Gemensam agenda för JBS, Järnvägsbranschens samverkansforum. Antagen december 2017

Transkript

1 Gemensam agenda för JBS, Järnvägsbranschens samverkansforum Antagen december 2017

2 2

3 Förord Den svenska järnvägsmarknaden har avreglerats och öppnats för fler aktörer, både operatörer och underhållsföretag. Avregleringen av svensk järnväg, som ofta framhålls som ett europeiskt föredöme, har medfört ökad affärsmässighet och ökat entreprenörskap samt medverkat till en kraftigt ökad järnvägstrafik. Utbudet av tjänster har ökat och ett större fokus läggs i dag såväl på resenärerna som på godskunderna. Järnvägen är ett branschgemensamt produktionssystem som kräver samordnad planering och styrning mot ett effektivt kapacitetsutnyttjande, för att göra järnvägen mer robust och tillförlitlig till nytta för kunderna. För att åstadkomma detta krävs ett tydligt fokus på samverkan mellan aktörer i järnvägsbranschen, men också mellan olika trafikslag, med sikte på effektiv tillgänglighet i hela landet. Målet med Järnvägsbranschens samverkansforum (JBS) samverkan under formuleras i denna gemensamma agenda. Agendan anger mål för samverkan till och med 2020, och den redovisar gemensamma prioriteringar för och vilka resultat som ska uppnås under 2018 för att vi under samverkansperioden ska uppnå de gemensamma målen. Agendan kommer att revideras inför 2019, genom att kommande gemensamma agenda tas upp till diskussion vid JBS strategiseminarium den 18 oktober 2018, för att sedan antas vid styrelsens sammanträde den 4 december Resultaten av de mål och prioriteringar som görs inom denna agenda för 2018 kommer att redovisas vid JBS resultatkonferens i mars Avsikten är att ytterligare utveckla arbetsformerna för samverkan, att förtydliga uppdrag, prioriteringar och mål och att samordna aktiviteter och ekonomiska insatser. Särskilda ekonomiska medel har avsatts för att förverkliga agendan. Detta har antingen skett direkt inom parternas verksamhet eller inom JBS särskilda budget. Agendan beskriver det pågående transportpolitiska arbete som påverkar samverkan. Dessutom beskrivs de utmaningar som styrelsens parter har under denna period. Agendan har tagits fram genom att parterna medverkat med underlag samt att pågående initiativ och arbetsgrupper lämnat underlag och förslag som styrelsen inför att styrelsen antagit agendan vid sitt sammanträde den 6 december Stockholm december 2017 Kent Johansson Ordförande Sofia Lundberg Sekretariat 3

4 Sammanfattning Järnvägsbranschens samverkansforum (JBS) har etablerats av järnvägens aktörer för att snabbare uppnå konkreta resultat i utvecklingen av järnvägen. Tillsammans i branschen ska vi öka järnvägens robusthet och punktlighet och optimera kapacitetsutnyttjandet för järnvägen. Vi vill stärka förtroendet för järnvägen och resenärers och godstransportköpares syn på tåg som ett attraktivt transportalternativ. Detta sker genom ett antal gemensamma prioriteringar. Arbetet inom dessa framgår av beskrivningar i denna agenda. I detta avsnitt ges en sammanfattning av dessa prioriteringar. Under 2018 kommer JBS att fokusera kring följande tre prioriterade gemensamma insatser: Tillsammans för tåg i tid Marknadsanpassad planering av kapacitet Kompetensutveckling. Till detta kommer övriga gemensamma insatser inom stärkt branschsamverkan, kultur och säkerhet. Prioriterade gemensamma insatser 2018 Tillsammans för tåg i tid (TTT) TTT är järnvägsbranschens gemensamma förbättringsarbete för att systematiskt och långsiktigt öka punktligheten i tågtrafiken. Utöver att förbättra den faktiska punktligheten arbetar TTT även för att öka resenärsnöjdheten vid störningar. Målet är att 95 procent av såväl persontågen som godstågen ska ankomma till slutstation högst fem minuter efter utsatt tid år Dessutom ska varje segment av persontrafiken, det vill säga kortdistans-, medeldistans- och långdistanståg, uppnå 95 procents punktlighet vardera. TTT:s styrgrupp har fått i uppdrag att se över persontrafikens målsättning per segment och finna en metod för att mäta, följa upp och målsätta godstrafiken utifrån olika segment. En förutsättning för att nå målen är att branschen arbetar tillsammans och att insatser riktas mot de områden som har störst påverkan på punktligheten. Därför sker förbättringsinitiativ inom åtta effektområden (avgångstid/noder, infrastruktur, fordon, från utland, obehöriga i spår, banarbeten, trafik- och resursplanering, operativ trafikering), som tillsammans står för cirka 80 procent av störningstimmarna. Det finns också ett nionde effektområde: trafikinformation och hantering i stört läge. En annan prioritering är att rikta insatserna mot de stråk och noder som står för en stor andel av trafiken och som har problem med återkommande störningar. År 2018 är de prioriterade stråken Södra stambanan och Västra stambanan och de prioriterade noderna är Sävenäs bangård och Malmö godsbangård. Särskilda insatser kommer att görs inom effektområden fordon och obehöriga i spår. 4

5 Det arbete som genomförs inom ramen för TTT ska medverka till en effektivare järnvägstrafik som möter resenärers och godstransportköpares krav på tillförlitlighet och punktlighet. Följande bedöms viktigt för ett framgångsrikt arbete inom TTT: Samla och analysera data om brister i systemet med syfte att bättre förstå orsaks- och effektsamband med påverkan på punktligheten och trafikinformationen. Genomföra effektområdenas handlingsplaner med de viktigaste åtgärderna på det sätt som ger mest effekt, vilket bland annat inkluderar att tillsätta rätt resurser för arbetet samt att arbetet ibland bedrivs regionalt och ibland nationellt. Vidareutveckla samarbetet mellan effektområdena, där det finns synergier. Koordinera arbetet som sker inom TTT med utvecklingsarbete som pågår hos respektive aktör. Minska antalet stora störningar, som är särskilt kännbara för resenärer och godstransportköpare, genom proaktiva åtgärder för bland annat anläggnings- och fordonsunderhåll. Förstärka arbetet med ständiga förbättringar för att minska de mindre och medelstora förseningarna samt spridningseffekterna. Förstärka förbättringskulturen i branschen, för att stärka järnvägens varumärke. Stärka kommunikationen om TTT och de resultat som uppnås. Marknadsanpassad planering av kapacitet (MPK) MPK är ett projekt som syftar till att ta fram nya arbetssätt och verktyg för att kunna frigöra järnvägens totala kapacitet. MPK:s övergripande mål är att frigöra och optimera järnvägens kapacitet för att skapa en pålitlig tågtrafik och en förbättrad produktivitet för tågbolag och entreprenörer. MPK:s lösning frigör tidigare dold kapacitet och skapar planer för ett effektivt utnyttjande av den befintliga kapaciteten. Detta gäller såväl för tåglägen som för tid i spåren för järnvägsentreprenörer. Planeringsprocesserna ska i framtiden skapa robustare produktionsplaner för användandet av anläggningen. Projektets mål är att införa effektivare arbetssätt och IT-stöd, vilket kommer att medföra besparingsmöjligheter för såväl Trafikverket som tågoperatörer och järnvägsentreprenörer. Kompetensutveckling Genom att arbeta med kompetensförsörjningsfrågor inom JBS får branschen en gemensam arena för att arbeta med dessa frågor. Det handlar om att ta fram en gemensam bild av behovet av kompetens och resurser i dag och i framtiden och att skapa ett forum för gemensamma insatser som till exempel att göra branschen attraktiv och föra gemensamma dialoger med lärosätena. Branschen kan genom JBS enas och kraftsamla tillsammans; ett gemensamt program för kompetensförsörjning kan skapa betydande effektiviseringar. I dag lägger branschens aktörer stora resurser på att lösa kompetensförsörjningen var och en för sig, men branschen lyckas inte åstadkomma det som krävs för att täcka de framtida kompetensbehoven. Utan kompetens, eller med fel kompetens, finns det risk för att det inte kommer att finnas ett väl fungerande järnvägssystem. 5

