Kriminologiska institutionen

Transkript

1 Kriminologiska institutionen Alkoholens betydelse för konstruktion av gärningsman och brottsoffer En kvalitativ studie med ungdomar i Stockholmsområdet C-uppsats i kriminologi Vårterminen 2007 Maria Lindkvist

2

3 Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utifrån fokusgruppintervjuer med ungdomar i Stockholmsområdet studera vilken betydelse alkoholen får för hur vi konstruerar offer och gärningsmän. Detta genom att titta på hur den skuld som tillskrivs offer och gärningsman påverkas av deras berusning. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter är MacAndrew och Edgertons teori om berusat beteende samt Christies teori om det idealiska offret. MacAndrew och Edgerton utgår från att samhället har skapat olika normsystem för nyktert respektive onyktert beteende. Onyktert beteende uppfattas ofta som en time out från de vardagliga normerna och ger därmed en möjlighet till ökat handlingsutrymme. Inom vissa begränsningar innebär detta att alkoholen kan användas som ursäkt för avvikande beteenden. Christie utgår ifrån att en individ bör inneha vissa bestämda egenskaper för att, när denne blir utsatt för brott, bli erkänd som offer. Offrets status beror dock inte endast på denne själv, utan är även beroende av att gärningsmannen uppfyller vissa kriterier. Offer och gärningsman är beroende av varandra på så sätt att en idealisk gärningsman skapar ett idealiskt offer och vice versa. Materialet till uppsatsen utgörs av sekundärdata i form av fokusgruppintervjuer, insamlat till ett tidigare projekt på Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD). Denna uppsats utgår från fyra av dessa fokusgruppintervjuer, vilket totalt omfattar 24 skolungdomar i åldern år. Hypotesen innan studiens genomförande bestod i att konstruktionen av gärningsman och offer torde påverkas av huruvida de är berusade eller ej vid brottstillfället. Detta genom att den berusade gärningsmannens skuld torde minska medan det berusade brottsoffrets skuld torde öka. I enlighet med hypotesen visade resultatet av studien att gärningsmannens berusning påverkar konstruktionen av den samma, genom att minska dennes skuld och därmed minska dess status som idealisk gärningsman. Offret påverkas i sin tur också av gärningsmannens berusning, genom att ett riktigt offer inte anses existera så länge det inte finns en riktig gärningsman. I motsats till hypotesen tycks dock inte offrets berusning ha någon betydelse för konstruktionen av den samma, genom att dennes skuld inte anses förändras och därmed inte heller dess status som idealiskt offer. Gärningsmannen påverkas i sin tur inte heller av offrets berusning, genom att en riktig gärningsman kvarstår så länge ett riktigt offer existerar.

4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Syfte och frågeställningar Avgränsningar Definitioner av centrala begrepp Disposition 4 2. Tidigare forskning Avgränsningar Gärningsmannens skuld vid onykterhet Brottsoffrets skuld vid onykterhet Genusaspekter vid konstruktion av gärningsman och brottsoffer 7 3. Teoretiska utgångspunkter Alkoholen som ursäktande faktor Det ideala offret och gärningsmannen Hypoteser Material och metod Vetenskapsteoretiskt ställningstagande Material Utförande Fokusgruppintervjuer som metod Urval och gruppsammansättning Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Etiska reflektioner Analysmetod Metodproblem Resultat och analys Redovisning 21

6 5.2 Gärningsmannens onykterhet Brottsoffrets onykterhet Avslutande diskussion 34 Referenser 37

7 1. Inledning 1.1 Bakgrund Genom historien har kriminologisk forskning till stor del inriktat sig på frågor kring varför vissa människor begår brott och hur man kan förhindra att så sker. Detta har medfört att fokus har legat på gärningsmannen, och då framförallt den manliga gärningsmannen, och dennes beteende. Sedan 1970-talet har dock denna bild förändrats en del, och fokus har allt mer kommit att förflyttas från gärningsmannen och orsaker bakom brott till brottsoffret och effekter av brott. 1 Brottsoffrets framväxt har inneburit att det uppkommit föreställningar och teorier kring vad ett brottsoffer är, vem som är ett lämpligt brottsoffer och därmed också vem som är en lämplig gärningsman. 2 Då begreppen brottsoffer och gärningsman kan ses som socialt och kulturellt betingade fenomen är det intressant att studera hur konstruktionen av dessa kan te sig. Vid studerandet av gärningsmän och brottsoffer kan det vara intressant att väga in influensen av alkohol. Relationen mellan alkohol och brottslighet har länge varit föremål för forskning världen över. Vissa undersökningar visar på att så höga siffror som 75 procent av förövarna och 50 procent av offren för våldsbrott är alkoholpåverkade vid brottstillfället. 3 Dessa anmärkningsvärda siffror gör det intressant att vidare studera vilken betydelse denna inverkan av alkohol får för konstruktionen av gärningsmän och brottsoffer. Relationen mellan alkohol och konstruktionen av gärningsmän och brottsoffer utgör inte ett outforskat område. Tvärtom finns det flera tidigare studier som belyser olika delar av frågan. Bl.a. kommer denna uppsats att ta upp några tidigare undersökningar utförda av Kalle Tryggvesson. Personligen anser jag dock att det finns en brist i flera av dessa studier då gemensamt för många av dem är att de just belyser olika delar av frågan. Motiveringen till denna uppsats är avsaknaden av en studie som med hänsyn till samma utgångspunkt (d.v.s. samma urval, mätvariabler, tillvägagångssätt osv.) behandlar alkoholens eventuella inverkan 1 David Garland, The Culture of Control- Crime and Social Order in Contemporary Society, 2:a upplagan (Oxford: Oxford university press, 2006), Nils Christie, Det idealiska offret, i Malin Åkerström och Ingrid Sahlin, Det motspänstiga offret (Lund: Studentlitteratur, 2001), Kalle Tryggvesson, The role of alcohol in the construction of a good victim- The attribution of blame to male victims, Arbetsrapport för SoRAD och Stockholms universitet (Stockholm, 2007), 2. 1

