Statistik ur ett normkritiskt perspektiv -

Transkript

1 Statistik ur ett normkritiskt perspektiv - En granskning av ett urval från utbildningsmaterialet på kursen Grundläggande statistik vid Uppsala universitet En rapport i Litteraturgranskningen Emma Blomqvist och Sanna Neumann

2 Statistik ur ett normkritiskt perspektiv En granskning av ett urval från utbildningsmaterialet på kursen Grundläggande statistik vid Uppsala universitet Publiceringsdatum: 20/ ISBN Diarienummer 22:17/18 Rapporten är utgiven som en del av Uppsala studentkårs projekt Litteraturgranskningen. Granskningen är genomförd och skriven av Emma Blomqvist och Sanna Neumann Projektledare: Shade Amao Layout: Hanna Andtbacka Korrektur: Shade Amao och Ann-Catrin Wells Litteraturgranskningen

3 Litteraturgranskningen Den här rapporten är en del av Litteraturgranskningen ett projekt som syftar till att utifrån normkritiska frågeställningar granska kurslitteratur som används på Uppsala universitet. Projektet tar tillvara på det engagemang som finns bland Uppsalas studenter genom att ge verktyg och stöd till de som vill granska sin egen litteratur. Granskningen sker med enhetliga metoder och frågeställningar som ger ett resultat i form av rapporter som är jämförbara över institutionsgränserna. Metoden är flexibelt utformad för att vara anpassningsbar till olika ämnesområden. Granskningen samordnas av Uppsala studentkårs jämlikhetsansvarig och utförs av arbetsgrupper av studenter. De färdiga granskningarna sammanställs i rapporter som tillgängliggörs på Uppsala studentkårs hemsida och i tryckt form. Rapporterna kan sedan fungera som underlag för en normkritisk diskussion av undervisningen och urval av kurslitteratur. Granskningen är ett kontinuerligt projekt och den långsiktiga ambitionen är att all litteratur på Uppsala universitet ska granskas. För mer information och för att ta del av frågeställningar och metodmaterial, gå in på:» uppsalastudentkar.se/litteraturgranskningen

4 Tack Litteraturgranskningen är helt beroende av ideellt studentengagemang för genomförande av granskningsarbetet och sammanställande av resultatet. För arbetet med denna rapport vill Uppsala studentkår därför rikta ett särskilt tack till följande studenter vid Uppsala universitet: Emma Blomqvist Sanna Neumann

5 Innehåll 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställningar och metod 1.3 Generellt resultat 6 2. Resultat 2.1 Vilken könsidentitet har författarna? 2.2 Vilken könsidentitet har de personer som hänvisas till i boken? 2.3 Vilken nationalitet har de personer som författarna refererar till? 2.4 Hur beskrivs män och kvinnor manligt/kvinnligt? 2.5 Hur beskrivs hetero-, homo- och bisexualitet? 2.6 Hur beskrivs olika former av funktionalitet? 2.7 Hur beskrivs olika länder och kulturer? 3. Kontrollfrågor 3.1 Vad är syftet med boken i undervisningen och vilka uppgifter ligger boken till grund för? 3.2 Är institutionen medveten om och problematiserande kring bokens innehåll? 3.3 Är författaren medvetna om och problematiserande kring sin inställning till boken? Externa källor 20

6 Litteraturgranskning: praktisk statistik 1. Inledning 1.1 Bakgrund Redan i förordet till boken Praktisk statistik ges en indikator på dess normativa innehåll: Idag när detta skrivs får vi veta att pojkar som har idrott i skolan varje dag får högre betyg och att fibrer i maten ger bra skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar, speciellt för kvinnor (Körner & Wahlgren 2013, s. 7).Vi valde att granska denna bok då vi anser att det finns en tydlig binär uppdelning av kön som väckte reaktion hos oss men även hos flera andra studenter där studentföreningen Feministiska Samhällsstudenter Uppsala fått in flera klagomål kopplat till dess innehåll. Boken Praktisk statistik används bland annat i kurserna Grundläggande statistik A4, Statistik för ekonomer A8, Statistik för samhällsplanerare vid Uppsala universitet. Vi har granskat fjärde upplagan av boken som har varit obligatorisk kurslitteratur sedan år 2013, innan dess användes tredje upplagan på kursen. Kursen Grundläggande statistik startar varje termin och enligt statistiska institutionen läser cirka 500 studenter kursen varje år. Bokens syfte är att ge en introduktion till statistik samt att introducera statistiska begrepp. Studenterna ska efter avslutad kurs ha grundläggande kunskaper om begrepp, synsätt samt kunna tillämpa statistiska metoder. 1.2 Frågeställningar och metod Granskningen har utgått från Litteraturgranskningens nio frågeställningar, vilka baseras på de sju diskrimineringsgrunderna i 6

