Mitt emellan teori och praktik Hur lär och bedömer vi våra studenter?

Transkript

1 Mitt emellan teori och praktik Hur lär och bedömer vi våra studenter? Henrik Hegender Fil. dr / lektor i pedagogik Institutionen för utbildningsvetenskap, Lnu Universitetspedagogiska konferensen 2017, UmU, okt.

2

3

4

5

6 University Teachers Development Kugel, P. (1993). How professors develop as teachers. Studies in Higher Education, 18(3), Nyquist, J. D., & Sprague, J. (1998). Thinking developmentally about TAs. In M. Marincovich, J. Prostko, & F. Stout. (Eds). The professional development of graduate teaching assistants (pp ). London: Anker Publishing Company. Robertson, D. L. (1999). Professors perspectives on their teaching: A new construct and developmental model. Innovative Higher Education, 23(4), Feixas, M. (2010). Enfoques y concepciones docentes en la universidad. Relieve. E-journal of Educational Research, Assessment & Evaluation, 16(2),1-27. Feixas, M., & Euler, D. (2012). Academics as teachers: New approaches to teaching and learning and implications for professional development programs. International HETL Review, Volume 2, Article 12. Online:

7 Hattie, John. (2009). Visible learning. London: Routledge. Hattie s 800 metaanalyser (tot studier och 83 milj. elever) visar att två av de starkaste påverkansfaktorerna för elevers skolprestationer är: Elevers förmåga till självbedömning Lärares förmåga att ge konstruktiv feedback (se svensk sammanf. av studien)

8 Bedömning, examination och betygsättning Bedömning av lärande (summativ): bedömning av nuläget - ofta i examinerande och betygsättande syfte - men inte endast! Bedömning för lärande (formativ): framåtsyftande bedömning i handledande och vägledande syfte lärande bedömning: summativ och formativ examination betygsättning

9 Black, P., & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 21(1), Bedömning fungerar formativt när underlag för studenters kunskaper tas fram, tolkas och används av lärare, studenter eller deras kamrater för att besluta om nästa steg i undervisningen som förmodligen blir bättre, eller bättre grundade, än de beslut de skulle ha fattat om underlag inte hade funnits. 1. Klargör, delge och förstå lärandemål och kriterier 2. Genomför effektiva diskussioner, aktiviteter och lärandeuppgifter som tar fram belägg för studenternas lärande samt underlag för bedömning 3. Ge feedback som för lärandet framåt 4. Aktivera studenterna som läranderesurser för varandra 5. Aktivera studenterna till att äga sitt eget lärande (se även Wiliam, 2013)

10 En lärare låter eleverna göra ett diagnostiskt prov i kalkyl. Som många lärare låter hon eleverna göra övningsskrivningen under de formella villkor som gäller vid prov. De flesta lärare skulle samla in proven, bedöma dem, skriva kommentarer och lämna tillbaka dem så att eleverna kan se vad de har gjort för fel. Den här läraren gör inte det! Hon samlar in skrivningarna, men hon varken bedömer eller sätter betyg! Under nästa lektion får varje grupp om fyra elever tillbaka sina obedömda papper, samt ett ej ifyllt prov. Nu ska de ställa samman de bästa svar de kan. Inom gruppen kontrollerar eleverna sina svar, jämför dem med frågorna och diskuterar vilka svar som är bäst. Mot slutet av lektionen går läraren igenom aktiviteten med hela klassen och ber varje grupp dela med sig av sina svar till de andra. (fritt efter Wiliam, 2013, s. 53f)

11 Vilken typ av återkoppling främjar studenters lärande bäst? 1. Konstruktiva kommentarer 2. Beröm (se dock gärna Dweck, 2014) och vad är sämst 1. Betygssymboler 2. Betygssymboler och kommentarer (se t.ex. Lipnevich & Smith, 2008)

12 Kunskapstaxonomier - klassificering/indelning av olika kunskapsformer, kunskapsprocesser och/eller kunskapsinnehåll Aristoteles (300 f. Kr.) Episteme, techne, phronesis Benjamin Bloom s (1956) taxonomi (kognitiv) Minnas, förstå, tillämpa, analysera, syntetisera, värdera Skola för bildning (SOU 1992:94) Fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet (de 4 F:n) Högskoleförordningen (1993:100, ny examensordning 2007) Kunskap och förståelse, Färdighet och förmåga, Värderingsförmåga och förhållningssätt back

13 (se även Kennedy, 2007 samt Anderson & Krathwohl, 2001)

14 Active Learning in Higher Education Högre Utbildning Journal of Applied Research in Higher Education

15 Referenser och litteraturtips Alm, J. (2015). Lärandematriser. Att få eleven att förstå. Göteborg: Gothia. Anderson, L. W., & Krathwohl, D. R. (Eds). (2001). A taxonomy for learning, teaching, and assessing: A revision of Bloom's taxonomy of educational objectives. New York: Longman. Bergqvist, J. (2015). Att sätta praxis på pränt. En handbok i att skriva betygskriterier. Centre for Educational Development. Lunds universitet. Online: Black, P., & Wiliam, D. (2009). Developing the theory of formative assessment. Educational Assessment, Evaluation and Accountability, 21(1), Online: Bloom, B. S. (1956). Taxonomy of educational objectives: The classification of educational goals. Handbook 1, Cognitive domain. New York: David McKay. Dahlgren, L-O., & Fejes, A. (2005). ECTS-skalan. Att mäta eller mota lärande? Pedagogisk Forskning i Sverige, 10(1), Online: Dweck, Carolyn. (2014). The power of YET. TED TALKS: Feixas, M., & Euler, D. (2013). Academics as teachers: New approaches to teaching and learning and implications for professional development programmes. International HETL Review, Volume 2, Article 12. Online: Hattie, J. (2009). Visible learning. London: Routledge. Hegender, H. (2010). Mellan akademi och profession. Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning. Doktorsavhandling. Linköping Studies in Pedagogic Practices, No 12. Linköpings universitet. Online: Hegender, H. (2011). Examinerar vi närvaro eller kunskap det är frågan? Högre Utbildning, 1(1), Online: Högskoleverket. (2008). Rättssäker examination. Andra omarbetade upplagan. Rapport 2008:36R. Online: Kennedy, Declan. (2007). Writing and using learning outcomes: A practical guide. Dublin: Dublin City University. Online: Kugel, P. (1993). How professors develop as teachers. Studies in Higher Education, 18(3), Online: Lindberg-Sand, Å. (2003). Kompetensbedömning eller prestationskontroll. Examination som praktiserad kunskapssyn. Rapport nr 2003:222. Utvärderingsenheten, Lunds universitet. Lipnevich, A., & Smith, J. (2008). Response to Assessment Feedback: The Effects of Grades, Praise, and Source of Information. Research Report ETS RR ETS (Educational Testing Service), Princeton, NJ. Online: Lundahl, C., Hultén, M., Klapp, A., & Mickwitz, L. (2015). Betygens geografi. Forskning om betyg och summativa bedömningar i Sverige och internationellt. Delrapport från SKOLFORSK-projektet. Stockholm: Vetenskapsrådet. Online: Pettersen, R. C. (2008). Kvalitetslärande i högre utbildning: introduktion till problem- och praktikbaserad didaktik. (1. uppl.) Stockholm: Studentlitteratur. Wiliam, D. (2013). Att följa lärande formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Trowald, N. (1997). Råd och idéer för examinationen inom högskolan. Högskoleverkets skriftserie 1997:14R. Online:

16