8 på konstruktionen av både brottsoffer och gärningsman. Vidare motiveras uppsatsen av att tidigare studier till stor del saknar en uppföljning av huruvida alkoholens eventuella påverkan på konstruktionen av gärningsmannen i sin tur får några konsekvenser för brottsoffret och tvärtom. De synpunkter som redogjorts för ovan och som motiverar denna uppsats anser jag kunna bidra till en fördjupad förståelse, inte bara kring fenomenet i sig utan även kring hur fenomenets olika aspekter står i relation till varandra. 1.2 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att utifrån fokusgruppintervjuer med ungdomar i Stockholmsområdet undersöka och analysera relationen mellan alkohol och konstruktionen av gärningsmän och brottsoffer. Detta kommer att göras utifrån följande frågeställningar: Hur påverkas den eventuella skuld som gärningsmannen tillskrivs av om denne är onykter eller ej vid brottstillfället? Vad får det för konsekvenser för brottsoffret? Hur påverkas den eventuella skuld som brottsoffret tillskrivs av om denne är onykter eller ej vid brottstillfället? Vad får det för konsekvenser för gärningsmannen? Intresset för uppsatsen är således att studera hur ungdomarna i fokusgruppintervjuerna ger uttryck för att se på gärningsmannen och brottsoffrets eventuella skuld, samt om denna syn är beroende av gärningsmannens eller offrets onykterhet vid brottstillfället. 1.3 Avgränsningar Vid studerandet av konstruktion av gärningsman och brottsoffer kan det anses relevant att väga in ett genusperspektiv, då skapandet av genus i allra högsta grad bidrar till konstruktionen av gärningsman och brottsoffer (se teoriavsnitt nedan). Denna uppsats kommer dock att avgränsas från att genomföra en genusanalys på materialet. Genusaspekten kommer istället att begränsas till att endast kortfattat behandlas under avsnitten tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter. För att vidare ta del av en genusanalys på detta material se Rung. 4 4 Nina Rung, Kvinnlig rädsla och manligt mod- En studie av svenska unga tjejers respektive killars rädsla för våld och hur det påverkar livsutrymmet, C-uppsats i kriminologi (Stockholms universitet: Kriminologiska institutionen, 2007). 2

9 Vidare kommer denna uppsats att avgränsas från att göra åtskillnad mellan olika gruppsammansättningar och därmed från att analysera ungdomarnas uttalanden utifrån skillnader mellan homo- och heterogena grupper. Detta trots att ungdomarnas uttalanden och därigenom studiens validitet och utfall kan tänkas påverkas av huruvida materialet utgår från homo- eller heterogena fokusgrupper (se metodavsnitt nedan). 1.4 Definitioner av centrala begrepp Begreppet brottsoffer är relativt nytt i det svenska språket, och ses många gånger som problematiskt då det finns en mängd definitioner av vad ett brottsoffer är. Denna uppsats kommer att fokusera på enskilda fysiska personer som direkt varit utsatta för en handling som enligt svensk lag är att betrakta som brott. Därmed tas avstånd från definitioner som innebär att den utsatte skall passa in i schablonbilden av det idealiska offret. Detta innebär att även om ungdomarna i fokusgrupperna i vissa fall ger uttryck för att inte se sig själva som brottsoffer, p.g.a. brister i egenskaper som tillhör det idealiska offret, ses de i denna uppsats fortfarande som brottsoffer om de varit utsatta för en händelse som enligt lag är att betrakta som brott. Vid tillfällen då jämförelser görs med det idealiska offret kommer dessa begrepp att skiljas åt just av det faktum att det ena bara benämns som brottsoffer medan det andra benämns som idealiskt brottsoffer. Gärningsman är ett begrepp som i denna uppsats definieras som offrets motpol. D.v.s. som enskilda fysiska personer som direkt har utsatt en annan individ för en handling som enligt svensk lag är att betrakta som brott. Gärningsmannen erfordras inte vara identifierbar med den stereotypa bilden av den idealiska gärningsmannen. Även för gärningsmannabegreppet kommer en åtskillnad att göras i uppsatsen mellan benämningarna gärningsman och idealisk gärningsman. Onykterhet och onyktert beteende är andra centrala begrepp som kommer att nämnas mycket. Med onykterhet menas i uppsatsen att en individ har förtärt alkohol, vilket i viss utsträckning kan påverka denne som person samt dennes handlingar. Onyktert beteende är vidare det beteende och de handlingar som en individ utför vid alkoholpåverkan. Att jämställa med onykterhet är begreppen fylla och berusning. 3

10 1.5 Disposition Uppsatsen har inletts med en presentation av bakgrund, syfte, frågeställningar, avgränsningar och definitioner av centrala begrepp. Efter detta följer en genomgång av tidigare forskning inom ämnet samt en presentation av uppsatsens teoretiska utgångspunkter. Metod- och materialavsnittet inleds med ett vetenskapsteoretiskt ställningstagande som efterföljs av en redogörelse för material och tillvägagångssätt. Därpå beskrivs ingående den använda datainsamlingsmetoden och en diskussion förs kring materialets reliabilitet, validitet, generaliserbarhet och etik. Avsnittet avslutas med en redogörelse för den använda analysmetoden samt en kort genomgång av eventuella metodproblem. Därefter kommer en resultat- och analysdel där olika delar från materialet sorterats ut och analyseras mot bakgrund av teori och tidigare forskning. Till sist kommer en avslutande diskussion där uppsatsen sammanfattas och slutsatser dras. 2. Tidigare forskning 2.1 Avgränsningar Sambandet mellan alkohol och brottslighet har, som tidigare nämnts, länge varit föremål för forskning världen över. Detta innebär att det finns en ofantlig mängd intressanta material och undersökningar. Genomgången nedan kommer dock bara att behandla de studier som är av störst relevans för denna uppsats. Detta innebär en avgränsning till att endast omfatta viss del av tidigare svensk forskning kring konstruktion av gärningsman och brottsoffer samt alkoholens betydelse för dessa konstruktioner. Anledningen till att endast svenska studier kommer att behandlas, innebär inte att internationell forskning på området inte är intressant, utan är relaterat till uppsatsens syfte, teori och vetenskapsteoretiska ansats. Utgångspunkten för denna uppsats är att berusat beteende är ett resultat av en kontextbunden social konstruktion. Detta innebär att betraktelsen av beteendet kan skilja sig åt mellan olika länder och kulturer. Det samma gäller för konstruktioner av gärningsmän och brottsoffer, där föreställningarna kring begreppen kan variera. Vid jämförelser av resultat är det således lättare att se till andra svenska undersökningar, då kontexten och förutsättningarna inte är helt olika varandra. 4

