Minnesanteckningar från Vård- och omsorgscollegerådet

Transkript

1 Vård- och omsorgscollegerådet Göteborg fredag 8 juni 2018 Minnesanteckningar från Vård- och omsorgscollegerådet Datum: Måndag 14 maj kl Plats: GR, Anders Personsgatan 8, Göteborg, lokal Sexan Deltagare Arbetsliv: Yvonne Gunnarsson Nord/Helen Persson, Ale/Lilla Edet Ann-Sofie Borg, Vård- och omsorg Ale/Lilla Edet Marie Bake, Vård- och äldreomsorg, Alingsås Jörgen Nordgren, Arbetsförmedlingen Inger Börmark, SDF Östra Göteborg, Göteborg Marie Rytteblad-Larsson, VO-College G/P/Ö Margaretha Häggström, Göteborgs stad Ann-Brith Davidson, Göteborgs stad, ordförande Renée Johansson, Primärvården, Göteborg Tina Forsgren, Vård- och omsorg, Härryda Sonja Svensson, ÄO, Kungsbacka Barbro Carlsson, Kungälvs sjukhus Ann Charlotte Bengtsson, Vård- och omsorgsboende, Kungälv Barbro Jansson, ÄO, Lerum Extrainsatt: Marie-Louice Hellström Lerum Mariette Petric, områdeschef äldreboende, Mölndal Monica Larsson Mölndals kommun Kerstin Casselblad, Partille Helene Eriksson, Närhälsan Ann Blomström, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Helena Ljungberg, HR-avdelningen Sahlgrenska Universitetssjukhuset (ers. Eva Kärrman) Annika Skogsborn, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ann-Christin Dalebjörk, Vård- och äldreomsorg, Stenungsund (ordin.), Helena Törneröd, Sektor Socialtjänst, Stenungsund (ers.) Aida Tegeltija, Tubberöds hus (ordin.), Annelie Svantesson (ers.), Tjörn Malin Tisell, tf social- och verksamhetschef, Öckerö Karin Westberg, GR (del av mötet) Ulrika Johansson, Kommunal Deltagare Utbildning: Anders Hedman, Vuxenutbildningen, Ale Maria Solérius, Alströmergymnasiet, Alingsås Ulrika Sjövall och Christina Schneider, ABF Vux, Göteborg Aase Newborg/Monica Lantz, Arbetsmarknad och vuxenutbildning, Göteborg Anne-Louise Segell, Yrgo, Göteborgs stad Utbildning Anneli Gustavsson, Studium, Göteborgs stad Utbildning Ewa Zajaczkowska, ABF vux, Göteborg Janna Krstic, Yrkesgymnasiet, Göteborg Agneta Wessman Alsin/Maud Holm, Angeredsgymnasiet, Göteborg Gunhild Karlsson/Laila Gordon von Hacht, Katrinelundsgymnasiet, Göteborg Maria Lindholm, Härryda vux, Härryda Hans-Olov Lundin, Kompetenscentrum, Kungsbacka

2 Lisa Jönsson/Malin Edefors, Lokal processledare, Kungsbacka VAKANT, Mimers hus gymnasium, Kungälv Marita Frigård, vuxenutbildningen, Kungälv Monika Nilsson Lerums vuxenutbildning, Lerum samt representant för Vuxenutbildningsnätverket i GR Monica Larsson, Mölndal Björn Winblad, Mölndal Tina Shavoshi-Alizadeh, vuxenutbildningen Mölndal Marie Offrell, Partille vuxenutbildning Jane Cervell, Vuxenutbildningen, Stenungsund Margaretha Allen, GR Processledare Ann-Cathrin Gilbertsson, GR Praktikplatsen Regionala kriterier 1. Vård- och omsorgscollege 2. Samverkan 3. Utbildningsutbud 4. Regionalt och lokalt perspektiv 5. Hälsoperspektivet 6. Kvalitetsarbete/Uppföljning 7. Avtal Lokala kriterier 8. Kreativ och stimulerande lärmiljö 9. Lärformer och arbetssätt 10. Lärande i arbete 1. Kriterium 1 Återcertifiering GR VO-College är återcertifierat för ytterligare 5 år. Detta firades med extra fin fikastund. Certifikatet visades upp. Föregående mötes minnesanteckningar Anteckningarna lades till handlingarna. 