Minnesanteckningar från VO-collegerådet inom GR

Transkript

1 Anteckningar Sara Nordenhielm Minnesanteckningar från VO-collegerådet inom GR Datum: 27 mars 2015 kl Plats: Burgårdens utbildningscentrum Deltagare: Arbetsliv: Ann-Sofie Borg ÄO, Ale Åsa Zacharoff Vård- och äldreomsorg, Alingsås Cecilia Hamilton, Arbetsförmedlingen Annelie Snis Västra Göteborg, Göteborg Marie Rytteblad-Larsson VO-College G/P/Ö Margaretha Häggström, Göteborgs stad (OrdförandeVO- Collegerådet) Renée Johansson Primärvården, Göteborg Tina Forsgren Vård- och omsorg, Härryda Karolina Naij Funktionshinder, Kungsbacka Monica Wallström ÄO, Kungsbacka Barbro Carlsson, Kungälvs sjukhus Maria Olsson Vård- och omsorgsboende, Kungälv Soledad Danielsson ÄO Lerum Marie Berg Äldreomsorg, Mölndal Helen Eriksson Närhälsan Ann Blomström, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Linda Rosendahl,Vård- och äldreomsorg, Stenungsund Noomi Holmberg Vård- och äldreomsorg, Stenungsund Britta Hedén Tjörns kommun Ingegärd Gundersvik ÄO, Tjörn Malin Tisell, Öckerö Sara Nordenhielm GR Ulrica Furby GR Kommunal Utbildning: Monika Nilsson Vux, Ale Ulrika Alestig, Vux, Alingsåsvuxenutbildning, Gun-Britt Jansson, Arbetsmarknad och vuxenutbildning, Göteborg Annika Skogsborn, Yrgo, Göteborgs stad Utbildning Martin Freijinger Studium, Göteborgs stad Utbildning Tomas Hagelberg, Utbildningsförvaltningen, Göteborg Agneta Wessman Alsin, Angeredsgymnasiet, Göteborg Laila Gordon von Hacht Katrinelundsgymnasiet, Göteborg

2 Anna-Lena Ågren Katrinelundsgymnasiet, Göteborg Maria Lindholm Härryda vux, Härryda Sofia Grebner Härryda vux, Härryda Eva Malmgren Thörnblom Aranäsgymnasiet, Kungsbacka Monika Deubler Kompetenscentrum, Kungsbacka Annukka Johansson, Mimers hus gymnasium, Kungälv Kurt-Olof Sjöström Vuxnätverket GR och Kungälv Jeanina Kjärrström/Meliha Kenjar Lernia utbildning Marie Egerstad Lerums vuxenutbildning, Lerum Marcus Lindborg, Medlearn Ewa Berhof Mölndal? Nomi Madolo Partille vuxenutbildning Jane Cervell Vuxenutbildningen Stenungsund? Margaretha Allen GR Leila Berntsson GR 1. Besök av Eva Ekstedt Salzmann, Undervisningsråd för VO-programmet Skolverket Eva E-S berättar att hon just nu åker landet runt för att träffa VOcollegeråd/styrgrupper i syfte att lyssna av läget. Hennes bild är att vård- och omsorgsutbildningarna vid gymnasiet generellt fungerar bra jämfört med andra program, men hon ser samtidigt utvecklingsmöjligheter. Eva E-S beskriver nuläget kring gymnasiearbetet. Första omgången med elever har nu gått igenom med krav på gymnasiearbete, alltfler i vuxenutbildningen har kommit så långt att man efterfrågar gymnasiearbetet och Skolverket har ett uppdrag att revidera/komplettera stödmaterialet. Sverige är det enda nordiska land som inte har ett officiellt slutprov/examen, införandet av gymnasiearbetet blev en mellanväg. Gymnasiearbetet är en uppgift som eleverna genomför inom ramen för examensmålen och utgör ett större arbete på gymnasial nivå (se bifogade bilder). Eva E-S tror att en stor anledning till att VO-programmet har bristande underlag är att programmet inte berättigar till meritpoäng eller högre studier. Utredning kring yrkesprogrammen och deras inriktningar fortgår. Ytterligare en utredning ska utreda den allmänna högskolebehörigheten i gymnasiet. 1(6)