11 2.2 Gärningsmannens skuld vid onykterhet Kalle Tryggvessons avhandling Freedom in a bottle från 2005 behandlar unga svenskars attityder, erfarenheter och förväntningar när det gäller berusat beteende, med ett speciellt fokus på alkohol som orsak och ursäkt för våld. 5 Avhandlingen bygger på fem olika studier, varav tre av dem anses relevanta för denna uppsats och kommer därför att behandlas nedan. Tryggvessons avhandling baseras på material från ett projekt framarbetat på Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD). En av studierna bygger på åtta fokusgruppintervjuer utförda år 2000 i Stockholmsområdet, omfattande totalt 47 ungdomar i åldrarna år (med ett undantag för en person som var 23 år). Till viss del är underlaget för studien det samma som till denna uppsats. De andra två undersökningarna utgörs av vinjettstudier, och bygger på strukturerade telefonintervjuer med 1004 personer runt om i Sverige i åldrarna år. 6 Avhandlingen är influerad av MacAndrew och Edgertons studie Drunken Comportment som vidare kommer att redogöras för under teoriavsnittet nedan. Tryggvessons fokusgruppstudie koncentrerades i huvudsak till att utröna anknytningen mellan alkohol och våld, samt huruvida alkoholen kan användas som en förklaring eller ursäkt vid utövande utav våld. Resultatet visade, till att börja med, att ungdomarna upplevde att det finns ett starkt samband mellan alkohol och våld. Den ökade risken för våldsbrott vid alkoholinverkan ansågs vidare till stor del bero på människors förändrade beteende vid berusning. Ungdomarna menade att de sätt som många beter sig på när de är berusade lätt kan uppfattas som provokativt av andra och därmed resultera i våld. Även det faktum att berusning till stor del sker på platser och i situationer där våld över lag är mer förekommande kan tänkas öka risken. 7 Vidare visade studien att trots att de flesta ungdomarna var överens om att alkohol inte borde användas som ursäkt, vid exempelvis delaktighet i våldsamheter, menade de att människor ofta gör det ändå och att det i allmänhet fungerar alldeles utmärkt. Ungdomarna gav uttryck för att alkoholen används både som förklarande och ursäktande faktor vid avvikande beteenden, och detta oavsett hur stor påverkan berusningen verkligen har haft. Det tycks finnas som en tyst överenskommelse människor emellan att inte ifrågasätta berusat beteende, utan låta alkoholen fungera som en frihetszon. Detta resulterar i sin tur till att en avvikande handling som begås under berusning ofta betraktas som minde allvarlig, och 5 Kalle Tryggvesson, Freedom in a bottle- Young Swedes on rationales and norms for drunken behaviour (Edsbruk: Akademitryck, 2005), ii. 6 Ibid., Ibid.,

12 personen ifråga som mindre onormal. 8 Undersökningen visade dock att det finns en gräns för vad som kan ursäktas med alkoholen. Desto allvarligare händelse ju mindre acceptabelt tycktes det vara att använda alkoholen som ursäkt. 9 Tryggvessons vinjettstudier fokuserade till stor del på huruvida gärningsmannens berusning fungerar som en ursäkt, dels vid provocerat våld mellan två män och dels vid oprovocerat våld mellan två män. Resultaten visade, både vad gäller provocerat och oprovocerat våld, att gärningsmannens berusning till viss del minskar dennes skuld, vid vissa handlingar och under vissa omständigheter. T.ex. tillskrivs den berusade gärningsmannen mindre skuld i de fall då händelsen betraktas som allvarlig. Vid mindre allvarliga händelser förblir skulden oförändrad. Vidare tillskrivs den berusade gärningsmannen mindre skuld i de fall då även offret är berusat, en tendens som blir allt tydligare ju mer berusad offret är. 10 Att studierna ger motsatta resultat vad gäller den skuld som tillskrivs en berusad gärningsman vid allvarligare händelser kan bero på skillnader i tillvägagångssättet. Då undersökningarna till viss del fokuserar på olika aspekter och skiljer sig åt i urval, metod, mätvariabler och frågeställningar är det inte förvånansvärt att det framkommer olika resultat. I detta fall kan de skilda metoderna tänkas vara det som har störst påverkan på de olika utfallen. 2.3 Brottsoffrets skuld vid onykterhet Det finns en pågående rapport av Kalle Tryggvesson kring konstruktioner av brottsoffer. I rapporten tittar han bl.a. på vilken effekt berusning har för den skuld som tillskrivs offret, då denne är en man som blivit utsatt för ett överfall. 11 Rapporten bygger på samma material som vinjettstudierna i hans avhandling Freedom in a bottle, d.v.s. strukturerade telefonintervjuer med 1004 personer, varav ca hälften tjejer och hälften killar, i åldrarna 16 till 25 år. 12 Alla deltagare fick hypotetiska vinjettscenarier presenterade för sig, varav två av dessa scenarier analyseras i Tryggvessons rapport: provocerat våld mellan två män och oprovocerat våld mellan två män. I vinjetterna varierade man sedan olika variabler för att se under vilka förhållanden offrets berusning påverkar dennes skuld Tryggvesson, Freedom in a bottle, Ibid., Ibid., Tryggvesson, The role of alcohol, Ibid., Ibid.,

13 Resultatet visade att vid provocerat våld mellan två män, tillskriver till viss del tjejerna offret en ökad skuld då denne var berusad, medan killarnas bedömning inte tycks påverkas av offrets berusning. Vid oprovocerat våld mellan två män visade det sig att varken tjejer eller killar tillskriver offret en ökad eller minskad skuld p.g.a. dennes berusning. 14 Slutsatsen är således att i de situationer då det rör sig om en man som råkat ut för ett överfall har offrets berusning liten effekt på den skuld som tillskrivs denne Genusaspekter vid konstruktion av gärningsman och brottsoffer Jenny Karlsson och Tove Pettersson publicerade år 2003 rapporten Fokusgruppintervjuer med ungdomar om genus och våld, konstruktioner av gärningspersoner och offer. Skapande av genus kan i hög grad bidra till konstruktionen av gärningsman och offer varför denna rapport anses relevant för uppsatsen även då den inte behandlar alkoholens inverkan. Rapporten består av två studier; Föreställningar om flickor och pojkar som gärningspersoner vid våldsbrott utförd av Tove Petterson och Ungdomars föreställningar om pojkar och flickor som utsätts för våld utförd av Jenny Karlsson. 16 Studieobjektet var hur ett antal ungdomar, i grupp, beskriver och definierar pojkar och flickor som begår eller blir utsatta för våldsamma handlingar. 17 Detta sker utifrån en genusteoretisk ansats, där fokus ligger dels på isärhållandet av manligt/maskulint och kvinnligt/feminint och dels på underordning av det feminina. 18 Rapporten bygger på fyra fokusgruppintervjuer med ungdomar i åldern år utförda år 2000 i en kranskommun till Stockholm. Fokusgrupperna bestod både av homo- och heterogena grupper med avseende på kön. Vid intervjuerna presenterade moderatorn fem fiktiva våldshändelser varefter deltagarna ombads diskutera hur de betraktade de inblandade personernas beteende. Detta kompletterades med allmänna frågor kring hur de betraktade pojkar respektive flickor som utövade våld samt som utsattes för våld. 19 Resultatet av Petterssons studie visade att ungdomarna upplever en stor skillnad mellan pojkar och flickor i huruvida de utövar våld eller inte. Pojkar förknippas i avsevärt större utsträckning med våld än vad flickor gör. Inställningen till pojkars våld är dessutom betydligt 14 Tryggvesson, The role of alcohol, Ibid., Jenny Karlsson och Tove Pettersson, Fokusgruppintervjuer med ungdomar om genus och våld- konstruktioner av gärningspersoner och offer, 2:a upplagan (Stockholms universitet: Kriminologiska institutionen, 2003), Ibid., Ibid., Ibid.,

