Kvalitetsrapport Hästhagenskolan September 2016 Siv Josefsson

Transkript

1 Kvalitetsrapport Hästhagenskolan 2016 September 2016 Siv Josefsson 1

2 Innehåll 1 Allmän del Kort övergripande beskrivning av skolan Ledningen av utbildningen Verksamhetens idé och övergripande organisation av utbildningen och undervisningen Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs Integrerade grundsärskoleelever Organisationens Förbättringshistoria förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren Lokaler, utrustning och skolbibliotek Elevhälsa Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Studie- och yrkesvägledning Inflytande och samråd Trygghet och studiero Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Resultat Grundskolan kunskapsresultat Årskurs Årskurs Årskurs Enkätresultat grundskolan GR-enkäten... 3 Strategisk del Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2015 års kvalitetsrapport Strategier för

3 1 Allmän del 1.1 Kort övergripande beskrivning av skolan Hästhagenskolan är en F-5 skola med ca 280 elever och ca 35 anställda. Skolan ligger vackert i en dalgång nära Floda centrum. Det centrala läget innebär att vi har nära till skog och sjö och med goda kommunikationer till närliggande tätorter. Alla som arbetar på skolan arbetar för att skapa en lugn och trygg skolmiljö för våra elever, ge eleverna goda kunskaper och ha en bra kommunikation med elevernas vårdnadshavare. Skolan är organiserad i tre arbetslag där lärare i förskoleklass, fritidspedagoger och grundskolan samverkar kring en grupp elever. Två arbetslag har ansvar för elever i förskoleklass - åk 2 medan det tredje arbetslaget ansvarar för elever i åk 3 - åk 5. Arbetslagen arbetar med eleverna i tre olika byggnader. I varje byggnad finns ett fritidshem och i byggnaden där åk 4-5 har sina klassrum finns även skolans fritidsklubb. All undervisning och utbildning utgår från elevernas behov och intressen. Pedagogerna utvecklar olika former för att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära. De tre fritidshemmen på Hästhagenskolan samverkar och planerar sin verksamhet tillsammans utifrån lokala förutsättningar och elevernas behov och intressen. 1.2 Ledningen av utbildningen Hästhagenskolan består av en grundskoleenhet med tre arbetslag som organisatorisk bas. Skolan leds av rektor Siv Josefsson som är ansvarig för två förskoleklasser och samtliga klasser åk 1 - åk 5 med tillhörande fritidshem och fritidsklubb. Hästhagenskolan tillhör Hästhagen-Uddaredenheten. Skolenheterna har ett gemensamt elevhälsoteam (EHT) som består av specialpedagog, kurator, skolsköterska, skolpsykolog samt respektiver rektor/ förskolechef. 1.3 Verksamhetens idé och övergripande organisation av utbildningen och undervisningen Hästhagenskolans verksamhet utgår ifrån enhetens gemensamma vision: Tillsammans skapar vi framtiden - för varenda elev Våra ledord är hållbarhet, kreativitet och inflytande. Värderingar som skall prägla skolan är att utveckla förmågor att agera i en föränderlig framtid, mod att pröva i ett gränslöst lärande och vår utgångspunkt är att vi tillsammans erövrar omvärlden. Skolans värderingar ska genomsyra alla verksamheter och leda till att elever och personal utvecklar ett gott självförtroende och en god självkänsla. Eleverna skall känna lust och nyfikenhet att lära och uppleva en känsla av att lyckas, såväl kunskapsmässigt 3

4 som socialt. Vi vet att varje elev har olika inneboende förmågor för att nå målen. Alla elever ska ges möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina förmågor och intressen. Hästhagenskolans organisation består av tre självständiga arbetslag i tre olika hus. I varje arbetslag ingår tre klasser och en grupp pedagoger som arbetar elevgrupperna i ett nära samarbete för att skapa ett bra arbetsklimat, trygghet och trivsel. Arbetslagen är basen i skolans organisation. I varje arbetslag ingår 8-12 pedagoger. De nya arbetslagen bildades hösten 2014 för att ge förutsättningar för långvariga relationer mellan elever och lärare. Varje arbetslag har ansvar för en avgränsad grupp elever. Det innebär att varken elever eller pedagoger behöver gå emellan olika hus, utan att all verksamhet är förlagd i ett av husen. Det gäller även fritidshem och fritidsklubb. Arbetslagen har mötestid en gång per vecka, 1,5 h. De träffas för att analysera verksamheten och planera arbetslagets gemensamma arbete, på kort och lång sikt och för att arbeta med skolans prioriterade förbättringsområden. Arbetslagsmötena leds av förstelärarna och lärare i utvecklingsgruppen och följer en fastställd mötesstruktur. De ansvarar mötets innehåll och för att minnesanteckningar förs. Arbetslagen följer en mötestruktur där det ska finnas utrymme för praktiska frågor, elevhälsa, arbetsmiljö och strategier till verksamhetsförbättringar. Ibland avsätts tid för behovsmöten, där pedagoger i olika konstellationer möts en kort stund för samtal kring en specifik fråga. Det finns tre förstelärare på Hästhagenskolan. Förstelärarnas uppdrag är fokuserade mot olika fokusområden såsom IKT, läs-och skrivstrategier, matematik och naturvetenskap, inkludering, formativ bedömning, entreprenöriellt lärande och temaöverskridande arbetssätt. Förstelärarna ingår i skolans utvecklingsgrupp tillsammans med rektor, specialpedagog, lärarrepresentant från arbetslag 1 samt en representant från fritidshem och förskoleklass. Utvecklingsgruppen ska fungera som en kommunikationslänk mellan arbetslagen och skolledningen. Utvecklingsgruppen träffas varannan vecka under en timma för att samtala och dra upp riktlinjer för utvecklingsarbete samt övergripande kompetensutveckling för skolans pedagoger. Skolans elevhälsoteam (EHT) träffas varannan vecka för att diskutera olika ärenden som kommer upp. Teamet består förutom rektor av specialpedagog, skolsköterska, kurator och skolpsykolog. Specialpedagogen samordnar gruppens arbete och planerar för de gemensamma EHT- mötena. Ingen av dessa arbetar heltid på skolan, vilket begränsar möjligheterna att arbeta gemensamt. Specialpedagogen delar sin tjänst mellan Hästhagenskolan och Uddaredskolan. Ytterligare en specialpedagog anställdes på Hästhagen-Uddaredsenheten i maj Den nya tjänsten riktat sig i första hand till förskola 1-5 och till skolornas förskoleklasser. Skolsköterskan arbetar på enhetens två skolor. Skolans kurator arbetar på fyra skolor i område Floda. Från januari inrättades en psykologtjänst på 50% på Hästhagen Uddaredsenheten. Det finns behov av utökning av tid för specialpedagog, kurator och skolsköterska för att bättre motsvara de behov av stöd som finns i verksamheten. Ett av skolans fokusområde läsåret har varit inkludering. Vi har utarbetat en ny modell för elevhälsans arbete under våren Elevhälsans nya arbetssätt implementeras under läsåret