6 Övriga gemensamma insatser 2018 Stärkt branschsamverkan Stärkt branschsamverkan ska medverka till en effektivare samverkan mellan Trafikverket och branschen när det gäller planering av åtgärder och trafik. Det innebär att företrädare för parter inom JBS styrelse samt företrädare för andra organisationer och företag ingår i Stärkt branschsamverkan. Stärkt branschsamverkan arbetar utifrån en handlingsplan med elva aktiviteter där fokus ligger på fyra prioriterade områden: stärkt samverkan vid planering av infrastrukturåtgärder (underhållsplan och investeringar) strategisk dialog (inklusive tidigare dialog, trafikpåverkande arbeten, TPÅ) samverkan i revisionsplaneringen: banarbetsplanen, extra medel, tillkommande arbeten förbättrad beskrivning av infrastrukturen (Järnvägsnätsbeskrivningen och funktionella krav). Under 2018 prioriteras inom Stärkt branschsamverkan tre nya fokusområden som startar tillsammans med branschen: framtagande av modell för att mäta effekten av Stärkt branschsamverkan trafikpåverkande arbeten (TPÅ) vilket kommer att ingå i fokusområdet strategisk dialog trafikoptimering i planeringen. Kultur I samband med förberedelserna för arbetet med JBS föreslogs ett särskilt initiativ för att utveckla en branschkultur och förmåga till innovativt nytänkande och snabbare förbättringsarbete genom samverkan. Arbetet med branschkulturen kommer inte att fullföljas som ett särskilt initiativ. Fokus kommer istället att vara att ta fram förslag till JBS uppförandekod. I dialog med de av JBS beslutade gemensamma insatserna kommer insatser att göras för att ta med utvecklingen av branschkulturen som en del av parternas respektive handlingsplaner. Säkerhet Det är viktigt att bygga vidare på och utveckla det arbete som redan görs, men även att lyfta fram och utveckla områden inom säkerhet där det finns mer att göra. Gruppen har inom ramen för JBS börjat ta fram en handlingsplan för arbete med säkerhet. Mål och aktiviteter inom säkerhetsområdet har tagits fram för 2018 och de kommande åren. De prioriterade områdena är mål 1 hantera oönskade händelser. mål 2 säker stationsutformning. 6

7 Behovet av tillförlitlig statistik Ett initiativ har tagits till att påbörja ett gemensamt arbete med de frågor kring statistik som tas upp från utredningen om järnvägens organisation (SOU 2015:110). Det handlar om tillgången på tillförlitlig statistik och andra uppgifter om dagens järnvägssystem. Trafikanallys har fått ett regeringsuppdrag att utreda hur kunskapen om järnvägstransporter kan förbättras, Med hänsyn till detta regeringsuppdrag som bl.a. hänvisar till ovanstående utredningen avvaktar JBS med ytterligare initiativ till efter att Trafikanalys redovisat sitt regeringsuppdrag. En forsknings- och innovationsagenda för det svenska järnvägssystemet Det har tagits fram en gemensam forsknings- och innovationsagenda under 2017 och den antogs av JBS styrelse den 6 december Agendan har varit föremål för remissarbete och diskuterats vid en särskild remisskonferens. Styrelsen har också, i samband med detta ställningstagande, beslutat att överlämna agendan till regeringen som ett underlag för fortsatta diskussioner kring hur forskning och innovation för det svenska järnvägssystemet kan organiseras och stärkas. Gemensam kommunikation ska stärka järnvägen Inom JBS finns en särskild kommunikationsgrupp. I denna ingår ansvariga företrädare för de parter som ingår i JBS styrelse. En kommunikationsplan har tagits fram för perioden Kommunikationsmålen är kopplade till tre värdeord: robusthet, kapacitet och punktlighet. Målen är att stärka förtroendet för järnvägen som transportmedel stärka järnvägens anseende genom att informera om de aktiviteter och resultat som finns inom JBS initiativ förmedla bilden om en samlad bransch med ett gemensamt ansvar för prioriterade frågor. öka insikten hos medarbetare om JBS resultat och branschens framtida potential öka branschens attraktion som arbetsgivare. Fokus och prioritering för kommunikation under 2018 kommer att vara aktiviteter för att öka branschens attraktion som arbetsgivare. Detta kommer att göras i nära samarbete med kompetensgruppen. 7

8 Innehåll 7 1. OM JÄRNVÄGSBRANSCHENS SAMVERKANSFORUM Styrelse för Järnvägsbranschens samverkansforum: INLEDNING Omvärld Syfte Mål JBS strategi Hur säkerställer JBS att arbetet styr mot de övergripande målen? Verksamhet under OMVÄRLD Nationellt Europeisk och internationell utblick Regionalt PARTERNAS UTMANINGAR Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ) Green Cargo Jernhusen Skånetrafiken, Trafikförvaltningen SLL, Västtrafik SJ Svensk Kollektivtrafik Trafikverket GEMENSAMMA PRIORITERINGAR Prioriterade gemensamma insatser Tillsammans för tåg i tid (TTT) Marknadsanpassad planering av kapacitet (MPK) Kompetens Övriga gemensamma insatser Stärkt branschsamverkan Kultur Säkerhet YTTERLIGARE INITIATIV KRING JÄRNVÄGENS UTVECKLING Forsknings- och innovationsagenda för det svenska järnvägssystemet Underlag och statistik för planering KOMMUNIKATION