2. Kriterium 2 Ansökan om att ingå i befintligt lokalt college Ny utbildningsanordnare från Partille in i Göteborg/Partille/Öckerös lokala college. Marie Offrell redogjorde för Partilles ansökan att som utbildningsanordnare ingå i det lokala colleget G/Ö/P. Partilles ansökan följer målen i den övergripande ansökan. Utbildningsverksamheten och samverkan i Partille kommer att granskas av föreningen VO-College efter sommaren. Beslut: GRVO-Collegerådet ställer sig bakom Partilles ansökan om att ingå i det regionala VO- Colleget under förutsättning att den lokala styrgruppen för Göteborg/Partille/Öckerös lokala college också ställer sig bakom ansökan vid sitt kommande möte. 3. Kriterium 3

3 Statistik från preliminärantagningen till Vård- och omsorgsprogrammet i gymnasieskolan Processledaren redogjorde för sökbilden i samband med den regionala preliminärantagningen. Det fanns 296 platser att söka inom gymnasieskolans Vård- och omsorgsprogram. Antalet platser har ökat under de senaste fyra åren. Utöver dessa finns det platser på introduktionsprogrammen med inriktning mot VO för obehöriga elever. Drygt 60 % av de som sökte till programmet var obehöriga i samband med preliminärantagningen. Av dessa brukar drygt 30 % bli behöriga innan reservantagningen. Se bifogade bilder. Rubriker för eventuella Yrkeshögskoleutbildningar som kan vara på gång i år De lokala collegen har skickat över följande rubriker, där planer finns för YH-ansökan i september: Medicinsk fotterapeut samt Specialistutbildad undersköterska inom gerontologi, geriatrik, demens och rehabilitering. Även pedagogisk vägledare vid funktionshinder/stödpedagog finns med. Utöver nysökningar finns det pågående utbildningar som har tillstånd till fler omgångar. Efter mötet har också följande rubrik skickats in: Medicinsk sekreterare Inför mötet i augusti kan de lokala college som tänker ansöka om utbildning/ar skicka in kompetensbehovsbeskrivningen till det regionala colleget. Då tas dessa upp för ev. stöd från arbetsgivarna vid augustimötet. Texter från ansökningarna skickas via respektive lokalt college till regional processledare som sammanställer innan mötet. Återkoppling från nationellt möte mellan föreningen, regionala processledare och regionala ordföranden Nationell utredning om reglering av undersköterskeyrket (vad vi fick höra under mötet i Stockholm). Se bifogade bilder från föredragningen. Vårdbiträdesrollen Laget runt om hur kommuner och sjukhus funderar kring denna roll Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdbiträdena arbetar inte som undersköterskor. Varje yrke har skilda roller och varje yrke har en arbetsbeskrivning. SU erbjuder en kortare utbildning internt under 12 heldagar. Denna följer inte gymnasiekurserna. Partille Inget är gjort kring vårdbiträden. Kommunen har strävat efter att höja nivån till undersköterska. Det är ej aktuellt med särskild utbildning nu. Kungsbacka Elever som har gått utbildning med språkstöd kan gå vidare till vårdbiträde. Ingen utbildning till vårdbiträde ges just nu. Eventuellt kan det bli aktuellt inom komvux senare. Tjörn Kommunen är positiv till vårdbiträden. Många elever går nu utbildning med språkstöd via interna kurser kan man lösa bemanningen på kort sikt.