5 1.4 Beskriv hur grundskoleverksamheten organiseras och bedrivs Hästhagenskolan är tvåparallellig med två klasser i varje årskurs. Undervisning sker i åldershomogena klasser. Klasslärare och andra undervisande lärare har ett gemensamt ansvar och mentorskap för eleverna. Lärare i respektive klass samverkar med förskollärare och fritidspedagoger i de olika arbetslagen. Förstelärare Rektor träffar förstelärarna en gång i månaden för att diskutera skolans fokusområden. De tre förstelärarna arbetar med specifika behovsområden och med ett gemensamt uppdrag att utveckla skolan genom kollegialt lärande. Utvecklingsgrupp Skolans utvecklingsgrupp träffas varannan vecka. Hästhagenskolans tre förstelärare ingår i denna grupp tillsammans med en lärare från grundskolan och skolans specialpedagog. Gruppen ska fungera som en länk mellan skolledning och arbetslag. Utvecklingsgruppens uppdrag är omvärldsbevakning, driva utvecklingsarbete utifrån prioriterade fokusområden, synliggöra skolans systematiska kvalitetsarbete och leda arbetslagens möten. Gruppen leds av rektor. Pedagogiskt forum Under läsåret användes tiden för Pedagogiskt forum/kategorimöte främst till läslyftet. Läslyftet är initierat av Skolverket och är ett prioriterat utvecklingsområde på Hästhagenskolan. Alla lärare på skolan, oavsett ämnesbehörighet deltog i Läslyftet, eftersom alla lärare i sin yrkesutövning kan betraktas som lärare i svenska. Lärarna på skolan var indelade i två grupper. En grupp med lärare som undervisar i åk 1-2 och i en grupp som undervisar elever i åk 3-5. Läsa och skriva i alla ämnen, samtal om text och stimulera läsintresse är expempel på moduler som lärarna på skolan arbetat med under läsåret Ansvarsgrupper På skolan finns ett antal olika ansvarsgrupper. De är inriktade mot olika områden och här har pedagogerna fått anmäla intresse beroende på vilka frågor de vill arbeta med. Trygghetsgrupp, miljögrupp, genus och jämställdhetgrupp, IKT grupp, kultur- och traditionsgrupp, inköpsgrupp och Unikumgrupp är exempel på dessa grupper. Ansvarsgrupperna leds av gruppledare. Dessa ansvarar för dagordning och för att minnesanteckningar förs. Ansvarsgrupperna kallas till möten vid behov och vid olika tidpunkter. Några grupper träffas mer sällan än andra. Rektor ingår i skolans Trygghetsgrupp och ansvarar för mötets genomförande. Arbetsplatsträffar (APT) All personal träffas regelbundet under terminen för att arbeta med gemensamma frågeställningar samt systematiskt kvalitetsarbete som rör skolans prioriterade förbättringsområden. Arbetsmiljöfrågor och förbättringsområden är stående punkter på agendan. Nätverksmöten Några av skolan pedagoger ingår i kommunövergripande nätverk. Där ingår de tillsammans med kollegor från andra skolor för att utveckla specifika 5

6 utvecklingsområden. Pedagoger på skolan deltar i följande nätverk; Läs-och skrivutveckling, IKT, Unikum, skolbibliotek samt ett nätverk för fritidshemmens och ett för förskoleklassens verksamhetsområde. Utöver dessa mötesforum träffas alla pedagoger på skolan till gemensamma studiedagar vid fem tillfällen under läsåret. 1.5 Beskriv hur förskoleklassen organiseras och bedrivs Hästhagenskolan har två förskoleklasser med ca 25 elever i vardera klassen. Två lärare ansvarar för undervisningen i respektive klass. De två förskoleklasserna är placerade i olika hus på skolan. Tillammans med åk 1-2 utgör de ett arbetslag. Förskoleklassens inriktning har en skolförberedande tanke och är därmed en brygga mellan förskola och grundskola. Förskoleklassen och åk 1-2 har ett nära samarbete med fritidshemmen. Förskoleklassens verksamhet är en viktig länk mellan förskola och grundskolan. Lärarna i förskoleklassen verkar för att utveckla elevernas språk- och kommunikationsförmåga. Elevernas kunskaper i språk och matematik följs upp med hjälp av diagnosmaterialen Nya språket lyfter och Diamant. Ny screeningplan i olika ämnen har upprättats för att tidigt bedöma elevernas behov av stödinsatser inom svenska och matematik. Förskoleklasskonferens Lärarna i förskoleklassen träffas minst en gång i månaden för att samtala om förskoleklassens uppdrag och för gemensam planering och utvärdering. Det systematiska kvalitetsarbetet står i fokus. Rektor deltar i dessa möten. 1.6 Beskriv hur fritidshemmet och den öppna fritidsverksamheten organiseras och bedrivs Hästhagenskolan har tre fritidshem. Fritidspedagoger och förskollärare ansvarar tillsammans för verksamheten på fritidshemmet. Elevassistenter deltar aktivt i fritidshemmens verksamhet på eftermiddagarna. Två av fritidshemmen riktar sig till elever i förskoleklass till åk 2. Det tredje fritidshemmet ansvarar för elever i åk 3. Pedagogerna samarbetar utifrån en gemensam syn på elevernas lärande och utveckling. Fritidshemmet är integrerat med förskoleklass och skola i samma lokaler. Verksamheten utgår från fritidshemmets uppdrag,elevernas behov av kamratrelationer, aktiviteter, avslappning, socialt samspel och möjlighet till inflytande över sin vardag. Fritidshemmets uppdrag att komplettera förskoleklass och skola har uppmärksammats de senaste året. Verksamhetsplaner för fritidshemmet har utarbetats för att öka elevers inflytande och delaktighet utifrån ett entreprenöriellt lärande. Pedagogerna har utvecklat metoder för att strukturera och systematisera arbetet på fritidshemmet. Vi har vi lyft fram lärandet i fritidshemmet med utgångspunkt från Allmänna råd för fritidshemmet och även utgått från Fritidshemmet och skolan - det gemensamma uppdraget. För eleverna i åk 4 och åk 5 finns en fritidsklubb. 6

