenäs hela livet, prälat av respekt för den enskilde och människors lika värde. - Hållbar utvecklin demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässit. - Goda betinelser för företaande. - En attraktiv besökskommun. - Alla finner sitt önskade boende. Kommunfullmäktie har vidare i sin proramförklarin för perioden 2015 till 2018 uttryckt följande som direkt påverkar VA-försörjninen; - Ett bostadsförsörjninsproram finns med fokus på helårsboende nya bostäder har tillkommit för åretruntboende. Hållbar utvecklin och miljöaspekterna är självklarheter i VA-försörjninen. 28

200 Datum: Översiktsplanen Översiktsplanen för Sotenäs kommun aner det rundläande målet är en öknin av antalet helårsboende och en utvecklin av den bebyda miljön som byer på lånsikti hållbarhet. Nybynation ska att utnyttja befintlia strukturer (väar, VA mm), beränsa behovet av transporter samt förbättra förutsättninarna för kollektivtrafik. Stratein för en bebyelseutvecklin är därför att i första hand förstärka befintlia tätorter och dess befintlia strukturer för kommunikationer. Den oda tillänliheten till service, vård, skola, omsor, kollektivtrafik mm som tätorten erbjuder innebär att förtätnin och utvecklin av just tätorterna är en bebyelseutvecklin som ska prioriteras. Utånspunkt i en lånsiktit hållbar samhällsutvecklin. Bebyelse på landsbyden skall i mycket höre rad än bebyelse i tätort anpassas till det landskap där bynaden placeras. Avvänin ska alltid öras utifrån bebyelsens tillänlihet till befintlia kommunikationsstråk. Sotenäs kommun planerar en översyn av ällande översiktsplan 2010 under Lokala miljömål Sotenäs kommun har utifrån de nationella och reionala miljömålen antait lokal miljömål för Sotenäs kommun. Miljömålen är framtana av den emensamma miljönämnden i Mellersta Bohuslän. Miljömålsarbetet omfattar miljö och klimatförändrinarna. Fråeställninar som direkt berör VA-försörjninen. 10 Mellankommunala intressen Kommunen hanterar mellankommunala fråor rörande till exempel kommunikationer, infrastruktur, handel, service, vattenverksamhet eller naturområden som berör en intilliande kommun. Sotenäs kommun ansvar för att beskriva och definiera om och hur användandet av mark eller vatten påverkar rannkommunen och vilka konsekvenser det får för anränsande kommuner. Tåsterödsvatten som också utör ytvattentäkt delar vi tillsamman med Tanums och Munkedals kommun. Ytterliare exempel på detta är Åbyfjorden och Bottnafjorden som vi delar tillsammans med Lysekils respektive Tanums kommun. Oraniserad samverkan mellan kommunerna utör också ett mellan kommunalt intresse Västvatten AB Sotenäs kommun har enom beslut i kommunfullmäktie beslutat att å med i det emensamma kommunaläda driftsbolaet VästVatten AB. Skälen för detta var: Problem med kompetensförsörjnin/svåriheter att rekrytera kompetent personal Personalomsättnin/pensionerinar Behov av spetskompetens som är svårt att erhålla i en liten och sårbar oranisation 29

