Verksamhetsplan TTT. Antagen december 2018
|
|
- Johanna Göransson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Verksamhetsplan TTT Antagen december 2018
2 2
3 Förord Branschsamarbetet Tillsammans för tåg i tid (TTT) handlar om att systematiskt och långsiktigt förbättra punktligheten och trafikinformationen. Målen är tidsatta till 2020; minst 95 % av tågen ska ankomma till slutstation inom en marginal på 5 minuter efter utsatt tid minst 80 % av resenärerna ska vara neutralt inställda eller nöjda med trafikinformationen vid trafikstörningar. TTT ska driva på utvecklingen inom järnvägsbranschen och säkerställa att alla aktörer som påverkar punktligheten tar sitt ansvar. För att arbetet ska kunna leda till konkreta resultat behövs engagemang hos alla aktörer, tillräckligt med finansiella och personella resurser samt rätt förutsättningar för att driva arbetet. Verksamheten är organiserad i åtta effektområden med fokus på punktlighetsmålet och ett effektområde som arbetar med trafikinformation. Varje effektområde har en ansvarig och en arbetsgrupp med berörda aktörer. De förbättringsåtgärder som identifierats som viktigast för att uppnå målen finns tillsammans med mål för störningstimmar dokumenterade i effekt-områdets handlingsplan. Vidare har stråkansvariga för Södra respektive Västra stam-banan samt en ansvarig för storstäder (Stockholm, Göteborg och Malmö) utsetts. Deras uppgift är att särskilt analysera behov av åtgärder utifrån sina perspektiv samt att spela in detta till effektområdena. Arbetet följs av TTTs styrgrupp, där alla involverade aktörer ingår. Fram-driften redovisas varje kvartal för JBS styrelse, då också kritiska frågeställningar diskuteras. TTT-samarbetet har pågått sedan 2013 och har gett oss utökad kunskap om vad brister i punktlighet beror av och hur orsakssambanden ser ut. Under perioden har förändringarna av punktlighet och kundnöjdhet med trafikinformation varit små. Under 2017 såg vi ett trend-brott avseende störningstimmar, som låg på en betydligt lägre nivå än tidigare. Den kraftiga trafikutveckling vi sett under en längre tid har fortsatt. Utvecklingen av effektsamband visar att trafikutvecklingen har stor påverkan på punktligheten. Punktligheten under 2018 har varit betydligt sämre än tidigare år. Under kommande år avser TTT att ha större fokus på godstrafik, då godstrafiken står för en stor del av störningstimmarna vilket inte står i proportion till den trafik som godssidan står för. Även trafikinformation kommer att få större fokus kommande år. Det arbete som påbörjats för att utveckla stråk- respektive storstadsperspektivet är en framgångs-faktor och kommer att utvecklas ytterligare. Under det senaste året har arbete bedrivits för att prioritera åtgärder med tydlig koppling till TTTs mål 2020 och varje effektområde har pekat ut ca tre åtgärder med högst potential. Verksamheten följs med hjälp av indikatorer som sammanställs i ett styrkort. Det arbetet kommer att fortsätta, och ska genomsyra såväl effektområdens som styrgruppens arbete. Utvecklingen visar att arbetet måste intensifieras ytterligare och därför pågår arbete för att tydliggöra respektive aktörs bidrag till arbetet i aktörsspecifika åtaganden. De samlade åtaganden syftar till att ge TTT styrgrupp och JBS styrelse en bättre bild av vad som kommer att ske de närmaste åren och vad som är rimligt att förvänta sig avseende måluppfyllelse. Den satsning som TTT genomfört senaste året inom kommunikation kommer att fortgå. I detta ingår bl a återkommande digitala nyhetsblad samt mer faktabaserad information om orsaker till brister i punktlighet och trafikinformation. Vi som är engagerade inom TTT ser stor potential att förbättra såväl punktlighet som trafikinformation. Järnvägstrafikens utmaningar under 2018 visar ännu tydligare att TTT-samarbetet behövs, och att allas engagemang är en förutsättning för att nå våra mål. December 2018 Ann-Sofi Granberg Ordförande Styrgruppen TTT 3
4 Innehåll UPPDRAG OCH STYRNING TTTs uppdrag Styrning av TTT MÅLBILD OCH STYRKORT Långsiktig målbild Branschens prioriteringsordning TTTs verksamhetsmål Vårt styrkort STRATEGIER FÖRUTSÄTTNINGAR OCH OMVÄRLD Branschgemensamt arbetssätt Omvärldsförändringar ORGANISATION Styrgruppen Effektområden Prioriterade stråk Storstad Rotgruppen Forskning och innovation Kommunikation Ekonomi
5 1. Uppdrag och styrning 1.1 TTTs uppdrag Uppdraget för TTT är att säkerställa att järnvägsbranschen arbetar för att förbättra tågpunktlighet och trafikinformation vid trafikstörningar, och på så sätt öka förtroendet för järnvägen. Huvudsakliga uppgifter är att: Genomföra rotorsaksanalyser till punktlighetsproblem och säkerställa att dessa används i den verksamhet hos respektive järnvägsaktör som har möjlighet att påverka rotorsaken. Organisera arbetet i linje med överenskomna handlingsplaner så att branschgemensamt arbete bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, med syfte att förbättra punktligheten. Till exempel ska den som är ansvarig för ett prioriterat stråk vara med och arbeta för att en åtgärd som behövs på det prioriterade stråket genomförs i ett relevant effektområde. Organisera arbetet i linje med överenskomna handlingsplaner så att branschgemensamt arbete bedrivs på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, med syfte att förbättra trafikinformationen samt säkra en bra hantering av resenärer vid störning. Till exempel ska den som är ansvarig för storstad vara med och ta fram åtgärder för en bra hantering av resenärer vid stört läge i storstadsområden. Säkra att det arbete som sker inom ramen för TTT koordineras med arbete som pågår hos respektive aktör och andra branschgemensamma forum, så att synergieffekter tas tillvara och resurser nyttjas effektivt. Vara en aktiv part