7 Fritidspedagogkonferens Fritidspedagogerna träffas varannan vecka för samplanering av fritidshemmens verksamhet och fritidshemmets uppdrag. En gång i månaden deltar rektor i mötet. Vid dessa möten fokuserar vi på det systematiska kvalitetsarbetet i fritidshemmen. Vi utgår från innehållet i boken Fritidshemmet i skolan som används på nätverksträffarna med kommunens fritidspedagoger. 1.7 Integrerade grundsärskoleelever Hästhagenskolan har under läsåret inte haft några elever som läst enligt grundsärskolans kursplan. 1.8 Organisationens Förbättringshistoria beskriv större förändringar och utvecklingsarbeten under de senare åren. Hästhagenskolans förbättringshistoria Hästhagenskolan byggdes i början på 70-talet. Den enskilde läraren har haft ett stort friutrymme att utveckla och förbättra elevernas lärande. Klassrummet har varit den arena där den enskilde läraren har agerat i vardagen. Lärarens intresse för arbetet i klassrummet har varit i centrum. Stöd- och hjälpfunktioner var viktiga. Samarbetet mellan lärarna har initierats av lärarna själva. Informella kontakter har tagits mellan lärare och olika lärargrupper. Arbetslagen har under åren fått en förändrad funktion från att ha varit parallellarbetslag årskursvis till att en grupp pedagoger tar ansvar för elever i flera årskurser. Förskoleklass och fritidshem finns sedan början av 90-talet integrerade på Hästhagenskolan. Nya yrkesgrupper såsom förskollärare och fritidspedagoger medförde nya utmaningar för alla på skolan. Det tog tid att utveckla nya samarbetsformer, förståelse för varandras verksamheter och se fördelarna med en helhetssyn på elevernas utveckling och lärande. Hästhagenskolans gemensamma förbättringsarbete påbörjades steg för steg. Skolans ledning spelade en viktig roll i planeringsarbetet. För att ett förbättringsarbete ska bli framgångsrikt måste alla på skolan ha förståelse och insikt om vikten av att lära sig om det nya genomfördes en ny organisation för elevhälsan i kommunen. Ett elevhälsoteam inrättades på varje enhet. Specialpedagog anställdes och en elevhälsoplan upprättades. Skolsköterska, kurator, psykolog och rektor som leder arbetet i enhetens elevhälsoteam. Syftet var att lägga större fokus på elevernas hälsa. Målet för skolans förbättringsarbete är ökad måluppfyllelse och en förbättrad lärandemiljö för alla elever. Vår vision är att vi tillsammans skapar framtiden för alla våra elever! Arbetslag De senaste åren har skolledningen intensifierat arbetet med att skapa väl fungerande arbetslag på skolan. Hästhagenskolan har tre arbetslag där olika lärarkategorier har ett nära samarbete kring den vardag som de tillsammans ska få att fungera. 7

8 Förbättringsarbetet ska utgå ifrån elevernas trivsel, trygghet och att utmana elevernas lärpotential. Arbetslagen driver processerna framåt. De leds av skolans förstelärare och en lärare i grundskolan. Inkludering extra anpassningar och åtgärdsprogram Skolan har de två senaste åren arbetat aktivt med extra anpassningar och åtgärdsprogram. All personal har deltagit i kompetensutveckling kring lågaffektivt bemötande och arbetsmetoder och tydliga strukturer i undervisningen. Alla pedagoger har deltagit i föreläsningar om elever med neuropsyiatiska funktionshinder. Pedagoger på skolan har arbetat med Vilsesamtal i skolan av Ross Greene och Beteendeproblem i skolan av Bo Heijlskov. Vi behöver ytterligare kompetens för att få en tydlighet i arbetet med extra anpassningar och när ett åtgärdsprogram ska utarbetas. Skolans specialpedagog har en viktig roll i detta arbete för att säkerställa att alla elever får sina behov av extra anpassningar tillgodosedda. IKT Digital dokumentation av elevernas sociala utveckling och lärande i UNIKUM är en naturlig del av arbetet på skolan. Under året har vi arbetat vidare med att använda fler funktioner i UNIKUM såsom elevmapp, pedagogisk planering och bedömningsmatriser. Vi fortsätter implementeringen av formativ bedömning, och IKT för ett omdefinierat lärande på skolan. Digitala lärverktyg används i viss utsträckning i åk 1-3 samt på fritidshemmen och i förskoleklassens verksamhet. Tillgången till digitala verktyg är under uppbyggnad, särskilt för de yngre eleverna. Entreprenöriellt förhållningssätt Entreprenöriellt lärande är ett prioriterat område i Sektor lärande. Detta arbete ser olika ut inom kommunen och även på skolan. Entreprenöriellt lärande är ett begrepp som kan tolkas på flera sätt. Att utveckla elevernas olika förmågor står i centrum för allt lärande. Att arbeta tematiskt är ett sätt att utveckla elevernas förmågor för att möta en framtid som är okänd. Ansvar, inflytande, kreativitet, mod att pröva är viktiga förmågor i detta arbete. Hösten 2016 ska alla pedagoger på skolan delta i en utbildningsinsats om Entreprenöriellt lärande som leds av Enheten för elevhälsa och utveckling. Läslyftet Läsåret har vi främst fokuserat på Läslyftet. Lässtrategier, såsom En läsande klass, har sedan tidigare används både i förskoleklass och i grundskola. Läslyftet har under året bidragit till ett ökat kollegialt lärande vad gäller elevernas läs- och skrivfärdigheter. Denna kompetensutveckling fortsätter i mindre omfattning även under kommande läsår. En av kommunens handledare i Läslyftet arbetar som förstelärare på Hästhagenskolan, vilket är en stor tillgång och möjlighet för alla lärare på Hästhagenskolan. Under våren 2016 har specialpedagogerna i område Floda utarbetat en screeningplan för svenska, matematik och engelska som underlag för bedömning av elevernas kunskaper för riktade insatser för ökad måluppfyllelse. Planen gäller för förskoleklass-åk 9 8