201 Datum: Nuvarande oranisation liten och sårbar med brist på juridisk kompetens Vinna stordriftsfördelar samt tillån till ny teknik Press på taxor Bolaet är emensamät av kommunerna Färelanda, Munkedal, Uddevalla och Sotenäs kommun och har sitt huvudkontor i Uddevalla. Kommande VA-plan för Sotenäs kommun kommer att utarbetas av VästVatten AB Miljönämnden Mellersta Bohuslän Sotenäs, Munkedal och Lysekils kommuner har sedan en emensam nämnd för miljöfråor kallad Miljönämnden i mellersta Bohuslän. Sotenäs kommun är värdkommun och den emensamma nämnden inår i Sotenäs kommuns oranisation Miljönämnden ansvarar för de samverkande kommunernas uppifter inklusive prövnin/dispens och tillsyn/kontroll enlit Miljöbalken vilket möjliör mellankommunalt samarbete och emensamma satsninar inom miljöarbetet Bohusläns Vattenvårdsförbund/samordnad recipientkontroll Bohuskustens vattenvårdsförbund bildades 1987 och förbundets eentlia verksamhet, undersökninar i den marina miljön, påbörjades Förbundet är en ideell förenin vars medlemmar består av kommuner, industrier, föreninar och övria intressenter som bedriver verksamhet eller aktiviteter i anslutnin till Bohuskusten. Förbundet enomför ett kontrollproram för övervaknin av havets vattenkvalitet för att se hur kvaliteten förändras över tid. Det nuvarande kontrollprorammet har varit aktivt sedan Tåsteröds ytvattentäkt Tåsteröds vatten är beläen i Munkedals, Sotenäs och Tanums kommuner. Sjön avbördar sitt vatten vid östra änden enom Tvärån som slutlien mynnar ut i Åbyfjorden. Tåsteröd har fastställt vattenskyddsområde med tillhörande skyddsföreskrifter. Arbetet med vattenskyddsföreskrifterna över kommunränsen ställer extra krav på kommunikation och att innehållet är tydlit, korrekt väl anpassad för sitt syfte utan onödia restriktioner. 11 Omvärldsfaktorer 11.1 Laen om allmänna vattentjänster (Vattentjänstlaen) Sotenäs kommun skall enlit vattentjänstlaen ha till uppift att tillhandahålla vattenoch avloppsförsörjnin i situationer då det behövs samlade VA-lösninar. VAlastiftninen ska inte bara tillodose hälsoskyddet utan även bidra till hållbar utvecklin och od resurshushållnin. Detta betyder att kommunen är skyldi att ordna avloppsförsörjnin i ett större sammanhan om det behövs av miljö- eller hälsoskyddsskäl. Kommunen ska dels bestämma ett verksamhetsområde där vattentjänsterna behöver ordnas och dels se till att behovet tillodoses enom en allmän VA-anlänin. Laen om allmänna vattentjänster och 6 omtalar följande: 30

202 Datum: Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjnin eller avlopp i ett större sammanhan för en viss befintli eller blivande bebyelse, skall kommunen 1.bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så läne behovet finns kvar, tillodoses i verksamhetsområdet enom en allmän vaanlänin Miljöbalken och plan och bylaen Bestämmelserna i plan och bylaen syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutvecklin med jämlika och oda sociala levnadsförhållanden och en od och lånsiktit hållbar livsmiljö för människorna i daens samhälle och för kommande enerationer. Miljöbalken syftar till att främja en hållbar utvecklin som innebär att nuvarande och kommande enerationer tillförsäkras en hälsosam och od miljö. En sådan utvecklin byer på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenad med ett ansvar för att förvalta naturen väl. Lastiftninarna kompletterar varandra och skall beaktas vid VA-planerin Anläninslaen Anläninslaen22 relerar bestämmelser om anläninar som är emensamma för flera fastiheter, t ex emensamhetsanläninar för vatten och avlopp. Bland annat anes villkor för att en emensamhetsanlänin ska kunna inrättas. - Väsentlihetsvillkoret (5 ) - anläninen måste vara av väsentli betydelse för de deltaande fastiheterna - Båtnadsvillkoret (6 ) - vinsten med anläninen måste överstia kostnaderna - Opinionsvillkoret (7 ) - anläninen får inte inrättas om fastihetsäarna eller andra berörda motsätter si den och har beaktansvärda skäl för detta - Lokaliserinsvillkoret (8 ) - anläninen skall lokaliseras så att minsta möjlia intrån uppkommer utan oskäli kostnad 11.4 Vattendirektivet Ramdirektivet för vatten antos av samtlia medlemsländer år Direktivet innebär en helhetssyn och systematiskt arbete för att bevara och förbättra Europas vatten. Sveries fem vattendistrikt har fastställt fyra dokument som stöd för detta arbete; Förvaltninsplan, Åtärdsproram, Miljökvalitetsnormer och Miljökonsekvensbeskrivnin. Dokumenten äller för perioden Vattenmyndiheterna har i samarbete med Sveries länsstyrelser samt SMHI och SGU kartlat vattenförekomster för yt- och rundvatten. Målet är att alla vatten ska nå minst od status under perioden