3 Eva E-S berättar att cirka 20 procent av nyanlända som genomgår vård- och omsorgsprogram inte anställs. Äldrecentrum i Stockholm har ett projekt för att stärka anställningsbarheten genom språkstöd i samband med anställning. Diskussion: Hur ska Kursen Akutsjukvård 200 poäng bygger på tolkas? Eva E-S svarar att enligt Skolverkets jurister gäller lärarens bedömning om eleven anses klara av kursen även om den underliggande kursen inte har ingått i elevens studieplan. Detta kan ibland ställa till bekymmer, eftersom det inte finns något enhetligt synsätt. Margaretha A: Inom VO-college nationellt/regionalt arbetas det för att nationella riktlinjer för validering, som ger vägledning om hur kunskap ska bedömas, ska spridas och användas. Det kan vara ett sätt för att kvalitetsäkra processen. Saknas perspektivet social omsorg i vård- och omsorgsprogrammet? Detta är en viktig aspekt för god kvalitet i äldreomsorg och funktionshinder. Det är lätt att hamna i omvårdnad. Är det beroende på lärarens intresse/kompetens? Lärarbehörigheten utgår från medicinsk kompetens. Eva E-S har inte fått några generella signaler, men hon tar med sig frågan. Behövs ett uppdrag att se över ämnes- /kursplaner? I så fall är det nödvändigt med representanter från verksamheterna. Eva E-S har mottagit skriftliga konkreta synpunkter på kursen Vård- och omsorg specialisering t.ex. att exempelsamlingen är förvirrande samt kring psykiatri 2 och geriatrikkursen. Margaretha A: VO-collegerådet kan vara ett forum för att bereda synpunkter och framföra dem gemensamt till Skolverket. Socialstyrelsens förkunskapskrav för arbete inom vård- och omsorg är 1400 gymnasiepoäng, VO-collegeföreningens är 1500 poäng, Skolverket säger ingenting. Varför olika besked från olika myndigheter? 2(6)

4 Eva E-S menar att diskussionen bör hanteras inom VOcollegerådet eftersom Skolverket inte ger några riktlinjer kring poängnivåer. Ordförande tackade Eva E-S för hennes medverkan och Eva meddelade att hon gärna kommer tillbaka vid fler tillfällen. 2. Föregående mötesanteckningar, lokala anteckningar samt ev. nya medlemmar i VO-Collegerådet. Justering av punkt 6 eventuellt. Närvarande påpekar att skrivningen kring färre psykiatriplatser hos SU inte stämmer. Däremot blir beställningarna större. Det är viktigt att komma ihåg att psykiatriplatserna kan finnas inom olika huvudmän, dvs. kommun och region. Alltså kan det ha varit en kommentar som lämnades vid förra mötet. 3. Effektmål och resultat inför nationell förstudie inom ESF Margaretha Allen informerar om möjligheter i nationella och regionala utlysningar inom ramen för Socialfondprogrammet. Nationella utlysningen Det nationella VO-college efterfrågade under 2014 vilka regioner som är intresserade av att gå ihop kring en gemensam ansökan om förstudiemedel. GR skickade in en intresseanmälan innan jul efter avstämning i VO-collegerådet. Tanken är att en förstudie genomförs under I januari 2016 sker själva ansökan om genomförandeprojekt. Konsultfirman Apel har anlitats för att hålla ihop processen. GR har tagit fram en projektlogik för förstudien med identifierade resurser, aktiviteter och resultat på kort och lång sikt. Underlaget har skickats till nationella VO-collegeföreningen som träffas inom kort. Förstudien kräver kanske 25 procents medfinansiering, som kan utgöras av arbetstid. Dessutom förs en diskussion med Socialstyrelsen om ev. medfinansiering. Det kommer att finnas cirka 5 miljoner fördelat på 7 regioner för förstudien. Förstudie kan göras utan att man förbinder sig att gå in i ansökningen. 3(6)

5 Regionala utlysningen I den regionala utlysningen kommer det också finnas möjligheter att ansöka om medel för att utveckla VO-college. VGR:s regionutvecklingssekretariat är villigt att finansiera en förstudie inför den regionala utlysningen. Utgångspunkten är just nu för samtliga delregioner i länet om alla går med. Förstudien ska visa hur VO-College kan utvecklas vidare. Diskussion: Närvarande framför att intresseanmälan och projektlogiken överensstämmer med behov hos arbetsgivarna/utbildning. De ser positivt på möjligheter i den nationella och regionala utlysningen. I projektlogiken kan man tydliggöra att det är undersköterskor som är målgruppen. Blandad personal innebär kön, ålder, etnisk bakgrund, inte olika professioner. 4. Nationell handledarutbildning inom VO-College VO-colleges nationella handledarutbildning ska vara implementerad i juli Hur kan vi samarbeta och förhålla oss till detta? Margaretha beskriver steg 1, 2 och 3 i den nationellt fastslagna handledarutbildningen inom Vård- och omsorgscollege. Steg 1 innefattar Skolverkets webbaserade handledarintroduktion och ämnesområden från Vårdpedagogik och handledning. Steg 1 är grunden för att vara handledare för unga och vuxna inom gymnasial utbildning och för anställda på yrkesintroduktionsavtal. I steg 2 ingår bland annat resterande ämnesområden från Vårdpedagogik och handledning samt Skolverkets fördjupning för handledning av lärlingar. Steg 2 möjliggör handledning av lärling, studerande vid YH-utbildning och för att vara valideringshandledare. Steg 3, som möjliggör handledning av handledare, är under planering. Föreningen Vård- och omsorgscollege har ansökt om statsbidrag för att utveckla steg 3. (Ansökan har beviljats och utvecklingen kommer att ske under året) Nationella och regionala VO-college har fastslagit att handledare inom VO-College ska gå båda stegen. 4(6)