9 Socioekonomisk fördelning Hästhagenskolan har tilldelats kr, baserat på socioekonomiskt index för En del av eleverna med utländsk härkomst har bott i Sverige sedan flera år tillbaka medan andra är relativt nyanlända. Cirka 10% av skolans elever har vårdnadshavare som är födda utomlands. Under läsåret har vi ökat lärartätheten för att ge elever det stöd de behöver för att utveckla svenska språket, både vad gäller läs- och skrivförmåga. Vi vet att elevernas läsförmåga har en avgörande betydelse för hög måluppfyllelse i alla ämnen. Eleverna har fått stöd både i grupp och enskilt. Läromedel har anpassats efter elevers behov. Mentorer ansvarar tillsammans med specialpedagogen, för att fånga upp elevernas behov av undervisning i svenska som andra språk. Rektor och specialpedagog samråder för att erbjuda möjlighet till undervisningen i nära samarbete med undervisande lärare. Uppföljning och utvärdering av insatserna görs av undervisande lärare tillsammans med specialpedagog. Dessa insatser förväntas ge eleverna möjlighet att nå hög måluppfyllelse i svenska. Resultaten på nationella prov (NP) för åk 3 visar att eleverna nått målen i svenska. 1.9 Lokaler, utrustning och skolbibliotek Hästhagenskolan har i stort sett de lokaler och den utrustning som behövs för att syftet med utbildningen ska kunna uppfyllas. Klassrummen är rymliga och väl utrustade. Skolan är byggd på 70-talet och saknar utrymmen för olika grupperingar av elever under dagen. Skolan är trångbodd eftersom elevtalet ökat de senaste åren. Det är trångt i tamburer och studiehall i byggnaden där eleverna i åk 3-5 går. Under läsåret beslutades om en ny paviljong med två klassrum med tillhörande grupprum till skolan inför läsåret Bullerdämpande åtgärder i studiehall genomförs under hösten Åk 3 har sitt fritidshem i en del av studiehall med närliggande klassrum. Fritidsklubbens lokaler ligger i den andra delen av studiehallen. Eleverna har också tillgång till klassrum i nära anslutning till klubben. Fritidshemmen för elever i f-2 har mer rymliga och ändamålsenliga lokaler. Ändamålsenliga lokaler är en viktig resurs i undervisningen. Hästhagenskolan har en stor skolgård som ligger väl avgränsad från trafik. Skolgården gränsar till gångbanor och har naturen inpå knutarna. Utomhusmiljön är väl utrustad med flera klätterställningar, gungor, småhus, pingisbord och fotbollsplan som inbjuder till fysisk aktivitet. Skolan har två slöjdsalar, en musiksal och en idrottshall. Dessa är väl utrustade för den undervisning de är avsedda för. Skolbiblioteket finns i byggnaden där elever i åk 3-5 går och används främst av dessa elever, men periodvis även av elever i åk 1-2. Böckerna i skolbiblioteket används i första hand för att erbjuda eleverna ett skönlitterärt urval utifrån olika läsnivåer men där finns också faktaböcker inom olika ämnesområden. Det är viktigt att böckerna i biblioteket förnyas och rensas ut kontinuerligt för att bidra till elevernas läslust.biblioteket är relativt välutrustat med ett digitalt utlåningssystem som är kopplat 9

10 till kommunens bibliotek. Skolbibliotekarie saknas. I åk 1-2 finns klassrumsbibliotek. I alla klassrum finns projektorer som möjliggör att visa filmer och andra dokument. Hästhagenskolan har god tillgång till informationsteknik. Trådlöst nätverk finns i stort sett i alla lokaler på skolan. Pedagogerna på skolan har personaldator. Eleverna i åk 4-5 har ett eget lärverktyg, ipads, som de använder i undervisningen. Alla klasser på skolan har tillgång till ipads i viss omfattning. I arbetslagen finns en klassuppsättning med ipads. På skolan finns även ett antal elevdatorer fördelade i olika klasser. Tillgången på läromedel är god Elevhälsa På Hästhagen-Uddaredsenheten finns ett gemensamt elevhälsoteam för de två skolenheterna Hästhagenskolan och Uddaredsskolan. Elevhälsoteamet består av ansvariga rektorer, specialpedagog, kurator, skolpsykolog och skolsköterska. Under hösten 2016 är tjänsten som skolpsykolog vakant. Vid behov har utredningar köpts in av en konsult. Skolläkartjänsten bemannas under höstterminen 2016 av en konsult. Elevhälsans uppdrag - Förutom de yrkesspecifika arbetsuppgifterna för medlemmarna i elevhälsan, skall alla bidra till en trygg lärmiljö och arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Arbetet skall präglas av mod och utmaning. Alla i elevhälsoteamet skall vara en stödjande funktion i verksamheten. Alla i Elevhälsoteamet skall: - I allt arbete utfå från skolans övergripande mål - Ärenden till elevhälsan följer bestämd struktur enligt framtagen arbetsgång. - I elevhälsan bestäms vem som koordinerar respektive ärende. - Alla insatser skall vara utifrån varje individs och/eller grupps behov. - Söka relevant information och samverka i varje specifikt ärende med pedagoger och övrig personal. - Arbeta tvärprofessionellt - Söka relevant information från arbetslagen - Ha spetskompetens (aktuell forskning och lagstiftning) - Delta vid behov i överlämningar utifrån respektive profession. - Samverka med intressenter och myndigheter. - Delta i diskussion av resurser till elever i behov av särskilt stöd. - Delta i nätverk - Ansvara för att revidera aktuella planer 10