4 Kungälv Fler utbildas till undersköterska och kommunen arbetar med validering i stället. Härryda Kommunen arbetar långsiktigt. Man vill inte sänka kraven kortsiktigt. Nu erbjuds validering. Man har ingen annan utbildning för tillfället. Göteborg Vårdbiträdets arbetsuppgifter utifrån 800 gymnasiepoäng Vad innebär det för verksamheten? Man kan se detta som två steg. Klarar man 800 poäng så klarar man också 1500 poäng så småningom. Det är viktigt att särskilja rollerna. Ett vårdbiträde omfattas inte av delegering eller som kontaktperson. En fråga för oss som vi funderar över, om ett vårdbiträde ska kunna ta emot en delegering eller vara kontaktperson, det måste vara skillnad på ansvarsfrågorna utifrån de olika rollerna. Alingsås För undersköterska gäller kraven. Kommunen utreder nu serviceassistentrollen. Lilla Edet Kommunen har grundkrav enligt GRs modell inom funktionshinder och även inom äldreomsorg. Inlägg från vårdlärare i Kungälv: På samma sätt som volontärer berikar kan även vårdbiträden göra det t ex genom att gå ut med personer, läsa tidningen med brukaren mm. Inom hospiceverksamheten är detta särskilt vanligt och viktigt. Utbud GR Vux HT 2018 Underlag lämnat via Monika Nilsson, Lerum Vård och omsorg flex Yrkesvux Vård och omsorg inriktning äldrevård med språkstöd Yrkesvux med språkstöd Vård och omsorg med språkstöd Yrkesvux med språkstöd Vård och omsorg med språkstöd Yrkesvux med språkstöd Vård och omsorg påbyggnad flex Yrkesvux Vård och omsorgsutbildning Yrkesvux Vård och omsorgsutbildning Yrkesvux Göteborg Göteborg Kungsbacka Mölndal Göteborg Kungälv Mölndal 4. Kriterium 4

5 Gymnasiemässan Lerum ansvarar tillsammans med processledaren för samordningen av samtliga lokala colleges medverkan. Information om monter lämnades. Den ligger i anslutning till Västra Götalandsregionens monter. Ytan är liten (9 m2). Tidplan för att få till medverkan kommer. Lokala yrkesambassadörer ska utses. Information kommer via mail. Fortfarande gäller att varje lokalt college bemannar med en chef och två undersköterskor. Processledaren förser varje college med namn på de personer som medverkade förra året så att de ev. kan tillfrågas om medverkan igen. Detta gör det lokala colleget. Om det inte finns personer från föregående år får nya tillfrågas. Förslag på prova-på aktiviteter: -Hur förmedla de mjuka värdena? Att möta den enskilda människan. Rollspel kanske? Fånga vad arbetet innebär. -Testa att förflytta sig och hur man kommunicerar då. -Funktionshinder: Kommunikationsverktyg paddor. Mölndals framtidsdag använde detta. -Försöka tänka till kring teknik som är användbar. All age hub? Låna ut? Robotkatten? Den sjungande dockan. Spelar in sånger som man minns. Matningsrobot. -Racer. Man lyfter upp någon som har ramlat. Det är något konkret. Att fånga upp och sedan prata. Det handlar om möten och relationer. Teknik lockar. Skapa trygghet. -Att visa digital signering och genomförandeplaner på sin telefon. -Filmer. -Äldredräkter (för tungt) -Glasögon som visar hur man ser med funktionshinder. -Musik. Små högtalare kopplade till telefonen. Det finns enkla saker som många unga kan men inte äldre. Beslut: Då varje lokalt college ska ansvara för sina två timmar i montern får varje lokalt college besluta om vilken typ av prova-på-aktivitet som ska användas. OBS det är fortfarande viktigt att prata om yrket men aktiviteterna kan locka in deltagarna i montern. Nationellt ESF-projekt Fokus yrkesutbildning VO Regional dialog om Attraktion kopplat till PRAO 1. Vilka möjligheter ser ni med obligatorisk prao som ett led i att öka attraktionen till branschen? 2. På vilket sätt skulle ert regionala VO- College kunna stärka det lokala arbetet kring prao, så att det blir en strategisk fråga? 3. Finns det ett strategiskt arbete för prao i ert regionala VO-College? (Exempelvis beslut och struktur för kontaktpersoner, ansvarsfördelning, omfattning, metoder för att inkludera vårdoch omsorgsverksamheten med alla eller delar av de områden som ingår mm?) 4. Om inte, vad behöver göras för att det ska bli så? 5. Vad skulle nästa steg i ert arbete kring prao som möjlighet lokalt och regionalt kunna vara?