14 mer tolerant än till flickors. Att pojkar slåss betraktas av ungdomarna nästan som något naturligt, som en del av deras sätt att vara. Pojkar slåss för att visa sig tuffa och uppnå högre status. Flickor som slåss beskrivs tvärtemot som sjuka, konstiga och galna. Flickor förväntas snarare använda sig av psykiskt våld än fysiskt. Pettersson menar att detta skulle kunna tolkas som att våld är ett mer accepterat beteende för pojkar och som att våld kan användas som ett sätt att bli pojke. Våld hos flickor tycks å sin sida inte betraktas som ett sätt att bli flicka. Att vara flicka är i dessa sammanhang istället förknippat med att vara elak och prata bakom ryggen på folk. 20 Resultatet av Karlssons studie visade att offerstatus är något som främst tillskrivs den person som bedöms som svag. Ungdomarnas förståelse av vem som enligt dem skulle kunna ses som ett offer är vidare beroende dels av kön på offer och gärningsperson och dels av samspelet mellan offer och gärningsperson. Gärningsperson och brottsoffer urskiljs tydligast i de fall där dessa inte betraktas som likvärdiga. Det mest ideala offret är den svaga underordnade flickan medan den mest ideala gärningspersonen är den starka överordnade pojken. Det finns ett motstånd hos pojkar att betrakta sig själv som offer då det är likvärdigt med att betrakta sig själv som svag och feminin. Vidare framkommer det i studien att ungdomarna har svårt att se en person som offer om denna själv har begått klandervärda handlingar. Är man inte ett helt oskyldigt offer riskerar man således att få skylla sig själv Teoretiska utgångspunkter 3.1 Alkoholen som ursäktande faktor En av de teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats är Craig MacAndrew och Robert Edgertons teori som publicerats i boken Drunken comportment- A social explanation. Boken utkom 1969, i en tid som inom alkoholforskningen karakteriserades av en syn på berusat beteende som ett resultat av alkoholens toxiska effekt på hjärnan. 22 Författarna tog avstånd från den rådande föreställningen och menade att människors berusade beteende inte enbart har 20 Tove Pettersson, Föreställningar om flickor och pojkar som gärningspersoner vid våldsbrott, i Tove Pettersson och Jenny Karlsson, Fokusgruppintervjuer med ungdomar om genus och våld- konstruktioner av gärningspersoner och offer, 2:a upplagan (Stockholms universitet: Kriminologiska institutionen, 2003), Jenny Karlsson, Ungdomars föreställningar om pojkar och flickor som utsätts för våld, i Tove Pettersson och Jenny Karlsson, Fokusgruppintervjuer med ungdomar om genus och våld- konstruktioner av gärningspersoner och offer, 2:a upplagan (Stockholms universitet: Kriminologiska institutionen, 2003), Craig MacAndrew och Robert B. Edgerton, Drunken Comportment- A Social Explanation (Storbritannien: Fletcher & Son Ltd, 1970), 4. 8

15 farmakologiska förklaringar utan även kan förstås utifrån ett socialt perspektiv. 23 Författarna förnekade inte att alkohol har en viss påverkan på det sensomotoriska systemet i kroppen. 24 De argumenterade dock emot det kausala samband som ansågs föreligga mellan alkoholens effekt på hjärnan och effekt på berusat beteende. 25 Författarna menade att om alkoholens effekt på det sensomotoriska systemet motsvarades av samma effekt på berusat beteende, skulle det betyda att berusat beteende var det samma för alla människor i alla tider. 26 Författarnas teori att berusat beteende är ett resultat av en social inlärningsprocess och inte alkoholens toxiska effekt finner stöd i olika antropologiska undersökningar. 27 Dessa har bl.a. visat på att det är en stor variation i berusat beteende mellan olika kulturer, att det berusade beteendet har förändrats över tid i många kulturer samt att det berusade beteendet i vissa kulturer varierar mellan olika kontexter inom samma samhälle. 28 MacAndrew och Edgerton beskriver berusning som en time out-situation som skapar frihet från de vardagliga normerna. 29 De menar att denna syn på berusning har lett till att många samhällen har skapat olika normsystem för nyktert respektive onyktert beteende. De förklarar vidare att time out-situationen fyller en viktig funktion i samhället då det bidrar till hanteringen av normbrott. Det går aldrig att undvika en åtskillnad mellan ideal och verklighet i samhället, då det alltid kommer att finnas de personer som antingen inte vill eller inte kan leva upp till de vardagliga normerna. Då dessa personers normbrott utgör ett hot mot de övriga samhället är det viktigt att hitta ett sätt att hantera detta på. Genom att tillåta alkoholen att ursäkta dessa avvikanden ges möjlighet för människor att leva ut sina aggressioner, samtidigt som samhället kan bibehålla de vardagliga normerna resten av tiden. 30 Att överträda normerna vid berusning kan således uppfattas som ett accepterat sätt att göra det på. MacAndrew och Edgerton fann dock, genom att studera berusat beteende i olika kulturer, att det finns vissa normer som aldrig accepteras att överträdas oavsett om personen är berusad eller ej, s.k. "within-limits clause. Vilka dessa var varierade mellan de olika kulturerna MacAndrew och Edgerton, Drunken comportment, Ibid., Ibid., Ibid., Ibid., Ibid., Ibid., Ibid., Ibid., 67. 9