203 Datum: Vattenmyndiheternas åtärdsproram Åtärdsprorammet riktar si till kommuner och myndiheter och beskriver de åtärder som bedöms nödvändia för att de beslutade miljökvalitetsnormerna ska uppnås i tid inom vattendistriktet. Föreslaet är att kommunerna, i samverkan med länsstyrelserna, behöver utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, od ekoloisk, kemisk och kvantitativ status Nationella, reionala och lokala miljömål Levande sjöar och vattendra, rundvatten av od kvalitet samt inen överödnin är miljömål som skall appliceras lokalt och inå som försla till åtärder i den kommande VA-planen. Strateiskt skall detta inå i Sotenäs kommuns kommande VA-plan men även inå i den kommande planerinen för bebyelse och miljömålet od bebyd miljö Baltic Sea Action Plan (BSAP): Genomförandeplaner Baltic Sea Action Plan (BSAP) antos av samtlia länder krin Östersjön Målet är att uppnå od status i Östersjön till år Den del som rör VA-försörjninen är i första hand sementet överödnin, där åtärder för att till exempel minska mänden närinsämnen till Östersjön hanteras. Genom att enomföra åtärder inom avloppsförsörjninen bidrar Sotenäs kommun direkt till att tillförseln av närinsämnen till Skaerack och indirekt Östersjön minskar. 12 Kommande VA-plan för Sotenäs kommun och inträdet i VästVatten AB VästVatten AB ansvarar från och med 1 januari 2017 för drift, underhåll, och utvecklin av Sotenäs kommuns allmänna vatten och avloppsanläninar. Viktit blir då för Sotenäs kommun och Sotenäs Vatten AB att ha en kommunal stratei för hur kommen skall utvecklas när det äller vatten och avlopp kopplat till övri planerin. Framtaen Va-översikt och föreslaen Va-stratei är ett ste i riktninen för att kunna styra utvecklinen. Genom dessa dokument es förutsättninar för en emensam syn på vilka förutsättninar som äller och förvaltninsöverripande i kommande Va-plan arbeta för att vattenplanerinen är ekonomiskt, socialt och ekoloiskt hållbar. Innehållet i kommande VA-plan skall ha en tydli kopplin till övria strateiska dokument i Sotenäs och främst bostadsförsörjninsprorammet och ällande översiktsplan. Kopplin skall och finnas till Sotenäs kommuns budetprocess och ällande taxor. Inträdet i VästVatten ställer större krav på Sotenäs kommun som beställare entemot såväl Sotenäs Vatten som VästVatten och att kommunen har kompetens och resurser att styra detta. 32

204 Datum: Inträdet i VästVatten säkrar på lån sikt Sotenäs kommuns kompetens inom Vaplanerin och utör en tryhet för att emensamt med andra kommer arbeta fram en Va-plan för Sotenäs kommun. Bo Hallren utredare kommunledninskontoret 33

205 BILAGA 1 Namn ID Vattenkateori Huvudavrinninsområde Kommuner Haby bukt Lilla Dalevatten Kunshamn n skärård Sotefjorden Bottnefjorden Åbyfjorden Hovenäset området Hunnebostrand skärård Kunshamn s skärård Bärfendalsälven Tåsteröds Stora Vatten M Bohusläns skärårds kustvatten Del av Skaerraks utsjövatten SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE SE Kust Till annat land Sotenäs Sjö Kustområde Sotenäs Kust Till annat land Sotenäs Kust Till annat land Sotenäs , Tanum Kust Till annat land Sotenäs , Tanum Kust Till annat land Lysekil , Sotenäs Kust Till annat land Lysekil , Sotenäs Kust Till annat land Sotenäs Kust Till annat land Sotenäs Vattendra Kustområde Lysekil , Munkedal , Sotenäs Sjö Kustområde Munkedal , Sotenäs , Tanum Kust Till annat land Lysekil , Orust , Sotenäs Utsjövatten (mellan 1-12 nm) - Hvaler - N111, Kunälv , Lysekil , Orust , Sotenäs , Strömstad , Tanum , Tjøme - N723, Tjörn (3) BILAGA 1

