Förlossningsrädsla och förlossningstrauma. Josefin Sjömark, psykolog och psykoterapeut, doktorand Elin Ternström, barnmorska och forskare
|
|
- Ann-Sofie Maj-Britt Vikström
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förlossningsrädsla och förlossningstrauma Josefin Sjömark, psykolog och psykoterapeut, doktorand Elin Ternström, barnmorska och forskare
2 Översikt 8:45-9:00 Ångest och rädsla (JS) 9:00-9:30 Förlossningsrädsla (ET) 9:30-10:00 Förlossningstrauma (JS) 10:00-10:15 Info AKW 10:15-10:45 RAST 10:45-11:00 Bemötande (JS) 11:00-11:45 praktisk övning bemötande (JS o ET) 11:45 Avslutande diskussion
3 RÄDSLA och ÅNGEST
4 Rädsla Rädsla är en icke-viljemässig reaktion på en hotfull trigger Vid rädsla förbereder vi oss på försvar eller flykt Funktionen är att minska rädslan/undvika det upplevda hotet
5 Kärt barn har många namn RÄDSLA ÅNGEST ORO SKRÄCK (STRESS) Är det samma sak? Beskrivning av olika grad av samma typ av upplevelse
6 Stress-Ångest Många likheter Aktivering av sympatiska nervsystemet Aktivering av liknande neurotransmittorer En del hävdar att det är samma sak andra att ångest genererar en mängd negativa emotioner och att stress kan finnas vid positiva upplevelser till skillnad mot ångest Det finns ingen definition av stress som riktigt accepterats av forskare generellt Stress har olika betydelse för olika personer då vi alla har olika sätt att respondera till stress
7 En fantastisk funktion Rädsla är ett väldigt viktigt, ursprungligt, biologiskt försvar mot hot. Den gynnar på så vis mänsklighetens överlevnad
8 En fantastisk funktion Varna och skydda oss från sådant som kan göra oss illa. Rädslan är en så väsentlig och primitiv kraft styr den våra liv i mer eller mindre hög grad. För att förstå en människa måste man därför förstå vad hon fruktar. En fantastisk funktion (ända tills den blir överdriven eller irrationell)
9 Det primitiva alarmsystemet Finns i det uråldriga limbiska systemet i hjärnan, varav amygdala (mandelkärnan) är en viktig del. Söker hela tiden av den information våra sinnen tar in från omgivningen och letar efter eventuella faror. Omedvetet Det primitiva alarmsystemets styrka är dess snabbhet. Leder till en och annan felbedömning
10 Det rationella alarmsystemet Sköts av hjärnbarken, som svarar för vårt medvetande. Den medvetna upplevelsen av rädsla uppstår alltså i hjärnbarken, och ger oss känslor som fruktan, pessimism, nedstämdhet och ångest. Har obegränsat med utrymme för detaljer och gott om tid. Hjälper individen att medvetet tänka igenom risken Hela tiden konkurrerar dessa två system med varandra om vår uppmärksamhet och kontrollen över vårt beteende.
11 Ångest? Ingen allmängiltig, heltäckande och gemensam definition på ångest (Rachman, 2004). Olustkänslor eller kroppsliga spänningssymtom inför en förväntad fara eller olycka där det upplevda hotet kan komma inifrån eller utifrån (SBU, 2005) Känslor- Tankar- Kroppsliga sensationer Beteenden
12 Tankar Känslor Handlingar Kroppsliga sensationer
13 Tankar Känslor Handlingar Kroppsliga sensationer
14 DISKUSSION Ge exempel på vilka tankar, känslor, beteenden och kroppsliga sensationer man kan ha när man är förlossningsrädd. Hur integrerar och påverkar delarna varandra?
15 När blir ångest sjukligt? Hos alla däggdjur är en del individer mer rädda än andra. Vårt genetiska arv påverkar (sårbarhet) 15% är födda med ökat anlag för rädsla. Fördelar med ökad rädsla. Vanligt med skam- eller skuldkänsla vid ångest Kanske kan det vara en tröst att veta att evolutionen har sett en mening med ångest, och att vår känslighet kan vara en medfödd egenskap som vi varken kan rå för eller behöver skämmas över!