16 Sammanfattningsvis kan konstateras att det råder olika normer i samhället för nyktert respektive onyktert beteende. Detta gör vidare att dessa beteenden betraktas på skilda sätt, där onyktert beteende öppnar upp för ökat handlingsutrymme och därmed större frihet. Alkoholen kan således användas som en ursäkt som gör oacceptabelt beteende acceptabelt. 3.2 Det ideala offret och gärningsmannen En annan teoretisk utgångspunkt för uppsatsen är Nils Christies teori kring det ideala offret. Christie menar att det faktum att vara ett offer inte är ett objektivt fenomen, i och med att det inte uppfattas på samma sätt för alla människor. Trots detta har samhället konstruerat en bild av det idealiska offret. En bild som inte är baserad på vem som i störst utsträckning upplever sig själv som ett offer, och inte heller på vem som löper störst risk till att bli offer, eller vem som oftast blir det. Denna bild av det idealiska offret visar istället på vem, som när den drabbas av brott, lättast får fullständig legitim status som offer. 32 Enligt Christies definition av det idealiska offret bör denne inneha vissa egenskaper: 33 Offret är svagt (exempelvis sjukt, mycket gammalt eller mycket ungt). Offret är upptaget med ett respektabelt projekt (exempelvis ta hand om någon som är sjuk). Offret är på en plats denne inte kan klandras för att vara på (exempelvis i ett lugnt område under dagtid). Offret är obekant med gärningsmannen (d.v.s. det finns ingen personlig relation dem emellan). Det idealiska offret är således en ung tjej eller gammal dam som är på väg hem mitt på ljusa dagen efter att ha varit och besökt sjuka släktingar, då hon plötsligt blir överfallen av en stor för henne okänd man. 34 Det icke idealiska offret å sin sida är raka motsatsen. Det är en kraftigt berusad man som är ute på krogen då han hamnar i slagsmål med en bekant. 35 Det kan nämnas att bilden av det idealiska offret sällan överrensstämmer med verklighetens offer. 32 Nils Christie, Det idealiska offret, Ibid., Ibid., Ibid.,

17 D.v.s. det är betydligt vanligare att den berusade mannen på krogen blir utsatt för brott än att den gamla damen på väg hem blir det. 36 Huruvida en person erkänns som offer eller ej har således ingenting att göra med hur denne själv uppfattar situationen, utan är snarare beroende av egenskaper och beteende hos offer och gärningsman före, i samband med och efter brottet. 37 I och med att det finns kriterier för vem som är ett lämpligt offer skapas det också kriterier för vem som är en lämplig gärningsman. Generellt kan sägas att gärningsmannen bör vara offrets motsats: 38 Gärningsmannen är stark, stor och ond. Gärningsmannen är obekant med offret. För att ett offer skall uppfattas som ett idealiskt offer krävs vidare att man tydligt skall kunna urskilja vem som är offer och vem som är gärningsman i en brottssituation. Ett offer som anses bidra till sin egen viktimisering kan aldrig uppnå statusen som idealiskt offer. Ett offer som flyter ihop med gärningsmannen utgör ett dåligt offer, precis som en gärningsman som flyter ihop med offret utgör en dålig gärningsman. 39 Det idealiska offret och den idealiska gärningsmannen är vidare beroende av varandra, de skapar varandra. Ju mer idealiskt ett offer är desto mer idealisk blir gärningsmannen. Ju mer idealisk gärningsmannen är desto mer idealiskt blir offret. 40 Sammanfattningsvis kan konstateras att för att en person som blivit utsatt för brott skall kunna uppnå fullständig legitim status som offer krävs att denne besitter vissa egenskaper, såsom svaghet, oskyldighet och anständighet. Offrets status är vidare beroende av egenskaper hos gärningsmannen. Gärningsmannen bör i så stor utsträckning som möjligt avskilja sig från offret och vara allt denne inte är, d.v.s. stor, stark och ond. 36 Christie, Det idealiska offret, Ibid., Ibid., Ibid., Ibid.,

18 Kortfattat kan benämnas att Christies teori kring det idealiska offret går att relatera till genusteori. Genus ges i denna uppsats betydelsen av ett socialt konstruerat kön, vars skapande ger upphov till isärhållande av vad som betraktas som manligt/maskulint och kvinnligt/feminint samt underordnande av det feminina. Genom skapande av femininitet och maskulinitet uppstår konstruktioner av gärningsmän och brottsoffer. Den stereotypa bilden i samhället utgörs av kvinnan som brottsoffer och mannen som gärningsman. 41 Upphovet till denna schablonbild hör troligtvis samman med likheter i karaktär mellan grupperna. De egenskaper som ett idealiskt brottsoffer bör besitta, t.ex. liten, svag och oskyldig, överensstämmer till stor del med egenskaper som tillskrivs femininitet. En kvinna bör, för att iscensätta femininitet, bl.a. vara svag, passiv och underordnad. De egenskaper som en idealisk gärningsman bör besitta, t.ex. stor, stark och ond, överensstämmer i sin tur till stor del med egenskaper som tillskrivs maskulinitet. En man bör, för att iscensätta maskulinitet, bl.a. vara stark, aktiv och överordnad, egenskaper som inte sällan är förknippat med utövande utav våld Hypoteser Några ord kring uppsatsens förväntade resultat kan vara värt att nämna. Konstruktionen av gärningsmannen tros påverkas av om denne är onykter eller ej, på så sätt att skulden denne tillskrivs antas minska vid berusning. Detta förväntas i sin tur leda till att offret till händelsen förlorar en del av sin status, i och med att gärningsmannen inte längre uppfattas som idealisk. Vad gäller konstruktionen av brottsoffer väntas även den påverkas av om denne är onykter eller ej, på så sätt att skulden denne tillskrivs tros öka vid berusning. Detta antas i sin tur ha effekt på gärningsmannens skuld, som troligtvis kommer att minska. Hypoteserna baseras dels på tendenser i tidigare forskning och dels på uppsatsens teoretiska utgångspunkter. 41 Veronika Burcar, Gestaltningar av offererfarenheter- samtal med unga män som utsatts för brott (Lund: sociologiska institutionen, 2005), Tove Pettersson, våld som iscensättning av femininitet?, i Ingrid Lander, Tove Pettersson och Eva Tiby, Femininiteter, maskuliniteter och kriminalitet- genusperspektiv inom svens kriminologi (Lund: Studentlitteratur, 2003),