6 Grupp A Fråga 1. PRAO kan vara ett sätt att få insyn och en första kontakt med yrkesbranschen. Det är en möjlighet att visa det roliga i yrket. Fråga 2.? Fråga 3. Nej Fråga 4: Någon form av beskrivning av vad man får se och göra ute i verksamheten som kan ges till PRAO-eleven. Kanske gå bredvid apl-elev/lärling? En introduktionsdag med info kring ex. värdegrund, hygien, sekretess mm. Fråga 5. SKAS har ett projekt för PRAO. Kanske ska vi titta på det? Lägga praoplatser i Praktikplatsen.se Samarbete med grundskoleförvaltning för spridning av PRAO-perioderna, så att inte alla kommer ut samtidigt. Grupp B Fråga 1. Hur når vi eleverna tidigt Ha ett program som man kan gå ut i klasserna med. Fråga 2. Genomtänkt program för eleverna som sedan går tillbaka med positiva upplevelser. Mottagandet ä oerhört viktigt. De ska lära känna först. Handledarskapet är oerhört viktigt och handledarna ska vara handplockade. Även vårdtagarna bör vara utvalda. Eleverna kan ha med sig en uppgift t ex i form av ett samtal för att lära känna någon vårdtagare. Det gäller att välja ut lämpliga vårdenhet. Grupp C Fråga 1. Det finns alla möjligheter. Dock är det viktigt med mottagande handledare och att eleverna får göra relevanta uppgifter. Se Gbg:s ung omsorg. Fråga 2. Strategiskt viktigt att GR-regionen lyfter och stöttar eldsjälar som gör bra verksamhet för ungdomar. Sprida bra idéer. Fråga 3. Viktigt punkter: a. Att det finns en tydlig plan för PRAO-eleverna så det blir tydligt i hela organisationen b. Att det finns ansvarig från skolan samt mottagande c. Att våra verksamheter är medvetna om att det är ett möte med framtida medarbetare. Grupp D Attraktion kopplat till prao Det är bra för att få ungdomar att få upp ögonen för yrket. Vi vill ha det! Vad är lämpligt att praon innehåller? Hur löser man det praktiskt? Kan det leda till sommarjobb? Feriearbetare finns. Det ska vara utbildade handledare även till dessa elever. Det måste finnas en tydlig plan. Det ska finnas ett program och en tydlighet för praoperioden. Nytänk kring upplägg; kanske inte följa alla delar av undersköterskans arbetsuppgifter (ex hygien). Kanske ha en grupp praoelever samtidigt som får lite eget upplägg; ex. ordna aktiviteter. Visa de finaste delarna av yrket. Ha en checklista. Strategiskt arbete: Vi har inte sett det än. Vårt förslag: Alla som är med i VOC lokalt ska också bidra med ett visst antal praoplatser per år. Viktigt med fördelning och planering. Hur många är rimligt att ta och hur länge? Vi tror att kanske någon prao per termin.