9 1. Om Järnvägsbranschens samverkansforum Järnvägsbranschens samverkansforum (JBS) bildades 2016 av de aktörer som finns inom järnvägsbranschen i Sverige. Inom JBS samverkar ett 70-tal aktörer: myndigheter, företag och branschorganisationer, antingen direkt genom styrelsens arbete eller genom branschorganisationernas arbete. JBS är gemensamt finansierat av samverkande parter, och har sin organisatoriska hemvist inom Trafikverket. En uttalad ambition är att de gemensamma satsningarna ska leda till konkreta resultat snabbare, för att öka den svenska järnvägens robusthet, konkurrenskraft och lönsamhet. Det övergripande syftet är att prioritera, effektivisera, samordna och driva på branschgemensamt förbättringsarbete som rör järnvägens förnyelse och järnvägssystemets funktionssätt. Samarbetet inom forumet bedrivs under fem år, och målet formuleras i denna gemensamma branschagenda. Agendan beskriver också parternas utmaningar under denna period. Tillsammans ska vi öka tågens punktlighet, järnvägens kvalitet och järnvägsbranschens konkurrenskraft. Detta ska i sin tur leda till att förtroendet för järnvägen stärks och att resenärer och godstransportköpare ser tåget som ett attraktivt rese- och transportalternativ. JBS ska särskilt initiera projekt och satsningar som inte kommer till stånd som initiativ från enskilda aktörer. JBS ska ha en överblick över pågående initiativ och identifiera förbättringsbehov. Dessa förbättringsbehov leder efter prioritering till en branschgemensam utvecklingsagenda. JBS ska också bidra till att utveckla en kultur och förmåga till innovativt nytänkande och snabbare förbättringsarbete Styrelse för Järnvägsbranschens samverkansforum: Björn Westerberg, vd, Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) Robert Röder, ordförande, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ) Jan Kilström, vd, Green Cargo Kerstin Gillsbro, vd, Jernhusen Crister Fritzson, vd, SJ Linus Eriksson, Trafikdirektör Skånetrafiken, representerar även Västtrafik och Trafikförvaltningen SLL Helena Leufstadius, vd, Svensk Kollektivtrafik Lena Erixon, gd Trafikverket Stefan Engdahl, direktör, Trafikverket Ordförande: Kent Johansson JBS sekretariat: Sofia Lundberg Kontaktuppgifter: 9

10 2. Inledning 2.1. Omvärld Omvärlden förändras med en befolkningstillväxt, urbanisering, digitalisering, utmaningar att nå klimatmålen och allt mer globala handelsströmmar. Allt fler resenärer och större volymer av gods ska transporteras med högre krav på flexibilitet och leveranskvalitet. Det innebär att kraven på transportsystemet blir allt tuffare. Om järnvägen ska hänga med i utvecklingen krävs en ständig anpassning, effektivisering och att järnvägen bidrar till en hållbar samhällsutveckling Syfte Resenär och transportköpare visar tydligt på omvärldens krav på det produktionssystem som järnvägen utgör. För att möta utvecklingen krävs därför en långtgående samordning inom branschen. Järnvägsbranschens samverkansform (JBS) har etablerats av järnvägens aktörer för att tillsammans uppnå konkreta resultat i utvecklingen av järnvägen. JBS arbetar med de utmaningar som vi ser inom järnvägssystemet i dag, och de initiativ och aktiviteter som drivs syftar till att nå konkreta resultat inom tidsperioden fram till år Arbetet inom JBS initiativ och aktiviteter ska även ligga till grund för en mer långsiktig branschutveckling Mål Det övergripande målet för JBS verksamhet är att genom samverkan stärka järnvägens roll i en hållbar samhällsutveckling. Under det övergripande målet har två delmål preciserats. Dessa är ökad leveranskvalitet för resenär och transportköpare inom järnvägen ett effektivare resursutnyttjande inom järnvägen. Med ökad kvalitet och ett effektivare resursutnyttjande stärks järnvägens attraktivitet och därmed även dess konkurrenskraft. Det ger branschens aktörer kraft att utvecklas och återinvestera inom sina verksamhetsområden. I förlängningen bidrar det till en hållbar samhällsutveckling där en större andel transporter kan ske på järnväg. Järnvägen är ett storskaligt och sammanhängande system där många aktörer och teknikområden måste samverka, och en allt för snäv handlingsplan kan leda till målkonflikter. Till exempel är ökad punktlighet eller kapacitet var för sig enkla att uppnå, men för att stärka järnvägen som ett system krävs ett framskridande arbete inom båda områdena. Systemperspektivet är därför viktigt vid utvärdering mot de utpekade målen. 10

11 2.4. JBS strategi JBS strategi är att nå utpekade mål genom samverkan i branschen och gemensam prioritering av insatser. Strategin avser åren fram till och med Strategin utgör en koppling mellan initiativ, aktiviteter och målen för JBS verksamhet Hur säkerställer JBS att arbetet styr mot de övergripande målen? För att styra och utvärdera arbetet inom de olika initiativen och de enskilda aktiviteterna tillämpar JBS styrkort för respektive initiativ. För att stärka en lärande kultur kommer JBS följa upp indikatorer, göra analyser på utfallet och fråga efter lärande och förbättringar. Styrkorten ska bidra till att skapa en arbetsgång där verksamheten i alla led styr mot det övergripande målet och de två delmålen. Styrkorten används för att beskriva syfte med ett initiativ eller en aktivitet är balanserade mot det övergripande målet och två delmålen är utformade för att möjliggöra uppföljning, en snabb hantering och en tydlig återrapportering. Kommunikationsgruppen inom JBS stöttar verksamheten i intern och extern kommunikation Verksamhet under 2018 Under 2017 har arbete bedrivits inom följande initiativ och arbetsgrupper TTT (Tillsammans för tåg i tid) MPK (Marknadsanpassad planering av kapacitet) Stärkt branschsamverkan gemensam forsknings- och innovationsagenda säkerhet kompetensutveckling kultur 11

12 Arbetet fortsätter med varierande intensitet inom respektive område, och under 2018 kommer JBS att fokusera på följande tre prioriterade gemensamma insatser: TTT MPK kompetensutveckling. Hanteringen av bristerna inom dessa områden har en avgörande betydelse i arbetet med att utveckla järnvägssystemet. Därför kommer JBS styrelse särskilt att följa utvecklingen inom dessa tre gemensamma områden. Styrelsens parter kan därmed också gemensamt genom styrelsens arbete ge stöd till att prioritera och omprioritera resurser för att medverka till att förbättringsarbetet verkligen får effekt. Utöver de tre prioriterade områdena planeras också gemensamma insatser inom stärkt branschsamverkan, kultur och säkerhet. En utförligare beskrivning av de gemensamma insatserna finns i kapitel 5. 12