11 Specialpedagog På skolorna Hästhagenskolan och Uddaredskolan finns en specialpedagog som arbetar med elever i årskurs 1 5 på heltid och en specialpedagog som arbetar i F-klass. De arbetar 60% respektive 12% på Hästhagenskolan. Elevhälsans medicinska insatser;skolsköterska och Skolläkare På Hästhagenskolan och Uddaredskolan finns en skolsköterska på 90 procent, varav 60% på Hästhagenskolan. Skolkurator På skolorna Hästhagenskolan och Uddaredskolan finns en skolkurator på en heltidstjänst som delas mellan fyra olika skolor i Floda. Hästhagenskolan har kuratorstjänst på 30%. Skolpsykolog Vakant tjänst. Tjänsten är en heltidstjänst som delas mellan skolorna Hästhagenskolan och Uddaredskolan (50 %) och skolor i Gråbo. Elevhälsopedagog Förskole- och skolområde Floda har tillgång till två Elevhälsopedagoger, EHP, som arbetar utifrån inkomna uppdrag på de olika enheterna i området. De har sin respektive chef på Uddaredsskolan respektive Alleskolan. Speciallärare Skolorna har en gemensam speciallärattjänst som är fördelad enligt 60 procent på Hästhagenskolan och 40 procent på Uddaredskolan. Utöver ovan beskrivna funktioner så har vi också tillgång till Enheten för elevhälsa och utveckling. Där finns centralt placerade professioner där vi kan ansöka om stöd och kompetensutveckling. För att få ett helhetsperspektiv på våra elever arbetar alla f-5 skolor tillsammans med förskolorna och mottagande 6-9 skola för att få till en så tydlig röd tråd för våra barn och elever. Vi arbetar aktivt med att få till så bra övergångar som möjligt mellan våra verksamheter Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete Från och med hösten 2016 har Elevhälsoteamet påbörjat ett nytt arbetssätt med en ny struktur för elevhälsan på skolorna. Elevhälsoteamet träffar varje arbetslag vid tre tillfällen under en termin på deras arbetslagsmöten. Arbetslagen väljer vilket ärende (individ, grupp, organisation) de önskar ta upp på mötet och informerar Elevhälsoteamet via specialpedagog i förväg. Mötet, som kallas för Elevhälsoteam- och Arbetslag (EHA), har en specifik struktur som bygger på modellen NÖHRA (Nuläge, Önskat läge, Hinder, Resurs, Aktioner) där man börjar med att beskriva nuläget för att slutligen landa i överenskomna aktioner som sedan utvärderas fortlöpande. Dokumentation sker hos arbetslagen och elevhälsoteamet enligt fastställd rutin. Vi fokuserar på ett område och kan därmed gå mycket djupare i vår analys och hur vi skall arbeta vidare. 11

12 Elevhälsoteamet arbetar förebyggande och stödjande utifrån enhetens Barn- och elevhälsoplan. De handleder pedagogerna i deras arbete med eleverna.vid behov görs utredningar av skolpsykolog och/eller specialpedagog Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Barn- och elevhälsoplan Arbetet med barn i behov av stöd utgår från Barn- och elevhälsoplan.ledstjärnorna i detta arbete är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Alla elever ska ges den ledning och den stimulans som de behöver för att nå så långt det är möjligt i sin kunskapsutveckling. Screeningplan Elevhälsoteamen har i området Floda arbetat fram en screeningplan i svenska och matematik för alla elever från förskoleklass till åk 9. Genom denna screeningplan säkerställer vi att pedagoger och elevhälsoteam fångar upp de barn som behöver t.ex. extra anpassningar. Mottagande 6-9 skola får också en mycket bra bild från alla den f-5 skolor som de tar emot barn från. Kartläggning Vid två tillfällen under läsåret (november/mars) görs i varje arbetslag en inventering av vilka elever som kan behöva särskilt stöd. Inventeringen lämnas för analys och återkoppling till elevhälsoteamet. Resultatet av inventeringen ligger till grund för hur skolans resurser fördelas. Rektor ser till att elevens behov av stöd skyndsamt utreds. Om utredning visar att en elev är i behov av stöd i stor omfattning eller är i behov av varaktigt stöd ska ett åtgärdsprogram upprättas för eleven. Extra anpassningar Extra anpassningar är en stödinsats av mindre ingripande karaktär som normalt är möjligt att genomföra inom ramen för den ordinarie undervisningen. Klassläraren ansvarar tillsammans med specialpedagogen för att extra anpassningar i lärmiljön och vid behov att ett åtgärdsprogram upprättas. Åtgärdsprogram Rektor fattar beslut om åtgärdsprogram ska eller inte ska upprättas. Uppföljning av åtgärdsprogram görs kontinuerligt under läsåret. Utvärdering av åtgärdsprogram sker vid behov. Utifrån elevens behov görs en fördelning av skolans resurser. Resursfördelningen revideras under året. Stödinsatser kan ske i klassen, i flexibla grupperingar, enskilt, i grupp eller genom andra insatser, främst inom arbetslagets ram. Hästhagenskola har en speciallärare ca 60 % och en resurslärare 40% som arbetar med att ge stöd till elever. Elevernas behov styr de insatser som genomförs. 12