16 När blir ångest sjuklig? Rigida undvikanden som begränsar livet Feltolkningar förstår inte varför alarmsystemet är igång Personen kan inte leva i enlighet med sina livsvärden
17 Vad vidmakthåller ångest? Undvikanden Säkerhetsbeteenden Feltolkningar
18 Fem orsaker till att graviditet och förlossning är potentiella ångestskapare Stress Biologiska förändringar Fysiska utmaningar Risk för komplikationer Psykisk sårbarhet (Boyce and Condon, 2000)
19 Negativa förlossningsupplevelser
20 Förlossningsupplevelse- kvinnor med ångest Kvinnor med ångest har generellt sett sämre förlossningsupplevelse Negativ upplevelse av bemötande i vården Mer smärta Mer tvivel på sin föräldraförmåga
21 Efter förlossningen, kvinnor med ångest Sämre föräldrasjälvförtroende Sämre anpassning till ny situation Färre hobbies och sociala aktiviteter Större risk för depression
22 Negativa förlossningsupplevelser förlossningar/ år i Sverige Ofta positiv upplevelse att föda, men ungefär 1/3 upplever födseln som negativ eller traumatisk (Stamrood et al 2011; Haagen et al 2015; Alcorn et al 2010) Förlossningsupplevelse är komplext och innefattar både fysiologiska och psykologiska faktorer Riskfaktorer såsom: medicinska orsaker, bristande support och psykologisk sårbarhet Risk att utveckla PTSD Institutionen för kvinnor och barns hälsa
23 PTSD enligt DSM-5 A) Stressande situation där personen upplever eller bevittnar död, hot om död, allvarlig skada, integritetshot B) Återupplevanden C) Undvikanden D) Överspändhet E) Kognitiva/affektiva symtom A) Symtomen skall även ha funnits över viss tid och orsakat kliniskt signifikant lidande PTSD Kan appliceras på gruppen med traumatisk förlossning PTSD Follwing Childbirth (PTSD FC) eller Postpartum PTSD (PP PDSD) Institutionen för kvinnor och barns hälsa
24 PTSD FC: Förekomst PTSD FC: 2,4-3,1 % hos alla som föder (Grekin et al 2014; Dekel et al 2017) 15,7 % i högriskgrupper (ex. större komplikationer under graviditet, urakuta kejsarsnitt och prematur) (Grekin et al 2014) Kliniskt signifikanta symtom på posttraumatsik stress: 9,6-27,3 % (mycket av variationen kan förklaras av tid och metod för mätning). Ju närmare förlossning desto högre siffra Institutionen för kvinnor och barns hälsa
25 PTSD FC- Orsaker Psykologiska faktorer hos kvinnan (ex. förlossningsrädd) Prepartum och partumfaktorer (ex. typ av förlossning) Postpartum faktorer (ex. bristande anpassning/coping) Fem faktorer står ut (Dekel et al 2017): a) Negativa förväntningar inför förlossningen b) Psykiskt mående under graviditet c) PTSD/Traumabakgrund d) Förlossningssätt och komplikationer under förlossning e) Bristande social support runt kvinnan Institutionen för kvinnor och barns hälsa
26 PTSD FC: Konsekvenser Depressiva symtom (20-75%) Coping Livskvalitet Anknytning till barnet Barnets utveckling (mat, sömn, kognition) Amning Relation & Sex Väntar längre innan ny graviditet Föder färre barn Grekin et al 2014; Stamrood et al 2011; White et al 2006; Iles et al 2011; Lapp et al 2010; Beck & Watson 2010; Shaw et al 2009; Gotwall & Waldenström 2002; Ayers et al 2008; Hanson et al 2009 Institutionen för kvinnor och barns hälsa
27 PTSD FC: De drabbade berättar Efter förlossningen är jag hela tiden på min vakt, stressad och spänd, som att något hemskt kan hända, jag har ont i kroppen och sover dåligt Jag gick aldrig på någon efterkontroll, jag skulle aldrig låta någon undersöka mig igen Det var första och sista gången jag födde barn, aldrig att jag gör det där igen, det blir inga syskon! Kan vi byta samtalsämne tack! Förutom att mitt barn ammar halva nätterna så har jag svårt att somna, så fort jag blundar blir jag påmind om smärtan och känslan av att jag höll på att förlora henne, jag är trött, nedstämd och drar mig undan Institutionen för kvinnor och barns hälsa