7 Kan arbetsgivare välja att bara få intresserade elever? Viktigt dock att inte förlora de som ännu inte vet att de är intresserade Men vi i verksamheterna vill nog ha elever med ett intresse för vård-och omsorg. Vi har inte ork att skapa grundmotivation! Grupp E PRAO: Fråga 1. Väldigt bra möjligheter om man tar emot på rätt sätt. Inom Vård- och omsorgsområdet behöver fler praktikplatser erbjudas. Möjligheter att nå eleverna i årskurs 8. Fråga 2. Hur vi systematiskt erbjuder praoplatser. Fråga 3. Nej det finns inte. Fråga 4. och 5. Representanterna får ta med sig frågan till de lokala VO- College för att få underlag var vi står i frågan. Ta fram struktur och ramar. De lokala collegen tar fram på vilket sätt praktiken formas. Ta fram hur vi följer upp utformningen av prao. Alla kommuner som är anslutna till Praktikplatsen.se ska lägga in sina platser där. Kan använda den struktur vi har för ferieplatserna. Kan vara ett paket, att visa flera olika verksamheter under prao perioden. Eftersom man inte kan utföra så många uppgifter kan det vara bra att vara några dagar på varje arbetsplats. Årets regionala handledare Jurymedlemmar utses. Datum för jurymötet fastställs. ABF vux två elever Ann-louise Annika Skogsborn Tina Tillfrågar någon i Härryda Svensk gymnasielärling med lön läget nu Anna Bellomi, Västsvenska Handelskammaren medverkade. Västsvenska handelskammaren är en medlemsorganisation för arbetslivet. Kompetensförsörjning är ett område där man har organiserat sig. Gymnasial lärlingsanställning är en ny form som prövas. Elever som väljer VO-programmet kan välja att gå skolförlagt eller som lärlingsutbildning. Detta projekt handlar om anställning med lön. Lärlingarna är ute mer än 50 % av sin tid. Man är visstidsanställd och får en lön. Detta startade år Det finns en särskild lag om gymnasial lärlingsanställning. Industrimannen Carl Bennett skrev en debattartikel i vilken han undrade varför Sverige inte kunde ha ett lärlingssystem som i Tyskland. Han fick svar från Skolverket. Anna Ekström svarade att den möjligheten redan finns. Handelskammaren blev engagerad. Företagen skriker efter kompetens och man kan forma sin kommande medarbetare. Det är en samhällsnytta också. Det finns flera skolor som erbjuder detta inom GR. Katrinelundsgymnasiet har 6 elever som är anställda inom äldrevård. Fler kommer så småningom. Dessa har varit vanliga elever med apl. Därefter har de lämnat in en ansökan och ett CV innan de har fått platser. De får testa dessa situationer. Det som är viktigt är att eleven har mera motivation att söka sig till en viss yrkesutbildning. Man kommer ut i arbetslivet tidigt. Redan i år 1. Man får testa detta tidigt. Det ger också motivation att fullfölja sina studier. Det finns 18 pilotskolor som Skolverket följer. I GR är de Angeredsgymnasiet, Katrinelundsgymnasiet och Elof Lindälvsgymnasiet just nu. Eventuellt också Krokslättsgymnasiet i Mölndal. Utbildningskontraktet ligger i basen. Vanligt anställningsavtal används. Kollektivavtal reglerar lönen per timme. I år 1 är den 57 kr i timmen, 75 kr i år två och 95 kr i år tre.