19 4. Material och metod 4.1 Vetenskapsteoretiskt ställningstagande Denna uppsats kommer att utgå från ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Utifrån ett sådant synsätt utgår man ifrån att ingenting är objektivt och på förhand givet, utan istället ett resultat av kontextbundna sociala konstruktioner. 43 Den socialkonstruktivistiska grundsynen kan relateras både till valet av ämnet för uppsatsen och bakomliggande teorier, samt till valet av metod för datainsamling och analys. Brottsoffret och gärningsmannen kan förstås utifrån ett socialt och kulturellt perspektiv, då definitionen av och synen på dem båda är något som varierar både i tid och rum samt från person till person. Att en handling ses som brott och därmed resulterar i uppkomsten av gärningsmän och brottsoffer är en följd av att en viss grupp människor i en viss tid väljer att definiera ett beteende som icke önskvärt. Även synen på onyktert beteende, och vad som kan ursäktas med detta, är olika för olika situationer och grupper i samhället och därmed en kontextbunden social konstruktion. Fokusgruppintervjuerna som utgör materialet till uppsatsen ses inte som en förutsättningslös och objektiv kunskapsprocess i den meningen att material samlas in för att man sedan ska kunna uttala sig om sanningen eller hur det verkligen är. Intervjuerna ses istället som ett socialt samspel, dels mellan intervjuaren och intervjudeltagarna och dels mellan intervjudeltagarna sinsemellan, där alla parter bidrar till den kunskap som erhålls. 44 Hela processen från val av ämne, till val av intervjudeltagare, konstruerande av intervjuguide, utförande av intervjuer, transkribering av intervjuer och därefter analys av intervjuer är alltsammans ett resultat av olika val och tolkningar, och därmed en social konstruktion. En konstruktion som ständigt är beroende av den rådande kontexten. 4.2 Material Materialet som legat till grund för denna uppsats består av transkriberingar från fyra fokusgruppintervjuer, utförda på fyra olika gymnasieskolor i Stockholmsområdet under år Totalt ingår 24 ungdomar i materialet, 14 pojkar och 10 flickor, i åldern år. 43 Jerzy Sarnecki, Introduktion till kriminologi (Lund: Studentlitteratur, 2003), Steinar Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun, översättare Sven-Erik Torhell (Lund: Studentlitteratur, 1997),

20 Gruppfördelningen består av två pojkgrupper, en flickgrupp och en blandgrupp. Av dessa grupper representerar två av dem medelklass medan de andra två representerar arbetarklass. Samtliga grupper företräder ungdomar med svensk bakgrund. Varje grupp innehåller fem till åtta deltagare. Materialet är en del av ett tidigare projekt på Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD). Ett projekt vars huvudsakliga mål var att studera unga svenskars attityder, erfarenheter och förväntningar kring alkohol och berusning, med särskilt fokus på förväntningar kring alkohol som en orsak och ursäkt för våld. 45 Hela materialet består ursprungligen av åtta fokusgruppintervjuer med totalt 47 ungdomar i åldern år (med ett undantag för en person som var 23 år), utförda på fem olika gymnasieskolor i Stockholmsområdet under år För att representera olika delar av samhället är grupperna uppdelade på kön, klass och etnicitet. 46 Bedömningen gjordes att fyra fokusgruppintervjuer är ett tillräckligt omfattande material till denna uppsats. Urvalet av intervjuer har gjorts baserat på uppsatsens syfte. Detta innebär att alla intervjuer lästes igenom till en början, och de intervjuer valdes ut som till störst del tar upp de frågor som uppsatsen avser att behandla. Ingen hänsyn har tagits till kön, klass och etnicitet eller till homo- och heterogena grupper. 4.3 Utförande Lärare blev ombedda att utifrån kön och utbildningsprogram välja ut och kontakta ett antal elever för att delta i intervjuerna. De blev instruerade att sätta samman grupper som inte bestod av nära vänner. Intervjuerna genomfördes i skolan, under skoltid, utan närvaro av någon representant för skolan. Samtliga deltagare fick en biobiljett som tack för att de ställt upp. Två moderatorer, en man och en kvinna, deltog vid alla intervjuer. Studien presenterades för deltagarna som ett projekt angående ungdomars syn på och erfarenhet av våld. Alkohol nämndes inte i den inledande informationen, utan i början det var upp till ungdomarna själva att göra kopplingen mellan våld och alkohol. Varje intervju varade i ca en och en halv timme. Samtliga intervjuer bandades för att sedan transkriberas av en assistent. Transkriberingarna uppkom till ca sidor text per intervju. Forskaren lyssnade igenom banden och läste 45 Tryggvesson, Freedom in a bottle, Ibid.,

21 transkriberingarna noga för att kunna förtydliga och korrigera eventuella felaktigheter. Dessa transkriberingar utgör, som tidigare nämnts, materialet till denna uppsats Fokusgruppintervjuer som metod Fokusgruppintervjuer är en kvalitativ datainsamlingsmetod och går ut på att en grupp människor samlas för att under en begränsad tid diskutera ett på förhand givet ämne med varandra. Detta sker under inverkan av en moderator, som beroende på graden av struktur på intervjun kan påverka diskussionen i olika utsträckning. 48 Metoden används i stor utsträckning för att studera intervjudeltagarnas gemensamma uppfattningar, åsikter, tankar, attityder och argumentationer kring ett ämne. Genom att detta sker i interaktion med flera personer kan forskaren få en inblick i hur kunskap och idéer utvecklas och används i en viss kontext. Detta leder i sin tur till en ökad och fördjupad förståelse för ämnet. 49 Det som huvudsakligen skiljer fokusgruppintervjuer från andra typer av gruppintervjuer är att gruppinteraktionerna vid datainsamlingen står i stort fokus. 50 Fokusgruppintervjuer lämpar sig således utmärkt för att undersöka och få en djupare förståelse för fenomen som ses som sociala konstruktioner. Då syftet med uppsatsen är att studera hur konstruktionen av gärningsmän och brottsoffer kan uppkomma hos ungdomar, samt hur detta är beroende av deras attityder kring berusat beteende, passar det utmärkt. Dessutom har fokusgrupper visat sig vara en bra metod vid undersökning av känsligare ämnen, vilket brott kan anses vara. 51 En fokusgruppintervju kan, som ovan nämnts, vara mer eller mindre strukturerad beroende på hur pass mycket moderatorn styr interaktionen i gruppen. I en ostrukturerad fokusgruppintervju är målet en fri diskussion mellan deltagarna, utan en rad frågor som måste besvaras och utan ingripande av moderatorn. Det huvudsakliga syftet är att lyssna till vad deltagarna tycker är viktiga aspekter av ett ämne, och på så sätt förhoppningsvis komma åt föreställningar som uppkommer spontant. Vid mer strukturerade fokusgruppintervjuer utövar moderatorn en större kontroll över situationen. Detta sker bl.a. genom styrda frågor, för att på så sätt påverka vilka ämnen som diskuteras, samt genom viss fördelning av frågorna för att få 47 Tryggvesson, Freedom in a bottle, Victoria Wibeck, Fokusgrupper- om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod (Lund: Studentlitteratur, 2000), Ibid., Ibid., Ibid.,