7 diskrimineringslagen (2008:567) 1 samt socioekonomisk bakgrund. En viss anpassning har gjort utefter det material vi har granskat och i kapitlet som behandlar funktionalitet (se kapitel 2.5) har vi lagt till ett avsnitt som berör kroppsideal. Boken har granskats under 2017 i samråd med Uppsala studentkårs jämlikhetsansvarig. 1.3 Granskat material Boken som har granskats är: Körner, S. Wahlgren, L Praktisk statistik fjärde upplagan. Ursprungsupplaga från Översikt I boken Praktiskt statistik beskrivs totalt 57 karaktärer varav 15 stycken är kvinnligt kodade 2. I exempel som enbart beskriver en yrkesroll och inte en specifik fiktiv karaktär tillskrivs åtta av nio exempel med ett manligt pronomen han. Vårt resultat visar att kön genomgående beskrivs utifrån en binär könsuppdelning där manligt och kvinnligt kön ses som varandras motpoler. Samtidigt förstår vi att en binär könsfördelning av statistik är i dagsläget nödvändig för att beskriva den ojämställdhet som fortfarande finns i samhället. Ett övergripande mönster i den kvalitativa undersökningen är att kvinnan sätts i relation till män medan män sätts i relation till både andra män och kvinnor; att en kvinna sätts i relation till en annan kvinna förekommer endast en gång Vidare i texten kommer vi hänvisa till personer med kvinnligt kodade namn som kvinnor och personer med manligt kodade namn som män. 7

8 Det manliga könet beskrivs främst i exempel som rör konsumtion, pengar, makt, fordon och brottslighet. Det kvinnliga könet beskrivs i exempel som rör shopping (konsumtion), pengar (löneutveckling), lågavlönade jobb, fertilitet och reproduktion. Vidare kan bokens innehåll beskrivas som heteronormativ där homosexualitet endast tas upp i ett exempel (se kapitel 2.4), som i sin tur kan uppfattas vara problematisk då normbrytande sexualiteter stigmatiseras. Beskrivningar av transpersoner eller bi- och homosexualitet förekommer inte. För denna granskningsrapport tillkommer ett avsnitt som rör kroppsideal som vi valt att lägga under rubriken funktionalitet. Resultatet visar att författarna använder sig upprepade gånger av exempel som berör kropp och vikt vilket kan uppfattas som stigmatiserande. Individerna som nämns i boken är uteslutande från Sverige, Norge, Danmark, England och USA. I aspekter som berör religion, etnicitet och kultur har boken ett västerländskt perspektiv. Vi menar att många av de stereotypiska exempel som boken innehåller bidrar till ett normaliserande av könsroller, sexualiteter och kulturer. Dessa antaganden upprätthåller främst en könsnormativ och förlegad uppfattning om identitet och plats i samhället. I de exempel som lyfts fram i denna granskning anser vi att det inte varit nödvändigt att använda sig av sådana beskrivningar för att pedagogiskt förklara hur statistik och statistiska metoder fungerar. Vi tror att författarna kan bidra med samma kunskap genom att använda sig av mer inkluderande exempel och därmed undvika upprätthållandet av förlegade normer. 8