13 1.12 Studie- och yrkesvägledning Frågor om studie- och yrkesvägledning lyfts fram i Lgr Skolan och omvärlden. Alla som arbetar i skolan har ett särskilt ansvar att ta upp frågor som rör närsamhället och dess arbetsliv samt att ge eleverna kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning. Elevernas frågor i vardagen som handlar om framtiden och val av yrke/studier tas tillvara på och bemöts av lärare i alla årskurser. Skolan ska verka för att elevernas studie- och yrkesval inte påverkas av kön eller social eller kulturell bakgrund. Så snart det ges tillfälle inbjuder skolan föräldrar att komma och berätta om sitt yrke för eleverna i olika sammanhang, ex temarbeten. Många föreningar önskar besöka skolan för att informera om sin verksamhet. Floda har ett rikt föreningsliv där många föräldrar och elever är engagerade. Nääs med omgivningar är ett närområde som eleverna på skolan ofta besöker. Många av skolans elever deltar i Kultusskolans olika aktiviteter. Kontakter med närsamhället, kultur- och föreningsliv är ett område som skolan kan utveckla än mer Inflytande och samråd Vår ambition är att eleverna ska ha inflytande över och vara delaktiga i utformandet av undervisningen och det som berör hela deras skolvardag Utöver undervisningssituationen har eleverna möjlighet till inflytande i utvecklingssamtal, klassråd och elevråd. Utvecklingssamtal På utvecklingssamtalen ska eleverna aktivt medverka vid utformningen av sina individuella mål för såväl kunskaper som för social utveckling. Klassråd I klassråden behandlas frågor som rör eleverna och klassen. Eleverna är bland annat med och påverkar utformningen av skolans ordningsregler och hur de vill ha det för att alla ska känna trygghet och trivas på skolan. Där kan eleverna också lyfta frågor som de vill ska tas upp på elevrådet på skolan. Elevråd Elevrådet träffas en gång i månaden och leds av rektor. I elevrådet har eleverna möjlighet att påverka frågor som rör arbetsmiljö, likabehandling, trygghet och studiero. Kommunikation med vårdnadshavare En bra kommunikation med vårdnadshavarna är en av de viktigaste förutsättningarna för att lyckas med elevers motivation, lust för lärande och måluppfyllelse. Vårdnadshavarna ska ha god kunskap om skolans undervisning och övrig verksamhet. De ska vara delaktiga och kunna framföra sina synpunkter. Det sker i vardagliga möten, på föräldramöten, via bloggar och regelbundna informationsbrev och utvecklingssamtal. Öppet forum Alla vårdnadshavare på skolan bjuds in till Öppet forum med föreläsare inom något aktuellt område. Därefter ges det möjlighet till vårdnadshavarna att ställa frågor till rektor av övergripande karaktär på skolan. Det kan gälla frågor som rör budget, läroplan, verksamhet, utvärdering, organisation, miljö och framtidsfrågor. 13

14 Öppet forum med efterföljande tillfälle att ställa frågor till rektor är en ny form för enhetsråd som prövats under de senaste åren. Under har vi inbjudit till Öppet forum vid två tillfällen. Hästhagen-Uddaredsenheten har inbjudit till föreläsningar om Elevhälsans arbete och Kemikaliers påverkan i vardagen. Intresset har varit svalt Trygghet och studiero På Hästhagenskolan arbetar vi ständigt med att försäkra oss om att våra elever har en trygg skolmiljö som präglas av trygghet och trivsel. Hösten 2014 förändrades skolans ordningsregler från att ha varit många regler för olika företeelser till centrala begrepp som ska tillämpas i alla sammanhang. Elever i åk 5 tog fram en bild i form av en hand, där varje finger representerar ett viktigt begrepp. Mitt i handen står det skrivet Vi är här för att lära och låta andra lära som är grunden för att eleverna ska trivas och känna trygghet på skolan. Lyssna, ansvar, vara en god medmänniska, hållbar utveckling och respekt är de begrepp som handens fem fingrar representerar. Dessa begrepp fungerar som ledord i olika sammanhang där vi samtalar om hur vi ska ha det på skolan för att alla ska trivas. Eleverna har på olika sätt, i faddergrupper och i andra kostellationer i arbetslagen, samlats för att samtala om vad dessa begrepp står för. Handen finns uppsatt på väggarna i våra lokaler på skolan som en påminnelse om hur vi ska vara mot varandra för att alla ska trivas och lära. Tillsammansdagar genomförs minst tre dagar per läsår. Eleverna träffas i faddergrupper från F-5 och ägnar sig åt gemensamma aktiviteter med fokus på värdegrundsfrågor. Eleverna i åk 5 tar ett särskilt ansvar och är ledare i grupperna Åtgärder mot kränkande behandling och arbete för likabehandling, trygghet och trivsel. Varje läsår upprättas en årlig likabehandlingsplan. Den årliga likabehandlingsplanen omfattar förskoleklass, grundskola och fritidshem. Likabehandlingsplanen grundas på utvärdering och analys av föregående läsårs likabehandlingsarbete och analys av enkäter. Planen revideras och upprättas av skolans trygghetsgrupp tillsammans med rektor. Likabehandlingsplanen diskuteras i arbetslagen i början av läsåret. I skolenhetens likabehandlingsplan beskrivs det främjande, förebyggande, utredande och det åtgärdande arbetet vid diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stor vikt läggs vid det förebyggande arbetet. Likabehandlingsplanen revideras minst en gång/år. Vårdnadshavarna informeras om likabehandlingsplanen på läsårets första föräldramöte. Vi erbjuder vårdnadshavarna delaktighet och inflytande. Eleverna tar del av och har möjlighet att påverka likabehandlingsplanen en gång/år. Likabehandlingsplanen publiceras på skolans hemsida och information om detta går hem till alla 14

15 vårdnadshavare. Likabehandlingsplanen och trygghetsarbetet presenteras också för alla elever av trygghetsgruppen. Likabehandlingsarbetet leds av skolans trygghetsgrupp. Trygghetsgruppen arbetar främjande, förebyggande och utredande utifrån skolans plan för att främja likabehandling. I trygghetsgruppen ingår lärare, fritidspedagoger, rektor och specialpedagog. Trygghetsgruppens pedagoger har i uppdrag att utreda vid uppkomna incidenter. Trygghetsgruppen sammanträder en gång i månaden samt vid behov. På dagordningen kan följande finnas: Rastvärdsverksamheten, analys av enkäter kring trivsel och trygghet och dialog om vad som framkommit på elevrådsmöten. För att skapa en tryggare utemiljö har vi rastvärdar ute på alla raster. Rastvärdarna bär reflexvästar som gör det lättare för eleverna att se de vuxna och vid behov ta kontakt. Några dagar i veckan har vi extra rastverksamhet på förmiddagsrasten. Två gånger/läsår besvarar eleverna anonymt en Trivselenkät. Lärarna sammanställer klassens resultat. Analys sker i trygghetsgruppen och återkoppling sker till klasslärare och arbetslag. I årskurs 4-5 görs också Örebroenkäten. Vi vill att alla elever ska uppleva våra en trygg arbetsmiljö med studiero och åtgärdar snarast de brister som uppkommer. I enkäter framkommer det att det stora flertalet elever trivs, finner studiero och känner sig trygga på skolan Undervisning i Modersmål, svenska som andraspråk och studiehandledning Undervisning i modersmål har till syfte att utveckla elevernas kunskaper i och om sitt modersmål. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla sin kulturella identitet, bli flerspråkiga och utveckla förståelse för olika kulturer och språk. En elev som har annat modersmål än svenska ska erbjudas modersmålsundervisning i det språk som talas i hemmet. Så snart skolan får kännedom om att ett barn med utländsk bakgrund börjar på Hästhagenskolan, upplyser mentor vårdnadshavare om möjlighet att ansöka om modersmålsundervisning. Vårdnadshavare ansöker om modersmålsundervisning via en särskild blankett som finns på Lerums kommuns hemsida. Rektor beslutar om undervisning i modersmål. Hästhagenskolan erbjuder vi undervisning i modersmål för elever med annat modersmål än svenska. Undervisningen sker varje vecka, både under och efter skoltid, individuellt och i grupper. Samverkan sker mellan mentorer och modersmålslärare i form av överlämning av information om elevernas utveckling och lärande i språket. Informationen kan användas vid utvecklingssamtalet. Centralt anställda modersmålslärare ansvarar för modersmålsundervisningen. Det är viktigt att utveckla samarbetet med lärare/mentor i modersmål för att befästa elevers kunskaper i sitt modersmål för ökad måluppfyllelse. Det är svårt att hitta tid för samverkan, inte minst med tanke på modermålslärarnas arbetssituation med många arbetsplatser under en dag. Planering och uppföljning sker oftast i nära anslutnig till undervisning i modersmål. Google apps kan vara ett sätt att kommunicera i framtiden. 15