28 Negativ förlossning/ptsd FC Interventioner Postpartum-samtal Debriefing (Gamble & Creedy 2004) Expressivt skrivande (Horsch et al 2016) EMDR (fallstudier, ingen RCT) TF-KBT (fallstudier, ingen RCT) IKBT (Nieminen et al 2016) nationell rekrytering Institutionen för kvinnor och barns hälsa
29 Juno-studien Utvärdera ett lättillgängligt stöd i form av IKBT Konsekutiv klinisk rekrytering (man frågar alla) Uppsala: Örebro: Falun 18 år med negativ förlossningsupplevelse 5 på en Likertskala 1-10 och/eller urakut kejsarsnitt alt. stor blödning ( 2000 ml) Kontaktade via telefon åtta veckor postpartum Om intresserade: randomiserade till Internetbaserad KBT (IKBT) eller sedvanlig behandling. Även partnern erbjuds delta Institutionen för kvinnor och barns hälsa
30 Innehåll IKBT-Juno Vecka 1 Allmän information, psyko-edukation, intro till magandning Vecka 2 Patientberättelser, symtombeskrivning-rädsla och undvikande, lugnande andning Vecka 3 Nedstämdhet, relationer, aktivt lyssnande Vecka 4 Exponering, prata om förlossningen, se på bilder och film. Vecka 5 Mer om ångest och nedstämdhet, värderingar, återhämtning, själshygien vecka6 Repetition och återfallsprevention Fortsättning? De som uppfyller kriterierna för PTSD vid eftermätning så erbjuds steg-2 (KBT 8 veckor) Institutionen för kvinnor och barns hälsa
31 DISKUSSION De med negativ förlossningsupplevelse eller posttraumatisk stress till följd av förlossningen: Hur möter ni dem? Hur uttrycker de sig? Vågar de berätta?
32 BEMÖTANDE, ALLIANS och SAMTALSTEKNIK En god allians gynnar samarbetet med patienten Men hur skapar man en god allians?
33 Känslomässig positiv bindning Ofta underlättas samarbetet om vi gillar den vi samarbetar med. Man kan inte gilla alla men man kan göra vad man kan för att försöka hitta en positiv känsla för individen. Kräver närvaro och ett vidgat perspektiv. Kliv lite utanför och se helheten, det ökar chansen till att sympati och värme aktiveras Man har ett syfte och mål med kontakten En god allians gynnar arbetet med patienten
34 Trygghet/tillit Formella ramar och åtaganden måste vara klara (tystnadsplikt, journalföring etc.) Patienten skall känna sig respekterad precis som hon är, med sin historia och sina erfarenheter Man skapar trygghet genom att erbjuda sin kompetens och närvara samt visa empati och välvillighet
35 En levande kommunikationsprocess Sokratiskt förhållningssätt (Ställ öppna, inbjudande och undersökande frågor) Motiverande samtal (MI)
36 MI Lämpar sig väl i sjukvården, i synnerhet med människor som överväger livsstilsförändringar Socialstyrelsens fyra nyckelområden för sjukdomsförebyggande arbete: tobak, alkohol, fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor Effektivt sätt att skapa ett gott samarbetsklimat
37 MI, förhållningssätt Lyssna Medkänsla Accepterande Empati Samarbete Respekt Självbestämmande Optimism Framkalla förändringsprat Stöd självtillit Bekräfta i ord, kroppsspråk och handling
38 MI, kommunikationstekniker Lyssna Öppna frågor Reflektera Sammanfatta Bekräfta
39 Öppna frågor Inleds med ord som: Hur, vad, på vilket sätt, berätta Öppna frågor leder till berättande medan slutna till Ja eller Nej! Sluten fråga: Har du det bra? Tycker du om att motionera? Öppen fråga: Hur har du det? Hur ser du på det här med motion?
40 Reflektioner Att göra speglingar är en central teknik i MI. Återberättar, återspeglar vad man hört patienten berätta. Enkel reflektion (säger det som sagts) Ex: Du vill förlösas med kejsarsnitt. Komplex reflektion (säger det som sagts men reflekterar även känslan eller innebörden) Ex: Det är jobbigt för dig att tänka på att du skulle föda vaginalt, om du kunde välja skulle du vilja föda barn genom att bli snittad.