206 Statusklassnin av vattenförekomster Vattenförekomster som utörs av rundvatten, sjöar, vattendra och hav har pekats ut av landets fem vattenmyndiheter. Inom ramen för de åtärdsproram som taits fram för vattenförvaltninen i Sverie har statusen bedömts i alla vattenförekomster. Ekoloisk status Ekoloisk status bedöms för ytvattenförekomster. Alla definierade ytvattenförekomster i Sverie är bedömda enlit vattenförvaltninens runder för ekoloisk status. Bedömninen utörs av tre delar; bioloisk, fysikalisk-kemisk och hydromorfoloisk. För att en ytvattenförekomst ska bedömas ha od ekoloisk status behöver dessa tre parametrar bedömas ha "od status". Vatten som ida uppvisar od ekoloisk status får inte försämras och de som ida inte når od status ska förbättras för att innan 2015 eller senare i vissa fall ha uppnått od status. Kemisk status Kemisk status bedöms för yt- och rundvattenförekomster. Kemisk status bestäms enom att mäta mänden av bestämda förorenande ämnen i en ytvattenförekomst. Mätninar örs både på naturlia samt konstjorda och kraftit modifierade ytvattenförekomster och får inte överskrida den beslutade miljökvalitetsnormen. I vattendirektivet är ränsvärden för 33 prioriterade ämnen samt 8 övria förorenande ämnen fastlada. Dessa ränsvärden ska vattenmyndiheten använda när den klassificerar och bestämmer kvalitetskrav för kemisk ytvattenstatus. Miljöövervaknin och statusklassificerin behöver bara öras för de ämnen som släpps ut i vattenförekomsten. Även ämnen i fiskvattendirektivet och skaldjursdirektivet som släpps ut eller antas vara närvarende i en vattenförekomst. För rundvatten äller listan i direktivet om skydd för rundvatten mot föroreninar och försämrin nationellt kompletterad. Kemisk status för vattenförekomster i rundvatten skall klassificeras för de vattenförekomster som riskerar att inte nå od status till år Kvantitativ status Kvantitativ status bedöms för rundvattenförekomster. Grundvattenförekomsternas kvantitativa status aner om vattenuttaen är i balans med rundvattenbildninen. Genom att mäta rundvattennivån eller enom att jämföra rundvattenbildninen med uttaet av vatten, kan man få en uppfattnin om rundvattentillånen och förhindra eventuella överutta. För att en rundvattenförekomst ska uppnå od kvantitativ status får inte uttaen vara större än nybildninen av rundvatten eller så stora att flödesriktninar ändras så att saltvatten eller andra föroreninar kan träna in. Grundvattennivån får inte heller förändras så att det medför att 2 (3)

207 od ekoloisk status inte nås i ytvatten som är förbundna med rundvattenförekomster eller att rundvattenberoende terrestra ekosystem tar skada. Sammanställnin VISS 1, som är en nationell databas, samlar information om yt- och rundvattenförekomster. I VISS finns bland annat uppifter om statusklassificerinar, miljökvalitetsnormer, övervaknin, riskbedömninar och bedömninar av vattenmiljöproblem. Statusklassninen resulterar i följande indelnin av yt-och rundvattenförekomster: Ekoloisk status Hö God Måttli Otillfredsställande Dåli YTVATTEN Kemisk status God Uppnår ej od Kvantitativ status GRUNDVATTEN Kemisk status God Otillfredsställande God Otillfredsställande 1 VattenInformationSystemSverie, 3 (3) BILAGA 1

208 o Trycksterinar Vattentorn BILAGA 2 Vattentorn/Trycksterinar 18 oktober 2016 Lantmäteriet Den redovisade fastihetsindelninens kvalité kan inte aranteras och har inen rättsverkan. 5 0 [km] 1:66 848

209

210

211 Bilaa 4 Lathund för beräknin av nödvattenbehov Distributionssystem: Hela Sotenäs kommun Nödvattenbehov m 3 /dyn Antal tankar 9000 invånare x 5 liter invånare x 10 liter 90 1 vårdcentral äldreboenden med 200 personer x 15 liter storkök med 1555 portioner x 3 liter skolor och förskolor med 1700 barn + personal x 10 liter 17 9 Övrit Summa: (5 liter/10 liter per person) 71/116 m 3 / av 1