16 19 elever på Hästhagenskolan får modersmålsundervisning i något av följande språk; arabiska, bosniska, engelska, persiska, polska, spanska eller tyska. De elever som har behov av svenska som andraspråk får detta stöd av resurspedagog/lärare med behörighet i SVA, några tillfällen i veckan.många lärare på skolan har behörighet att undervisa i ämnet. Specialpedagog bedömer, i samråd med elevens lärare, om undervisning i svenska som andraspråk är aktuellt. Frågan tas upp i arbetslagen fortlöpande över läsåret. Specialpedagog och mentor följer upp elevens språkutveckling kontinuerligt för att anpassa det stöd eleven har behov av. Skolan har tagit emot nyanländ elev under läsåret. Eleven fått enskild undervisning i främst svenska. Undervisningen i övriga ämnen har skett tillsammans med klassen. Eleven har fått studiehandledning i sitt modersmål. Rutiner för nyanlända elever behöver ses över Utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner Samtalet ska vara framåtsyftande och är elevledda. Elevens individuella utvecklingsplan dokumenteras i Unikum. Elever och vårdnadshavare ska inför samtalet besvara och kommentera de frågeställningar som finns i elevens individuella utvecklingsplan. De nationella målen beskrivs i IUP-verktyget Unikum och tas upp på utvecklingssamtalet en gång per termin. Lärarna kommunicerar målen regelbundet med eleverna. Kursplanerna är kopplade till elevernas digitala IUP-verktyg - Unikum och där markerar lärarna om eleverna har förväntade kunskaper i de olika ämnena. Det förs dialog kring elevernas kunskapsutveckling som följs upp genom den individuella utvecklingsplanen, IUP. Där samtalas det också om den sociala utvecklingen. IUPsamtalen följs upp av berörda lärare i arbetslagen. 16

17 2 Resultat 2.1 Grundskolan kunskapsresultat 17

18 Hästhagen 2016 Totalt Flickor Pojkar NKI Åk 2 Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Åk 5 NKI Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem 90 Inget värde Inget värde 18

19 3 Strategisk del 3.1 Sammanfattning och kort uppföljning av föregående års strategier för utveckling, från 2015 års kvalitetsrapport var följande områden prioriterade i skolans systematiska kvalitetsarbetet: Läslyftet Inkludering/KASAM Entreprenöriellt lärande IKT Bedömning för lärande Läslyftet Alla lärare i grundskolan och lärare i förskoleklass deltog under läsåret i Läslyftet. Lärarna var indelade i två grupper, lärare i fsk-åk 2 samt lärare i åk 3-5. Två handledare ansvarade för kompetensutbildningen, en för vardera gruppen. Lärarna på Hästhagenskolan har valt att arbeta med modulerna Läsa och skriva i alla ämnen åk 1-3, Stimulera läsintresse åk 3-5 samt Samtala om text åk 3-5. Inkludering/KASAM Vi har under läsåret gått på flera föreläsningar för ökad kompetens om elever med neuropsykiatiska funktionshinder, NPF. Skolan deltar Lär/NPF, ett projekt som initierats av Enheten för elevhälsa och utveckling. En enkät, Inclusio, har genomförts för att få syn på kompetens och behov av utveckling inför framtida insatser inom området. Skolans specialpedagog har informerat och handlett arbetslagen i extra anpassningar för att möta alla elever utifrån deras förutsättningar. Boken Problembeteende i skolan av Bo Hejlskov Elvén har använts som underlag vid samtal om behov av extra anpassningar. Entreprenöriellt lärande Under läsåret har arbetet kring förmågorna lyfts fram i undervisningen på ett mer tydligt sätt än tidigare. Vi vet att elevernas delaktighet och inflytande i undervisningen är avgörande för motivation och lust att lära. Ökad delaktighet leder till ökad kreativitet, nyfikenhet, känsla av meningsfullhet och ökad förmåga att omsätta idéer i handling. I medarbetarsamtal framkommer det att pedagogerna har olika syn på vad begreppet EL står för. En dialog om begreppet har förts i arbetslagen där de också formulerat nya mål inom området. Bedömning för lärande Under våren 2016 har frågan om bedömning och bedömningsmatriser aktualiserats på skolan. Formativ bedömning utgår från feedback som möjlighet för eleven att göra förbättringar för ökad måluppfyllelse. Syfte och kunskapskrav ska vara tydliga för alla elever. För att kunna göra bedömningar måste det finnas tydliga pedagogiska planeringar. 19