41 Sammanfattningar Ungefär som reflektioner Ge personen tillfälle att höra vad den själv sagt (fördjupar förståelse) Ge samtalsledaren möjlighet att välja ut det mest väsentliga i det som sagts av personen under samtal För att samla ihop det som sagts i syfte att gå vidare i samtal och skifta fokus
42 Bekräftelse Bekräftelse: Rådgivaren gör yttranden som visar att hon ser och uppskattar patienten som person, hennes goda egenskaper, kompetens, styrka och ansträngningar. Bekräftelserna måste vara äkta och helst i du-form. Ex: Du jobbar hårt med det här, Du har många bra idéer om hur du skulle kunna stärka dig själv
43 Aurorasamtal Status Trygghet, bra relation Hur lägga upp aurorasamtal på BMM? Ta tillbaka på extra samtal (uppföljning/aurorasamtal?)
44 ÖVNINGSUPPGIFT Välj ett av fallen och rollspela två och två. En av er är patienten och den andra är BM. 1. Vad kan och behöver du tänka på för att skapa god allians? 2. Vad är du nyfiken att veta mer om? Vad behöver du fråga kvinnan om? Improvisera och fyll på med mer bakgrundsinformation. 3. Hur kan du använda grundläggande tekniker i MI som ett kommunikationsverktyg?
45 Sist men inte minst: Stärk dig själv Glöms ofta bort av vårdpersonal Vi blir oftare utmattade Hur ska vi orka finnas för patienten och vara lyhörda och närvarande? Hur tar du hand om dig?
46 Öppna frågor
47 Reflektioner
När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?
När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?
Läs merBemötande av patienter med särskilda behov. Samarbete mellan tandsköterska och psykolog. Shervin Shahnavaz, leg. psykolog
Välkommen! Bemötande av patienter med särskilda behov Samarbete mellan tandsköterska och psykolog Shervin Shahnavaz, leg. psykolog Katarina Edentorp Eriksson, tandsköterska Tandvårdspsykologi sida ki.se/dentmed/kbt
Läs merMotiverande Samtal (MI)
Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merFör dig som varit med om skrämmande upplevelser
För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och
Läs merMotiverande Samtal MI introduktion
Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.
Läs merPsykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet
Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-
Läs merVad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta?
Vad är det som påverkar hur vi upplever och hanterar smärta? 1 För att förstå hur barn upplever och hanterar smärta Smärta är inte en isolerad känsla, utan det finns såväl oro och rädsla i samma emotion
Läs merSmå barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se
Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande
Läs merTRYGGHET & RÄDSLA. - så funkar vi
TRYGGHET & RÄDSLA - så funkar vi Cecilia Duberg Leg. Psykolog Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro Cecilia.Duberg@orebroll.se 019-602 36 07 INRE DIALOG KRAVBILD BIOLOGI TRYGGHET
Läs merMål för förlossningsvården i Sverige
Tack för inbjudan Mål för förlossningsvården i Sverige En frisk mor och ett friskt barn En positiv upplevelse av förlossningen State of the art 2001 Vårdvalet som blev ett geografiskt val Patientlag (2014:821)
Läs merMotiverande Samtal MI
Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merDel 1 introduktion. Vi stöttar dig
Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merÅngest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?
Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss
Läs merPsykisk ohälsa under graviditet
Godkänt den: 2017-12-03 Ansvarig: Masoumeh Rezapour Isfahani Gäller för: Kvinnosjukvård; Mödrahälsovårdsenheten; Region Uppsala Bakgrund Psykisk ohälsa är vanligt, lika vanlig hos gravida kvinnor som hos
Läs merSMART Utbildningscentrum SMART SMART. MI-utbildning. Grundutbildning. Dissonans. Att hantera dissonans. Motiational Interviewing
MI-utbildning Grundutbildning TELEFON 0707 73 40 30 E POST info@smartutildning.se HEMSIDA Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst
Läs merKognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla
Kognitiv beteendeterapi vid ångest och rädsla Kamp/flyktresponsen - vårt varningssystem Alla känner vi till den känsla vi kallar ångest. Det finns inte någon som inte har känt ångest exempelvis inför ett
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merSMART Utbildningscentrum. SMART Utbildningscentrum SMART. Dissonans. SMART Utbildningscentrum. Motivational Interviewing
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Exempel på dissonans - Avbryta
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merLångvarig smärta Information till dig som närstående
Långvarig smärta Information till dig som närstående Vad kan jag som närstående göra? Att leva med någon som har långvarig smärta kan bli påfrestande för relationen. Det kan bli svårt att veta om man ska
Läs merAkut och långvarig smärta (JA)
Akut och långvarig smärta (JA) Psykologiska faktorer vid långvarig smärta Gemensam förståelse: Smärta är en individuell upplevelse och kan inte jämföras mellan individer. Smärta kan klassificeras temporalt
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merKan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.
Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merStöd och behandling för barn som drabbats av våld
Stöd och behandling för barn som drabbats av våld Anna Norlén Verksamhetschef & Rektor Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut ERICASTIFTELSEN ERICASTIFTELSEN Högskoleutbildning Psykoterapi för barn och unga (0-25)
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merPsykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen
Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen (Jennifer.Strand@psy.gu.se) Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder Att
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merFörlossningsrädsla och kontrollförlust. Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ
Förlossningsrädsla och kontrollförlust Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ Vad är kontroll? Kontroll ger en känsla av välbefinnande Skyddar oss mot yttre och inre
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merCFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti
CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merMI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna
Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens
Läs merSMART Utbildningscentrum SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
Läs merSMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
Läs merSMART SMART SMART. Dissonans. Motivational Interviewing SMART Utbildningscentrum
Dissonans Det kan vara lättare att upptäcka klientens del i dissonansen än sitt eget bidrag. Vad har vi störst möjlighet att påverka? Vårt eget beteende eller klientens? Samtalsfällor Frågor och svar Övertala
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merVÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN
? VÅGA FRÅGA BARN OCH UNGA LATHUND FÖR FRÅGOR OM VÅLD TILL BARN Våld från närstående Det vanligaste våldet sker i nära relationer, barn utsätts av sina föräldrar eller bevittnar våld mellan föräldrarna.
Läs merArbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi. Nr Förlossningsrädsla. KK, Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Arbets- och Referensgruppen för Psykosocial Obstetrik och Gynekologi Nr 77 2017 Förlossningsrädsla Författare: Ulla Björklund Joy Ellis Britt Baummann Gustafsson Maria Hammarström Caroline Lilliecreutz
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och
Läs merChef med känsla och förnuft. Tekniska Högskolan i Jönköping
Chef med känsla och förnuft Tekniska Högskolan i Jönköping 24 maj 2012 Vad förväntar vi oss av en chef? (Sandahl et al., 2004) LEDARE OMTANKE FÖREBILD INSPIRATÖR CHEF SOCIAL KOMPETENS OMDÖME MORALISK KOMPETENS
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merVälkommen. till föreläsning om. utmattningssyndrom
Välkommen till föreläsning om utmattningssyndrom Kärt barn har många namn Neurasteni (1869) Utmattningsdepression (1989) Utmattningssyndrom (2003) Vad är stress? Biologiskt perspektiv Ett tillstånd då
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merAurora- förlossningsrädda kvinnor
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Mödravård Giltig fr.o.m: 2017-05-22 Faktaägare: Kira Kersting, Överläkare Mödravård Fastställd av: Maria Lundgren, Verksamhetschef Revisions nr: 1 Faktaägare:
Läs merÅngestsyndrom-Anxiety
Ångestsyndrom-Anxiety Resource Center i Umeå AB Socionom Leg Psykoterapeut Lärare och handledare i psykoterapi Mobil: +46 70 2138312 Emajl: kogterapi@gmail.com 1 ÅNGESTSTÖRNINGAR 1. PANIKATTCK 2. PANIKSYNDROM
Läs merDeceptionsstudier. Milgrams lydnadsexperiment Hur gör man när studiens syfte inte kan uppnås om deltagaren informeras om detta syfte?