212 BILAGA 5 Bovallstrand Gistad Ulebershamn Tossene Hunnebostrand Röd Ramsvik Askum Fodenäs Todderöd Örn Väjern Hovenäset Hasselösund Kunshamn Stallen Bohus-Malmön!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Planerinsförutsättninar kommunöverripande Teckenförklarin Kommunräns Riksintresse för naturmiljövård!!! Riksintresse för friluftsliv!!!!!!!!! Riksintresse för kulturmiljövård! Riksintresse för yrkesfisket Hamn av riksintresse för yrkesfisket! Riksintresse för sjöfart Riksintresse totalförsvaret Riksintresse enl. MB 4 kap.! Draet Natura 2000 Naturreservat Strandskydd Djur- & växtskyddsområden Biotopskydd!!! Naturminne Landskapsbildsskydd Värdefulla naturmiljöer Område med höa kulturhistoriska värden! Bynadsminne Musselvatten Marina fredninsområden för fisket 4 5 ± Sekundär transportled för farlit ods Skyddsområde vä (30m) Skyddszon vindkraft Störninszon lukt Störninszon buller! 3!! 2! 1 Avrinninsområden!! km 0 Vattenskyddsområde Område med ällande FÖP! Skala 1: Möjlia platser för muddertippnin! Område med ällande detaljplan Samlad bebyelse del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR Smöen ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun!

213 Smöen BILAGA 6 Ramsvik Väjern Hasselösund Kunshamn Hovenäset 65 Bovallstrand Ulebershamn Hunnebostrand Örn ± Skala 1: km Stallen Draet Askum Todderöd Bohus-Malmön Tossene Gistad Fodenäs Röd MILJÖSKYDD, HÄLSA & SÄKERHET Teckenförklarin Kommunräns Vattenskyddsområde Avrinninsområden Markområde i tätort med nivå under +2.5m Sekundär transportled för farlit ods Skyddsområde vä (30m) Skyddszon vindkraft Störninszon buller Störninszon lukt! Tillståndspliktia anläninar GF Avfallsanlänin " Nedlat avfallsuppla! Möjli plats för muddertippnin del 2 FÖRUTSÄTTNINGAR ÖP 2010 översiktsplan för Sotenäs kommun

214 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 14 KA 2016/1089 Försla till VA-stratei för Sotenäs kommun Sammanfattnin Syftet med VA-översikten är att den skall e en emensam bild över de möjliheter och eventuella utmaninar kommunen står inför både nu och i framtiden, kopplat till andra styrdokument och utifrån detta läa en stratei för hur Sotenäs kommun anser att VA-planerinen skall ske. VA-översikten lier också till rund för förslaet till VA-stratei för Sotenäs kommun. VA-stratein visar enerella ställninstaanden samt ett antal riktlinjer för hur arbetet med VA-försörjnin ska bedrivas i kommunen. VA-stratein klarör vidare roller och ansvarsfördelnin mellan olika sektorer i kommunen, samverkande kommuner och bola. Beskrivnin av ärendet Förslaet till VA-stratei och odkännande av VA-översikten följer Hav och Vattenmyndihetens välednin för kommunal VA planerin. Enlit arbetsmodellen inår 5 ste i VA planerin; 1. Initierin, politiskt uppdra 2. VA-översikt (daterad ) 3. VA-stratei 4. VA-plan 5. Uppföljnin, implementerin Syftet med VA-översikten är att den skall e en emensam bild över de möjliheter och eventuella utmaninar vi står inför både nu och i framtiden kopplat till andra styrdokument. och utifrån detta läa en stratei för hur Sotenäs kommun anser att VA-planerinen skall ske. VA-översikten lier också till rund för förslaet till VA-stratei för Sotenäs kommun. VA-stratein visar enerella ställninstaanden samt ett antal riktlinjer för hur arbetet med VAförsörjnin ska bedrivas i kommunen. VA-stratein klarör vidare roller och ansvarsfördelnin mellan olika sektorer i kommunen, samverkande kommuner och bola. Sotenäs kommun kommer i samband med bildandet av bolaet Sotenäs Vatten att e bolaet ett uppdra om att arbeta fram en VA-plan för Sotenäs kommun. VA-planen utör runden för hur Sotenäs kommun anser att vattenförvaltninen skall ske inom kommunen men också beställninsrund för Sotenäs Vatten AB samt hur Västvatten AB skall utföra driften av detta inom kommunen. Inriktninen framår av VA-översikten men betonas skall särskilt behovet av ombynad av vattenverket samt sanerinen av avloppsnätet. Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 24(71)