13 3. Omvärld I detta kapitel beskrivs översiktligt det pågående transportpolitiska arbetet och andra omvärldsfaktorer som påverkar de gemensamma frågorna för samverkan inom järnvägsbranschen Nationellt Både på regional och nationell nivå pågår planeringsprocesser. Regionalt handlar det exempelvis om regional utvecklingsplanering och systemanalyser och att ta fram regionala länstrafikplaner. På nationell nivå presenterades i augusti 2017 ett förslag till ny nationell plan för transportsystemet. Förslaget har under hösten varit föremål för remissarbete, och regeringen väntas under våren 2018 slå fast den nationella planen för transportsystemet Utgångspunkten för den nationella planen är den proposition som riksdagen tog ställning till i december Innehållet i planen anger inriktningen för vidmakthållande och utveckling av järnvägsinfrastrukturen i Sverige fram till Den finansiella ramen för planen är 622,5 miljarder kronor, vilket är drygt 100 miljarder kronor mer än nuvarande plan. Utöver det tillkommer 90 miljarder kronor från trängselskatt, banavgifter och medfinansieringar. I planen finns förslag till kraftigt ökade anslag till järnvägen, som möjliggör en upprustning av järnvägen för att återställa dess funktionalitet på stora delar av nätet. Samtidigt ger anslagen utrymme för utveckling och ny teknik för att modernisera järnvägen. Åtgärderna leder på sikt till en robustare järnväg med ökad kapacitet, det vill säga en mer tillförlitlig järnväg med färre störningar. Men ett ökat fokus på underhåll innebär att många arbeten ska planeras in på en redan hårt belastad järnväg, och i ett kortare perspektiv kan detta leda till störningar. Infrastrukturen utvecklas successivt och förbättrar tillgången till infrastrukturkapacitet. Exempelvis öppnades Citybanan i juli 2017, vilket har möjliggjort nya trafikupplägg i Stockholmsområdet. Andra investeringar av betydelse är exempelvis Nationellt tågledningssystem (NTL) och Marknadsanpassad planering av kapacitet (MPK). Nationellt pågår även samarbetet Tillsammans för tåg i tid (TTT). Sverigeförhandlingen har i december 2017 redovisat sitt uppdrag. Inom ramen för uppdraget kommer man att analysera möjligheterna till alternativa modeller för marknadstillträde och kapacitetstilldelning. Utgångspunkten för denna analys är trafikeringen på de nya banorna Stockholm Malmö och Stockholm Göteborg. Regeringen beslutade i januari 2017 att vissa uppgifter inom leveransuppföljning och underhållsbesiktning ska ingå i Trafikverkets uppdrag. Regeringens beslut föranledde att Trafikverket har anställt ett antal personer som ska utföra leveransuppföljning av underhållskontrakten inom järnväg. Parallellt ses underhållsbesiktningen över där Trafikverket genom manuell underhållsbesiktning ska få en bättre uppfattning om anläggningens långsiktiga underhållsbehov. Det görs också en översyn av gällande besiktningsregelverk, där strategin att handla upp funktionella åtaganden av entreprenörer fortsatt gäller och där ändamålsenliga regelverk är en förutsättning. 13

14 Ambitionen är att under 2018 ha hela paketet med manuell underhållsbesiktning och leveransuppföljning på plats. Upphandlade leverantörer kommer även fortsättningsvis sköta säkerhetsbesiktningar och de maskinella besiktningarna av spår och kontaktledningar. Flera aktörer har påbörjat eller indikerat att de kommer att genomföra investeringar i fordonsflottan. Det gäller såväl offentliga som privata aktörer. Samtidigt kämpar flera företag med lönsamheten inom sina respektive segment, och vissa företag har påbörjat rationaliseringsprogram. I slutet av 2015 utfärdades en ny lag om kollektivtrafikresenärers rättigheter. Inom järnvägsområdet kompletterar denna lagstiftning de regler som finns i EU:s förordning om tågresenärers rättigheter. Järnvägstrafikutredningen lämnade sitt slutbetänkande under 2015, som bland annat omfattade förslag till modernisering av den civilrättsliga regleringen av nationella järnvägstransporter. För närvarande pågår beredning inom regeringskansliet kring järnvägstrafiklagstiftningen Europeisk och internationell utblick EU:s fleråriga budget sträcker sig fram till och med år I samband med halvtidsöversynen har man sett en möjlighet att genomföra ytterligare tillväxt- och sysselsättningsfrämjande satsningar, samt reformer inom migration, säkerhet och kontroll av de yttre gränserna. Europeiska revisionsrätten anser i sin utvärdering, som presenterades 2016, att godstransporter på järnväg i EU inte fungerar tillfredsställande och att vägtransporter har fått en ännu starkare ställning sedan år Revisionsrätten konstaterar att godstransporterna på järnväg behöver bli mer konkurrenskraftiga, särskilt med avseende på tillförlitlighet, turtäthet, flexibilitet, kundanpassning, transporttid och pris. Det finns flera organisationer som arbetar med järnväg ur ett internationellt och europeiskt perspektiv. The Community of European Railway and Infrastructure Companies (CER) organiserar järnvägsföretag och företag som har både järnvägstrafik och infrastrukturförvaltning. European Rail Infrastructure Managers (EIM) organiserar infrastrukturförvaltare. Internationella järnvägsunionen (UIC) är en världsomspännande organisation inom järnvägsområdet och bedriver bland annat standardiseringsarbete. EU-kommissionen har skapat Platform of Rail Infrastructure Managers in Europe (PRIME) som är en expertgrupp som utgör en plattform för dialog med kommissionen i vissa centrala frågor. PRIME utvecklas nu för att möta de krav som följer av införlivande av 4:e järnvägspaketet. Flera av aktörerna som ingår i JBS ingår också i det europeiska samarbetet. Till exempel är Crister Fritzson, SJ, ordförande i europeiska tågoperatörsorganisationen, The Community of European Railway and Infrastructure Companies (CER), och Lena Erixon, Trafikverket, är vice ordförande i European Rail Infrastructure Managers (EIM). Arbetsformerna inom EU och det europeiska samarbetet präglas i betydande utsträckning av EU:s sjuåriga budget- och programperioder. Det innebär att flera förutsättningar som i sin tur påverkar järnvägsbranschens förutsättningar beslutas inom 14