22 alla deltagare att komma till tals. Fördelen med ostrukturerade fokusgruppintervjuer är således att det är mer fritt, och öppnar upp möjligheten att ta del av deltagarnas egna diskussioner och åsikter utan påverkan och risk för reproduktion av moderatorns föreställningar och förförståelse. Fördelen med strukturerade fokusgruppintervjuer å sin sida är att moderatorn kan försäkra sig om att önskvärda ämnen behandlas, samt att analysen av materialet blir lättare när diskussionerna är mer organiserade. Vilken strukturnivå som är den bästa beror på syftet med gruppintervjun samt hur diskussionen i gruppen utvecklas. 52 Som i de flesta andra situationer finns det, även ifråga om strukturnivå, mellanlägen. Fokusgruppintervjuerna till denna uppsats utgör ett sådant mellanläge, då de följde en semistrukturerad intervjumall. 53 Moderatorn har i detta fall haft vissa redan på förhand bestämda frågor men är inte tvungen att följa dem till punkt och pricka, utan har istället kunnat låta deltagarna diskutera fritt kring olika ämnen. Då deltagarna har avvikit allt för mycket eller då en diskussion har varit på väg att mättas har moderatorn med hjälp av nya frågor kunnat leda in dem på andra ämnen som är intressanta för forskningen. Moderatorn har även försökt uppmuntra alla deltagare till att vara med i diskussionerna, exempelvis genom att ställa direkta frågor till mer tillbakadragna individer. Det är dock viktigt att betona att på det stora hela är det främst ungdomarna som har stått för diskussionen, medan moderatorn har haft en mer tillbakadragen och organiserande roll. Att det inte finns någon bilaga med intervjuguide i uppsatsen har sin förklaring i tillvägagångssättet vid intervjuerna. I och med att ungdomarna tilläts samtala fritt kring de olika ämnena, och moderatorns frågor anpassades till vad ungdomarna valde att ta upp, utvecklades diskussionerna i fokusgrupperna väldigt olika. En intervjuguide skulle därför komma att se olika ut för de olika fokusgrupperna och därmed inte tillföra särskilt mycket information. 4.5 Urval och gruppsammansättning Hur många fokusgrupper som behövs, hur många intervjudeltagare varje fokusgrupp skall bestå av, vilken sammansättning gruppen skall ha samt om gruppdeltagarna skall känna varandra eller ej, är alla frågor som saknar något självklart svar. Om man till att börja med ser till frågan hur många fokusgrupper som behövs så är det svaret helt beroende på vad det är för 52 Wibeck, Fokusgrupper, Tryggvesson, Freedom in a bottle,

23 typ av studie och vad den har för syfte. Det kan vara svårt att se mönster och tendenser i ett mycket litet material. Samtidigt som alltför många grupper kan ge ett ohanterligt stort material. Ju mer komplext ett ämne är och ju längre ifrån varandra deltagarna står åsiktsmässigt, desto fler grupper krävs. En tumregel kan sägas vara att tre grupper är ett minimum. 54 Som tidigare nämnts består det ursprungliga materialet från Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) av åtta fokusgrupper, varav fyra av dessa har valts ut för att användas som material till denna uppsats. Vad gäller antalet intervjudeltagare i varje fokusgrupp bör det inte var färre än fyra och inte fler än sex personer. Är det färre än fyra deltagare i gruppen finns det en risk att det uppstår spänningar mellan deltagarna. Skulle det å andra sidan vara fler än sex deltagare ökar risken för att gruppen delas upp i smågrupper som diskuterar med varandra istället för i hela gruppen. Ett stort antal deltagare gör även att varje person får mindre talutrymme och därigenom mindre inflytande, vilket kan leda till ett bristande personligt engagemang. Talutrymmet kan vidare bli ojämnt fördelat och resultera i att mer tillbakadragna personer inte kommer till tals. 55 Fokusgrupperna till denna uppsats består av två grupper med fem deltagare, en med sex och en med åtta. För den grupp som innehåller åtta deltagare kan det tänkas vara viktigt med en starkare struktur där moderatorn intar en tydligare ledarroll, och är beredd att till viss del fördela talutrymmet mellan de olika deltagarna. 56 Vid läsandet av transkriberingarna framgår det emellertid inte att det skulle ha förekommit en starkare struktur för den grupp som bestod av åtta deltagare. Detta kan bero på att moderatorn inte upplevde ett behov av detta under intervjuns gång då diskussionen flöt på bra ändå. Homogena grupper, med avseende på ålder och socioekonomiska bakgrundsfaktorer, rekommenderas om man vill uppnå intimitet och samförstånd och därigenom underlätta utbytet av information. Detta bygger på ett antagande att individer som har gemensamma intressen och erfarenheter är mer benägna att vilja dela åsikter med varandra och lämna ut personlig information. 57 Användandet av homogena grupper, t.ex. avseende kön, tenderar emellertid att skapa motpoler och grupperingar i vi och dom. I syfte att stärka den egna gruppens identitet särskiljs och nedvärderas andra grupper. 58 Detta kan leda till en viss attityd 54 Wibeck, Fokusgrupper, Ibid., Ibid., Ibid., Karlsson och Pettersson, Fokusgruppintervjuer med ungdomar om genus och våld-,