20 IKT Användandet av digitala lärresurser utgår från ledorden; lära, skapa, kommunicera och kunskapssöka. En av våra förstelärare på skolan har haft workshops och föredragningar i olika forum på skolan utifrån de behov som finns i verksamheten. 3.2 Strategier för Utifrån våra resultat och analyser har vi identifierat följande områden som områden med utvecklingspotential och behov av förbättringar: 1. Utveckla metoder och förhållningssätt kring inkludering - För att nå vår vision Tillsammans skapar vi framtiden för varenda elev behöver vi fortsätta vårt arbete kring inkludering. Hästhagenskolan skall vara en skola där alla elever når så långt de kan utifrån sina förutsättningar. - Fortsatt kompetensutveckling kring elever med NPF-problematik. Föreläsningar och riktade insatser till arbetslagen. - Beteendeproblem i skolan av Bo Hejlskov Elvén används som studiematerial i arbetslagen för allt bättre möta alla elever utifrån deras förutsättningar. - För att säkerställa en trygg lärmiljö för alla elever, oavsett föutsättningar. Arbetet med att motverka elevtrakasserier måste intensifieras. - Förändrat arbetssätt med elevhälsoteamet som kommer att leda till ett mer närvarande elevhälsoarbete. Elevhälsoarbete i arbetslagen, EHA, introducerats under kommande läsår. När vi trffar arbetslagen utgår vi från samtalsmodellen NÖHRA samtal. (Nuläge, Önskat läge, Hinder, Resurser och Agera) - Intensifiera vårt arbete med rutiner för extra anpassningar och åtgärdsprogram tillsammans med specialpedagog Lena Olausson. Vi planerar fortsatta workshops och utbildning i Unikum. - I arbetslagens verksamhetsplan utgår vi från och med i år från NÖHRAmodellen för att få en tydligare analys. Vi har då med alla våra fokusområden och har under året flera avstämningsperioder.. Utvärderas: Genom det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagen. Genom att utvärdera och analysera resultaten i verksamhetsplanen. Utvärdera de aktioner vi satt in för kompetensutveckling. 2. Utveckla entreprenöriella metoder och förhållningssätt Åtgärder: - Ta tillvara på de kunskaper vi nu fått till oss under våren kurs i entreprenöriellt lärande från sektor lärande - Hösten 2016 deltar all personal på Hästhagenskolan i en utbildningsinsats om fyra tillfällen i entreprenöriellt lärande. Workshops och föreläsningar utgår från 20

21 boken Entreprenöriellt lärande- i praktik och teori. Enheten för elevhälsa och lärande är ansvarig för utbildningen. Två lärare från andra skolor är handledare i kompetensutvecklingen. - Skolans tre förstelärare har ett särskilt uppdrag att driva entreprenöriellt lärande så att det genomsyrar allt arbete på skolan. Arbetet ska utgå från boken Entreprenöriellt lärande- i praktik och teori i pedagogiska diskussioner och utbyte av erfarenheter. - Entreprenöriellt lärande är ett prioriterat område i vårt pedagogiska utvecklingsarbete på skolan. Utgör en självklar del i arbetslagens verksamhetsplaner. - Entreprenöriellt lärande lyfts kontinuerligt på kategorimöten och i arbetslagen. - Vi har då med alla våra fokusområden och har under året flera avstämningsperioder. Utvärderas: Genom det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagen. Genom att utvärdera och analysera resultaten i verksamhetsplanen. Genom att använda oss av GR-enkäten och här fokusera på frågorna som handlar om elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande. 3. Utveckla bedömningsarbetet för lärande Det är angeläget att lärarna på skolan känner sig bekväma i bedömningar, både summativa och formativa. Pedagogiska planeringar är en förutsättning för bedömningar, både summativa och formativa. För att veta vart man ska, måste man veta var man befinner sig. Eleverna skall veta var de är och vad deras nästa steg är. Unikum är ett verktyg, både för pedagogiska planeringar och bedömningar. Där synliggörs lärandemålen och kunskapskraven för eleverna. Åtgärder: - Avsätter tid för pedagogiska planeringar, både på kategorimöten och på studiedagar - Kollegialt lärande genom samplanering med lärarna på Uddaredskolan - Gemensamt enats om modeller för pedagogiska planeringar och bedömningsmatriser. - Vidareutveckla metoder inom ramen för bedömning för lärande, som t.ex. vikten av att ha höga förväntningar. - Vi kommer att fortsätta arbeta aktivt med bedömning för lärande utifrån det som vi lärt oss tidigare. - Kontinuerligt arbete med dessa frågeställningar för att omsätta dem i praktiken tillsammans med eleverna - Stanna upp och utvärdera elernas lärande vid flera tillfällen under läsåret. - Bedöma elevers lärande och följa vår gemensamma screeningplan i Floda. 21

22 - Särskilt beakta elevernas språkliga medvetenhet så att eleverna tidigt blir medvetna om kopplingen ljud och bokstav och sammansättningen av ljud, dvs fonologisk medvetenhet. I område Floda kan vi se, genom systematisk screening av eleverna läsförmåga i förskoleklass, åk 1 och 2, att detta är ett förbättringsområde. - Utvärderingen i matematik i åk 2 visar att Tals användning är ett utvecklingsområde för elever i åk 1 och 2. - Kompetensutveckling kring UNIKUM - I vår verksamhetsplan utgår vi från och med i år från NÖHRA-modellen för att få en tydligare analys. Vi har då med alla våra fokusområden och har under året flera avstämningsperioder. Utvärderas: Genom det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagen och genom att utvärdera och analysera resultaten i verksamhetsplanen. 4. Utveckla pedagogers kunskap om IKT så att det blir ett naturligt arbetsredskap Åtgärder: - Utarbeta ny IKT plan för Hästhagenskolan. Ansvariga är skolans utvecklingsgrupp tillsammans med en av skolans förstelärare. Vi utgår från arbetslagens självskattning LIKA - Pedagogerna får fortbildning genom workshops, på APT:n samt på skolmöten och studiedagar. - De digitala verktygen underlättar lärandeprocessen, vilket kommer att leda till en högre måluppfyllelse. - Arbeta än mer intensivt med UNIKUM. Det öppnar upp möjligheterna för att eleverna sak bli mer medvetna om sitt eget lärande och därmed nå högre resultat. - Verka för att alla klasser använder bloggen i UNIKUM. - I vår verksamhetsplan utgår vi från och med i år från NÖHRA-modellen för att få en tydligare analys. Vi har då med alla våra fokusområden och har under året flera avstämningsperioder. Utvärderas: Genom det systematiska kvalitetsarbetet i arbetslagen. Genom att utvärdera och analysera resultaten i verksamhetsplanen. 22