15 dessa tidsperioder. Arbetet med underlag och prioriteringar för kommande budget- och programperiod kommer att ske under de nu kommande åren. Under 2016 antog även Europaparlamentet slutligen marknadsdelen i det 4:e järnvägspaketet; den tekniska delen hade beslutats redan tidigare. Den tekniska delen avser ändringar i regler om driftskompatibilitet, trafiksäkerhet och uppgifter för Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA). Beslutet innebär bland annat att vissa uppgifter flyttas från nationella myndigheter till ERA. Innehållet i marknadsdelen reglerar marknadsöppning, villkor för upphandling av tågtrafik och uppgifter för infrastrukturförvaltare. Under de kommande åren kommer kompletterande regler att tas fram inom ramen för detta regelverk. Inom ramen för SERA-direktivet, som beslutades 2012, har det följt ett flertal genomförandeförordningar om exempelvis banavgifter (synen på direkta kostnader), ramavtal om infrastrukturkapacitet, villkor för sökande etc. För närvarande pågår en dialog om kompletterande regler för tjänsteleverantörer och ändring av tidsplanen för tilldelningsförfarande, vilket kan få betydande konsekvenser för den svenska järnvägsmarknadens funktion. År 2010 antog EU en förordning om nio godskorridorer, för att driva på utvecklingen mot effektivare och attraktivare järnvägstransporter på EU:s inre marknad. Den 10 november 2015 startade de sista korridorerna, inklusive korridoren ScanMed RFC, med sträckningen Stockholm/Oslo Köpenhamn Hamburg Innsbruck Palermo. Inom ramen för ScanMed RFC gör man marknadsanalyser, samordnar erbjudanden av förplanerade tidtabeller, ansökningar och tilldelning av kapacitet. Trafikverket har tillsammans med de andra infrastrukturhållarna längs korridoren upprättat en organisation för att driva uppgifterna i korridoren. Från och med tågplan 2017 tilldelas kapacitet i korridoren. Tilldelning sker genom ansökan av förplanerade tåglägen, så kallade pre-arranged-paths (PaPs), via den gemensamma kontaktpunkten C-OSS. Kommissionen har inlett en utvärdering av järnvägsgodskorridorerna med hänsyn till att alla nio korridorer tagits i drift under de senaste åren. TEN-T-förordningen (Transeuropeiska transportnätet) har som syfte att avlägsna flaskhalsar samt bygga, återställa och uppgradera infrastrukturlänkar mellan medlemsstaterna. Stomnätet ska vara färdigställt senast år Det övergripande nätet har en längre tidshorisont och ska vara klart till år Det finns ett antal krav som Sverige som medlemsland ska uppfylla för stomnätet: fullständig elektrifiering av spår och i den utsträckning det är möjligt för eldriven tågtrafik även sidospår för stomnätets godstrafiklinjer i enlighet med TEN-T-förordningen: minst 22,5 tons axellast 100 km/tim linjehastighet och möjlighet till trafik med tåg som har en längd på 740 m. ERTMS ska vara infört i hela stomnätet den nominella spårvidden för nya järnvägslinjer ska vara 1435 mm (utom i de fall när den nya linjen är en utvidgning av ett nät där spårvidden skiljer sig från och är fristående från huvudjärnvägslinjen inom unionen). 15

16 För att finansiera TEN-T-korridorerna har kommissionen skapat Fonden för ett sammanlänkat Europa (Connecting Europe Facility, CEF). Det finns nio utpekade centrala korridorer som har varsin koordinator som tar fram en handlingsplan för korridoren. Den korridor som Sverige tillhör heter ScanMed Corridor och börjar vid finsk-ryska gränsen och slutar i Valetta på Malta. Den totala budgeten för CEFtransporter är drygt 24 miljarder euro för perioden Shift2Rail är det första gemensamma järnvägsteknologiska europeiska samarbetsprojektet för morgondagens järnvägssystem. Det är ett offentligt-privat samarbete, där Trafikverket är en av medlemmarna. Projektet ska fokusera på forskning, innovation och marknadsdrivna lösningar samt snabba upp införandet av nya och avancerade tekniklösningar, produkter och tjänster. Projektet ska dels bidra till att förverkliga EU:s ambitioner om överflyttning av trafik från väg till järnväg, dels stödja europeisk järnvägsindustris konkurrenskraft och förverkligandet av ett gemensamt europeiskt järnvägssystem. Specifika förväntade nyttor av projektet är halverade livscykelkostnader för järnvägstransporter, fördubblad kapacitet och ökad tillförlitlighet och punktlighet med 50 procent jämfört med nuvarande nivåer. Reglerna för vissa former av kombinerade godstransporter mellan medlemsstaterna ska ses över. Översynen syftar till att öka effektiviteten och ytterligare främja kombifrakt i EU Regionalt Storstadsregionerna står alla inför stora utmaningar. I hela västvärlden spelar storstadsregionerna en stor roll när det gäller tillväxt, hållbarhet och urbanisering. En stor andel av tågresandet sker i storstadsregionerna, där hög kapacitet, hög punktlighet och pålitlighet samt god information är viktiga framgångsfaktorer. Det är en stor utmaning att möta behovet av fler och punktligare resor i våra storstadsregioner samtidigt som det behövs stora underhållsarbeten under många år framöver. Det behövs en hög grad av samverkan och gemensamma lösningar mellan alla aktörer för att lyckas. Att sätta in mer regional- och lokaltrafik på redan fulla banor och stationer kräver ett systemtänkande kring hela tågtrafiken, med stor förståelse för kundens vardagsresande. Här är utveckling och förbättring inom störningsinformation ytterligare en punkt som måste ha fokus, precis som robusthet är på de banor där det inte kommer att bli några underhållsarbeten. Direktförbindelser och nya resmöjligheter med en enkel tidtabell där möjligheten finns, skapar attraktivitet och mervärde för kunden och bidrar till ett ökat resande. 16