215 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 14 Beslutsunderla Utredarens tjänsteutlåtande VA-stratei för Sotenäs kommun daterad Översikt av vatten och avloppsförsörjninen i Sotenäs kommun Bilaor 3-6 Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Yrkande Lars-Erik Knutsson (S) föreslår att ärendet delas upp i två delar, ett för VA-stratein och ett för VAöversikt. Mikael Sternemar (L) föreslår att punkt 10 i VA-stratein utår. Propositionsordnin Ordföranden ställer proposition på Lars-Erik Knutssons (S) och Mikael Sternemars (L) försla och finner att kommunstyrelsen antar detta. Kommunstyrelsens försla Kommunfullmäktie antar försla till VA-stratei för Sotenäs kommun. Skickas till Kommunfullmäktie Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 25(71)

216 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll KS 23 KA 2016/846 Verksamhetsområde för allmänt Vatten, spillvatten och davatten inom Örn och Knutsvik Sammanfattnin Området i Örn och Knutsvik anses som samlad bebyelse och en VA-utbynad är nu på ån. Fastiheterna inom området tas innan utbynaden in i kommunens verksamhetsområde för vatten, spillvatten och davatten. Inom området Örn ska verksamhetsområdet innefatta vatten och spillvatten. Inom Knutsviks område ska verksamhetsområdet innefatta vatten, spillvatten och davatten. Beslutsunderla VA- och anläninschefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts protokoll Kommunstyrelsens försla Kommunfullmäktie beslutar att inrätta verksamhetsområde för allmänt vatten och spillvatten inom Örn enlit karta ällande fastiheterna: Lindal 2:1 Anneslätt 1:14 Anneslätt 1:19, 20, 21 Anneslätt 1:23, 24 Knutsvik 1:11 Knutsvik 1:17 Knutsvik 1: 2 Knutsvik 1:31, 32, 33, 34, 35, 36 Knutsvik 1:39 Knutsvik 1:4 Knutsvik 1:41, 42 Knutsvik 1:6 Knutsvik 1:79 Knutsvik 1:8 del av som ränsar till nedanstående fastiheter. del av ränsande till Anneslätt 1:20 vilken just för tillfället styckas av från stamfastihet Kommunfullmäktie beslutar inrätta verksamhetsområde för allmänt vatten, spillvatten och davatten inom området Knutsvik enlit karta ällande fastiheterna: Lindal 2:1 Knutsvik 1:22, 23 Knutsvik 1:45-77 del av som ränsar till nedanstående fastiheter Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 41(71)

217 Kommunstyrelsen Sammanträdesprotokoll Forts. KS 23 Skickas till Kommunfullmäktie Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 42(71)

218 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll KSAU 233 KA 2016/846 Verksamhetsområde för allmänt Vatten, spillvatten och davatten inom Örn och Knutsvik Sammanfattnin Området i Örn och Knutsvik anses som samlad bebyelse och en VA-utbynad är nu på ån. Fastiheterna inom området tas innan utbynaden in i kommunens verksamhetsområde för vatten, spillvatten och davatten. Inom området Örn ska verksamhetsområdet innefatta vatten och spillvatten. Inom Knutsviks område ska verksamhetsområdet innefatta vatten, spillvatten och davatten. Beslutsunderla VA- och anläninschefs tjänsteutlåtande Kommunstyrelsens arbetsutskotts försla Kommunfullmäktie beslutar att inrätta verksamhetsområde för allmänt vatten och spillvatten inom Örn enlit karta ällande fastiheterna: Lindal 2:1 Anneslätt 1:14 Anneslätt 1:19, 20, 21 Anneslätt 1:23, 24 Knutsvik 1:11 Knutsvik 1:17 Knutsvik 1: 2 Knutsvik 1:31, 32, 33, 34, 35, 36 Knutsvik 1:39 Knutsvik 1:4 Knutsvik 1:41, 42 Knutsvik 1:6 Knutsvik 1:79 Knutsvik 1:8 del av som ränsar till nedanstående fastiheter. del av ränsande till Anneslätt 1:20 vilken just för tillfället styckas av från stamfastihet Kommunfullmäktie beslutar inrätta verksamhetsområde för allmänt vatten, spillvatten och davatten inom området Knutsvik enlit karta ällande fastiheterna: Lindal 2:1 Knutsvik 1:22, 23 Knutsvik 1:45-77 del av som ränsar till nedanstående fastiheter Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 30(41)

219 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesprotokoll Forts. KSAU 233 Skickas till Kommunstyrelsen Justerares sinatur: Rätt utdraet intyar: Sida: 31(41)