vid det årliga strategiseminariet samt den årliga resultatkonferensen som JBS anordnar. Inför resultatkonferensen ska även en resultatrapport för TTT tas fram. I resultatrapporten ska årets arbete beskrivas, inklusive de resultat som uppnåtts. TTT är ett branschsamarbete som startades 2013, och har under senare år ingått som ett initiativ i Järnvägsbranschens samverkansforum (JBS). JBS bildades 2016 av de aktörer som finns inom järnvägsbranschen i Sverige och arbetar även med andra frågor inom branschen, såsom kompetensförsörjning till branschen. TTTs arbete är en högt prioriterad fråga inom JBS. 1.2 Styrning av TTT Verksamhetsplanen ska säkerställa att TTTs verksamhet genomförs och vidareutvecklas på sådant sätt att uppdraget utförs effektivt, branschgemensamt och till största möjliga nytta för tågresenärer och godstransportörer. Verksamhetsplanen omfattar verksamhetsåren Varje år uppdateras planen med inriktning för verksamheten, styrkort och mål. TTT har identifierat de viktigaste orsakerna till förseningar och skapat åtta gemensamma effektområden, som tillsammans täcker cirka 80 procent av förseningstimmarna. Dessutom finns ett nionde effektområde som avser målet om ökad resenärsnöjdhet med trafikinformation vid trafikstörning. För varje effektområde finns framtagna mål och aktiviteter samt indikatorer som följs kontinuerligt. Där det finns synergier att hämta sker nära samarbete mellan effektområden. Speciell fokus läggs på de stråk, noder och storstäder som står för en stor andel av trafiken och som har problem med återkommande störningar. Det innebär för 2019 att noden Malmö godsbangård samt stråken Södra och Västra stambanan kommer att fortsätta att prioriteras, och att storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö läggs till som nya prioriteringar. Effektområdesansvariga ansvarar för att leda områdets utveckling, initiera analyser, föreslå förbättringsåtgärder och säkerställa att dessa genomförs. Till sin hjälp har de arbetsgrupper med deltagare från berörda aktörer samt ansvariga för stråken Västra och Södra stambanorna och området Storstad. Arbetet följs upp månadsvis under året av TTTs styrgrupp, där alla involverade aktörer ingår. TTT redovisar sin framdrift för JBS styrelse kvartalsvis. Analyser och resultat redovisas även en gång per år på JBS resultatkonferens. 5
6 Styrelsen för JBS beslutar om inriktning och mål för verksamheten i TTT genom att fastställa verksamhetsplan efter förslag från styrgruppen för TTT. Under slutet av 2018 och början av 2019, och på uppdrag av JBS, granskas TTTs arbete av en extern granskare. Syftet är att få inspel till fortsatt arbete för att ytterligare kunna stärka TTTs arbete, med fokus på målstyrning. Den granskning av TTTs resultat och arbetets effektivitet som Trafikanalys och Transportstyrelsen genomför varje år med utgångspunkt i resultatrapporten kommer att genomföras som vanligt. Företagen och branschföreningarna bidrar själva med personella resurser i det arbete som utförs. Därtill finns en särskild budget som skjuts till av JBS-aktörerna och som TTT har att använda. Storleken på budget för TTT beslutas årligen av JBS-styrelsen. 2. Målbild och styrkort 2.1 Långsiktig målbild 95 % av alla tåg ska ankomma till slutstation inom en marginal på fem minuter efter utsatt tid. 80 % av resenärerna ska vara neutralt inställda eller nöjda med trafikinformationen vid trafikstörning. 2.2 Branschens prioriteringsordning Näst efter säkerhet är punktlighet samt väl fungerande trafikinformation och störningshantering järnvägsbranschens viktigaste mål. Det är också viktigt att stärka branschens varumärke och konkurrenskraft, bland annat för att skapa förutsättningar för god lönsamhet inom branschen och därmed förutsättningar för långsiktighet i alla aktörers åtaganden. 2.3 TTTs verksamhetsmål TTT utgår från branschgemensamt angreppsätt, vilket innebär att strategier, analyser och prioriteringar av åtgärder görs gemensamt av branschens aktörer. Förbättringsarbeten bedrivs såväl gemensamt som enskilt av respektive aktör. TTTs verksamhetsmål finns beskrivna i respektive effektområdes handlingsplaner. 2.4 Vårt styrkort TTT har tagit fram ett styrkort för verksamheten, som kommer att utgöra ett viktigt verktyg för styrning, ledning och uppföljning av verksamheten. I styrkortet är det innevarande årets målvärde för störningstimmar nedbrutet per månad och effektområde. Utfallet i relation till månadens målvärde redovisas i styrkortet. Om utfallet per kvartal för ett visst effektområde avviker mer än +/- 25 procent gör den effektområdesansvarige en analys av utfallet, där orsaken till avvikelsen, vad kan göras för att inhämta avvikelsen och avvikelsens effekt på målet ingår. 6
7 3. Strategier Den strategiska inriktningen är att ha ett branschgemensamt, långsiktigt och systematiskt samarbete för att uppnå väsentligt bättre punktlighet och resenärer som är mer nöjda med trafikinformation vid trafikstörningar. Strategin bygger på att branschens olika aktörer bidrar efter bästa förmåga för att skapa ett järnvägssystem där resenär och gods kommer fram i tid. Det finns således ingen förutbestämd mängd arbete som varje aktör måste utföra i TTT-samverkan, men väl en samsyn i att den aktör som kan bidra till att identifiera orsaker till störningar och genomföra förbättringsåtgärder är med och arbeta för detta. Rotorsaksanalyser används som underlag för att vidta rätt åtgärder på rätt plats vid rätt tid. För att uppnå de branschgemensamma målen måste vi arbeta med ledarskap, ständiga förbättringar och ett organisatoriskt lärande. Forskning och innovation ger kunskap om orsakssamband som ger förutsättningar för att vidta effektivare åtgärder. För att nå de uppsatta målen är arbetet organiserat utifrån nio effektområden. Åtta