9 2. Resultat 2.1 Vilken könsidentitet har författarna? Författarna till boken Praktisk statistik är Svante Körner och Lars Wahlgren och har manligt kodade namn vilket ger uppfattningen om att de har en manlig könsidentitet. 2.2 Vilken könsidentitet har de personer som det hänvisas till i boken? Författarna hänvisar till både kvinnor och män i boken. Det hänvisas till totalt 57 individer i boken varav 15 stycken tillskrivs en kvinnlig könsidentitet och 42 stycken tillskrivs en manlig könsidentitet. Av de 57 individer som finns i boken är 41 av dem påhittade karaktärer i beskrivande exempel. I dessa fall består 27 stycken av män och resterande 14 personer är kvinnor. När exempel görs av individer utan namn tillskrivs det manliga pronomenet han i 8 av 9 fall. Utöver de påhittade karaktärerna refererar Körner och Wahlgren till 16 individer som består av forskare och författare. En av dessa är en kvinnlig forskare, resterande 15 personer består av män. Vi noterar dock att den kvinnliga forskaren, Alva Myrdal, benämns som hustru i relation till hennes man Gunnar Myrdal. Här är det värt att notera att statistik som akademisk disciplin har historiskt dominerats, likt övriga vetenskaper, av män vilket kan begränsa urvalet av forskare att hänvisa till. 9

10 2.3 Hur beskrivs män och kvinnor, manligt/kvinnligt? För att förklara statistiska och matematiska metoder används flertal exempel som uttrycks genom vardagliga och fiktiva situationer. Män beskrivs inom diverse högt uppsatta yrken som: adelsman, professor, direktör, aktiesparare, bankir och gentleman. I exempel som rör relationer beskrivs mannen som fadern, farfar samt far och son. I relation till andra kvinnor är mannen heterosexuell. Mannen tillskrivs personlighetsdrag som berör kunskap och rationalitet och kommer fram i ett exempel där en man ska hjälpa en kvinna att köpa en bil: Lasse ska köpa en bil till Margareta. En fem år gammal Golf, har han tänkt sig. Annars blir det för dyrt. Hur mycket kostar en sådan bil? (s. 152). Detta exempel kan tolkas som ett upprätthållande av en stereotypisk bild av att män är de som hanterar fordon och pengar. Utöver bilden av mannen som kunnig och rationell ser vi ett annat mönster där mannen beskrivs som vårdslös, ansvarslös och benämns i brottslig kontext: Vi ser att män genomgående har högre dödsrisker än kvinnor från och med 13 års ålder och i vissa åldrar mer än dubbelt så höga dödsrisker. Detta beror bland annat att män i större utsträckning råkar ut för olyckor - redan när mopedåldern börjar märks en tydlig uppgång - och även begår självmord. (s. 215) Ett annat exempel som bekräftar denna bild finns på sida 18, där föreningsarbete och återfallsrisk för ungdomsbrottslingar beskrivs: Sju manliga ungdomsbrottslingar som fått villkorliga domar erbjöds sex månaders arbete i en idrottsförening. Kvinnor beskrivs som lågavlönade, fertila och känslostyrda. I relationer 10

11 är hon förälder, dotter, fru och partner i heterosexuella relationer. I boken förekommer det inte heller några exempel på kvinnor med en intim relation till varandra. Kvinnan framställs som irrationell och obenägen att kunna fatta egna beslut. På sidan 151 ges ett exempel som ska förklara kvadratiska matematiska samband på följande sätt: Erika har sett ett runt matbord i ett skyltfönster. Men är det för stort? Får det verkligen plats i köket?. Av exemplet framgår det att Erika, som är kvinna, inte vet om matbordet som ska stå i köket är för stort eller inte. På samma sida finns ett annat exempel med fokus på en kvinnas handlande: Viktoria planerar sin årliga shoppingresa till London. Viktoria tänker ta med sig 200 pund i kontanter och eftersom hon är en smart tjej räknar hon snabbt ut att hon måste betala 2610 kronor. Här benämner författarna ett binärt kön i relation till adjektivet smart. Beskrivningen kan upplevas som ett förminskande adjektiv eftersom det förekommer i relation till Viktorias kön, och inte till henne som individ. Liknande adjektiv för att beskriva de exempel med män i förekommer inte, vilket vidare förstärker upplevelsen av förminskande. Att Viktoria överhuvudtaget beskrivs som smart ger en implicit negativ konnotation av att hon skulle kunna vara osmart. Dessa exempel kan uppfattas som baserade på en stereotyp av hur en kvinna i samhället är. På ett flertal ställen i boken har författarna använt sig av exempel som rör fruktsamhet och reproduktion. Kvinnorna beskrivs i sådana tillfällen utifrån sin fruktsamhet, ålder samt som fruar till män. Till exempel på sidorna : 11

12 Samtidigt valde många unga kvinnor i nästa generation att gifta sig tidigare och därmed också tidigarelägga sitt barnafödande. Här kan man inse att de förbättrade villkoren för barnfamiljerna också spelade roll: säkert påverkade dessa giftermålsfrekvensen och många familjers vilja och möjligheter att skaffa barn (eller flera barn). Stycket följs sedan av: Även om männens insatser inte får förringas beror fruktsamheten i en befolkning framför allt på kvinnorna i fruktsam och fertil ålder. Därför beräknar man också åldersspecifika tal (s. 220) Fruktsamhet är i sig inte ett problematiskt ämne att beskriva. Vi menar dock att det kan uppfattas problematiskt från ett normkritiskt perspektiv då den bild som presenteras är kvinnan relaterat till barn och familj. I ljuset av andra exempel, som lyfts ovan, kan en få uppfattningen att kvinnans roll tillhör hemmet. Att sedan tala om fruktsamhet och familj i relation till dikotomin man/kvinna menar vi grundar sig på ett heteronormativt antagande, där den heterosexuella relationen ses som det normala, givna och förväntade i ett samhälle och som därmed osynliggör andra sexualiteter, exempelvis homosexuella par. 3 Vid de tillfällen som exempel utan namn använts har professioner som forskare, aktieköpare och socionom beskrivits i relation till pronomenet han. Ett exempel beskrivs på sida 185: Den som funderar på att köpa aktier vill kanske innan han bestämmer sig ha en bedömning av den förväntade utvecklingen för olika företag. Vid det enda tillfället där det 3 Nationalencyklopedin. Heteronorm (hämtad ) 12

13 kvinnliga pronomenet hon tillskrivs, handlar det om en sjukgymnast. Utöver de exempel som lyfts hittills i rapporten, ser vi en tydlig binär könsfördelning, där de olika könen ställs som varandras motpoler. Genomgående i boken finns exempel där det görs jämförande analyser mellan kvinnor och män. Exempel på sådana analyser är löneskillnader, motionsvanor, längd och vikt. För att förklara hur ett byte av bastidpunkt i statistiska termer går till väljer författarna att på sida 124 använda sig av löneutvecklingen för heltidsanställda tjänstemän inom industrin (könsuppdelad). På sida 125 förklaras resultatet som följande: En trolig förklaring till att kvinnor har högre indexvärden än män är därför att kvinnor - i kronor räknat - har startat från en lägre nivå och därefter haft en mer gynnsam löneutveckling än männen. Ett ytterligare exempel där könen ställs emot varandra finns på sida 116 i där repetitionsuppgifter angående enkätundersökningar presenteras. Enkäten syftar till att genomföra en sammanställning av svar från tonåringar och komma fram till vilka böcker som är mest populära bland unga. Svaret på en av övningarna beskriver hur flickor läser mer än pojkar, samt att flickor hellre läser hästböcker medan pojkar läser deckare (s. 238). Vi menar att valen av ämne för att beskriva indexvärden och olika metoder blir problematisk i relation till övriga exempel i boken som lyft diverse stereotypa bilder av kön. Ett tillägg som kritiskt ifrågasätter resultatet hade varit önskvärd. Sammanfattningsvis menar vi att den genomgripande beskrivningen av kön i nästan alla fiktiva exempel är baserade på generaliserade stereotyper och förstärker föreställningen av en skillnad mellan könen och dess funktion. Vi ser detta i exemplet med Lasse, som ska 13

14 köpa en bil till Margareta och i exemplet med Erica som ska köpa ett nytt matbord. Båda är exempel som rör konsumtion och kan ses som stereotypa antaganden, där mannen ska köpa en bil (till kvinnan) medan kvinnan ska köpa ett matbord till köket. Dessa stereotyper blir problematiska då de upprätthåller rigida könsnormer och uppfattningar om dess identitet och plats i samhället. Den binära könsfördelningen som många statistiska redovisningar bygger på är idag nödvändig för att beskriva den ojämställdhet som ännu finns kvar i samhället. Men vi menar att uppdelningen av kön är värd att lyfta i samband med de stereotypa exempel som förekommer i boken då det befäster ett, vad Yvonne Hirdman 4 kallar, tydligt isärhållande av kön där män och kvinnor befinner sig på olika arenor i samhället. 2.4 Hur beskrivs hetero-, homo- och bisexualitet? Som nämnt i ovanstående kapitel beskrivs kvinnor ofta i relation till män vilket implict skapar heterosexuella relationer. Inga andra sexuella läggningar beskrivs i boken utöver det. Detta behöver inte vara ett problem då det ofta skulle vara opåkallat att till exempel nämna en exempelpersons sexualitet, men det kan i vissa kontexter uppfattas som ett upprätthållande av heteronormativitet och utgöra ett problematiskt osynliggörande av andra sexuella relationer. 4 Hirdman, Yvonne. Genussystemet - Teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Rapport till Maktutredningen (1988), s

15 2.5 Hur beskrivs olika former av funktionaliteter? I ett stycke som fokuserar på etik och experiment som metod belyser författarna hur oetiska test genomfördes på personer som var placerade på Vipeholmsanstalten. 5 Här använder de sig av begreppet psykiskt funktionshindrade (s 18). Detta är den enda gången funktionalitet synliggörs i boken, i syfte att problematisera kring oetiska experiment. Vi har valt att i denna sektion av rapporten även problematisera kring författarnas genomgående nedsättande syn på kroppar som avviker från idealet. Genomgående i boken beskrivs statistik över längd, vikt och ålder. Dessa kan vara beskrivningar av begreppen medelvärden och spridning eller i form av sambandsanalyser. Ett exempel då författarna väljer att använda sig av bantningsmetoder vid beskrivande av statistik är i inledningen av boken på sida 12: Betygsfördelningen i en klass, skolsköterskans sammanställningar över elevernas längd, vikt och ålder, tabeller över resultaten i allsvenskan i fotboll och de anteckningar om sin vikt eller antalet konsumerade kalorier, som den maniske bantaren dagligen för, är andra exempel på det som vi kallar statistik. I exemplet beskrivs bantaren som manisk vilket sätter bantning i en negativ kontext. 6 Liknande exempel finns på sidan 179: 5 Psykmuseet (2013), Vipeholms sjukhus. 6 Synonymer till manisk: galen, sjukligt exalterad, bråkig, fixerad. 15

16 Den besatte bantaren kliver kanske upp på vågen två gånger per dygn - klockan sju på morgonen och klockan sju på kvällen - och antecknar den aktuella vikten eller viktförändringen under de senaste tolv timmarna. Vi menar att statistik kan beskrivas utan exempel innehållande den maniske bantaren och den besatte bantaren då detta inte tillför något till förståelsen. Författarna uppfattas även göra en subjektiv värdering i beskrivningen av kroppsstorlek: Att vara smal anses ibland vara höjden av lycka. Men hur mycket ska man egentligen väga för att få uppleva detta lyckorus? Detta är ett område som några av våra veckotidningar har specialiserat sig på. Ofta och gärna tillhandahåller man tabeller där vi får veta vad vi egentligen borde väga. Men - nu kommer trösten - i allmänhet berättar också tabellerna att en viss variation uppåt eller nedåt inte är något otillåtet; det är fullständigt normalt med en spridning kring medelvärdet. (s. 95). Exemplet ovan ger uppfattningen av att det finns ett mått på smalhet och att det finns specifika mått en ska väga för att uppleva ett lyckorus. Detta kan bli problematiskt då beskrivningen förhåller sig till författarnas subjektiva uppfattning av kroppsideal, samtidigt som bantning stigmatiseras och individer kan uppfattas för smala. Formuleringen som beskriver att en viss spridning kring medelvärdet är fullständigt normalt blir skev då den bygger på premissen att vissa mått är normala vilket i sin tur implicit betyder att resterande mått är onormala. Liknande exempel där bantning och viktminskning ses som något eftersträvbart finns på ett flertal ställen i boken. Dessa exempel kan upplevas som begränsande för många ur ett normkritiskt 16

17 perspektiv. Statistisk spridning kan beskrivas utan att göra bedömningar kring kropp och vikt. 2.6 Hur beskrivs olika länder och kulturer? De teoretiker och akademiker författarna refererar till har ursprung från Sverige, Norge, Storbritannien, Danmark och USA. De teoretiska exempel som beskrivs i boken uppfattas utspelar sig i Central- och Västeuropa samt i Amerika men främst i svenska städer. De namn som används för att beskriva de fiktiva karaktärerna kan uppfattas vara främst från Sverige, oftast med stereotypiska svenska namn som Lasse, Svante och Tuva. Endast en gång uttrycks etnicitet explicit, i bokens förord och på bokens baksida med samma text På kultursidan (!) läser vi att dagens medianmänniska är 28 år, kines och tjänar runt kr per år. Exempel angående trosuppfattningar förekommer sällan men i de få exempel som berör ämnet handlar det om kristendom. Ett exempel på sida 10: Men det mest kända exemplet är naturligtvis den räkning av de skatteskyldiga som ägde rum vid Jesu födelse och som omtalas i Nya Testamentet [...]. På sidan 23 finner vi ett exempel som rör statistisk skattning: Detta är antagligen inte så svårt att lösa om uppgiften avser att beräkna andelen kvinnor bland professorerna vid Lunds universitet eller andelen kvinnor bland biskoparna i Svenska kyrkan. Dessa citat och exempel ger uppfattningen av att boken är präglad av ett västerländskt perspektiv där religion, etnicitet och kultur beskrivs i en traditionell svensk kontext. 17

18 3. Kontrollfrågor 3.1 Vad är syftet med boken i undervisningen och vilka uppgifter ligger boken till grund för? Boken ligger till grund för en laborationsrapport och tentamen i kursen Grundläggande statistik. Vid mailkontakt med den statistiska institutionen på Uppsala universitet fick vi följande svar kring syftet med boken i undervisningen: Syftet med boken är att ge en introduktion till statistik, deskriptiv statistik dvs att beskriva datamaterial både grafisk och numeriskt, analys samt introducera statistiska begrepp Är institutionen medvetna om och problematiserar kring bokens innehåll? Statistiska institutionen menar att de är medvetna om att exemplen i boken är läroboksanpassade och därmed ganska förenklade, med få observationer. På frågan om institutionen är medvetna om bristerna i boken med hänsyn till etnicitet, kön, religion och socioekonomisk bakgrund svarar dem: När man tittar på uppgifter och exempel i boken så är de faktiskt rätt neutrala ålder, utgifter, lägenheter, personer. 8 Vi saknar därmed en problematisering kring de brister som vi har identifierat i vår litteraturgranskning med hänsyn till de ovan nämnda aspekterna. 7 Personlig kommunikation, 6/ Ibid. 18

19 3.3 Är författarna medvetna om och problematiserande kring sin egen inställning till bokens innehåll? Vid mailkontakt med författarna Lars Wahlgren och Svante Körner i mitten april frågade vi dem om de är medvetna om bristerna i boken med hänsyn till etnicitet, kön, religion och socioekonomisk bakgrund. Författarna svarade på mailet men inte på de specifika frågorna. 9 9 Personlig kommunikation 18/

20 Källförteckning Nationalencyklopedin. heteronorm. hämtad från: Hirdman, Yvonne. Genussystemet - Teoretiska funderingar kring kvinnors sociala underordning. Rapport till Maktutredningen (1988) Körner, Svante & Wahlgren, Lars, Praktisk statistik, 4., [rev.] uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012 Psykmuseet (2013), Vipeholms sjukhus. se/2013/09/vipeholms-sjukhus/ 20

21