17 4. Parternas utmaningar Inom JBS finns ett flertal företag, organisationer, myndigheter och sammanslutningar som var och en har särskilda utmaningar och prioriteringar för sitt arbete. I detta avsnitt beskrivs de utmaningar som parterna i JBS styrelse står inför de närmaste åren. Det är också ett försök att beskriva vilka utmaningar och avgörande ställningstaganden som finns för järnvägsbranschens aktörer, det vill säga de som ska bidra och samverka till ett gemensamt, robustare järnvägssystem. Avsnittet ger också aktörerna en möjlighet att känna till varandras agendor samt ger förståelse för och underlättar en mer utvecklad, gemensam helhetssyn kring järnvägssystemet Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO) driver frågor av intresse för kommersiella tågoperatörer verksamma i Sverige samt andra kommersiella aktörer i järnvägssektorn. Medlemmarna i branschföreningen driver såväl person- som godstrafik på järnväg. Tågoperatörernas verksamhet fokuserar på tre k: kvalitet, kapacitet och konkurrenskraft. Sverige har en av Europas mest avreglerade järnvägsmarknader. Enligt BTO utgör Sverige ett positivt exempel när det gäller hur en avreglering kan genomföras. Samtidigt finns det självfallet områden där det återstår en del arbete för att skapa en välfungerande järnvägsmarknad. Hur marknadstillträdet sker i praktiken och hur kostnadsbilden ser ut för en ny aktör, har särskild betydelse för den avreglerade marknadens funktion. Här är förutsägbarhet i regelverk och avgifter den viktigaste aspekten, liksom att skapa kvalitet och kapacitet i infrastrukturen. Det är en stor utmaning med ökande avgifter för järnvägsverksamhet och det ökande regleringstrycket som båda bidrar till att minska järnvägens konkurrenskraft. Detta riskerar att höja biljettpriser och fördyra transporter, vilket i förlängningen kan försvaga järnvägen gentemot andra trafikslag som ur miljöhänseende är mindre attraktiva Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ) Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ) tillvaratar intresset för företag som bedriver järnvägsentreprenader i Sverige. I föreningen ingår också medlemmar som har blandad verksamhet där bara en del berör järnvägens infrastruktur. Att vara medlem i FSJ är en kvalitetsstämpel. Medlemskapet borgar för att företaget följer god affärssed och etik. Föreningens viktigaste uppgifter är att arbeta för säkerhet, en leverantörsmarknad på lika villkor och tryggad kompetensförsörjning, och att verka för en positiv bild av järnvägsbranschen. Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörers verksamhet fokuserar på tre områden: Arbetsmiljö och säkerhet FSJ arbetar för Nollvisionen, som innebär att ingen ska förolyckas eller bli svårt skadad i sitt arbete i transportsystemet, genom systematiskt och branschgemensamt säkerhetsarbete. Framgångsfaktorer är öppenhet och transparens samt en vilja att lära 17

18 och utvecklas och bidra till en gemensam kultur kring arbetsmiljön. FSJ vill att förutsättningarna för att arbeta säkert finns med redan i upphandlingsskedet. Marknad och upphandling FSJ vill skapa goda och konkurrensneutrala villkor för upphandling och öka kvaliteten på förfrågningsunderlag från kunder. En förutsättning för att köparen av ny- och ombyggnadsprojekt samt underhåll ska ha tillgång till en fungerande leverantörsmarknad är att leverantörerna känner stort förtroende för köparen och dennes strategier. Beslut om investeringar i maskiner och personal förutsätter att det verkligen finns en marknad och stabilitet över tid för marknadsvolymer och realistiska tidsplaner. FSJ menar att leverantörerna behöver få regelbunden och säker information om vilka volymer samt vilken typ av affärer som köparen avser att upphandla. FSJ verkar för ett enhetligt och tydligt regelverk där både köpare och leverantör känner trygghet och förtroende vid utvärdering av anbud. Kvalitet och kompetens Långsiktiga mål är att säkra kvalitetskrav, register över kompetens och certifiering. Målsättningen är att sätta en kvalitetsstämpel på branschen samt införa detta som medlemskrav i FSJ. Utmaningar är att göra branschen attraktiv för att möta den resursbrist vi står inför. FSJ vill tillsammans med JBS få ut budskapet att järnvägsjobb handlar om samhällsbyggnation, miljöförbättring och ny teknik. Vi vill marknadsföra branschen som en möjlighet att vara med och bygga det hållbara samhället Green Cargo Green Cargo är Skandinaviens största järnvägsgodsbolag och kör cirka 400 godståg varje dygn i Sverige, och ersätter därmed cirka lastbilstransporter på vägnätet dagligen. Green Cargo är den enda transportören med transporter som är märkta med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Green Cargo erbjuder miljömärkta dörr-tilldörr-transporter i ett nätverk som når ut över 270 orter i Sverige och Norge, och med sina partner når bolaget tusentals orter i Europa. Bolaget har gjort stora förändringar för att öka sin konkurrenskraft i en prispressad bransch och har tagit ett företag som befann sig i ett osäkert och utsatt läge med ett minusresultat till ett positivt resultat. De kommande åren kommer Green Cargo att fortsätta justera organisationen, utveckla arbetssätt och säkerställa rätt geografisk placering. Med en effektivare organisation kan Green Cargo stärka sin leveransförmåga och bättre nyttja kompetenser och resurser, och därmed öka förmågan att vara en pålitlig, säker och hållbar transportpartner till kunderna. Green Cargo ser att det finns en ökande efterfrågan på klimatvänliga transporter. Allt fler företag sätter tuffa mål på minskad klimatpåverkan, och frågan kommer allt högre upp på agendan när kunderna ser över sin logistik. Ändå minskar järnvägstransporternas andel av det totala transportarbetet successivt, trots den överlägsna miljö- och klimatprestandan. Detta i ett läge då transporter står för över 30 procent av koldioxidutsläppen. Tillförlitligheten och kapaciteten i järnvägssystemet måste därför öka för att förtroendet för järnvägen som godstransportsystem ska kunna återställas och öka. Företag ställer krav på punktlighet och ledtider på en nivå som 18

19 ibland är svår att leva upp till. De måste känna tilltro för att våga ta steget och växla från sin befintliga transportlösning till en som är mer klimatanpassad. Utan ett återställande av konkurrensneutraliteten på transportmarknaden och investeringar i järnvägsanläggningen riskerar branschen att gå miste om den allt större efterfrågan på klimatvänliga transporter som finns på marknaden Jernhusen Jernhusen äger, utvecklar och förvaltar fastigheter längs den svenska järnvägen. Men det handlar om så mycket mer än hus. Jernhusen vill göra det enklare att resa kollektivt och att transportera gods med järnväg. Bolaget vill också skapa nytt liv i stationsområden så att fler kan bo, arbeta och vistas nära det kollektiva resandet. Sedan starten 2001 har bolaget investerat drygt 12 miljarder kronor i stora och små projekt för en bättre järnvägsinfrastruktur. Jernhusen jobbar för att det ska komma fram bra lösningar som effektivt skapar ordning och reda utifrån överenskomna roller och ansvar mellan fastighetsägare och aktörerna i branschen, och samtidigt utnyttja samordningsfördelar genom olika samarbeten. Exempelvis behövs en gemensam överenskommen process som förbättrar hur tågersättande busstrafik fungerar vid stationerna. Det behövs också en standard för gemensam service på stationerna och för hur olika parters bemanning kan samverka för att förbättra och effektivisera det resenärer möter. På depåerna är viktiga faktorer för gemensam framgång samverkan med Trafikverket, tågoperatörerna och underhållsföretagen. En av utmaningarna är att många aktörer är verksamma inom samma anläggning. En av många frågor Jernhusen jobbar med handlar om hur processer för driftsäkerhet kan utvecklas. Inom Tillsammans för tåg i tid (TTT) har man identifierat att det är många små förseningar som gör att punktlighetsmålet inte nås. För att komma åt dessa förseningar behövs tydliga gränssnitt för kommunikation och samarbete att veta vad parterna förväntar sig av varandra och hur de arbetar med varandra. Detta både för att det ska fungera när trafiken går bra och för att göra det så bra som möjligt när det blir störningar Skånetrafiken, Trafikförvaltningen SLL, Västtrafik Dagens situation i de tre storstadsregionerna är ohållbar. I dag kan vi inte möta våra kunders förväntningar på robusthet och information, vilket visar sig i låg upplevd punktlighet och sjunkande resultat i nöjd kund-mätningar. Bristande infrastruktur ger stora konsekvenser för tågtrafiken. Inställda eller försenade tåg på grund av fordonsfel, elfel, signalfel eller andra fel kopplade till bristande underhåll gör det svårt att motivera ett ökat resande när kundernas förtroende minskar. Planerad trafik, förändrad trafik och ersättningstrafik med buss ska vara säker och trygg. Kundens resa ska uppfattas som smidig trots de ändringar som stora underhållsarbeten ger. Vi behöver tillsammans öka vår förmåga att hantera trafikavvikelser, ge bättre prognoser och trafikinformation i stört läge samt kunna förstå hur kunden påverkas. 19

20 Öresundsregionen Tågresandet utgör pulsådern i den flerkärniga Öresundsregionen, nordens största arbetsmarknadsregion. I dag görs dagliga resor i tågtrafiken i Skåne. Region Skåne behöver utveckla tågtrafiken vidare för att möta förväntningarna. Stora investeringar i nya Pågatåg, utvecklad Öresundstågstrafik samt införandet av ett nytt tågsystem 3 genomförs nu. I hela södra Sverige är det därför viktigt med hög kapacitet och framkomlighet. I regionen ligger dock en hög andel av trafiken på enkelspår vilket gör att trafikstörningar får stor spridningseffekt, och påverkar även trafiken mellan Sverige och Danmark och den danska huvudstadstrafiken. Därför är det mycket angeläget att systematiskt genomföra åtgärder som omgående ökar järnvägens robusthet samt ge bra information när trafiken inte går som planerat. Västra Götalandsregionen Målbilden för tågresandet i Västsverige är att trefaldiga resandet från år 2006, till resor per dag år För att nå detta mål måste tågtrafiken byggas ut kraftigt. Där är Västlänken en viktig del i denna utbyggnad, men också dubbelspår för höghastighetståg för regionaltåg mellan Göteborg och Borås som förbättrar kommunikationerna till Landvetter flygplats och knyter Västsveriges största städer närmare varandra. Det fortsatta arbetet på Västra stambanan påverkar även fortsättningsvis planering och resande på sträckan. Här är kommunikationen till kunden om planerade störningar av största vikt för att behålla och samtidigt öka resandet enligt målbilden. Stort fokus läggs därför på störningsinformation. Stockholmsregionen SLL ser den ökade satsningen på järnvägens underhåll och vidmakthållande som fortsatt viktig. Här är Arlanda en viktig transportnod för hela Sverige, som är i behov av upprustning och utveckling. Men det är också viktigt med fortsatta trimningsåtgärder i pendeltågtrafiken. För att ytterligare kunna utöka pendeltågstrafiken under högtrafik måste ett antal investeringar i den statliga infrastrukturen slutföras. Det som krävs är bland annat utbyggnad av vändspår på några platser, fyrspår på Mälarbanan, dubbelspår på Nynäsbanan och helst också fyrspår till Uppsala. Det är även viktigt med möjligheten att styra om godstransporter genom Stockholm för att därmed uppnå högre transporteffektivitet av järnvägssystemet SJ SJ är ett aktiebolag som ägs av svenska staten, med uppdrag att driva lönsam persontrafik på järnväg. SJ erbjuder tågresor i egen regi och på uppdrag av nationella och regionala trafikmyndigheter. Som marknadsledande tågoperatör knyter SJ ihop Sverige, liksom Skandinaviens huvudstäder Stockholm, Köpenhamn och Oslo. Därmed skapas möjligheter för människor att bo och arbeta eller studera på olika platser och resa på ett enkelt och hållbart sätt. 20

21 Varje dag väljer personer att resa med någon av SJ:s avgångar från 275 stationer från Narvik i norr till Köpenhamn i söder, och från Stockholm i öst till Oslo i väst. Den kraftiga resandeutvecklingen under senare år har lett till ett behov av stora investeringar i nya fordon. SJ satsar för framtiden genom att investera cirka nio miljarder svenska kronor i ett 30-tal nya snabbtåg och omfattande modernisering av samtliga X 2000-tåg och hela nattågsflottan. Sammantaget är detta en av de största tågsatsningarna i SJ:s historia. Genom denna investering får SJ cirka nya stolar på marknaden. Efterfrågan på klimatsmarta tågresor är stor och fortsätter att öka men det finns en rad olika motverkande faktorer som vi i branschen gemensamt behöver adressera såsom exempelvis: stora kapacitetsproblem: järnvägens kapacitet har inte tillnärmelsevis vuxit i takt med trafikvolymerna och systemet är överbelastat på flertal sträckor och tidpunkter på dygnet undermålig punktlighet (främst kopplat till den långväga trafiken) till följd av högt trafiktryck, hårt sliten infrastruktur, operativa prioriteringsregler osv Svensk Kollektivtrafik Svensk Kollektivtrafik är en branschorganisation för regionala kollektivtrafikmyndigheter och länstrafikbolag som erbjuder lokal och regional kollektivtrafik med buss, tåg, spårvagn, tunnelbana och båt i Sverige. Den övergripande uppgiften är att ge stöd och service till medlemmarna genom att bedriva opinionsbildning och lobbying samt stimulera till affärsmässig verksamhetsutveckling. Dessutom koordinerar och fördjupar Svensk Kollektivtrafik samverkan mellan medlemmarna genom nätverk och mötesplatser, samt företräder och samordnar medlemmarna i branschfrågor, nationellt och internationellt. Svensk Kollektivtrafik har också många associerade medlemmar som är leverantörer, konsulter och intresseorganisationer. Svenska folket gör årligen 1,5 miljarder resor med medlemmarnas trafik. Det motsvarar 96 procent av landets busstrafik och 62 procent av landets tågtrafik. En av utmaningarna för järnvägsbranschen är att det på vissa sträckor är ont om kapacitet. Följderna av detta leder för Svensk Kollektivtrafiks del till att punktligheten och återställningsförmågan på banor där det körs pendeltågstrafik och regional tågtrafik blir låg, och trafikutbudet blir lägre än efterfrågat. Ytterligare en utmaning är eftersatt underhåll av infrastruktur, vilket kan leda till hastighetsnedsättningar, punktlighetsproblem och ett lägre utbud än önskat. Det leder till osäkerhet inför fordonsinvesteringar och nya trafikupplägg, vilket i sin tur gör att det kan vara svårt att möta den efterfrågan på kollektivtrafik som finns och som ökar. Hela branschen arbetar för att bidra till bästa samhällsnytta. Järnvägen ingår som en del i ett större sammanhängande system tillsammans med buss, spårväg, tunnelbana och båttrafik. Det är viktigt att höja förtroendet för järnvägsbranschen och kollektivtrafiken. 21