av effektområden står tillsammans för cirka 80 procent av alla förseningar. Dessa områden är: Avgångstid/noder, Infrastruktur, Fordon, Sent från utland, Banarbeten, Operativ trafikering, Obehöriga i spår samt Trafik- och resursplanering. Det nionde effektområdet, Trafik-information, styr mot målet om ökad resenärsnöjdhet vid trafikstörning. Det bör påpekas att TTTs ansvar gäller den samlade punktligheten, inklusive de förseningar som ligger utanför de nämnda effektområden. De resterande 20 procenten av förseningarna måste således också löpande följas upp och vid behov ska åtgärder identifieras och genomföras. Handlingsplaner innehållande målbilder, indikatorer, bemanning och åtgärder finns framtagna för respektive effektområde. Dessa handlingsplaner uppdateras kontinuerligt med framdriften i olika delar samt när nya åtgärder tillkommer eller tidigare åtgärder justeras eller avslutas. Framdriften med de tre högst prioriterade åtgärderna per effektområde följs upp regelbundet av TTT-styrgrupp. Tydligare koppling mellan mål och aktiviteter i olika tidsperspektiv samt balansen mellan kort- och långsiktiga åtgärder ska kunna utläsas ur handlingsplanerna. Effektområdesansvariga ansvarar för att leda områdets utveckling, initiera analyser, föreslå förbättringsåtgärder och säkerställa att dessa genomförs. Särskilt fokus läggs på noden Malmö godsbangård samt stråken Södra och Västra stambanan. Prioriterade noder och stråk har valts då de står för en stor del av trafikarbetet samt har återkommande problem med störningar. Stråkansvariga har utsetts för respektive stråk som ansvarar för att identifiera nödvändiga åtgärder för ett effektivare trafikflöde på stråket och tillsammans med berörda effektområden säkerställa att dessa åtgärder genomförs. Ytterligare prioriterade områden är storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö. Dessa områden har valts ut då en mycket stor andel av tågtrafik utgår och ankommer med mycket täta intervaller och att en störning i dessa områden tenderar att snabbt sprida sig, inte bara i det aktuella området, men även till resten av järnvägssystemet. Storstadsansvarig har utsetts för att bevaka punktlighetsutveckling och resenärsnöjdheten med trafikinformation i dessa områden samt att tillsammans med effektområden identifiera förbättringsåtgärder för storstadsområden. Trots att godstrafiken endast står för en mindre del av den totala tågtrafiken härrör sig en större andel av störningstimmar ifrån godstrafiken. Det är därför viktigt att utreda orsakerna till varför det är så. Mer fokus än tidigare kommer således att läggas på godstrafiken. Genom att identifiera skillnaderna i störningspåverkan mellan godstrafiken och resandetåg kan konkreta åtgärder tas fram för att minimera störningstimmar från godstrafik. Idag mäts framdriften i TTT med störningstimmar som indikator. Att punktligheten är relaterad till störningstimmar är allmänt vedertaget, men hur sambandet mellan störningstimmar och punktlighet förhåller sig till varandra är ännu inte tydliggjort. Under 2019 kommer TTT därför att fortsätta att utröna ett tydligt samband mellan störningstimmar och punktlighet. Detta samband skulle ge ett viktigt verktyg för prioritering mellan olika åtgärder. Syftet är att de viktigaste åtgärderna, som har högst potential för att ge effekt på TTTs punktlighetsmål, prioriteras. 7
8 Under kommande år avser TTT att ytterligare förstärka samordningen, inte bara mellan effektområden, men även mellan effektområden och stråk samt storstad. Detta ska göras genom att effektområdens planerade åtgärder tydligare kopplas till respektive prioriterade stråk och storstad, och att effekterna från de genomförda åtgärder tydligare följs upp på respektive stråk och storstad. Tydligare rutiner och mallar för planering och uppföljning samt styrkort används för detta syfte. Rotgruppen har en grundplanering. De ska ha mer fokus på analyser och effektområdens underlagsrapporter ska automatiseras. Styrgruppen involveras i prioriteringar genom en punkt på agendan På gång inom Rotgruppen. Det ska vara tydligt vad varje önskad analys syftar till och vad slutresultat ska användas till. Avsikten är att analys-resultaten ska ge insikt och framdrift i form av faktiska åtgärder. Mer avancerade analyser och simulering kommer att utföras med hjälp systemstöd och kompetens inom Machine learning. Även samordningen mellan TTT styrgrupp och JBS styrelse ska ytterligare förstärkas. Avsikten är att skapa samsyn kring strategiska frågor och utmaningar som behöver hanteras, att göra gemensamma prioriteringar av mest angelägna åtgärder samt att säkra att effektområden har de resurser som krävs för ett lyckat resultat. Vidare avser TTT att på ett tydligare sätt än tidigare identifiera vilka av effektområdens åtgärder som bör hanteras nationellt respektive regionalt samt nyttja befintliga forum för hantering av dessa på såväl nationell som regional nivå, t ex regionala driftsforum. Ett område som senaste tiden stärkts och som kommer att fortsätta stärkas är kommunikation, med syfte att skapa större medvetande hos alla berörda aktörer och deras medarbetare kring vad TTTarbetet innebär och att kontinuerligt sprida analyser och resultat. Det senare ger även förutsättningar för att på ett effektivt sätt koordinera TTT-arbetet med övrigt utvecklingsarbete som sker hos respektive aktör. TTTs kommunikation samordnas vid behov med JBS kommunikationsgrupp. 4. Förutsättningar och omvärld 4.1 Branschgemensamt arbetssätt Följande branschföreningar och företag ingår i TTT: Trafikverket, Branschföreningen Tågoperatörerna (BTO), Swedtrain, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ), Jernhusen och Svensk Kollektivtrafik som representerar storstädernas länstrafik. 4.2 Omvärldsförändringar Samhället är i ständig förändring och utvecklingen sker snabbt. Förväntningarna på en väl fungerande järnvägstrafik ökar samtidigt som trafiken som ska hanteras ökar. Under perioden har järnvägstrafiken i Sverige mätt i tågkilometer ökat med totalt 56 %. Sett till bara persontågen är ökningen under samma period ännu större; 100 %, alltså en fördubbling. Branschen svarar i nuläget inte upp mot de förväntningar som finns hos resenärer och godstransportköpare. För att lyckas måste branschen arbeta tillsammans. Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete i branschen och TTT är en del av detta. I detta ingår att ytterligare stärka samarbetet, göra gemensamma prioriteringar samt att ta tillvara de möjligheter som ny teknik och digitalisering ger. Att kunna planera sin resa eller transport och veta att tåget kommer fram i tid är en grundförutsättning för förtroendet för järnvägen och helt avgörande för kundnöjdheten. 5. Organisation 5.1 Styrgruppen Styrgruppen ansvarar för ledning och samordning av branschsamarbetet i TTT samt utarbetar förslag till verksamhetsplan som fastställs av JBS styrelse. Styrgruppen består av medlemmar från Trafikverket, Swedtrain, Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer (FSJ), Branschföreningen 8
9 Tågoperatörerna, Svensk Kollektivtrafik, Jernhusen, SJ, Green Cargo samt Skånetrafiken, SL och Västtrafik som representerar storstädernas länstrafik. 5.2 Effektområden Effektområdesansvariga ansvarar för att leda områdets utveckling, initiera analyser, föreslå förbättringsåtgärder och säkerställa att dessa genomförs. De utarbetar även handlingsplaner innehållande målbilder, indikatorer och åtgärder som sedan förankras i TTT styrgrupp och slutligen fastställs i JBS styrelse. 5.3 Prioriterade stråk Stråkansvariga har utsetts för respektive stråk. Deras uppgift är att bevaka stråkens utveckling och, i samråd med effektområdesansvariga, säkerställa att åtgärder som bidrar till förbättrad punktlighet genomförs på stråken. 5.4 Storstad Storstadsansvarig har utsetts för att stödja effektområdens arbete och att bevaka punktlighetsutveckling i Stockholm, Göteborg och Malmö samt att, i samråd med effektområdesansvariga, säkerställa att åtgärder som bidrar till förbättrad punktlighet genomförs på de tre storstäderna. 5.5 Rotgruppen En analysfunktion, benämnd Rotgrupp, ansvarar för framtagandet av statistik och analyser samt simuleringar som är relevanta för TTTs verksamhet och som bidrar till arbetet i effektområden. Fokus är att utföra rotorsaks- och åtgärdsinriktade analyser, bl a vad gäller effektsamband mellan åtgärd och dess effekt på punktlighet. I uppdraget ingår även att värdera kvalitet i data och underlag samt vid behov påtala brister kopplat till detta. 5.6 Forskning och innovation Uppgiften för den som är ansvarig för forskning och innovation (FOI) är att aktivt följa och ta del av pågående studier och forskning vid universitet, högskolor och forskningsinstitutioner som har relevans för TTT samt att medverka till att ny kunskap förmedlas till effektområden. Utöver att bevaka vad som är på gång inom forskningsfronten ska även effektområdens behov av djupare kunskap och insikt sammanställas, prioriteras och förmedlas till forskningsmiljöerna. Vidare ska FoI-ansvarig verka för att relevanta forskningsprojekt initieras. 5.7 Kommunikation Uppgiften inom kommunikation syftar till att kontinuerligt sprida information, analyser och resultat och på sätt skapa större medvetande hos alla berörda aktörer och deras medarbetare kring vad TTTarbetet innebär. I uppgiften ingår även att arbeta för en bransch-gemensam kommunikation om punktlighet. Arbetet samordnas vid behov med JBS-kommunikationsgrupp. 6. Ekonomi Respektive organisation tar det ekonomiska ansvaret för att bidra med sina delar i verksamheten i form av personella resurser och kostnader för eget arbete. Utöver detta kan TTT äska ytterligare budget från JBS styrelsen för att klara det branschgemensamma arbetet som inte med självklarhet finansieras av parterna, såsom workshop-kostnader. 9
10 10
Nypunkt Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg Ida Kristoffersson, VTI
Nypunkt Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg Ida Kristoffersson, VTI Agenda Projektet Nypunkt Bakgrund Syfte Metod/Arbetssätt Resultat Effektområdesanalys gruppering, status för punktlighetsarbetet,
Läs merMinnesanteckningar styrelsesammanträde 6 december 2017
Minnesanteckningar styrelsesammanträde 6 december 2017 Datum: 6 december 2017 Tid möte: 08.30 11.30 Lokal: BTO Tågoperatörerna, Sturegatan 11, Stockholm Deltagare styrelsen: Kent Johansson, ordförande
Läs merTommy Jonsson, Trafikverket (punkt MPK Digitaliseringsprogrammet järnvägen)
Minnesanteckningar styrelsesammanträde 12 september 2017 Datum: 12 september 2017 Tid möte: 08.30 11.30 Lokal: Svensk Kollektivtrafik, Hornsgatan 15, Stockholm Deltagare styrelsen: Kent Johansson, ordförande
Läs merEffektområde Operativ trafikering Malin Jutenfäldt, MTR
Effektområde Operativ trafikering Malin Jutenfäldt, MTR Effektområde: Operativ trafikering Effektområdet hanterar trafiklednings verksamhet och omfattar styrning och hantering i det operativa rummet. Målet
Läs mer(punkt kommunikation och resultatkonferens)
Minnesanteckningar JBS styrelsesammanträde 20 februari 2019 Datum: 20 februari 2019 Tid möte: 09.00 12.00 Lokal: Svensk Kollektivtrafik, Hornsgatan 15, Stockholm Deltagare styrelsen: Kent Johansson, ordförande
Läs merFoI-behov TTT Staffan Håkanson, Swedtrain
FoI-behov TTT Staffan Håkanson, Swedtrain Tågen ska komma fram i tid Vårt mål i branschen: Punktligheten ska öka från 90 till 95 procent för alla tåg till år 2020. Nöjda resenärer Vårt mål i branschen:
Läs merMedlemsmöte Årsmöte 25 maj 2016 Välkomna!
Medlemsmöte Årsmöte 25 maj 2016 Välkomna! Hållpunkter 10.00 Årsmöte 10.15 Medlemsmöte 12.00 Lunch Inledning SWEDTRAINs arbete en snabb summering Ekonomi Järnväg 2050 Näringslivets godstransporter Presentation
Läs merTillsammans för Tåg i Tid - Punktlighet och punktlighetsarbete VSB
Tillsammans för Tåg i Tid - Punktlighet och punktlighetsarbete VSB Cornelis Harders, Infrastrukturchef MTR Nordic 2017-11-17 Sid 1 Något kort om MTR Vad är TTT TTT hittills Stråkansvar 2017-11-17 Sid 2
Läs merMinnesanteckningar styrelsesammanträde 19 juni 2017
Minnesanteckningar styrelsesammanträde 19 juni 2017 Datum: 19 juni 2017 Fika: från 08.30 Tid möte: 09.30 12.30 Lokal: SJ, Vasagatan 10, Stockholm Lunch: från 12.30 Deltagare styrelsen: Kent Johansson,
Läs merVerksamhetsplan 2018
Verksamhetsplan 2018 Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer Vi bidrar till samhällsnyttan! En samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet
Läs merKent Johansson, ordförande, inledde mötet och hälsade särskilt Sofia Lundberg sekretariatsansvarig välkommen.
Järnvägsbranschens samverkansforum Minnesanteckningar JBS styrelsemöte 20161109 Datum: 9 november 2016 Tid: 12.00 14.10 Plats: Jernhusen, Västra järnvägsgatan 23, Stockholm Deltagare styrelsen: Kent Johansson,
Läs merVerksamhetsplan SWEDTRAIN 2018
Verksamhetsplan SWEDTRAIN 2018 Syfte med verksamheten SWEDTRAIN är branschorganisationen för företag som är verksamma inom Sveriges järnvägsindustrier. SWEDTRAIN arbetar för att stärka järnvägsindustrins
Läs merVerksamhetsplan 2019
Verksamhetsplan 2019 Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer Vi bidrar till samhällsnyttan! En samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet
Läs merFOI-frågor och samverkan för ökad punktlighet (TTT)
FOI-frågor och samverkan för ökad punktlighet (TTT) KAJT seminarium Tågledning och Punktlighet 2015-11-12 Staffan Håkanson 2015-11-12 Staffan Håkanson 1 FOI huvudsyften för TTT 1. Fakta och kunskap - Öka
Läs merMinnesanteckningar JBS styrelsemöte 14 september 2016
MINNESANTECKNINGAR 1 (6) Jan Gilbertsson 2016-09-19 [TRVversionNY] Fastställt av (i förekommande fall) Ev. ärendenummer Ev. projektnummer [Fastställt av person NY] [Ärendenummer NY] [Projektnummer NY]
Läs merFlera av styrelsens parter deklarerade att principen om kr/styrelseplats bör fullföljas.
Järnvägsbranschens samverkansforum Minnesanteckningar JBS styrelsemöte 20170309 Datum: 9 mars 2017 Tid: 09.15 12.15 Plats: Green Cargo, Svetsarvägen 10, Solna Deltagare styrelsen: Kent Johansson, ordförande
Läs merVälkommen
Välkommen 1 2015-10-09 Så tycker kunden Karolina Boholm Skogsindustrierna 2 2015-10-09 Näringslivets transportråd (NTR) Är godskundernas röst i transportpolitiken Arbetar med nationella transportfrågor
Läs merUtblick från nationell nivå. Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik
Utblick från nationell nivå Mattias Andersson, Svensk Kollektivtrafik Attityder till kollektivtrafik 96% av befolkningen instämmer: Satsning på kollektivtrafiken är bra för samhället 75% av befolkningen
Läs merTillsammans för tåg i tid RESULTATRAPPORT En redovisning av 2017 års arbete. Tillsammans för tåg i tid Resultatrapport
Tillsammans för tåg i tid RESULTATRAPPORT 2018 En redovisning av 2017 års arbete Tillsammans för tåg i tid Resultatrapport 2018 1 Dokumenttitel: Tillsammans för tåg i tid Resultatrapport 2018 Författare:
Läs merVälkommen
Välkommen 1 2013-09-04 Niclas Härenstam Trafikverket 2 2013-09-04 Catharina Elmsäter-Svärd 3 2013-09-04 Gunnar Malm, Trafikverket Crister Fritzson, SJ AB Jan Kilström, Green Cargo 4 2013-09-04 Gunnar Malm
Läs merVi saknar konkreta åtgärder inom flera områden:
1 Infrastrukturminister Anna Johansson Näringsdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Det krävs krafttag för att säkerställa ett öppet och fungerande Skåne Region Skåne har höga målsättningar
Läs merVerksamhetsplan 2017
Verksamhetsplan 2017 Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer FSJ arbetar för en säker, attraktiv och lönsam bransch Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer ska främja de i Sverige aktiva järnvägsentreprenörernas
Läs merTillsammans för tåg i tid. Resultatrapport 2017
Tillsammans för tåg i tid Resultatrapport 2017 Titel: Tillsammans för tåg i tid Resultatrapport 2017. Publikationsnummer: 2017:086. ISBN: 978-91-7725-083-8. Utgivningsdatum: Mars 2017. Utgivare: Trafikverket.
Läs merVerksamhetsplan 2016
Verksamhetsplan 2016 Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer FSJ arbetar för en säker, attraktiv och lönsam bransch Föreningen Sveriges Järnvägsentreprenörer ska främja de i Sverige aktiva järnvägsentreprenörernas
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs merFORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR DET SVENSKA JÄRNVÄGSSYSTEMET
FORSKNINGS- OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR DET SVENSKA JÄRNVÄGSSYSTEMET BAKGRUND Projektet initierat av Järnvägsbranschens Samverkansforum (JBS), styrelsen har kontinuerligt följt arbetet. Projektledning: Mattias
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merVilken betydelse har järnvägens organisation?
Vilken betydelse har järnvägens organisation? Reflektioner kring tilläggsdirektiven till andra steget i Gunnar Alexandersson Seminarium om punktlighet och tillförlitlighet för resenärer och gods, KTH Järnvägsgruppen
Läs merUppdrag avseende järnvägsunderhållets organisation och besiktningsfrågor
REDOVISNING AV FRAMDRIFIT, DELREDOVISNING 2, 2017-12-15 Uppdrag avseende järnvägsunderhållets organisation och besiktningsfrågor Regeringsuppdrag N2017/00208/TIF, N2016/06825/TIF Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se
Läs merKAJT Foi resultat 2017 och Foi behov 2018 KAJT vårseminarium Magnus Wahlborg, Lars Brunsson och Jörgen Frohm Trafikverket
KAJT Foi resultat 2017 och Foi behov 2018 KAJT vårseminarium 2018-04-16 Magnus Wahlborg, Lars Brunsson och Jörgen Frohm Trafikverket 29.03.2012 KAJT Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken Parter:
Läs merREGION VÄRMLAND. Planerings- och uppföljningsprocess
REGION VÄRMLAND Planerings- och uppföljningsprocess Regionalt trafikförsörjningsprogram 2014-2018 PU RTFP Antagen av Kollektivtrafiknämnden 2013-10-31 Enheten för kollektivtrafik Datum 2013-10-31 Ärendenummer
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merFörslag på utformning av Affärsutvecklingsavtal
Förslag på utformning av Affärsutvecklingsavtal Bakgrund Ett gemensamt arbetssätt för att nå de övergripande målen om en förbättrad kollektivtrafik och en ökad marknadsandel är att Beställare och Trafikföretag
Läs merKent Johansson, ordförande, inledde mötet och hälsade särskilt Sofia Lundberg sekretariatsansvarige välkommen.
Järnvägsbranschens samverkansforum Minnesanteckningar JBS styrelsemöte 20161109 Datum: 9 november 2016 Tid: 12.00 14.10 Plats: Jernhusen, Västra järnvägsgatan 23, Stockholm Deltagare styrelsen: Kent Johansson,
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merSamordningsplan. Vision e-hälsa 2025
Samordningsplan 2018 Vision e-hälsa 2025 Innehåll Sammanfattning av förslag... 3 Regelverk... 3 Enhetligare begreppsanvändning och standarder... 3 Övriga insatser... 3 Inledning... 4 Styr- och samverkansorganisationen...
Läs merTillsammans för tåg i tid RESULTATRAPPORT En redovisning av 2018 års arbete. Tillsammans för tåg i tid Resultatrapport
Tillsammans för tåg i tid RESULTATRAPPORT 2019 En redovisning av 2018 års arbete Tillsammans för tåg i tid Resultatrapport 2019 1 Dokumenttitel: Tillsammans för tåg i tid Resultatrapport 2019 En redovisning
Läs merGemensam agenda för JBS, Järnvägsbranschens samverkansforum. Antagen december 2017
Gemensam agenda för JBS, Järnvägsbranschens samverkansforum 2018 2020 Antagen december 2017 2 Förord Den svenska järnvägsmarknaden har avreglerats och öppnats för fler aktörer, både operatörer och underhållsföretag.
Läs merISBRYTARSTRATEGI den 22 februari 2012. Isbrytarstrategi
Isbrytarstrategi Inledning Industrin i Sverige är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Med tanke på landets geografiska läge och transportlängden utgör
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs mer1 (3) TJÄNSTESTÄLLE, HANDLÄGGARE DATUM BETECKNING Länstrafiken, Fredrik Eliasson 2013-12-10 13OLL4435 registrator.lsf@sll.se Ert dnr: LS 1304-0578 Yttrande RUFS 2010 bedömning av aktualitet och användbarhet
Läs merVGR IT verksamhetsplan 2018
VGR IT verksamhetsplan 2018 Vision Västra Götaland det goda livet Gemensam vision för utvecklingen i Västra Götaland. Har tagits fram i samarbete med bland andra kommunerna i Västra Götaland, näringslivets
Läs merModell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad
Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas
Läs merRemissvar Förslag till plan för införande av ERTMS på korridor B i Sverige, TRV 2012/87263
Remissvar TRV 2012/87263 ERTMS Korridor B Trafikverket Anders Strandberg Att: Monica Nilsson 781 89 Borlänge trafikverket@trafikverket.se SWEDTRAINs styrelse genom Magnus Davidsson Remissvar Förslag till
Läs merKompetensförsörjning Järnvägstekniker SVERIGES BYGGINDUSTRIER ANDREAS BRENDINGER
Kompetensförsörjning Järnvägstekniker SVERIGES BYGGINDUSTRIER ANDREAS BRENDINGER SVERIGES BYGGINDUSTRIER - Järnvägstekniska yrken och utbildningar 2018 2 Uppdrag kompetensförsörjning järnvägstekniska yrken
Läs merRapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merGrundläggande granskning 2017
Grundläggande granskning 2017 Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Kommunstyrelsen Revisionsrapport 2017-11-21 Sammanfattning I rapporten sammanfattas resultat från granskning
Läs merWorkshop och dialog kring strategi för ehälsa
Workshop och dialog kring strategi för ehälsa 2018-02-23 Agenda 8.30 9.00 Fika 9.00 9.10 Välkommen (Carina Björk) 9.10 9.20 Inledning 9.20 10.00 Diskussion om övergripande, nationella mål inom ehälsa 10.00
Läs merJärnvägens organisa-on hur möta fram-dens utmaningar? KTHs järnvägsseminarium 2015-05- 26 Staffan Håkanson
Järnvägens organisa-on hur möta fram-dens utmaningar? KTHs järnvägsseminarium Staffan Håkanson 1 KTH- seminarium 2011 Förslag -ll vision: Järnvägen ska fram.ll 2030 öka sina marknadsandelar för personresor
Läs merUtredningen om järnvägens organisation
1 Utredningen om järnvägens organisation Gunnar Alexandersson Särskild utredare Presentation av slutbetänkande 16 december 2015 2 En utredning i två steg 1. En nulägesbeskrivning av järnvägens organisation
Läs merÅterrapportering av handlingsplan för utveckling av fastighetsförvaltning
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (7) Fastighetsnämnden Återrapportering av handlingsplan för utveckling av fastighetsförvaltning Ärende Under vintern/våren 2019 har kontoret tagit fram en handlingsplan
Läs merÅtgärdsvalsstudie. Västra stambanan genom Västra Götaland i Västra Götalandsregionens perspektiv
Nodstadsseminarium i Västerås 14 november 2014 Skövde kommun/västra Stambanegruppen Jan Bremer Åtgärdsvalsstudie Västra stambanan genom Västra Götaland i Västra Götalandsregionens perspektiv Jan Bremer
Läs merStörningar i tågtrafiken /ver2
Störningar i tågtrafiken 212-1 -- 217-7 217-8-28/ver2 Innehåll Sammanfattning Punktlighet och störningsorsaker under perioden från januari 212 t o m juli 217 i Skånetrafikens tågtrafik Aktuella prestandanyckeltal
Läs merIndikatorer för ökad punktlighet på järnväg
VTI rapport 1008 Utgivningsår 2019 www.vti.se/publikationer Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg Slutrapport inom projektet Nypunkt VTI rapport 1008 Indikatorer för ökad punktlighet på järnväg.
Läs merSverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson
SverigeFÖRHANDLINGEN Vad bör uppmärksammas? Cecilia Mårtensson SKL tycker om Sverigeförhandlingen Höghastighetsbanor är positivt och ska finansieras med statliga medel. Det är ny infrastruktur av stort
Läs merÅrsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20
Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/2012-010 Fastställd av konsistoriet 2012-02-20 Dnr 882/2012-010 INNEHÅLL 1. Bakgrund... 1 1.1 En sammanhållen process... 1 2. Aktiviteter
Läs merJBS Resultatkonferens 2018
JBS Resultatkonferens 2018 Stärkt branschsamverkan Lennart Kalander, Avdelningschef Nationell Planering, Trafikverket Pernilla Merkenius och Johan Andersson, FSJ Stärkt branschsamverkan Stärkt branschsamverkan
Läs merJBS FOU-AGENDA KAJT höstseminarium Staffan Håkanson
JBS FOU-AGENDA KAJT höstseminarium 2017-11-15 Staffan Håkanson Bakgrund Projekt initierat av Järnvägsbranschens Samverkansforum (JBS) Projektledning: Mattias Viklund och Sofia Lundberg, VTI Referensgrupp:
Läs merGD Erik Wennerström har ordet Strategins syfte Brås övergripande mål och uppdrag Brås grundvärden... 4
Strategi 2015 Innehåll GD Erik Wennerström har ordet... 2 Strategins syfte... 3 Brås övergripande mål och uppdrag... 3 Brås grundvärden... 4 Förstärkt roll som kunskapscentrum i rättsväsendet... 5 Fokus
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merLednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011
Lednings- och styrdokument STYRNING OCH ORGANISATION Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 12 Grundläggande värden... 2 Kund/Brukarorientering... 2 Engagerat ledarskap...
Läs merProgram för digitalisering
Program för digitalisering 2019-2022 Dokumentnamn Program för digitalisering 2019-2022 Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Dokumentinformation Kommunfullmäktige Version Dokumenttyp Program
Läs merBalanserade Styrkort. Västra Götalandsregionen, 2005 1
Balanserade Styrkort Västra Götalandsregionen, 2005 1 Kriterier för ledningsstödsystemet Innehåll vision och verksamhetsidé strategiska mål och styrtal aktiviteter för att nå strategiska mål tydlig uppföljningsprocess
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merSTRATEGI STRATEGI FÖR EHÄLSA
STRATEGI FÖR EHÄLSA 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Metod 3 1.2 Externa dokument 3 2 Nuläge 4 2.1 Övergripande Utmaningar 4 3.2 Utmaningar kopplade till informationssäkerhet 4 3.3 Utmaningar kopplade till
Läs merSVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL
SVERIGEFÖRHANDLINGEN MISSAR SINA MÅL En sammanfattning av Nätverket Höghastighetsbanans analys av urvalskriterier och beslutsunderlag för vägvalet genom Småland SAMMANFATTNING Den 1 februari 2016 presenterade
Läs merATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET
ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot
Läs merKvalitet och verksamhetsutveckling
RIKTLINJER Kvalitet och verksamhetsutveckling Fastställd av regiondirektören Framtagen av regionstyrelseförvaltningen Datum 2019-06-18 Gäller 2019-2021 Version 2.0 God kvalitet har aldrig varit så viktigt
Läs merDigital strategi. Järfälla För- och grundskolor
Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande
Läs merRemiss - Avstämning av trafikförsörjningsprogrammet, Västra Götalandsregionen
Dnr: 2017-00073.26 DKR-ärende 4 2017-05-19 Till delregionala kollektivtrafikrådet i Göteborgsregionen Remiss - Avstämning av trafikförsörjningsprogrammet, Västra Götalandsregionen 2017-2020 Förslag till
Läs merXxxx Multiprojekt, organisation
Multiprojekt, organisation Sida 1 Om multiprojekt, organisation Portföljledningen är den roll som har det högsta övergripande ansvaret i multiprojektmiljön. Den rollen ansvarar för att fastställa och prioritera
Läs merKommersiell trafik, när är det lämpligt att avstå från beslut om Allmän trafikplikt
Kommersiell trafik, när är det lämpligt att avstå från beslut om Allmän trafikplikt Kollektivtrafikens Avtalskommittés årskonferens 2015-03-04 Leif Magnusson Matti Lahtinen Bakgrund - Allmän trafikplikt
Läs merStyrande dokument. Strategi e-hälsa inom H2O Fastställd av kommunfullmäktige , 109. Gäller från och med
Styrande dokument Strategi e-hälsa inom H2O- 2017-2025 Fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-11, 109 Gäller från och med 2017-09-26 Strategi e-hälsa inom H2O 2017-2025 Sida 1 av 8 Innehåll Inledning...
Läs merPopulärversion av: Åtgärder för ökad andel godstransporter på järnväg och med fartyg REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG
Populärversion av: Åtgärder för ökad andel godstransporter på järnväg och med fartyg REDOVISNING AV REGERINGSUPPDRAG Trafikverket Postadress: Röda vägen 1, 781 89 Borlänge E-post: trafikverket@trafikverket.se
Läs merKartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län. Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017
Kartläggning och analys av området psykisk hälsa i Uppsala län Statlig satsning på psykisk hälsa SKL, analysseminarium 26 april 2017 Innehåll Bakgrund Processen och tillvägagångssätt Prioriterade delområden
Läs merFör delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om kommissionens meddelande "Mot ett järnvägsnät för godstransporter".
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 13 februari 2008 (18.2) (OR. en) 6426/08 TRANS 43 NOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Komm. förslag nr: 14165/07 TRANS 313 Ärende: Meddelande från
Läs merFörslag till nationell plan för transportsystemet
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Linnéa Lindemann Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029 Sammanfattning
Läs merREGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN
REGLEMENTE FÖR INTERN KONTROLL I YSTADS KOMMUN Syfte med reglementet 1 Syfte Detta reglemente syftar till att säkerställa att kommunstyrelsen, nämnder och bolagsstyrelser upprätthåller en tillfredsställande
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merÖvergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården
Beslutad av: Diarienummer: Version: Plan Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Planen gäller för: Samtliga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab
Läs merRegionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland med utblick till samt avstämning av kollektivtrafikens samverkansformer
Remiss till kollektivtrafikråden: Regionalt trafikförsörjningsprogram för Västra Götaland 2017-2020 med utblick till 2035 - samt avstämning av kollektivtrafikens samverkansformer Hösten 2012 fastställde
Läs merSWEDTRAIN KLAS WÅHLBERG
SWEDTRAIN KLAS WÅHLBERG Passagerare Godskunder Järnvägssektorn 1988 Tågoperatörer Fordonstillverkare SJ SL Järnvägar ASEA Järnvägssektorn 2018 3 Tåg- och järnvägsindustrin i Sverige - Fakta (2013) Tåg-
Läs merVerksamhetsplan för Kollektivtrafikens Avtalskommitté
Verksamhetsplan för Kollektivtrafikens Avtalskommitté 2018-2020 Verksamhetsplan för Kollektivtrafikens Avtalskommitté 2018-2020 Bakgrund Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik bildades 2008,
Läs merFöredragande borgarrådet Ulla Hamilton anför följande.
PM 2014: RII Dnr (001-842/2014) Nationell strategi och handlingsplan för användning av ITS (intelligenta transportsystem) Remiss från Näringsdepartementet Remisstid den 15 september 2014 Borgarrådsberedningen
Läs merSvensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016)
Svensk Kvalitetsbas kravstandard (1:2016) 1. Utfärdare 2. Revisorer 3. Verksamheter Antagen den 25 augusti 2016 www.svenskkvalitetsbas.se 1 INNEHÅLL Inledning... 3 Syfte med standarden... 3 Föreningens
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs mer65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)
Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merKommittédirektiv. En nationell miljömålssamordnare för näringslivet. Dir. 2014:105. Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014
Kommittédirektiv En nationell miljömålssamordnare för näringslivet Dir. 2014:105 Beslut vid regeringssammanträde den 26 juni 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska i rollen som nationell miljömålssamordnare
Läs merStrategi för forskning inom hälso- och sjukvård
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver
Läs merStrategi för forskning inom hälso- och sjukvård
Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver
Läs merMålsättningen är att koordinatorsfunktionen i varje län leder till att länen:
Inriktningsdokument för regionala bredbandskoordinatorer Programförklaring Regeringen beslutade den 28 maj 2015 att uppdra åt fyra länsstyrelser och erbjuda 17 regioner att införa en funktion som regional
Läs merRedovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet
REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober
Läs merRemiss Förslag avseende landsting, regioners och kommuners samarbete inom ehälsoområdet
TJÄNSTESKRIVELSE 1(5) Datum Diarienummer 2012-03-23 HSS120066 Solweig Rydmarker Utvecklare Vårdanalysavdelningen 035-17 96 68 solweig.rydmarker@regionhalland.se Regionstyrelsen Remiss Förslag avseende
Läs merAvsiktsförklaring. om etablering av. Akademin för smart specialisering
Avsiktsförklaring om etablering av Akademin för smart specialisering 2016-2020 Avsiktsförklaring RV - Kau om Akademin för smart specialisering 2016-2020 Inledning Mellan Region Värmland (RV) och Karlstads
Läs merTjänsteskrivelse 1(3) Handläggare Dag Segrell Tfn 0142-851 50 Kommunstyrelsens förvaltning Datum Diarienummer 2016-03-07 KS/2015:280 Näringsdepartementet Ert diarienummer N2016/0179/TIF Svar på delrapport
Läs merForskning för bättre kapacitet i järnvägstrafiken KAJT-seminarium 25 april Martin Joborn Linköpings universitet och RISE SICS
Forskning för bättre kapacitet i järnvägstrafiken KAJT-seminarium 25 april 2017 Martin Joborn Linköpings universitet och RISE SICS KAJT Branschprogram Kapacitet i järnvägstrafiken Forskningssamverkan kring
Läs merSTYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga
Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga Anna-Maria Troedsson, Marianne Gabrielsson, Anna Bodin, och Föreningen För Familjecentralernas Främjande (FFFF) 2017 Sida 2 av 6 Innehåll Inledning
Läs merRAPPORT Regeringsuppdrag Redogörelse för pågående förändringsarbete i syfte att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen.
RAPPORT Regeringsuppdrag Redogörelse för pågående förändringsarbete i syfte att förbättra underhållsverksamheten inom järnvägen. Version 1.0 TRV2015/59646 Yta för bild I Trafikverket E-post: trafikverket@trafikverket.se
Läs mer