220 Kommunstyrelsens förvaltnin Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktie Dnr XX 2016/XX Sida 1(4) Verksamhetsområde för allmänt Vatten, spillvatten och davatten inom Örn och Knutsvik Sammanfattnin Området i Örn och Knutsvik anses som samlad bebyelse och är i behov av VAutbynad. Denna är nu på ån, se nedan. VA-utbynad i Örn och Knutsvik var planerad redan Projekterin och förfråninsunderla tos fram. Meninen var då att spillvattnet skulle ledas till reninsdammar som i entreprenaden skulle anläas vid Håle. Länsstyrelsen medav inte bidra till denna reninsanlänin och projektet lades på is. Området inom Örn och Knutsvik är ett typiskt s.k omvandlinsområde där vautbynad är nödvändi. Enlit 6 i laen om allmänna vattentjänster (LAV 2006:412) finns skrivninen "Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjnin eller avlopp i ett större sammanhan för en viss befintli eller blivande bebyelse, skall kommunen 1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och 2. se till att behovet snarast, och så läne behovet finns kvar, tillodoses i verksamhetsområdet enom en allmän va- anlänin. Länsstyrelsen har inte fått nåon beäran om va-utbynad enlit 6 LAV, men kommunen så alltså behovet redan anlades en pumpstation vid båthamnen på Örns campin och en sjölednin till en pumpstation i Hovenäset för vidare pumpnin a avloppsvatten till Omholmen. Denna sjölednin betjänar ida campinen, men är dimensionerad även för Örn och Knutsviks bebyelse. KSTU beslutade (KA 2015/642) i vilken ordnin kommunen skall bya ut va i olika område. Arbetet Örn och Knutsvik ska börja byas ut Ny projekterin och nytt förfråninsunderla har utarbetats. Förfråan har varit utannonserad och anbud har kommit in, allt enlit kommunens upphandlinsreler. Anbudsutvärderin påår. Fastiheterna inom området tas innan utbynaden in i kommunens verksamhetsområde för vatten, spillvatten och davatten. Inom området Örn ska verksamhetsområdet innefatta vatten och spillvatten. Sotenäs kommun Hallindenväen 17, Kunshamn fax: info@sotenas.se

221 Kommunstyrelsens förvaltnin Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktie Dnr XX 2016/XX Sida 2(4) Inom Knutsviks område ska verksamhetsområdet innefatta vatten, spillvatten och davatten. Kopplin till vision, proramförklarin och mål Vision Det oda kustnära livet som förenar tradition, förnyelse, hållbar utvecklin och framtidstro. Inriktninsmål Ett ott liv i Sotenäs hela livet, prälat av respekt för den enskilde och människors lika värde Hållbar utvecklin demokratiskt, socialt, ekonomiskt och miljömässit Alla finner sitt önskade boende Konsekvensbeskrivnin av ärendet Reelverk Laen om allmänna vattentjänster LAV 2006:412 Förvaltninens försla till beslut Kommunfullmäktie beslutar att inrätta verksamhetsområde för allmänt vatten och spillvatten inom Örn enlit karta ällande fastiheterna: Lindal 2:1 Anneslätt 1:14 Anneslätt 1:19, 20, 21 Anneslätt 1:23, 24 Knutsvik 1:11 Knutsvik 1:17 Knutsvik 1: 2 Knutsvik 1:31, 32, 33, 34, 35, 36 Knutsvik 1:39 Knutsvik 1:4 Knutsvik 1:41, 42 Knutsvik 1:6 Knutsvik 1:79 Knutsvik 1:8 del av som ränsar till nedanstående fastiheter. del av ränsande till Anneslätt 1:20 vilken just för tillfället styckas av från stamfastihet Sotenäs kommun Hallindenväen 17, Kunshamn fax: info@sotenas.se

222 Kommunstyrelsens förvaltnin Annmarie Erlandsson Telefon: E-post: Tjänsteutlåtande Kommunfullmäktie Dnr XX 2016/XX Sida 3(4) Kommunfullmäktie beslutar inrätta verksamhetsområde för allmänt vatten, spillvatten och davatten inom området Knutsvik enlit karta ällande fastiheterna: Lindal 2:1 Knutsvik 1:22, 23 Knutsvik 1:45-77 del av som ränsar till nedanstående fastiheter Bilaa/Bilaor Karta över området Sotenäs kommun Hallindenväen 17, Kunshamn fax: