Avtalsrätt ur ett normkritiskt perspektiv -

Transkript

1 Avtalsrätt ur ett normkritiskt perspektiv - En granskning av ett urval från utbildningsmaterialet på juristprogrammet vid Uppsala universitet En rapport i Litteraturgranskningen Olivia Granström Öhman och Siri Stjernfeldt

2 Avtalsrätt ur ett normkritiskt perspektiv En granskning av ett urval från utbildningsmaterialet på juristprogrammet vid Uppsala universitet Publiceringsdatum: 12/ ISBN Diarienummer 21:17/18 Rapporten är utgiven som en del av Uppsala studentkårs projekt Litteraturgranskningen. Granskningen är genomförd och skriven av Olivia Granström Öhman och Siri Stjernfeldt Projektledare: Shade Amao Layout: Hanna Andtbacka Korrektur: Shade Amao och Ann-Catrin Wells Litteraturgranskningen

3 Litteraturgranskningen Den här rapporten är en del av Litteraturgranskningen ett projekt som syftar till att utifrån normkritiska frågeställningar granska kurslitteratur som används på Uppsala universitet. Projektet tar tillvara på det engagemang som finns bland Uppsalas studenter genom att ge verktyg och stöd till de som vill granska sin egen litteratur. Granskningen sker med enhetliga metoder och frågeställningar som ger ett resultat i form av rapporter som är jämförbara över institutionsgränserna. Metoden är flexibelt utformad för att vara anpassningsbar till olika ämnesområden. Granskningen samordnas av Uppsala studentkårs jämlikhetsansvarig och utförs av arbetsgrupper av studenter. De färdiga granskningarna sammanställs i rapporter som tillgängliggörs på Uppsala studentkårs hemsida och i tryckt form. Rapporterna kan sedan fungera som underlag för en normkritisk diskussion av undervisningen och urval av kurslitteratur. Granskningen är ett kontinuerligt projekt och den långsiktiga ambitionen är att all litteratur på Uppsala universitet ska granskas. För mer information och för att ta del av frågeställningar och metodmaterial, gå in på:» uppsalastudentkar.se/litteraturgranskningen

4 Tack Litteraturgranskningen är helt beroende av ideellt studentengagemang för genomförande av granskningsarbetet och sammanställande av resultatet. För arbetet med denna rapport vill Uppsala studentkår därför rikta ett särskilt tack till följande studenter vid Uppsala universitet: Olivia Granström Öhman Siri Stjernfeldt

5 Innehåll 1. Inledning 1.1 Bakgrund 1.2 Frågeställningar och metod 1.3 Generellt resultat 6 2. Resultat 2.1 Vilken könsidentitet har författarna? 2.2 Vilken könsidentitet har de personer som hänvisas till i boken? 2.3 Vilken nationalitet har de personer som författarna refererar till? 2.4 Hur beskrivs män och kvinnor manligt/kvinnligt? 2.5 Hur beskrivs hetero-, homo- och bisexualitet? 2.6 Hur beskrivs olika former av funktionalitet? 2.7 Hur beskrivs olika länder och kulturer? 3. Kontrollfrågor 3.1 Vad är syftet med boken i undervisningen och vilka uppgifter ligger boken till grund för? 3.2 Är institutionen medveten om och problematiserande kring bokens innehåll? 3.3 Är författaren medvetna om och problematiserande kring sin inställning till boken? Sammanfattning Externa källor 16

6 Inledning 1.1 Bakgrund Detta är ett samarbete mellan studenter vid Uppsala Universitet och Uppsala Studentkår, där kurslitteratur granskas ur ett normkritiskt perspektiv. I denna rapport har Avtalsrätt I av Axel Adlercreutz, Lars Gorton och Eva Lindell-Frantz som är obligatorisk kurslitteratur på juristprogrammets andra termin granskats. Denna bok valdes då den är återkommande kurslitteratur och använder ett i våra ögon problematiskt språkbruk. Ett språkbruk som saknar ett normkritiskt perspektiv kan utgöra grund för reproducering av föråldrade normer inom juridiken, och i förlängningen, samhället i stort. 1.2 Frågeställning och metod Granskningsrapporten är författad utifrån de tio frågeställningar som Uppsala studentkår har ställt upp, vilka utgör standardfrågeställningarna i kårens projekt Litteraturgranskningen. Frågeställningarna berör områden som kön, sexualitet, etnicitet, funktionalitet samt socioekonomisk bakgrund och har arbetats fram utifrån de sju diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen 2008: Boken vi har valt att granska är en del av två inom ämnet(avtalsrätt I och Avtalsrätt II). Då litteraturförteckningen i Avtalsrätt inte är uppdaterad består den av en sammanlagd lista av referenser från båda böcker. Vi har valt att utesluta en kvantitativ genomgång av kön på dessa personer då det blir en felaktig beskrivning som inte stämmer överens med referenserna i den löpande texten av Avtalsrätt I. Vi har därför valt att enbart räkna innehållet i fotnoterna. 1. Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder. 6

7 Vi har valt att dela upp frågeställningarna i Löpande text och Rättsfall, eftersom författarna både exemplifierar med fiktiva exempel och rättsfall. Vi anser att rättsfallen bör behandlas för sig eftersom de är en avspegling av verkligheten och författarna har mindre utrymme att påverka vilka personer som beskrivs och deras handlingar. Det författarna kan påverka är hur de refererar till rättsfallen, och det är detta vi tar sikte på i vår granskning. 1.3 Generella resultat I boken har författarna en binär syn på kön, det vill säga en uppfattning om att det enbart finns två kön, man och kvinna. 2 Han används genomgående som pronomen för att exemplifiera fiktiva fall. I rättsfallen har vi sett att merparten av förekommande personer är män, vilket i sig inte säger något om författarnas inställning. Språkbruket kring funktionalitet är i stort sett problematiskt, eftersom författarna använder sig av förlegade, och nedvärderande begrepp

8 2. Resultat Vilken könsidentitet har författaren/författarna? Boken har tre författare, varav två har manligt kodade namn och ett kvinnligt kodat namn Vilka könsidentiteter har personer som hänvisas till i boken? Löpande text I boken förekommer många exempel på fiktiva personers handlande som ett sätt att förtydliga tillämpningen av lagen för läsaren. I samtliga av de 195 fall då boken hänvisar till en fiktiv person används han som pronomen. Dessa fall syftar till att beskriva en persons handlingar på ett neutralt sätt. Exempel på detta kan ges på s 30, där författarna skriver [d]etta är typiskt inte minst vid ensidiga standardavtal, då motparten ofta skriver på dessa, oftast utan att ens läsa igenom dem i tron att han ingenting kan göra åt villkoren. Här kan det tyckas röra sig om neutrala personer, men det faktum att manliga pronomen genomgående används leder till att manlighet blir till norm. Inga andra könsidentiteter förekommer. I fotnoterna refereras det till 100 maskulint kodade namn och 20 feminint kodade namn. 8

9 2.2.2 Rättsfall Eftersom detta är en juridisk lärobok används rättsfall för att förtydliga och exemplifiera tillämpning av lag. Rättsfallen är en avspegling av verkligheten och det bör därför noteras att då män är överrepresenterade i rättsprocesser, kommer detta även avspegla författarnas urval av rättsfall. 4 I rättsfallen som boken hänvisar till, där ett pronomen står utskrivet, förekommer kvinnor i 13 fall och män i 42 fall Hur beskrivs män och kvinnor, manligt/kvinnligt? Löpande text Personer i bokens fiktiva exempel beskrivs sällan som annat än en handlande person i en avtalsrättslig kontext. Maskulina pronomen används genomgående på ett neutralt sätt och manliga eller kvinnliga egenskaper beskrivs inte. Personerna i bokens exempel beskrivs som allt från part, 5 person, 6 anbudsgivare 7 till verkställande direktör. 8 Inget av detta ter sig avvikande eller återspeglar en maktrelation mellan könen, eftersom manligt och kvinnligt inte sätts i relation till varandra överhuvudtaget Sammanfattning_lagforda_2016.pdf, s Adlercreutz, Axel, Gorton, Lars & Lindell-Frantz, Eva, Avtalsrätt. 1, 14:e upplagan, Juristförlaget, Lund, 2016, s Ibid. s Ibid. s Ibid. s

10 2.3.2 Rättsfall I rättsfallen beskrivs män ofta som säljare, 9 köpman, 10 affärsman 11 och bilägare, medan kvinnor mer förekommande beskrivs med adjektiv som åldrig, 12 omyndig, 13 omyndigförklarad 14 och gift. 15 Att beskriva personer som säljare eller omyndig bär relevans för rättsfallet, men det kan ifrågasättas om det är nödvändigt för innebörden att könsbenämna personerna. Som nämnts ovan begränsas författarna av det urval som finns av rättsfall, vilket påverkar innehållen i dem. Det är emellertid författarna själva som väljer hur de ska referera till rättsfallen och vilka ord de använder. Att använda könsneutrala benämningar skulle kunna tänkas utgöra ett alternativ Hur beskrivs hetero- homo- och bisexualitet? Löpande text I de fiktiva exempel som förekommer beskrivs inte sexualitet eller relationer. 9. Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s Ibid. s. 169, s

11 2.4.2 Rättsfall I fråga om rättsfall beskrivs enbart äktenskap mellan man och kvinna. 16 Även här kan författarnas begränsning av urval noteras. I övrigt nämns sexualitet eller relationer inte i rättsfallen Hur beskrivs olika former av funktionalitet? Löpande text I boken beskrivs olika former av psykisk funktionalitet. Vissa begrepp som används av författarna kan anses tvivelaktiga i ett modernt språkbruk. Ett sådant begrepp är psykisk störning. Detta kan exemplifieras med bokens följande formulering: [o]giltighetsreglerna om verkan av avtal som slutits under påverkan av psykisk störning. 17 Psykisk störning används i lagtext som benämning på en rad olika sinnestillstånd. Användandet av ordet störning kan därför anses nödvändigt eftersom annat ordval skulle kunna ge upphov till missförstånd. Emellertid anser vi att psykisk störning är ett negativt laddat ord som kan leda till uppfattningen att psykisk ohälsa är fel och ett avvikande beteende när det i verkligheten är en hög andel av befolkningen som berörs av detta. 18 Ett annat begrepp som används är psykiska defekter. 19 Exempel på detta är diskvalificerade som vittnen är person som lider av allvarliga psykiska defekter. 20 Svenska Akademiens definition av defekt är bristfällig och fel och kan således anses som ett värdeladdat ord Ibid. s. 64, s. 170, s Ibid. s Ibid. s Ibid. s

12 Att författarna då väljer att använda det begreppet kan te sig problematiskt, framför allt eftersom defekt till skillnad från störning inte har någon förankring i lagtext. Ytterligare ett begrepp som kan anses föråldrat förekommer i följande mening: [o]myndigas och vissa helt eller delvis förståndshandikappade personers förmåga att ingå rättshandlingar. 22 Enligt organisationen För barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning är förståndshandikappad ett förlegat ord som inte längre bör utnyttjas. Istället föreslås användningen av begreppet funktionsnedsättning. 23 Användandet av störning och defekt reproducerar en bild av psykisk ohälsa som negativt på grund av individen istället för samhället vilket bidrar till ett stigma. Det kan därför anses tvivelaktigt att använda begreppen utan att författarna själva problematiserar dem. Begreppet förståndshandikappad förekommer inte heller i lagtext och användandet av begreppet kan därmed, precis som ordet defekt, ifrågasättas Rättsfall Inga exempel på funktionalitet ges i rättsfall Hur beskrivs olika länder och kulturer? I kapitel 14 jämför boken svensk avtalsrätt med nordisk, fransk, tysk, engelsk och amerikansk avtalsrätt. Det skulle kunna ifrågasättas varför jämförelser endast görs med västerländska rättssystem. Historiskt sett har Sveriges rättssystem dock präglats av just dessa länder och gör det än idag, vilket gör en jämförelse med andra länder mindre relevant. 22. Adlercreutz, Axel, Gorton, Lars & Lindell-Frantz, Eva, Avtalsrätt. 1, 14:e upplagan, Juristförlaget, Lund, 2016, s

13 3. Kontrollfrågor 3.1. Vad är syftet med boken i undervisningen? Syftet med boken är att ge en grundläggande förståelse för avtalsrätt Vilka uppgifter ligger boken till grund för? Boken ligger till grund för såväl seminarieuppgifter, promemoria och tentamen Är institutionen medveten om och problematiserande kring bokens innehåll? Boken är obligatorisk litteratur på juristprogrammets andra termin och ingen vidare instruktion eller kommentar har getts av institutionen Är författaren/författarna medvetna om och problematiserande kring bokens innehåll? Författarna har inte gjort några kommentarer kring bokens innehåll och för ingen normkritisk diskussion i relation till det. 13

14 4. Sammanfattning Utifrån det som framförts ovan kan några genomgående drag urskiljas i boken. Författarnas uteslutande användning av han eller hon tyder på en binär syn på kön och därmed ges inget utrymme för övriga könsidentiteter. Vid majoriteten av de hänvisningar som görs används han som pronomen. Då detta görs i de fiktiva fallen är det författarna själva som aktivt valt vilket pronomen de använder. I rättsfallen är författarna mer begränsade av tillgången till de rättsfall som finns, men det är återigen författarna själva som väljer hur de refererar till dessa. Ett alternativ skulle kunna vara att använda ett könsneutralt språkbruk, vilket nödvändigtvis inte påverkar innehållet i rättsfallen eller syftet med läroboken. Av den granskning vi har gjort av boken kan vi därmed se att män genomgående görs till en norm, eftersom samtliga exempel av personer i den löpande texten är män, vilket leder till att kvinnor blir något avvikande, då de knappt finns representerade. Detta i kombination med bristen på övriga könsidentiteter leder till att boken reproducerar en bild av samhället som inte är inkluderande för alla. En ytterligare problematik i författarnas språkbruk är användningen av begreppen som beskriver funktionalitet. Här är författarna till viss del begränsade av det ord som används i lagtext, men i andra fall finns ingen grund för det använda språkbruket. Det kan vara önskvärt att författarna istället lyfter fram denna problematik i syfte att skapa medvetande om hur vissa begrepp används i lagboken. Detta kan i sin tur utgöra grund för en diskussion angående hur individer som bemöter lagtexten regelbundet kan förhålla sig till detta. Även om ett visst ord används i lagtext kan det fortfarande anses diskutabelt och en diskussion från författarnas sida kring ordet kan då tänkas önskvärd. Detta skulle då påkalla en medvetenhet om problematiken 14

15 kring vissa begrepp och utgöra grund för en diskussion kring användningen av dessa i lagtext. Avslutningsvis menar vi att bokens språkbruk inte återspeglar en korrekt bild av samhället. Därmed vore en kommentar från författarna eller institutionen som synliggör detta önskvärd. 15

16 Externa källor: Folkhälsomyndigheten Nedsatt psykiskt välbefinnande ( ) nedsatt-psykiskt-valbefinnande/ [läst: ]. 16

17