Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Tid: Kl 09:00 11:00. Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M."

Alexandra Fredriksson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Tid: Kl 09:00 11:00 Plats: L324 Närvarande: Mikael Löfström Prefekt Björn Brorström Professor Stefan Cronholm Professor Karin M. Ekström Professor Olov Forsgren Professor Rikard Lindgren Professor Olof Brunninge Docent Ulf Johansson Docent Mikael Lind Docent Nicklas Salomonson Samordnare forskning Marie Wilhlemsson Sekreterare Frånvarande: Peter Rittgen Professor Eva Gustavsson Docent Diskussionsärenden 1 Mötets agenda 2 På gång Gruppens framtida roll och funktion? Antal möten och dagordning? Professorernas och docenternas roll? Doktorandmiljön Ämnesansvar Tjänstefördelning Studierektorernas roll Högskolelandskapet Inför HSV:s utvärdering av doktorsexamensansökan Mikael Löfström inleder mötet med att säga att det är mycket på intressant på gång på institutionen. Två exempel är Handelsinstitutet som nu fått namnet

2 Swedish Institute for Innovative Retailing (SIIR) och forskningsprojektet Design av e-tjänster för alla. Gruppen undrar huruvida SIIR kommer att ingå i den övriga institutssfären i Sverige? Eftersom institutet är så nytt är det svårt att svara på, men några statliga anslag är inte aktuella enligt Mikael Löfström och Björn Brorström. 3 Högskolelandskapet Björn Brorström informerar kort om vad som pågår inom högskolelandskapet. Regeringen vill omfördela utbildningsplatser och tänker utifrån kvalitet. Kullarna framöver blir mindre, åringarna minskar 25%. Regeringen ser inte till hur många som kan tänka sig att studera vidare efter gymnasiet inom högre utbildning, utan endast till storleken på kullarna som går ut gymnasiet. Omfördelningar sker mellan de lärosäten som är framgångsrika och inte. Högskolan i Borås kan tappa ytterligare HST, samtidigt som regeringen tydligt styr vad som ska prioriteras och vad vi ska satsa på inom vissa områden, vilket innebär att vi blir tvungna att omfördela även internt. Björn Brorström menar att neddragningar av HST-uppdraget påverkar Högskolan i Borås synbart med en gång då vi inte har ett utbud av lull lull för att fylla upp vårt uppdrag som en del högskolor och universitet har, utan det är viktiga och meningsfulla fristående kurser och utbildningar som med en gång blir påverkade av neddragningarna. Ytterligare neddragningar av HST på HIT kan enligt Mikael Löfström innebära nedläggningar av program då antalet platser minskats ned till en lägsta gräns på flera utbildningar redan, och fristående kurser ställts in. Han pekar också på problematiken med att rekrytera personal med ett så lågt utbildningsuppdrag och liten forskning. Totalt bedömer Björn Brorström att 6-7 lärosäten ligger mycket illa till ur perspektiven kvalitet och ekonomi. Mikael Lind tycker att detta skulle kunna innebära goda rekryteringsmöjligheter. Det är idag mycket svårt att rekrytera goda akademiker. Samtidigt inser gruppen att detta är ett känsligt ämne. 4 Inför HSV:s utvärdering av doktorsexamensansökan Rikard Lindgren anser att institutionen måste ha en generalrepetition inför mötet med HSV och bedömargruppen så att alla har en enhetlig grund. Det är viktigt att alla är synkade. Han föreslår att man enas om två projekt som vi anser är två bra exempel och som innehåller massor av goda instanser av begreppet Handel och IT som ett ämne. Kan man sälja in detta och få dem att acceptera dessa exempel bör definitionen och tanken med begreppet Handel och IT som ett ämne vara tydlig för bedömargruppen.

3 Björn Brorström tycker det är viktigt att vi redan nu övar oss på att använda benämningen Handel och IT som ett ämne så att vi inte går i fällor. Tex. utrycker oss Ur ett informatikperspektiv Gruppen har önskemål om någon som under första timmen av generalrepetitionen kan ställa kritiska frågor och hacka sönder ansökan lite. Förslag på namn är Jens Allwood och Sten. Gruppen bokar in 26 januari kl för ett första förberedande möte. Mikael Löfström återkommer med lokal. 5 Gruppens framtida roll och funktion Mikael Löfström önskar påbörja en förutsättningslös diskussion kring vad gruppen anser sig ska ha för roll och funktion på institutionen och i dess organisation samt inom dess verksamhet. Hans tankar är att gruppen äger de strategiska frågorna inom forskning. Han påpekar samtidigt att inget i den nya organisationen är hugget i sten om det visar sig att något inte fungerar bra. Karin M. Ekström menar att det är viktigt att ha en representant för forskningen i ledningsgruppen. Forskningen måste genomsyra undervisningen. Rikard Lindgren menar att det är bara gruppen som kan göra så att forskningsmiljön utvecklas och blir bättre. Institutionen kraftsamlade sig och skrev en doktorsexamensansökan. Vad händer om det blir ett avslag på denna? Det är viktigt att vi fortsätter med Handel och IT så att det inte bara blir något som vi skapade för att försöka få doktorsexamen. Stefan Cronholm anser att gruppens roll och funktion ska vara: Strategiska forskningsfrågor Strategiska rekryteringar Ha inflytande i grundutbildningen Ha representant i ledningsgruppen Karin M. Ekström menar att det är viktigt att vi inte bara fokuserar på regionen, utan även nationellt och internationellt. Rikard Lindgren anser att de strategiska medlen institutionen erhållit för att anordna en konferens ska användas till att anordna en internationell workshop som sätter oss på kartan. Nicklas nämner HIT-dagen som något återkommande. Olof Brunninge undrar om gruppen är nöjda med 2011 års utfall av publikationer? Gruppen är enigt missnöjda. Antalet peer reviewade artiklar är markant lägre, samtidigt som övriga artiklar har ökat i antal. Gruppen är också eniga om att de tycker antal är ett kantigt mått. Det syns inte om man lagt ner tre års arbete med en artikel som blir publicerad i en mycket välansedd tidskrift.