6 Kursen Vårdpedagogik och handledning är dessutom jämförbar med Skolverkets handledarintroduktion och fördjupning (se bifogade bilder). Innehållet i handledarutbildningen inom Vård- och omsorgscollege finns beskrivet på den nationella VO-Collegewebben under riktlinjer. Diskussion: - Hur ska vi tänka i de lokala VO-collegeråden? Kan något göras gemensamt regionalt? Beslut: Att varje lokal styrgrupp utser en representant till ett möte i september. Syftet är att diskutera om det finns några gemensamma insatser som kan genomföras regionalt när det gäller handledarutbildningen. Margaretha A bjuder in. 5. Tids- och aktivitetsplan inför tvåårsavstämningen 2015 Margaretha A informerar om att nationella VO-college ser över hur man på ett bättre sätt kan följa upp effekterna av samarbetet. Margaretha ingår i arbetsgruppen som ska ta fram ett förslag. Tankar finns om att lägga ner två- och fyraårsuppföljningen för att eventuellt följa upp halvvägs av femårsperioden. Ett annat alternativ är att det görs en verksamhetsberättelse varje år. Dessutom finns det tankar på en digital självvärdering utifrån en skattningsskala vilket kan vara ett sätt att visa på trender i utvecklingen av samarbetet i VO-college. Idag finns nationell statistik (via SCB/Skolverket) av hur många som går på VO-college inom gymnasieskolan. Statistik är också på gång för vuxenutbildningen, vilken är en viktig förutsättning för att kunna följa upp. Därför blir det eventuellt en förskjutning i tidplanen, från en tvåårsuppföljning i juni till en tvåochetthalvtårsuppföljning i december. Om den ska göras i juni så återkommer Margaretha kring detaljerna. 5(6)

7 (Förslag om självskattning och årlig verksamhetsberättelse har lämnats av arbetsgruppen men beslut är inte fattat ) 6. Göteborgs arbete med karriärvägar, stödverktyg, nya befattningar, Margaretha Häggström Margaretha Häggström beskriver Göteborgs Stads arbete med kompetensförsörjningsplan och kompetensmodell. Syftet är att bibehålla och säkra kompetensen, motivera och utveckla medarbetarna och förnya och utveckla verksamheten och identifiera nya kompetensbehov. Äldreomsorgen ska också vara en attraktiv arbetsplats. Kompetensmodellen för äldreomsorg omfattar arbetsterapeuter, fysioterapeuter, biståndshandläggare, sjuksköterskor och undersköterskor. En stor utmaning är att det fortfarande anställs personal som saknar en grundutbildning. Modellen bygger på karriärvägar i flera olika steg: baskompetens, fördjupad kompetens, expertkompetens. De olika stegen innefattar olika krav på utbildning, erfarenhet och uppdrag. En styrka är gemensamma beskrivningar av de olika stegen som ligger till grund för rekrytering, kompetensinventering, kompetensutveckling etc. Chefer och medarbetare vet vad som förväntas. Fratagandet av modellen har också resulterat i ett antal olika nya befattningar som äldresamordnare, äldrekonsulent, stödassistent inom FH och stödpedagog inom FH. Den senast tillkomna är omsorgshandledare (40 anställs nu över staden) med ett expertuppdrag att stödja förändringsarbete kopplat till rambeslut/äbic i hemtjänsten. Det finns också nätverk för hela staden i arbetsmetoder/pedagogik/metodik, demens, anhörigstöd, måltid/social gemenskap med flera. Deltar gör personer med expertkompetens och som utses av stadsdelarna. Nätverken har i uppdrag att arbeta med kunskaps- och metodutveckling, tillvarata, utveckla, samordna och sprida kompetens och kunskap inom staden. Margaretha H visar också ett planeringsverktyg av kompetens, utveckling och uppdrag som kan användas av chefer på enhetsområdes- och sektorsnivå. 6(6)

8 gå in via personalingången, välj chef, sen HRprocesser, kompetensförsörjning, se Kompetensmodellen för äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Här finns samtliga mallar/processer beskrivna. Se bifogade bilder, du kan också läsa mer på personalingången på Göteborgs stads webbsida. 7. Idéer kring kompetensbehov på YH-nivå Inspel av behov från arbetslivsrepresentanterna inför årets ansökan, ansökan ska vara inne i september. Inspel från närvarande: - VGR tillsätter en arbetsgrupp för att kartlägga behovet. - Strategiskt förändringsarbete (genomföra, utveckla och dokumentera), metodutveckling, evidensbaserat arbete och kvalitetsstyrning, bemanning/planering. - Välfärdsteknologi, missbruk, palliativ vård och omsorg 8. Euro Skills 2016, information från Göteborg (Katrinelundsgymnasiet) Euro Skills är en yrkestävling som kommer att arrangeras på Svenska Mässan i november Planeringsarbetet pågår för fullt. Stort fokus ligger på health and social care, dels tävlingsmoment, dels platser för att pröva-på-verksamhet. Ungdomar från hela landet bjuds in. GRVO-college följer frågan framöver och ser om GRVO- College kan engageras på något sätt. 7(6)