Deceptionsstudier Hur gör man när studiens syfte inte kan uppnås om deltagaren informeras om detta syfte? Milgrams lydnadsexperiment Forskningspersonen vilseleddes om det egentliga syftet med studien Lurades
Läs merHur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden
Läs merTill dig som har varit med om en svår upplevelse
Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra
Läs merBemötande aspekter för nyanlända.
Bemötande aspekter för nyanlända. med Ewa-Karin Ottoson 0733-149037 ekottoson@gmail.com Björn Ogéus 0703-955880 bjorn.ogeus@outlook.com Egna upplevelser. 5 år i Nord Yemen. Hur kommunicerar man utan att
Läs merDe tre pelarna i Transformerande omsorg. Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar"
De tre pelarna i Transformerande omsorg Skapa ett sammanhang för läkning under de "övriga 23 timmar" Howard Bath & Diana Boswell September, 2016 Sofia Bidö, leg psykolog, leg psykoterapeut, verksamhetsledare
Läs merVåga fråga- kunskap & mod räddar liv
Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.
Läs merAtt identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp?
Att identifiera om någon är traumatiserad vad är adekvat stöd/hjälp? Kris- och Traumacentrum Tommi Räihä leg psykolog, leg psykoterapeut tommi.raiha@krisochtraumacentrum.se Krisen en del av våra liv För
Läs merAnknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06
Anknytning och omsorg när våld är vardag Små barn och trauma Sundsvall 2015 02 06 Kjerstin Almqvist, Professor i medicinsk psykologi, leg. psykolog, leg. psykoterapeut Karlstads Universitet Varför är utsatthet
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merKorta motiverande samtal (MI) i tandvården
Korta motiverande samtal (MI) i tandvården Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Barbro.holm-ivarsson@telia.com Hemsidor www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motiverandesamtal.org Exempel på vad barntandvården
Läs merNär någon i familjen fått cancer
När någon i familjen fått cancer Utbildningsdag i palliativ vård, USÖ, 2019-02-13 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära Cancer. https://www.youtube.com/watch?v=ccoyqmivrle
Läs merMysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi
Mysteriet långvarig smärta från filosofi till fysiologi och psykologi Villa Fridhem 14-15 november 2016 Ulla Caverius, smärtläkare BUSE Frågor och svar på 60 minuter Varför känner vi smärta? Vad händer
Läs merTraumamedveten omsorg
Traumamedveten omsorg Länsstyrelsen 14 oktober 2015 Pernilla Rempe Sjöstedt, Leg. psykolog Rädda Barnens centrum - för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 Agenda Vad är trauma? Vad händer i
Läs merDefinition föräldraskapsstöd
Föräldraförberedelse under graviditeten med fokus på den första tiden efter förlossningen PETRA PÅLSSON, BARNMORSKA & DOKTORAND Definition föräldraskapsstöd Föräldraskapsstöd är insatser, aktiviteter och
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merVAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT
1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror
Läs merAtt arbeta med suicidnära patienter
Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?
ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit
Läs merEPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale. Leila Boström MBHV-psykolog
EPDS- Edinburgh Postnatal Depression Scale Leila Boström MBHV-psykolog EPDS Engelsk psykiater John Cox (1987) I Sverige validerats av Wickberg och Hwang Screeninginstrument för nyblivna mammor på BVC Tidig
Läs mer(Själv)medkänsla. med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut.
(Själv)medkänsla med oss själva och dem vi arbetar med Katja Lindert Bergsten fil. dr., leg. psykolog, leg. psykoterapeut Sundsvall 171117 Vad är självmedkänsla? definitioner Att stå vid sin sida i nöd
Läs merPsykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö
Psykoterapeutiskt behandlingsarbete i späd- och småbarnsfamiljer och gravida på Viktoriagården BUP, Malmö Viktoriagården Graviditeten en övergångsperiod Utveckling av identiteten Par blir familj Nytt
Läs merLångvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra?
Långvarig huvudvärk efter hjärnskakning - vad kan vi göra? Svensk barnsmärtförenings symposium 28-29 mars 2019 Catherine Aaro Jonsson Neuropsykolog, Fil dr Barn och Ungdomshabiliteringen Kliniska symtomgrupperingar
Läs merLångvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!