8 Statsbidrag utgår för detta till arbetsplatsen. Nu får man alltså lite extra i förhållande till de som går vanlig lärling. Arbetsgivarna har varit väldigt positiva. Kommunerna har varit lite mera avvaktande. Däremot är det hejarop från de privata. Handelskammaren har fått medel för att samarbeta med fyra andra handelskamrar. Det kommer att kunna påverka bilden av yrkesutbildningar. En HR-konsult kommer att kunna svara på frågor om anställningen. Man kommer också att ta fram en medarbetarbok för att underlätta. Göteborg, Katrinelundsgymnasiet har fått fler som söker till lärling. 22 elever är antagna. Mölndal. Det är många elever som kanske inte lyckas så bra. Men på arbetsplatsen får de visa vad de kan. Göteborg hade elever som inte fick arbeta när de inte hade tillstånd. Det blev ett bakslag för dem. Kontaktuppgifter. Anna Bellomi, anna.bellomi@vastsvanskahandelskammaren.se Detta gäller bara gymnasieskolan. På IM kommer det i höst att kunna vara möjligt att erbjuda lärlingsliknande former och då få statsbidrag från Skolverket. Tillhör Kriterium 3 Språkutvecklande arbetssätt språkombud Olga Orrit från Föreningen Vård- och omsorgscollege var förhindrad från att medverka med utgångspunkt i ESF-projektet Fokus Yrkesutbildning VO. Orsaken var tågproblem. Processledaren gick igenom de bilder som Olga tänkt visa. De handlade om hur man kan stödja utvecklingen av språkutvecklande arbetssätt/platser. Processledaren påminde om att det ligger en inbjudan ute till språkombudsutbildning i höst. Karin Westerberg håller i de administrativa trådarna. Se bifogad inbjudan. Jenny Lundgren från Koncernstaben på VGR medverkade. Plus och Plusintro med nyanlända som får introduktion. Vid ett möte på SKL fick Jenny idéer om att detta kunde vara något för VGR. Det finns idag ett språkteam som är anställda med olika uppdrag. Plus och plus intro samt annat språkstöd. Kombinationen med utbildning och i praktiken för att lära sig språket. Det ser olika ut vilket stöd man får. Det skulle gå att fånga upp dessa behov bättre genom att utbilda språkombud via egna språkombudsutbildare. Det handlar om medarbetarskapet och patientstöd. Man kanske inte alltid vågar säga till om sitt behov. Det stora kompetensbehovet gör att vi behöver vara mera aktiva. Inbjudan till pilotomgång under hösten 2018 Sprid inbjudan till de lärare som har elever med språkstöd. Nationellt ESF-projekt Fokus yrkesutbildning VO Regional dialog om Språkutvecklande arbetssätt

9 1. Vad behövs för att kunna påbörja/vidareutveckla arbete med språkutveckling på arbetsplatser med hjälp av språkombud i er region? 2. Vilka insatser kan genomföras gemensamt/i samverkan med varandra (utbildningsanordnare och arbetsliv)? 3. Vilka resurser har ni redan? (Exempelvis: Entusiasm, pengar, tid, verktyg mm) 4. Vilka andra resurser kommer att behövas? 5. Vilka hinder måste undanröjas på vägen? Grupp A Fråga 1. De utbildade som finns/fanns var finns de? 1 ombud i varje kommun vore önskvärt. Fråga 2. Trots svårt med bemanning, ta sig tid att lösa det och utbilda någon (4 dagars utbildning) Fråga 3. Om varje enhet har språkombud kan de bilda ett nätverk för ombuden lokalt? Grupp B Fråga 1. Info till chefer. Förstå vikten av/hur det är tänkt att fungera Fråga 2. Kanske låta detta vara en del av handledarutbildninge. Identifiera vilka personer i verksamheten som passar/kan ha uppdraget/tiden. Fråga 3. Omsorgshandledare och stödpedagoger skulle t ex kunna ha denna utbildning. Fråga 4. Ekonomiska resurser. Grupp C Fråga 1. Tydliga uppdrag/ansvarsområden. Vad ska jag som XX göra för inom detta område. Sanktionerat av ledningen. Att mottagaren är med på att behöva hjälp Fråga 2. Att utbildningssamordnare /arbetsliv är medvetna om varandras behov och skapar en gemensam syn. Fråga 3.. Fråga 4... Fråga 5. Kostnaden för utbildningen. Grupp D Språkutveckling kopplat till funktionen Språkombud Det behövs språkombud i kommunen. Kartläggning av behovet. Det är en ekonomisk fråga. Kan det finnas centrala/statliga pengar att söka? Samarbete med Arbetsförmedlingen. Viktigt att tänka långsiktigt! Det är ju egentligen ingen stor kostnad. 3. För en del är det pengar som saknas. Entusiasm finns! Långsiktig satsning! Finns EU-medel? Hinder: Viktigt att medarbetare får bygga på sin kompetens. Kan vi ge dem andra anställningsvillkor/bättre lön. Organisatoriskt kan det finnas hinder. I hierarkin uppåt kan kunskapen saknas. Förstår alla att detta är viktigt? Att bara ha ett jobb är inte lösningen på integrering och språkutveckling. Kanske förstår inte ex. politiker det? Grupp E Fråga 1. Utbildningen är dyr, dels utbildningskostnaden och dels vikariekostnaden, kräver mycket resurser ca tkr per språkombud. Ekonomiskt handlingsutrymme är en första förutsättning. En organisation som kan ta emot det utbildade språkombudet behöver bäddas för.