24 och jargong inom gruppen, exempelvis att killar ska ge uttryck för att vara tuffa och starka medan tjejer ska ge uttryck för att vara försiktiga och mjuka, samt en press på ungdomarna att uttala sig i samhörighet med resten av gruppen. Då detta kan komma att påverka validiteten och utfallet av studien kan det vara värt att ta i beaktande. Dock kommer denna uppsats, som tidigare nämnts, att avgränsas från att i vidare mening analysera ungdomarnas uttalanden utifrån skillnader mellan homo- och heterogena grupper. De fokusgrupper som har använts vid skrivandet av denna uppsats består av en pojkgrupp från medelklassen, en pojkgrupp från arbetarklassen, en flickgrupp från arbetarklassen och en blandgrupp från medelklassen. De är således alla homogena inbördes, förutom vad gäller kön i blandgruppen. De råder delade meningar om huruvida deltagarna bör känna varandra sedan tidigare eller inte. Om individerna inom en grupp känner varandra finns det en risk att det uppstår internt språk, som gör att det blir svårt för en utomstående forskare att förstå interaktionerna inom gruppen. Dessutom finns det en risk att vissa ämnen inte tas upp och diskuteras. Antingen p.g.a. att det finns saker som tas för givna inom gruppen eller p.g.a. att deltagarna vill undvika konflikter kring ämnen som de på förhand vet är känsliga. Fördelen med att använda sig av deltagare som redan känner varandra är att interaktionen ofta blir bättre samt att alla i större utsträckning vågar komma till tals. Dessutom är det lättare att rekrytera deltagare om man använder sig av redan befintliga grupper. 59 Avsikten inför datainsamlingen var att ungdomarna inom de olika grupperna inte skulle vara vänner sedan tidigare. Om detta sedan efterföljdes vid intervjuerna är svårt för mig att uttala mig om, då jag inte var närvarande. Efter att ha tagit del av transkriberingarna får man dock en känsla av att vissa personer var vänner sedan tidigare. 4.6 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet Reliabilitet hänför sig till resultatets konsistens och tillförlitlighet. 60 Olika forskare skall komma fram till samma resultat vid studerandet av ett material, och samma forskare skall komma fram till samma resultat vid olika tidpunkter. 61 Dessa krav förutsätter ett mer eller mindre oföränderligt förhållande, vilket kan vara svårt att uppnå vid kvalitativa studier. Som tidigare nämnts ses forskningsprocessen som en social konstruktion, där bl.a. forskaren själv, intervjudeltagarna, situationen, kontexten och tiden påverkar vilken typ av kunskap som 59 Wibeck, Fokusgrupper, Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun, Wibeck, Fokusgrupper,

25 erhålls. För att öka reliabiliteten i en kvalitativ undersökning är det viktigt att visa på genomskinlighet i alla steg i processen. Detta innebär att man noggrant bör redogöra för hur studien har gått till, materialet, vilka tolkningar man har gjort som forskare och varför samt hur de har lett fram till resultatet. 62 Det faktum att uppsatsen är baserad på sekundärdata, och att jag själv därmed inte närvarade vid hela forskningsprocessen, kan antas begränsa möjligheten att visa på fullständig genomskinlighet i alla steg i processen och i och med det minska reliabiliteten något. Reliabiliteten vid fokusgruppintervjuer ökar om samme moderator leder alla fokusgrupper som ingår i undersökningen. 63 Så var fallet i materialet till denna uppsats. Man får dock intrycket av att det inte är samme person som utfört alla transkriberingar, vilket jag anser minska reliabiliteten något. Med validitet innebär att man verkligen studerar det man avsett att studera. Detta antyder att det finns en sanning som är möjlig att studera. Vilket inte stämmer överrens med den kvalitativa forskningens syn på kunskapen som en social konstruktion. Detta gör att man istället för att fokusera på sanningen bör fokusera på kommunikationen och tolkningarna av det som observeras. En fara för trovärdigheten vid användandet av fokusgruppintervjuer är om deltagarna inte säger vad de tänker, underdriver eller överdriver. Detta kan ske p.g.a. att man t.ex. vill göra intryck på någon i gruppen, att man känner sig påverkad av grupptryck eller att man helt enkelt bara vågar uttrycka åsikter som anses vara socialt acceptabla. 64 Som nämnts ovan kan detta exempelvis påverkas av huruvida studiens material utgår från homoeller heterogena grupper. Om detta i sin tur innebär ett problem eller ej beror på vad syftet med studien är. Denna uppsats vetenskapsteoretiska bakgrund är baserat på föreställningen att kunskap är ett resultat av sociala konstruktioner, och avser även att studera dessa konstruktioner i olika frågor. Därmed behöver de ovan nämnda validitetsproblemen inte ses som problem, utan helt enkelt en naturlig del av verkligheten och forskningen. Fokusgruppintervjuer används för att gå på djupet inom ett ämne, inte i syfte att dra generella slutsatser om hela grupper eller populationer. Är man ute efter generaliserbarhet bör en annan metod användas, som t.ex. enkätundersökningar och opinionsundersökningar. 65 För det första är sällan materialet vid studier gjorda med fokusgruppintervjuer tillräckligt stort eller 62 Jenny Karlsson och Tove Pettersson, Det blir vad vi gör det till, i Lena Roxell och Eva Tiby, Frågor, fält och filter (Lund: Studentlitteratur, 2006), Wibeck, Fokusgrupper, Ibid., Ibid.,

26 representativt nog för generaliseringar. Vilket även är fallet för materialet till denna uppsats. För det andra är det svårt att generalisera vissa individers åsikter och attityder, vilket är vad fokusgruppintervjuer syftar till att studera, till hela populationer. Eventuellt kan man vid fokusgruppintervjuer urskilja tendenser, och därmed utveckla lösa generaliseringar som kan kopplas samman med vissa sorters kategorier av människor Etiska reflektioner En av de viktigast etiska aspekterna att ta hänsyn till vid den här typen av studie, som behandlar känsliga ämnen, är konfidentialitetskravet. Detta innebär att deltagarna är anonyma och att deras personuppgifter skall behandlas på ett sådant sätt att enskilda individer ej kan identifieras av utomstående. 67 För att i största möjliga mån leva upp till detta krav kommer denna uppsats inte att presentera några namn överhuvudtaget, varken på skolor eller på elever. Vid citat från materialet kommer det endast att skrivas ut om det är en pojke eller flicka. Vidare måste deltagarna informeras om frivilligheten att delta samt medge sitt samtycke. Deltagarna bör även bli informerade om syftet med forskningsuppgiften samt bli garanterade att det insamlade materialet inte används för annat än forskningsändamål. 68 Dessa krav blev tillgodosedda vid intervjusituationen. 4.8 Analysmetod Vilket det bästa metodvalet är för analys av fokusgruppmaterial beror på vilket syfte studien har. Vad man som forskare dock alltid bör vara noggrann med, oavsett vilken analysmetod man använder sig av, är att visa på uppriktighet och genomskinlighet genom forskningsprocessen. Detta innebär att det tydligt bör framgå hur analysen har gått till, vilka tolkningar som gjorts, varför de har gjorts samt hur de har lett fram till resultatet. 69 Analysen i denna uppsats kommer att ha ett upplägg som kan liknas vid en kvalitativ innehållsanalys av horisontellt slag. 70 Till att börja med lästes transkriberingarna noggrant ett flertal gånger för att införskaffa en helhetssyn på innehållet. Därefter lyftes olika episoder fram från intervjuerna. För att i större utsträckning förstå innebörden av episoderna togs hänsyn både till vad som sades och i vilket sammanhang det sades. Dessa episoder kunde 66 Wibeck, Fokusgrupper, Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistik- samhällsvetenskaplig forskning (2002), Ibid., 7-11 och Wibeck, Fokusgrupper, Ibid.,