4 6 Studierektorernas roll Mikael Löfström informerar gruppen om att det numera finns fyra studierektorer som är ansvariga för programmen. Utbildningsansvariga finns inte längre kvar. Studierektorerna har arbetsledande ansvar, men dock ej personalansvar fullt ut. Detta ligger på prefekt. Studierektorerna ska ha tydliga riktlinjer att arbeta utifrån. I deras roll ligger uppgiften att ha utvecklingssamtal med de anställda som ligger inom deras studierektorsområde, och de ska kompetensutvecklas för denna uppgift. Stefan Cronholm menar att det är viktigt att de anställdas motpart under utvecklingssamtal har kompetens inom den anställdes område. Varför ligger inte utvecklingssamtal med professorer och docenter inom prefektens roll? Olof Brunninge tycker att studierektorerna verkar vara valda för att de är bra på att ansvara för det grundutbildningsområdet de har, inte för forskningen. Rikard Lindgren tror att studierektorerna själva kan uppleva det svårt att ha det arbetsledande ansvaret för professor och docenter. Han tror att studierektorerna blir en onödig passage för deras ärenden och att de flesta ändå kommer hamna på prefektens bord. Ulf Johansson anser att det finns en pedagogisk poäng att även professorerna och docenterna är förlagda under en studierektor, alla håller inte med om detta. Mikael Löfström lovar att ta med sig reflektionerna och åsikterna, men menar att det inte behöver vara bekvämt att gå in i en roll som handlar om att arbetsleda kollegor oavsett kompetens. 7 Tjänstefördelning Mikael Löfström berättar att man för tillfället utgår från den grundtid man har (1732h-1700h) och räknar av tid för KUT och institutionstid från denna enligt avtal. Resterande tid blir så kallad planeringsbar tid. Interna FOU-medel har inte fått påverka KUT och institutionstid enligt direktiv från FoU-nämnden. Externa medel har däremot påverkat dessa procentuellt. För professorer och docenter har det varit olika nedsättningar för KUT och det har varit olika huruvida olika uppdrag ingått i denna. Tidigare har handledning av doktorander ingått. Karin M. Ekström och Olov Forsgren menar att det är viktigt att tydliggöra vad som gäller, och att det finns goda incitament för externa medel. Enligt Nicklas Salomonson har det aldrig funnits något system för att följa upp KUT.

5 Rikard Lindgren upplever att det är generöst med här jämfört med andra ställen. Han tror att man kan dra åt lite, och tycker man bör titta mer på prestationer och resultat. Om man får en viss tid för KUT måste man väl kunna visa prestationer. Mikael Löfström håller med om att vi verkligen ska uppmuntra personalen att göra något vettigt på sin KUT, sedan måste vi också se vad som kan påverka den (fler resp. färre timmar). Rikard Lindgren menar att han gärna kan betala för institutionens ålagda ansvar, t.ex. finansiera en doktorand, om man lägger kraft på att personal använder sin KUT till raffinerade handlingar och aktiviteter som är till nytta för institutionen. För att lyckas med detta menar Mikael Lind att gruppen måste komma överens om vart den vill se att institutionen befinner sig om X år. Karin M. Ekström påpekar igen att det inte syns i TFU om man är kollegial och drar in pengar till andra. Mikael Löfström svarar att TFU är ur ett arbetsgivarperspektiv och inte har något med professionen att göra. Enligt Rikard Lindgren kommer det komma situationer där institutionen kommer bli tvungna att erbjuda ny rekryterad personal t.ex. 75% forskning och att vi därför måste ha en plan och en samstämmig syn hur vi gemensamt kan bidra till en institutionell pott. 8 Till sist... Flera saker hann inte diskuteras, men alla är överens om att flera bra diskussioner har påbörjats och att dessa kommer att fortsätta på kommande möten tillsammans med det som man inte hann ta upp idag. Marie Wilhelmsson Sekreterare

Relevanta dokument

Strategisk plan

1 (7) -04-26 Beslutad på IS -06-08 Strategisk plan -2018 A. Lägesbeskrivning En av tidigare strategisk plan (2013-2015) visar att vi de tre senaste åren arbetat med fortsatt integration inom institutionen,