10 Personal som är lämpliga, de behöver välutvecklad svenska, vara duktig i sitt yrke och vara en god ambassadör gällande bemötande. Fråga 2. Utbildningsanordnare har flera olika insatser i språkstöd inom utbildningen. Special inriktad APL för språkstödselever med mycket introduktion. APL period planeras till senare i utbildningen. Språkpraktik genom tidig APL period i utbildningen, inga krav fanns på att nå mål under språkpraktiken. Istället tar man upp i utbildningen vad man såg under språkpraktiken och vad det heter. VO-Collegeveckan Kompetensutvecklingsdagen 18 oktober Förslag på innehåll till seminarierna lämnades. Processledaren tar detta vidare. 5. Kriterium 10 (lokalt kriterium) Rapport om apl vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset Ann Blomström Se bifogat bildspel från Ann Blomström. Handledarutbildning Nationellt ESF-projekt Fokus yrkesutbildning VO Regional dialog om handledning och handledarutbildning 1. Vilka framgångsfaktorer/möjligheter ser ni i ert regionala college med Handledarutbildningens struktur och innehåll steg 1 2? 2. Vilka hinder/svårigheter/utmaningar ser ni i ert regionala college med Handledarutbildningens struktur och innehåll steg 1 2? 3. Handledarutbildningen steg 1 2 är, enligt ESF-ansökan, tänkt att uppdateras utifrån horisontella principer (jämställdhet, tillgänglighet och ickediskriminering) samt kring språk. Finns det något specifikt innehåll inom dessa områden där ni har bra förslag från era verksamheter? 4. Inom delprojekt Handledning kommer en idébank, avseende olika modeller/metoder för handledning att göras. Har ni, utifrån era verksamheter, förslag på bra handledarmodeller/metoder som ni vill ska finnas med i denna bank? Grupp A 1. Samma kursplan oavsett utbildare (GÖP). Bra med blandade grupper från vård, omsorg och funktionshinder. 2. Validering och Yrkeshögskoleutbildning bör ligga separat. Lärling bör ligga i steg Ett ESF-projekt Ett hållbart arbetsliv, normkritik, mänskliga rättigheter mm i Östra Göteborg. 4. Huvudhandledarmodell exempel på hur de kan se ut. Grupp C Fråga 1. I det lokala colleget i Göteborg fungerar strukturen bra. Steg 1 fungerar. Fråga 2. Steg 2 är otydlig. Det gör olika på olika skolor. Stor blandning med bl.a. valideringen. Valideringsutbildningen skulle kunna vara mer regionalt gemensam, åtminstone på viss nivå. Det gör att vi inte kommer till steg 3. Fråga 3. --

11 Fråga 4. Strukturen med huvudhandledare och val av handledare är ett fungerande koncept som kan spridas vidare Grupp E Fråga 1. Utbildningen bör vara på 100 p eftersom vi är certifierade på det, eller att alla ska gå steg 2, inte bara steg 1. Att det finns en viss standard, att innehållet i utbildningen är samma i alla skolor är en framgångsfaktor. Fråga 2. Mycket organisation, arbete och resurser krävs. Det finns många olika sorters handledare men utbildningen är enbart gjord för vård- och omsorgsprogrammet. Exempelvis handledare för de som validerar. Fråga 3. Inget att tillföra. Fråga 4. Vi efterfrågar handledarstöd vid valideringsutbildning. Övrig fråga: Höstens mötestider Onsdag 29 augusti (au 20/ ) Fredag 5 oktober (autiden kommer att meddelas senare) Torsdag 6 december (au 19 november )