Unika utbildningsdagar! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera
Läs merAtt (in)se innan det går för långt
Att (in)se innan det går för långt Främjande av psykisk hälsa på arbetsplatsen Conventum 20 september 2017 Matilda Skogsberg, arbetsmiljökonsult och leg. psykolog Regionhälsan, Region Örebro län Vad är
Läs merMotiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft
Motiverande samtal (MI) Att stimulera ungdomars vilja och kraft Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Växjö 090515 www.fhi.se/mi 1 Vad vill vi motivera ungdomar till? Inte röka Inte snusa Inte dricka alkohol/dricka
Läs merPsykologisk Förstahjälpen vid pågående trauma. POS kurs 2015
Psykologisk Förstahjälpen vid pågående trauma POS kurs 2015 Mål för psykologisk förstahjälpen Minska patientens (och personalens) upplevda stress i en akut situation Öka patientens förmåga att hantera
Läs merSCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA
OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA OLA 52 SCHENSTRÖM VÄGAR TILL MINDFULNESS RÅD FÖR EN BÄTTRE VECKA BONNIER FAKTA Innehåll FÖRORD NÄR DU VAKNAR FOKUSERA OMSORG
Läs merMotiverande samtal (MI)
Motiverande samtal (MI) William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog Hemsidor www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motiverandesamtal.org Du som
Läs merAtt förstå posttraumatisk stress
Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta
Läs merLångvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:
Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv
Läs merBarn och Trauma - bedömning och behandling
Barn och Trauma - bedömning och behandling Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merSMART Utbildningscentrum
Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och
Läs merNationella riktlinjer Ångestsjukdomar
Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för prioriteringar
Läs mer2010-04-12 Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling
Lyckas och må bra! Motivera dig själv till förändring Ditt minne påverkar hur du mår Parallellt tänkande, ta ett perspektiv i taget Vara i nuet och minska negativa tankar Skapa hållbara och effektiva lösningar
Läs merPsykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv
Psykiskt trauma och dess följder ur ett kliniskt-och folkhälsoperspektiv Suad Al-Saffar Med Dr, Psykolog Institutionen för folkhälsovetenskap Avd. för interventions-och implementeringsforskning 25 januari
Läs merRast och ro Om stress och återhämtning
Rast och ro Om stress och återhämtning Maria Nordin Docent Institutionen för psykologi 1 Denna föreläsning Dagens arbetsliv av sömnproblem Dagens arbetsliv 2 Det gränslösa arbetslivet (Allvin m fl 2011)
Läs merMindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till
Mindfulness Mindfulness har sitt ursprung i den buddhistiska visdomstraditionen. På svenska är det översatt till sinnesnärvaro Uppmärksamhet medveten närvaro Mindfulness kan ses som en uppmärksamhetsträning
Läs merTrauma och återhämtning
Trauma och återhämtning Teamet för krigs- och tortyrskadade, Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Skåne Denna broschyr är för dig som har haft hemska och skrämmande upplevelser t ex i krig eller under flykt.
Läs merAngered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Läs merMedveten närvaro en väg till hälsa och prestation
Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation John Jouper, FD Idrottsvetenskap 2019-04-08 1 Idrott och Folkhälsa Idrott Fysisk aktivitet som ett medel, en aktivitet, för att utveckla Folkhälsan som
Läs merKrisstöd vid allvarlig händelse
Krisstöd vid allvarlig händelse Offsäk vårkonferens, Malmö 11 april 2013 Per-Olof Michel Tfn: 070 7201662 po.michel@telia.com Traumatiska händelser Återhämtning Individfaktorer Händelsen + Samhällets stöd
Läs merDiskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig
Diskutera Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metoden för att åstadkomma en rejäl urladdning? 6 Några olämpliga tillvägagångssätt När patienten uppfattas
Läs merRegional riktlinje för arbete med förlossningsrädsla - identifiering och vägledning
Regional riktlinje för arbete med förlossningsrädsla - identifiering och vägledning Riktlinjer för utförare av hälso- och sjukvård i. Regionala riktlinjer har tagits fram i nära samverkan med berörda sakkunniggrupper.
Läs merSamtal om samtal. De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen
Samtal om samtal De samtal som ibland kallas för de svåra samtalen Svåra samtal Att lämna svåra besked Att bemöta starka känslor Att bemöta en obotligt sjuk människa som talar om att bli frisk eller en
Läs mer