22 4.8. Trafikverket Trafikverket är den myndighet i Sverige som har uppdraget att ansvara för den långsiktiga infrastrukturplaneringen för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift och underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet. Trafikverket ska bidra till en god tillgänglighet inom ramen för ett hållbart transportsystem. Det skapar förutsättningar för hållbar tillväxt och välfärd, som utvecklar och stärker samhället. Till exempel kan både stad och landsbygd utvecklas när transportmöjligheterna är anpassade till människors behov. Trafikverket vill bidra till ett miljövänligt transportsystem, som i största möjliga utsträckning bidrar till ökad hälsa. Med Nollvisionen som ledstjärna arbetar vi för att ingen ska omkomma eller skadas allvarligt i trafiken. Trafikverket arbetar i nära dialog och samverkan med andra aktörer i samhället för att utveckla, och förvalta ett fungerande transportsystem där alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt. Situationen på järnvägen Järnvägen har aldrig haft så mycket trafik som nu; persontrafiken har fördubblats sedan 90-talet. Samtidigt finns ett stort behov av järnvägsunderhåll, vilket skapar utmaningar med att få tider i spåren för att sköta den uppgiften. En fungerande järnväg har stor betydelse för samhällsutvecklingen genom att skapa goda förutsättningar för sysselsättning, näringsliv, bostadsutveckling, minskad klimat- och miljöpåverkan samt färre antal dödade och skadade i trafiken. Regeringen har uttryckt höga ambitioner för att säkerställa kvaliteten på järnvägsinfrastrukturen. Förslaget till nationell plan för transportsystemet möjliggör en rejäl satsning på järnvägen för att säkra robusta och pålitliga transporter. Den kraftiga höjningen av underhållsanslaget innebär att Trafikverket kan återställa järnvägens funktionalitet vilket kommer att vara positivt både för pendling och godstrafik. Samverkan i branschen nödvändigt Det är positivt att regeringen tydligt prioriterar järnvägsunderhållet. En förutsättning för att detta ska lyckas på den avreglerade marknaden är god samverkan i branschen bland annat för att kunna genomföra arbeten i en maximerad tidtabell och för att säkra kompetensförsörjningen i branschen. Den nationella planens satsning på järnväg ställer stora krav på rätt kompetens. En kompetens som inte finns i tillräcklig utsträckning i dag. Branschen har dessutom stora pensionsavgångar att vänta och parallellt pågår ett teknikskifte mot ökad digitalisering. Sammantaget gör detta kompetensfrågan till en av de absolut viktigaste utmaningarna de kommande åren. Digitaliseringen ett paradigmskifte Det är även viktigt med en järnväg som klarar skillnaderna mellan landsbygd och stad och tar tillvara digitaliseringens möjligheter. Digitaliseringen kommer i hög grad påverka järnvägen framöver bland annat i planering och styrning av tågtrafik och 22

23 planerat underhåll. Det kommer att krävas mycket av branschen för att kunna ta tillvara både möjligheterna, men också de krav som den nya tekniken medför. I den allt mer globaliserade världen är det dessutom viktigt att Trafikverket är en del av utvecklingen av transportsystemet i Europa. Trafikverket kan inte göra detta helt på egen hand, utan behöver samarbeta med branschen i dessa frågor, så att rätt prioriteringar görs och kommer användare och aktörer till godo på bästa sätt. 23

24 5. Gemensamma prioriteringar JBS har som övergripande syfte att prioritera, effektivisera, samordna och driva på branschgemensamt förbättringsarbete som rör järnvägens förnyelse och järnvägssystemets funktionssätt. Detta för att öka den svenska järnvägens robusthet, konkurrenskraft och lönsamhet. Dessa satsningar ska leda till konkreta resultat snabbare. JBS ska särskilt initiera projekt och satsningar som inte kommer till stånd som initiativ från enskilda aktörer. Genom etableringen av JBS övergick det tidigare samarbetet kring ett antal initiativ, till att ingå i denna gemensamma samverkan. Det gäller Tillsammans för tåg i tid (TTT), Marknadsanpassad planering av kapacitet (MPK) och Stärkt branschsamverkan. I samband med förberedelserna för arbetet med JBS föreslogs också ett initiativ för att samverkan ska bidra till att utveckla en kultur och förmåga till innovativt nytänkande och snabbare förbättringsarbete. Ytterligare förslag till initiativ som tillkommit under JBS bildande är kompetensutveckling och säkerhet. Under arbetet med den gemensamma agendan för har JBS styrelse sett det som angeläget att ytterligare fokusera och prioritera inom de olika insatser som ska göras inom ramen för gemensam samverkan inom JBS. Under 2018 kommer JBS att prioritera gemensamma insatser inom TTT, MPK och kompetensutveckling. Till detta kommer gemensamma insatser inom Stärkt branschsamverkan, kultur och säkerhet. Samverkansformerna och vilka parter som ingår i de gemensamma insatserna skiljer sig mellan de olika insatserna. Några innebär direkt samverkan mellan de parter som ingår i JBS, medan några också innebär samverkan med och mellan företrädare för organisationer och företag utanför JBS. Exempel på detta är samverkan med Näringslivets Transportråd och Resenärsforum Prioriterade gemensamma insatser 2018 I detta avsnitt beskrivs de tre prioriterade gemensamma insatsernas uppdrag, mål, aktiviteter och budget. Tillsammans för tåg i tid (TTT) TTT är järnvägsbranschens gemensamma arbete för att systematiskt och långsiktigt öka punktligheten i tågtrafiken. En utgångspunkt är att det är ointressant för resenärer och transportköpare vems fel det är när något inte fungerar. Järnvägens system hänger ihop och alla som arbetar med järnvägen påverkar dess kvalitet. Att kunna planera sin resa eller transport och veta att tåget kommer fram i tid är en grundförutsättning för förtroendet för järnvägen och helt avgörande för kundnöjdheten. Uppdraget för TTT är att säkerställa att järnvägsbranschen arbetar för att öka förtroendet för järnvägen samt att punktligheten, trafikinformationen och hanteringen i en störning motsvarar resenärers och godstransportköpares förväntningar. 24